Ett nytt år med nya möjligheter har börjat!

Transkript

1 ETT NYHETSBREV FRÅN REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND NR 1 JANURARI 2018 INLEDAREN Ett nytt år med nya möjligheter har börjat! Tänk på allt spännande som hände förra året! Och nu är vi helt plötsligt inne på regionförbundets sista år. Efter femton år avvecklas regionförbundet vid det kommande årsskiftet men det regionala utvecklingsarbetet fortsätter så klart i den nya regionen. FOTO: JANNE HÖGLUND Regional utveckling för 3 välfärdens skull Revidering av Sörmlandsstrategin remiss ute 4 nu 106 miljoner till affärs- 6 utveckling i små företag Det ska vara enkelt att förverkliga sina drömmar, ambitioner och idéer i Sörmland Vi har nu fått regeringens uppdrag för 2018 med många stora, viktiga och långsiktiga områden vi ska driva i länet. Enligt det så kallade villkorsbrevet gäller uppdraget den regionala utvecklingsstrategin (Sörmlandsstrategin), strukturfonder och EU-program. Integration, mångfald och jämställdhet i ett regionalt tillväxtperspektiv är andra viktiga områden, tillsammans med klimat, miljö och övriga hållbarhetsmål inom Agenda Ett särskilt omfattande uppdrag handlar om länets kompetensförsörjning, som förutom analyser och prognoser även inkluderar en regional plan för kompetensförsörjning kring validering, yrkesvux och lärcentra. Självklart arbetar vi tillsammans med länets kommuner, landsting och länsstyrelse kring dessa utmaningar. Vi har även ett nära samarbete med regionerna i Stockholm och Mälardalen. Det är viktigt att berika varandra och hjälpas åt! Cristine Dahlbom, regiondirektör cristine.dahlbom@region.sormland.se ETT NYHETSBREV FRÅN REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND NR 1 JANUARI

2 MILJÖ INNEHÅLL Klicka på rubrikerna för att komma till önskat avsnitt. Miljöfrågan tar plats på regionstyrelsen Sidan 2 Regional utveckling för välfärdens skull Sidan 3 Revidering av Sörmlandsstrategin remiss ute nu Sidan miljoner till affärsutveckling i små företag Sidan 6 5,1% trafikökning för Skavsta förra året Sidan 7 Jäm(n)t göra på spaning med Camilla Sidan 8 EU-nytt Sidan 9 En analytikers funderingar Sidan 10 Kalender Sidan 12 Miljöfrågan tar plats på regionstyrelsen Genom att integrera miljöperspektiven i tillväxtarbetet kan vi bidra till att skapa nya affärsmöjligheter, arbetstillfällen och marknader i Sörmland, samtidigt som vi bidrar till en god miljö. Regionförbundet har på uppdrag av regeringen tagit fram en handlingsplan för att integrera klimat- och miljöperspektivet i det regionala tillväxtarbetet. FOTO: PEXELS SÖRMLAND HELT ENKELT Ansvarig utgivare Cristine Dahlbom Redaktör Maria Edström Telefon info@region.sormland.se Layout You Are Here Handlingsplanen beslutades av regionstyrelsen i september och gäller till och med december Målsättningen är att bättre ta tillvara på den potential som miljödriven tillväxt ger och arbeta aktivt med dessa frågor. Regionförbundet genomför nu aktiviteterna i handlingsplanen. Hur kan vi på lokal och regional nivå skapa initiativ och incitament för cirkulära lösningar och en hållbar samhällsutveckling? Hur kan hållbarhetsarbetet användas som drivkraft för företag och organisationer genom till exempel ökade intäkter, förbättrad produktivitet och nya innovationer? Det är två frågor som vi ska belysa på regionstyrelsen i Katrineholm den 8 februari. Vi kommer att lyssna till Elin Bergman, talesperson Cradelenet (Cradelenet är en ideell organisation som arbetar för att främja cirkulär ekonomi i Sverige) samt Corporate Partnership Manager, Världsnaturfonden som bland annat kommer att föreläsa om cirkulär ekonomi och vad som krävs om vi ska nå Agenda 2030s mål om hållbar produktion och konsumtion. Vill du veta mer om regionförbundets arbete med att integrera miljö- och klimatperspektivet i tillväxtarbetet? Välkommen att ta kontakt med Anna Svedlund på tel eller Lina Widlund på tel Här kan du läsa handlingsplanen >> ETT NYHETSBREV FRÅN REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND NR 1 JANUARI

3 POLITIK 2 Regional utveckling för välfärdens skull Vad är egentligen regional utveckling och vad menas med begreppet? Ja, för oss politiker som arbetar med det här dagligen är det inte så svårt att förstå innebörden av begreppet, men för allmänheten som inte gör det kan det vara otydligt. Många ämnesområden inryms i begreppet regional utveckling, för att bara nämna några så är det kompetensförsörjning, näringslivsutveckling, infrastruktur och kollektivtrafik. Det är med andra ord någonting som gynnar utvecklingen i regionen, i vårt fall Sörmland, och som leder till tillväxt som leder till ökad välfärd. För utan regional utveckling kan vi inte fortsätta att utveckla den service och de tjänster som vi vill förse sörmlänningarna med. Begreppet infrastruktur omfattar bland annat de vägar och järnvägar som trafikerar vårt län och som gör det möjligt för invånarna att ta sig till och från jobbet eller eventuella studier. För att underlätta pendlingen har vi, under hösten, infört ett helt nytt och förenklat system, kallat Movingo. Det innebär att du kan åka på en och samma biljett med buss från förslagsvis Högsjö till Vingåker, fortsätta med tåg till Stockholm och avsluta med att ta tunnelbanan till ditt arbete. För att ytterligare främja arbetspendlingen har vi köpt in 33 nya tåg som ska tas i drift under våren Detta för att säkerställa tidtabellerna och för att det ska gå snabbare att pendla. Om inte infrastrukturen fungerar så blir det svårare för människor att ta sig mellan jobb, studier och bostad och den regionala utvecklingen stannar upp. Till begreppet infrastruktur hör också tillgången på bredband. Bra uppkoppling är en förutsättning för de som bor på landsbygden men ändå vill hålla sig informerade. Snabb uppkoppling är en förutsättning för den som behöver arbeta hemma. Här arbetar regionförbundet på bred front för att driva på utbyggnaden av bredband i hela länet. En förlängning av infrastrukturen är kollektivtrafiken, eller rättare sagt tillgången på kollektivtrafik, det vill säga tåg och bussar. Till exempel är bussarna från Gnesta en förutsättning för att pendlare ska kunna arbeta i Nyköping. För att främja kollektivtrafiken har vi flera nya resecentrum planerade i länet. Strängnäs har alldeles nyligen invigt sitt och ett nytt är på gång i Nyköping. Från och med årsskiftet nästa år är det tänkt att de här frågorna ska gå över från kollektivtrafikmyndigheten, regionförbundet och landstinget till Region Sörmland som tillsammans bildar den nya organisationen. För oss politiker är det centralt att fortsätta driva de här frågorna som vi gjort sedan många år tillbaka. Med en ny organisation, med större resurser, räknar vi med att fortsätta utveckla våra vägar, järnvägar, bredband och kollektivtrafik så att vi kan fortsätta växa i länet och därmed trygga välfärden i framtiden. Viking Jonsson, (S) ordförande i Regionförbundet Sörmland Monica Johansson, (S), ordförande i Landstinget Sörmland ETT NYHETSBREV FRÅN REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND NR 1 JANUARI

4 SÖRMLANDSSTRATEGIN Kultur Tillgänglighet Hälsa Boende Utbildning Befolkning Teknik/Kunskap Klimat/Miljö Näringsliv Arbetsmarknad Omvärld Sörmlands modell för hållbar utveckling Revidering av Sörmlandsstrategin remiss ute nu Nu är den här; remissversionen av den reviderade Sörmlandsstrategin Sörmlands strategi för det regionala utvecklingsarbetet. Det är nu sju år sedan vi tog fram en strategi senast. Hur skiljer sig då det här förslaget från den tidigare strategin? Jo, vi har den här gången sett ett behov av att visa hur vi på bästa sätt kan få ihop en helhetssyn för att hantera länets utmaningar och möjligheter. Utgångspunkten är att försöka samordna olika delar av utvecklingsarbetet och beskriva hur olika verksamheter kan dra nytta av varandra. Den reviderade Sörmlandsstrategin slår även fast att utvecklingsarbetet ska ske i den geografi som är bäst lämpad för frågan. Utvecklingen i Sörmland påverkas allt mer av våra relationer med och utvecklingen i vår omvärld. Det gäller såväl den globala arenan som det utbyte vi har med våra närmaste grannar. Den nya strategin är anpassad till den föränderliga värld vi lever i och därför finns inte heller något målår preciserat i den reviderade strategin. På så sätt blir den flexibel när så krävs. FOTO: MOSTPHOTOS FORTSÄTTNING SID 5 ETT NYHETSBREV FRÅN REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND NR 1 JANUARI

5 SÖRMLANDSSTRATEGIN Handlingsplaner, processer och verksamheter Prioriteringar Sörmlands modell för hållbar utveckling Utmaningar och möjligheter Utmaningar och möjligheter nya och gamla förutsättningar Prioriteringar samsyn på gemensam prioritering Handlingsplaner, processer och verksamheter ständigt i rörelse Agenda 2030 FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling FORTSÄTTNING FRÅN SID 4 Den reviderade Sörmlandsstrategin kommer endast att presenteras i digital form och i remissversionen har det digitala formatet påbörjats. Ambitionen för den antagna strategin är att den ska vara av interaktiv karaktär med möjlighet till exempelvis egna statistikurval och panorering i kartor. Det digitala formatet gör det möjligt för strategin att vara ett levande och ständigt uppdaterat dokument över tid med aktuell statistik, analyser och uppföljning. Med utgångspunkt i befolkningen visar Sörmlands modell för hållbar utveckling hur utbildning, arbetsmarknad, näringsliv, boende och hälsa behöver samspela för att en hållbar utveckling i Sörmland ska nås. Två övergripande inriktningar Det gemensamma dialog- och analysarbete som genomförts tillsammans med länets kommuner, landsting, kollektivtrafikmyndighet och länsstyrelse ledde fram till två övergripande inriktningar för strategin, en växande arbetsmarknad och en fungerande bostadsmarknad. Det innebär att uppföljningen av Sörmlandsstrategin ska svara på frågan om den långsiktiga utvecklingstrenden visar att vi närmar oss ett önskvärt framtida tillstånd för boende och arbetsmarknad. I vilka mer exakta termer uppföljningen ska beskrivas och mätas ska bestämmas i de handlingsplaner som följer under respektive inriktning. Dessa handlingsplaner ska upprättas utifrån en analys med utgångspunkt i Sörmlands modell för hållbar utveckling. Uppföljningen av handlingsplanerna ska också besvara vilken roll respektive handlingsplan har haft för den utveckling som ägt rum. Den reviderade Sörmlandsstrategin ska inte utgöra toppen av en pyramid utan vara navet kring vilket processer, handlingsplaner och måldokument kretsar. Som ett paraply över utvecklingsarbetet står Agenda 2030 med FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling. För mer information, kontakta Johanna Sundelöf, tel FAKTA Den 22 januari gick den reviderade Sörmlandsstrategin ut på remiss till länets samtliga kommuner, landstinget, kollektivtrafikmyndigheten och länsstyrelsen. Remisstiden går ut den 16 april. Läs Sörmlandsstrategin här >> Följ Regionförbundet Sörmland på Facebook FOTO: MOSTPHOTOS ETT NYHETSBREV FRÅN REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND NR 1 JANUARI

6 NÄRINGSLIV FOTO: MOSTPHOTOS 106 miljoner till affärsutveckling i små företag Små företag kan nu söka affärsutvecklingscheckar i 17 av landets län och regioner, bland andra Sörmland. Det finns två inriktningar; digitalisering och internationalisering. Affärsutvecklingscheckar är Tillväxtverkets stöd till små företag som vill ta in extern kompetens för att utveckla företaget och stärka dess konkurrenskraft. Checkarna är på kronor och finansierar högst halva kostnaden för köp av tjänst eller projektanställning. Checken kan till exempel användas för att ta fram en digital strategi eller digitalisera företagets verksamhet. Checkar för internationalisering har funnits sedan De kan till exempel användas till att göra marknadsundersökningar eller söka leverantörer i utlandet allt för att nå nya internationella marknader. Affärsutvecklingsheckarna riktar sig till företag som: vill växa har 2 49 anställda har en omsättning på minst 3 miljoner kronor (och högst 10 miljoner EUR) har sin ekonomi i ordning Vad kan jag söka stöd för? Köp av tjänst Projektanställning (som påbörjas efter beslut och är en ny kompetens till företaget) Projektet ska vara nivåhöjande för företaget, alltså utveckling utöver den vanliga verksamheten. Hur mycket kan jag söka? kronor Checken kan finansiera max hälften av kostnaden resten betalar ditt företag Hur ansöker jag? Du ansöker i den region där ditt företag bedriver sin huvudsakliga verksamhet. Läs mer här >> För mer information, kontakta Magnus Nilsson på telefon AFFÄRSCHECKAR I SÖRMLAND Tillväxtverket samarbetar regionalt med bland andra länsstyrelser och regioner som tar emot och bedömer ansökningar. I Sörmland är det Almi och regionförbundet som hanterar ansökningarna. Sörmland har i år tilldelats 1,5 miljoner för digitalisering och 2 miljoner för internationalisering. Sörmländska företag ansöker hos Almi som tar hand om anmälan initialt och sedan beslutar Regionförbundet Sörmland om utbetalning. Sörmland har valt två olika maxnivåer för checkarna. För export (internationalisering) gäller kr. För digitalisering är maxbeloppet kr. Inger Åckander på Almi tar emot din intresseanmälan. inger.ackander@almi.se Sista dag för inlämning av intresseanmälan är 30 mars och 21 september. Ansökningsblankett hittar du här >> ETT NYHETSBREV FRÅN REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND NR 1 JANUARI

7 INFRASTRUKTUR 2 5,1 % trafikökning för Skavsta förra året Under 2017 välkomnade Stockholm Skavsta Airport passagerare, vilket är en ökning med 5,1 procent jämfört med året innan. De kommersiella flygrörelserna ökade med 3,3 procent och beläggningsgraden på den reguljära flygtrafiken höjdes från 82,3 procent till 83,6 procent. Enligt den senaste passagerarundersökningen är flygplatsens besökare i hög grad nöjda med förnyelsen av terminalen som har skett under året, och särskilt uttrycker man sin uppskattning över det nya caféet och restaurangen, samt butikerna. FAKTA OM STOCKHOLM SKAVSTA AIRPORT Med sina passagerare är Skavsta: Flygplatsens VD Peter Steinmetz är glad över dessa positiva resultat och säger: För tredje året i rad visar Stockholm Skavsta en positiv passagerarökning och en förbättrad upplevelse för passagerarna. 90 procent av våra passagerare reser mer än en timme för att komma till flygplatsen, vilket visar att Stockholm Skavsta växer sig allt starkare som porten till Storstockholm och östra Sverige. Vi kommer att fortsätta vårt idoga arbete under 2018 för att utöka vår flygbolagsbas och att höja kvaliteten på flygplatsen. Sveriges tredje flygplats sett till antalet resenärer i utrikestrafik Sveriges tredje flygplats sett till antalet utlandsdestinationer Sveriges andra storflygplats med spårtrafik när Ostlänken står färdig år procent av besökarna är utländska medborgare 49 procent av de svenska resenärerna bor i Stockholm 19 procent av de svenska resenärerna bor i Östergötland ETT NYHETSBREV FRÅN REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND NR 1 JANUARI

8 JÄMLIKHET FOTO: PEXELS Jäm(n)t göra PÅ SPANING MED CAMILLA #MeToo och vad händer nu? MeToo-rörelsen kom insvepandes över oss med en enorm kraft och uppmärksamhet. Att uppropen fick ett sådant stort utrymme i vår vardag, i våra diskussioner och vårt medvetande var välbehövligt och verkligen på tiden. Att vara medveten om ett problem och dra fram det i ljuset är första steget mot en förbättring. Jag upplever dock en skiftning i debatten för närvarande, där fler och fler ställer sig öppet kritiskt och ifrågasättande till alla dessa starka kvinnors modiga berättelser. Jag har själv stött på försiktigt ifrågasättande av manliga bekanta som undrar om det verkligen kan vara så allvarligt? Underförstått säger de att de inte tror på tusentals kvinnor som själva vittnat och än fler som stöttat uppropen i sociala medier och i samtal. De avfärdar miljarder kvinnors upplevelser med en enkel liten mening så allvarligt kan det väl ändå inte vara? Jag säger inte att man inte ska få ifrågasätta eller ha rätt att fråga, undra och vara nyfiken, men med tanke på allt det lidande, den skam och skuld som kvinnor har burit på genom tiderna trots att detta med besked hör hemma hos förövarna och inte offren, gör att denna lilla mening kan få mig att koka inombords. I grunden är det egentligen inte konstigt att CAMILLA NEUDORFER, frågan ställs, utan ytterligare ett bevis på hur nödvändig #metoo har varit. Män (kollektivt) har inte sett, eller velat se, övergrepp, trakasserier och respektlöst och nedsättande bemötande. Därför hittar man nu alla möjliga och omöjliga strategier för att hantera det som av vissa felaktigt kan uppfattas som ett angrepp mot män i allmänhet, men egentligen enbart är en process där skuld och skam placeras där den hör hemma hos förövarna. Delvis kan jag förstå detta perspektiv, bevisligen är det ju så att män upplever samhället och sina relationer mer jämställda än kvinnorna. TCO/Novus tog 2017 fram en undersökning som visade tydligt hur perspektiven kan skilja mellan könen % Mycket jämlikt Män 39% Läs mer här >> 41% Kvinnor 49% Ganska jämlikt Inte särskilt jämlikt Poängen med denna utläggning är att det är viktigt att inte bli upprörd över den lilla frågan kan det verkligen vara så allvarligt?, utan istället med ett öppet sinne bemöta och tala om det. Olika perspektiv behöver först 5% 11% och främst redas ut för att vi gemensamt kan komma fram till ett konstruktivt resultat. Ska det behöva vara så undrar ni då, ska kvinnor återigen behöva ta ansvar för att förklara orättvisan för män? Nej, det borde inte vara så, men samtidigt tror jag att det är det som krävs för att få ett konstruktivt resultat av denna omvälvande tid. Det viktigaste för framtiden är att män och kvinnor arbetar gemensamt för jämställdhet. Vi måste se jämställdheten som en utmaning för samhället och inte för kvinnorna. Därför är det viktigt att vi tar tillfället i akt och pratar med varandra. Minsta diskussion eller samtal kan skapa förändring och vi behöver alla hjälpas åt. Så ge er in i konstruktiva samtal med öppet sinne och bemöt varandra med respekt och en vilja att hitta en väg framåt tillsammans. (P.S. I texten generaliserar jag när jag talar om gruppen män och gruppen kvinnor. Jag vill påpeka att det självklart finns en mängd avvikelser i åsikter och beteenden inom grupperna och jag vill heller inte befästa det binära systemet för textens läslighet har jag dock valt att uttrycka mig på detta sätt) ETT NYHETSBREV FRÅN REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND NR 1 JANUARI

9 EU-NYTT EUnytt EU ska ta hand om sitt eget plastavfall Om tolv år ska all plast i EU återvinnas. Efter det kinesiska importförbudet på plastavfall måste vi minska plastanvändningen och öka återvinningen inom EU. Förbrukningen av plast för engångsbruk ska minskas, användning av mikroplaster ska begränsas och år 2030 ska alla plastförpackningar i EU återvinnas. Det var innehållet i den strategi som EU-kommissionen lade fram i förra veckan. Förslaget ska nu behandlas av medlemsländerna och EU-parlamentet. 25 miljoner ton plastavfall per år Om inte den nuvarande politiken ändras kommer det att finnas mer plast än fisk i haven år EU-länderna genererar totalt 25 miljoner ton plastavfall varje år. Idag samlas ungefär 30 procent av all denna plast in. Ungefär hälften av det exporterats till länder utanför EU där det är billigare att återvinna. Över 85% har gått till Kina. Sverige är ett av de länder som kommer att drabbas minst av Kinas importförbud eftersom vi importerar mer plastavfall än vi exporterar. Det ska bli lönsamt att återvinna inom EU Kommissionen ska även ta fram ta fram nya förpackningsbestämmelser för att öka möjligheterna till återvinning. Förhoppningen är att det ska bli billigare att återvinna på större europeiska anläggningar när mer plast samlas in på hemmaplan. Svenskarna tvåa i nätshopping 84 procent av alla svenskar handlade något på nätet under Därmed landar Sverige på andraplats i nätshopparligan efter Storbritannien med 86 procent. Minst andel näthandlare hade Rumänien med 23 procent. Krav på nya miljarder från medlemsländerna EU kommer behöva större tillskott från medlemsländerna en ökning på runt 150 miljarder kronor per år jämfört idag. Brexit kommer att leda till ett stort årligt bortfall och nya uppgifter för EU kommer att kräva en större budget. Sverige kan förlora sina miljardrabatter, samtidigt som nya EU-skatter föreslås. Det finns två större hål i EU:s framtida budget som måste fyllas. Dels kommer Storbritanniens utträde leda till ett årligt bortfall på motsvarande miljarder kronor per år. Dels har EU fått nya uppgifter, bland annat när det gäller gränsbevakning, migration och säkerhet, som väntas kosta ytterligare ungefär 100 miljarder kronor årligen jämfört med dagens budgetnivå. I maj lägger kommissionen fram sin budget för åren och hålen väntas då fyllas genom nedskärningar men i större utsträckning genom ökade inbetalningar från EU-länderna. Mellan miljarder kronor ska komma i form av ökade anslag från medlemsländerna. När det gäller nedskärningar kan samtliga EU:s program vänta sig minskade anslag på sammanlagt miljarder kronor. Svensk rabatt kan försvinna Brexit kan leda till slopade rabatter för samtliga EU-länder inklusive Sverige. Sverige och några andra nettobetalande medlemsländer som betalar in mer än de får tillbaka i EU-stöd får idag olika rabatter på sin EU-avgift. För Sverige handlar det om betydande summor. Förra året uppgick rabatten till 6,1 miljarder kronor. Svenska regeringen har dock siktet inställt på att försvara rabatterna i de kommande förhandlingarna. Två nya möjliga intäktskällor på EU-nivå är handeln med utsläppsrätter och en ny europeisk plastskatt. FOTO: ISTOCKPHOTO ETT NYHETSBREV FRÅN REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND NR 1 JANUARI

10 En analytikers funderingar AV OCH MED BO WICTORIN Vid årsskiftet redovisade SCB uppgifter för sysselsättningsutvecklingen under år Totalt ökade antalet sysselsatta i Sörmland med lite drygt personer, vilket motsvarar en ökning med 3,9 procent. Det är den starkaste sysselsättningsuppgången under den senaste femårsperioden. Även om det inte finns några säkra uppgifter för 2018 ännu, så finns det mycket som talar för en fortsatt positiv trend. I bland annat Arbetsförmedlingens senaste kortidsprognos från december förra året bedöms sysselsättningen i Sörmland öka med personer år 2017 och ytterligare under år Sysselsättningsuppgången är självfallet välgörande, eftersom Sörmland, tillsammans med Blekinge och näst Gävleborg fortfarande har den högsta arbetslösheten i landet. Andelen arbetslösa av befolkningen år var i december ,2 procent. I riket var motsvarande andel 5,9. Efter en förhållandevis svag period för den sörmländska arbetsmarknaden är det uppenbart att läget ser betydligt ljusare ut nu. FÖRÄNDRING AV ANTAL INVÅNARE OCH ANTALET SYSSELSATTA MED ARBETSPLATS I REGIONEN (20-64 ÅR) PER REGION ÅR Det kan naturligtvis finnas flera orsaker till den mer gynnsamma utvecklingen. En viktig förklaring är den högkonjunktur som råder i världsekonomin och inte minst i Sverige. Den starka sysselsättningsuppgången under 2016 gäller inte bara Sörmland, utan hela landet. En av de viktigaste orsakerna till sysselsättningsuppgången är den positiva befolkningstillväxten och att antalet invånare i arbetsför ålder har ökat. Av diagrammet nedan framgår att sambandet mellan befolknings- och sysselsättningstillväxt är mycket starkt. Regioner med den snabbaste befolkningstillväxten har också den starkaste sysselsättningsökningen och vice versa. På längre sikt gäller sambandet i än högre grad. Sysselsättningsökningen under år 2016 har genomgående varit kraftigare än befolkningstillväxten i samtliga län, förutom Kalmar. I synnerhet Västra Götaland har haft en väsentligt snabbare sysselsättningsökning. I Sörmland ökade antalet i arbetsför ålder (20 64 år) med 1,0 procent, samtidigt som antalet sysselsatta i samma ålder ökade med 1,7. Ett hyggligt resultat, men inte i topp. Sysselsättningsökningen i Sörmland beror i första hand på att det ökade antalet invånare ökat behovet av offentliga tjänster av olika slag. Antalet sysselsatta i länets kommuner ökade med personer under år 2016, vilket kan jämföras med den totala sysselsättningsökningen som var Antalet sysselsatta i det privata näringslivet ökade endast med knappt 300. Det är en stor skillnad jämfört med många andra delar av landet och inte minst Stockholmsregionen där det privata näringslivet ökade antalet sysselsatta med och regionens kommuner ökade med knappt Ett tydligt generellt mönster visar att de regioner som har den snabbaste sysselsättningstillväxten i högre grad bygger den på en ökning inom det privata näringslivet, medan framför allt den kommunala sektorn dominerar sysselsättningstillväxten i de regioner där sysselsättningstillväxten är lägre. De närmaste åren borde dock gynna en väsentligt bättre utveckling i det sörmländska näringslivet, i synnerhet för det exportinriktade näringslivet. SYSSELSÄTTNING KÄLLA: EGNA BEARBETNINGAR/SCB BEFOLKNING ETT NYHETSBREV FRÅN REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND NR 1 JANUARI

11 Agro Sörmland bjuder in till en konferens med inspiration, nyttig information och spännande diskussioner JANUARI 31 ONSDAG VÄLKOMMEN TILL EN Hästkraftig innovationsdag Vill du inspireras och utvecklas? Besök Agro Sörmlands nätverksträff för hästrelaterade företagare. Det blir en upplevelse med inspiration, nyttig information, god mat och spännande diskussioner. DATUM: Onsdagen den 31 januari 2018 TID: PLATS: Hedenlunda slott, Flen KOSTNAD: 450 kr DAGENS FÖRELÄSARE: Per Frankelius Så kan innovativ affärsutveckling lyfta företag Docent vid Linköpings universitet samt ledamot i AgroÖst. Per ansvarar bland annat för projektet Grönovation som handlar om innovation inom de gröna näringarna. Anna Bråkenhielm Räkna med bråk Författare, investerare, hästföretagare & entreprenör. Anna delar med sig av tjugo års erfarenhet som vd och entreprenör. Hon berättar om avgörande ögonblick, maktspel, succéer och fiaskon. Pitchande horsetechföretag: Videquus, MyHorse, HorsePep. Ta del av deras innovationsresa, entreprenörskap och erfarenheter. FÖLJ MED TILL Nordic Agro Summit Globaliseringen skapar nya marknader, klimatförändringar ändrar förutsättningarna för odling och ny teknik skapar möjligheter. Har Du rätt verktyg och strategi för att utveckla Din verksamhet? Agro Sörmland anordnar i samarbete med SpmO, Malmömässan och Landshypotek Bank en gemensam bussresa till Nordic Agro Summit i Malmö. Under två fullspäckade dagar erbjuds 24 spännande föreläsningar inom fyra huvudområden: Politik & marknad, Framtidens produktion, Ekonomi och lantbruksföretagaren samt Digital utveckling. Du gör ditt eget program och väljer det som tilltalar just Dig! Dessutom är det ett unikt tillfälle att nätverka med kollegor och personer med inflytande inom lantbrukssektorn. DATUM: 6 8 februari PLATS: Malmömässan SISTA ANMÄLNINGSDAG: 31 januari PROGRAM, KOSTNAD OCH ANMÄLAN HITTAR DU HÄR ETT NYHETSBREV FRÅN REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND NR 1 JANUARI

12 KALENDER 31 januari Hästkraftig innovationsdag HEDENLUNDA SLOTT, FLEN 2 februari Morgonsoffan i KFV HJÄLMARGÅRDEN, VINGÅKER 8 februari Regionstyrelsens sammanträde SAFIREN, KATRINEHOLM 9 februari Morgonsoffan i Nyköping/Oxelösund SCANDIC GRAND, NYKÖPING 13 februari Träff Kommunikatörsnätverket HEDENLUNDA SLOTT, FLEN FOTO: JANNE HÖGLUND ETT NYHETSBREV FRÅN REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND NR 1 JANUARI