1 /30. Balansbok Ålands Kommunförbund. Fastställd av vårstämman

Transkript

1 1 /30 Balansbok 2017 Ålands Kommunförbund Fastställd av vårstämman

2 2 /30 Innehåll 1.1 Viktiga händelser i verksamheten och ekonomin Förbundsdirektörens översikt Kommunförbundets förvaltning och förändringarna i den Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunförbundets område Kommunförbundets personal Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorer som inverkar på verksamhetens utveckling Miljöfaktorer Redogörelse för hur kommunförbundets interna kontroll har ordnats Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten Den finansiella ställningen och förändringar i den De viktigaste noterna Behandling av räkenskapsperiodens resultat och åtgärder för att balansera ekonomin Budgetutfallet... 21

3 3 /30 Verksamhetsbera ttelse 1.1 Viktiga händelser i verksamheten och ekonomin Förbundsdirektörens översikt 2017 präglades liksom 2016 av politiskt drivna reformer i olika stadier av färdigställande. De stora frågorna under 2017 var landskapsandelssystemet och olika varianter av förslag till ny kommunstruktur för Landskapet Åland. För Ålands kommunförbunds verksamhet innebar 2017 en flytt från lokalerna på Ålandsvägen 26 där förbundet verkat sedan 2007, till kommungården i Jomala. Flytten märks genom kraftigt minskade hyresutgifter. Lagstiftning Den mest betydande lagändringen var införandet av ett nytt landskapsandelssystem och därtill hörande lagändringar som Ålands Lagting antog i extra session i slutet av september Lagpaketet genomgick lagstiftningskontrollen så sent som och trädde ikraft från och med Trots ett gediget och långvarigt arbete med landskapsandelssystemet skedde få egentliga förändringar till förslaget under processens gång, och de brister och skevheter som förslagen i olika versioner var förknippade med finns kvar i lagstiftningen och kommer att behöva hanteras på olika sätt framöver bl.a. i anslutning till kommunsammanslagningar. I anslutning till att ett av totalt tre(3) förslag till ny kommunstruktur presenterades under våren 2017 fördes en ändring till Lag om Kommunalt samordnad socialtjänst (ÅFS 2016:1) till Lagtinget. Ändringen innebar att tidtabellen för Kst-reformen ändrades, avsikten är nu att en ny organisering av kommunernas socialtjänst skall träda i kraft Ett flertal olika initiativ och utredningskonstellationer har förekommit i frågan, och för närvarande (mars 2018) sitter en arbetsgrupp under Ålands Omsorgsförbund och funderar på en anpassning av grundavtal och förvaltningsstadga för Ålands Omsorgsförbunds omvandling till kommunalförbund för kommunernas socialtjänst. Socialminister Wille Valve har också tillsatt en arbetsgrupp som uppges jobba med gränsdragnings- och lagstiftningsfrågor i anslutning till kst-frågan, kommunstrukturförslaget och arbetet med en ny socialvårdslagstiftning för landskapet Åland. Kommunallagen och Förvaltningslagen för landskapet Åland ändrades på en rad punkter under 2017 för att möjliggöra elektronisk förvaltning och deltagande i kommunala möten på distans. Ändringen, som träder i kraft från och med , kommer att märkas mest genom att de fysiska anslagstavlorna försvinner. Elektroniskt beslutsfattande kan komma att spela viss roll, men förutsätter i princip enhälliga beslut för att fungera inom lagens ramar. Plan- och Bygglagen (PBL) ändrades på ett antal punkter under 2017 bl.a. för att något minska på regleringen av byggandet och något förenkla byggande av åtminstone enklare byggnader. I slutet av 2017 antogs en ändring av LL om Hälso- och sjukvården som i princip skärper kommunens skyldighet att handha utskrivna patienter. Ålands kommunförbund har framfört att lagändringen, som ger kommunerna 3 dygn tid att ta emot en färdigbehandlad patient

4 4 /30 som utskrivs, innebär en uppgiftsöverföring jämfört med tidigare praxis. Detta mot bakgrund av att Lr och ÅHS inte verkställt de ändringar som var aktuella när Gullåsens långtida åldringsvård övertogs av ÅHS och kommunernas Landskapsandelar minskade. Ekonomi Samtidigt som ett nytt landskapsandelsystem antogs minskades totalsumman i landskapsandelssystemet från och med I övrigt innebar boksluten för år 2016 ett sammanlagt överskott för de Åländska kommunerna om 10 me eller i snitt ca 340 e per Ålänning, vilket överträffade prognoserna. Förklaringen till överskotten står huvudsakligen att finna i ökade skatteintäkter och pessimistiska prognoser inför I verkligheten återhämtade ekonomi sig bättre under 2016 än vad man inför budgetarbetet inför 2016 förväntade sig. De Åländska kommunerna är gott sällskap i att ha prognosticerat för pessimistiskt. Så gott som alla betydande konjunkturinstitut i riket missade också det trendbrott i ekonomin som inträffade någon gång under slutet av år Det konkurrenskraftspaket som antogs under hösten 2016 och som kommer att påverka bl.a. kommunernas personalkostnader genom ändringar i betalningsansvaret för vissa sociala avgifter, minskning av semesterpenningen och minskade skatteintäkter som följd av utökade avdrag i kommunalbeskattningen under flera år framöver kommer att innebära att kommunala sektorns löneutveckling kommer att vara svagare än genomsnittet trots att löneuppgörelserna för kommunala sektorn följer snittet för alla branscher. För KAD, Kommunala avtalsdelegationen på Åland, är avtalsförhandlingarna ännu på hälft. Utgångsläget inför förhandlingarna på Åland är i princip sämre än för kommunerna i riket på grund av svagare intäktsutveckling (inte samma nivå på kompensation för konkurrenskraftspaketet som i riket, nedskärningarna i Landskapsandelarna) Kommunalt samarbete Utöver de lokalt och regionalt politiskt drivna förändringsprocesserna påverkas Åländska kommuner i samma utsträckning som alla andra offentliga aktörer av de övergripande förändringsprogram som pågår i riket och på EU-nivå. Under 2017 ägnades tid åt att anpassa och förbereda kommunerna inför att EU:s dataskyddsförordning(gdpr) träder i kraft i maj För kommunerna är förändringen betydande, eftersom nästan alla kommunala uppgifter är förknippande med att hantera personuppgifter och andra uppgifter som kan tjäna som medel för att identifiera enskilda individer i kontakt med myndigheterna. Under året ordnade Ålands kommunförbund utbildningar tillsammans med ÅDA för att öka kunskapen. De omfattande reformer som rör offentliga datasystem i republiken Finland berör även kommunerna på Ålands och Landskapet. Ålands kommunförbund har medverkat till framtagandet av en egen Åländsk kontaktyta mot det system för e-tjänster, suomi.fi, som finska staten håller på att lansera. På sikt kommer systemet att skapa förutsättningar för att erbjuda e-tjänster i betydligt större omfattning än vad som hittills varit möjligt.

5 5 / Kommunförbundets förvaltning och förändringarna i den Ålands kommunförbund k.f. är de åländska kommunernas intresseorganisation för intressebevakning och samverkan. Sedan år 2013 är samtliga lands- och skärgårdskommuner medlemmar, men inte Mariehamns stad. Detta innebär att kommunförbundet representerar cirka 60 procent av landskapets befolkning, och 99 procent av landytan. Förbundets uppdrag är att ge kommunerna bättre förutsättningar för lokalt självstyre och samverkan. Ålands kommunförbunds uppgifter, rösträtt och finansiering regleras i kommunallagen och förtydligas i grundavtalet mellan medlemskommunerna. Enligt grundavtalet ska kommunförbundet, utgående från kommunernas behov: 1) bevaka kommunernas intressen gentemot landskapet, 2) fungera som remissinstans, 3) fungera som samarbetsorgan för kommunerna, 4) utse kommunala avtalsdelegationen samt sköta dess ekonomi och förvaltning, 5) fungera som rådgivande organ inom juridik, ekonomi och arbetsmarknadsfrågor, 6) fungera som samarbetsorgan vid kommunalt samarbete utanför Åland, 7) utveckla den kommunala självstyrelsen inom ramen för Ålands självstyrelse och svenska språk samt 8) ha hand om andra gemensamma ärenden om förbundsstämman så beslutar. Kommunförbundet kan även ha hand om andra uppgifter som berör endast vissa kommuner. Förbundets uppdrag förtydligas ytterligare i andra styrdokument, däribland dokumentet Framtiden i fokus som fastställdes våren 2013, och enligt vilket förbundet bland annat ges utökat mandat att föra medlemskommunernas talan i remissförfaranden med mera. Verksamhet och organisation Kommunförbundet står fortsättningsvis inför ett antal utmaningar och är ännu i ett utvecklingsskede, med en förändrad struktur och arbetssätt, efter att Mariehamns stad lämnat förbundet. Ett utvecklingsskede som innehåller både möjligheter, utmaningar och olika förväntningar. Inför 2016 gjordes vissa avgränsningar av principiell karaktär i samband med att budgeten antogs, bl.a. gällande deltagande i olika arbetsgrupper och kommittéer som inte är av strategisk betydelse för kommunerna, och ytterligare utveckling av arbetsmetoder och tillvägagångssätt bör ske. Målet är att kommunförbundet ska vara en stark intresseorganisation och förhandlingspart, samordnare samt ett service- och kompetenscentrum som bland annat förankrar och ger riktlinjer till kommunerna i förbundet. De många parallella reformprocesser som initierats under perioden påverkar möjligheterna att förutse vilka Ålands kommunförbunds verksamhetsförutsättningar kommer att vara under de närmaste åren, och osäkerheten har också bidragit till att inga avgörande beslut ännu har fattats kring hur förbundets verksamhet skall utvecklas. Under 2017 har Ålands kommunförbunds resurser åtgått till intressebevakning och till att vara delaktig i de processer som initierats eller som pågått under året. Kommunala avtalsdelegationens verksamhet har omfattat förhandlingar och avtal.

6 6 /30 Intressebevakning och utveckling Kommunförbundets intressebevakning omfattar bevakning av kommunala intressen gentemot framför allt landskapet men även andra aktörer. Perspektivet är kommunövergripande och utgångspunkter är den kommunala självstyrelsen, kommunernas ekonomiska utrymme och den åländska lagstiftningen, samt rollen som arbetsgivarorganisation. I praktiken består intressebevakningen av ett relativt stort antal åtgärder, där det viktiga är att komma tidigt in i beslutsprocessen. En huvudprincip för ansvarsfördelningen mellan kommunerna och förbundet vid intressebevakningen gentemot landskapet är att kommunförbundet koncentrerar sig på kommunövergripande frågor samtidigt som långsiktigheten i arbetet betonas. Vår målsättning är att vara en agerande organisation genom att förhandla, ta initiativ, delta i det beredande arbetet i olika frågor, informera och ge yttranden. Kommunförbundet bör också delta i utvecklingsarbete som är till nytta för den kommunala verksamheten. Vi deltar fortlöpande i den allmänna kommunala intressebevakningen, bland annat genom att ta initiativ i kommunövergripande frågor, överläggningar med landskapsregeringen, höranden i lagtingets utskott, deltagande i arbetsgrupper och utredningar samt genom att hålla presentationer mm. Remissinstans Kommunförbundets roll som remissinstans utgör en viktig del av intressebevakningen och har därmed samma utgångspunkter; den kommunala självstyrelsen, kommunernas ekonomiska utrymme och den åländska lagstiftningen. Ett bra remissvar har ett väl genomtänkt innehåll, bygger på fakta och avges i ett klart och tydligt språkbruk. Förbundet har under år 2017 behandlat ett antal remissförfrågningar, rörande bland annat: Nr Datum Utlåtande Gemensam räddningsmyndighet samt ändring av räddningslagen för Landskapet Åland Lagförslag om elektronisk förvaltning Förslag till ny avfallslag Lagförslag om nytt landskapsandelssystem Vid tidpunkten föreslagen ändring av inkomstskattelagen Lagförslag om dataskyddslagstiftning för landskapet Åland Överläggningarna med landskapsregeringen I flera års tid arbetade kommunförbundet intensivt för att få till stånd ett mer formaliserat samrådsförfarande i samband med överläggningar med landskapsregeringen. År 2013 ingicks slutligen avtal om samrådsförfarande mellan kommunförbundet och landskapsregeringen. Riktlinjerna för förbundets överläggningar med landskapsregeringen fastställdes i handlingsprogram. Under år 2017 har kommunförbundets samrådsdelegation utgjorts av styrelsens ordförande Håkan Lundberg, viceordförande Gun Holmström samt styrelseledamöterna Dorita Lindholm och Christian Dreyer samt förbundsdirektören. Överläggningarna mellan Ålands kommunförbund och landskapsregeringen har hållits 31.3, 14.9, 6.10 och Samråden 6.10 och rörde förslag till budget för år 2018 samt olika ändringar i avdrag och avdragskompensationer i anslutning till detta.

7 7 /30 Förbundsstyrelsen för Ålands kommunförbund har vid flera tillfällen påtalat behovet av att utveckla samrådsförfarandet så att det faktiska mötesförfarandet följer det avtal som Ålands Landskapsregering ingått med Ålands kommunförbund. Vissa framsteg i arbetssättet har nåtts, däremot är informationsläget inför samråden alltjämt bristfälligt. Kommunala finansieringsprincipen Den kommunala finansieringsprincipen är en i internationella fördrag bindande princip för de ekonomiska relationerna mellan landskapet och kommunerna, och en avgörande förutsättning för den kommunala välfärden på lång sikt. Den innebär att landskapet inte ska påföra åtaganden eller höja ambitionsnivån i kommunal verksamhet utan full finansiering. På samma sätt ska det vara kostnadsneutralitet när landskapet tar bort ansvaret för vissa uppgifter från kommunerna. Den här principen återfinns i europeiska stadgan om lokal självstyrelse (1992), och hänvisas ofta till i grundlagsutskottets utlåtanden rörande relationerna mellan statsmakten och de finländska kommunerna. Så sent som våren 2013 skrevs finansieringsprincipen i sin helhet även in i samrådsavtalet mellan landskapsregeringen och kommunförbundet. Upplevelsen är dock fortsättningsvis att principen regelmässigt frångås i de lagframställningar som görs och i förändringar i transaktionsflödena i övrigt. Rådgivningen Syftet med rådgivningen är dels att bättre ta tillvara den kunskap som finns, dels att höja den grundläggande kompetensen bland de kommunalt anställda. Under 2017 gav vi konkret expertstöd inom allmän kommunal juridik och ekonomi, kollektivavtal och socialvård, men den smala organisationen begränsar verksamheten. I rådgivningsfrågor har Ålands kommunförbund och KAD även visst samarbete och dialog med Finlands kommunförbund respektive Kommunarbetsgivarna i Finland. Ålands kommunförbund medverkade till att en Molnstrategi för landskapet togs fram, vilken reglerar hur olika nätlagringstjänster kan användas inom offentlig förvaltning. Under 2017 togs en mall för likabehandlingsplan för kommunerna fram, som ställdes till kommunernas förfogande. Kommunerna ska enligt gällande lagstiftning, i rollen som arbetsgivare, ha en plan för likabehandling på arbetsplatsen. Övrig verksamhet Även under år 2017 har mycket av förbundets och -direktörens tid och engagemang gått åt till att bevaka de pågående reformerna i Landskapets regi som rör kommunerna. Speciellt mycket arbete har åtgått till deltagande i olika grupper kring kommunernas socialtjänst, fysisk strukturplanering, Å-Kapa, Landskapsandelssystemet, arbetet med en ny socialvårdslagstiftning och de olika varianter av kommunstrukturförslag som var aktuella under året. I samband med förberedelser för den flytt av förbundskansliet som verkställdes från och med uppdagades att Ålands kommunförbunds arkiv krävde genomgång och systematisering för att arkivmaterialet skulle kunna överföras till Ålands Landskapsarkiv. a För uppgiften anlitades utomstående sakkunnig, Sampo Myllyvirta, som genomförde arkivgenomgången i etapper under juli september. I samband med flytten kunde det material som skulle arkiveras överföras till Ålands Landskapsarkiv. Kurser och seminarier, info- och diskussionsträffar Under året har Ålands kommunförbund medverkat till ett antal informations- och kurstillfällen kring EU:s dataskyddsförordning.

8 8 /30 I början av 2017 drev Ålands kommunförbund processen med att hitta en lösning för kommunernas socialtjänst. Efter det stormöte som hölls lades försöken att nå en lösning på frivillig väg på is, och under senare delen av 2017 tillsatte Ålands Omsorgsförbund en arbetsgrupp som fortsätter att söka en lösning på frågan. Det projektanslag som Ålands Landskapsregering beviljade Ålands kommunförbund nyttjades inte under Upplupna kostnaders slutredovisades i september 2017 för att möjliggöra för Ålands omsorgsförbund att söka om finansiering för de samordningsförsök som initierats från deras håll. Ålands kommunförbunds budget ändrades av höststämman för att avspegla de ändrade målsättningarna 17.5 hölls kurs i periodarbete inför de ändringar som skulle träda i kraft i enlighet med det nya kollektivavtalet och de arbetstidsförlängningar som detta medförde. Under 2017 medverkade Ålands kommunförbund till att det ordnades två kurstillfällen med tema likabehandling, det första i anslutning till Åland Pride i augusti, det andra under november. En fortgående dialog har förts med Finlands kommunförbund kring deras kursutbud, och Ålands kommunförbund har på olika sätt bistått Finlands kommunförbund för att deras kursutbud skall svara mot de åländska kommunernas efterfrågan. Offentlig debatt och deltagande i olika medier Ålands kommunförbund har aktivt tagit del i den offentliga debatten under året. Målsättningen är att Ålands kommunförbund, när förbundet deltar i den offentliga debatten, skall agera för större saklighet med fokus på faktabaserade inlägg vid väsentliga händelser som påverkar kommunernas verksamhetsförutsättningar. Under året har Ålands kommunförbund i offentligheten debatterat förhållandet mellan kommunerna och landskapet, samt deltagit i diskussioner kring bl.a. kommunernas ekonomiska ställning samt de olika varianter av kommunstrukturförslag som var aktuella under 2017 Under senare delen av 2017 uppstod en debatt kring fastighetsbeskattningen i landskapet Åland. Förbundet följde upp diskussionen med ett informationstillfälle under början av februari 2018 med avsikten att bidra med fakta till diskussionen. Informationen till medlemskommunerna sköts företrädelsevis via nyhetsbrev som marknadsförs vid förbundets Facebooksida vid behov. Framtiden Kommunförbundets framtida verksamhet och inriktning påverkas av vilka beslut som fattas under de närmaste åren som rör finansieringen av kommunernas verksamhet och kommunstrukturen. Nuvarande organisationsform och omfattning på verksamheten medför utmaningar, och det är osannolikt att det går att ytterligare minska resurserna för Ålands kommunförbund jämför med nuvarande upplägg. Avsikten är att under 2018 inleda arbetet med att förbereda Ålands kommunförbund för de förändringar som sannolikt kommer att ske i kommunstrukturen och därmed i underlaget för förbundets verksamhet. Ytterligare har kommunernas verksamhetsförutsättningar förändrats och det finns anledning att undersöka om Ålands kommunförbund på något sätt kan underlätta t.ex. samordning och hantering av vissa administrativa uppgifter i kommunerna såsom fakturering, indrivning, kredithantering.

9 9 / Kommunala Avtalsdelegationen Verksamhetsberättelse för Kommunala avtalsdelegationen 2017 Kommunala avtalsdelegationens lagstadgade uppgift är att på kommunernas och kommunalförbundens vägnar självständigt förhandla och avtala om anställningsvillkoren för kommunernas och kommunalförbundens tjänstemän och arbetstagare. Detta görs genom att ingå kommunala tjänste- och arbetskollektivavtal för fyra olika avtalsområden: det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA), det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningssektorn (UKTA), tekniska sektorn (TS) och arbetskollektivavtalet för timavlönade arbetstagare (TIM-AKA). Avtalsparter är de tre kommunala huvudavtalsorganisationerna Akava-Åland rf., Fackorganisationen för offentligt anställda på Åland, FOA-Å r.f. och Tjänstemannaorganisationerna på Åland, TCÅ rf. Under hösten 2016 förhandlade avtalsparterna om verkställigheten av det s.k. konkurrenskraftsavtalet, vilket i huvuddrag innebar att kollektivavtalen för de fyra avtalsområdena förlängdes med ett år. Övriga effekter av konkurrenskraftsavtalet var att arbetstiden förlängdes utan att lönerna steg samt att ett treårigt tjänste- och arbetskollektivavtal om minskning av semesterpenningen med 30 % ingicks. Under 2017 har två separata ärenden behandlats i centrala förhandlingar enligt huvudavtalet 9. Förutom avtalsförhandlingarna sammanträdde avtalsdelegationen fem gånger under året. Under året har Johan Ehn varit ordförande och Dan Lindblom viceordförande. Övriga ordinarie medlemmar i avtalsdelegationen Ulla Andersson, Berit Hampf, Kerstin Lindholm och Christian Nordas. Avtalsdelegationen representerar de kommunala arbetsgivarna i frågor som gäller de kommunala anställningsförhållandena. Vid tolknings- och tillämpningstvister för avtalsdelegationen centralförhandlingar med den berörda huvudavtalsparten. Avtalsdelegationen kan ge rekommendationer i allmänna anställningsfrågor och har hand om rådgivning och service till kommunerna och kommunalförbunden i arbetsmarknadsfrågor. Tjänsten som avtalschef upprätthålls enligt avtal mellan Ålands kommunförbund och Jomala kommun. Tjänsten som avtalschef är till 60 % och innehas av personalchef Jesper Strandvik (tillträdde efter tidigare personalchef Ewa Danielsson 18 april 2017) vid Jomala kommun. I tjänsten som avtalschef ingår att ge rådgivning till kommunerna gällande tolkningen av de kommunala avtalen och i allmänna anställningsfrågor, bereda och föredra ärenden inför Avtalsdelegationen samt att fungera som delegationens sekreterare. Avtalschefen är Avtalsdelegationens representant i Kommunala Arbetsmarknadsgruppen, där beredningen av ärenden som parterna förhandlar om eller som sammanhänger med gemensamma verksamhetsområden behandlas. Ekonomiskt utfall Kostnaderna för Kommunala avtalsdelegationen uppgick år 2017 till ,46 euro (74 224,73 euro).

10 10 / Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunförbundets område Den allmänna ekonomiska utvecklingen Översikten begränsas till den kommunala ekonomin för kommunerna i landskapet Åland. Inför 2017 infördes förändringar som urholkar den kommunala beskattningsrätten genom de förändringar som skedde till skattesystemet i anslutning till införandet av det s.k. konkurrenskraftspaketet som riksregeringen och centralorganisationerna kommit överens om. De åländska kommunerna erhöll inte kompensationer i samma omfattning som kommunerna i riket för de ingrepp som görs i beskattningsrätten även om dessa ingrepp drabbar åländska kommuners skatteintäkter i samma omfattning som i riket. Inför 2018 minskades totalsumman i landskapsandelssystemet med tre miljoner euro från ca 37 me till ca 34 me, för att från 2019 minska med ytterligare en miljon euro. Som komplement till det nya landskapsandelssystemet infördes olika kompensationer, bl.a. en ännu inte uträknad kompensation avsedd att till viss del lindra effekterna av konkurrenskraftspaketet, budgeterad till e. Ålands Landskapsregering införde även ett nytt avdrag i kommunalbeskattningen, som är avsett att ge ett avdrag om 100 e för inkomster under e/år. Det senare avdraget skall kompenseras kommunernas till fullt belopp. De budgeter som antogs inför 2018 visade ett sammanlagt underskott i den kommunala ekonomin om drygt 3 me vilket i stort motsvarar minskningen i landskapsandelar. Medelinkomstskattesatsen i landskapet minskade inför år 2018 från 17,60 till % som följd av att Mariehamns stad, som proportionellt sett gynnas av det nya landskapsandelssystemet, sänkte inkomstskattesatsen från 17,75 till 17,50. Saltvik och Föglö, som påverkas av att samfundsskatteintäkter tas in i uträkningen av skattekompletteringen i landskapsandelssystemet, höjde sin inkomstskattesatser inför 2018.

11 11 /30 Ålands statistik- och utredningsbyrå Skattesatser för kommunal inkomstskatt Kommun Brändö 16,75 16,75 16,75 16,75 Eckerö 18,50 18,50 18,50 18,50 Finström 19,50 19,50 19,00 19,00 Föglö 17,25 17,25 17,25 17,50 Geta 17,50 17,50 17,50 17,50 Hammarland 17,25 17,25 17,25 17,25 Jomala 17,00 17,00 16,50 16,50 Kumlinge 18,50 19,00 19,00 19,00 Kökar 19,75 19,75 19,75 19,75 Lemland 16,75 16,75 16,75 16,75 Lumparland 19,50 19,50 19,50 19,50 Saltvik 16,75 16,75 16,75 17,00 Sottunga 18,00 18,00 18,00 18,00 Sund 19,50 19,50 19,50 19,50 Vårdö 18,50 19,00 19,00 19,00 Mariehamn 17,75 17,75 17,75 17,50 Landskomm. 17,69 17,71 17,49 17,52 -Landsbygden 17,67 17,67 17,42 17,44 -Skärgården 17,87 18,04 18,04 18,10 Åland 17,72 17,73 17,60 17,51 Fotnot: Uppgifterna för den genomsnittliga kommunalskattesatsen Källa: ÅSUB Offentlig ekonomi Uppdaterad PROPORTIONER I DEN OFFENTLIGA EKONOMIN , ,97 V B + N E T T O I N V E S T E R I N G A R K O M M U N E R / I N V Å N A R E L R B U D G E T E X K L U S I V E L S A N D E L A R / I N V Å N A R E Med tanke på proportionerna i den offentliga ekonomin (Kommunernas verksamhetsbidrag + nettoinvesteringar 5 257,97 /invånare, landskapet utgifter exklusive landskapsandelar ,55 /invånare) är det orimligt att största delen av ansvaret för strukturförändringar och inbesparingar i den offentliga ekonomin alltjämt åläggs kommunerna.

12 12 /30 Finska statens finansiering av Landskapet Åland uppgår för år 2018 till drygt 265 me(252,5 år 2017) me eller 8 993,29 /invånare(n: ) i landskapet Åland. Av denna summa riktas år e/invånare (1 264 år 2017) eller ca 12,4 % (14,6% år 2017)till kommunerna i form av landskapsandelar Invånarantal Landskapet Åland Intäkter Landskapsbudget 2018 Per invånare Avräkningsbelopp ,00 Flitpeng ,00 lotteriskatt , , ,29 Utgifter Landskapsbudget 2018 Per invånare Bruttoutgifter , ,13 Varav landskapsandelar , , , ,55 Landskapsandelar i förhållande till totalutgifter Landskapsbudget % Landskapsandelar Övriga utgifter 91 % I förhållande till budgeterade totala utgifter ( ) utgör Landskapsandelarna ( ) 9,0 % år 2018 (9,7 % av 2017 års landskapsbudget) Den minskning av landskapsandelar om över 10 % av totalsumman som verkställts från 2018 innebär för kommunerna som grupp att investeringsutrymmet ytterligare minskar och trycket på att höja skatteuttaget kommer återigen att öka. Budgeterade nettoinvesteringar i kommunerna uppgår till drygt 598 e/invånare vilket är något högre än snittet för perioden (522 e/invånare)

13 13 /30 För enskilda kommuner kan minskningen innebära att kommunens existensförutsättningar försvinner, vilket tycks vara något av en förväntad effekt av förändringen från Landskapsregeringens sida. Kris i kommunalekonomin? Kommunallagen för landskapet Åland innehåller inga kriskommunskriterier. Om man applicerar rikets kriskommunskriterier på de Åländska kommunerna så uppfyller 1 av 16 kommuner alla kriterier för en kriskommun 1) kommunkoncernens årsbidrag utan den höjning av statsandelen enligt prövning som beviljats enligt 30 i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) är negativt, 2) kommunens inkomstskattesats är minst 1,0 procentenheter högre än den vägda genomsnittliga inkomstskattesatsen för alla kommuner, 3) lånebeloppet per invånare i kommunkoncernen överskrider det genomsnittliga lånebeloppet för alla kommunkoncerner med minst 50 procent, 4) kommunkoncernens relativa skuldsättning är minst 50 procent Årsbidrag e/invånare Kommunens inkomstskatte% Lån e/invånare Relativ skuldsättningsgrad % 471 Brändö , ,6 0 / Eckerö , ,2 0 / Finström , ,7 3 / Föglö , ,1 0 / Geta , ,9 0 / Hammarland ,25 5 9,9 0 / Jomala , ,1 0 / Kumlinge , ,1 1 / Kökar , ,6 4 / Lemland , ,2 0 / Lumparland , ,4 3 / Mariehamn , ,9 0 / Saltvik , ,1 0 / 4 96 Sottunga , ,2 1 / Sund , ,3 1 / Vårdö , ,7 2 / ÅLAND , Förändringar i finansieringen av offentliga sektorn på Åland Finansieringen av Landskapet Åland står inför förändraringar om den aviserade social- och hälsovårds- samt landskapsreformen i riket (Sote) verkställs som planerat. Detta eftersom finska staten tar över en större del av inkomstbeskattningen för att finansiera de nya landskapen. Proportionerna mellan skattetagargruppernas (stat, kommuner, församlingar, FPA) andelar av beskattningen ändras och därmed även avräkningsbeloppet storlek och såvitt definitionerna och / eller beräkningsgrunderna inte ändras i lag. Under 2017 lades ett förslag till ändring av inkomstskattelagen fram som skulle ha inneburit en lösning i form av ett Ålandsavdrag i inkomstbeskattningen. Sote-reformens tidtabell ändrades som följd av grundlagsutskottets utlåtande över reformförslaget, och frågan om finansieringen av landskapet Ålands är ännu olöst även om ett Ålandsavdrag i inkomstbeskattningen antagligen utgör en del av den lösning som måste presenteras inom kort.

14 14 / Kommunförbundets personal Personalkostnaderna påverkas av tidsbundet arbetsavtal på deltid för arkivutredare under tiden juli - september 2017.

15 15 / Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorer som inverkar på verksamhetens utveckling Ålands kommunförbund existerar med stöd av Kommunallag för Landskapet Åland (1997:72) 13.kap. Verksamhetens omfattning har minskat till vad som torde vara att minimum med hänsyn till de resurser som krävs för att upprätthålla en nödvändig nivå på intressebevakning, vissa sakkunnigtjänster och viss utbildningsverksamhet. Beroende på hur kommunstrukturen på Åland kommer att förändras under de närmaste åren, och om detta verkställs så att kommunallagen för Landskapet Åland ändras så finns det en uppenbar risk för att kommunalförbundet ställning och status kan komma att förändras. Ytterst är det upp till medlemskommunerna att utveckla Ålands kommunförbund och dess verksamhet. På grund av den nuvarande verksamhetens litenhet är mycket av kompetensen i förbundet knutet till enskild person, och det gör verksamheten sårbar för personbyten, sjukfrånvaro osv. Förbundets ekonomiska förvaltning sköts sedan av Nova Alandia Ab Miljöfaktorer Ålands kommunförbund är beroende av miljöfaktorer i samma utsträckning som medlemskommunerna och den offentliga sektorn i övrigt Redogörelse för hur kommunförbundets interna kontroll har ordnats Med hänsyn till verksamhetens blygsamma omfattning har den interna kontrollen organiserats på det sätt som är möjligt. Löpande betalningar m.m. sköts av Nova Alandia Ab enligt avtal, utbetalningar attesteras digitalt av förbundsdirektören och förbundsstyrelsen hålls regelbundet underrättad om förbundets ekonomiska ställning. Förbundets revisorer har rätt att få information från Nova Alandia Ab om förbundets ekonomiska transaktioner. Förbundsstyrelsens ordförande skall godkänna sådana utgifter som rör förbundsdirektören.

16 16 / Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten RESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Understöd och bidrag Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter, varor Övriga verksamhetskostnader Verksamhetens kostnader Verksamhetsbidrag 0 0 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 0 0 Finansiella intäkter och kostnader 0 0 Årsbidrag 0 0 Räkenskapsperiodens underskott 0 0

17 17 /30 Finansieringsanalys 1000 Den egentliga verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Internt tillförda medel Årsbidrag Nettokassaflöde för den egentliga verksamheten och investeringarna Investeringarnas kassaflöde Investeringar i övriga placeringar Investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar av eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändringar av kortfristiga fordringar Förändringar av räntefria kort- och långfristiga skulder Finansieringens nettokassaflöde Förändringar av kassamedel Förändring av kassamedel Kassamedel Kassamedel

18 18 / Den finansiella ställningen och förändringar i den Balansräkning AKTIVA PASSIVA BESTÅENDE AKTIVA Placeringar EGET KAPITAL Övriga aktier och andelar 0 0 Räkenskapsperiodens resultat - - Placeringar 0 0 EGET KAPITAL - - Bestående aktiva 0 0 FRÄMMANDE KAPITAL Rörliga aktiva Kortfristigt Fordringar Skulder till leverantörer Kortfristiga Övriga skulder 5 6 Kundfordringar 2 14 Resultatregleringar Övriga fordringarr 0 3 Kortfristigt Resultatregleringar 1 4 FRÄMMANDE KAPITAL Kortfristiga 3 20 Fordringar Kassa och Bank Rörliga aktiva AKTIVA PASSIVA 30 33

19 1.3 De viktigaste noterna 19 /30

20 20 / Behandling av räkenskapsperiodens resultat och åtgärder för att balansera ekonomin Räkenskapsperiodens resultat uppgår till 0,00 efter att medlemskommunernas andelar återbärs i enlighet med skrivningar i grundavtalet för Ålands Kommunförbund och föranleder därmed inga ytterligare åtgärder Eftersom Ålands kommunförbund inte har ett grundkapital eller ackumulerade överskott/ underskott från tidigare år i balansräkningen ske balanseringen av räkenskapsperiodens underskott eller överskott mot skulder eller fordringar i balansräkningen.

21 21 /30 2 Budgetutfallet BUDGETJÄMFÖRELSE 1000 Bokslut Budget Budgetändring Budget Avvikelse % e ÅKF TOTALT Stämma ink ändringar Ordinarie verksamhet Verksamhetens intäkter % Betalningsandel inkl KAD % Övriga försäljningsintäkt % Övriga intäkter 0 0 Verksamhetens kostnader % Personalkostn inkl arvode % Köp av tjänster % Material, förnödenh o dyl % Övriga kostnader % Avtalsdelegationen KAD % Verksamhetsbidrag Ränteintäkter 0 Årsbidrag 0 Räkenskapsperiodens resultat 0

22 22 /30

23 23 /30

24 24 /30

25 25 /30

26 26 /30 Preliminär slutlig fördelning av bokslut 2017 Ålands kommunförbund Budget 2017: Resultat 0,00 med andelar om ,10 Prel bokslut 2017: Resultat 7 631,60 Återbetalningar som fördelas 7 631, ,50 Kommun Invånare Andel enl.inv Beskattningsbar inkomst ) Andel enl. beskattningsbar inkomst Inbetalda andelar Förbrukade andelar Fordran / Skuld på /till kommunen Brändö 471 2,7% ,7% , ,07 279,48 Eckerö 928 5,3% ,5% , ,25 564,48 Finström ,7% ,8% , , ,66 Föglö 561 3,2% ,2% , ,50 353,91 Geta 499 2,8% ,0% , ,43 278,57 Hammarland ,5% ,7% , ,63 765,21 Jomala ,0% ,3% , , ,28 Kumlinge 308 1,7% ,7% , ,84 323,57 Kökar 246 1,4% ,1% , ,68 186,11 Lemland ,4% ,6% , ,55 347,37 Lumparland 385 2,2% ,2% , ,47 497,29 Saltvik ,4% ,1% , ,42 512,53 Sottunga 96 0,5% ,7% , ,87 62,99 Sund ,7% ,3% , ,47 532,05 Vårdö 439 2,5% ,0% , ,32 219,09 Summa % % , , ,60 1) Inkl andel i samfundsskatt, enligt skatteförvaltningen, TIL_N Kunta sv, se länk

27 27 /30 Mariehamns andelar i KAD och nettohyror KAD Nettohyra , ,46 Kommun Invånare Andel enl.inv Beskattningsbar inkomst ) Andel enl. beskattningsbar inkomst KAD Nettohyra Kommunerna tillgodo Brändö 471 1,61 % ,48 % 542 Eckerö 928 3,18 % ,46 % 898 Finström ,88 % ,56 % Föglö 561 1,92 % ,74 % 636 Geta 499 1,71 % ,11 % 405 Hammarland ,16 % ,25 % Jomala ,28 % ,65 % Kumlinge 308 1,05 % ,91 % 333 Kökar 246 0,84 % ,63 % 228 Lemland ,89 % ,39 % Lumparland 385 1,32 % ,23 % 448 Mariehamn ,59 % ,11 % ,51 0,00 Saltvik ,29 % ,08 % Sottunga 96 0,33 % ,37 % 134 Sund ,44 % ,93 % Vårdö 439 1,50 % ,11 % 404 Summa % % ,51 0,00 0,00 1) Beskattningsbar inkomst skatteår 2015 Mariehamns stad står för 39,59 % i förhållande till befolkning och 45,11 % i förhållande till beskattningsbar inkomst 42,350 % För medlemskommunerna ingår andelen i KAD och i nettohyreskostnader i den allmänna betalningsandelen ,86 Inbetalt ,51 Återbetalning 79,35

28 28 /30 SKATTESTYRELSEN UPPGIFTER OM SKATTER N KOMMUNERNA ÅR 2017 SKATTEÅR 2016 Personkunder Samfund Förskottsåterbäringarna Kvarskatter Enhet Landskap Kom-mun Namn Kommualsskatt Förändring Samfundsskatteandel Beskatttningsbar inkomst Förändring Förvärvsinkomster Samfundsskatt Totalt LANK Brändö ,4 % ,7 % 16, , LANK Eckerö ,0 % ,6 % 18, , LANK Finström ,7 % ,3 % 19, , LANK Föglö ,2 % ,8 % 17, , LANK Geta ,0 % ,4 % 17, , LANK Hammarland ,3 % ,5 % 17, , LANK Jomala ,4 % ,2 % 17, , LANK Kumlinge ,3 % ,0 % 19, , LANK Kökar ,1 % ,5 % 19, , LANK Lemland ,9 % ,5 % 16, , LANK Lumparland ,4 % ,9 % 19, , LANK Mariehamn ,2 % ,4 % 17, , LANK Saltvik ,6 % ,5 % 16, , LANK Sottunga ,3 % ,7 % 18, , LANK Sund ,7 % ,0 % 19, , LANK Vårdö ,7 % ,1 % 19, ,

29 29 /30 Befolkning Brändö 471 Eckerö 928 Finström Föglö 561 Geta 499 Hammarland Jomala Kumlinge 308 Kökar 246 Lemland Lumparland 385 Mariehamn Saltvik Sottunga 96 Sund Vårdö 439 Åland

30 30 /30

31 31 /30