Renare Mark Vårmöte 22 mars Uppläggning och uttag av massor likhet inför lagen?

Transkript

1 Renare Mark Vårmöte 22 mars 2018 Uppläggning och uttag av massor likhet inför lagen?

2 Om Wistrand Advokatbyrå Grundades 1915 och är idag en av Sveriges ledande affärsjuridiska fullservicebyråer. Vår målsättning är att kontinuerligt tillhandahålla juridisk rådgivning av högsta kvalitet till våra klienter. Cirka 150 jurister specialiserade inom olika rättsområden som arbetar tillsammans i multidisciplinära team för att tillse att våra klienter drar fördel av vårt fullserviceerbjudande. Vår storlek och bredd i såväl expertis som erfarenhet innebär att vi bistår klienter med allt från stora transaktioner och komplexa tvister till löpande råd i deras dagliga verksamhet. Vi är stolta över att erbjuda ett praktiskt förhållningssätt med hög partnernärvaro och en dedikerad arbetsgrupp för varje uppdrag för att säkerställa kvalitet i rådgivningen och goda resultat. Vi arbetar brett, både geografiskt samt vad gäller typ av uppdrag. I syfte att tillhandahålla skräddarsydda lösningar som möter våra klienters lokala, nationella och globala behov är vi verksamma dels genom våra kontor i Stockholm och Göteborg, dels i nära samarbete med andra framstående advokatbyråer i Norden samt internationellt. Bland våra kunder finns både svenska och internationella företag och organisationer. Cirka 45 procent av vår kundbas är internationella kunder såsom globala företag, riskkapitalbolag, internationella banker och andra finansiella institutioner. Vi bistår också våra svenska klienter med gränsöverskridande frågor. Verksamhetsområden Aktiemarknadsrätt Arbetsrätt Bank & finans Bolagsrätt EU- & konkurrensrätt Fastighets- & entreprenadrätt Företagsöverlåtelser Försäkringsrätt Health Care & Life Sciences Immaterialrätt IT, teknologi & telekom Medie- & marknadsrätt Miljö & energi Obestånd & rekonstruktion Offentlig upphandling Privatkapital & egendomsskydd Processer & skiljeförfaranden Sjö-, luft- & transporträtt Skatterätt Specialutredningar Sport, underhållning & spel 2

3 Om Samgräv Recycling Samgräv står för Samlade anläggningsmaskiner i gräv och schaktbranschen. Affärsidén är att kunna se ert behov samt att ge en heltäckande och god service. Samgräv Recycling AB är ett bolag i Samgräv-koncernen som har egenägda deponier för schaktmassor upp till <KM i Härryda, Uddevalla & Tjörn. Vi har även möjlighet att på vissa av våra anläggningar ta emot betong, asfalt, berg samt lösa/leriga schaktmassor. Vi jobbar hårt med att fortsätta växa inom detta område då vi ser en allt större efterfrågan från våra kunder. Inom kort har vi flera nya anläggningar igång. Goda kontakter finns även med externa deponier samt krossar, detta skapar möjlighet att ge våra kunder en helhetslösning. 3

4 Uppläggning av rena jord- och schaktmassor = deponering av avfall! Trafikverket - Mark- och miljööverdomstolens dom , M Trafikverket hade till länsstyrelsen ingivit en anmälan om samråd enligt 12 kapitlet 6 miljöbalken för uppläggning av överskottsmassor från byggnationen av nya E18. Anmälan avsåg m 3 icke-förorenade jord- och schaktmassor som skulle användas för terrängmodulering/landskapsanpassning Länsstyrelsen beslutade att den anmälda uppläggningen var tillståndspliktig och kunde därför inte hanteras inom ramen för ett samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken Syftet var att göra sig av med massorna Ny mark togs i anspråk, därför tveksamt om massorna skulle användas på den plats där grävningen utförts Frågan var om den av Trafikverket anmälda uppläggningen utgjorde en tillståndspliktig deponering 4

5 Uppläggning av rena jord- och schaktmassor = deponering av avfall! MÖD: Under målets handläggning hade miljöprövningsförordningen, 15 kap. miljöbalken samt 4 och 5 avfallsförordningen ändrats. Av övergångsbestämmelserna framgår att det är nu gällande lydelser som ska tillämpas i målet I 15 kap. 1 miljöbalken definieras avfall som varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Motsvarande bestämmelse finns i artikel 3.1 i avfallsdirektivet Uppläggningen avsåg rena massor som skulle användas för byggnation i sitt naturliga tillstånd inom ett närområde till platsen där de grävts upp. Massorna var därför undantagna bestämmelserna i avfallsförordningen Av ordalydelsen i 11 3 avfallsförordningen uttryckligen framgår att bestämmelsen om undantag endast avser tillämpningen av avfallsförordningen. Bestämmelsen innebär inte ett undantag från avfallsbegreppet Miljöbalkens avfallsbestämmelser var därmed tillämpliga 5

6 Uppläggning av rena jord- och schaktmassor = deponering av avfall! Svevia - Mark- och miljööverdomstolens dom , M Svevia hade till länsstyrelsen ingivit en anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken för uppläggning av m 3 schaktmassor på ett skogsskifte. Schaktmassorna var rena jordmassor som härstammade från utbyggnaden av järnvägens dubbelspår genom Gamla Uppsala. Ytan där uppläggning skulle ske var kuperad och otillgänglig för skogsmaskiner. Schaktmassorna skulle användas för att bereda marken för framtida skogsbruk Länsstyrelsen fann vid en samlad bedömning att behovet av kvittblivning av massorna vägde tyngre än behovet av massor för utjämning av skogsmark. Bolagets anmälan avvisades 6

7 Uppläggning av rena jord- och schaktmassor = deponering av avfall! MÖD: Massorna var att betrakta som avfall enligt 15 kap. 1 första stycket miljöbalken. Massorna kunde inte klassas som en biprodukt enligt bestämmelsens andra stycke eftersom de inte hade uppkommit genom en produktionsprocess Svevia hade uppgett att massorna skulle användas som utfyllnad för att möjliggöra skogsbruksåtgärder i ett otillgängligt skogsskifte Under samrådet uppgav Skogsstyrelsen att man inte bereder en fastighet för framtida skogsbruk genom att lägga upp jordmassor och om den aktuella ytan är så kuperad och otillgänglig ska det betraktas som ett impediment som bör lämnas orört ur skogsbrukssynpunkt Svevia hade inte visat att massorna behövts för att möjliggöra skogsbruksåtgärder. Det var därför inte fråga om återvinning i den mening som avses i 15 kap. 6 miljöbalken. Hanteringen var istället att betrakta som bortskaffande av avfall 7

8 Täkt eller inte? Orust kommun MÖD 2004:14 Orust kommun hade av länsstyrelsen meddelats tillstånd att bedriva bergtäkt, krossning och övriga till täkten hörande verksamheter Beslutet överklagades av ett antal fastighetsägare i närheten av den planerade täkten MÖD: Frågan i MÖD var om kommunens arbetsföretag utgjorde en täkt i miljöbalkens mening och därigenom krävde tillstånd I lagmotiven definieras begreppet täkt som arbetsföretag som primärt syftar till att nyttiggöra det uttagna materialet, antingen genom direkt försäljning eller inom företagarens övriga verksamhet. Uttag som huvudsakligen sker för att bereda plats för annan verksamhet utgör däremot inte täkt enligt motiven 8

9 Täkt eller inte? MÖD forts. Av kommunens uppgifter framgick att bergtäkten varit subsidiär till och helt avhängig av att ett detaljplanelagt industriområde skulle utföras Även med beaktande av att större delen av det uttagna materialet skulle avyttras ansågs det sammantaget ha framgått att kommunens primära syfte med uttaget och dess genomförande var att bereda plats för industriområdet Den planerade verksamheten utgjorde därför inte tillståndspliktig verksamhet. Verksamheten borde istället, i vart fall till stora delar, omfattas av regler om anmälan i 12 kap. 6 miljöbalken 9

10 Täkt eller inte? Vägverket Produktion (VVP): MÖD 2008:5 VVP hade till länsstyrelsen ingivit en anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende ett planerat uttag av berg. Uttaget skulle uppkomma i samband med anläggandet av en ny vändplan MÖD: Frågan var huruvida det berguttag som VVP planerade att göra skulle anses vara tillståndsplikt täktverksamhet enligt miljöbalken Av VVP:s uppgifter, som det enligt domstolen inte fanns anledning att ifrågasätta riktigheten av, framgick att det huvudsakliga och primära syftet med det planerade berguttaget var att anordna en mer ändamålsenlig vändplan på den aktuella platsen Uttaget av berg kunde därför inte anses utgöra tillståndspliktig täktverksamhet 10

11 Täkt eller inte? Svevia: Mark- och miljödomstolen vid Östersunds tingsrätt, M Svevia hade till länsstyrelsen lämnat in anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken för uttag av upplagt bergmaterial på egen fastighet. Anmälan avsåg uttag av ton bergmassor inom ett ca 3,5 ha stort område. Uttaget planerades att ske under en 30- årsperiod. Länsstyrelsen ansåg, mot bakgrund av att de massor som bolaget anmält att de haft för avsikt att bryta hade legat på platsen under flera decennier, att det upplagda bergmaterialet blivit ett bestående inslag i landskapsbilden och att ett nytt naturtillstånd infunnit sig. Den planerade verksamheten ansågs utgöra tillståndspliktig täktverksamhet och bolagets anmälan avvisades. 11

12 Täkt eller inte? MMD: De massor som lagts upp på fastigheten utgjordes sannolikt av tunneldrivningsmassor som transporterats till platsen på 1950-talet. Tunneldrivningen skedde då för att bereda plats för annan verksamhet och det var sannolikt att massorna lades upp på aktuellt område för att kunna komma till användning vid ett senare tillfälle. Det framgick med tydlighet att massorna var upplagda på plasten, att de var klart avskilda från omgivande naturmark samt att uttag skett över tid. Det hade inte inträtt ett naturtillstånd som kunde betraktas som ett bestående inslag i landskapsbilden Bolaget hade visat att massorna på platsen använts och att de inte skulle vara permanent upplagda Bolaget hade uppgett att det fanns behov av ballastmaterial i regionen och uttag av massorna ur upplaget. Massorna skulle användas för att producera material för vägupprustning Verksamheten ansågs sammantaget inte vara tillståndspliktig. Bolaget hade genom anmälan förfarit korrekt 12