1 /28. Balansbok Ålands Kommunförbund

Transkript

1 1 /28 Balansbok 2016 Ålands Kommunförbund Godkänd av förbundsfullmäktige 4/

2 2 /28 Innehåll 1.1 Viktiga händelser i verksamheten och ekonomin Förbundsdirektörens översikt Kommunförbundets förvaltning och förändringarna i den Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunförbundets område Kommunförbundets personal Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorer som inverkar på verksamhetens utveckling Miljöfaktorer Redogörelse för hur kommunförbundets interna kontroll har ordnats Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten Den finansiella ställningen och förändringar i den De viktigaste noterna Behandling av räkenskapsperiodens resultat och åtgärder för att balansera ekonomin Budgetutfallet... 19

3 3 /28 Verksamhetsbera ttelse 1.1 Viktiga händelser i verksamheten och ekonomin Förbundsdirektörens översikt 2016 års verksamhet präglades av ny mandatperiod och de många av Ålands Landskapsregering initierade reformerna som rör den kommunala sektorn. Speciellt Kommunernas socialtjänst (Kst) sysselsatte Ålands kommunförbund i och med det utredningsuppdrag som förbundet med stöd av förbundsstämmans beslut åtog sig. Även förslaget till nytt landskapsandelssystem har sysselsatt Ålands kommunförbund under Lagstiftning Under 2016 trädde Lag om kommunalt samordnad socialtjänst(kst-lagen) i kraft och publicerades som ÅFS 2016:2. I övrigt var takten i lagstiftningsarbetet i Landskapet något lägre än brukligt på grund av ny landskapsregering. Ekonomi Budgeteringen av 2016 års verksamhet var återhållsam och målsättningarna för uthyrningen av utrymmen och kursverksamheten kunde inte till alla delar realiseras. Kommunala avtalsdelegationens verksamhet präglades av de avtalsförhandlingar som fördes under hösten. Det koordineringsuppdrag kring kommunernas socialtjänst Kst som Ålands kommunförbund åtog sig påverkade budgetutfallet såväl när det gäller intäkter som kostnader. Kommunalt samarbete Ålands kommunförbund samordnade under året ansatser för att åstadkomma ett samarbete i enlighet med Lag om en kommunalt samordnad socialtjänst (ÅFS 2016:2) och anställde inom ramen för det anslag som beviljades en projektanställd under tiden septemberdecember Försöken till samordning av kommunernas socialtjänst fortgår under 2017.

4 4 / Kommunförbundets förvaltning och förändringarna i den Ålands kommunförbund k.f. är de åländska kommunernas intresseorganisation för intressebevakning och samverkan. Sedan år 2013 är samtliga lands- och skärgårdskommuner medlemmar, men inte Mariehamns stad. Detta innebär att kommunförbundet representerar cirka 60 procent av landskapets befolkning, och 99 procent av landytan. Förbundets uppdrag är att ge kommunerna bättre förutsättningar för lokalt självstyre och samverkan. Ålands kommunförbunds uppgifter, rösträtt och finansiering regleras i kommunallagen och förtydligas i grundavtalet mellan medlemskommunerna. Enligt grundavtalet ska kommunförbundet, utgående från kommunernas behov: 1) bevaka kommunernas intressen gentemot landskapet, 2) fungera som remissinstans, 3) fungera som samarbetsorgan för kommunerna, 4) utse kommunala avtalsdelegationen samt sköta dess ekonomi och förvaltning, 5) fungera som rådgivande organ inom juridik, ekonomi och arbetsmarknadsfrågor, 6) fungera som samarbetsorgan vid kommunalt samarbete utanför Åland, 7) utveckla den kommunala självstyrelsen inom ramen för Ålands självstyrelse och svenska språk samt 8) ha hand om andra gemensamma ärenden om förbundsstämman så beslutar. Kommunförbundet kan även ha hand om andra uppgifter som berör endast vissa kommuner. Förbundets uppdrag förtydligas ytterligare i andra styrdokument, däribland dokumentet Framtiden i fokus som fastställdes våren 2013, och enligt vilket förbundet bland annat ges utökat mandat att föra medlemskommunernas talan i remissförfaranden med mera. Verksamhet och organisation Kommunförbundet står fortsättningsvis inför ett antal utmaningar och är ännu i ett utvecklingsskede, med en förändrad struktur och arbetssätt, efter att Mariehamns stad lämnat förbundet. Ett utvecklingsskede som innehåller både möjligheter, utmaningar och olika förväntningar. Inför 2016 gjordes vissa avgränsningar av principiell karaktär i samband med att budgeten antogs, bl.a. gällande deltagande i olika arbetsgrupper och kommittéer som inte är av strategisk betydelse för kommunerna, och ytterligare utveckling av arbetsmetoder och tillvägagångssätt bör ske. Målet är att kommunförbundet ska vara en stark intresseorganisation och förhandlingspart, samordnare samt ett service- och kompetenscentrum som bland annat förankrar och ger riktlinjer till kommunerna i förbundet. De många parallella reformprocesser som initierats under perioden påverkar möjligheterna att förutse vilka Ålands kommunförbunds verksamhetsförutsättningar kommer att vara under de närmaste åren, och osäkerheten har också bidragit till att inga avgörande beslut ännu har fattats kring hur förbundets verksamhet skall utvecklas. Under 2016 har Ålands kommunförbunds resurser åtgått till intressebevakning och till att vara delaktig i de processer som initierats eller som pågått under året. Kommunala avtalsdelegationens verksamhet har omfattat förhandlingar och avtal.

5 5 /28 Intressebevakning och utveckling Kommunförbundets intressebevakning omfattar bevakning av kommunala intressen gentemot framför allt landskapet men även andra aktörer. Perspektivet är kommunövergripande och utgångspunkter är den kommunala självstyrelsen, kommunernas ekonomiska utrymme och den åländska lagstiftningen, samt rollen som arbetsgivarorganisation. I praktiken består intressebevakningen av ett relativt stort antal åtgärder, där det viktiga är att komma tidigt in i beslutsprocessen. En huvudprincip för ansvarsfördelningen mellan kommunerna och förbundet vid intressebevakningen gentemot landskapet är att kommunförbundet koncentrerar sig på kommunövergripande frågor samtidigt som långsiktigheten i arbetet betonas. Vår målsättning är att vara en agerande organisation genom att förhandla, ta initiativ, delta i det beredande arbetet i olika frågor, informera och ge yttranden. Kommunförbundet bör också delta i utvecklingsarbete som är till nytta för den kommunala verksamheten. Vi deltar fortlöpande i den allmänna kommunala intressebevakningen, bland annat genom att ta initiativ i kommunövergripande frågor, överläggningar med landskapsregeringen, höranden i lagtingets utskott, deltagande i arbetsgrupper och utredningar samt genom att hålla presentationer mm. Remissinstans Kommunförbundets roll som remissinstans utgör en viktig del av intressebevakningen och har därmed samma utgångspunkter; den kommunala självstyrelsen, kommunernas ekonomiska utrymme och den åländska lagstiftningen. Ett bra remissvar har ett väl genomtänkt innehåll, bygger på fakta och avges i ett klart och tydligt språkbruk. Förbundet har under år 2015 behandlat ett antal remissförfrågningar, rörande bland annat: Nr Datum Utlåtande Drickvattenberedskap Ändrad barnomsorgslagstiftning Analysfaktorer kommunstrukturutredning Förslag till nytt landskapsandelssystem Produktsäkerhet, elsäkerhet, hissäkerhet Social- och hälsovårdsreform samt landskapsreform i riket Ändring av kommunallagen (elektroniskt mötesförfarande) Lag om gemensam räddningsmyndighet Överläggningarna med landskapsregeringen I flera års tid arbetade kommunförbundet intensivt för att få till stånd ett mer formaliserat samrådsförfarande i samband med överläggningar med landskapsregeringen. År 2013 ingicks slutligen avtal om samrådsförfarande mellan kommunförbundet och landskapsregeringen. Riktlinjerna för förbundets överläggningar med landskapsregeringen fastställdes i handlingsprogram. Under år 2016 har kommunförbundets samrådsdelegation utgjorts av styrelsens ordförande Gun Holmström, viceordförande Runar Karlsson och styrelseledamöterna Charlotta Solax och Christian Dreyer samt förbundsdirektören. Från Representeras kommunförbundet av förbundsstyrelsens ordförande Håkan Lundberg, viceordförande Gun Holmström samt styrelseledamöterna Dorita Lindholm och Christian Dreyer samt förbundsdirektören.

6 6 /28 Överläggningarna mellan Ålands kommunförbund och landskapsregeringen har hållits 7.9, samt Utöver dessa samråd höll Ålands Landskapsregering ett informationstillfälle vid vilket man aviserade nedskärningar till Landskapsandelssystemet Samråden 7.9 och rörde förslag till budget för år 2017 samt olika variationer av nedskärningar med anledning av förändringarna i skattesystemet och statsbudgeten med anledning av det s.k. konkurrenskraftspaketet. Samrådet rörde effekterna av statens social- och hälsovårdsreform samt landskapsreform på Landskapet och de åländska kommunerna, samt läget för Kst-reformen. Förbundsstyrelsen för Ålands kommunförbund har vid flera tillfällen påtalat behovet av att utveckla samrådsförfarandet så att det faktiska mötesförfarandet följer det avtal som Ålands Landskapsregering ingått med Ålands kommunförbund. Kommunala finansieringsprincipen Den kommunala finansieringsprincipen är en i internationella fördrag bindande princip för de ekonomiska relationerna mellan landskapet och kommunerna, och en avgörande förutsättning för den kommunala välfärden på lång sikt. Den innebär att landskapet inte ska påföra åtaganden eller höja ambitionsnivån i kommunal verksamhet utan full finansiering. På samma sätt ska det vara kostnadsneutralitet när landskapet tar bort ansvaret för vissa uppgifter från kommunerna. Den här principen återfinns i europeiska stadgan om lokal självstyrelse (1992), och hänvisas ofta till i grundlagsutskottets utlåtanden rörande relationerna mellan statsmakten och de finländska kommunerna. Så sent som våren 2013 skrevs finansieringsprincipen i sin helhet även in i samrådsavtalet mellan landskapsregeringen och kommunförbundet. Upplevelsen är dock fortsättningsvis att principen regelmässigt frångås i de lagframställningar som görs och i förändringar i transaktionsflödena i övrigt. Inför 2017 infördes igen förändringar som urholkar den kommunala beskattningsrätten genom de förändringar som skedde till skattesystemet i anslutning till införandet av det s.k. konkurrenskraftspaketet som riksregeringen och centralorganisationerna kommit överens om. De åländska kommunerna erhåller inte kompensationer i samma omfattning som kommunerna i riket för de ingrepp som görs i beskattningsrätten och förhållandet mellan kommuner och stat /landskap. Rådgivningen Syftet med rådgivningen är dels att bättre ta tillvara den kunskap som finns, dels att höja den grundläggande kompetensen bland de kommunalt anställda. Under 2016 gav vi konkret expertstöd inom allmän kommunal juridik och ekonomi, kollektivavtal och socialvård, men den smala organisationen begränsar verksamheten. I rådgivningsfrågor har Ålands kommunförbund och KAD även visst samarbete och dialog med Finlands kommunförbund respektive Kommunarbetsgivarna i Finland. Övrig verksamhet Även under år 2016 har mycket av förbundets och -direktörens tid och engagemang gått åt till att bevaka de pågående reformerna i Landskapets regi som rör kommunerna. Speciellt mycket arbete har åtgått till deltagande i olika grupper som behandlat Landskapsandelssystemet, genomgång av landskapslagstiftning som rör kommunerna samt till olika möten som berört Kommunernas socialtjänst.

7 7 /28 Kurser och seminarier, info- och diskussionsträffar En kurs som riktade sig till nyvalda förtroendevalda hölls och lockade ca 70 deltagare från kommuner och kommunalförbund. Avsikten initialt var att det inledande tillfället skulle följas upp av två andra, mera specialiserade tillfällen under hösten 2016, men dessa kunde inte genomföras på grund av att bevakningen av pågående reformer och händelseutvecklingen i övrigt inom den offentliga sektorn under hösten 2016 tog alla befintliga resurser i anspråk. En fortgående dialog har förts med Finlands kommunförbund kring deras kursutbud, och Ålands kommunförbund har på olika sätt bistått Finlands kommunförbund för att deras kursutbud skall svara mot de åländska kommunernas efterfrågan. Offentlig debatt och deltagande i olika medier Ålands kommunförbund har aktivt tagit del i den offentliga debatten under året. Målsättningen är att Ålands kommunförbund, när förbundet deltar i den offentliga debatten, skall agera för större saklighet med fokus på faktabaserade inlägg vid väsentliga händelser som påverkar kommunernas verksamhetsförutsättningar. Bland annat var Ålands kommunförbund under hösten tvunget att gå ut med pressmeddelande med anledning av skrivningar i förslaget till budget för Landskapet Åland för år 2017 som enligt förbundet inte på ett korrekt sätt beskrev de förändringarna i kommunernas finansiella intäkter som statsbudgeten i kombination med Landskapsbudgetens avsaknad av kompenserande åtgärder medförde för medlemskommunerna. Informationen till medlemskommunerna sköts företrädelsevis via nyhetsbrev som marknadsförs vid förbundets Facebooksida vid behov. Framtiden Kommunförbundets framtida verksamhet och inriktning påverkas av vilka beslut som fattas under de närmaste åren som rör finansieringen av kommunernas verksamhet och kommunstrukturen. Nuvarande organisationsform och omfattning på verksamheten medför utmaningar, och det är osannolikt att det går att ytterligare minska resurserna för Ålands kommunförbund jämför med nuvarande upplägg.

8 8 / Kommunala Avtalsdelegationen Verksamhetsberättelse för Kommunala avtalsdelegationen 2016 Kommunala avtalsdelegationens lagstadgade uppgift är att på kommunernas och kommunalförbundens vägnar självständigt förhandla och avtala om anställningsvillkoren för kommunernas och kommunalförbundens tjänstemän och arbetstagare. Detta görs genom att ingå kommunala tjänste- och arbetskollektivavtal för fyra olika avtalsområden: det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA), det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningssektorn (UKTA), tekniska sektorn (TS) och arbetskollektivavtalet för timavlönade arbetstagare (TIM-AKA). Avtalsparter är de tre kommunala huvudavtalsorganisationerna Akava-Åland rf., Fackorganisationen för Offentliga Arbetsområden på Åland, FOA-Å r.f. och Tjänstemannaorganisationerna på Åland, TCÅ rf. Avtalsperioden är och bestod av två delperioder. Lönejusteringarna för den andra delperioden: trädde i kraft för UKTA och för TIM- AKA samt för AKTA och TS. Avtalet fortsätter att gälla ett år i sänder om det inte skriftligen sägs upp minst sex veckor innan avtalsperioden löper ut. Under hösten förhandlade avtalsparterna om verkställigheten av det s.k. konkurrenskraftsavtalet, vilket i huvuddrag innebär att kollektivavtalen för de fyra avtalsområdena förlängs med ett år, arbetstiden förlängs utan att lönerna stiger samt att ett treårigt tjänste- och arbetskollektivavtal om minskning av semesterpenningen med 30 % ingås. Förutom avtalsförhandlingarna sammanträdde avtalsdelegationen sju gånger under året. Vid delegationens första möte under året var Roger Jansson ordförande. Vid Ålands Kommunförbunds stämma valdes ny avtalsdelegation för perioden och vid avtalsdelegationens konstituerande möte valdes Johan Ehn till ordförande och Dan Lindblom till viceordförande. Övriga ordinarie medlemmar i avtalsdelegationen Ulla Andersson, Berit Hampf, Kerstin Lindholm och Christian Nordas. Avtalsdelegationen representerar de kommunala arbetsgivarna i frågor som gäller de kommunala anställningsförhållandena. Vid tolknings- och tillämpningstvister för avtalsdelegationen centralförhandlingar med den berörda huvudavtalsparten. Avtalsdelegationen kan ge rekommendationer i allmänna anställningsfrågor och har hand om rådgivning och service till kommunerna och kommunalförbunden i arbetsmarknadsfrågor. Tjänsten som avtalschef upprätthålls enligt avtal mellan Ålands kommunförbund och Jomala kommun. Tjänsten som avtalschef är till 60 % och innehas av personalchef Ewa Danielsson vid Jomala kommun. I tjänsten som avtalschef ingår att ge rådgivning till kommunerna gällande tolkningen av de kommunala avtalen och i allmänna anställningsfrågor, bereda och föredra ärenden inför Avtalsdelegationen samt att fungera som delegationens sekreterare. Avtalschefen är Avtalsdelegationens representant i Kommunala Arbetsmarknadsgruppen, där beredningen av ärenden som parterna förhandlar om eller som sammanhänger med gemensamma verksamhetsområden behandlas. Ekonomiskt utfall Kostnaderna för Kommunala avtalsdelegationen uppgick år 2016 till ,73 euro (2016: ,52 euro)

9 9 / Den allmänna ekonomiska utvecklingen och utvecklingen inom kommunförbundets område Den allmänna ekonomiska utvecklingen Översikten begränsas till den kommunala ekonomin för kommunerna i landskapet Åland. Den ekonomiska utvecklingen i kommunerna under år 2016 var enligt preliminära uppskattningar förhållandevis god. Verksamhetskostnaderna ökade i långsammare takt än medeltalet, samtidigt som skatteintäkterna, speciellt samfundsskatteintäkterna, ökade. Landskapsregeringen aviserade stora nedskärningar i landskapsandelarna. Inför behandlingen av 2017 års budget reviderades sparkravet något, i och med att Ålands Landskapsregering inte verkställde den aviserade minskningen inför år I gengäld kompenseras kommunerna inte för det skattebortfall som utökade avdrag i kommunalbeskattningen innebär. Detta innebär enligt prelimära beräkningar ett skattebortfall i vissa kommuner motsvarande 1%-enhets justering av uttaxeringen) De ekonomiska effekterna av avdragen för alla åländska kommuner uppskattas till ca 4 me, vilket bör ställas i proportion till de totala skatteintäkterna från kommunalinkomstskatt för de åländska kommunerna vilka uppgår till 94 me (2015 års slutförda beskattning). Minskningen i skatteintäkter uppgår således till minst 4 % mellan budgetåren 2016 och Ytterligare bör man beakta att den tillfälliga utökningen av kommunernas andel av samfundsskatterna utgår från och med 2016, vilket kan tänkas leda till en situation där prognoserna för skatteintäkterna överskattas. Medelskattesatsen för de åländska kommunerna minskar 2017 till 17,61 % jämför med 17,73% år Den effektiva skattegraden kommer sannolikt att minska betydligt mera som följa av de utökade riksavdragen i kommunalbeskattningen som hänför sig till konkurrenskraftsavtalet. Ålands Landskapsregering har nyligen (samråd ) upprepat målsättningen att kostnadsminskningen i landskapsandelsystemet från och med skall vara 4 me jämfört med år Landskapsandelarna för år 2017 uppgår till knappt 37 me, budgeterade skatteintäkter till ca 108 me. Det budgeterade verksamhetsbidraget i de åländska kommunerna uppgår till ca 136 me för 2017

10 10 /28 PROPORTIONER I DEN OFFENTLIGA EKONOMIN V B + N E T T O I N V E S T E R I N G A R K O M M U N E R / I N V Å N A R E L R B U D G E T E X K L U S I V E L S A N D E L A R / I N V Å N A R E Med tanke på proportionerna i den offentliga ekonomin (Kommunernas verksamhetsbidrag + nettoinvesteringar /invånare, landskapet utgifter exklusive landskapsandelar /invånare) är det orimligt att största delen av ansvaret för strukturförändringar och inbesparingar i den offentliga ekonomin alltjämt åläggs kommunerna. Finska statens finansiering av Landskapet Åland uppgår för år 2017 till drygt 252,5 me eller /invånare(n: ) i landskapet Åland. Av denna summa riktas år /invånare eller ca 14,6% till kommunerna i form av landskapsandelar Landskapsandelar i förhållande till totalutgifter Landskapsbudget % Landskapsandelar Övriga utgifter 90 % I förhållande till budgeterade totala utgifter ( ) utgör Landskapsandelarna ( ) 9,7 % Applicerar man en minskning av totalsumman med 4 me från och med 2018 skulle andelen vara /invånare i landskapet, en minskning med 137 /invånare eller 10,8% jämfört med 2017 års nivå.

11 11 /28 Den minskning av landskapsandelar om över 10 % av totalsumman som aviseras inför år 2018 innebär för kommunerna som grupp att investeringsutrymmet ytterligare minskar (enligt 2017 års budgeter täcks investeringskostnaderna till dryg 72 % av årsbidragen) och trycket på att höja skatteuttaget kommer återigen att öka. För enskilda kommuner kan minskningen innebära att kommunens existensförutsättningar försvinner, vilket tycks vara något av en förväntad effekt av förändringen från Landskapsregeringens sida. Finansieringen av Landskapet Åland står inför förändrar i och med den aviserade social- och hälsovårds- samt landskapsreformen i riket (Sote) som innebär att en ny utförarnivå, landskapen, påförs ansvaret för bl.a. sjukvården, räddningsväsendet och ett antal andra specialiserade uppgifter varav vissa överförs från staten till landskapen. Detta ändrar proportionerna mellan skattetagargruppernas (stat, kommuner, församlingar, FPA) andelar av beskattningen och därmed även avräkningsbeloppet storlek och såvitt definitionerna och / eller beräkningsgrunderna inte ändras i lag. Det debatt som pågår just nu ( ) kring bl.a. avräkningsbeloppets storlek i % av statens intäkter från och med och eventuella avvikelser i beskattningen (Ålandsavdrag i statsbeskattningen) kan leda till radikalt förändrade förutsättningar för de åländska kommunerna från och med

12 12 / Kommunförbundets personal Förbundsdirektör 1,00 1,00 Personalkostnaderna påverkas av att Paulina Eklund var projektanställd under tiden

13 13 / Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt andra faktorer som inverkar på verksamhetens utveckling Ålands kommunförbund existerar med stöd av Kommunallag för Landskapet Åland (1997:72) 13.kap. Verksamhetens omfattning har minskat till vad som torde vara att minimum med hänsyn till de resurser som krävs för att upprätthålla en nödvändig nivå på intressebevakning, vissa sakkunnigtjänster och viss utbildningsverksamhet. Beroende på hur kommunstrukturen på Åland kommer att förändras under de närmaste åren, och om detta verkställs så att kommunallagen för Landskapet Åland ändras så finns det en uppenbar risk för att kommunalförbundet ställning och status kan komma att förändras. Ytterst är det upp till medlemskommunerna att utveckla Ålands kommunförbund och dess verksamhet. På grund av den nuvarande verksamhetens litenhet är mycket av kompetensen i förbundet knutet till enskild person, och det gör verksamheten sårbar för personbyten, sjukfrånvaro osv. Förbundets ekonomiska förvaltning sköts sedan av Nova Alandia Ab Miljöfaktorer Ålands kommunförbund är beroende av miljöfaktorer i samma utsträckning som medlemskommunerna och den offentliga sektorn i övrigt Redogörelse för hur kommunförbundets interna kontroll har ordnats Med hänsyn till verksamhetens blygsamma omfattning har den interna kontrollen organiserats på det sätt som är möjligt. Löpande betalningar m.m. sköts av Nova Alandia Ab enligt avtal, utbetalningar attesteras digitalt av förbundsdirektören och förbundsstyrelsen hålls regelbundet underrättad om förbundets ekonomiska ställning. Förbundsstyrelsens ordförande skall godkänna sådana utgifter som rör förbundsdirektören.

14 14 / Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten RESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Understöd och bidrag 11 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter, varor Övriga verksamhetskostnader Verksamhetens kostnader Verksamhetsbidrag 0-0 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 0 0 Finansiella intäkter och kostnader 0 0 Årsbidrag 0 0 Räkenskapsperiodens underskott 0 0

15 15 /28 Finansieringsanalys Den egentliga verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Internt tillförda medel Årsbidrag - Nettokassaflöde för den egentliga verksamheten och investeringarna Investeringarnas kassaflöde Investeringar i övriga placeringar - Investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar av eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändringar av kortfristiga fordringar Förändringar av räntefria kort- och långfristiga skulder Finansieringens nettokassaflöde Förändringar av kassamedel Förändring av kassamedel Kassamedel Kassamedel

16 16 / Den finansiella ställningen och förändringar i den Balansräkning AKTIVA PASSIVA BESTÅENDE AKTIVA Placeringar EGET KAPITAL Övriga aktier och andelar 0 0 Räkenskapsperiodens resultat - - Placeringar 0 0 EGET KAPITAL - - Bestående aktiva 0 0 FRÄMMANDE KAPITAL Rörliga aktiva Kortfristigt Fordringar Skulder till leverantörer Kortfristiga Övriga skulder 6 6 Kundfordringar 14 3 Resultatregleringar 15 7 Övriga fordringarr 3 6 Kortfristigt Resultatregleringar 4 - FRÄMMANDE KAPITAL Kortfristiga 20 9 Fordringar Kassa och Bank Rörliga aktiva AKTIVA PASSIVA 33 48

17 1.3 De viktigaste noterna 17 /28

18 18 / Behandling av räkenskapsperiodens resultat och åtgärder för att balansera ekonomin Räkenskapsperiodens resultat uppgår till 0,00 efter att tilläggsandelar uppbärs i vissa fall och medlemskommunernas andelar återbärs i vissa fall i enlighet med skrivningar i grundavtalet för Ålands Kommunförbund och föranleder därmed inga ytterligare åtgärder Eftersom Ålands kommunförbund inte har ett grundkapital eller ackumulerade överskott / underskott från tidigare år i balansräkningen ske balanseringen av räkenskapsperiodens underskott eller överskott mot skulder eller fordringar i balansräkningen.

19 2 Budgetutfallet 19 /28

20 20 /28

21 21 /28

22 22 /28

23 23 /28

24 24 /28

25 25 /28

26 26 /28

27 27 /28

28 28 /28