LUKS. Lokal utsatthets- och kapacitetsstudie för Malmökretsen

Transkript

1 LUKS Lokal utsatthets- och kapacitetsstudie för Malmökretsen

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Staden Malmö 4 Malmö idag 4 Agenda Malmökommissionen 6 Samarbetet med Malmö stad 7 3. Lokal utsatthet i fokus för Malmökretsen 8 4. Malmökretsens befintliga verksamheter 15 Migration 15 Konflikt och katastrof 17 Hälsa och social delaktighet 18 Frivilligt engagemang och resursmobilisering 20 Administration och föreningsutveckling 21 Avslutade verksamheter 22 Samverkan och medlemskap Trendspaningar inom Röda Korset centralt 26 Sverige idag 26 Trender humanitära behov 26 Trender engagemang 27 Nationella satsningar Analys Rekommendationer Referenser 35 2

3 1. Inledning Röda Korsets uppgift är att identifiera och hjälpa människor som inte får den hjälp de behöver från den offentliga sektorn. För att vi ska använda Röda Korsets resurser på rätt sätt behöver vi regelbundet undersöka de aktuella behoven i samhället. Vart tredje år tillsätts därför en arbetsgrupp i Malmökretsen med uppdraget att göra en lokal utsatthets- och kapacitetsstudie (LUKS). Syftet med LUKSen är dels att identifiera behoven hos de människor som har det svårast socialt och ekonomiskt, dels att se över hur Malmökretsens resurser bäst används i relation till de aktuella behoven. Bakgrund Invånarnas grundläggande behov ska tillgodoses av den offentliga sektorn. Frivilligorganisationer som Röda Korset kan komplettera den offentliga sektorns insatser om det behövs. Det ligger i Röda Korsets uppdrag att undersöka, identifiera och uppfylla de behov som inte tillgodoses av någon annan aktör. En bra omvärldsbevakning hjälper oss att planera och genomföra kretsens insatser så att de motsvarar behoven och inte konkurrerar med insatser som redan görs av andra organisationer. Kretsens verksamheter kan utvecklas eller avvecklas i relation till tillgängliga resurser och i relation till hur behoven förändras. Röda Korset kan även fungera som opinionsbildare och vara en röst för de människor vi möter i våra verksamheter. Arbetsgruppen 2017 I år, 2017, har en LUKS tagits fram för Malmökretsens arbete Följande personer har ingått i arbetsgruppen: Henriette Weibull, Christina Gustafsson, Emelie Helin, Marika Sandgren, Emilia Modigh och Irene Malmberg. Arbetsgruppen är utsedd av Malmökretsens styrelse. Underlag till LUKS I arbetet med LUKSen har vi bland annat använt oss av information från Malmökommissionen för social hållbarhet, som presenterade sin slutrapport 2013, och av uppgifter från arbetet med Agenda 2030, det lokala arbetet med FN:s hållbarhetsmål. Vi har dessutom använt oss av information från våra samarbetspartner inom Malmö stad, av statistik och fakta om Malmö publicerad av kommunen, av centralt material inom Röda Korset och av information som vi fått i samtal med kretsens frivilligledare. Studien börjar med en analys av staden Malmö. Därefter följer en genomgång av Malmökretsens befintliga verksamheter och en redogörelse för pågående extern samverkan. Studien fortsätter med en analys av världen i stort och en redogörelse för de prioriteringar som görs av Röda Korset centralt. Vi avslutar med en analys och rekommendationer för Malmökretsens fortsatta arbete. 3

4 2. Staden Malmö Nedan följer en analys av staden Malmö. Vi beskriver hur det ser ut just nu och vilka mål som finns för framtiden. Vi tar även upp Malmökommissionens arbete och Agenda 2030 samt avslutar med en lägesrapport om vårt samarbete med Malmö stad. Malmö i dag För att kunna genomföra åtgärder som verkligen gör skillnad är det viktigt att förstå Malmö som staden ser ut i dag. Malmö är staden som lyckats med transformeringen från en döende industristad till en kosmopolitisk, innovativ och attraktiv kunskapsmetropol. Men Malmö är också berättelsen om den delade staden, om fattigdom och om växande spänningar mellan grupper. Det finns områden som tycks leva sitt eget liv utanför resten av samhället, där de boende, och särskilt de unga, saknar både känsla av tillhörighet och framtidstro. Den högsta arbetslösheten, den största fattigdomen och den sämsta hälsan finns i de områden som har en hög andel födda utomlands. Även medellivslängden skiljer sig flera år mellan olika delar i Malmö och mellan olika sociala grupper. Malmös befolkning Malmö är Sveriges tredje största stad med en befolkning på personer i juni 2017 (Fakta Malmö ). Malmö är samtidigt en av Europas snabbast växande städer och har redan passerat prognosen för Malmö är också en ung stad 48% av Malmöborna är under 35 år och nästan en femtedel är under 18 år. Staden har en etniskt blandad befolkning med fler än 30% födda i utlandet. Över 170 olika länder är representerande i staden. Malmö är en transitstad med stor rörlighet. Många människor flyttar till Malmö men stannar bara ett par år. Under perioden bodde nästan en halv miljon människor i Malmö under åtminstone något år men bara en fjärdedel bodde i staden under hela perioden. Den snabbt ökande, unga och mångkulturella befolkningen har stor betydelse för stadens utveckling. Bostäder Av alla bostäder i Malmö är ca 45% hyresrätter och bostadsbristen är stor. Den största fastighetsägaren är det kommunala bostadsbolaget MKB vars alla lägenheter förmedlas genom bostadsförmedlingen Boplats syd. Trots att bostadsbyggandet tagit fart de senaste åren finns det inte tillräckligt med lägenheter och särskilt inte sådana som även ungdomar och låginkomsttagare har råd att hyra. Bostäder som förmedlas av Boplats syd fördelas enligt kötid. Köerna är långa, vilket är särskilt besvärligt för de som nyligen kommit till Malmö. Detta har till stor del resulterat i stor trångboddhet och ett inneboendesystem som ofta bygger på de boendes privata relationer men som till delar även praktiseras av mindre nogräknade kontraktsinnehavare. 4

5 Skolor Skillnaderna i måluppfyllelse mellan Malmös skolor är stor. Främst förklaras skillnaderna med bristande likvärdighet mellan skolorna och att de socio-ekonomiska faktorerna är avgörande för elevernas skolresultat. I Malmö är en mindre andel elever behöriga till gymnasiet när de går ut grundskolan än vad som är fallet i de andra storstäderna och även jämfört med rikets genomsnitt. Men i Malmö, liksom i hela landet, ökar behörigheten till gymnasiet. Läsåret 2015/16 var 83,5% av eleverna i åk 9 behöriga till gymnasiet. Men då räknas inte de nyanlända eleverna. Skolverket definierar elever som nyanlända under 4 års tid, om de kommit till Sverige efter skolstart 1. Vad gäller andel personer med högre utbildning (minst tre års eftergymnasial utbildning) är trenden positiv i hela landet, speciellt i storstäderna. Malmö har dock under många år släpat efter, men trenden har vänt, och nu upplever Malmö den starkaste ökningen av andel högutbildade jämfört med de andra storstäderna. Ännu är det dock långt kvar till Stockholm som har den högsta utbildningsnivån i landet. Arbetsmarknad Malmö är del av en större arbetsmarknadsregion. Av nya jobb som skapades i Skåne 2015, skapades hälften i Malmö. Malmös arbetsmarknad sysselsätter 23% fler än alla förvärvsarbetande Malmöbor. Så många som personer pendlar in till Malmö varje dag. Samtidigt pendlar nästan Malmöbor ut ur Malmö till arbeten på andra orter. Nettopendlingen till Malmö är dock över personer, vilket motsvarar en liten till medelstor svensk kommun. Arbetslöshet I Malmö är arbetslösheten högre än rikets genomsnitt och högre än i de andra storstäderna var den totala arbetslöshetssiffran för Malmö 14,9%. Särskilt hög är arbetslösheten bland ungdomar och utrikesfödda, oavsett utbildningsnivå. För utrikesfödda är arbetslösheten dubbelt så hög som för svenskfödda. I Malmö är andelen av befolkningen som får försörjningsstöd högre än i Stockholm och Göteborg. Hushåll som någon gång under året fick försörjningsstöd var 2016 drygt Kultur- och föreningsliv Ett aktivt kultur- och föreningsliv är en viktig förklaring till att ojämlikheterna i hälsa och välfärd inte är större än vad de är. Bland kulturinstitutionerna i Malmö finns några som utmärker sig genom ett aktivt mångfaldsarbete och ansträngningar att spegla och representera hela befolkningen. Malmö Live är ett sådant exempel och Malmö Stadsteater ett annat, bland annat genom sin satsning på ungdomar. Även Konsthallen med fri entré och Stadsbiblioteket med återkommande satsningar på mångkulturella frågor utgör goda exempel. 1 Malmö stad Fakta och statistik, Näringslivskontoret Malmö Stad, Årsrapport Malmöläget, Malmö stad, Årsredovisning

6 På samma sätt som delaktighet i kulturlivet har medverkan i föreningslivet en stor betydelse för känslan av gemenskap i ett samhälle. Människor samlas kring gemensamma intressen men ofta även för att få möjlighet att påverka och bidra till samhällsutvecklingen och inte minst för att kunna bidra med något som gör gott för någon annan. Agenda 2030 Malmö stad var den första staden i Sverige som skrev under FN:s globala mål Agenda 2030, vilket innebär att Malmö stad ska arbeta aktivt för ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Malmö är också en av referenskommunerna till regeringens arbete med hållbarhetsmålen. I budgeten för 2017 har kommunfullmäktige beslutat att FN:s globala mål ska omvandlas till lokala mål. Hållbarhetsmålen berör alla delar av samhället och Malmö stad uppmanar därför till samarbete mellan verksamheter för att nå en hållbar utveckling. Malmökommissionen År 2010 tillsatte Malmö stad en oberoende kommission för att utreda den sociala ojämlikheten i Malmö. Malmö stad har länge arbetat aktivt för att åstadkomma ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Men trots att man sedan länge känt till ojämlikheten i till exempel hälsa har arbetet med social hållbarhet varit eftersatt. Kommissionens uppdrag var därför att ta reda på de bakomliggande orsakerna till den sociala ojämlikheten samt att ge förslag till hur dessa kan utjämnas. Kommissionen bestod av ett samarbete mellan forskare, civilsamhället, Malmö stad, näringslivet och andra aktörer. Malmökommissionens observationer Kommissionen beskrev segregationen i Malmö utifrån ett folkhälsoperspektiv. Malmö är en hårt segregerad stad, vilket redan är känt. Skillnader i uppväxtvillkor beroende på var du bor i staden har funnits länge. Frågan som Malmökommissionen ställde var hur stora dessa skillnader får lov att vara. Rätten till lika förutsättningar för en god hälsa erkänns av FN som en grundläggande mänsklig rättighet och genom barnkonventionen har konventionsstaterna förbundit sig att erkänna varje barns rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska och psykiska utveckling. Även om de flesta barn i Malmö mår bra så finns det grupper som löper stor risk för både fysisk och psykisk ohälsa. Främst gäller detta barn i områden där de boende har låg utbildningsnivå, låga inkomster, hög arbetslöshet, trångboddhet och en hög andel personer med utländsk bakgrund. Kommissionen visade att det tar väsentligt mycket längre tid för personer med utomnordisk etnicitet, oavsett utbildningsnivå, att etablera sig både på arbets- och bostadsmarknaden, vilket pekar på att det finns diskriminering. Diskrimineringen försvårar situationen ytterligare för redan utsatta grupper av människor. Kommissionen beskrev också hur klyftorna mellan hushållen i Malmö ökat sedan 1990-talets början. De fattigaste i Malmö har blivit ännu fattigare medan de rikaste fått det ännu bättre. 6

7 Malmökommissionens rekommendationer I november 2013 presenterade kommissionen sin slutrapport med två övergripande rekommendationer: 1. Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika. 2. Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. 4 Vad gäller rekommendation nummer två syftar förslaget till att främja utvecklingen av lärande och kunskapsutvecklande organisationer. Rekommendationerna följdes av en lång rad konkreta åtgärdsförslag, bland annat att genom kunskapsallianser skapa nya samarbetsformer mellan privat och offentlig sektor samt civilsamhället. De övergripande rekommendationerna hanteras nu inom arbetet med Agenda Malmö stads kommunstyrelse har uppmanat nämnder och styrelser att ta hänsyn till kommissionens förslag i sitt arbete, vilket har resulterat i ett antal utredningar. Tyvärr upplever vi att arbetet med kommissionens förslag inte drivs med det eftertryck och konkreta engagemang som kunde förväntas i anslutning till att kommissionens resultat presenterades. Under senare tid har Malmö stad däremot gjort en del organisationsförändringar, med syftet att bättre kunna möta framtidens behov och utjämna den sociala ojämlikheten. Samarbetet med Malmö stad Den 1 maj 2017 fick Malmö stad en ny organisation, vilket ledde till att Sociala resursförvaltningen lades ner. Sociala resursförvaltningen var en av Malmökretsens viktigaste kontakter inom Malmö stad, eftersom de hade flera kommunövergripande uppdrag. Malmökretsen behöver nu därför bygga upp nya nätverk och skapa nya kontakter inom Malmö stad. Vi behöver nu kontaktpersoner på flera olika förvaltningar, bland annat Arbetsmarknadsoch socialförvaltningen, Funktionsstödsförvaltningen, de tre utbildningsförvaltningarna och liksom tidigare naturligtvis kommunstyrelsens förvaltning, Stadskontoret, som även den genomgått en organisationsförändring under Malmö stads förändrade organisation har skapat nya utmaningar för oss på Röda Korset. Särskilt vad gäller byggandet av de kunskapsallianser som förespråkats både av Malmökommissionen och Agenda Kontaktytan mellan Malmö stad och de ideella organisationerna ska nu ske genom den så kallade Malmöandan (se kapitel 4). Vi upplever dock att handlingsplanen för Malmöandan är mycket allmänt hållen och saknar konkreta mål. Hittills har inte heller Malmökretsens samtal med Malmö stad lyckats ge några konkreta resultat i form av samarbete, snarare har tidigare samarbeten lagts ner vid omorganisationen. 4 Malmö stad stadskontoret Malmö stads sammanfattning av Kommission för ett socialt hållbart Malmös slutrapport,

8 3. Lokal utsatthet i fokus för Malmökretsen I kapitlet sammanfattar vi de utmaningar som kommunen står inför. Vi vill belysa människors utsatthet i Malmö och vilka grupper som riskerar att hamna i utsatthet. Texten ska ses som ett stöd för vidare diskussion och reflektion om hur Malmökretsen kan möta de lokala behoven. Hemlösa Hemlösheten i Malmö har aldrig varit så hög som nu. I november 2017 levde barn och 1752 vuxna i Malmö utan hem. Den största ökningen av hemlöshet har skett bland barn. En och en halv procent av Malmös barn är hemlösa. År 2007, alltså för tio år sedan, var 0,2 procent av Malmöbarnen hemlösa. Hemlöshet bland barn är oroande, eftersom det leder till problem som påverkar hela deras barndom. Enligt Rädda Barnens rapport från maj tvingas barnfamiljer ofta bo på hotellrum, campingar och i vissa fall flytta upp till åtta gånger på ett år. Både barnen och föräldrarna mår psykiskt och fysiskt dåligt, eftersom de känner otrygghet och ovisshet inför framtiden. Rapporten visar också att hemlöshet både är en konsekvens av och anledning till barnfattigdom. Vi definierar hemlösa som personer som inte har löst boendefrågan alls, eller bara på mycket kort sikt. I räkningen ingår inte exempelvis trångbodda, inneboende, människor med andrahandskontrakt eller EU-migranter. Malmö kommun ordnar tak över huvudet till de hemlösa som är skrivna i kommunen. Det kan vara lägenheter som kommunen hyr eller äger men också dyra hotell eller vandrarhem, inte alltid inom Malmö stad. Hemlöshet delas upp i social och strukturell hemlöshet. Den sociala hemlösheten, alltså hemlöshet bland till exempel missbrukare, är i stort sett konstant i Malmö. De 23 personer som man identifierat som uteliggare tillhör troligen denna grupp. Ökningen av hemlöshet i Malmö förklaras istället med strukturell hemlöshet. Strukturell hemlöshet beror oftast på dåliga ekonomiska förutsättningar. Det rör familjer och personer som inte av egen kraft lyckas skaffa ett hyreskontrakt och som inte har råd att köpa en bostad. Äldre och ensamma Vi ser att gruppen äldre och ensamma kommer att bli allt större i Malmö. Befolkningen i Malmö ökar snabbt och snabbast i åldrarna 6 20 år. Medelåldern ökar i Sverige, men Malmö är en jämförelsevis ung stad. Trots detta kommer ökningarna av de äldre åldersgrupperna också att bli stora, främst i åldersgruppen år. I den åldersgruppen finns nu cirka personer och den beräknas öka med personer i ett tioårsperspektiv 6. Många av dessa äldre bor hemma och många är ensamma. Utvecklingen inom äldreomsorgen har lett till att allt fler bor kvar hemma trots hög ålder och trots att detta i sig ökat otryggheten 5 Rädda barnen, En plats att kalla hemma, Malmö stad, Befolkningsprognos,

9 bland vårdtagarna. De flesta som har hemtjänst är ensamboende och det är bland de ensamboende som ensamheten och otryggheten är mest markant. Eftersom kvinnor har en högre genomsnittlig livslängd är det flest kvinnor som bor ensamma och kvinnorna känner sig också ensamma i större utsträckning än de ensamboende männen. Ensamheten har i sin tur mycket stor betydelse dels för känslan av trygghet, dels för den egenupplevda hälsan. För de som är gamla och ensamboende och dessutom har ett annat modersmål än svenska är problemet med ensamhet och isolering ännu mer komplext. 7 Personal inom äldreomsorgen vittnar om ett behov av besöksverksamhet som är långt större än resurserna i samtliga organisationer som ordnar besök till äldre. Asylsökande och nyanlända Enligt Migrationsverkets statistik från finns i Malmö ca 3020 vuxna asylsökande och personer med uppehållstillstånd i Migrationsverkets boende asylsökande bor i eget boende (EBO). Asylsökande som bor i eget boende bor ofta trångt och de behöver också hjälp med att få ökad kunskap om det svenska samhället. Vi vet sedan tidigare undersökningar 8 att det finns ett stort behov i denna grupp av att delta i aktiviteter i allmänna lokaler och på mötesplatser. Att engagera sig och delta i aktiviteter i sitt närområde är viktigt för att motverka extra sårbarhet i händelse av personlig eller samhällelig kris. Därför tycker vi att det är intressant att diskutera hur vi kan utveckla vår verksamhet för att stödja denna grupp och kanske också aktivt söka upp asylsökande i eget boende. Konsekvenser av lagändringar De ändringar som skett i lagen om mottagande av asylsökande (LMA) innebär att vuxna asylsökande som fått avslag på sin ansökan inte längre kommer att ha rätt till boende eller dagersättning. Barnfamiljer, ensamma vuxna med barn och barn kommer däremot att ha kvar rätten till boende och ersättning, trots att de fått avslag. Den tillfälliga lagen innebär även att Sverige använder sig av tidsbegränsade uppehållstillstånd i stället för permanenta uppehållstillstånd och att rätten till anhöriginvandring begränsas genom exempelvis skärpta försörjningskrav. Den absoluta huvudregeln är att det bara är anhöriga till flyktingar (d.v.s. de som erkänns som flyktingar enligt Genevekonventionen) som har rätt till familjeåterförening. Svenska Röda Korset beskriver effekterna av ändringen i LMA i en särskild nationell lägesrapport. 9 I rapporten uppmärksammar Röda Korset utsattheten i form av ökad hemlöshet, hunger, kraftigt försämrad hälsa och ökat behov av rättslig och social information. Vi ser således en ökning av antalet personer som lever utanför samhällets skyddsnät. Vi ser även en ökad risk för att denna grupp exploateras, till exempel på arbetsmarknaden, i prostitution eller 7 Stadskontoret, Plan för vård och omsorgsverksamheten i Malmö Stad 8 Undersökning Welcome to Sweden, målgrupp asylsökande i eget boende. 9 Svenska Röda Korsets Lägesrapport - Konsekvenser av ändringen i lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA),

10 i droghandel. Det innebär en ökad utsatthet för individen men det påverkar även samhället i stort. Exakt hur situationen ser ut i Malmö går inte att säga. Däremot ser både vi inom Malmökretsen och de samarbetsorganisationer som möter målgruppen att bilden i Malmö inte skiljer sig ifrån ovan beskrivna situation. Övriga grupper som faller utanför samhällets skyddsnät Övriga grupper som faller utanför samhällets skyddsnät är till exempel EU-migranter, papperslösa och övriga migranter 10. I Malmö beräknades antal EU-migranter vara ca personer vintern 2016/2017 enligt Räddningsmissionen. De uppger också att det finns ca 200 sovande ute på natten och att det finns tält och över 100 bilar och att målgruppen stannar mellan ett par månader och upp till 4 år. Efter att Sofielundslägret revs bor gruppen mer utspritt i bilar och tillfälliga tältläger. Stadsmissionens Crossroads har dagverksamhet för målgruppen och Pingstkyrkan erbjuder (i samarbete med Malmö stad) 40 nattplatser under vintern. Men dessa platser täcker inte efterfrågan. Enligt Svenska Röda Korsets bedömning vintern 2016/2017 fanns flera behov som inte täcktes av dåvarande aktörer. Till exempel behövdes fler sovplatser och tillgång till dusch och sanitet. Dessutom fanns ett behov av att skapa trygghet på grund av att många blir utsatta för hat och hot. Under vintern 2016/2017 hade kulturföreningen Kontrapunkt (en förening i Malmö) nattöppet under fyra månader. När det var som flest besökare (hemlösa) kom nästan 180 personer och vissa fick avisas på grund av platsbrist. Malmökretsen hade under vintern ett samarbete med Kontrapunkt och ansvarade då för rekrytering och utbildning i Första hjälpen till frivilliga samt tillhandahöll bland annat material, kläder och hygienartiklar. Det finns ingen statistik på antalet papperslösa i Malmö. Svenska Röda Korset, liksom många aktörer som vi möter och har dialog med i Malmö, till exempel Stadsmissionen, Kontrapunkt och Asylgruppen, upplever och vittnar dock om att gruppen ökar i antal. Ökningen beror antagligen på ändringarna i LMA (se ovan) och på åldersuppskrivningar. Röda Korsets behandlingscenter (RKC) som möter människor som tillhör gruppen papperslösa vittnar om en extrem ökad oro och stress hos gruppen efter att gränspolisen genomförde gripande på Svenska 10 Migranter som faller utanför samhälles skyddsnät: Person med avslag på asylansökan, som kvarstannar i Sverige men inte längre får stöd från migrationsverket enligt LMA eller TUT. Socialt och ekonomiskt utsatta EU-migranter/EES-medborgare, tredjelandsmedborgare med uppehållstillstånd eller ställning som varaktigt bosatta i annat EU/EES-land. Personer som kommit till Sverige utan att någonsin ha registrerats av några myndigheter. Personer med olika typer av tillfälliga tillstånd som har gått ut t.ex. treårigt TUT, besöksvisum, arbetstillstånd, UT kopplat till anknytning m.fl. Personer med olika typer av tillfälliga tillstånd som t.ex. ansöker om UT med anknytning eller har kortvariga arbetstillstånd och faller utanför samhällets skyddsnät. Barn till någon av ovanstående nämnda grupper. 10

11 Kyrkans lägerverksamhet. De vittnar om barnfamiljer som mår extrem dåligt psykiskt, barn som är väldigt isolerade och föräldrar som knappt vågar lämna sina barn i skolan. Ensamkommande barn och unga Strax över ensamkommande barn kom till Malmö under 2015 och befann sig i staden, i transit, i väntan på att bli anvisade till en kommun minskade mottagandet kraftigt. Då kom 399 barn. I maj 2017 ansvarade Malmö stad för totalt 581 ensamkommande barn, varav 337 redan hade ett beviljat uppehållstillstånd. Trots att antalet ensamkommande barn har minskat kraftigt är det fortfarande ett stort antal barn som väntar på besked från Migrationsverket. Den 30 juni 2017 var fortfarande ensamkommande inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem. Barn som kommer till Sverige utan medföljande legal vårdnadshavare befinner sig i en utsatt situation, på flykt från sina hemländer och separerade från nära anhöriga. Åldersuppskrivningar, lång handläggningstid och korta uppehållstillstånd gör att många barn och unga mår väldigt dåligt. Socialjouren i Malmö har uppmärksammat att fler och fler av de ensamkommande är marockanska barn och unga vuxna. De är fattiga och oftast i missbruk. Denna grupp vittnar också om att de är utsatta för trakasserier och övergrepp. Vi har i dagsläget väldigt lite information om gruppen men vi vill nämna att dessa barn och unga vuxna även passerar och uppehåller sig i Malmö och inte bara i Göteborg och Stockholm. Under 2017 (fram till den 5 november) har 278 ensamkommande barn registrerats som avvikna i Migrationsverkets nationella statistik. Av dessa 278 barn kommer 100 från Afghanistan, 57 från Marocko och 36 från Somalia. 19 av de som avvikit är flickor. Vad gäller ålder så var fördelningen följande (ålder vid avvikandet/försvinnandet): 0 7 år: 4, 8 12 år: 19, år: 66, 16 år: 61, 17 år: 128. Av den totala gruppen var 225 fortsatt registrerade som avvikna den 5 november 11. Statistiken inkluderar inte de barn som försvunnit innan de hunnit ansöka om asyl och inte heller den grupp unga som avvikit strax efter att de blivit myndiga. Under 2017 har 111 personer som kommit till Sverige som ensamkommande barn, men som nu är att betrakta som myndiga, registrerats som avvikna i Migrationsverkets statistik. Av dessa har 32 fyllt 18 år och 79 har blivit myndiga på grund av åldersuppskrivning. Enligt information ifrån Rädda Barnen 12 i Malmö var det 48 barn under 2016 som uppgavs vara försvunna samt 23 barn under första halvåret 2017 i Malmö. Precis som den nationella statistiken är det främst barn ifrån Afghanistan och Marocko som avviker. Rädda Barnen uppger att den lokala statistiken ej på något vis är heltäckande. Malmö stad uppmanar samtliga barn att ansöka om asyl innan de skrivs in, vilket gör att de barn som inte ansöker om asyl (som lämnar väntrummen på Migrationsverket, inte samarbetar eller bara håller sig undan 11 Länsstyrelsen Skåne, Nyhetsbrev 2017:4 12 Mailkorrespondens med Åsa Göransson på Rädda Barnen, Regions syd, projektledare. 11

12 myndigheterna) inte syns i statistiken. De barn som lämnar efter en anvisning till annan kommun (om så på dagen) syns inte heller. Rädda Barnens bild är att parallellsamhället växer sig större och att fler och fler lever utanför systemet. I denna grupp ökar också droganvändningen och fler blir på olika sätt utnyttjade. Även kriminaliteten ökar, både inom gruppen och mot gruppen. Enligt information från Rädda Barnen når Stadsmissionen många av afghanerna (144 i år), men det är många fler som lever utanför systemet. Socioekonomiskt svaga områden Ojämlikheten växer i samhället, vilket syns i livslängd, skolresultat, ekonomi, tillgång till arbetsmarknaden och delaktighet i samhället. Ojämlikheten hotar den sociala hållbarheten och gör det allt svårare att upprätthålla tilliten till varandra och till våra samhällsinstitutioner. I Malmö har undersökningar visat att det är sju års skillnad i medellivslängd mellan olika stadsdelar. Och trenden är tydlig klyftorna har vuxit under lång tid och fortsätter att växa. Malmö Stad har, under Områdesprogramssatsningen , identifierat fem områden som mer socioekonomiskt resurssvaga än andra: Lindängen, Rosengård/Herrgården, Södra Sofielund/Seved, Holma/Korsbäck och Segevång. Det har inte kommit någon information från Malmö stad som visar på att denna prioritering är annorlunda nu, även om områdesprogramssatsningen är avslutad. Sjuka och ensamma på akut- och vårdavdelningar på UMAS Väntetiderna på akutmottagningarna fortsatte att öka under Varannan patient tillbringar mer än tre timmar på akuten, var tionde sju timmar eller längre. Längst väntetider är det för personer över 80 år. 13 De ensamma patienterna är speciellt utsatta och de behöver hjälp med information, stöd och tröst i en besvärlig situation. De långa väntetiderna gör också att de patienter som kan och får äta blir hungriga under akutvistelsen och helt enkelt behöver få sig något till livs, vilket normalt inte finns på akutmottagningen. På vårdavdelningarna på UMAS ligger många patienter som inte får besök av anhöriga eller vänner. Behovet av medmänsklig värme, stöd och tröst är stort speciellt bland de ensamma patienterna. Krissituationer inklusive social oro I Malmö stads senaste risk och sårbarhetsanalys (RSA) ifrån beskrivs de risker man identifierat inom kommunen. Resultaten i rapporten ska ses som en nulägesbild. Den mest förkommande bedömda risken är systemsammanbrott, till exempel avbrott i försörjning av el, vatten etc. De risker med högst bedömda konsekvenser samt sannolikhet kopplat till människor är smittat vatten på badanläggning samt tivoliolycka under arrangemang. Avseende väderrelaterade händelser bedöms en storm i klass 3 vara den risk som har högst sannolikhet att inträffa och där konsekvenserna bedöms medelstora. 13 Vårdfokus, Därför är väntetiderna på akuten så långa, Malmö Stad, Förvaltning Stadskontoret, Enhet Trygghet och säkerhet. Risk och sårbarhetsanalys

13 I RSA:n är det väldigt svårt att utläsa hur Malmö stads riskbedömning och konsekvensanalys ser ut gällande den sociala hållbarheten och exempelvis risker för social oro etc. Vid ett möte i oktober 2017 med krisberedskapssamordnare på Malmö stads enhet för trygghet och säkerhetsfrågor (ETOS) uttryckte samordnaren en viss frustration över att krisberedskapsarbetet inom Malmö stad har ett traditionellt synsätt på vad en kris är. Samordnaren uttryckte att det pågår ett utvecklingsarbete där man har som ambition att framöver även inkludera risker som rör sociala hållbarhetsfrågor inte bara risker som exempelvis översvämningar, elavbrott och pandemier. Elever med behov av stöd Efter flera PISA-undersökningar med fallande resultat har svenska 15-åringars kunskaper förbättrats enligt den senaste undersökningen som presenterades Däremot visar undersökningen att den svenska skolan inte är likvärdig. När PISA-undersökningarna startade år 2000 låg Sverige i topp när det gäller likvärdighet. Sedan dess har likvärdigheten sjunkit till en nivå där Sverige ligger under OECD-genomsnittet. PISA-resultatet visar att det blir av allt större vikt var i Sverige du bor, var du kommer ifrån, vilken skola du hamnar i och vad dina föräldrar har för utbildning. Det krävs därför insatser för att uppnå en mer likvärdig skola. I den senaste undersökningen ser Skolverket tecken på att skolan blivit sämre på att kompensera för elevers sociala bakgrund. Skolinspektionen har under ett års tid gjort nedslag i alla skolor i Malmö stad och deras undersökning ger en bild av att Malmös skolor har lyft sig rejält sedan den senaste inspektionen Men trots detta är det fortsatt stora skillnader mellan skolorna. 16 Andel elever som blir behöriga till gymnasieskolan varierar kraftigt. Bland alla elever i kommunala skolor är 81% behöriga till gymnasiet, men på Värner Rydenskolan är det så lågt som 34%, på Sofielundskolan 47% och på Munkhätteskolan 54%. Den skola vars elevers betyg har höjt sig mest jämfört med året innan (genomsnittligt meritvärde) är Lindängeskolan med en förändring med 18 %, som nu har en grundläggande behörighet på 90,5 %. Nyanlända har behov av introduktion, nätverk, kunskap och kännedom om det omgivande samhället. I dag arbetar Malmökretsen därför med att utbilda SFI-elever i Första hjälpen samt att rekrytera frivilliga och deltagare till vår Träffpunkt. Vi ser att det finns ett stort behov av verksamheten eftersom det är många som kommer på våra träffar. Personer med funktionsnedsättning Försämringar inom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kan leda till att hjälpbehovet hos denna grupp ökar. Viktigt att poängtera är att detta är en grupp som saknar egna resurser att kompensera med ifall de skulle bli av med sitt stöd. 15 Skolverket Svenska elever bättre i PISA, Hederos, Jacob; Sydsvenskan Här är skolresultaten i Malmö i fyra bilder,

14 Maria Persdotter, förbundsordförande i Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) 17 beskriver att över 400 personer föll ur assistanssystemet under Många av dessa personer är barn med omfattande funktionsnedsättningar. Den 14 november meddelade regeringen att man kommer att frysa indragningar av personlig assistans i avvaktan på den utredning som arbetar med frågan. RBU:s förbundsordförande anser att det är bra men otillräckligt då beskedet inte förändrar situationen för de dryga tusen personer som redan har fråntagits sin assistans. Dessutom kvarstår direktiven till LSS-utredningen som handlar om att spara pengar inom personlig assistans Persdotter, Maria; Aftonbladet, Lyssna på folket skär inte ner i LSS, Socialstyrelsen, Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning Lägesrapport

15 4. Malmökretsens verksamheter Malmökretsen bedrev under 2017 ett 30-tal frivilligverksamheter med 1 2 frivilligledare per verksamhet. I kapitlet ger vi en kortfattad beskrivning av verksamheterna, för en mer detaljerad beskrivning hänvisar vi till Malmökretsens verksamhetsberättelse. För att skapa en tydlig överblick är verksamheterna indelade i områdena: hälsa och social delaktighet, migration, frivilligt engagemang och resursmobilisering, konflikt och katastrof samt administration och föreningsutveckling. Sist i kapitlet tar vi upp vilka verksamheter som har avslutats under perioden. Styrelsen har under året utgjorts av en ordförande och åtta ledamöter. Malmökretsen hade vid årsskiftet 2017/ anställda och en praktikant som på olika sätt arbetar med att driva verksamheten. Arbetsgruppen för LUKS har inkluderat ett par frågor som berörde verksamheten vilket skickades ut till frivilligledarnas kvartalsuppföljning ; Har verksamheten rätt mål eller behöver de omformuleras, har behovet hos målgruppen de frivilliga möter förändrats, och hur kan verksamheten kan utvecklas. Dessa frågor fick följaktligen Malmökretsens frivilliga fundera över och ligger till grund för detta kapitel. Migration Malmökretsens migrationsverksamheter skiljer sig en del från varandra men har en gemensam målsättning: att underlätta integrationen för nya Malmöbor samt sprida information om asylprocessen och det svenska samhället. Malmökretsens verksamheter inom området har under 2017 varit: Cykelskolorna på Seved och i Lindängen, Mötesforum, Språkhörnorna på Stadsbiblioteket och Lindängen, MASKA, Transit Centria och Jägersro, Träffpunkten, Folkrättsgruppen och Vita Bussen. Cykelskolorna Syftet med cykelskolorna är att öka deltagarnas möjlighet att transportera sig i samhället och samtidigt förbättra sin hälsa. Cykelskolorna ger även deltagarna en känsla av egenmakt och självförtroende genom att de lär sig något nytt. De frivilliga i cykelskolorna ser att deltagarnas språkkunskaper varierar och upplever därför att kommunikationen kan vara svår. De frivilliga tycker också att vi bör arbeta vidare med teorilektionerna samt förbättra rotationen på de frivilliga så att en frivillig inte alltid hjälper samma deltagare. 15

16 Mötesforum Mötesforum erbjuder social samvaro samt språkträning för människor som lever isolerade eller har fysiska och psykiska hinder på grund av sjukdom och/eller krigs- och tortyrskador. Deltagarna är patienter som tidigare har blivit utskrivna från Röda Korsets rehabcenter (RKC). Läxhjälp på boende för ensamkommande ungdomar Fokus är att uppmuntra studiemotivation, uppmärksamma eleverna och belysa vikten av att eleverna får en lugn stund att få hjälp med sina läxor. Viktig är också den sociala samvaron och vuxenkontakten. Många gånger handlar det om att ge sig tid till att möta den oro som uppstår inför väntande beslut från migrationsverket, antingen för egen del eller vänners Läxhjälpen som bedrivs på Villa Vånga har uttryckt behov av aktiviteter på sommaren eftersom målgruppen annars har svårt att underhålla det svenska språket när skolan är stängd. Språkhörnor Språkvärdar på Stadsbiblioteket och på Allaktivitetshuset i Lindängen ger Malmöbor möjlighet att konversera på svenska eller andra språk. Språkvärdarna erbjuder även hjälp med att förstå den svenska kulturen och samhället. Språkhörnorna är ofta ett komplement till annan svenskundervisning, men många besökare är nya i Sverige och utan uppehållstillstånd och är därför helt nya i språket. MASKA MASKA arbetar med att familjer ska få kontakt, eller få behålla kontakten, med sina anhöriga och att de ska få stöd i en återförening. Gruppen arbetar med familjeåterförening, rödakorsmeddelanden och återvändande. De frivilliga i gruppen ser ett behov av att kunna registrera och genomföra fler ärenden. Transit Jägersro och Centria Verksamheten syftar till att ge medmänskligt stöd till nyanlända flyktingar genom att svara på vardagliga frågor, bevaka individens rättigheter och underlätta vardagen för de barn som bor på transitboendena. Besöken fungerar som ett andrum i vardagen där samtalen och stödet är anpassat efter de boendes behov. Verksamheten finns på transitboenden Transit Centria som är ett boende för de personer och familjer som utvisas från Sverige och Transit Jägersro som är ett boende för de personer och familjer som nyss anlänt till Sverige. Enligt de frivilliga på transitboendena finns en stor sysslolöshet bland de boende. De frivilliga upplever även att det finns behov av mer information om asylprocessen. Träffpunkten Träffpunkten är en social mötesplats för nyanlända personer. Gruppen träffas två gånger i veckan på Norra Parkgatan, där man tillsammans förenar integration, möten och 16

17 kunskapsutbyten. Träffarna planeras antingen kring ett visst tema med exempelvis föreläsningar och studiebesök eller utgår ifrån deltagarnas behov just för dagen. Gruppen ser att det finns ett stort intresse att ha verksamheten öppen två gånger i veckan och kommer arbeta vidare med den strukturen. Folkrättsgruppen Folkrättsgruppen informerar om mänskliga rättigheter, humanitär rätt och människor på flykt till allmänheten, på skolor och till frivilliga inom Röda Korset. Arbetsgruppen anordnar utbildningar och seminarier samt uppmärksammar årsdagar såsom MR-dagen. Gruppen arbetar också opinionsbildande. Vita Bussen Syftet med verksamheten är att hålla minnet av Vitabussaktionen 1945 levande och att föra vidare vikten av mod och ansvarstagande i samhället. Bland annat genom att samla information samt dela informationen vidare till privatpersoner eller forskare som söker efter sin historia, men även genom föreläsningar för föreningar, institutioner, Rödakorskretsar etc. Gruppen ser ett behov av att arbeta med digitalisering och andra sätt som rör bevarandet av dokument in i framtiden. Konflikt och Katastrof Röda Korset är främst en kris- och katastroforganisation och ett av målen med Röda Korsets verksamhet är att hjälpa och stötta människor vid kriser och katastrofer ingen ska lämnas ensam i en katastrof. Malmökretsens verksamheter inom området konflikt och katastrof är Första hjälpen-gruppen och Beredskapsgruppen. Första hjälpen-gruppen Första hjälpen-gruppen bedriver olycksfallberedskap på olika evenemang samt vid kris- och katastrof. Gruppen finns på plats där människor samlas och där det finns risk för olyckor och skador, som till exempelvis på festivaler, idrottstävlingar och konserter. De frivilliga hjälper till med att ge första hjälpen vid olycksfall eller hastigt insjuknande. De tar hand om allt från lättare skador till livsuppehållande åtgärder i väntan på ambulans. Beredskapsgruppen För att så snabbt som möjligt få ut hjälp vid en kris eller katastrof arbetar gruppen aktivt med en lokal beredskapsplan för Malmökretsen. Beredskapsplanen tar upp hur vi ska agera vid plötsliga katastrofer, men även vid andra sociala kriser, som till exempel bostadslöshet vintertid. I beredskapsplanen finns en beredskapspool av frivilliga som kan börja arbeta med kort varsel vid behov. Gruppen ska också hålla övningar i krisberedskap för Malmökretsens frivilliga. 17

18 Hälsa och social delaktighet Under 2017 bedrev Malmökretsen 11 verksamheter under kategorin hälsa och social delaktighet: Besöksgruppen, Limhamnsgruppen, Rödakorsvärdar på Akutcentrum SUS, Rödakorsvärdar på vårdavdelningar och entré SUS, Ugglan, Läxhjälp på Bellevuegårdsbiblioteket, Garaget, Lindängesbiblioteket och Stadsbiblioteket, Soppkök Röda Korset och Malmgårdens polare. I verksamheterna som arbetar med hälsa och social delaktighet möts Malmöbor med olika behov i olika stadsdelar. Genom att de frivilliga delar med sig och möter andra människor med respekt och medmänsklighet hoppas vi kunna göra situationen lite lättare för många. Besöksverksamhet för ofrivilligt ensamma Som samhällsstrukturen ser ut i dag har vi en stor andel äldre och ensamma i befolkningen. Kommunens uppgift är att tillgodose grundläggande behov I form av hemtjänst och ledsagning. Men effektiviseringar i sektorn innebär att den sociala kontakten för dem som använder dessa tjänster blir åtstramad. Många människor känner sig ofrivilligt ensamma pga. ålder, sjukdom eller annan livskris. Som frivillig I besöksverksamheten gör man mycket uppskattade besök I hemmet för en fika eller promenader. I verksamheten upplever de frivilliga ett ökat behov av medmänsklig kontakt I takt med att antalet äldre ökar och det sker stora omflyttningar. Rödakorsvärdar Två frivilliggrupper stödjer patienter och anhöriga på akutmottagningen, flera vårdavdelningar och på entréer på Skånes Universitetssjukhus (SUS) i Malmö. De frivilliga hjälper bland annat patienter och anhöriga till rätt avdelning, ger medmänskligt stöd samt hjälper till med andra uppgifter såsom att hämta vatten eller mat och att hålla handen. Ugglan Ugglan är en verksamhet för barn boende på kriscentrum för kvinnor. Verksamhetens uppdrag är att stötta barnen och möta dem i stunden och på deras villkor. De frivilliga på Ugglan ser att det finns ett behov av en kvalitativ och stabil samvaro för barnen i verksamheten. Malmgårdens polare Verksamheten arrangerar aktiviteter och lägerverksamhet för personer med funktionsvariation. Läxhjälp Malmökretsen bedriver läxhjälp på 4 platser i Malmö vid 5 tillfällen i veckan: Lindängesbiblioteket, Bellevuegårdsbiblioteket, Stadsbiblioteket och Garaget. Läxhjälpen bedrivs på publika platser såsom bibliotek för att främja öppenhet. Fokus är att uppmuntra 18

19 studiemotivation, uppmärksamma eleverna och belysa vikten av att eleverna får en lugn stund att få hjälp med sina läxor. Läxhjälpsgrupperna uttrycker att deltagarna är i ständigt behov av kontinuitet, kvalitet och stabilitet. Det finns därför en fördel i att försöka rekrytera frivilliga som kan engagera sig under en längre tid och att matcha läxhjälparens kunskaper med deltagarnas behov. Verksamhet för hemlösa Soppkök Malmökretsens hemlösverksamhet består av Soppkök Röda Korset. En gång i månaden erbjuds Malmös bostadslösa soppa. Soppköket drivs i stort sett av donationer och ofta delas kläder skänkta från second hand-butiken ut. Även stickade plagg från Malmökretsen och Hjälpstickan delas ut. De frivilliga i soppköket fungerar ävenledes som en neutral samtalspartner för deltagarna. De erfarna frivilliga i hemlösverksamheten bedriver en uppsökande verksamhet där de delar ut förnödenheter såsom kläder, filtar och mat när de möter utsatta personer på stan. Denna typ av uppsökande verksamhet kommer troligen att öka i takt med utsattheten. Vinterinsatser De senaste vintrarna har det uppkommit ett stort behov av att utöka hemlösverksamheten när temperaturen sjunker. Detta har Malmökretsen hittills försökt möta genom att sätta in akutinsatser. Vintern 2016 gjordes detta i samarbete med Kontrapunkt och 2017 med både Kontrapunkt och Svenska Kyrkan. Storstadssatsningen och arbetsgrupp Storstad Svenska Röda Korset driver en nationell satsning i Sveriges tre storstäder med fokus på socioekonomiskt utsatta områden. Syftet med satsningen är att utveckla verksamheten för socioekonomiskt utsatta personer efter behov och tillsammans med medborgarna. I Malmö drivs satsningen genom ett samarbete mellan Malmökretsen och tjänstepersoner inom enheten Social delaktighet på SRK. En arbetsgrupp har bildats som utgör plattformen för dialog, samverkan och utvecklingsarbete. Arbetsgruppen består av ordförande och styrelseledamöter från Malmökretsens styrelse, Malmökretsens verksamhetsutvecklare och praktikant samt tjänstepersoner från Svenska Röda Korsets enhet Social delaktighet. Arbetsgruppen träffas var sjätte vecka för att informera varandra och bolla nya idéer som rör gemensamma satsningar på både operativ och strategisk nivå. Syftet är att i praktiken arbeta mot ett Röda Kors. Inom ramen för arbetsgruppens arbete ryms i dag bland annat gemensamma satsningar inom följande områden: Lindängen/Framtidens hus är en geografisk satsning där Malmökretsen i samverkan med SRK:s tjänstepersoner sedan 2013 bedriver ett långsiktigt förändringsarbete i området tillsammans med andra aktörer. Syftet med satsningen är att stärka de boendes förmåga att hantera kriser, bidra till ökad delaktighet och trygghet samt att bidra till ökad hälsa. Malmökretsen ansvarar 19

20 för de frivilligledda verksamheterna. SRK:s tjänstepersoner har fokus på samverkan, metodutveckling och dialog och medskapande processer. Seved/Södra Sofielund är en geografisk satsning från och med 2018 i samverkan mellan Malmökretsen och SRK:s tjänstepersoner. Satsningen bygger på Malmökretsens befintliga verksamheter men stärks av SRK:s möjlighet till kvalitetsutveckling, behovsanalys och att utveckla samverkan med lokala aktörer i området. Frivilligt engagemang och resursmobilisering Inom området frivilligt engagemang och resursmobilisering finns Second hand-butik och Café, Transportgruppen, Återbruksgruppen och Textilverkstan. Second hand-butik I butiken kan kunderna handla kläder, husgeråd, elektronik, leksaker, böcker eller möbler. Verksamheten bygger på frivilligt arbete och en del tränar svenska samtidigt som de arbetar. Allt överskott går direkt till Malmökretsens övriga verksamheter. Café Caféet erbjuder smörgåsar, pajer, bakelser och kakor till ett bra pris. Caféet drivs av Malmö stads daglig verksamhet på vardagar fram till klockan 15:30 och övrig tid drivs den av frivilliga. Tanken är att kunderna och personerna som besöker caféet ska känna att det är Röda Korset de går till, därför arbetar de frivilliga på ett välkomnande och socialt sätt. Caféet och butiken fyller således tillsammans en viktig social funktion för alla inblandade. Återbruksgruppen I gruppen träffas frivilliga från olika bakgrunder och med olika språk. De arbetar aktivt med hållbar utveckling genom återbruk av material från varor som är skänkta till butiken och som behöver en uppfräschning eller en ny design. De nyskapade varorna säljs sedan i second handbutiken. Textilverkstan I textilverkstaden produceras stickade och textila kreationer med syfte att stärka gemenskapen mellan kvinnor boende i området. Kvinnorna stickar, syr och virkar samtidigt som de umgås. De tillverkade varorna säljs sedan på marknader, ges bort till behövande eller säljs i second hand-butiken. Transportgruppen Transportgruppen stödjer second hand-butiken genom att hämta skänkta varor eller möbler samt transportera sålda möbler till kunder. Gruppen sköter även lagret. 20

21 Administration och föreningsutveckling Under verksamhetsområdet administration och föreningsutveckling ingår arbetsgrupper som på styrelsens uppdrag utför speciella arbetsuppgifter: Administration och IT, Utbildning, Kommunikation, Rekrytering samt Insamling och Event. Administration och IT Administrationen inom Malmökretsen sköts av både frivilliga och anställda. Administrationen ska öppna upp möjligheten för allmänheten att lätt kunna få kontakt med Malmökretsen. Med nya lokaler på en bra strategisk plats i Malmö får Malmökretsen många besök med allehanda ärenden. Med hjälp av gruppen administration har vi ökat Malmökretsens tillgänglighet och synlighet med öppettider för spontana besök, mail som besvaras dagligen och telefontider varje förmiddag. Administrationen hanterar kretsmail, post, ekonomi, medlemsregistret Redy och service till medlemmar. Utbildning Utbildningsgruppen består av administratörer, svensktalande och engelsktalande informatörer samt svensktalande utbildare. De tar hand om uppbokning, administration samt utbildning av Malmökretsens interna utbildningar såsom Rödakorskunskap, Att vara frivillig, Att mötas i vardag och kris och Ideellt Ledarskap. Dessutom sköter gruppen administrationen kring första hjälpen-utbildningar till allmänheten. Gruppen arbetar också för att tillgodose övriga fort-och utbildningsbehov för Malmökretsens frivilliga och frivilligledare. Gruppen ser ett behov i att förtydliga vikten av att alla frivilliga genomgår utbildningarna. Kommunikation Kommunikationsgruppen förstärker kommunikationsarbetet och ökar Malmökretsens lokala synlighet. Kommunikationsgruppen har tre undergrupper: fotogruppen, marknadsföringsgruppen och nyhetsgruppen. Marknadsföringsgruppen utformar layout och copy till marknadsföringsmaterial. Nyhetsgruppen sköter extern kommunikation genom sociala medier, hemsida samt skriver artiklar och nyheter. Nyhetsgruppen arbetar även med översättning. Rekrytering Rekryteringsgruppen ansvarar för att ta hand om de personer som anmäler sitt intresse för att arbeta som frivilliga. Rekryteringsgruppen har också kontakt med frivilligledare och hjälper till med nyrekrytering, att annonsera uppdrag samt att hålla i rekryteringskvällar. Insamling och Event Gruppen arbetar med att synliggöra Malmökretsens arbete via festivaler, marknader och seminarium med syfte att öka kunskapen om frivilligarbetet som bedrivs, rekrytera nya frivilliga samt öka second hand-butikens kundkrets. Gruppen ansvarar även för Malmökretsens 21

22 insamling, planerar och har beredskap för akuta insamlingar. Gruppen samlar in pengar på flera olika sätt, de finns på plats vid större evenemang och skapar även egna där målet är att samla in pengar till Malmökretsens verksamhet. De samarbetar också med flera företag och vi har stående insamlingar på flera platser. Vi bidrar dessutom vid stora nationella insamlingar. Avslutade verksamheter Malmökretsen drivs utifrån de lokala behov som finns, därav avslutas även verksamheter successivt. De verksamheter som är nedlagda fram till 2018 är som följer nedan. Limhamnsgruppen Gruppen var inte helt inkorporerad i Malmökretsens övriga verksamheter efter att Limhamnskretsen slogs ihop med Malmökretsen. På grund av den ökande åldern blev det en naturlig avgång för flera frivilliga och antalet engagerade minskade därmed. LINFO Landinformationsgruppen har avslutat sin verksamhet i samförstånd med Svenska Röda Korset då behovet av verksamheten inte finns kvar. Hemlösverksamheter Hasselgården, Rönnbacken, Vallhem, Lönngården och Besökstjänst har under 2017 avslutats på grund av att medel från Malmö stad dragits in samt att Malmökretsen heller ej längre får tillgång till boendena. Läxhjälp på boende för ensamkommande Tre av fyra boenden blev nedlagda vid halvårsskiftet på grund av det minskade antalet ensamkommande till Sverige. I samband med detta avslutades också våra läxhjälpsgrupper på dessa boenden. Samverkan och medlemskap Utöver de verksamheter Malmökretsen driver på egen hand samverkar och samarbetar kretsen även med andra organisationer och myndigheter kring vissa insatser. Samverkan är viktigt dels för att kretsen inte ensam kan hantera de komplexa samhällsutmaningar som råder och dels för att effektiviteten och möjligheterna att påverka blir större om vi arbetar tillsammans med andra. Malmökretsen är även medlem i vissa nätverk och blir på så sätt del av ett större sammanhang. Nätverken ger också kretsen möjlighet till kompetensutveckling i viktiga frågor. Nedan beskrivs de samarbeten och nätverk som är aktuella just nu. 22