PROJEKTDIREKTIV VÄSJÖN

Transkript

1 PROJEKTDIREKTIV VÄSJÖN :: Uppdragsgivare: :: Projektchef/ansvarig: :: :: Dnr 2016/0650 KS :: :: :: Innehållsgranskad av Projektchef

2 2 (15) Versionshistorik Version Datum Ändringen avser Projektdirektiv för godkännande av kommunstyrelsen Tidigare av KS fastställd version. Bilagor Bilaga Dokumentnamn - -

3 3 (15) Innehåll 1 Uppdragsgivare Bakgrund och syfte Bakgrund Vision, mål och strategier i RUFS och översiktsplan Projektets syfte Projektets vision och effektmål Definitioner Omfattning Gränsdragning Interna parter i Externa parter Angränsande projekt Organisation Väsjöberedning Samordningsgrupp Projektchef Ekonomiskt uppdrag Tidplan Riskhantering Kommunikation och marknadsföring Rapporteringsrutiner Överlämning från projekt till förvaltning... 14

4 4 (15) 12 Projektavslut Politiska beslut... 15

5 5 (15) 1 Uppdragsgivare Beställare av projektet är kommunstyrelsen (KS) i. 2 Bakgrund och syfte 2.1 Bakgrund Sollentuna är en snabbt växande kommun med ett stort behov av nya bostäder. Redan under framtagandet av översiktsplanen 1988 har identifierats som ett möjligt framtida bostadsområde. I planen konstaterades att det befintliga området behöver stora investeringar i VA-försörjningen och att en helhetssyn behövde göras för området. År 2003 fick kommunledningskontoret i uppdrag att ta fram detaljplaner för Norrsätra och Södersätra med utgångpunkt att bostadsproduktionen kunde påbörjas när Norrortsleden öppnades för trafik Därefter togs ytterligare fem beslut om omfattningen av Väsjöprojektet av plan- och fastighetsutskottet och plan- och exploateringsutskottet (se punkt 13 Politiska beslut). KS beslutade om ett projektdirektiv för arbetet med. Detta direktiv uppdateras i och med denna version. är uppdelat i elva delområden varav tre detaljplaner har vunnit laga kraft. Dessa är Väsjö torg, Norrsätra verksamhetsområde och Södersätra. Anledningen till denna uppdatering är: förtydligande av roller avseende styrning av projektet utökning av projektområdet med Gustavsbergsgärdet planerad linbana mellan och Häggvik blir fortsättningsvis en del av projektet ändringar i planeringsförutsättningar omfattande en tydlig hållbarhetsambition ökad produktionstakt av bostäder Det uppdaterade projektdirektivet ersätter det tidigare beslutade projektdirektivet. 2.2 Vision, mål och strategier i RUFS och översiktsplan KS antog en ny översiktsplan för kommunen i december I översiktsplanen redovisas också den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS). Sollentunas översiktsplan och RUFS:en togs fram parallellt och dessa två ska samverka för att stärka regionens konkurrenskraft. I RUFS:en finns vision, mål och strategier framtagna för regionen. De regionala målen i RUFS utgör mål för Sollentunas översiktsplan.

6 6 (15) VISION Europas mest attraktiva storstadsregion MÅL En öppen och tillgänglig region En ledande tillväxtregion En region med god livsmiljö En resurseffektiv region STRATEGIER Öka uthållig kapacitet och kvalitet inom utbildningen, transporterna och bostadssektorn Utveckla idéer och förnyelseförmåga Säkra värden för framtida behov hållningen Vidareutveckla en flerkärnig och tät region Stärk samman- Frigör livschanser Figur 1. Vision, mål och strategier för RUFS. I översiktsplanen finns beskrivning av RUFS strategier samt vilka åtaganden som bedömer vara relevanta för den fysiska planeringen. I översiktsplanen från 2012 är det fastslaget att har ambitionen att tillgodose det behov av bostäder som genereras av den egna befolkningsökningen samt att också ta ansvar för en proportionell andel av regionens tillväxt. 2.3 Projektets syfte Syftet med projektet är att: bidra till att långsiktigt säkra kommunens bostadsförsörjning genom att tillgänglig mark utnyttjas effektivt. skapa ytterligare ett bostadsområde i kommunen där invånarna får tillgång till naturen. vattenförsörjningen och avloppshanteringen i området och därmed mark- och vattenmiljön långsiktigt säkras genom en utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp.

7 7 (15) 2.4 Projektets vision och effektmål Projektets vision tar sin utgångspunkt i s översiktsplan. Visionen är: En småskalig, variationsrik och naturnära stadsmiljö med det aktiva livet i centrum Effektmål för en integrerande, öppen och socialt hållbar livsmiljö: 1 Nytt attraktivt bostadsområde som bidrar till att kan växa och utvecklas. 2 Bidra till att socialt, ekonomiskt, miljö- och trafikmässigt länka samman östra Sollentuna. 3 En livsmiljö för alla skeden i livet. 4 Boende ska säkert kunna ta sig till kollektivtrafik, skolan och idrottsanläggningar. Effektmål för en naturlig stadsdel mitt i sport- och friluftsområdet: 5 Stockholms attraktivaste livsmiljö för ett aktivt idrotts- och friluftsliv nära naturen. Effektmål för en god naturmiljö intill staden: 6 Tillgängliga entréer till en attraktiv naturmiljö. 2.5 Definitioner Projektdirektiv Projektplan Lägesrapport Dokument som definierar projektets uppdrag. Vad är projektets syfte, mål och förväntade resultat? Projektchefen ansvarar för att ett projektdirektiv tas fram. Godkänns av KS. Projektchefens genomförandeplan Hur ska projektet genomföras? Dokument som innehåller en detaljerad plan för hur uppdraget i projektdirektivet ska lösas och hur målen ska uppnås. Projektchefen ansvarar för att projektplanen tas fram. Godkänns av KS. Nulägesrapport om projektets aktuella status som tas fram till möten med samordningsgruppen. Det är

8 8 (15) Effektmål Projektmål Samordningsgrupp Väsjöberedningen (KS tillsätter en beredning) projektchefens ansvarar för att dokumentet tas fram. Ett långsiktigt resultat som uppstår efter ett projekts avslut, och som beskriver den önskade effekten eller nyttan. Svarar på frågan varför projektet startats. Vad ett projekt ska leverera, d.v.s. de konkreta resultat som skapas inom projektets ramar. Ansvarar för att driva olika frågor framåt samt tillser att rätt beslut fattas av rätt beslutsorgan inom kommunen. Bereder frågor och ärenden till KS och STBN. Väsjöberedningen ska vara ett forum för diskussion och information kring projektaktuella frågor för de politiska representanter som utses av KS. 3 Omfattning I planeras sammanlagt ca 4400 nya bostäder med varierad bebyggelse i form av villor, parhus, radhus och lägenheter i flerfamiljshus med blandade upplåtelseformer. Flerfamiljshus ska anslutas till fjärrvärme. Antalet byggrätter för hyresrätt, vilka bör upplåtas med tomträtt, bör vara i spannet Behovet av bostäder för hushåll som av sociala eller medicinska skäl inte på egen hand kan ordna en bostad, omfattande försökslägenheter, träningslägenheter samt lägenheter för nyanlända, bedöms totalt vara stort. Därför ska projektet bidra med upp till 10 % av hyresbostäderna inom till ovanstående ändamål. I områdets norra delar finns även ett verksamhetsområde avsett för lager, mindre industrier och kontor. Kommunen planerar även för skola, förskolor, äldreboende och annan social service. s läge mellan Törnskogens och Rösjöskogens naturreservat ger unika förutsättningar för ett aktivt liv. Därmed finns här möjligheter att utveckla en för stockholmsregionen helt unik livsmiljö som beskrivs i visionen. Till grund för visionen ligger bl.a. att det på gångavstånd finns fyra vackra insjöar varav Fjäturen, Snuggan och Rösjön till större delen ligger i orörd natur. Den fjärde sjön ska bli centralpunkten kring vilken den nya bebyggelsen koncentreras med anslutande torgplatser, parkstråk och strandpromenad. Mellan och Edsberg finns ett idrottsområde, Edsbergs sportfält, med bland annat tennishall, fotbollsplaner, bouleplaner och skidbacken Väsjöbacken. Detta område planerar man att utveckla så att idrottsanläggningarna samlas på ett ställe på Sportfältet samt att ett nytt aktivitetsområde skapas med möjlighet till spontanidrott och rekreation.

9 9 (15) År 2005 togs ett övergripande program fram för hela, programarbetet följdes sedan av två plansamråd. Efter plansamrådet 2008 delades in i tio olika planetapper. Avgränsningen av de olika detaljplanerna bygger på områdets olika planeringsförutsättningar och syftar till att etapperna ska kunna klara en utbyggnad under en längre tid och att de till största del ska vara inbördes oberoende. Projektets geografiska omfattning sammanfaller med planerade gränser för detaljplaner, se figur 2. ligger i kommundelen Edsberg och det är av vikt för kommunen att förblir en del av Edsberg. s ambition är att ska växa samman med befintliga områden för att bland annat skapa underlag för bra kollektivtrafik. Kommunen utreder möjligheten att införa ett linbanesystem som en del av kollektivförsörjning av det nya området. har tagit fram ett program för en linbana mellan Häggviks pendeltågsstation och. Programmet klargör utgångspunkter, mål och förutsättningar för en linbana. I programmet redovisas sträckningen från stationen i Häggvik via korsningen Danderydsvägen/Malla Silfverstolpes väg till med en möjlig förlängning till Södersätra över sjön. Arbetet med fördjupad utredning avseende linbanan har genomförts av exploateringsenheten. Fortsatt arbete med planeringen av linbanan sker inom ramen för Väsjöprojektet. TABELL 1. Uppskattat antal tillkommande bostäder per delområde. Räknat som ekvivalentlägenhet om 100 kvm/bostad. Delområde Uppskattat antal bostäder Södersätra ca 700 Väsjö torg ca 1000 Södra ca 700 Sportfältet - Norrsätra verksamhetsområde - Ribbings väg ca 300 Rökeriet - Norra ca 950 Norrsätra ca 300 Västra Norrsätra ca 200 Gustavsbergsgärdet ca 250 Totalt ca 4400

10 10 (15) Figur 2. Delområden i Projekt.

11 11 (15) 4 Gränsdragning 4.1 Interna parter i För planering och genomförande av projektet bildades Väsjöenheten som en egen enhet inom stadsbyggnadsavdelningen på kommunledningskontoret. Enheten samverkar med följande förvaltningar och bolag på kommunen: - Trafik och fastighetskontoret, TFK - Kultur- och fritidskontoret, KFK - Barn- och utbildningskontoret, BUK - Vård- och omsorgskontoret, VOK - Miljö- och byggnadskontoret, MBK - Socialkontoret, SOK - Utbildning- och arbetsmarknadskontoret, UAK - Sollentuna Energi och Miljö AB, SEOM - fastigheter AB Kommunala handikapprådet, ungdomsrådet och pensionärsrådet är remissinstans. 4.2 Externa parter För att projektet ska lyckas behöver det finnas ett väl fungerande samarbetade mellan projektet och externa parter såsom Stockholms läns landsting, Trafikverket, kommande exploatörer med flera. 4.3 Angränsande projekt Som en del av projektet Stockholms ström planeras Svenska kraftnäts befintliga luftledning som går nordväst om Väsjöprojektet att rivas tidigast Luftledningen kommer att markförläggas i annan sträckning vilket innebär att mark vid Gustavsbergsleden frigörs för möjliga byggrätter. Vattenfall planerar att år 2020 markförlägga sin 70 kv kabel öster om Södersätra, genom Norrsätra, norrut längs med Frestavägen för att ansluta till Törnskogens naturreservat via Grönanvägen. Kabeln kommer att på sikt spänningshöjas till 130 kv. Projektet har vidtagit förberedande åtgärder på Norrsätravägen och Frestavägen för Vattenfalls kabelförläggning. Upplands Väsby kommun redovisar i sin kommande översiktsplan att det finns flera kontaktpunkter mellan kommunerna. Kapacitetsförstärkning av vägnätet norrut, öster om centrala Väsby har intresse för s koppling mot norr. Trafiksituationen i närområdet kommer att behöva ses över i samband med utvecklingen av. Exempel på behov av utredningar är utfarten från Edsberg till Danderydsvägen, Frestavägen mellan och Danderydsvägen och korsningen Frestavägen - Danderydsvägen.

12 12 (15) 5 Organisation Samordningsgrupp Väsjöberedning Stadsbyggnadsnämnden Kommunledningskontoret Stadsbyggnadsavdelningen Projektchef Väsjöenheten Politik och kommunledningskontoret Projektorganisation Figur 3. Övergripande organisation för projekt Projektets uppdragsgivare är s KS. KS beslutar om godkännande av projektdirektivet. KS har det övergripande ansvaret för kommunens exploateringsverksamhet, inom vilket exploateringen av Väsjöområdet ingår. För Väsjöområdet har stadsbyggnadsnämnden rätt att besluta om de uppdrag, entreprenader, utredningar och andra exploateringsåtgärder som behövs för att fullfölja projektet och därvid nyttja kommunstyrelsens exploateringsbudget. Nämnden har även rätt att ingå avtal om arrende, servitut och andra nyttjanderätter för de projekt som ingår i kommunens exploateringsverksamhet. Nämnden ansvarar också för att ta fram detaljplaner inom Väsjöområdet inför beslut i KS eller fullmäktige. KS ska, i sin ledande och samordnande roll, ha uppsikt över de övriga nämndernas verksamhet varav exploateringen av Väsjöområdet är en del.

13 13 (15) Väsjöberedning KS tillsätter en beredning. Väsjöberedningen ska vara ett forum för diskussion och information kring projektaktuella frågor för de politiska representanter som utses av KS Samordningsgrupp Samordningsgrupp är ett organ på övergripande tjänstemannanivå med uppgift att samordna de beslut och andra åtgärder som behöver vidtas på olika nivåer inom kommunkoncernen för att projektet inte ska avvika från projektdirektivet, projektplanen och ekonomin. Samordningsgruppen följer upp projektet och rapporterar till respektive kommunalt beslutsorgan enligt fastställda reglementen. Kommundirektören är sammankallande i samordningsgruppen och utser dess övriga medlemmar Projektchef Projektchefen ansvarar för att ta fram projektdirektiv och projektplan med projektmål samt att leda och styra projektet mot dessa mål. Projektchefen ansvarar övergripande för implementering av projektplanen med tillhörande fördjupande dokument. Chef för Väsjöenheten är tillika projektchef för utbyggnaden av Väsjöområdet. 6 Ekonomiskt uppdrag Stora exploateringsprojekt påvisar en hög initial kostnad innan pengar kan återföras genom tomträttsupplåtelser, markförsäljningar och exploaterings- och gatukostnadsersättningar. Det gör att projektet kommer att vara framtungt ekonomiskt och stora kostnader kommer att uppstå de första åren av genomförandet. Projektet ska arbeta aktivt med att planera entreprenadutbyggnaderna och förlägga intäkterna i form av tomträttsupplåtelser och markförsäljningar så att det balanserar projektet. Projektet ska säkra att påverkan på kommunens kassaflöde blir så jämt fördelat över tid som möjligt. Målsättningen för projektet är att utgifterna för byggnationer av allmänna platser för de olika detaljplaneområdena täcks av projektets inkomster. Även kostnader för projektets administration, som t.ex. projektledning, kommunikation m.m. ska ingå. Osäkerhet finns kring hur ökningen av andelen hyresrätter påverkar möjligheterna för projektet att nå målsättningen. Osäkerhet finns även kring hur försäljningsinkomsterna utvecklas. Projektet ansvarar för att sälja och eller upplåta marken på ett resurseffektivt sätt. Av projektplanen ska ekonomiska ramar för projektet framgå inklusive inkomster och utgifter.

14 14 (15) 7 Tidplan Med de förutsättningar som nu gäller beräknas vara färdigställt till år Eftersom projektet kommer att pågå under en längre tid kan olika omvärldsfaktorer såsom lågkonjunkturer att påverka tidplanen. I projektplanen ska en huvudtidplan redovisas med skeden, beslut och milstolpar. 8 Riskhantering Målet är att riskhanteringen skall vara en prioriterad och kontinuerligt del av projektets löpande verksamhet. Genom att bedriva en effektiv projektriskhantering är målet att öka sannolikheten att uppnå fastslagna projektmål inom tid, kostnad och kvalitet. Detta genom att kontinuerligt identifiera projektets risker och möjligheter samt minimera respektive lyfta fram dessa genom aktiva åtgärder. Risker rapporteras löpande i lägesrapporterna som tas fram fyra gånger per år. 9 Kommunikation och marknadsföring Intern och extern kommunikation i projektet är viktigt. Projektet påverkar ett stort antal invånare i kommunen, exploatörer m.fl. och många inom kommunen kommer att vara involverade i projektet vilket kräver en bra kommunikation. Projektet arbetar efter en kommunikationsplan som stöd för projektet. Kommunikationsplanen baseras på projektets vision, syfte och effektmål samt s författningssamling Policy för extern kommunikation, tillgänglighet och service för, Rapporteringsrutiner Projektchefen ansvarar för att det fyra gånger per år tas fram en lägesrapport som behandlar de övergripande frågorna inom ekonomi, tidplan, risker och resurser. Av lägesrapporterna ska framgå avvikelser som påverkar tidplanen och/eller de ekonomiska ramarna för projektet. Lägesrapporterna ska tillställas samordningsgruppen och därefter delges Väsjöberedningen. De ska även ligga till grund för den verksamhetsredovisning och de övriga redovisningar som kommunledningskontoret ska lämna till KS i enlighet med den ordinarie uppföljningsprocessen. 11 Överlämning från projekt till förvaltning Trafik-och fastighetskontoret (TFK), som kommer att ta över driften av områdets allmänna anläggningar när de är färdigställda, ska delta aktivt i samordnings- och arbetsgrupper samt i besiktningar. Eftersom projekt är ett stort projekt som sträcker sig över en längre tid kommer överlämningen att ske etappvis.

15 15 (15) 12 Projektavslut För att projektet ska kunna avslutas ska den ekonomiska avstämningen vara gjord och projektet aktiverat i anläggningsregistret. Projektet ska också till alla delar vara överlämnat och godkänt av TFK. Projektchefen ska därefter skriva en slutrapport som ska godkännas av kommunstyrelsen. 13 Politiska beslut Ändring av direktiv för den fortsatta planläggningen av Edsbergs sportfält, Dnr KS 2011/ , Plan- och exploateringsutskottet, Direktiv för fortsatt arbete i detaljplanen för Väsjöområdet, Dnr 2004/569 KS.203, Dnr 2007/502 KS.031 Plan- och fastighetsutskottet, Detaljplan för Väsjöområdet, D , Dnr 2004/569 KS.203, Plan- och fastighetsutskottet, Fördjupade utredningar avseende detaljplan för Väsjöområdet, D , Dnr 2004/569 KS.203, Plan- och fastighetsutskottet, Direktiv för fortsatt detaljplaneläggning för utbyggnad av Väsjöområdet. D , Dnr 2004/569 KS.203, Plan- och fastighetsutskottet, Idéskisser som underlag för programarbete samt förslag till framtida valösningar inom Norr- och Södersätra Dnr 2003/38 KS.340, Plan- och fastighetsutskottet, Projektdirektiv Exploateringsområdet Dnr KS 2011/ Projektplan version 1.0 fastställd Detaljplanen för Väsjö torg (f.d. Väsjö mellersta) antogs av KF och vann laga kraft Tillägg till detaljplanen vann laga kraft Detaljplanen för Norrsätra verksamhetsområde antogs av KF och vann laga kraft Detaljplanen för Södersätra och Kastellgården antogs av KF och vann laga kraft