Kommittén för rättighetsfrågors sammanträde den 19 september 2014 Plats: Scandic Crown i Göteborg Tid: kl c:a 16:00

Transkript

1 1 (2) Föredragningslista Kommittén för rättighetsfrågors sammanträde den 19 september 2014 Plats: Scandic Crown i Göteborg Tid: kl c:a 16:00 Samråden träffas: 12:45 13:15 Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Tema: Välfärdens finansiering (Lars Törnvall) 45 min Beslutsärenden 1. Augustirapport (Annika Ottosson) RHK Omedelbart justerad 2. Stipendium för idrottare med funktionsnedsättning 2014 (Vania Timback) RHK Omedelbart justerad 3. Redovisning om organisationsbidrag till handikapp- och patientorganisationer (Vania Timback) RHK MR-policy (Emma Broberg) RHK Riktlinjer för FoU medel (Anjelica Hammersjö) RHK Remissvar gällande revidering av handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel (Åsa Olsson) Omedelbart justerad RHK Informationsärenden a) Översyn av organisationsbidraget (Annika Ottosson) b) Detaljbudget 2015 (Annika Ottosson) Grupp diskussion kring detaljbudget till 2015, (30 minuter) c) Politikerenkät (Lars Karlsson/Vania Timback) d) Enkät-sammanställning kring barnrättsarbetet i regionen (Emma Broberg) e) Information från kansliet (Annika Ottosson) f) Information från presidiet (Presidiet)

2 g) Information från samråd/konferenser och möten (Ledamöter) h) Övriga frågor Tord Karlsson Kommittén för rättighetsfrågors ordförande Tänk på miljön. Res gärna kollektivt (

3 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RHK Rättighetskommitténs kansli Handläggare: Annika Ottosson Telefon: E-post: Kommittén för rättighetsfrågor Augustirapport Förs lag till bes lut 1. Kommittén för rättighetsfrågor antar förslaget till Augustirapport. 2. Paragrafen förklaras för omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Delårsrapport för augusti 2014 är bifogad till handlingarna. Rapporten ska lämnas in till RS enligt anvisningar den 19 september Rättighetskommitténs kansli Annika Ottosson Förvaltningschef POSTADRESS: BESÖKSADRESS: Västra Götalandsregionen Lillhagsparken 5 Regionens Hus Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: rattighet.kansli@vgregion.se

4 1 (20) Delårsrapport Datum Diarienummer RHK Västra Götalandsregionen Rättighetskommitténs kansli Handläggare: Annika Ottosson Telefon: E-post: Till kommittén för rättighetsfrågor Delårsrapport augusti 2014 Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

5 Delårsrapport augusti 2014, ÅÅÅÅ-MM-DD 2 (20) Innehåll Sammanfattning Verksamheten Regionfullmäktiges mål Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Regionstyrelsen och kommittén för rättighetsfrågor ansvarar för att regionens verksamheter ska vara tillgängliga för regionens alla invånare Kommittén för rättighetsfrågor ska höja kompetensen i regionorganisationen om rättighetsbaserat arbete för att minska ojämlikhet och diskriminering Regionstyrelsen ska stärka regionen som en attraktiv arbetsgivare Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål Skyldighetsbärarna får stärkt kapacitet Skyldighetsbärarna blir medvetna om sitt ansvar Förvalta och vidareutveckla TD Rättighetsbärarna får större egenmakt Personal Personalvolym Sjukfrånvaro Övrigt Ekonomi Ekonomiskt resultat Åtgärder vid ekonomisk obalans Eget kapital Investeringar... 20

6 Delårsrapport augusti 2014, ÅÅÅÅ-MM-DD 3 (20) Sammanfattning Arbetet med fullmäktiges mål kring den fysiska tillgängligheten via TDtillgänglighetsdatabasen har under perioden gått enligt plan tack vare 40-talet unga arbetslösa som på särskilda medel anställts för att inventera regionens egna verksamheter. Antalet besök på TD har ökat med nästan 600 % sedan den nya versionen av TD släppts och så många anläggningar nu är inventerade. Kommitténs andra mål gällande kompetensutveckling av regionens förtroendevalda och förvaltningsledningar har däremot inte gått enligt plan och målet kommer inte att kunna uppfyllas helt. Arbetet kring pilotprojekten avseende mänskliga rättigheter, samråd med civilsamhället, forskningsrapporter, presidiemöten samt fullmäktiges uppdrag att utveckla invånardialogen har genomförts planenligt under perioden. Kansliet har ökat kraftigt volymmässigt jämfört med augusti 2013 beroende på de unga inventerare som anställts på 6-månadersanställningar. Sjukfrånvaron ligger under målsättningsnivån, och den höga siffran gällande långtidsfrånvaro gäller en av inventerarna inte någon av de ordinarie medarbetarna. Det ekonomiska utfallet visar på ett överskott i förhållande till budget. Prognosen på helår är att budgeten kommer att hållas. 2. Verksamheten Kommittén för rättighetsfrågor arbetar med att stödja Västra Götalandsregionens intentioner med att respektera, främja, skydda och övervaka mänskliga rättigheter. Uppdraget är omfattande och nydanande. Arbetet ställer krav på ständig kunskapsutveckling, lärande och kommunikation. Inspiration och stöd i arbetet med mänskliga rättigheter kan hämtas från andra länder och från enskilda satsningar regionalt och nationellt. Eftersom kommittén för rättighetsfrågor ännu är unik i sitt slag är det viktigt att dokumentera och dra lärdomar av arbetet. Det är också viktigt att utveckla former för samverkan, erfarenhetsutbyte och lärande inom Västra Götalandsregionens olika verksamheter men också i samverkan med andra aktörer inom offentlig sektor. Förankringen bland politiker och verksamhetsföreträdare måste göras på ett sådant sätt att mänskliga rättigheter förstås som självklart och relevant och i vardagen. Kommittén för rättighetsfrågor måste vara tydlig och skarp i sina analyser, sin kommunikation och sitt agerande för att bidra till att de mänskliga rättigheterna stärks och att kunskapen om mänskliga rättigheter ökar i regionen. För att Västra Götalandsregionen ska bli framgångsrika i sitt rättighetsarbete krävs att invånarna får tillgång till information om sina rättigheter och att det arbete som bedrivs i regionen baseras på delaktighet och dialog. Det är också av stor vikt att kommitténs insatser inte är för många eller för otydliga och att målen för uppgifter och insatser alltid är tydligt kopplade till mänskliga rättigheter.

7 Delårsrapport augusti 2014, ÅÅÅÅ-MM-DD 4 (20) 2.1 Regionfullmäktiges mål Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Kommittén för rättighetsfrågor fokuserar under 2014 på indikatorn Användning av fossil energi i egna verksamheter (%). Kommittén har som mål att minska antalet koldioxidförbrukande resor (resor med bil och flyg) med 10 procent jämfört med Prognosen på helår är att antalet koldioxidförbrukande resor inte kommer att minskas med 10% jämfört med Det beror på den intensifierade inventeringen av regionens egna verksamheter i TD-tillgänglighetsdatabasen. Våra vårdcentraler, ungdomsmottagningar, tandvårdsmottagningar etc ligger geografiskt utspridda och kräver i många fall biltransport. De fordon som används är uteslutande miljöbilar.

8 Delårsrapport augusti 2014, ÅÅÅÅ-MM-DD 5 (20) Regionstyrelsen och kommittén för rättighetsfrågor ansvarar för att regionens verksamheter ska vara tillgängliga för regionens alla invånare Västra Götalandsregionens verksamheter ska vara tillgängliga för alla invånare Kommittén för rättighetsfrågor driftar och utvecklar TD, Tillgänglighetsdatabasen. TD är ett verktyg för att ge information om den fysiska tillgängligheten samt följa upp och beskriva tillgängligheten i Västra Götalandsregionens verksamheter. Kommittén arbetar för att uppfylla målet genom att förse nämnder och styrelser med uppföljningsrapporter från TD och utgöra ett kunskapsstöd för tillgänglighetsanalyser. Kommittén bidrar även med att ta fram riktlinjer för förbättrande av tillgängligheten, Kommittén har beslutat att utveckla TD till att gälla även övriga diskrimineringsgrunder i tillämpliga former. Antalet verksamheter som inventeras i TD ökar kontinuerligt tack vare samarbetet med personalutskottet i projektet med unga arbetslösa. Långtidsarbetslösa ungdomar utbildas och hjälper till att inventera Västra Götalandsregionens verksamheter i TD. Verksamheter inventeras enligt Budget 2014 Övergripande mål och indikatorer. Prognosen för året är att måluppfyllelsen kommer att nås för alla mål. En nätverksgrupp är bildad inom sjukhusområdet av de som är inventerade. Landstinget Jönköping har anslutit till gruppen. Rapporter är lämnade till HSNK avseende vårdcentraler och BVC. Dessa utgör underlag för hur brister i tillgängligheten ska hanteras. Presidierna i kommittén för rättighetsfrågor och fastighetsnämnden har gett respektive kansli i uppgift att ta fram ett underlag för hur processen för inventering, rapportering, åtgärder samt ny uppföljning ska genomföras. Indikator Andel sjukhus som har inregistrerat 90 % av sina offentliga lokaler i tillgänglighetsdatabasen (18 sjukhus inkluderade) Måltal 50% Utfall 27% (5 av 18 ) Prognos 50% Indikator Andel övriga förvaltningar inom VGR som inventerat 90% av sina verksamheter i TD Måltal 60% Utfall 84% Prognos 84% Indikator Andel privata vårdgivare med avtal med VGR som inventerat 90% av sina verksamheter i TD Måltal 40% Utfall 48% Prognos 48%

9 Delårsrapport augusti 2014, ÅÅÅÅ-MM-DD 6 (20) Indikator Andel bolag som har inregistrerat 100% av sina verksamheter i tillgänglighetsdatabasen Måltal 100% Utfall 80% Prognos 100% Indikator Andel upphandlade leverantörer med krav på inventering i TD som är upphandlade via VGR:s inköpsorganisation som har inventerat 100% av sina verksamheter Måltal 20% Utfall 14% Prognos 20% Kommittén för rättighetsfrågor ska höja kompetensen i regionorganisationen om rättighetsbaserat arbete för att minska ojämlikhet och diskriminering Under 2013 påbörjades uppdraget att utbilda politiker i styrelser, nämnder och kommittéer att få utbildning i ett rättighetsbaserat arbetssätt. Utbildningen bygger på en pedagogisk modell som lyfter fram dialog och anpassning till respektive målgrupp för att öka tillämpningsgraden i det egna arbetet. Valet i september innebär att intresset för utbildning kraftigt avtagit. Måltal 35% på helår Utfall 15% per augusti Prognos 35% på helår En motsvarande utbildning riktas till regionorganisationens förvaltningsledningar med anpassning till ett verksamhetsledningsperspektiv. Detta mål kommer inte att kunna uppfyllas på grund av att fokus från kansliets sida under våren lagts på förtroendevalda och utvecklingsarbete kopplat till utbildningen. Arbetet intensifieras under hösten, planering och genomförande pågår. Måltal 30 % på helår Utfall 0 % per augusti Prognos 20 % på helår Regionstyrelsen ska stärka regionen som en attraktiv arbetsgivare Kommittén för rättighetsfrågor står för närvarande som arbetsledare för ett 40-tal unga arbetslösa vars uppdrag under 6 månader blir att inventera regionens egna verksamheter samt de verksamheter som får stöd av regionen i TD - en tillgänglighetsdatabas. Här finns möjlighet för ungdomarna att få en bild av regionens verksamheter och inblick i hur organisationen fungerar. Den önskvärda effekten är självklart att ungdomarna gärna återkommer till regionen som medarbetare på mer lång sikt. Kansliet biträder HR-strategiska avdelningen inom ramen för Arbetsmarknadsnodsprojektet när det gäller att skapa arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning. Kommittén ser det som angeläget att VGR tar ett socialt ansvar som en av de största arbetsgivarna i landet. I övrigt strävar ledamöter och personal efter att vara goda ambassadörer för VGR som arbetsplats. Vi framhåller i alla sammanhang det unika i att regionen instiftat en

10 Delårsrapport augusti 2014, ÅÅÅÅ-MM-DD 7 (20) kommitté för mänskliga rättigheter för att skydda, säkerställa och främja invånarnas rättigheter på ett systematiskt sätt.

11 Delårsrapport augusti 2014, ÅÅÅÅ-MM-DD 8 (20) 2.2. Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål Skyldighetsbärarna får stärkt kapacitet Rättighetskommitténs kansli har bättre metoder och verktyg för ett rättighetsbaserat arbetssätt. Pilotprojekten Under perioden har kansliet grundutbildat samtlig personal på Angereds Närsjukhus. Två stycken MR-mentorer finns nu utsedda och som ingår i en arbetsgrupp. Arbetsgruppen har tagit fram en idébank för fall/dilemman. Psykosvårdkedjan Nordost har under perioden fattat beslut om att konkretisera höstens arbete kring MR-dilemman och rättighetsanalyser. Rätten till bostad har valts som första dilemma och resultatet, som bygger på brukarberättelser, planeras att tas vidare till Göteborgs stad, då frågan berör fler aktörer än VGR. Psykosvård Nordost har initierat NSPHiG:s studiecirkel Din berättelse, riktad till brukare. Under perioden har även ett Öppet Hus hållits för brukare och anhöriga på tema Kultur- Hälsa - Mänskliga rättigheter. Arbetsgruppen på Bohusläns museum har genomfört sju MR-workshops riktad till samtlig personal under perioden. Dessa har bestått av grundkunskap om MR blandat med arbete i bikupor om hinder/möjligheter för MR-arbete på Bohusläns museum och praktiskt arbete med museets texter utifrån ett MR-perspektiv. Sex stycken MR-ambassadörer är utsedda för att driva MR-frågorna på förvaltningsnivå (Västarvet). Styrelsen för Västarvet har fått en introduktion till MR-utbildning av kansliet. Ett förslag till en MR-plan för Västarvet har sammanställts. Följeforskningen av projektet bedrivs enligt plan och kvartalsrapport nr 2 har lämnats till kansliet. Invånardialog I budgeten för år 2014 gavs kommittén för rättighetsfrågor i uppdrag att i samråd med hälso- och sjukvårdsnämnderna arbeta fram en metod för medborgardialog. Under perioden april till augusti har rättighetskommitténs kansli träffat presidierna till följande hälso- och sjukvårdsnämnder; 1, 2, 3, 4,5,7, 9, 10, 11 och 12 (HSN 6 och 8 har hittills tackat nej till att medverka). Frågorna som kansliet velat belysa är; Vad fungerar bra? Vad behöver eventuellt utvecklas? Vilka grupper lyser med sin frånvaro i de nuvarande dialogerna? Vad skulle önskas av en ny metod/nytt stöd för medborgardialog? MISTRA och projektet KAIROS Inom ramen för MISTRA URBAN FUTURES/Kairos har ett kunskapsseminarium om segregation genomförts. Inom delprojektet om dialog har sju intervjuer genomförts med personer som har deltagit vid olika medborgardialoger i Göteborgs stad. Arbetet har under perioden inneburit 11 projekt- och arbetsgruppsmöten.

12 Delårsrapport augusti 2014, ÅÅÅÅ-MM-DD 9 (20) Fler av Västra Götalandsregionens analyser och beslutsunderlag uppmärksammar och genomsyras av mänskliga rättigheter Under året har sex rapporter slutförts: tre forskningsrapporter, en konsultrapport, en praktikantrapport och en mastersuppsats. Alla rapporter har granskats och kommenterats av tjänstepersoner på rättighetskommitténs kansli. Rapporterna kommer att sammanställas i en rapportserie och användas som underlag för att för att formulera rekommendationer till kommittén Samråd mellan kommittén och företrädare för civilsamhällets organisationer Under perioden har träffar med samtliga av kommitténs samråd (ålder, hbtq, nationella minoriteter, funktionshinder och mänskliga rättigheter) genomförts samt ett så kallat tvärsamråd med tema invånardialog. Samrådet för mänskliga rättigheter samlades för första gången med fokus på arbetsformer. Samrådet för hbtq-frågor har haft ett möte där Strategin för tillväxt och utveckling i Västra Götaland diskuterades. Föreningarna rapporterade även hur arbetet som finansieras med organisationsstöd från kommittén fortgår och vad som gjorts under De nationella minoriteterna har haft två möten. På det första samrådet diskuterade Trafikförsörjningsplanen och på det andra samrådet deltog kulturnämndens ordförande Axel Bergström för att diskutera Västra Götalands kulturplan Kansliet har deltagit vid Göteborgs stads styrgrupp för pilotprojektet Romsk inkludering. Kommitténs samrådsansvariga ledamöter för ålder har besökt det regionala pensionärsrådets träff med regionstyrelsens presidium. Där sammanfattades de synpunkter om äldres rättigheter som framkommit i träffar med hälso- och sjukvårdsnämndernas lokala pensionärsgrupper Skyldighetsbärarna blir medvetna om sitt ansvar Västra Götalands-regionens tjänstepersoner och politiker är mer medvetna om vad mänskliga rättigheter i deras verksamheter innebär Presidiet har haft en överläggning med servicenämndens presidium med fokus ^ Handlingsplanen för mänskliga rättigheter i upphandlingar. Dessutom diskuterades ett förslag på rutin för MR-prioriterade upphandlingar samt kommitténs uppdragsforskning kring sociala krav i upphandling. Det gemensamma presidiemötet med fastighetsnämnden fokuserade på genomgång av nya TD 2.0 samt lösning av skyltfrågan. Vid genomgången av handlingsplanen befanns att de flesta aktiviteter nu är genomförda, bl a utbildningar i tillgänglighet för projektledare och fastighetsförvaltare. Kansliet har medverkat i färdigställandet av riktlinjer och standarder för utställningar och scenkonst som nu antagits av kommittén. Revidering av tillgängliga och användbara miljöer, riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet 2009/2010 pågår i samverkan med Västfastigheter och Borås stad Kansliet har deltagit i planeringsarbete inför konferens om barnhälsoindex tillsammans med GR, Folkhälsokommitténs sekretariat, Länsstyrelsen och Göteborgs stad. Kansliet har under perioden påbörjat arbetet med konferens för att uppmärksamma att barnkonventionen fyller 25 år hösten Kansliet deltog vid seminarier på West Pride och gick i paraden tillsammans med Kunskapscentrum för Sexuell hälsa.

13 Delårsrapport augusti 2014, ÅÅÅÅ-MM-DD 10 (20) Kansliet arrangerade ett seminarium på Nordiskt Forum för kvinnors mänskliga rättigheter i Malmö tillsammans med Kunskapscentrum för jämlik vård och Kunskapscentrum för sexuell hälsa. Seminariet handlade om hur Västra Götalandsregionen arbetar normkritiskt för att skapa en jämlik vård Verksamheter i Västra Götalands-regionen kopplas tydligare till mänskliga rättigheter genom styrdokument Uppföljning av Handlingsplan för arbetet år med den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen) har påbörjats och kommer rapporteras till kommittén för rättighetsfrågor under oktober. Enligt beslut i kommittén för rättighetsfrågor har det ungdomspolitiska programmet utgått och ersatts av Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen En kartläggning av nuläget har på uppdrag av kommittén för rättighetsfrågor tagits fram av Utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter. Uppföljningen av handlingsplanen beräknas genomföras under Uppföljning av arbetet med tillgänglighetsaspekter vid upphandling sker kontinuerligt i det utvecklingsprojekt som kommittén för rättighetsfrågor bedriver med servicenämnden. Eftersom handlingsplanen är avgränsad till kommittén för rättighetsfrågor och servicenämnden sker ingen separat uppföljning med avsikt att rapportera måluppfyllelse till fullmäktige. Tjugo aktörer som kommuner, ideella organisationer och myndigheter har hittills undertecknat överenskommelser i anslutning till jämställdhetsstrategin Jämställt Västra Götaland Detta innebär att utse en kontaktperson samt ta fram lokala handlingsplaner för att förverkliga strategin Kommunikation, sociala media Antal följare på Facebook var 301 i början av juni (50 % ökning, målet passerades), vilket innebär en reell ökning på 101 följare sedan årsskiftet Kampanjen att varje vecka publicera en artikel ur FN:s allmänna förklaring bidrog starkt till att målet nåddes Förvalta och vidareutveckla TD Alla kommuner i Västra Götaland är anslutna till TD 2013 var 46 kommuner i Västra Götaland anslutna till TD har Herrljunga kommun tackat nej till att förlänga avtalet. Svenljunga kommun har sagt upp avtalet. Kommunerna Grästorp, Tjörn och Lysekil är inte anslutna Fler avtalsparter är anslutna till TD 5 nya avtalsparter har hittills under året tecknat avtal. Statens Fastighetsverk har tecknat avtal med TD-strategiska enheten avseende ett projekt innefattande tre kulturminnesmiljöer. Dessa är Bohus fästning, Kungälv, Världskulturmuseet och Varbergs Fästning. Avtalet innefattar inventering, rapporter och analys av möjliga gemensamma utvecklingsområden med TD.

14 Delårsrapport augusti 2014, ÅÅÅÅ-MM-DD 11 (20) Antal sökträffar på anläggningar ökar TD2.0 är nu kopplat till Google Analytics och därmed kan mätningar på sökträffar börja systematiseras. Besöksfrekvensen på TD:s publika sida har ökat med 561,21% jämfört med samma period (jan-aug) år Antalet besök 2013 på publika sidan var st jämfört med besök i år TD:s information finns på fler språk Idag finns TD på svenska, finska, tyska, engelska. Översättning till fler språk har ännu inte påbörjats TD är breddat till fler diskrimineringsgrunder Kommittén för rättighetsfrågor har gett kansliet i uppdrag att under hösten 2014 till december 2015 genomföra en breddning av TD till fler diskrimineringsgrunder TIBB (Tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd) Den 1 augusti togs applikationen TIBB över av Västra Götalandsregionen och Rättighetskommitténs kansli efter förfrågan från f.d. Hjälpmedelsinstitutet, SABO och SKL TIBB är ett webbaserat verktyg för att göra tillgänglighetsinventeringar av flerbostadshus i syfte att möjliggöra kvarboende för äldre och personer med funktionsnedsättning personer. Det har utvecklats av f.d. Hjälpmedelsinstitutet i samarbete med SABO och några intresserade fastighetsägare. I dagsläget abonnerar cirka 10 kommuner eller fastighetsbolag på TIBB Ungdomsprojektet TD och ungdomsprojektet har presenterats på konferensen Funktionshinder i tiden på två seminarier under titeln Mänskliga rättigheter i vardagen anordnad av SKL och Socialstyrelsen. TD och ungdomsprojektet har också under 60 minuter presenterats på Landstingsfullmäktige i Jämtlands Läns Landsting samt på DHR:s ordförandekonferens i Västra Götaland Rättighetsbärarna får större egenmakt Representanter för rättighetsbärarna får bättre resurser för att ur ett MR-perspektiv driva sina egna frågor Kansliet har handlagt organisationsbidrag för hbtq-föreningar för 2014 och föreningarna har rapporterat utfallet av bidragen för Förslag till nya riktlinjer för bidrag till handikapp- och patientorganisationer har tagits fram Barn och unga i Västra Götaland får en större tilltro till det politiska systemet. Genom Utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter (f.d. Hälsoäventyret Oasen) har kansliet stämt av frågor med olika referensgrupper av barn och unga, bland annat kring Trafikförsörjningsprogrammet. Referensgruppernas tankar och synpunkter har tillsammans med samrådens synpunkter sänts till Kollektivtrafiknämnden. De barnrättsutvecklare som sommaren 2014 anställdes för feriepraktik på Utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter lämnade synpunkter på remissförslaget till MR-policy. Utgångspunkten för referensgruppernas

15 Delårsrapport augusti 2014, ÅÅÅÅ-MM-DD 12 (20) sammansättning är ett intersektionellt perspektiv efter modell från Barnombudsmannen. Utredningen kring möjligheten att driva Demokratitorgen i egen regi har i det närmaste slutförts under perioden Grupper med svagt skydd stärks i förhållande till arbetsmarknaden Kansliet arbetsleder i dagsläget cirka 40 unga arbetslösa med finansiering från personalutskottet. De unga utför primärt inventeringar i TD av regionens egna verksamheter. Fyra av ungdomarna har fått utvidgade uppgifter på TDstrategiska enheten. Kansliet har deltagit i planeringsträff med Samhall ihop med HR-strategiska avdelningen för ökat samarbete kring former för stöd och anställning i Västra Götalandsregionen. 3. Personal Kansliets arbete med den psykosociala miljön, arbetsplatsträffar, löne- och utvecklingssamtal samt verksamhetsformer ska i allt väsentligt ansluta sig till Personalvision Den geografiska spridningen av medarbetarna gör det nödvändigt att utveckla former för kansliträffar och arbetsmöten som gagnar samarbetet och sammanhållningen i gruppen. Kansliets lönebild ska inte präglas av oskäliga löneskillnader mellan kvinnor och män. De deltider som är aktuella ska ha sin grund i önskad nedsättning av arbetstid. 3.3 Personalvolym Ökningen av antal anställda beror på att kansliet deltar i ett projekt för unga arbetslösa som har sin anställning här. Antal ordinarie anställda vid kansliet är oförändrat. När det gäller kostnader för mertid & övertid har sekretariatet inga kostnader alls för det under innevarande år jämfört med föregående år (2013; 3 500kr). Augusti 2014 Augusti 2013 Anställda Årsarbetare Anställda Årsarbetare Administration 50 48, ,8 Summa 50 48, ,8

16 Delårsrapport augusti 2014, ÅÅÅÅ-MM-DD 13 (20) 3.4 Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron i augusti 2014 (4,0%) ligger under målsättningsnivån (5%) men har ökat jämfört med samma period föregående år. Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Jan-aug 2014 Jan-aug 2013 Kvinnor 4,4% 1,2% Män 3,5% 2,4% Totalt 4,0% 1,5% Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) Jan-aug 2014 Jan-aug 2013 Kvinnor 47,9 % - Män - - Totalt 26,6 % 0,0 % Långtidssjukfrånvaron handlar om en av de unga kvinnorna i ungdomsprojektet som är gravid, alltså ingen av den ordinarie personalen. 4. Övrigt 5. Ekonomi Kommittén för rättighetsfrågor har för 2014 tilldelats en ram på tkr. Till detta tillkommer en beräknad intäkt för licenser till TD - en tillgänglighetsdatabas på 900 tkr vilket tillsammans ger en bruttobudget på tkr. Av dessa medel är budgeterade tkr till kommitté- och kanslikostnader, tkr fördelas i bidrag i olika former, tkr används som interna utvecklingsmedel och tkr är budgeterade för TD- en tillgänglighetsdatabas. Kommitténs strävan är ett 0-resultat för 2014.

17 Delårsrapport augusti 2014, ÅÅÅÅ-MM-DD 14 (20) 5.1 Ekonomiskt resultat PRR Kommittén för rättighetsfrågor RESULTATRÄKNING PROGNOS 1408P6 1412BU 1312AC Prognos aug Budget Ack utfall Utfall 769 Prognos budget Specialdestinerade statsbidrag, externt 252 Statsbidrag receptläkemedel, externt #DSI1 Från övriga DSI1 Summa statsbidrag 252 Års- föregående år #DSI2 DSI #DSI3 DSI3 Patientavgifter inkl. övriga avgifter, externt Såld vård, sjukhusvård avtal, internt Såld vård, VG Primärvård, internt Såld vård, primärvård avtal, internt Försäljning av tandvård, avtal, internt Från övriga Summa såld vård avtal Tandvårdsersättning från försäkringskassan, extern Såld vård, sjukhusvård övrigt, externt Såld vård, VG Primärvård, externt Såld vård, primärvård övrigt, externt Försäljning av tandvård, externt Från övriga Summa såld vård övrigt, externt

18 Delårsrapport augusti 2014, ÅÅÅÅ-MM-DD 15 (20) #DSI4 DSI4 DSIV Såld vård, sjukhusvård övrigt, internt Såld vård, primärvård övrigt, internt Såld vård, övriga vårdgivare, internt Försäljning av tandvård, internt Från övriga Summa såld vård övrigt, internt Summa såld vård, totalt Driftbidrag från nämnd inom regionen, avtal int Hyresintäkter lokaler/bostäder, externt Försäljning inom regional utveckling, externt Övr. intäkter i regionens huvudverksamhet, ext Övrig försäljning av tjänster, externt Försäljning material och varor, externt Investeringsbidrag EU-bidrag, externt Övriga bidrag, externt Övriga intäkter, externt #DSI5 Från övriga DSI5 Summa övriga intäkter, externt Hyresintäkter lokaler/bostäder, internt Försäljning inom regional utveckling, internt Övr. intäkter i i regionens huvudverksamhet, int Övrig försäljning av tjänster, internt Försäljning material och varor, internt Övriga bidrag, internt Sociala avgifter, internt Övriga intäkter, internt 880 #DSI6 Från övriga DSI6 Summa övriga intäkter, internt SVI Summa verksamhetens intäkter Lön arbetad tid OB-tillägg -5

19 Delårsrapport augusti 2014, ÅÅÅÅ-MM-DD 16 (20) Övertids- och mertidsersättning Jour- och beredskapsersättning Prestationslön och arvodesersättning Lön ej arbetad tid Sjuklön -36 #DSK1 Från övriga DSK1 Summa löner Pensionskostnader, externt Interna pensionspålägg, internt Pensionskostnader, budget prognos Pensionsförsäkr.avg. enl. särskilt beslut/avtal Årets avsättn. pension enl särskilt beslut/avtal Löneskatt, externt DSK2 Summa pensionskostnader Kostnadsersättningar o naturaförmåner, externt Övriga personalkostnader, externt Övriga personalkostnader, internt #DSK3 Från övriga DSK3 Summa övriga personalkostnader Sociala avgifter, externt Sociala avgifter, internt Särskild sjukförsäkringsavgift, externt Särskild sjukförsäkringsavgift, internt #DSK4 Från övriga DSK4 Summa sociala avgifter DSKL Personalkostnader totalt DSKB Inhyrd personal, läkare, externt Inhyrd personal, sjuksköterskor, externt Inhyrd personal, övrigt, externt Summa kostnader inhyrd personal Köp av sjukhusvård avtal, internt Köp av VG Primärvård, internt Besök hos annan vårdgivare VGPV, internt

20 Delårsrapport augusti 2014, ÅÅÅÅ-MM-DD 17 (20) Köp av primärvård avtal, internt Köp av tandvård, avtal internt #DSK5 Från övriga Summa köpt vård avtal, DSK5 internt Köp av sjukhusvård avtal o övrigt, externt Köp av VG Primärvård, externt Besök hos annan vårdgivare VGPV, externt Köp av primärvård avtal o övrigt, externt Köp av övrig vård, externt Köp av tandvård avtal/övr, externt #DSK6 Från övriga Summa köpt vård avtal o DSK6 övrigt, externt Köp av sjukhusvård övrigt, internt Köp av primärvård övrigt, internt Köp av tandvård övrigt, internt Köp av övrig vård, internt #DSK7 Från övriga Summa köpt vård övrigt, DSK7 internt DSKV Summa köpt vård, totalt Receptläkemedel, externt Receptläkemedel, internt Rekvisitionsläkemedel, externt Rekvisitionsläkemedel, internt Läkemedelsrabatter, externt #DSK8 Från övriga Summa DSK8 läkemedelskostnader Driftbidrag inom regionen till utförare, internt Hyra av lokal/bostad, externt Köp av utbildn, kultur, övr. reg. verksamhet, ext Köp av verksamhetsanknutna tjänster, ext Tolktjänster, externt -3 Dosdispensering (utanför läkemedelsförmån)

21 Delårsrapport augusti 2014, ÅÅÅÅ-MM-DD 18 (20) Sjukvårdsartiklar o med material, externt Tekn-, med. hjälpmedel för handikappade, externt Material o varor, externt Övriga lämnade bidrag, externt Övriga lokalkostnader inkl. energi externt Förbrukningsmaterial, externt Kostnader för transportmedel, externt Transporter exkl. sjukresor, externt Sjukresor, externt Övriga tjänster (inkl. konsulter), externt Övriga kostnader, externt Utrangering av anläggningstillgångar, externt #DSK9 Från övriga DSK9 Summa övriga kostnader, externt Hyra av lokal/bostad, internt Köp av utbildn, kultur, övr. reg. verksamhet, int Köp av verksamhetsanknutna tjänster, int Tolktjänster, internt Dosdispensering (utanför läkem. förmån),internt Sjukvårdsartiklar o med. material, internt Tekn-, med. hjälpmedel f handikappade, internt Material o varor, internt Moms- & konkurrensneutralitet, tandvård, internt Övriga lämnade bidrag, internt Övriga lokalkostnader inkl. energi, internt Förbrukningsmaterial, internt Kostnader för transportmedel, internt Transporter exkl. sjukresor, internt Sjukresor, internt Övriga tjänster (inkl. konsulter), internt Övriga kostnader, internt -118 #DSK10 Från övriga DSK10 Summa övriga kostnader, internt

22 Delårsrapport augusti 2014, ÅÅÅÅ-MM-DD 19 (20) Nedskrivning av anläggningstillgångar Avskrivning på immateriella anläggningstillgångar Avskrivning på byggnader och markanläggn Avskrivning på leasingavtal byggnader Avskrivning på maskiner och inventarier Avskrivning på leasingavtal maskiner o inventarier #DSK11 Från övriga DSK11 Summa avskrivningar SVK Verksamhetens kostnader SRES1 Verksamhetens nettokostnader Erhållna regionbidrag, internt Lämnade regionbidrag, internt Ränteintäkter bank, externt Ränteintäkter lån, externt Övriga finansiella intäkter, externt #DSFI1 Från övriga Summa finansiella intäkter, DSFI1 externt Ränteintäkter bank, internt Ränteintäkter lån, internt Övriga finansiella intäkter, internt #DSFI2 Från övriga DSFI2 Summa finansiella intäkter, internt Räntekostnader bank, externt Räntekostnader lån, externt Räntekostnad leverantörsskulder, externt Övriga finansiella kostnader, externt Räntedel på leasingskuld #DSFK1 Från övriga DSFK1 Summa finansiella kostnader, externt Räntekostnader bank, internt Räntekostnader lån, internt Övriga finansiella kostnader, internt -9 #DSFK2 Från övriga DSFK2 Summa finansiella kostnader, internt -50

23 Delårsrapport augusti 2014, ÅÅÅÅ-MM-DD 20 (20) #SRES2 SRES2 Från övriga Resultat före extraordinära poster o spec beslut Erhållna bidrag, spec. beslut över budget, internt Lämnade bidrag, spec. beslut över budget, internt Extraordinära intäkter (ska normalt ej användas) Extraordinära kostnader (ska normalt ej användas) #SRES3 Från övriga SRES3 Årets resultat Periodutfall Prognos Konsulter, konto 7551, IT-tjänster konto 754X, motpart 100 Kurs och konferenser, konto 4611, motpart 100 Trycksaker, konto 6471, PR och info, konto 6911 och 6931, motpart 100 Analys: Utfallet gällande externa intäkter är högre än 2013 på grund av fler avtalsparter och högre licensavgifter. De interna intäkterna är däremot lägre än 2013 beroende på färre anställda genom Arbetsmarknadsnodsprojektet vid denna period. Dessutom. utgick ett temporärt bidrag 2013 från kulturnämnden avseende Tillgänglighetsdatabasen. Övriga kostnader internt är lägre i år än förra året bland annat beroende på lägre kostnader för internt IT och att vi i år inte beställt verksamhet från Oasen. Övriga kostnader externt är lägre i år bland annat på grund av att Demokratitorgen inte genomfördes under valåret Totalt sett har kommittén en budget i balans och bedömer att inga oväntade kostnader kommer att infalla under hösten. 5.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans Inget underskott beräknas. 5.3 Eget kapital Kommittén för rättighetsfrågor avser inte att använda eget kapital Investeringar Kommittén avser inte att göra några investeringar under 2014.

24 Inv Privata VC,jour BVC Tandvård Spectandv UM Ungdmedicin Rehab Botaniska trädgården 1 1 Regionens Hus 9 9 Patientnämndens Kansli 4 1 Naturbruksgymn 8 0 Medicinsk Fotvård Konferensanläggningar Hälsan o Arbetslivet 11 0 FH 8 2 Akvarellmuseet 1 0 Privata vårdgivare 48 Hab&Hälsa % 48% Övriga mottagningar är inventerade i samband med respektive sjukhus I totalsumman av antalet förvaltningar och verksamheter är inte sjukhusen inräknade i denna tabell. Inom de olika förvaltningarna finns ett antal verksamheter. Beroende på hur stora förvaltningarna eller verks

25 Inv Upphandlade leverantörer Inv % amheterna är kan det handla om 1 till som Gbg:s FH 4 geografiska platser med olika byggnader till sju

26 ukhusen med 50 mottagningar.

27 Augusti rapport kommunikation Punkt 2.1 e: Informationen ska nå ut till 300 följare på Facebook (50 % ökning) Antal följare på Facebook var 301 i början av juni (50 % ökning, målet passerades), vilket innebär en reell ökning på 101 följare sedan årsskiftet Den kampanj vi genomfört (att varje vecka publicera en artikel ur FN:s allmänna förklaring) bidrog starkt till att vi nådde målet. Nu fortsätter vi det arbetet genom att publicera artiklar ur FN:s konvention för personer med funktionsnedsättningar. 10 pressmeddelanden Kommunikatören arbetar vidare med en översikt för att planera in minst 10 pressmeddelanden fördelat under Givna pressmeddelanden är: Januari: Utlysning MR-stipendium Februari: Organisationsbidrag har betalats ut Maj: Utdelning MR-stipendium Augusti: Utlysning diverse bidrag och stöd Oktober: Utdelning handikappidrottsstipendiet December: Projektbidragens mottagare utsedda Däremellan samverkar kommunikatören med förvaltningschefen för att hitta ämnen från kommittésammanträdena som är relevanta att skriva om. På grund av sommaruppehåll, inga förändringar sedan marsrapport. Vi räknar med att nå målet innan årets slut. Fler interna besökare på hemsida som stannar längre än idag PIWIK som är VGR:s statistikprogram för webben mäter de interna sidorna från och med mars 2014, därför finns ingen data tillgänglig som går att jämföra mot motsvarande period Fler externa besökare på hemsida som stannar längre än idag Målet som är satt i verksamhetsplanen är att under 2014 ska fler besökare stanna längre än under Webbplatsen är kansliets externa. Mätningen har gjorts med PIWIK, VGR:s program för att mäta statistik på webb, jämförelsen gäller per månad innevarande och föregående år. Antal besökare Genomsnittlig tid på webbplatsen April minuter 56 sekunder OK eller ej OK April minuter 58 sekunder OK / OK Maj minuter 7 sekunder Maj minuter 6 sekunder OK / ej OK Juni minuter 7 sekunder Juni minuter 37 sekunder OK / ej OK Juli minuter 17 sekunder Juli minuter 20 sekunder Ej OK / OK

28 Augusti minuter 31 sekunder Augusti minuter 9 sekunder Ej OK / OK Analys Att få fler besökare att stanna längre kräver ett arbete att leverera värdefullt material och optimera och förbättra befintliga webbsidor. Det arbetet kräver resurser som inte finns idag. Ur tabellen kan vi i alla fall utläsa att bortsett sommarmånaderna juli och augusti är målet nått. 150 följare på Twitter (50 % ökning) Under slutet av augusti var antalet följare 211 stycken (mer än dubbel ökning). Kommunikatören upplever att antalet följare ökar sakta med säkert. Punkt 2.1 f Informationen ska möta de kvalitetskrav som vi formulerat i vår kommunikationspolicy Kansliet har riktlinjer för information och kommunikation (ordet kommunikationspolicy är fel) som flera gånger är kommunicerade på APT, och därmed kända hos medarbetarna. Den information kansliet producerar möter de kvalitetskrav som finns i de riktlinjerna.

29 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RHK Västra Götalandsregionen Rättighetskommitténs kansli Handläggare: Vania Timback Telefon: E-post: vania.timback@vgregion.se Till kommittén för rättighetsfrågor Stipendium för idrottare med funktionsnedsättning 2014 Förslag till beslut 1. Kommittén för rättighetsfrågor beslutar att tilldela NN, som är aktiv utövare på internationell nivå, Västra Götalandsregionens idrottsstipendium år 2014 om X kronor. 2. Kommittén för rättighetsfrågor beslutar att tilldela NN, som är lag/förening, Västra Götalandsregionens idrottsstipendium år 2014 om X kronor. 3. Kommittén för rättighetsfrågor beslutar att tilldela NN, som är ledare och tränare, Västra Götalandsregionens idrottsstipendium år 2014 om X kronor. 4. Paragrafen förklaras för omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionens regionfullmäktige beslutade i maj 2000 att inrätta ett årligt stipendium för personer med funktionsnedsättning. Summan uppgår till kronor. Västra Götalandsregionen vill med stipendiet synliggöra idrott som en möjlighet för personer med funktionsnedsättning att ha ett innehållsrikt liv. Stipendiet utdelas till: - dels aktiva idrottsutövare med funktionsnedsättning, enskilda eller lag. Syftet är att uppmärksamma personer som gjort utmärkta prestationer och som kan utgöra en förebild som stimulerar till idrottsutövning. - dels ledare och tränare Syftet är att stimulera och ge goda förebilder av ledare och tränare som värnar om god etik och ger lika förutsättningar för såväl flickor som pojkar, kvinnor och män. Ledare och tränare kan genom stipendiet ges möjlighet till att utveckla ledarskap, hämta in kunskap om funktionsnedsättningar, dess funktionshindrande konsekvenser samt om anpassad teknik för den specifika grenen. I år har 28 ansökningar kommit in. 21 ansökningar avser aktiva idrottsutövare, enskilda eller lag/föreningar. 7 ansökningar avser ledare/tränare. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: rattighet.kansli@vgregion.se

30 Datum (2) Diarienummer RHK Vid bedömningen: - Personerna är folkbokförda och verksamma i Västra Götaland. - Stipendierna ska jämnt fördelas mellan kvinnor och män och mellan olika grenar. Till och med år 2013 har 20 kvinnor och 25 män fått stipendiet. Fem lag har fått stipendiet varav två av dem har mix av kvinnor och män och det andra består enbart av män. Eftersom få kvinnor söker stipendiet, vill vi i år särskilt uppmuntra kvinnor och föreningar som jobbar med jämställdhet att söka stipendiet. Ur Artikel 30 - FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning: Personer med funktionsnedsättning ska ha rätt på lika villkor som andra till erkännande av och stöd för sin särskilda kulturella och språkliga identitet, däribland teckenspråk och dövas kultur. För att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att på lika villkor som andra delta i rekreationsoch fritidsverksamhet och idrott, ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder för att: a) uppmuntra och främja deltagande i största möjliga utsträckning av personer med funktionsnedsättning i allmänt tillgänglig idrottslig verksamhet på alla nivåer Beredning Stipendiet har utlysts via ett pressmeddelande, via kansliets hemsida, via regionbiblioteket, Facebooksida, Twitter, via annonser i handikappidrottsförbundens tidningar även deras hemsidor. Vid bedömning och framtagandet av förslag till stipendiater har samråd skett med representanter för rådet för funktionshinderfrågor samt representanter från Göteborg-, Bohuslän Dals och Västra Götalands handikappidrottsförbund. Beslut fattas av kommittén för rättighetsfrågor den 19 september Stipendiet delas ut på regionfullmäktiges sammanträde den 7 oktober. Slutligt förslag delas ut vid kommittén för rättighetsfrågors sammanträde! Rättighetskommitténs kansli Annika Ottosson Förvaltningschef Anna Jakobsson Enhetschef Bilaga 1. Sammanställning över sökande till stipendiet för idrottare med funktionsnedsättning Regler för Handikappidrottsstipendium. Reglerna fastställdes vid Regionfullmäktiges sammanträde den 6 mars Uppdaterades av RF, 18 den 16 mars Sammanfattning över sökande till stipendiet för idrottare med funktionsnedsättning 2014.

31 Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RHK Rättighetskommitténs kansli MR-Strateg: Vania Timback Sammanställning över sökande till stipendiet för idrottare med funktionsnedsättning 2014 Observation: Denna sammanställning följer personuppgiftslagen 3 och 13. Därför är dem sökande oidentifierade. Förkortningar: Världsmästerskap - VM Europamästerskap - EM Nordiskt mästerskap - NM Svenskt mästerskap - SM Distriktsmästerskap - DM Riksmästerskap RM Handikappidrottsförbundet - HIF Västra Götalands handikappidrottsförbund - VHIF Göteborgs Handikappidrottsförbund - GHIF Bohuslän-Dals Handikappidrottsförbund - BDHIF U utvecklingsstörning Grupp: Enskilda sökande - Internationell nivå 1. Idrottsutöva, 1998, Lerum Funktionsnedsättning: rörelsehindrad Idrottsförening/Klubb: GRBK - Göteborgs rullstolsbasket klubb Idrottsgren: rullstolsbasket Rullstolsbasket är basketboll för personer som använder rullstol. Reglerna för Rullstolsbasket är i stort samma som för vanlig basket. Vid rullstolsbasket sitter korgarna i samma höjd och man spelar på samma yta. Den första officiella matchen spelades i USA Grenen ingår i Paralympiska spelen. I Sverige administreras rullstolsbasket av Svenska Basketbollförbundet 1. Meriter Deltog på VM I Korea jun/ Svenska Rullstolsbasket förbundet:

32 Har deltagit de senaste två åren i A-laget och svenska rullstolsbasketligan Silvermedalj i junior-vm i rullstolsbasket i Turkiet 2013 Sitter med i GHIF:s ungdomsråd (att arbeta att hitta fler ungdomar som vill börja idrotta). Motivering och mål Att spela basket och tillhöra ett lag bygger en ungdom. Har man en funktionsnedsättning betyder lagkänslan och tillhörigheten enormt mycket. Jag har med hjälp av idrotten formats till en ung idrottsman och som en förebild för andra funktionshindrade. I min kommun har jag varit runt i skolklasser på särskolan och hållit föredrag om min upplevelse och prestation i Turkiet - VM På detta sätt hoppas jag att kunna dela med mig av idrottens positiva upplevelser som jag hoppas att andra också kan få uppleva. 2. Idrottsutöva, 1996, Mölnlycke Funktionsnedsättning: rörelsehindrad Idrottsförening/Klubb: Göteborgs rullstolsbasket klubb Idrottsgren: rullstolsbasket Meriter Deltog på VM I Korea jun/2014 Silvermedalj i VM U Rullstolsbasketligan - årets lyft 2014 Silvermedalj i EM U Sitter med i GHIF:s ungdomsråd (att arbeta att hitta fler ungdomar som vill börja idrotta) Motivering och mål Han är en ambitiös kille som verkligen går in för sitt idrottande och vill lyckas. Trots flera sjukhusvistelser under det senaste året har han lyckats kämpa sig tillbaka och utfört mycket bra prestationer. Under U-23VM i Adana, Turkiet var han en av de spelare i laget som hade mest speltid. Detta trots att han då bara var 17 år, och alltså bland de yngre i laget. 3. Idrottsutöva, 1989, Grästorp Funktionsnedsättning: rörelsehindrad (begränsad rörlighet) Idrottsföreningen/Klubb: Grästorp BTK Idrottsgren: bordtennis Meriter 2014 Guldmedalj i singel 9-10 SM Silvermedalj i lag i Slovenien Open 2013 Guldmedalj i singel 9-10 SM Bronsmedalj i lag - EM Silvermedalj i lag i Slovenien Open Silvermedalj i singel klass 9 Bayreuth Open Guldmedalj i lag i Lignano Open Motivering och mål

33 Jag startade spela bordtennis som åring i Grästorps BTK. Efter några år fick jag upp ögonen för handikappidrotten och lite senare kom jag även med i landslaget, som jag nu tillhört i 8 år! I dagsläget jobbar jag som vikarie på skolan i Grästorp, vilket går att kombinera fint med träning. Nästa år kommer jag att spela för Skövde i Div.1 i friskpingis, samt spela kvar och representera Grästorps BTK på handikapp sidan i olika handikapptävlingar inom Sverige. Mina två största mål i framtiden är givetvis VM, som går i höst i Peking, samt Paralympics i Rio om cirka två år. 4. Idrottsutöva, 1968, Vänersborg Funktionsnedsättning: rörelsehindrad Idrottsföreningen/Klubb: IK Drivningen Idrottsgren: kälkhockey Kälkhockey är en variant av ishockey för människor med rörelsehinder. Kälkhockey är sedan 1994 en gren i Paralympics, och världsmästerskap spelas sedan Spelarna sitter i kälkar som går att åka med på isen, och stakar sig fram med hjälp av korta ishockeyklubbor, kombinerade med en pik på skaftsidan av klubban för att få fäste i isen. Resterande del av klubban ser ut som nederdelen av en vanlig ishockeyklubba. Meriter Guldmedalj i B VM :e plats - A VM 2013 Bronsmedalj i Paralympics-kval :e plats - Paralympics 2014 Motivering och mål I 18 år har jag utövat mängder av idrotter själv och motiverat andra personer till att testa så många idrotter som möjligt. Jag har tävlat i 12 år på elitnivå i rullstolsinnebandy och varit med i det svenska kälkhockeylandslaget i tre år. Där har jag varit lagkapten sedan På min fritid åker jag runt i nästan hela Sverige och träffar ungdomar. Motiverar dom och hjälper dom att hitta en idrott som passar dom. Jag arbetar som Projektledare för olika tillgänglighetsprojekt och som föreläsare. Jag besöker skolor, företag och kommuner för att prata om attityd och motivation. Mitt mål är att ta mig till Paralympics i Sydkorea, samt att vara ute och rekrytera nya kälkhockeyspelare och visa upp min idrott. Motivera andra till att idrotta. 5. Idrottsutöva, 1994, Västra Frölunda Funktionsnedsättning: rörelsehindrad Idrottsförening/Klubb: Lindome BTK Idrottsgren: bordtennis Meriter Har varit i Sveriges landslagsgrupp i bordtennis 2014 Silvermedalj i lag och i dubbel - SM Silvermedalj i Malmö Open Silvermedalj i dubbel Malmö Open 2013

34 Bronsmedalj i Belgium Open International Guldmedalj i Malmö Open Bronsmedalj i lag SM 2012 Silvermedalj i lag - SM Silvermedalj i Malmö Open Silvermedalj i lag - SM Motivering och mål Jag är en glad kille från Göteborg. Det är nu ett år sedan jag tog studenten, så för tillfället jobbar jag som elevassistent på en skola, samtidigt som jag satsar på pingisen. Det passar mig utmärkt då jag gillar att hjälpa andra människor, samtidigt som arbetstiderna möjliggör för träning både morgon och kväll. Men min stora passion i livet är bordtennis, de är det som jag brinner för. Jag älskar att träna, en vanlig vecka blir det ungefär 21h vid pingisbordet. Jag hoppas att jag med mitt utövande, kan inspirera andra personer med funktionsnedsättningar att börja idrotta, gör jag det så är mycket vunnet! Mitt individuella resultat mål är först och främst EM i Danmark 2015, där jag siktar på en topplacering. Men min stora morot är Paralympics i Rio de Janeiro De är, och har alltid varit min stora dröm. Det är då jag kan nå ut till en större publik. Jag gör allt i min makt varje dag för att jag skall komma dit. Dock så hade jag velat ha möjligheten att satsa hårdare, som t.ex. åka till Kina och träna, arbeta tightare med idrottspsykolog, åka på fler utomlandstävlingar. De är därför jag söker Västra Götalandsregionens handikappidrottsstipendium. Han sitter med i GHIF:s ungdomsråd (att arbeta att hitta fler ungdomar som vill börja idrotta). 6. Idrottsutöva, 2001, Mölndal Funktionsnedsättning: intellektuell funktionsnedsättning (ADHD och Tourettes syndrom) Idrottsförening/Klubb: Västra Frölunda Badmintonklubb Idrottsgren: badminton 2 Badminton spelas inomhus eller utomhus som motionsspel mellan två eller fyra spelare på särskilda banor som delas med ett nät. Vid spelet slås en fjäderboll med hjälp av en badmintonracket som volleyslag över nätet mellan spelarna. Meriter Blev uttagen till Landslaget Svenska Badminton förbundet:

35 Är rankad 2:a i singel, 3:a i herrdubbel och 2:a i mixed i Sverige på Svenska Badmintonförbundets rankningslista Internationella Skånska Ungdom spelen kvartsfinal i singeln Guldmedalj i singel och mixed - Wilson Junior Tour (WJT) Guldmedalj i singeln och mixed - Wilson Junior Tour (WJT) Sävsjö Bronsmedalj i singeln och silvermedalj i mixed - Wilson Junior Tour (WJT) Stockholm Guldmedalj i singeln, guldmedalj i mixed och silvermedalj i herrdubbeln WJT UIB i Skogås/Stockholm Guldmedalj i singeln, silvermedalj i dubbeln och bronsmedalj i mixed - Svenska Cupen i Uppsala Aros Junior Cup (Danmark) Uttagen till Danish Junior Cup vann matchen Motivering och mål Han har en enorm energi och en rastlöshet som han får utlopp för när han tränar och spelar badminton. Han brukar säga: att en dag utan badminton är en dålig dag och när han inte får spela känner han sig väldigt ledsen. Hans stora mål är att försöka bli så bra som möjligt på sin idrott. Sen får vi se hur långt det räcker men han har ju kommit en bra bit, säger hans mamma. Han är en förebild för andra barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Grupp: Enskilda sökande Nationell/regional nivå 1. Idrottsutöva, 1959, Skövde Funktionsnedsättning: rörelsehindrade Idrottsförening/Klubb: RBU Skaraborg Idrottsgren: rullstolsdans Rullstolsdans är en dansform, som utövas både som socialdans och i tävlingsform, där åtminstone en av de bägge parterna sitter i en rullstol. Rullstolsdans startade i Sverige Meriter 2014 Jönköpingscupen och SM Maj - Bronsmedalj i Engelsk vals klass 2 SM - Silvermedalj i Hambo klass 2 SM - Silvermedalj i Bugg klass 2 SM 2013 Västcupen - oktober - Silvermedalj i Hambo klass 2 - Bronsmedalj i Tango klass 2 - Bronsmedalj i Bugg klass 2 Peking cupen - Bronsmedalj i Vals klass 2 SM Norrköping - Bronsmedalj i Hambo klass 2-4:a i Bugg klass 2

36 Silvermedalj i nybörjar bugg Peking cupen - Silvermedalj i RM Västcupen i september: - Guldmedalj i Hambo öppna klassen - Bronsmedalj i Modern vals öppna klassen - Bronsmedalj i Bugg öppna klassen - Bronsmedalj i bugg klass 2 Motivering och mål Har alltid älskat att dansa och tycker det är fantastiskt roligt att kunna fortsätta trots att livet förändrats. Vill visa för andra att livet inte är slut för man hamnat i rullstol. Målet 2015 är att försätta att utvecklas och ha roligt. Det är så fantastisk att det har gått så otroligt bra på de tävlingar som jag har varit med på. 2. Idrottsutöva, 2001, Skene Funktionsnedsättning: intellektuell (Aspergers syndrom) Idrottsförening/Klubb: Stallyckan Idrottsgren: ridning Meriter Hon är en naturbegåvning vad gäller hästhantering! Hon är en mycket duktig allroundryttare men minst lika bra i hanteringen av hästarna. Ridningen på Stallyckan har lyft hennes talang ytterligare. Hon har med hjälp och stöd av hästhanteringen gjort mycket stora personliga framsteg socialt och känslomässigt. Hon är mycket lyhörd och avancerar snabbt i sina ridningskunskaper. Hon rider nu tre gånger i veckan på Stallyckan (Nio timmar i stallet). Motivering och mål Hon är 12 år och har ridit sen sex-sjuårsålden. Sedan förra året rider hon i ett privat stall med stora kunskaper kring handikappridning. Hon saknar för tillfället fungerande skolgång på grund av sitt funktionshinder. Skolan har inte kunnat möta henne alls. En person på Stallyckan har, med hjälp av hästarna och sina medarbetare på gården, lyckats vända Annas tillvaro och mående till något mycket positivt! Nu går terminen mot sitt slut och eftersom det är skolan som har betalt Annas ridning så vet vi inte hur vi ska kunna fortsätta detta fantastiska samarbete utan ekonomiskt stöd. Mer kortsiktigt vill hon börja tävla mer allvarligt på regional nivå. 3. Idrottsutöva, 1996, Kungsbacka Funktionsnedsättning: intellektuell funktionsnedsättning Idrottsförening/Klubb: Varbergs HI Idrottsgren: friidrott Meriter Deltagit i SM två år. Placerad tvåa och trea (det bara varit två eller tre deltagare i denna gren, vilka tävlar på paralympisk nivå). Motivering och mål Jag är en 18-årig kille, fysiskt aktiv så mycket jag hinner, utanför gymnasiet, där jag studerar estetiska programmet, bild och formgivning. Jag bor med min ensamstående mamma och en

37 av mina fyra bröder och en hel del djur, däribland hästar, hundar och katter. Mitt långsiktiga mål, Paralympics 2016, har jag haft sedan jag var sex eller sju år, och håller fast vid det än idag. 4. Idrottsutöva, 1968, Lidköping Funktionsnedsättning: synskadad Idrottsförening/Klubb: SRF Lidköping/Team Träffpunkten Idrottsgren: elektronskytte Meriter 2014 Guldmedalj i SM i stående klass, Jönköping SM tävling 2013 i Sundsvall, sköt i två klasser: 1 guld- och 1 silvermedalj i stående skytte och Öppen klass Malmö Open våren 2013, sköt i två klasser: Silvermedalj i öppen klass Guldmedalj i stående klass Guldmedalj i stående i Kinna, Mark Open Guldmedalj i stående skytte i Skyttetävlingen Malmö I den interna tävlingen fick jag vandringspokalen Silvermedalj i öppen klass i Sverigeserien Har deltagit och informerat i TV 4 God morgon om synskadeskytte 2012 Guldmedalj i öppen klass i SM i Linköping 2012 Silvermedalj i öppen klass Malmö Open våren 2012 Bronsmedalj i öppen klass i träningsläger i Eskilstuna 2012 I Sverigeserien sköt jag i öppen klass och kom bland de 6 bästa. Blev nominerad till Årets skytt i VHIF. Meriter och mål Jag började skjuta elektronskytte för 3 år sedan efter en trafikolycka 2008 som gjorde att jag blev gravt synskadad. Jag började skjuta i öppen klass, men har nu börjat avancera till fristående klass sedan december Idag finns 20 personer som klarar att skjuta fristående klass. Mitt mål är att komma med i blivande landslaget, för att sedan avancera till Paralympisk. Till hösten 2014 har jag blivit uttagen att delta i Nordiska mästerskapet i Finland. 5. Idrottsutöva, 1988, Trollhättan Funktionsnedsättning: intellektuell funktionsnedsättning Idrottsförening/Klubb: DHR Vänersborgs avdelning Idrottsgren: RaceRunning RaceRunning ger idrottare med funktionsnedsättningar möjlighet att utöva en sport på högsta nivå eller som en motionsform för att må bra. En racerunning cykel är en specialbyggd trehjulig springcykel utan pedaler, vilket gör att balansen inte är ett problem för att utöva sporten. Klassificeringen görs utifrån rörligheten i benen.

38 Meriter Mina ambitioner är att springa EM även VM och till slut bli uttagen till Paralympics Motivering och mål Jag känner att jag har idag kapacitet att lyckas inom RaceRunning. Men jag vill kunna träna på hemmaplan och mer är 2 gånger i veckan. Så därför söker jag stipendiet till en egen racerunning-cykel som kan kostar c:a kr. 6. Idrottsutöva, 1988, Mölnlycke Funktionsnedsättning: intellektuell funktionsnedsättning Idrottsförening/Klubb: Grunden Bois Idrottsgren: Fotboll Meriter Har deltagit i olika cuper runt i Västsverige. Resultaten har varit varierande ibland vinst och ibland 3:a 6:a plaster. Motivering och mål Mitt mål i fotboll är att förbättra mig som spelare och stödja samt hjälpa mina lagkamrater till bra placeringar i cuperna. Jag vill försöka att vara med på alla träningar för att bli bättre och utvecklas som spelare, har inte missat någon träning i år. Grupp: Lag/föreningar 1. Göteborgs rullstolbasketklubb Idrottsföreningen/klubb: Göteborgs rullstolsbasketklubb Idrottsgren: rullstolsbasket Meriter Två ledare har lett ungdomslaget i klubben de senaste åren när laget har deltagit i många nybörjarturneringar såsom Basketfestivalen, Lundsspelen och Eskilstuna turnering. Laget har både vunnit, kommit tvåa eller tre i de olika turnéringarna. Här har 3 st. spelare (killar) blivit uttagna för att representera Sverige på U-22 EM och U-22 VM de senaste 2 åren. Resultatet har varit silvermedalj på båda mästerskap. Motivering De två ledarna har varit ledare för klubbens barn och ungdomsgrupp/lag de senaste 8 åren. Idag har klubben med hjälp av bland andra dessa ledare lyckats fostra tre st. spelare som har deltagit på U-22 EM och VM där de var med och bidrog till silver medaljer i båda mästerskap de senaste 2 åren. En ledare är mer inriktad mot ungdomslaget medan det andra ledare tar hand om de yngsta som klubben lyckas rekrytera kontinuerligt. Utan dessa ledare så hade inte klubben kunnat växa till det starkaste och mest etablerade barn- och ungdomsverksamheten i landet med ungefär 20 aktiva (ungefär hälften tjejer och hälften killar från 7-22 år). Ledarna har som mål att fortsätta utbilda sig inom rullstolsbasket samt inom ledarskap för att än mer kunna utbilda dessa barn och ungdomar till att utveckla sig som basketspelare. Det finns få rullstolsbasket ledarutbildningar, men det är viktigt att de som finns (både i Sverige och

39 utomlands) att de har möjlighet att delta för att utvecklas som ledare. Nästa utbildning blir i Finland tillsammans med världens mest framgångsrika coach i världen, kanadensisk Mike Frogley, där klubben har för avsikt att skicka båda coacherna samt några av ungdomsspelarna. Klubben tror mycket på dem ledarna och har som mål att hjälpa och stötta de i att utvecklas som coacher. Laget som har som mål att alltid delta på varje nybörjarturnering som finns, för att kunna fostra spelare till att kunna utvecklas till den nivå som de önskar, regional, nationell eller internationell nivå. För oss i klubben är det viktigt att inte ansöka om två stipendier då laget och dess ledare är starkt knuta till varandra för att kunna ha en framgångsrik verksamhet för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar 2. Skövde Handikappidrottsförening "lag lila" Idrottsförening/Klubb: Skövde handikappidrottsförening Idrottsgren: innebandy Meriter Skövde HIF har idag drygt 50 licensierade spelare i verksamheten innebandy. De spelar med fyra lag i tre divisioner. Ett av lagen kallas Skövde HIF lag lila. I föreningen har vi 9 tjejer som spelar i detta lag och föreningens målsättning är att försöka fördubbla detta på en treårsperiod Motivering och mål Vi söker stipendiet för att utveckla flicka/dam verksamheten i vår förening. Vi vill utveckla kunskap, sammanhållning och möjlighet till att vara föregångare i innebandyverksamheten för funktionshindrade i Västergötland. Inom friskidrotten finns en fin bredd och topp med bara tjejlag vilket kanske på sikt, även kan och bör finnas inom handikappidrotten. Vi vill vara ett föredöme i Skövde HIF men vi känner att de ekonomiska möjligheterna inte räcker till. Genom denna möjlighet till stöd/bidrag hoppas vi att vi kan finna metoder och tillräckligt intressanta aktiviteter som lockar tjejer/damer till vår innebandyverksamhet. Vi vill söka kr som en grundplåt till förfinade träningar, sociala aktiviteter och framförallt redskap för en aktiv och riktad marknadsföring/rekrytering. Vi hoppas att vi kan knyta ytterligare en/två tjejledare att driva denna riktade verksamhet mot målet 2016/17. Aktiviteten/projektet ska styras av föreningen med en djup förankring med till de aktiva. tränare, styrelse, kommuner och skola. 3. Team Träffpunkten, Lidköping Idrottsförening/Klubb: Lidköping SRF/Team Träffpunkten Idrottsgren: elektronskytte Sportskytte utövas mest av idrottare med rörelsehinder, men verksamhet finns även för idrottare med utvecklingsstörning eller synskada. Sportskytte för idrottare med rörelsehinder är en Paralympics idrott. För synskadade finns en speciell gren - elektronskytte. Man använder sig av ett elektronsikte som överför ljusbilden på måltavlan till ljud och skytten kan då sikta med hjälp av hörseln. Meriter Guldmedalj, 3 år i rad i SM 2011 Silvermedalj, 3 år i rad i SM 2012 Bronsmedalj, 3 år i rad i SM 2013

40 Har utsetts till "Bästa lag" i 2 år Guld-, silver- och bronsmedalj och Bästa lag i Malmö Open Guldmedalj och lagguld i Mark Open i Kinna Guld-, silver- och bronsmedalj i Skyttetävling Malmö Motivering och mål Tränar två gånger i veckan för att gemensamt inspirera och peppa varandra och för att nå goda resultat inför olika tävlingar. Gruppen stärker varandra och har en meningsfull idrottsaktivitet. Höjdpunkten är de goda resultaten på tävlingarna. Målet är att delta i Paraolympiska Ledare/tränare 1. Ledare, 1973, Göteborg Idrottsförening/Klubb: FF synskadade barn och ungdomar Idrottsgren: goalball Meriter Är nu förbundskapten för Svenska damlandslaget i goalball Coach under Children World games, Turkiet :a (u-landslag) Arrangör ungdomsläger april 2012 Coach under STIG :a (u-lag förening) Arrangör/coach ungdomsläger/turnering november 2012 Coach under Paju Lahti Games :a, (u-landslag) Arrangör ungdomsläger i april 2013, i samarbete med damlandslaget Arrangör ungdomsläger i juni 2013, i samarbete med Danmarks ungdomslag Coach under Ungdoms VM :a (u-landslag) Coach under Sverigeseriens 4 omgångar, :a (u-lag förening) Coach under STIG :a (u-lag förening) Coach under läger/turnering i Danmark, mars 2014 (barn lag förening) Coach pågående sverigeserie :a (u-lag förening) Arrangör ungdomsläger april 2014, goalball/idrottsläger/rekrytering Coach under SM 2014 (för seniorer) - 3:a (u-lag + en senior, förening) Motivering och mål Idrotten goalball har givit mig ett händelserikt liv genom idrott tränande, tävlande och ledarskap inom idrotten. Jag har gjort ca 20 år som elitidrottare och har många meriter med mig som spelare på världsnivå. Min kapacitet som spelare är kanske inte på topp idag, men jag spela gärna för att det är så skoj! De sista 8 åren har lusten att ge tillbaks till idrotten ökat betydelsefullt. Jag känner stor glädje i att ge möjligheten till ett händelserikt liv för barn och ungdomar med synnedsättning. På samma sätt som dåvarande ledare såg mig, bekräftade mig, peppade, gav stöd och delade min idrottsliga glädje vill jag göra detsamma. Jag har alltså en svår synnedsättning/blindhet själv vilket ger en extra krydda till mitt ledarskap, men som också gör att jag behöver kompletteras med seende ledare. I föreningen har vi träning 2 dagar i veckan och deltagarna är i åldrarna 7-25 år, tjej som kille och de bor i hela Västra Götalandsregionen. Så flera av dem åker mil varje träningstillfälle. Att nivåanpassa dessa träningar är en riktig utmaning. Kvittot på att vi ledare lyckas är att gruppen ständigt expanderar och träningsglädjen är stor. Jag är en stolt ledare som berömmer mina spelare allt för ofta. Jag jobbar hårt för att hitta fler som vill spela goalball. För att nå så många ungdomar

41 som möjligt har jag samarbetat med både skola och syncentraler. Jag träffar då ofta idrottslärare som gärna vill hitta lösningar på en bra fungerande skolidrott för alla. Syncentralerna är till stor hjälp i rekryteringen då information om verksamheten kan nå ut på olika sätt. Målet är att hela kedjan ska finnas från barn till ungdom, bredd, elit, landslag. Sverige är just nu i uppbyggnaden av barn och ungdomsverksamheten. Tidigare har det bara funnits nybörjare, bredd och elit. Min styrka är att se individerna och deras styrka, för kunna göra en bra sammansättning och skapa en bra helhet i laget. Själva belöningen av arbetet är att få vara med, uppleva och se både individernas och lagets utveckling. 2. Ledare, 1962, Lindome Idrottsförening/Klubb: Mölndals CK och Svenska Cykelförbundet Idrottsgren: Paracykel 3 Paracykel är cykel för personer med funktionsnedsättningar. Genom att anpassa cykeln efter en persons funktionsnedsättning möjliggörs för en stor grupp att cykla. Paracykel har sin början på 80-talet och har vuxit sig starkt i Europa och Nordamerika och ingår sedan 1988 i Paralympics. Meriter Aktiva på världscupstävlingar och VM 2011 Aktiva på världscupstävlingar och Paralympics 2012 Aktiva på världscupstävlingar och VM 2013 Startat upp projekt paracykel i Svenska Cykelförbundet och Mölndals CK I Västra Götaland har paracykel etablerats i Mölndals CK där jag är verksam och där vi har träning och prova på verksamhet varje vecka. Vi utgår från föreningen med prova på aktiviteter både i Lindome och ute i landet. Vi har nu sedan något år även tävlingar i Sverige för paracyklister och 2014 blir historiskt med det första Svenska Mästerskapet i paracykel i Götene ihop med SM i cykel. Motivering och mål Jag var den förste aktive som tävlade i Paracykel internationellt i Sverige år 2000, idrotten var då inte etablerad i Sverige. Efter mina resultat internationellt etablerades idrotten i Svenska cykelförbundet 2003 då ett avtal skrevs mellan Svenska Handikappidrottsförbundet och Svenska Cykelförbundet som efter det ansvarar för Paracykel. Efter avslutad aktiv karriär 2008 har jag verkat som förbundskapten för Paracykel inom Svenska Cykelförbundet. Vi har inom landslaget fem aktiva som satsar på att kvalificera sig till Paralympics i Rio Min roll är där att stötta och supporta samt vara med som ledare på tävlingar. I arbetet ingår även att ta fram förutsättningar för vår satsning beviljades Svenska Cykelförbundet medel från Allmänna Arvsfonden för ett treårigt projekt med att utveckla paracykel i Sverige. Där jag är en av tre projektledare. Min drivkraft med mitt engagemang inom paracykel är att ta fram förutsättningar och för att ge fler personer med funktionsnedsättning möjlighet till att cykla för att få motion, känna vinddraget i håret och för de som vill tävla en möjlighet till tävlingar både i Sverige och 3

42 internationellt. Min målsättning är att vi skall motivera och ta fram förutsättningar så att vi får fram någon som tar Guldet som jag aldrig lyckades ta för egen del på något stort internationellt mästerskap. 3. Ledare, 1966, Falköping Idrottsförening/Klubb: Falköpings HIF Idrottsgren: fotboll Meriter Har varit med och grundat Falköpings HIF Har varit med och bidragit till att Falköpings HIF kunde bedriva sin första inomhus cup i fotboll för funktionshindrade. Motivering Hon är en person som i sin anspråkslöshet och tysthet betyder mycket för sin förening. Hon är alltid tillgänglig och hon finns alltid med vid träningar, matcher, styrelsemöten, vid loppis och sponsorkontakter osv. Hon betyder mycket för sin förening Falköpings HIF som är under uppbyggnad. 4. Ledare, 1944, Lidköping Idrottsförening/Klubb: SRF Lidköping Team Träffpunkten Idrottsgren: elektronskytte för synskadade, sportskytte seende, showdown för synskadade. Meriter Började som ledare i föreningen 1998 då sambo blev synskadad. Det behövdes seende ledare för hjälp vid träning och tävlingar. Det var då fyra skyttar och nu har vi blivit femton skyttar som ledare. Har under åren byggt upp två stycken skyttehallar och lagt ner flera tusen på dessa. Började med elektronskytte för synskadade men sedan fyra år har han varit ledare i sportskytte för andra med funktionsnedsättning. Arbetar nu också med showdown Är ledamot i utbildningsutskottet och informatör inom VGHI Är i skolor, föreningar och i olika mässor för att förevisa elektronskytte i samarbetet med Vara Folkhögskolas fritidsledarutbildning. Är varje år med på idrottsläger för synskadad skolungdom i Eskilstuna Har fått utmärkelser som årets ledare och en uppskattat utmärkelse av Spårbanket Lidköping som årets Eldsjäl Motivering och mål Jag har fått så mycket tillbaks av handikappidrotten. Målet är att få fler att upptäcka synskadadeidrott och de inom övriga funktionsnedsättningar kunna samarbeta med skolor även föreningar i distriktet. Vill också att alla ska kunna deltaga utan att satsa på elitidrott utan helt enkelt ha kul och delta med deras förutsättningar. Har tidigare varit ledare i friluftsfrämjandet och Svenska Kyrkan så att ledare inte bara inom idrotten har gett mig många minnen. Med samarbete med förbundet VHIF och övriga skytteföreningar kunna ha enklare tävlingar så nybörjare ska få tävlingserfarenhet innan stora tävlingar som SM och Malmö Open.

43 5. Ledare, 1974, Fotskäl Idrottsförening/Klubb: Sjuhäradsbygdens sportskytteklubb Ledare: luftgevärsskytte Meriter Han har under snart två års tid genomfört skytteskola för framför allt ungdomar där det har varit med personer med funktionsnedsättningar. Han har ett förflutet som fotbollstränare/ledare för ungdomar. Motivering och mål Per Johansson har efterfrågat mer kunskaper för att kunna bemöta alla i individer inom skyttesporten. 6. Ledare, 1955, Skövde Idrottsförening/Klubb: Grönelunds HIF Idrottsgren: innebandy Meriter Han är tränare för innebandy i Grönelunds HIF Falköping. Han har gått utbildningar inom innebandyn och även suttit med i VHIF:s styrelse. Han åker runt för att hämta sina funktionshindrande ungdomar så de kan komma till sina träningar. Han gör detta helt individuellt och han brinner för sin förening Grönelunds HIF. Han har själv varit aktiv idrottare när han var yngre. 7. Ledare, 1952, Karlsborg Idrottsförening/Klubb: Brevikens GK Idrottsgren: golf Meriter Har startat upp handigolf på Brevikens GK 2013 Har i snitt sju deltagare mellan ålder år 2014 blir det mera deltagare, ungefär 12 st. Har tränat en spelare som spelar på svenska handitouren Vann Order of merit 2013 (kom 2:a i finalen 3 segrar: 12:a plats och 4:e plats) Kom tvåa i Order of merit och 3:a i finalen 2012 Vann sin klass i Aten special Olympics 2011 Har även varit tävlingsledare för två st. deltävlingar på handitouren på Breviks GK. Motivering och mål Målet är att vi ska nå 15 st. deltagare på vår träning. Bearbetar Karlsborg och Hjo kommuners ISS tjänster så att jag får ut att vi kan erbjuda vår tjänst. Så att dessa personer får en meningsfull fritidssysselsättning. Förra året så tog jag hjälp av FUB. Personer med funktionsnedsättningen växer väldigt mycket socialt av att träna golf. Få ut 2 st. nya på handitouren är målet. Har varit ansvarig för vår juniorverksamhet i cirka 15 år. 8. Ledare, 1937, Falköping Idrottsförening/Klubb: Falköpings HIF Idrottsgren: fotboll

44 Meriter Bildandet av den nya föreningen Falköpings HIF och grundare av Falköpings första inomhus cup i fotboll för funktionshindrade. Motivering och mål Han är 77 år och fortfarande en pådrivare och en innovativ person som genom sin kunskap och personlighet betytt mycket i bildandet av Falköpings HIF. Falköpings HIF har tack vare honom kommit långt i sin utveckling när det gäller ekonomisk trygghet, kontakt med sponsorer, stadgar och en kontakt och en "brygga" mellan styrelsen och fotbollslaget. En grundare av Falköpings första inomhus-cup för funktionshindrade. En spindel i nätet för att den blev så lyckad som den blev och dessutom sponsrade laget med speldräkter. En person som aldrig gör avkall på det viktigaste en god värdegrund. 9. Ledare, 1948, Trollhättan Idrottsförening/Klubb: SRF Trollhättan Idrottsgren: elektronskytte, showdown och friidrott Showdown är en idrott som spelas av idrottare med synskada. Spelet utövas av två spelare på ett rektangulärt bord som är något större än ett bordtennisbord. På bordets kortsidor finns speciella målfickor och i mitten av bordet finns ett nät. Spelet utövas med hjälp av två speciella racketar och en boll. Målet med spelet är att med hjälp av racket skjuta bollen under nätet och få ner den i motståndarens målficka. Meriter Bronsmedalj i Showdown i SM :e i showdown i SM 2012 och 2013 Motivering och mål Han har varit ledare tränare i Showdown i nio år och i år kom resultatet med en bronsmedalj, envishet ger resultat. Hösten 2014 startade jag elektronskytte med fem skyttar som tränar för kommande tävlingar. Är sedan juli 2013 en av ledaren för att genomföra Distriktsfinalen i friidrott för funktionshindrade i Trollhättan. Som ledare och tränare får man inte ge upp om inte resultaten kommer med en gång. 10. Ledare, 1954, Göteborg Idrottsförening/Klubb: Mölndals Tennisklubb Idrottsgren: tennis Meriter Jag är utbildad på GIH, idrottslärarlinjen tennis Motivering Jag är ordförande i Mölndals TK. Jag har lång erfarenhet som tennistränare. På 80-talet var jag bl. ledare för olika juniorlandslag med spelare som Stefan Edberg och Mats Wilander. Jag vill med denna ansökan utveckla både klubben och mig själv. I Göteborgsområdet finns det just nu två aktiva rullstolstennisspelare. För barn med intellektuell funktionsnedsättning finns det bara jag och en tränare i Stockholm i hela Sverige som arbetar aktivt med denna grupp. Personer med intellektuell funktionsnedsättning tävlar under Special Olympics. Eftersom det inte finns någon tennistävling i Sverige för den här kategorin, vore det väldigt spännande att kunna göra en resa och få se hur en tennistävling i Special Olympics går till och

45 fungerar. Vi har ansökt till Allmänna Arvsfonden för att kunna starta upp och permanenta aktiviteter i rullstolstennis och tennis, Special Olympics i vår ordinarie verksamhet. Nästa olympiad i Special Olympics går i Los Angeles 25 juli - 2 augusti Det vore en upplevelse att kunna få stöd och göra en resa dit och titta på tennistävlingen. Mitt mål är att göra Mölndals Tennisklubb till ett tenniscenter för personer med någon form av funktionshinder. I Rullstolstennis är ju Sverige ganska framgångsrika, med silver i Paralympics Målet får bli att Sverige ska ha minst en deltagare i Special Olympics Ledare, 1970, Undenäs Idrottsförening/Klubb: SOK Träff Karlsborg Idrottsgren: friidrott Meriter Guldmedalj i tresteg brons i höjdhopp på INAS inomhus VM Guldmedalj i på Nordiska ungdomsspelen, Guld på skol-sm En idrottare är uttagen i juni till INAS EM Motivering och mål Jag som ledare söker stipendiet för att kunna deltaga på mästerskap som tränare och stöd till mina aktiva idrottare. Hon tävlar internationellt då kostar resor och logi. Tävlingarna (nationellt) innebär också resor och övernattningar, både idrottareutövare vill ha stöd vid tävlingar men det är svårt att vara med då man måste vara borta från jobbet och bekosta resorna själv.

46 Dnr RHK Dnr HSS Handikappidrottsstipendium regler Västra Götalandsregionen delar årligen ut handikappidrottsstipendium. Stipendiesumman uppgår till kronor. Handikappidrottstipendium utdelas till: Aktiva idrottsutövare med funktionsnedsättning, enskilda eller lag. Syftet är att uppmärksamma personer eller lag som gjort utmärkta prestationer och som kan utgöra en förebild som stimulerar till idrottsutövning. För aktiva idrottsutövare enskilda eller lag ska stipendiet ge möjlighet till utveckling i respektive gren, t ex kunna delta i tävlingar, träningssamlingar under bästa tänkbara ledning och konkurrens, vara ett stöd till resor och uppehälle samt inköp av material. Stipendiet ska kunna delas ut till aktiva idrottsutövare enskilda eller lag som tävlar på regional, nationell eller internationell nivå. Ledare och tränare. Syftet är att stimulera och ge goda förebilder av ledare och tränare som värnar om god etik och ger lika förutsättningar för såväl flickor som pojkar, kvinnor och män. Ledare och tränare kan genom stipendiet ges möjlighet till att utveckla ledarskap, inhämta kunskap om funktionshinder och dess handikappande konsekvenser samt anpassad teknik för den specifika grenen. Västra Götalandsregionen vill med stipendiet synliggöra handikappidrotten som en möjlighet att skapa ett innehållsrikt liv. Idrott betyder mycket för många, även för personer med funktionsnedsättning. Positiva förebilder stimulerar andra att aktivt delta. Regionen delar ut stipendier till personer som är folkbokförda och verksamma i Västra Götaland. För såväl aktiva idrottsutövare som ledare bör mottagare av stipendiet utses så att en jämn könsfördelning och en spridning över alla grenar inom handikappidrotten uppnås, sett över en tidsperiod. Om förutsättningar finns utses vid samma tillfälle, en stipendiat som tävlar på nationell/internationell nivå, en stipendiat med lovande utvecklingspotential som tävlar på regional nivå samt en ledare/tränare. Till handikappidrott räknas de tävlingsgrenar som är godkända av Svenska Handikappidrottsförbundet. Reglerna fastställdes vid Regionfullmäktiges sammanträde den 6 mars Uppdateras av RF, 18 den 16 mars (1)

47 Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RHK Västra Götalandsregionen Rättighetskommitténs kansli Handläggare: Vania Timback Cornelia Björk, Håkan Eriksson & Josefine Hjort Telefon: E-post: vania.timback@vgregion.se Till kommittén för rättighetsfrågor Redovisning av regionala handikapp- och patientorganisationers aktiviteter åren Förslag till beslut 1. Kommittén för rättighetsfrågor noterar redovisningen av handikapp- och patientorganisationers aktiviteter Sammanfattning av ärendet Enligt riktlinjerna för Västra Götalandsregionens stöd till regionala handikappoch patientorganisationer ( 9) ska handikapp- och patientorganisationer göra en särskild rapportering tre år bakåt i tiden (vart tredje år, med början 2014) med avseende på verksamhetens geografiska spridning. Rättighetskommitténs kansli har i samband ansökan om organisationsbidrag 2014 ställt några frågor till handikapp- och patientorganisationer om deras aktiviteter under perioden : sociala aktiveter, opinionsbildning, kunskapshöjning och stödverksamhet arbetet med att motverka diskriminering aktiviteternas geografiska spridning Sammanställningen är ett komplement till ordinarie uppföljning av de handikappoch patientorganisationer som erhåller regionalt bidrag. Rättighetskommitténs kansli Annika Ottosson Förvaltningschef Anna Jakobsson Enhetschef Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: rattighet.kansli@vgregion.se

48 1 (8) Diarienummer RHK Rättighetskommitténs kansli Handläggare: Vania Timback, Cornelia Björk, Håkan Eriksson och Josefine Hjort. Redovisning av regionala handikapp- och patientorganisationers aktiviteter åren Förkortningar: Döva, hörselskadade och språkstörda barn - DHB Riksförbundet för Rörelsehindrade barn och ungdomar -RBU Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder - DHR Personskadeförbundet - RTP Uppdrag Rättighetskommitténs kansli har i samband ansökan om organisationsbidrag 2014 ställt några frågor till handikapp- och patientorganisationer om deras aktiviteter under perioden Redovisningen handlar det om: sociala aktiveter, opinionsbildning, kunskapshöjning och stödverksamhet arbetet med att motverka diskriminering aktiviteternas geografiska spridning Enligt riktlinjerna för Västra Götalandsregionens stöd till regionala handikapp- och patientorganisationer ( 9) ska handikapp- och patientorganisationerna göra en särskild rapportering tre år bakåt i tiden (vart tredje år, med början 2014) med avseende på verksamhetens geografiska spridning. Syfte Redovisning av regionala handikapp- och patientorganisationers aktiviteter är ett komplement till den ordinarie uppföljningen av de handikapp- och patientorganisationer som erhåller regionalt bidrag.

49 2 (8) Frågor Sammanfattning av fråga 1, av organisationerna genomförda aktiviteter Av totalt 102 organisationer som skickade in ansökan valde 96 stycken att besvara fråga 1, om vilken typ eller vilka typer av aktiviteter som organisationen genomfört. Organisationernas svar varierade stort när de beskrev den egna organisationens aktiviteter, några organisationer var väldigt detaljrika i sina svar medan andra svarade mycket kortfattat. Aktiviteterna har delats in i fyra kategorier: - sociala aktiviteter - kunskapshöjande aktiviteter - stödverksamhet och - opinionsbildning. Svaren från en organisation har utelämnats då svaren inte kunde kategoriseras. Sociala aktiviteter Exempel på aktiviteter inom kategorin sociala aktiviteter är familjedagar, träffar, öppet hus, utflykter eller lägerverksamheter. Antalet organisationer som har svarat att de haft någon form av social aktivitet var 54 stycken, vilket ungefär motsvarar 53 %. Många av de sociala aktiviteterna riktar sig till organisationens medlemmar och dess anhöriga. En organisation räknar upp en lista över sociala och roliga aktiviteter som genomförts, där inledningen lyfts fram här: Vi har anordnat en skiddag med skidskola, besöker Aeroseum på Barnens dag, långhelg i Stockholm med museibesök och Gröna Lund, aktivitetshelg på Astrid Lindgrens värld, Barn och ungdomsläger på Vida Blick [ ] (DHB Västra Sverige). En annan organisation beskriver betydelsen av aktiviteterna på följande sätt: Aktiviteter för att stärka den funktionsnedsatta som individ men även stärka hela den funktionsnedsattas familj. Därav har vi både aktiviteter för den enskilde och för hela familjen (RBU i Bohuslän). Vanliga sociala aktiviteter bland organisationerna var att arrangera julbord och utflykter till olika besöksmål. Kunskapshöjande aktiviteter Inom kategorin kunskapshöjande aktiviteter återfinns bland annat aktiviteter som utbildningar, föreläsningar, teaterföreställningar, konferenser och möten. Antalet organisationer som haft kunskapshöjande aktiviteter var 55 stycken, vilket motsvarar 54 %. Många av organisationerna anordnade informationsträffar för sina egna medlemmar, allmänheten och specifika verksamheter/målgrupper. Så här beskriver en organisation sina aktiviteter för att sprida kunskap: Information och upplysning på förskolor och dess personal, vårdcentraler i Kungälv. Utdelning samt info om broschyren uppkopplade barn innan All världens barngala ägde rum på biografen Trappan i Kungälv. (Elöverkänsligas förening i Västra Götaland).

50 3 (8) Det fanns även exempel på andra informationskanaler som använts. Vi har tillsammans med Pfizer och länsförening i Värmland skapat en interaktiv webbaserad utbildning inom hjärt-kärlsjukdom. Utbildningen riktar sig till dig som själv haft en hjärt-kärlhändelse men också till närstående (Hjärt- och Lungsjukas länsförening i Västra Götaland). Stödverksamhet Kategorin stödverksamhet innehåller aktiviteter som rådgivning, kontaktnät, telefonjour, anhöriggrupper och träffar. 48 organisationer (47 %) svarade att de hade haft någon form av stödjande aktivitet för medlemmar och/eller för anhöriga. Många av de anordnade aktiviteterna riktar sig till både medlemmar och anhöriga, som till exempel: De flesta aktiviteter som anordnas inkluderar hela familjen. Föreningen anordnar även stödverksamhet för familjer som har förlorat ett barn i cancer. (Barncancerföreningen Västra Sverige). Från en annan organisation: Vid våra aktiviteter uppmuntras personer med funktionsnedsättning att ta med närmast anhörig så att även dessa ska vara insatta i olika aspekter av de behov/problem personer med stomi har. Särskilda insatser görs mot föräldrar till barn/ungdomar med stomi (ILCO Västra Götaland). Opinionsbildning Som opinionsbildande aktiviteter finns inom kategorin; att medverka i möten med politiker, att uppvakta politiker och nämnder, att publicera artiklar och debattinlägg i tidningar samt att delta i samarbeten med syftet att uppmärksamma organisationernas intressefrågor. Av de 102 organisationer som svarat, hade 73 organisationer ägnat sig åt opinionsbildande aktiviteter, vilket motsvarar 72 %. Exemplen som lyfts fram inom denna kategori visar på bredden av aktiviteterna och organiseringen. Vi samarbetar med regionspolitiker kring olika omorganisationer. Vi har även djupt samarbete med kommunpolitikerna och får ofta uttala oss i olika frågor som väger tungt (Astma och Allergiföreningen Västra Götaland Nordost). Ett samarbete beskrivs på följande sätt: Under året har vi sökt samarbete med bröstcancerföreningen Agatha. De har gästat vår förening för att bland annat planera internationella cancerdagen tillsammans (Blodcancerföreningen Skaraborg). Det sista exemplet visar på användningen av media för att väcka intresse för organisationens kärnfråga: Under föreningens cykelturné i juli 2012 syntes US Väst nästan dagligen i media under två veckor. Vi kom bland annat in med två debattartiklar i Göteborgs största tidningar. Vi syntes även i SVT Västnytt och TV4 Göteborg. (Unga synskadade i Väst).

51 4 (8) Sociala Antal svarande Kunskapshöjande Stödverksamhet Opinionsbildning aktiviteter Antal svar Sammanfattning av fråga 2 - Aktiviteter för att motverka diskriminering Av totalt 102 organisationer som sickade in ansökningar valde 83 stycken att svara på fråga 2 i ansökan om aktiviteter för att motverka diskriminering. Svaren som ges i ansökningarna varierar i stor grad i omfattning och i hur organisationerna tolkar frågan. Sammanfattningsvis kan nedanstående fem övergripande kategorier av svar noteras. Observera att samma organisation kan ha gett ett svar som gör att de omfattas av mer än en kategori. Den egna verksamheten 63 organisationer, cirka 76 % av de som svarade på frågan, lyfter fram den egna verksamheten i sig. Det vill säga att organisationens existens och dess aktiviteter verkar för och syftar till att motverka diskriminering i samhället. Arbete för att motverka diskriminering sker i egenskap av patient- eller handikapporganisation som på olika sätt organiserar och verkar för personer med funktionsnedsättningar i form av stödverksamhet, informationsspridning, interna och utåtriktade möten, påverkansarbete osv. Ett exempel är en organisation som svarar: Vi tror att vi motverkar diskriminering varje gång en konstnär med funktionshinder visar ett eller flera av sina konstverk. (Svenska Very Special Arts). En annan svarar: Informationsspridning ger genom ökad kunskap och förståelse bättre förutsättningar för de barn och ungdomar som drabbas av cancer. Detta motverkar diskriminering på lång och kort sikt. (Barncancerföreningen Västra Sverige). Ett tredje exempel visar på hur en organisation pekar på hur deras medlemmar utbildas för att deras verksamhet ska verka mot diskriminering: För att lära våra medlemmar att arbeta mot diskriminering samt arbeta för ökad tillgänglighet anordnades en kurs i Plan- och Bygglagen med en arkitekt som är sakkunnig och lärare. (DHR).

52 5 (8) Verksamhet för specifika grupper 10 organisationer (12%) lyfter fram att de arbetat med att motverka diskriminering genom att rikta en del av den egna verksamheten till specifika grupper. Exempelvis utifrån språk (utlandsfödda personer/invandrare/personer som inte har svenska som huvudspråk), personer i vissa åldersgrupper som (yngre eller äldre), personer utifrån kön (kvinnor eller män i den mån de är underrepresenterade inom organisationens område). Organisationen har alltså tolkat och besvarat frågan genom att beakta fler aspekter/diskrimineringsgrunder än den organisationen huvudsakligen arbetar med i egenskap av patient- eller handikapporganisation. En organisation svarar på frågan om arbete mot diskriminering att de har informationsbroschyrer på engelska, finska, persiska, arabiska, kurdiska, somaliska och SBK (Berig) medan en annan skriver att de för att motverka diskriminering har vi särskilt i föreningen uppmärksammat kvinnor eftersom sömnapné är lika vanligt hos både kvinnor och män (Apnéföreningen Väst). Alla är välkomna 13 organisationer (16%) nämnde på olika sätt att alla är välkomna till den egna organisationen och dess aktiviteter, utan att nämna några specifika aktiviteter. Det vill säga de nämner att de strävar efter att de själva som organisation inte ska agera diskriminerande. Ett exempel på svar är : På alla våra aktiviteter och kurser är alla välkomna oavsett kön, ålder, bakgrund eller språk. (DHB Västra Sverige). En organisation i denna kategori förklarade att i de fall som vi upptäcker diskriminering behandlar vi det från fall till fall (Blodcancerföreningen i Västsverige). Aktivt internt arbete Tre organisationer (4%) nämner lite mer specifika interna aktiviteter för att arbeta mot att organisationen själv inte diskriminerar. En organisation lyfter: Vi har ett genustänk där vi försöker få en jämn könsfördelning i styrelsen - vilket tyvärr kan vara svårt att uppnå ibland. Med jämna mellanrum har vi möten för bara tjejer och diskuterar könsroller (Unga rörelsehindrade Göteborgsklubben). En annan organisation lyfter fram att det arbetar med frågan om representation i styrelsen: Fortsatt representation av ledamöter med invandrar bakgrund i styrelsen 2 utav 9. (BCF Johanna Göteborg o Bohuslän). Den tredje lyfte intern utbildning: Därutöver har organisationen motverkat diskriminering till följd av kön & sexualitet genom att delta i Göteborgs lokalförenings jämställdhetsutbildning "Vi andas samma luft"(grunden). Inga aktiviteter 11 organisationer (13%) hade också de ett internt fokus, men där de på olika sätt lyfter att de inte haft några aktiviteter för att motverka diskriminering. Antingen att de inte haft några specifika aktiviteter, att de inte mött problem med diskriminering inom föreningen (IFS, Fyrbodal), eller att de hänvisar de vidare till att sådant arbete förs av dess riksorganisation (till exempel Skaraborgs distrikt av RTP).

53 6 (8) Arbete mot diskriminering (totalt 102 ansökningar) Besvarade frågan Den egna verksamheten Specifika grupper Alla är välkomna Aktivt internt arbete Ingen aktivitet Sammanfattning av fråga 3 - I vilka kommuner har er organisation de senaste tre åren arrangerat aktiviteter? Av totalt 102 organisationer som sickade in ansökningar valde 96 stycken (cirka 80 %) att svara på fråga 3 i ansökan om: i vilka kommuner inom Västra Götaland län har er organisation de senaste tre åren arrangerat aktiviteter. Svaren som ges i ansökningarna varierar i stor grad. Sammanfattningsvis kan nedanstående fyra övergripande svar noteras. Grupp (1) Dessa kommuner har fått mer antal av aktiviteter än dem andra. Antalet varierar stor, som till exempel: från 50 aktiviteter i Göteborg till 29 aktiviteter i Skövde. Grupp (2) Denna grupp består av 7 kommuner. Antal av aktiviteter är ganska jämna, det vill säga varierar från 19 till 28 aktiviteter. Grupp (3) Denna grupp består av 4 kommuner. Antalet av aktiviteter varierar från 9 till 18 aktiviteter. Grupp (4) Denna grupp är väldigt stor och består av 35 kommuner. Antalet av aktivitet varierar från 8 till 1.

54 7 (8) Grupp Kommuner Antal aktiviteter 1 Göteborg, Uddevalla och Skövde mer än 29 2 Borås, Trollhättan, Vänersborg, Kungälv, Skara, Lidköping och Alingsås mellan 28 och 19 3 Mölndal, Falköping, Mariestad och Vara mellan 18 och 9 4 Lysekil, Öckerö, Mellerud, Stenungssund, Götene, Bengtsfors, Lerum, Partille, Sotenäs, Ulricehamn, Färgelanda, Mark, Åmål Ale, Vårgårda, Grästorp, Karlsborg, Tidaholm, Hjo, Härryda, Tibro, Herrljunga, Munkedal, Strömstad, Tanum, Töreboda, Essunga, Gullspång, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Bollebygd, Tranemo, Dals Ed och Svenljunga. mellan 8 och 1 Organisationernas täckningsgrad i Västra Götalandsregionen Andel 102 organisationer Medlemmar i antal kommuner 51 organisationer 8 20 (låg täckningsgrad) 20 organisationer organisationer organisationer (hög täckningsgrad) Sammanfattning av fråga 4 - I vilka kommuner bedriver ni verksamheter där ni INTE har medlemmar Av totalt 102 organisationer som sickade in ansökningar valde 60 stycken att inte svara på denna frågan. 18 föreningar har svarat att de inte har bedrivit någon verksamhet i de kommuner som de inte har medlemmar i. Åtta organisationer har svarat att de har bedrivit någon verksamhet i en kommun som de inte har några medlemmar i.

55 8 (8) Skickade in ansökan Valde att svara på frågan Har svarat att dem inte har divit något aktivivter i annan kommuner Organisationer som har bedrivit aktiviteter i kommuner som dem inte har medlemmar i Kolumn Organisationer som har svarat att de har bedrivit någon verksamhet i en kommun som de inte har någon medlemmar i. Kommuner som organisationerna inte har medlemmar i men har bedrivit någon verksamhet i. Afasi förening DHB Västra Sverige Reumatiker Älvsborg FSDB förening Tandvårdsskadeförbundet distrikt Älvsborg Unga synskadade i Väst Passalen Skara fibromyalgi förening Ljungskile Bengtsfors, Skövde, Strömstad och Öckerö Grästorp Herrljunga, Kungälv, Vara och Skövde Gbg, Uddevalla och Skövde Åmål Skara och Vänersborg Mullsjö

56 Västra Götalandsregionen 1 (7) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RHK Västra Götalandsregionen Rättighetskommitténs kansli Handläggare: Emma Broberg, Håkan Eriksson Telefon: E-post: emma.broberg@vgregion.se, hakan.a.eriksson@vgregion.se Till kommittén för rättighetsfrågor Reviderad policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter efter remissrunda Förslag till beslut 1. Kommittén för rättighetsfrågor beslutar anta justerat förslag till Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. 2. Kommittén för rättighetsfrågor föreslår regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige att anta Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Sammanfattning av ärendet Kommittén för rättighetsfrågor har tagit fram ett förslag till policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter, som under våren 2014 skickats ut på remiss för synpunkter. De synpunkter som skickats in har beaktats och bearbetats av rättighetskommitténs kansli. Av ca 250 remissinstanser inkom svar från 41 stycken instanser. Kansliet har utifrån de inkomna synpunkterna tagit fram ett reviderat förslag på policy med ett antal justeringar i förhållande till förslaget som skickades ut på remiss, se bilaga 1 Förslag till policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter (reviderad av RKK 12 september 2014). Kansliet har även klarspråkat förslaget, med följd att styckesindelningen har korrigerats: stycket med rubriken syfte i remissversionen har flyttats upp i inledningen och rubriken tagits bort. Delarna om bakgrund och centrala begrepp bildar eget stycke med denna rubrik. Stycket Ansvar och genomförande har flyttats till sidan 3. Den ursprungliga versionen av förslaget till policy bifogas som bilaga 4 för jämförelse. I inledningen förtydligas att arbetet utifrån policyn ska få till följd att rättighetsbärarna får ett mer jämlikt handlingsutrymme. I stycket Bakgrund och centrala begrepp föreslår kansliet tre tillägg som utvecklar skrivningarna om vad arbetet med mänskliga rättigheter innebär. Att arbetet med mänskliga rättigheter kräver juridiska, etiska och politiska ställningstaganden, att det i förlängningen innebär rättighetsarbetet en förskjutning av makt och resurser för att stärka alla individers ställning, samt att Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

57 Datum (7) Diarienummer RHK det på en övergripande nivå kräver att det offentliga ska erbjuda möjligheter till upprättelse för enskilda. I förklaringarna till principerna föreslår kansliet ett antal förtydliganden. För första principen ändras nära anhörig till närstående i meningen som lyder Individen äger också själv rätten att avgöra vilka personer som är närstående. För andra principen föreslår kansliet tillägget att Rättighetsbärarens åsikter, hur de tagits till vara och på vilket sätt hen varit delaktig bör dokumenteras och återkopplas till individen. För tredje principen utvecklas att det handlar om att inom ramen för respektive verksamhet arbeta proaktivt för att nå ut till rättighetsbärarna. För femte principen förklaras att det här innebär ett särskilt ansvar för förtroendevalda och chefer för att säkerställa och följa upp kompetensen i verksamheten. Hela förklaringen till första principen (med gjorda ändringar) flyttas sedan så att den kommer sist i förklaringen till fjärde principen, och första meningen i förklaringen till femte principen flyttas så att den utgör ny förklaring till första principen. Vidare preciseras i policyn att de handlingsplaner och strategier som avses för att konkritisera policyn är regiongemensamma sådana. För att förtydliga vissa delar i policyn ändras fotnoten till ordet ställföreträdare och fyra ytterligare fotnötter adderas för att förtydliga handlingsplanernas funktion, när delaktighet för både ställföreträdare och individen ska eftersträvas, vart skyldighetsbärarna kan hänvisa rättighetsbäraren när rättigheter inte tillgodoses, samt att det utöver diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen finns andra diskrimineringsgrunder som också bör beaktas. I stycket Ansvar och genomförande läggs medarbetarna till som även de ansvariga för att omsätta de mänskliga rättigheterna i praktisk handling och ordet pådrivande adderas för att understryka vikten av att utveckla arbetet. I samma stycke förtydligas även att samverkan med andra aktörer i samhället är en del i det här arbetet och att arbetet med att implementera policyns principer ska ske i varje verksamhet utifrån dess ansvarsområden, exempelvis genom att ta fram lokala strategier eller verksamhetsplaner. Utöver ovanstående föreslås även ett antal språkliga förändringar, bland annat byts individen ut mot rättighetsbäraren där detta faller sig lämpligt. Fördjupning av ärendet Förslaget till policy skickades till ca 250 utvalda remissinstanser. Västra Götalandsregionens nämnder, styrelser, kommittéer och bolag, kommunalförbunden, samt föreningar inom den idéburna sektorn ombads komma in med synpunkter. Totalt inkom 41 stycken remissvar, varav 35 från Västra Götalandsregionens förvaltningar, fem från den idéburna sektorn, och ett från ett kommunalförbund. 1 1 Svar inkom från Fastighetsnämnden, Film i Väst, Folkhälsokommittén, Göteborgs botaniska trädgård, HSN 1 till 12, Kollektivtrafiknämnden, Kulturnämnden, Miljönämnden, Naturbruksstyrelsen, Patientnämndernas kansli, Primärvårdsstyrelsen, Styrelsen för SU, Servicenämnden, Styrelsen för Angereds Närsjukhus, Styrelsen för beställd primärvård, Styrelsen för Göteborgs Symfoniker AB, Styrelsen för Habilitering & Hälsa, Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus, Styrelsen för NU-sjukvården, Styrelsen för Skarborgs Sjukhus, Styrelsen för Västarvet, Södra Älvsborgs Sjukhus, Tandvårdsstyrelsen, Västtrafik AB, Grunden

58 Datum (7) Diarienummer RHK Synpunkter lämnades också från de barnrättsutvecklare som sommaren 2014 var anställda vid Utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter. Överlag är Västra Götalandsregionens remissinstanser positivt inställda till att en policy antas. Av remissvaren beskriver 32 förvaltningar i olika positiva ordalag att de välkomnar förslaget, ett svar är neutralt, medan endast två svar ifrågasätter behovet av en policy. Vissa ställer sig mycket positiva utan att ha några ytterligare synpunkter, så som följande svar: Göteborgs botaniska trädgårds styrelse har tagit del av förslaget. Vi ser mycket positivt på en policy för arbetet med mänskliga rättigheter. Vi har inte några förslag till ändringar. Medan Folkhälsokommitténs förklarar att de ser positivt på att arbetet för mänskliga rättigheter i regionen utformas på en övergripande policynivå för Västra Götalandsregionen för att stärka mänskliga rättigheter, samtidigt som de ger en rad synpunkter på hur förslaget till policy bör utvecklas och förbättras. Av de negativa svaren skriver Styrelsen för Habilitering & Hälsa uttryckligen att de ifrågasätter behovet av en policy och menar att policyn i sig själv inte är det som förverkligar de mänskliga rättigheterna samt att de tycker att istället för en policy bör Västra Götalandsregionen ägna kraft åt att arbeta med att fördjupa sin värdegrund och förankra den i de mänskliga rättigheterna, medan Kollektivtrafiknämnden menar att Snarare än en policy ser vi att det skulle vara ett viktigt stöd i det fortsatta arbetet att ha t.ex. en matris/checklista med viktiga punkter att i arbetet med mänskliga rättigheter. För den idéburna sektorn valdes ett stort antal organisationer ut som remissinstanser. Urvalet bestod av organisationer och nätverk inom barnrätt, jämställdhet, HBTQ, nationella minoriteterna och föreningar som övergripande verkar för mänskliga rättigheter, samt samtliga regionala handikapp- och patientorganisationer som får bidrag från Västra Götalandsregionen. Totalt valde följande fem organisationer att lämna sina synpunkter: Grunden, Göteborgs Rättighetscenter mot diskriminering, Hörselskadades distrikt i Västra Götaland, Reumatikerdistriktet Älvsborg, Sverigefinska Riksförbundet. Samtliga ställer sig positiva till att en policy tagits fram och utrycker att de är positiva till att Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter går framåt. Exempelvis skriver Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering att de ser det som mycket positivt och av stor betydelse för invånarna i Västra Götaland att Västra Götalandsregionen antar en policy för sitt arbete med mänskliga rättigheter samt att det är också positivt att Rättighetskommittén har samverkat med civilsamhället i framtagandet av förslaget till policy. Av de fyra tillfrågade kommunalförbunden inkom endast Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) med ett neutralt skriftligt svar där de avböjde att lämna synpunkter då de ej för närvarande har någon verksamhet i relation till mänskliga rättigheter i den utsträckning att det motiverar ett svar. Barnrättsutvecklarna (10 stycken anställda i åldern år med uppdraget att bistå med ett barn- och ungdomsperspektiv till Västra Götalandsregionens arbete) ställde sig positiva till policyn. Västra Götaland, Göteborgs rättighetscenter - mot diskriminering, Hörselskadades distrikt i Västra Götaland, Reumatikerdistriktet Älvsborg och Sverigefinska riksförbundet och Göteborgsregionens kommunalförbund.

59 Datum (7) Diarienummer RHK Se även bilaga 2 Sammanställning av remissinstansernas bedömning av MRpolicyn för remissinstansernas generella inställning till policyn. Utöver allmänna svar om policyn som sådan har 21 av de svarande förvaltningarna, de fem svarande från idéburna sektorn och barnrättsutvecklarna olika former av specifika frågor, synpunkter och/eller förslag till tillägg eller ändringar. Samtliga synpunkter har tagits hand om och tagits i beaktande från kansliets sida. Se bilaga 3 Sammanställning av inkomna synpunkter på förslag till MR-policy med kansliets svar för en utförlig genomgång av inkomna synpunkter tillsammans med kansliets svar och eventuellt förslag på ändring i förslaget till policy. Utifrån de inkomna synpunkterna föreslår kansliet nedanstående justeringar i policyn, redovisade stycke för stycke. Motiveringarna till förslagen redovisas i bilaga 3. Inledning 1. Orden Policyn för mänskliga rättigheter ska ersätts med Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter syftar till i första meningen. 2. Meningen som börjar med Policyn ska vara en ram... flyttas till sist i stycket. 3. Orden handlingsplaner och strategier ersätts med regiongemensamma handlingsplaner och strategier i meningen som börjar med Policyn är en ram Meningen De ska få ett mer jämlikt handlingsutrymme. läggs 5. Orden blir respekterade ersätts med respekteras i tredje meningen som börjar med Rättighetsbärarna ska 6. De inledande orden på samma sätt i fjärde meningen stryks. 7. Följande text läggs till som en fotnot till meningen som börjar med Policyn ska vara en ram : Handlingsplanerna beskriver exempelvis mål, strategier och aktiviteter, ansvarsfördelning inom regionorganisationen sam modeller för uppföljning. Regionfullmäktige har det övergripande ansvaret för att anta regiongemensamma handlingsplaner och strategier. Dessa handlingsplaner ska följa de principer som omfattas av policyn. Bakgrund och centrala begrepp 8. Meningen Arbetet med mänskliga rättigheter kräver juridiska, etiska och politiska ställningstaganden. läggs till efter andra meningen. 9. Ordet stat ersätts med det offentliga i tredje meningen som börjar med Det innebär ett ansvar för varje 10. Bisatsen, samt erbjuda möjligheter till upprättelse för enskilda. läggs till i slutet på tredje meningen som börjar med Det innebär ett ansvar för varje 11. Meningen I förlängningen innebär rättighetsarbetet en förskjutning av makt och resurser för att stärka alla individers jämlika ställning. läggs till i slutet av stycket. 12. Andra och tredje stycket, om rättighetsbärare och skyldighetsbärare, slås ihop till ett stycke.

60 Datum (7) Diarienummer RHK Sista stycket med texten Västra Götalandsregionens förtroendevalda och medarbetare ansvarar därmed för att omsätta mänskliga rättigheter i praktisk handling. stryks och arbetas in i avsnittet Ansvar och genomförande. Principer för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter 14. Chefer läggs till i princip nr 5. Förklaringar till principerna, första principen 15. Med nedanstående gjorda ändringar flyttas hela förklaringen till första principen till sist i förklaringen till fjärde principen. 16. Inledningen på meningen som börjar med Det här innebär att individen i mötet med Västra Götalandsregionen äger rätten i förklaringen till första principen ändras till I mötet med Västra Götalandsregionen äger individen rätten 17. Orden närmast anhöriga ersätts med närstående i meningen som börjar Rättighetsbäraren har också... i förklaringen till första principen. 18. Orden i så stor utsträckning som möjligt läggs till mellan sträva efter att och involvera i meningen som börjar med I de fall individen har ställföreträdare. 19. Fotnoten till ordet ställföreträdare ersätts med följande text: Ställföreträdare är ett samlingsbegrepp som berör en person som (tillfälligt) ersätter en annan person i viss funktion. Med ställföreträdare avses här god man, förvaltare, förmyndare, vårdnadshavare. 20. Meningen som börjar med I de fall individen har ställföreträdare förses med följande fotnot: Ibland behöver ställföreträdaren bli mer involverad för att bevaka individens rättigheter, ibland behöver individens rättigheter bevakas genom att begränsa ställföreträdarens inflytande. Förklaringar till principerna, andra principen 21. Meningen Rättighetsbärarens åsikter, hur de tagits till vara och på vilket sätt delaktighet skett bör dokumenteras och återkopplas läggs till sist i förklaringen till andra principen. Förklaringar till principerna, tredje principen 22. Meningen som börjar Västra Götalandsregionen ska också ge rättighetsbäraren... förses med följande fotnot: Exempel på instanser att hänvisa till är statliga myndigheter så som Diskrimineringsombudsmannen eller domstolsväsendet, Västra Götalandsregionens organ så som patientnämnderna och civilsamhällets intresseorganisationer. 23. Meningen Det handlar om att inom ramen för respektive verksamhet arbeta aktivt för att nå ut till rättighetsbärarna. läggs till efter tredje meningen i förklaringen till tredje principen. Förklaringar till principerna, fjärde principen 24. Meningen som börjar med Även socioekonomisk status förses med följande fotnot: Andra faktorer som behöver beaktas lyfts i de

61 Datum (7) Diarienummer RHK internationella konventionstexterna, så som exempelvis politisk eller annan åskådning och nationalitet (se till exempel Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna Artikel 14). Förklaringar till principerna, femte principen 25. Med nedanstående gjorda ändringar flyttas första meningen i förklaringen till femte principen till förklaringen till första principen, så att den utgör förklaringen. 26. Orden genomsyras av ersätts med kopplas till och styrs utifrån i första meningen som börjar med Det här innebär att de beslut 27. Meningen Det här innebär ett särskilt ansvar för förtroendevalda och chefer för att säkerställa och följa upp kunskapen i verksamheten. läggs till först i förklaringen till femte principen. Förklaringar till principerna, sjätte principen 28. Tillägg görs om att Det här innebär att Västra Götalandsregionens uppföljning uppmärksammar mänskliga rättigheter. Orden mätbara och samhällets tas bort. Ansvar och genomförande 29. Första meningen som börjar Förtroendevalda och chefer ändras till Västra Götalandsregionens förtroendevalda, chefer och medarbetare ansvarar för att efterleva policyn. De ska vara pådrivande och aktivt omsätta mänskliga rättigheter i praktisk handling. 30. Meningen Samverkan med andra aktörer i samhället är en del i det här arbetet. läggs till efter första meningen i stycket. 31. Orden handlingsplaner och strategier ersätts med regiongemensamma handlingsplaner och strategier i meningen som börjar med Policyn konkretiseras. 32. Meningen Arbetet med att implementera policyns principer ska ske i varje verksamhet utifrån dess ansvarsområden, exempelvis genom lokala strategier eller genom att inkludera principerna i verksamhetsplaner. läggs till i slutet av stycket. Process och beslut 33. Språkliga koorigeringar har gjorts i stycket och länets kommunalförbund har lagts till. Tempusformen för behandling i RS och RF har korrigerats. Utöver dessa ändringar har ordet individen bytts ut mot rättighetsbäraren på ett flertal ställen i policyn. Beredning Beredningen av ärendet bestod av en remissrunda med ca 250 remissinstanser, enligt redovisning ovan. Kansliet har lagt stor vikt vid att utförligt hantera

62 Datum (7) Diarienummer RHK inkomna synpunkter och kommentarer. Samtliga synpunkter har tematiserats och systematiskt bemötts skriftligen, se bilaga 3. Detta för att säkerställa en transparant beredningsprocess i enlighet med MR-principerna. Rättighetskommitténs kansli Annika Ottosson Förvaltningschef Anna Jacobson Enhetschef, främjandeenheten Bilagor 1. Förslag till Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter (reviderad av RKK 12 september 2014) 2. Sammanställning av remissinstansernas bedömning av MR-policyn 3. Sammanställning av inkomna synpunkter på förslag till MR-policy med kansliets svar 4. Förslag till Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter (versionen som gått ut på remiss, beslutad av RHK 30 januari 2014) Beslutet skickas till Organisation/person som behöver se beslutet (observera att du kan behöva ta hänsyn till flera beslutsnivåer) e-postadress till organisation eller kontaktperson

63 1 (3) Policy Datum Diarienummer RS RHK Västra Götalandsregionen Rättighetskommitténs kansli Handläggare: Emma Broberg Telefon: E-post: Till regionfullmäktige Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter syftar till att stärka Västra Götalandsregionens kapacitet att respektera, skydda, uppfylla och bevaka hur de mänskliga rättigheterna efterlevs. Rättighetsbärarna ska känna sig trygga i att deras mänskliga rättigheter tillgodoses och respekteras. De ska få ett mer jämlikt handlingsutrymme. Förtroendevalda, chefer och medarbetare ska kunna leva upp till de krav som ställs på Västra Götalandsregionen som skyldighetsbärare. Policyn är en ram för de regiongemensamma handlingsplaner och strategier som konkretiserar arbetet med de mänskliga rättigheterna i Västra Götalandsregionens verksamheter. 1 Bakgrund och centrala begrepp De mänskliga rättigheterna har sin utgångspunkt i att alla människor är födda fria och lika i värde, värdighet och rättigheter. Alla människor har samma mänskliga rättigheter, utan åtskillnad. Arbetet med mänskliga rättigheter kräver juridiska, etiska och politiska ställningstaganden. Det innebär ett ansvar för det offentliga att respektera, skydda, uppfylla och bevaka arbetet med de mänskliga rättigheterna, samt erbjuda möjligheter till upprättelse för enskilda. Rättighetsarbetet innebär en förskjutning av makt och resurser för att stärka alla individers jämlika ställning. Centrala begrepp i arbetet med mänskliga rättigheter är rättighetsbärare och skyldighetsbärare. Individen som äger rättigheten kallas för rättighetsbärare. Den/de som är skyldig att se till att rättighetsbäraren får sina rättigheter tillgodosedda kallas för skyldighetsbärare. I denna policy är rättighetsbärarna alla som bor, arbetar eller vistas i Västra Götaland, och som därmed möter och påverkas av Västra Götalandsregionens verksamheter. Skyldighetsbärare i den här policyn är Västra Götalandsregionen i sin roll som verksamhetsutövare, arbetsgivare och som arena för demokrati. Principer för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter 1 Handlingsplanerna beskriver exempelvis mål, strategier och aktiviteter, ansvarsfördelning inom regionorganisationen samt modeller för uppföljning. Regionfullmäktige har det övergripande ansvaret för att anta regiongemensamma handlingsplaner och strategier för att främja mänskliga rättigheter. Dessa handlingsplaner ska följa de principer som omfattas av policyn. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

64 Dokumentrubrik, ÅÅÅÅ-MM-DD 2 (3) De internationella konventioner som antagits av Sverige är grunden för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. 2 Principerna nedan styr hur arbetet bedrivs och prioriteras i Västra Götalandsregionen, både i mötet med rättighetsbäraren och i planering och beslut: 1. Rättighetsbärarens mänskliga rättigheter är i centrum för Västra Götalandsregionens arbete. 2. Rättighetsbäraren har rätt till delaktighet och medbestämmande i frågor som berör den egna situationen. 3. Rättighetsbäraren ges kunskap om sina rättigheter och hur de kan tas i anspråk. 4. Allt arbete inom Västra Götalandsregionen sker utifrån ickediskriminering och främjar jämlikhet. 5. De mänskliga rättigheterna och det ansvar som Västra Götalandsregionen har som skyldighetsbärare är väl känt hos Västra Götalandsregionens förtroendevalda, chefer och medarbetare. 6. Arbetet med mänskliga rättigheter följs upp systematiskt. Förklaringar till principerna 1. De beslut som fattas, planering och budgetering av verksamheter, prioriteringar som görs och det bemötande som rättighetsbäraren får kopplas till och styrs utifrån de mänskliga rättigheterna. 2. Västra Götalandsregionen ska erbjuda rättighetsbärare, grupper, organisationer och föreningar delaktighet och medbestämmande i frågor som berör den egna situationen. Delaktighet och medbestämmande ska ske både informellt och formellt, dels i mötet med rättighetsbäraren, dels genom samråd, dialogprocesser och med referensgrupper. Rättighetsbäraren ska kunna framföra sin åsikt till relevant instans och veta att åsikten respekteras och övervägs. Detta förutsätter kommunikation anpassad till individensförutsättningar. Rättighetsbärarens åsikter, hur de tagits till vara och på vilket sätt delaktighet skett bör dokumenteras och återkopplas. 3. Västra Götalandsregionen ska informera rättighetsbärarna om deras rättigheter inom Västra Götalandsregionens verksamheter. Västra Götalandsregionen ska också ge rättighetsbäraren information om vart det går att vända sig om rättigheterna inte efterlevs. 3 Informationen ska anpassas för att nå samtliga individer. Det handlar om att inom ramen för respektive verksamhet arbeta aktivt för att nå ut till rättighetsbärarna. Alla beslut kännetecknas av öppenhet och tydlighet. 2 De internationella konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har antagit är: Europeiska konventionen för skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, konventionen mot rasdiskriminering, konventionen mot diskriminering av kvinnor, konventionen mot tortyr och annan kränkande behandling, konventionen om barnets rättigheter, konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 3 Exempel på instanser att hänvisa till är statliga myndigheter så som Diskrimineringsombudsmannen eller domstolsväsendet, Västra Götalandsregionens organ så som patientnämnderna och civilsamhällets intresseorganisationer.

65 Dokumentrubrik, ÅÅÅÅ-MM-DD 3 (3) 4. De mänskliga rättigheterna gäller för alla och särskilda insatser måste ibland vidtas för grupper och individer med svagt skydd. Diskrimineringslagstiftningens sju diskrimineringsgrunder: etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck, och hur dessa samverkar är en utgångspunkt i detta arbete. Även socioekonomisk status och utbildningsbakgrund påverkar förutsättningarna att få de mänskliga rättigheterna tillgodosedda. 4 I mötet med Västra Götalandsregionen har individen rätten att själv identifiera sig vad gäller kön, könsidentitet, sexualitet, etnicitet, funktionsförmåga, religion/trosuppfattning. Rättighetsbäraren har också själv rätt att avgöra vilka personer som är närstående. I de fall individen har ställföreträdare 5 ska Västra Götalandsregionens medarbetare sträva efter att i så stor utsträckning som möjligt involvera både individen och ställföreträdaren Förtroendevalda och chefer har ett särskilt ansvar att säkerställa och följa upp kunskapen om mänskliga rättigheter i verksamheten. Rättighetsbäraren ska mötas av kunnig och kompetent personal, som har god kännedom om de mänskliga rättigheterna. 6. Västra Götalandsregionens uppföljning uppmärksammar mänskliga rättigheter. Det innebär också att de handlingsplaner och strategier som är knutna till policyn ska ha konkreta och tidsbestämda mål. Effekten av arbetet med mänskliga rättigheter följs upp gentemot individer, grupper och föreningar. Ansvar och genomförande Västra Götalandsregionens förtroendevalda, chefer och medarbetare ansvarar för att efterleva policyn. De ska vara pådrivande och aktivt omsätta mänskliga rättigheter i praktisk handling. Samverkan med andra aktörer i samhället är en del i arbetet. Policyn konkretiseras genom regiongemensamma handlingsplaner och strategier. Arbetet med att implementera policyns principer ska ske i varje verksamhet utifrån dess ansvarsområden, exempelvis genom lokala strategier eller genom att inkludera principerna i verksamhetsplaner. Process och beslut Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter har tagits fram genom dialog med organisationer och nätverk inom barnrätt, jämställdhet, nationella minoriteter och funktionshinder samt föreningar som övergripande verkar för mänskliga rättigheter. Policyn har gått ut på remiss dels internt inom Västra Götalandsregionen, dels till länets kommunalförbund och dels till civilsamhället. Policyn antogs i regionstyrelsen (datum) och regionfullmäktige (datum). 4 Andra faktorer som behöver beaktas lyfts i de internationella konventionstexterna, som exempelvis politisk eller annan åskådning och nationalitet (se till exempel Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna Artikel 14). 5 Ställföreträdare är ett samlingsbegrepp som berör en person som (tillfälligt) ersätter en annan person i viss funktion. Med ställföreträdare avses här god man, förvaltare, förmyndare, vårdnadshavare. 6 Ibland behöver ställföreträdaren bli mer involverad för att bevaka individens rättigheter, ibland behöver individens rättigheter bevakas genom att begränsa ställföreträdarens inflytande.

66 1(3) Bilaga 2. Sammanställning av remissinstansernas bedömning av MR-policyn Remissinstans Sektor Synpunkt Inställning Fastighetsnämnden VGR Nämnden anser att arbetet med mänskliga rättigheter är viktigt och behöver utvecklas. Policyn är då ett viktigt verktyg i Västfastigheters arbete i den fysiska planeringen och genom lokalförsörjningsprocessen. Film i Väst VGR Film i Väst har tagit del av remissen men har inga synpunkter. Neutral Folkhälsokommittén VGR Folkhälsokommittén ser positivt på att arbetet utformas på en övergripande policynivå för Västra Götalandsregionen för att stärka mänskliga rättigheter. Göteborgs botaniska trädgård VGR Göteborgs botaniska trädgård har tagit del av förslaget, ser mycket positivt på en policy för arbetet med mänskliga rättigheter, och har inga förslag till ändringar. HSN 1 till 12 VGR Hälso- och sjukvårdsnämnden anser att förslag till länsövergripande policy är ambitiöst och väl genomarbetat. Positivt med förslaget är att den är kortfattad, det finns förklaringar till principerna vilket ger tydlighet, att uppföljningen är beskriven. Kollektivtrafiknämnden VGR Kollektivtrafiksekretariatet samarbetar idag med rättighetskommitténs kansli i frågor kring mänskliga rättigheter och har pågående arbete med bland annat tillgänglighet för alla grupper i kollektivtrafiken. Det är ett utvecklingsarbete med givande ömsesidig kompetensutveckling. Förslaget till policy behöver kompletteras om den ska kunna spela den roll som förväntas. Samråd sker idag i förarbete med styrande dokument som exempelvis Funktionshinderstrategi, Trafikförsörjningsprogram etc. Snarare än en policy ser vi att det skulle vara ett viktigt stöd i det fortsatta arbetet att ha t.ex. en matris/checklista med viktiga punkter att i arbetet med mänskliga rättigheter, så som konsekvensbedömning utifrån ett antal givna punkter. Kulturnämnden VGR Kulturnämnden ställer sig bakom förslaget och anser att frågor om mänskliga rättigheter har hög prioritet och är en viktig utgångspunkt för nämndens strategi för vidgat deltagande. Kulturnämnden nämner vikten av dialog, nämndens ansvar som skyldighetsbärare, förtroendevalda och medarbetares ansvar och att policyn ska omsättas i uppdrag och andra styrdokument. Kulturnämnden nämner vikten av ökad kunskap och utrymme för metodutveckling och implementering. Regionens arbete med partnerskap för interkulturell dialog är ett exempel på sådan metodutveckling. Miljönämnden VGR Miljönämnden anser att förslaget är välformulerat och lätt att ta till sig. Positivt är att de begrepp som används är väl definierade och förklarade. Mycket av det som policyn innebär görs troligtvis redan idag, men det är bra att det tydliggörs i de sex principerna. Miljönämnden välkomnar policyn och har i övrigt inga synpunkter. Naturbruksstyrelsen VGR Ett av de statliga styrdokumenten för naturbruksförvaltningens verksamhet är läroplanen för gymnasieskolan. I läroplanen beskrivs skolans uppdrag i två huvuddelar; att förmedla kunskaper samt värdegrundsuppdraget, vilket utgår från grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna. Innebörden i värdegrundsuppdraget stämmer delvis överrens med den föreslagna policyn, men positionerna ligger längre fram i det uppdrag som naturbruksförvaltningen genom läroplanen arbetar med än de formuleringar som återfinns. Positiv Positiv Positiv Positiv Negativ Positiv Positiv Positiv

67 Patientnämndernas kansli VGR Patientnämnderna ställer sig i huvudsak positiva till förslaget. Policyns innehåll är angeläget ur flera perspektiv, inte minst kan kansliet i sina klagomål notera att brister i mötet mellan människor kan utgöra patientsäkerhetsbrister och minska förtroendet för VGR. Vård på lika villkor med största möjlig förtroende är en av framtidens största utmaninger, då måste den enskildes kunskaper och inflytande respekteras. Primärvårdsstyrelsen VGR Primärvårdsstyrelsen ställer sig bakom policyn med tillägget att regionens policy för mänskliga rättigheter bör inkludera ett särskilt omnämndande av de rättigheter som enligt svensk lag tillkommer de nationella minoriteterna. Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset VGR De föreslagna principerna är välgrundade och eftersträvansvärda. SU ställer sig bakom förslaget till policy. Policyn svarar väl mot de etiska principerna, att göra gott, icke skada, autonomi och rättvisa. Även de yrkesetiska kodernas innebörd överensstämmer väl med den föreslagna policyn vilket gynnar följdssamheten. Servicenämnden VGR Förslaget är väl genomarbetat och beskriver på ett tydligt sätt de grundläggande principerna för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Policyn är ett tydligt ramverk för framtida handlingsplaner och strategier. Det är viktigt att handlingsplanerna är tydliga och innehåller vad som ska följas upp, hur uppföljningen ska ske, vem som utför och vem som har ansvar för att granska utfallet. Styrelsen för Angereds Närsjukhus Styrelsen för Göteborgs Symfoniker AB VGR VGR ANS arbetar aktivt i arbetet med utformningen av ett rättighetsbaserat arbetssätt. Mänskliga rättigheter är en viktig del i det dagliga arbetet. ANS är dock införstådda med att det finns utmaningar i att integrera och utveckla systematik i att uppnå ett arbetssätt i alla dess delar och därför är det välkommet med en tydlig policy som ett bra stöd i denna strävan. Policyn ska stödja förtroendevalda och medarbetare och vara en ram för handlingsplaner och strategier. Både rättighetsbärarna och skyldighetsbärarna ska känna trygghet. Styrelsen för Göteborgs Symfoniker AB har tagit del av förslaget, och har inget att invända mot förslaget. Vi tycker det är bra att frågorna om mänskliga rättigheter lyfts upp i ett policydokument som kan hjälpa verksamheterna att upptäcka och åtgärda de brister som eventuellt förekommer. Styrelsen för Habilitering & Hälsa VGR Styrelsen för Habilitering & Hälsa ser positivt på att arbetet med att stärka mänskliga rättigheter och motverka diskriminering har påbörjats. Habilitering & Hälsa ifrågasätter behovet av en policy och menar att policyn i sig själv inte är det som förverkligar de mänskliga rättigheterna Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus VGR Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus tycker att policyn på ett tydligt sätt redovisar syfte, ansvar och genomförande och att principerna är tydliga och väl beskrivna. Förklaringarna gör det lättare att förstå varje enskild princip och hur dessa styr regionens arbete. Styrelsen för NU-sjukvården VGR NU-sjukvården ser positivt på förslaget till policy om mänskliga rättigheter. Förvaltningen ser att policyn kan Positiv utgöra en bra grund för handlingsplaner och strategier som utarbetas, både på regionövergripande och på lokal nivå. Styrelsen för Skarborgs Sjukhus VGR Skaraborgs Sjukhus styrelse ställer sig bakom förslaget till policy. SkaS styrelse lyfter fram allas rätt till jämlik Positiv vård, ickediskriminering och personcentrerad omvårdnad som ska leda till ökad patientupplevd delaktighet och trygghet. Styrelsen för Västarvet VGR Tillstyrka kommittén för rättighetsfrågors remissförslag. Positiv Positiv Positiv Positiv Positiv Positiv Positiv Negativ Positiv 2(3)

68 Södra Älvsborgs Sjukhus VGR Södra Älvsborgs sjukhus konstaterar att de etiska principer som gäller inom sjukvården, sjukhusets strategiplan med vision, värdegrund med flera, samt gällande lagstiftning är helt i överensstämmelse med förslaget policydokument. Sjukhuset har inget att erinra och stödjer förslaget. Tandvårdsstyrelsen VGR Tandvårdsstyrelsen välkomnar och bejakar förslaget till policy för regionens arbete med mänskliga rättigheter. Syftet och genomförande, som beskrivs i policyn stöds av Tandvårdsstyrelsen. För att uppnå syftet behövs en övergripande policy eller guideline för regionens verksamheter i det fortsatta arbetet med konkretisering. Förslaget är ett sådant stöd och utgör en ram för handlingsplaner och strategier. Västtrafik AB VGR Västtrafik ställer sig bakom de principer som formulerats i policyn i sin helhet. Principerna har flera beröringspunkter i vår verksamhet och ligger i linje med den värdegrund Västtrafik vill representera. Vi ser att den föreslagna policyn kommer att stödja oss i vårt arbete att ta ytterligare steg i den riktning policyn representerar. Ser vi till våra möten med regionens invånare är Rättigheter för personer med funktionsnedsättning ett tydligt exempel där principerna stödjer vårt arbete. Västtrafik strävar efter att möjliggöra resande för alla och strävar efter en inkluderande dialog byggd på delaktighet och medbestämmande. Grunden Västra Götaland Idéburna Grunden anser att det är viktigt att Västra Götalandsregionen vill arbeta för mänskliga rättigheter. Positiv Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering Idéburna Ser det som mycket positivt och av stor betydelse att en policy antas och att samverkan med civilsamhället har genomförts i framtagandet. Välkomnar den definition av rättighetsbärare som inkluderar alla som bor, arbetar eller vistas i Västra Götaland. GRC ställer sig bakom principerna i sin helhet, men har vissa kommentarer och förslag gällande principernas förklaringar. Positiv Hörselskadades distrikt i Västra Götaland Idéburna Finner det mycket bra att det tas fram en policy och att principerna är mycket bra. Men har följande kommentarer till förklaringarna. Reumatikerdistriktet Älvsborg Idéburna Tycker hela policyn är bra där ni fått med det som är viktigt. Positiv Sverigefinska riksförbundet Idéburna Sverigefinska Riksförbundet ser mycket positivt på ert arbete inom MR-området, men önskar dock att de nationella minoriteternas rätt till sitt språk och sin kultur skulle särskilt nämnas i era styrdokument och i era beskrivna MR-principer, t ex vid punkt 3. Positiv Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Barnrättsutvecklare GR Då GR ej för närvarande har någon verksamhet i relation till mänskliga rättigheter i den utsträckningen att det motiverar ett svar, kommer vi inte att besvara remissen. Generellt sett anser vi att det är en väldigt bra policy som berör det mesta - allt från ålder till könsidentitet, religion, socioekonomisk status osv. MR-policyn har en bra inledning som redan i början konkretiserar vad Västra Götalandsregionen har för uppgift i att följa de mänskliga rättigheterna i regionen. Det viktiga nu är att policyn verkligen efterlevs och inte blir en hyllvärmare ; Att man verkligen ser till att alla individer i VGR får reda på vad de har för rättigheter, oavsett funktionsnedsättningar, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck. Vidare anser vi att det också är mycket viktigt att skyldighetsbärarna verkligen vet hur de ska arbeta efter policyn - eftersom det är de som ska genomföra den. Positiv Positiv Positiv Positiv Neutral Positiv 3(3)

69 1(26) Bilaga 3. Sammanställning av inkomna synpunkter på förslag till MR-policy med kansliets svar Instans Folkhälsokommittén HSN 9 och 10 Sektor Område Fokus Synpunkt Svar Ändringsförslag VGR VGR Ansvar och genomförande Ansvar och genomförande Allas ansvar Allas ansvar Det vilar ett tydligt ansvar för hela den offentliga sektorn att utveckla och föra frågan om mänskliga rättigheter framåt. Önskar att ett framåtsyftande övergripande ansvar skrivs in i policyn. En regiongemensam samverkan kommer att ytterligare stärka arbetet genom initiativ på flera arenor. Vill poängtera att medarbetarna har en viktig roll för genomförandet av policyn. Detta bör framgå under rubriken Ansvar och genomförande. I sista stycket i inledningen i policyn understryks att det är Västra Götalandsregionens förtroendevalda och medarbetare som ansvarar för att omsätta mänskliga rättigheter i praktisk handling, i och med det ligger det övergripande ansvaret på alla som verkar inom den offentliga sektorn. Utöver att "omsätta rättigheter i praktisk handling" kan det vara bra att poängtera ansvaret att eftersträva utveckling och ständiga förbättringar. Under "ansvar och genomförande" preciseras att förtroendevalda och chefer ansvarar för att efterleva policyn. Det ligger såklart ett extra ansvar för chefer och förtroendevalda att utveckla verksamheten och driva arbetet framåt, men det vore bra att förtydliga alla medarbetares ansvar. Vi instämmer i synpunkten och föreslår ett tillägg. (1) Sista stycket i inledning som berör ansvar stryks och arbetas in i avsnittet Ansvar och genomförande, och andra och tredje styckena i inledningen slås ihop. (2) Första meningen i stycket "Ansvar och genomförande" ändras till Västra Götalandsregionens förtroendevalda, chefer och medarbetare ansvarar för att efterleva policyn. De ska vara pådrivande och aktivt omsätta mänskliga rättigheter i praktisk handling. (3) Följande språkliga ändringar görs i stycket "syfte": Orden Policyn för mänskliga rättigheter ska ersätts med Policyn syftar till i första meningen med Policyn syftar till i första meningen, orden blir respekterade ersätts med respekteras i tredje meningen som börjar med Rättighetsbärarna ska och de inledande orden på samma sätt i fjärde meningen stryks. Första meningen i stycket "Ansvar och genomförande" ändras till Västra Götalandsregionens förtroendevalda, chefer och medarbetare ansvarar för att efterleva policyn. De ska vara pådrivande och aktivt omsätta mänskliga rättigheter i praktisk handling.

70 2(26) Instans HSN 1 till 12 Hörselskadades distrikt i Västra Götaland Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering Sektor Område Fokus Synpunkt Svar Ändringsförslag VGR Idéburna Idéburna Generell synpunkt Förklaring princip 3 Förklaring princip 4 Andra aktörer Andra aktörer Diskrimineringsgrunder Utöver Västra Götalandsregionens roll när det gäller mänskliga rättigheter i den egna verksamheten borde den nya policyn även belysa hur regionen bör agera i dessa frågor tillsammans med övriga samhället. Förklaring av princip 3: När information ges om vart individer kan vända sig om rättigheterna inte efterlevs är det viktigt att det också lämnas information om vilka intresseorganisationer det finns som individen kan vända sig till. Förklaringen av princip 4: Det är bra att utgå från diskrimineringsgrunderna, men också att överskrida dem genom att inkludera fler diskrimineringsgrunder än dem som fastslås i lagen. I policyn nämns att effekten av arbetet med mänskliga rättigheter kommer att följas upp gentemot samhällets individer, grupper och föreningar. Det är ett exempel på hur Västra Götalandsregionen bör agera i dessa frågor tillsammans med övriga samhället. Västra Götalandsregionen samarbetar idag med andra offentliga organ så som Länsstyrelsen och Göteborgs stad, med civilsamhället etc. Ett förtydligande kan vara relevant, men att ta upp det mer utförligt passar inte riktigt in på policynivå, utan är snarare saker som kan preciseras i handlingsplaner, strategier, budgetarbetet och enskilda verksamheters verksamhetsplaner. Policyn som den är skriven nu beskriver inte närmare vilka instanser skyldighetsbärarna kan informera om. Det är inte bra att binda upp policyn kring att en ska informera om specifika myndigheter eller organisationer, men det kan vara bra med ett allmänt exemplifierande tillägg i form av en fotnot. I förklaringen till principen lyfts fram att även andra faktorer än diskrimineringslagens diskrimineringsgrunder, så som socioekonomisk status och utbildningsbakgrund påverkar förutsättningarna att få de mänskliga rättigheterna tillgodosedda. Det är strategiskt lämpligt att ha kvar referensen till diskrimineringslagstiftningen, men det kan vara bra att exemplifiera med fler diskrimineringsgrunder/påverkande faktorer genom en fotnot. Meningen Samverkan med andra aktörer i samhället är en del i det här arbetet. läggs till efter första meningen i stycket "Ansvar och genomförande". Meningen som börjar Västra Götalandsregionen ska också ge individen... i förklaringen till tredje principen förses med följande fotnot: Exempel på instanser att hänvisa till är statliga myndigheter så som Diskrimineringsombudsmannen eller domstolsväsendet, Västra Götalandsregionens organ så som patientnämnderna och civilsamhällets intresseorganisationer. Meningen som börjar med Även socioekonomisk status i förklaringen till fjärde principen förses med följande fotnot: Andra faktorer som behöver beaktas lyfts upp i de internationella konventionstexterna, så som exempelvis politisk eller annan åskådning och nationalitet (se till exempel Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna Artikel 14).

71 Instans Styrelsen för Habilitering & Hälsa Styrelsen för Habilitering & Hälsa Sektor Område Fokus Synpunkt Svar Ändringsförslag VGR VGR Folkhälsokommittén VGR Generell synpunkt Generell synpunkt Generell synpunkt Etik Etik Etik, juridik, politik Istället för en policy bör Västra Götalandsregionen ägna kraft åt att arbeta med att fördjupa sin värdegrund och förankra den i de mänskliga rättigheterna. Värdegrunden bör kompletteras med en vision för arbetet med de mänskliga rättigheterna. Formuleringen skulle kunna vara att Västra Götalandsregionen och dess förvaltningar ska leva upp till sina skyldigheter genom att respektera, främja och skydda och övervaka tillämpningen av mänskliga rättigheter. Detta är en formulering som i stort sett återfinns i det utsända förslaget. Förutom att utgöra rättsregler, uttrycker mänskliga rättigheter också etiska och politiska ställningstaganden som är centrala för varje samhälle. Policyn står inte i motsättning till Plattform - vår gemensamma grund. Policyn kommer snarare kunna bidra till just att fördjupa och utveckla värdegrunden genom att principerna för arbetet med mänskliga rättigheter med tillhörande förklaringar preciserar exempelvis hur Västra Götalandsregionen ser på delaktighet, på vad det innebär att ha en helhetssyn på individen när det gäller saker som rätten att identifiera sig själv, vikten av ickediskriminering etcetera. Tilläggas bör även att arbetet med skydda, respektera, uppfylla och bevaka mänskliga rättigheter och att se till rättighetsbärarna och skyldighetsbärarnas ansvar är ett brett område som måste omfatta allt ifrån etiska värdegrundsfrågor till juridiska avvägningar och förståelse för hur det berör politiska ställningstaganden och maktfrågor. Den vision som Västra Götalandsregionen ska utgå ifrån är Vision Västra Götaland - Det goda livet. Den föreslagna formuleringen är bra, men en policy fyller en större funktion, se svaret på synpunkten om behovet av en policy. Inledningsvis i policyn nämns mänskliga rättigheternas innebörd mycket kort. Vi håller med om att det finns ett behov av att kort utveckla vad mänskliga rättigheter faktiskt betyder och innebär för oss i Västra Götalandsregionen. Inget ändringsförslag Inget ändringsförslag 3(26) Meningen Arbetet med mänskliga rättigheter kräver juridiska, etiska och politiska ställningstaganden. läggs till i stycket Bakgrund och centrala begrepp.

72 4(26) Instans Styrelsen för Habilitering & Hälsa Folkhälsokommittén Kollektivtrafiknämnden Sektor Område Fokus Synpunkt Svar Ändringsförslag VGR VGR VGR Generell synpunkt Generell synpunkt Förklaring princip 2 Etik, utbildning Individbegreppet Individbegreppet I policyförslaget läggs ansvar för genomförandet på förtroendevalda och chefer i Västra Götalandsregionen. Dessa är inte bara skyldighetsbärare, utan också kulturbärare av regionens värdegrund. Habilitering & Hälsa ser därför att det är strategiskt viktigt att utbilda dessa i vad mänskliga rättigheter och diskriminering innebär. Önskar se en definition av individen som utgår från en helhetssyn på individen och medborgaren i Västra Götaland. Genom att fokusera ett bemötande med tonvikt på hälso- och sjukvården riskerar arbetet att inte nå stora grupper av befolkningen. Policyn behöver kompletteras om den ska kunna spela den roll som förväntas. Kollektivtrafiknämnden ser att vi behöver stöd i policyn för att kunna förhållas oss på ett rimligt sätt till det individperspektiv som policyn bygger på. Skrivningar som t ex individen har rätt till delaktighet och medbestämmande i frågor som rör den egna situationen innebär att tolkning måste göras utifrån myndighetens ansvarsområde. Vår verksamhet påverkar många människor och i stort sett alla grupper i samhället. Vi behöver kunna förhållas oss på ett sätt som gör att vi kan arbeta övergripande och genom dialog med representanter för grupper, snarare än på individnivå. Tillgodoses i regionbudgeten. Arbetet med utbildningar av förtroendevalda och förvaltningsledningar pågår och är ett av kommittén för rättighetsfrågors övergripande mål i budget 2014 och Exakt hur utbildningar ska organiseras bör inte detaljstyras på policynivå. Policyn avser hela Västra Götalandsregionens verksamhet och är inte inriktad på just hälso- och sjukvården. Arbetet med mänskliga rättigheter tar sig ibland olika uttryck i olika verksamhet, exempelvis för en kulturinstitution eller en vårdcentral, men det är samma grundläggande principer som måste vara vägledande. Att i olika verksamheter erbjuda individer delaktighet och medbestämmande i frågor som rör den egna situationen kommer rent praktiskt innebära olika saker i olika förvaltningar. Det finns inte en standardmetod som kan gälla i alla sammanhang oavsett om det är frågor som rör exempelvis vård, kultur eller kollektivtrafik. Det stämmer att i den dagliga verksamheten och i genomförandet av de handlingsplaner som är kopplade till policyn måste en konkretisering genomföras i respektive verksamhet utifrån de vägledande principerna i policyn. Inget ändringsförslag Inget ändringsförslag Inget ändringsförslag

73 Instans Styrelsen för Habilitering & Hälsa VGR Primärvårdsstyrelh St VGR Primärvårdsstyrelsen och Styrelsen för betälld i ä å d VGR Styrelsen för Habilitering & Hälsa VGR Sektor Område Fokus Synpunkt Svar Ändringsförslag Generell synpunkt Generell synpunkt Generell synpunkt Generell synpunkt Individbegreppet Information om MR Information om MR Information om MR Ordet individen kan dessutom syfta på såväl rättighetsbäraren som skyldighetsbäraren. Det vore även önskvärt att det fanns med en kartläggning/beskrivning av Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Finns det områden som är särskilt eftersatta som bör lyftas fram? Trots goda ambitioner att följa mänskliga rättigheter och att motverka diskriminering kan detta ändå ske. Därför bör det finnas ett regionalt arbete med att synliggöra effekterna av omedveten diskriminering i verksamheterna. Det är en intressant synpunkt. Det är viktigt att se att varje människa kan vara rättighetsbärare eller skyldighetsbärare beroende på i vilken roll och kontext man befinner sig. I tredje stycket i inledningen förklaras lite närmare med vad som avses med rättighetsbärare och skyldighetsbärare, och i vilket perspektiv det är viktigt att förstå rollerna i policyns sammanhang. Det ligger inte i policyns funktion att ge en utförlig beskrivning av arbetet med mänskliga rättigheter idag i Västra Götalandsregionen. Att redovisa arbetet som pågår hade blivit en allt för omfattande text i sig. Rättighetskommittén kan bidra med utbildningsmaterial till Västra Götalandsregionens verksamheter. Det ligger inte i själva policyns funktion att göra en kartläggning av hur väl Västra Götalandsregionen uppfyller skyldigheterna med att skydda, respektera, uppfylla och bevaka de mänskliga rättigheterna. Utöver det generella arbetet finns det dock ett arbete med att särskilt verka för att rättigheterna säkerställs för grupper där skyddet generellt är som svagast. I skrivande stund håller exempelvis en handlingsplan på att arbetas fram för de nationella minoriternas rättigheter. Att arbeta mot diskriminering handlar såklart om att belysa de utmaningar och problem som finns på individuell och strukturell nivå. Detta sker och ska ske på många olika plan: i samrådsdiskussioner med företrädare för civilsamhället, i uppföljnings- och utvärderingsarbete, i olika analyser av rättighetssituationen i regionen och så vidare. Se även förklaringen till 6e principen. 5(26) Ordet individen byts ut mot rättighetsbärare på de områden i policyn där detta bedöms som lämpligt. Inget ändringsförslag Inget ändringsförslag Inget ändringsförslag

74 6(26) Instans HSN 1 till 4 HSN 6 och 8 HSN 6 och 8 Sektor Område Fokus Synpunkt Svar Ändringsförslag VGR VGR VGR Generell synpunkt Förklaring princip 1 Förklaring princip 2 Juridik Juridik Juridik I Västra Götalandsregionens budget 2014 står det att alla ska arbeta efter och leva upp till internationella konventioner och svensk lagstiftning. I förslag till policy lyfts enbart de internationella konventionerna som grunden för Västra Götalandsregionens arbete. Det är viktigt att beakta såväl nationella som internationella konventioner. I policyn anges att man kan välja vilka som är anhöriga. Detta är inte korrekt. Istället förslås att begreppet närstående används. I fotnot två saknas begreppet förvaltare. Relevant källa bör användas. Vi ser inte behovet av att ha som policy att Västra Götalandsregionens verksamheter ska utgå från svensk lagstiftning. Att följa svensk lag är något som bör ske även utan policy. I Socialstyrelsen termbank 2004 definieras anhörig som en person inom familjen eller bland de närmaste släktingarna. Socialstyrelsen skriver även att man ska observera att termerna anhörig och närstående inte används konsekvent i lagtexterna. Orden används och definieras på olika sätt i olika juridiska sammanhang och används i många vardagliga sammanhang som synonymer. I revideringen av Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 2 b och patientlagen (2014:821) 3 kap. 4 (träder i kraft ) används begreppet närstående. Vi instämmer i att det vore lämpligt att ändra från "anhörig" till "närstående" då det är det begrepp som i dagsläget är aktuellt juridiskt (som även kan fungera i andra politikområden utöver sjukvården). Utöver det juridiska argumentet tycker vi även att "närstående är ett lite bredare begrepp. Poängen är att lyfta fram individens rätt att själv definiera vem som är närstående. Instämmer. Inget ändringsförslag Orden närmast anhöriga ersätts med närstående i meningen som börjar Rättighetsbäraren äger också... i förklaringen till första principen. Fotnoten till ordet ställföreträdare i förklaringen till första principen ersätts med följande text: Ställföreträdare är ett samlingsbegrepp som berör en person som (tillfälligt) ersätter en annan person i viss funktion. Med ställföreträdare avses här god man, förvaltare, förmyndare, vårdnadshavare.

75 7(26) Instans Naturbruksstyrelsen Patientnämndernas kansli Sektor Område Fokus Synpunkt Svar Ändringsförslag VGR VGR Förklaring princip 1 Förklaring princip 1 Juridik Juridik I förklaringen till punkt 1 står att Individen äger också själv rätten att avgöra vilka personer som är närmast anhöriga. Det gäller inte fullt ut för barn och ungdomar som har en vårdnadshavare, och dessa grupper har därför inte den möjligheten på det sätt som det är formulerat. Punkt 1 förklaring till principerna : Närmast anhörig behöver förtydligas. Är innebörden släktskap som avses i ärvdabalken? Avses närstående? Jämför Elisabet Rynning Samtycke till medicinsk vård och behandling s 306 ff. Patientnämnderna föreslår att begreppet närstående används istället. I förklaringen till 1:a principen preciseras att i de fall individen har ställföreträdare (där barn som är personer med vårdnadshavare ingår) ska Västra Götalandsregionens medarbetare sträva efter att involvera både individen och ställföreträdaren. Detta bör även appliceras på meningen innan om att själv definiera vilka personer som är närmast anhöriga - det bör ske i dialog med både barnet och vårdnadshavaren. I Socialstyrelsen termbank 2004 definieras anhörig som en person inom familjen eller bland de närmaste släktingarna. Socialstyrelsen skriver även att man ska observera att termerna anhörig och närstående inte används konsekvent i lagtexterna. Orden används och definieras på olika sätt i olika juridiska sammanhang och används i många vardagliga sammanhang som synonymer. I revideringen av Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 2 b och patientlagen (2014:821) 3 kap. 4 (träder i kraft ) används begreppet närstående. Vi instämmer i att det vore lämpligt att ändra från "anhörig" till "närstående" då det är det begrepp som i dagsläget är aktuellt juridiskt (som även kan fungera i andra politikområden utöver sjukvården). Utöver det juridiska argumentet tycker vi även att "närstående" i lite högre grad är ett bredare begrepp. Poängen är att lyfta fram individens rätt att själv definiera vem som är närstående. Inget ändringsförslag Orden närmast anhöriga ersätts med närstående i meningen som börjar Rättighetsbäraren äger också... i förklaringen till första principen.

76 8(26) Instans Patientnämndernas kansli Patientnämndernas kansli Patientnämndernas kansli Sektor Område Fokus Synpunkt Svar Ändringsförslag VGR VGR VGR Förklaring princip 1 Förklaring princip 2 Generell synpunkt Juridik Juridik Juridik Punkt 1 förklaring till principerna : Begreppet ställföreträdare behöver analyseras så att det klart framgår vad som avses i detta avseende och att det överensstämmer med lag och förarbeten. Till exempel är det inte på något sätt givet att god man innehar status ställföreträdare i vård och behandling samt omsorg. Förslag att i stället för att använda begreppet ska erbjudas kan policyn harmonisera med t.ex. kommande patientlag. Patientlagen framhåller vårdgivarens skyldighet till information för att patienten genom kunskap ska kunna vara delaktig och kunna ta ställning. Förordar att så långt som möjligt samma vokabulär används i policyn som i den som används i andra legala sammanhang. Om samma begrepp betyder samma sak i olika skrifter med olika tyngd minskar riskerna för missförstånd och osäkerhet. En regionöverskridande policy ska vara ett vägledande dokument med grundläggande principer för Västra Götalandsregionens arbete. En stringent använd begreppsapparat är att föredra, men det kan noteras att policyn inte kan ersätta behovet av att göra en juridisk bedömning i enskilda situationer. Ställföreträdare är ett samlingsbegrepp som berör en person som (tillfälligt) ersättare en annan person i viss funktion. Vilken den funktionen är och vilket mandat ställföreträdaren har i en specifik situation kan såklart variera. Det är dock bra att förtydliga policyn något. Ett tillägg föreslås om att ställföreträdaren och individen i så stor utsträckning som möjligt ska involveras bägge två. I den individuella situationen är det viktigt att göra en professionell bedömning. Det kan här tillläggas det som en annan remissinstans påpekat: Ibland behöver ställföreträdaren bli mer involverad för att bevaka individens rättigheter, ibland behöver individens rättigheter bevakas genom att begränsa ställföreträdarens inflytande. Det är svårt att se någon kvalitativ skillnad mellan hur policyn är formulerad och förslaget till ändring. Skrivningen i förklaringen till 2a principen pekar på vikten av anpassad kommunikation och förklaringen till 3e principen omfattar skyldigheten att informera rättighetsbärarna om vad de har rätt till. I sak är synpunkten helt rätt, att en stringent begreppsapparat är att föredra. Det finns dock en poäng att vissa fall föra fram begrepp som söker att föra in ett nytt perspektiv. I en policy som har ambitionen att stärka arbetet med mänskliga rättigheter är det exempelvis viktigt att lyfta fram individer och verksamheter i egenskap av rättighetsbärare och skyldighetsbärare. (1) Orden i så stor utsträckning som möjligt läggs till mellan sträva efter att och involvera i meningen som börjar med I de fall individen har ställföreträdare i förklaringen till första principen. (2) Meningen som börjar med I de fall individen har ställföreträdare i förklaringen till första principen förses med följande fotnot: Ibland behöver ställföreträdaren bli mer involverad för att bevaka individens rättigheter, ibland behöver individens rättigheter bevakas genom att begränsa ställföreträdarens inflytande. Inget ändringsförslag Inget ändringsförslag

77 Instans Styrelsen för Kungälvs sjukh s och VGR Grunden Västra Götaland Idéburna I punkt två i förklaring till principerna är det väldigt svårläst skrivet, men efter att vår förbundsjurist förklarade vad det står så tycker vi det låter bra. Men skriv det mera lättbegripligt. Reumatikerditiktt Idéburna Styrelsen för Habilitering & Hälsa Sektor Område Fokus Synpunkt Svar Ändringsförslag VGR Förklaring princip 5 Förklaring princip 2 Generell synpunkt Generell synpunkt Klarspråk Klarspråk Klarspråk Klarspråk, ansvar Punkt 5 det här innebär att beslut som fattas, behöver förtydligas för att man skall förstå vad som menas. Vi har inte kunnat något där det står att policyn finns i Lättläst. Sen ska även vara tillgänglig för alla synskadade så att även de har en chans att ta till sig policyn. Dokumentet innehåller en rad passiva formuleringar som skapar otydlighet och bidrar till att läsaren kan se kraven som någon annans ansvar Ett rättighetsbaserat arbetssätt vid beslutsfattande, planering och budgetering av verksamheter, prioriteringar som görs och bemötande berör många delar. Det konkreta arbetet med metod- och verksamhetsutveckling för att förverkliga ett rättighetsbaserat arbetssätt måste ske både på regionöverskridande nivå, och på verksamhetsnivå i respektive verksamhet. Det framgår inte exakt vad som anses svårläst i texten, men då det är av största vikt att alla kan förstå policyn vore det mycket lämpligt att en lättläst version av policyn tas fram för att öka tillgängligheten. Instämmer. Då det är viktigt att alla kan förstå policyn vore det mycket lämpligt att en lättläst version av policyn tas fram för att öka tillgängligheten. Att tillgängliggöra Västra Götalandsregionens dokument för alla synskadade är såklart också mycket viktigt. Synpunkten som ges förklarar inte närmare vilka skrivningar som avses, men vi föreslår ändå ett förtydligande att det är allas medarbetares ansvar att arbeta utifrån principerna och att ett arbete med att konkretisera policyn bör ske i varje verksamhet utifrån dess olika ansvarsområde. Inget ändringsförslag 9(26) Inget ändringsförslag, Men en lättläst version av policyn bör tas fram. Inget ändringsförslag, Men en lättläst version av policyn bör tas fram. (1) Meningen Arbetet med att implementera policyns principer ska ske i varje verksamhet utifrån dess ansvarsområden, exempelvis genom lokala strategier eller genom att inkludera principerna i verksamhetsplaner. läggs till i slutet av stycket "Ansvar och genomförande". (2) Första meningen i stycket "Ansvar och genomförande" ändras till Västra Götalandsregionens förtroendevalda, chefer och medarbetare ansvarar för att efterleva policyn. De ska vara pådrivande och aktivt omsätta mänskliga rättigheter i praktisk handling.

78 10(26) Instans Folkhälsokommittén HSN 1 till 12 Folkhälsokommittén Sektor Område Fokus Synpunkt Svar Ändringsförslag VGR VGR VGR Generell synpunkt Förklaring princip 1 Generell synpunkt Makt och resurser Politik Rättighetsbärarna Policyn och de sex principerna omfattar endast delar av rättighetsperspektivet, där bland annat kunskap, information och rätten att definiera sig själv lyfts fram. Här vill folkhälsokommittén se ett bredare anslag. Rättighetsarbetet innebär en förskjutning av makt och resurser, vilket inte tydliggörs i förslaget till policy. Kopplingen mellan första principen och dess förklaring är något svag. Förklaringen är snävare än vad principen är. Grunden i Västra Götalandsregionen måste vara att alla, oavsett hur individen själv identifierar sig, blir bemött med respekt och att alla har lika värde. Det är viktigt att enskilda, inklusive barn och ungdomar, förstår de mänskliga rättigheternas innebörd, både som egna och andras rättigheter. Folkhälsokommittén understryker att arbetet för att öka allmänhetens kunskap och medvetenhet om de mänskliga rättigheterna och de allmännas skyldigheter behöver tydliggöras i förslaget till policy. Remissinstansen vill att policyn ska tona ned verksamhetsperspektivet i policyn och ha tydligare medborgarperspektiv och ett "empowerment-perspektiv". Rättighetsbärarperspektivet är mycket viktigt och finns med i policyn, men "bemäktigandekonsekvenserna" kan förtydligas. Det är dock centralt att verksamhetsperspektivet och fokus på skyldighetsbärarnas arbete kvarstår. Vi instämmer i synpunkten att förklaringen till första principen är mycket snävare än vad principen syftar till. Första principen är kopplad till femte principen. Första delen i förklaringen till femte principen passar bättre som förtydligande av första principen. Att rättighetsbärarna har kunskap om sina rättigheter preciseras i förklaringen till princip 3 att det är Västra Götalandsregionens ansvar att informera rättighetsbärarna om vad de har rätt till inom Västra Götalandsregionens verksamheter. Det vore bra att lägga till att det även finns ett ansvar för att aktivt arbeta för att öka kunskap och medvetenhet kring de mänskliga rättigheterna. Det handlar om att på verksamhetsnivå, inom ramen för respektive verksamhets mandat, i Västra Götalandsregionen se över hur det går att proaktivt arbeta för att nå ut till rättighetsbärarna. (1) Meningen Rättighetsarbetet innebär en förskjutning av makt och resurser för att stärka alla individers jämlika ställning. läggs till i stycket Bakgrund och centrala begrepp). (2) Meningen, De ska få ett mer jämlikt handlingsutrymme. läggs till i inledningen. (1) Med gjorda ändringar flyttas hela förklaringen till första principen till sist i förklaringen till fjärde principen. (2) Inledningen på meningen som börjar med Det här innebär att individen i mötet med Västra Götalandsregionen äger rätten i förklaringen till första principen ändras till I mötet med Västra Götalandsregionen äger individen rätten (3) Med gjorda ändringar flyttas första meningen i förklaringen till femte principen till förklaringen till första principen, så att den utgör förklaringen. (4) Meningen Det här innebär ett särskilt ansvar för förtroendevalda och chefer för att säkerställa och följa upp kunskapen i verksamheten. läggs till först i förklaringen till femte principen. Meningen Det handlar om att inom ramen för respektive verksamhet arbeta aktivt för att nå ut till rättighetsbärarna. läggs till efter tredje meningen i förklaringen till tredje principen.

79 11(26) Instans Naturbruksstyrelsen Patientnämndernas kansli Sektor Område Fokus Synpunkt Svar Ändringsförslag VGR VGR Förklaring princip 2 Förklaring princip 2 Rättighetsbärarna Rättighetsbärarna För att ytterligare understryka vikten av att arbeta med delaktighet, medbestämmande och rättigheter skulle fokus i policyn kunna flyttas från att erbjuda delaktighet och medbestämmande till att aktivt arbeta för att individen faktiskt utövar delaktighet och medbestämmande. I vilken utsträckning och med vilken rätt ska grupper och organisationer vara delaktiga och ha medinflytande? Rena verkställighetsfrågor, t.ex. införande av ny teknik, om det angår individen. Vems ansvar? Delaktighet och medbestämmande innebär inte automatiskt att bestämma. Detta behöver tydliggöras. Att flytta fokus från att erbjuda delaktighet till att aktivt arbeta för att individen faktiskt utövar delaktighet och medbestämmande är en omfattande förändring. Frågan handlar om i vilken grad ska Västra Götalandsregionen som myndighet ska uppmuntra och trycka på för att förmå individer att utöva delaktighet och medbestämmande. Rätten till delaktighet handlar också om rätten att själv avgöra när en vill vara delaktig. Det viktigt att arbeta proaktivt och uppmuntra till delaktighet och att ta vara på rätten till medbestämmande, men utan att se det som att individer är skyldiga till att delta. I policyn uttrycks att Västra Götalandsregionen "ska erbjuda individer, grupper, organisationer och föreningar delaktighet och medbestämmande". Detta tycker vi är en skap formulering som understryker vikten av att arbete med rättighetsbärarna. Denna princip är i enlighet med de internationella konventioner Sverige har ratificerat. I vilken utsträckning handlar om vilka förutsättningar som råder och vilket behov som finns i den enskilda situationen. Exakta formerna bör arbetas fram i handlingsplaner och på verksamhetsnivå. På en övergripande nivå är det viktigt att dialog förs med individer, grupper och organisationer för att komma fram till vad som är rimliga och fungerande former för delaktighet. På individuell nivå handlar det om det som berör den enskilda frågor som rör den egna situationen. Ansvaret ligger på skyldighetsbärarna att erbjuda delaktighet och medbestämmande så som policyn är formulerad. Det är korrekt uppfattat att medbestämmande och att bestämma inte är samma sak. Inget ändringsförslag Inget ändringsförslag

80 Instans Grunden Västra Götaland Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering Sektor Område Fokus Synpunkt Svar Ändringsförslag Idéburna Idéburna Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering Idéburna Förklaring princip 1 Inledningen Syfte Rättighetsbärarna Rättighetsbärarna Rättighetsbärarna I punkt ett i förklaring till principerna bör sträva efter att i sista meningen styrkas. Om det står sträva efter så blir det inget av med involveringen men om det står att medarbetaren ska involvera oss så kommer de i alla fall att försöka. I slutet av textens första stycke vill vi komplettera med:, samt erbjuda möjligheter till upprättelse för enskilda. Samma tillägg vill vi göra i den första meningen om syftet:, samt erbjuda möjligheter till upprättelse för enskilda. Vi håller med om att det kan vara bra att skärpa skrivningen något, men så som en annan remissinstans påpekar: "Frågan om ställföreträdare är komplicerad; ibland behöver ställföreträdaren bli mer involverad för att bevaka individens rättigheter, ibland behöver individens rättigheter bevakas genom att begränsa ställföreträdarens inflytande." För att få med båda perspektiven föreslår vi ett förtydligande i texten och i en fotnot. Vi håller med om att en aspekt av det offentligas ansvar ligger i att erbjuda möjligheter till upprättelse för enskilda. Det är dock viktigt att vara noga med vilken instans det är som kan fylla den funktionen - exempelvis ligger formellt ett stort ansvar på domstolsväsendet och statliga myndigheter i form av Diskrimineringsombudsmannen, Justitieombudsmannen, Justitiekanslern. Vad upprättelse innebär kan också betyda många olika saker för olika individer. I förklaringen till 3e principen poängteras att det är skyldighetsbärarnas roll att ge information om vart det går att vända sig om rättigheterna inte efterlevs. Det ligger inte primärt policyns syfte att stärka Västra Götalandsregionens möjligheter att erbjuda upprättelse. Det är viktigt att särskilja vilken myndighet som är den som är skyldighetsbärare vad det gäller att erbjuda upprättelsen. En mycket viktig del i policyn är förklaringen till 3e principen där det poängteras att det är skyldighetsbärarnas roll att ge information om vart det går att vända sig om rättigheterna inte efterlevs. 12(26) (1) Orden i så stor utsträckning som möjligt läggs till mellan sträva efter att och involvera i meningen som börjar med I de fall individen har ställföreträdare i förklaringen till första principen. (2) Meningen som börjar med I de fall individen har ställföreträdare i förklaringen till första principen förses med följande fotnot. Ibland behöver ställföreträdaren bli mer involverad för att bevaka individens rättigheter, ibland behöver individens rättigheter bevakas genom att begränsa ställföreträdarens inflytande. (1) Bisatsen, samt erbjuda möjligheter till upprättelse för enskilda. läggs till i slutet på tredje meningen i bakgrund och centrala begrepp som börjar med Det innebär ett ansvar för varje (2) Ordet stat ersätts med det offentliga i tredje meningen som börjar med Det innebär ett ansvar för varje Inget ändringsförslag

81 Instans Hörselskadades distrikt i Västra Götaland Idéburna Naturbruksstyrelsen Naturbruksstyrelsen I policyn, särskilt under punkt 1-3, är det önskvärt att tydliggöra och synliggöra barn och ungdomar i arbetet med de mänskliga rättigheterna. De formuleringarna som finns i policyn kan vara självklara att innefatta vuxna men kan tolkas på ett annat sätt när det gäller barn och ungdomar. Patientnämndernas kansli Sektor Område Fokus Synpunkt Svar Ändringsförslag VGR VGR VGR Förklaring princip 2 Förklaring princip 2 Generell synpunkt Förklaring princip 2 Rättighetsbärarna Rättighetsbärarna, Specifika Specifika grupper Specifika grupper Förklaring av princip 2: När det gäller delaktighet och medbestämmande ska ske både informellt och formellt så ska det dokumenteras på vilket sätt det har skett. Det bör också finnas antecknat det som man var överens om och vad som skiljer parterna åt. I förklaringen till punkt 2 är det önskvärt att synliggöra barns och ungdomars rätt till delaktighet och medbestämmande, utifrån individens ålder, mognad och förmåga att vara delaktig i frågor som rör den egna situationen. Punkt 2 förklaring till principerna : förutsätter kommunikation anpassad till. Denna punkt väcker frågor kring nivån på kommunikation. Innebär policyn att varje nämnd i varje enskilt ärende ska översätta all skriftlig kommunikation till det språk som individen begär? En bra synpunkt. Dokumentation är viktigt för att uppnå transparens, delaktighet och för att veta att åsikten respekteras och övervägs på ett adekvat sätt. I slutet av förklaringen till 2:a principer står det "Detta förutsätter kommunikation anpassad till individen och dennes förutsättningar". Detta avser bland annat det som synpunkten tar upp - tillsammans med skrivningarna kring hur medarbetare bör sträva efter att involvera både individen och ställföreträdaren när detta är aktuellt (exempelvis för barn). I policyn definieras rättighetsbärarna som de individer som äger rättigheter - närmare bestämt ALLA som bor, arbetar eller vistas i Västra Götaland. I förklaringen till 4e principen nämns även att det innebär att ibland måste extra insatser vidtas för grupper och individer med svagt skydd, vilket bland annat innebär barn och ungdomar. Mer konkretiserat arbete och analys kring exempelvis rättighetssituationen för grupper där skyddet är som svagast definieras med fördel i policyns tillhörande handlingsplaner och strategier. Ja, i princip. Rent juridiskt är det är inte nödvändigtvis så att en måste översätta all skriftlig kommunikation - men varje individ har rätt till tolk i enlighet med förvaltningslagen. Det finns även ytterligare krav gällande de nationella minoritetsspråken, finskt förvaltningsområde med mera. 13(26) Meningen Rättighetsbärarens åsikter, hur de tagits till vara och på vilket sätt delaktighet skett bör dokumenteras och återkopplas. läggs till sist i förklaringen till andra principen. Inget ändringsförslag Inget ändringsförslag Inget ändringsförslag

82 14(26) Instans Primärvårdsstyrelsen Grunden Västra Götaland Sverigefinska riksförbundet Sektor Område Fokus Synpunkt Svar Ändringsförslag VGR Idéburna Idéburna Generell synpunkt Förklaring princip 5 Förklaring princip 3 Specifika grupper Specifika grupper Specifika grupper Policyn bör inkludera ett särskilt omnämnande av de rättigheter som enligt svensk lag tillkommer de nationella minoriteterna. I punkt fem i förklaring till principerna vill vi skriva in, och om vilka särskilda krav som måste ställas på omgivningen i mötet med personer med olika intellektuella funktionshinder alldeles i slutet av sista meningen för sista punkten. De nationella minoriteternas rätt till sitt språk och sin kultur skulle särskilt nämnas i era styrdokument och i era beskrivna MR-principer, t ex vid punkt 3. I policyn definieras rättighetsbärarna som de individer som äger rättigheter - närmare bestämt ALLA som bor, arbetar eller vistas i Västra Götaland. I förklaringen till 4e principen nämns även att det innebär att ibland måste extra insatser vidtas för grupper och individer med svagt skydd. De nationella minoriteterna är ett exempel på sådan grupp som också har extra lagstiftningsskydd. Mer konkretiserat arbete och analys kring exempelvis rättighetssituationen för grupper där skyddet är som svagast definieras med fördel i policyns tillhörande handlingsplaner och strategier. Ett arbete har påbörjats för att skapa en specifik handlingsplan för Västra Götalandsregionens arbete för att stärka skyddet för de nationella minoriteterna. I policyn definieras rättighetsbärarna som de individer som äger rättigheter - närmare bestämt ALLA som bor, arbetar eller vistas i Västra Götaland. I förklaringen till 4e principen nämns även att det innebär att ibland måste extra insatser vidtas för grupper och individer med svagt skydd. Personer med intellektuella funktionsnedsättningar är ett exempel på sådan grupp. Mer konkretiserat arbete och analys kring exempelvis rättighetssituationen för grupper där skyddet är som svagast definieras med fördel i policyns tillhörande handlingsplaner och strategier. I policyn definieras rättighetsbärarna som de individer som äger rättigheter - närmare bestämt ALLA som bor, arbetar eller vistas i Västra Götaland. I förklaringen till 4e principen nämns även att det innebär att ibland måste extra insatser vidtas för grupper och individer med svagt skydd. De nationella minoriteterna är ett exempel på sådan grupp som också har extra lagstiftningsskydd. Mer konkretiserat arbete och analys kring exempelvis rättighetssituationen för grupper där skyddet är som svagast definieras med fördel i policyns tillhörande handlingsplaner och strategier. Ett arbete har påbörjats för att skapa en specifik handlingsplan för Västra Götalandsregionens arbete för att stärka skyddet för de nationella minoriteterna. Inget ändringsförslag Inget ändringsförslag Inget ändringsförslag

83 15(26) Instans Sverigefinska riksförbundet Sverigefinska riksförbundet Sektor Område Fokus Synpunkt Svar Ändringsförslag Idéburna Idéburna Förklaring princip 3 Förklaring princip 4 Specifika grupper Specifika grupper I förklaringarna till principerna bör de nationella minoriteternas rätt till sitt nationella minoritetsspråk och sin kultur lyftas vid punkt 3. Extra insatser behöver vidtas för efterlevnaden och implementeringen av den svenska minoritetslagen och språklagen för att de svaga grupperna inklusive barn och ungdomar som tidigare inte getts möjligheter att lära sig sitt nationella minoritetsspråk också inom de nationella minoriteterna ska få sina rättigheter tillgodosedda. Många äldre inom den sverigefinska gruppen är i ökat behov av vård och omsorg på sitt eget språk finskan, och vid olika sjukdomsfall är våra sverigefinska äldre dessvärre ofta i mycket svag ställning i samhället. De nationella minoriteternas rätt till sitt nationella minoritetsspråk och sin kultur bör lyftas i punkt 4. I policyn definieras rättighetsbärarna som de individer som äger rättigheter - närmare bestämt ALLA som bor, arbetar eller vistas i Västra Götaland. I förklaringen till 4e principen nämns även att det innebär att ibland måste extra insatser vidtas för grupper och individer med svagt skydd. De nationella minoriteterna är ett exempel på sådan grupp som också har extra lagstiftningsskydd. Mer konkretiserat arbete och analys kring exempelvis rättighetssituationen för grupper där skyddet är som svagast definieras med fördel i policyns tillhörande handlingsplaner och strategier. Ett arbete har påbörjats för att skapa en specifik handlingsplan för Västra Götalandsregionens arbete för att stärka skyddet för de nationella minoriteterna. I policyn definieras rättighetsbärarna som de individer som äger rättigheter - närmare bestämt ALLA som bor, arbetar eller vistas i Västra Götaland. I förklaringen till 4e principen nämns även att det innebär att ibland måste extra insatser vidtas för grupper och individer med svagt skydd. De nationella minoriteterna är ett exempel på sådan grupp som också har extra lagstiftningsskydd. Mer konkretiserat arbete och analys kring exempelvis rättighetssituationen för grupper där skyddet är som svagast definieras med fördel i policyns tillhörande handlingsplaner och strategier. Ett arbete har påbörjats för att skapa en specifik handlingsplan för Västra Götalandsregionens arbete för att stärka skyddet för de nationella minoriteterna. Inget ändringsförslag Inget ändringsförslag

84 16(26) Instans Folkhälsokommittén Sektor Område Fokus Synpunkt Svar Ändringsförslag VGR I Vision Västra Götaland beskrivs Västra Götalandsregionen som en väl sammanhållen region där alla invånare ska kunna försörja sig och delta i samhällslivet på lika villkor. Policyn och arbetet för mänskliga rättigheter är såklart en viktig del i att förverkliga denna vision. Utöver den allmänna inriktningen finns det såklart specifika delar i visionen som kan relateras till rättighetsarbetet. Det finns ingen praxis i Västra Götalandsregionen att policydokument uttryckligen ska referera till visionen. Vi ser inte att det finns ett behov av att koppla visionen i sig i policyn. Att göra det kan kanske innebära att den normativa tyngdpunkten i policyn mer hamnar på värdegrundsperspektivet istället för exempelvis juridiska perspektivet. Kollektivtrafikä d VGR Generell synpunkt Styrning Förklaring princip 2 Styrning Vision Västra Götaland Det goda livet och dess inriktning behöver förtydligas i policyn. Visionen utgör ramverket för Västra Götalandsregionens arbete, dess inriktning och dess värdegrund. Vi anser även som beställare till Västtrafik att förväntan på utföraren måste tydliggöras och läggas på en god men rimlig nivå. Ansvaret att förtydliga uppdraget för Västtrafik ligger på kollektivtrafiknämnden. Konkretisering av policyn och tillhörande handlingsplaner sker med fördel i dialog mellan Västtrafik och kollektivtrafiknämnden. Inget ändringsförslag Inget ändringsförslag Kollektivtrafiknämnden VGR Generell synpunkt Styrning Samråd sker idag i förarbetet med styrande dokument som exempelvis Funktionshinderstrategi, trafikförsörjningsprogram etc. Snarare än policy ser vi att det skulle vara ett viktigt stöd i det fortsatta arbetet att ha t.ex. en matris/checklista med viktiga konkreta punkter att beakta i arbetet för mänskliga rättigheter, såsom konsekvensbedömning utifrån ett antal givna punkter. Policyn fyller en annan funktion än checklistor med mera. Att ta fram konkreta checklistor, aktiviteter, strategier etcetera är viktigt, men det arbetet bör främst ske på verksamhetsnivå. Inget ändringsförslag

85 Instans Primärvårdsstyrelsen och Styrelsen för beställd primärvård Primärvårdsstyrelsen och Styrelsen för beställd primärvård Sektor Område Fokus Synpunkt Svar Ändringsförslag VGR VGR Primärvårdsstyrelsen och St l fö VGR Generell synpunkt Generell synpunkt Generell synpunkt Styrning Styrning Styrning Har någon inventering gjorts av samtliga handlingsplaner och strategier inom Västra Götalandsregionen som omfattas av policyn? Hur sker den systematiska uppföljningen av policyn och uppföljningen av de planer som är knutna till policyn? Vilka indikatorer kan användas för att mäta att arbetet ger resultat? Regionfullmäktige fastställer varje år vilka styrdokument, visioner och policyer som gäller för regionens verksamheter på övergripande nivå, exempelvis Policy för handikappfrågor. Regionfullmäktige har även antagit ett antal handlingsplaner inom rättighetsområdet: Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen , Handlingsplan för arbetet år med den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen), Jämställt Västra Götaland Länsövergripande strategi för jämställdhetsintegrering , handlingsplan för funktionshinder Det Goda Livet för alla! 31 åtgärder inför 2010 för ökad tillgänglighet, delaktighet och hållbar utveckling, Handlingsplan för mänskliga rättigheter inom offentlig upphandling Det finns även specifika antagna riktlinjer och standard för exempelvis tillgänglig information. Hur uppföljningen av de olika handlingsplanerna kommer ske preciseras i respektive handlingsplan. Men det är viktigt att det blir tydligt för hur uppföljningsprocessen generellt är tänkt att se ut. I policyn kan processen för uppföljningen genom handlingsplaner förtydligas. Det är inte på policynivå som de konkreta formerna för vilka indikatorer som ska användas är tänkt att beskrivas. Det kan finnas olika kvalitativa och kvantitativa indikatorer och metoder för uppföljning som kan bli aktuella. I skrivande stund pågår ett arbete på rättighetskommitténs kansli med att utveckla kunskapen kring metoder för mätning av mänskliga rättigheter. Inget ändringsförslag 17(26) (1) Meningen som börjar med Policyn ska vara en ram... flyttas till sist i stycket "syfte". (2) Följande text läggs till som en fotnot till meningen som börjar med Policyn ska vara en ram " i stycket "syfte": Handlingsplanerna beskriver exempelvis mål, strategier och aktiviteter, ansvarsfördelning inom regionorganisationen samt modeller för uppföljning. Regionfullmäktige har det övergripande ansvaret för att anta regiongemensamma handlingsplaner och strategier för att främja mänskliga rättigheter. Dessa handlingsplaner ska följa de principer som omfattas av policyn. Inget ändringsförslag

86 18(26) Instans Styrelsen för Habilitering & Hälsa Styrelsen för Habilitering & Hälsa Sektor Område Fokus Synpunkt Svar Ändringsförslag VGR VGR Styrelsen för Habilitering & VGR Generell synpunkt Generell synpunkt Generell synpunkt Styrning Styrning Styrning Ifrågasätter behovet av en policy och menar att policyn i sig själv inte är det som förverkligar de mänskliga rättigheterna. Policyförslaget innehåller inte någon idé om hur det konkreta arbetet är tänkt att drivas. Policyn innehåller orimligt många mål och det är svårt att veta om regionen följer utfästelser i de mänskliga rättigheterna eller inte. Ansvaret för rättighetsfrågorna behöver förtydligas utifrån olika roller i regionens styrmodell. Kommittén för rättighetsfrågors framtida roll och ansvar i förslaget är oklar. Mänskliga rättigheter är som ett explicit politikområde nytt i Västra Götalandsregionens arbete sedan januari Det finns ett stort behov av att få en gemensam samsyn kring vad arbetet principiellt innebär i vår verksamhet. En policy fyller funktionen av att, genom en grundlig process specificera ett antal principer som ska vara grundläggande för Västra Götalandsregionen arbete. En policy som i slutändan antas på högsta beslutande nivå, regionfullmäktige, blir vägledande, kan verka som ett framåtsyftande dokument som pekar på vad vi behöver utveckla, stärker arbetet med mänskliga rättigheter, tydliggör vårt gemensamma ansvar som skyldighetsbärare, och understryker vikten av att säkerställa respekterandet, skyddet, uppfyllandet och bevakandet av allas rättigheter när de möter och påverkas av Västra Götalandsregionens verksamheter. Det är inte på policynivå som de konkreta formerna för arbetet är tänkt att beskrivas. Se även svaret på synpunkten om behovet av en policy. Det ska också noteras att policyn inte innehåller några mål utöver målet att rättighetsbärarna ska få sina mänskliga rättigheter skyddade, respekterade och uppfyllda, och att Västra Götalandsregionens ska uppfylla sitt ansvar som skyldighetsbärare. Konkreta mål sätts på handlingsplansnivå och i budget. De principer som slås fast i policyn kan inte förstås som mål utan som nödvändiga krav för att omsätta de mänskliga rättigheterna i praktiken. Huruvida Västra Götalandsregionen klarar av att tillgodose de mänskliga rättigheterna i enlighet med de förpliktelser som finns, eller inte, är en fråga för arbetet med uppföljning och implementering. Hur VGR organiseras och enskilda förvaltningars roll och ansvar bör inte specificeras på policynivå. Inget ändringsförslag Inget ändringsförslag Inget ändringsförslag

87 Instans Styrelsen för Habilitering & VGR Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering Sektor Område Fokus Synpunkt Svar Ändringsförslag Idéburna Generell synpunkt Syfte Styrning Styrning Hur förhåller sig detta policyförslag till regionens Policy för handikappfrågor (beslutat 2002)? I den andra meningen om syftet vi ha ett förtydligande. Vad menas med ordet ram i sammanhanget? Det är något vagt formulerat. Det finns inget formellt beslut i frågan. Enligt de diskussioner som förts på tjänstemannanivå bör policyn för handikappfrågor ligga kvar fram till dess mänskliga rättigheter-policyn antas. Ett särskilt beslut krävs i RF för avskaffande av policyn för handikappfrågor. Tanken är att policyn ska vara ett vägledande dokument vid formuleringen av handlingsplaner och strategier för arbetet med mänskliga rättigheter för specifika områden eller grupper. Se även övriga svar kring vilken roll policyn har i relation till vision, värdegrund och handlingsplaner. Inget ändringsförslag 19(26) (1) Meningen som börjar med Policyn ska vara en ram... flyttas till sist i stycket "syfte". (2) Följande text läggs till som en fotnot till meningen som börjar med Policyn ska vara en ram " i stycket "syfte": Handlingsplanerna beskriver exempelvis mål, strategier och aktiviteter, ansvarsfördelning inom regionorganisationen samt modeller för uppföljning. Regionfullmäktige har det övergripande ansvaret för att anta regiongemensamma handlingsplaner och strategier för att främja mänskliga rättigheter. Dessa handlingsplaner ska följa de principer som omfattas av policyn.

88 20(26) Instans Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering Sektor Område Fokus Synpunkt Svar Ändringsförslag Idéburna Idéburna Syfte Ansvar och genomförande Styrning Styrning Vill se ett förtydligande och utvecklande hur handlingsplaner och strategier ytterligare kommer konkretisera arbetet med de mänskliga rättigheterna. Förtydligande krävs av den sista meningen om ansvar och genomförande policyn konkretiseras genom handlingsplaner och strategier. Hur kommer detta att gå till? Inledningstexten bör kompletteras med ett förtydligande hur processen ska se ut som leder till att policyn konkretiseras och implementeras i regionens verksamhet genom handlingsplaner och strategier. Regionfullmäktige fastställer varje år vilka styrdokument, visioner och policyer som gäller för regionens verksamheter på övergripande nivå, exempelvis Policy för handikappfrågor. Tanken med övergripande styrdokument som policyers är att de ska vara generella och allmängiltiga. Som tillägg till dessa har Regionfullmäktige har även antagit ett antal handlingsplaner inom rättighetsområdet: Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen , Handlingsplan för arbetet år med den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen), Jämställt Västra Götaland Länsövergripande strategi för jämställdhetsintegrering , handlingsplan för funktionshinder Det Goda Livet för alla! 31 åtgärder inför 2010 för ökad tillgänglighet, delaktighet och hållbar utveckling, Handlingsplan för mänskliga rättigheter inom offentlig upphandling Det finns även specifika antagna riktlinjer och standard för exempelvis tillgänglig information. Handlingsplanernas funktion är att på något mer detaljerad nivå konkretisera exempelvis mål, strategier och aktiviteter, ansvarsfördelning inom regionorganisationen, modeller för uppföljning etcetera. Det är inte lämpligt att i policyn slå fast exakt hur processen ska se ut kring implementering av rådande handlingsplaner, framtagande av nya och revidering av existerande handlingsplaner. Självklart ska också de processerna utgå från de principer som slås fast i policyn. (1) Meningen som börjar med Policyn ska vara en ram... flyttas till sist i stycket "syfte". (2) Följande text läggs till som en fotnot till meningen som börjar med Policyn ska vara en ram " i stycket "syfte": Handlingsplanerna beskriver exempelvis mål, strategier och aktiviteter, ansvarsfördelning inom regionorganisationen samt modeller för uppföljning. Regionfullmäktige har det övergripande ansvaret för att anta regiongemensamma handlingsplaner och strategier för att främja mänskliga rättigheter. Dessa handlingsplaner ska följa de principer som omfattas av policyn. Inget ändringsförslag

89 21(26) Instans Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering Sektor Område Fokus Synpunkt Svar Ändringsförslag Idéburna Idéburna Förklaring princip 6 Generell synpunkt Styrning Styrning Förklaringen av princip 6: Vad är det för strategier och handlingsplaner som ska vara knutna till policyn? Hur kommer detta arbete att se ut? Men denna kortfattade text väcker många frågor. Mycket av det som tas upp kort önskar vi se en utveckling av. Möjligen som en bilaga till policyn En sådan bilaga skulle kunna utveckla hur policyn ska utgöra ram för olika handlingsplaner och strategier och även utveckla något om hur de sex principerna ska förverkligas. Vid genomläsning av förklaringarna väcks gång på gång frågan: Hur ska detta gå till, hur ska detta genomföras i praktiken? Exakt vilka handlingsplaner som berör kommer troligtvis utökas och förändras över tid. I skrivande stund har Regionfullmäktige har antagit ett antal handlingsplaner inom rättighetsområdet: Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen , Handlingsplan för arbetet år med den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMRdeklarationen), Jämställt Västra Götaland Länsövergripande strategi för jämställdhetsintegrering , handlingsplan för funktionshinder Det Goda Livet för alla! 31 åtgärder inför 2010 för ökad tillgänglighet, delaktighet och hållbar utveckling, Handlingsplan för mänskliga rättigheter inom offentlig upphandling Det finns även specifika antagna riktlinjer och standard för exempelvis tillgänglig information. Beslut om att anta, revidera eller avskaffa en handlingsplan sker av regionfullmäktige, processen för att ta fram och utforma handlingsplaner sker med många inblandade aktörer. Att skriva med en bilaga blir väldigt statiskt, antalet handlingsplaner och hur de ser ut kommer förmodligen att ändras med tiden. Men det är viktigt att det blir tydligt i regionorganisationen vilka handlingsplaner som finns. I policyn kan processen för uppföljning kring de regiongemensamma handlingsplanerna förtydligas. (1) Orden handlingsplaner och strategier ersätts med regiongemensamma handlingsplaner och strategier i stycket "syfte" och i stycket "ansvar och genomförande. (1) Meningen som börjar med Policyn ska vara en ram... flyttas till sist i stycket "syfte". (2) Följande text läggs till som en fotnot till meningen som börjar med Policyn ska vara en ram " i stycket "syfte": Handlingsplanerna beskriver exempelvis mål, strategier och aktiviteter, ansvarsfördelning inom regionorganisationen samt modeller för uppföljning. Regionfullmäktige har det övergripande ansvaret för att anta regiongemensamma handlingsplaner och strategier för att främja mänskliga rättigheter. Dessa handlingsplaner ska följa de principer som omfattas av policyn.

90 Instans Hörselskadades distrikt i Västra Göt Idéburna Styrelsen för Sahlgrenska U i it t VGR Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering Sektor Område Fokus Synpunkt Svar Ändringsförslag Idéburna Primärvårdsstyrelsen och Styrelsen för betälld i ä å d VGR Förklaring princip 6 Ansvar och genomförande Förklaring princip 1 Generell synpunkt Styrning Styrning Ställföreträdarrollen Utbildning Förklaring av princip 6: Regionstyrelsen bör i sin årliga uppföljning till nämnder, styrelser och bolag göra stickprov hur man har arbetat med handlingsplaner och strategier i sin verksamhet. Alla verksamheter inom Västra Götalandsregionen förväntas utarbeta strategier och handlingsplaner för att bedriva ett arbete i enlighet med policyn och dess principer vilket förutsätter ett stort och brett åtagande. Förklaringen av princip 1: Principen har stor betydelse för bemötande och diskriminerande situationer inom bland annat vården. Frågan om ställföreträdare är komplicerad; ibland behöver ställföreträdaren bli mer involverad för att bevaka individens rättigheter, ibland behöver individens rättigheter bevakas genom att begränsa ställföreträdarens inflytande. Kan detta förtydligas i texten? Vem utbildar regionens personal och politiker och vem följer upp effekten av arbetet gentemot samhällets individer, grupper och föreningar? Att göra lite mer fördjupande "stickprov'' som en del av uppföljningsarbetet kan vara ett bra sätt att få kunskap, men de exakta formerna för uppföljningen bör inte preciseras på policynivå. Det står inte i förslaget till policyn att alla verksamheter förväntas utarbeta egna strategier och handlingsplaner. Det vore dock bra att förtydliga att det ligger på varje förvaltning att implementera policyn, regiongemensamma handlingsplaner och utveckla sin verksamhet, samt i vilken utsträckning verksamheterna ska ta fram egna strategier. Vi håller med om synpunkten. Dock är det viktigt att i många fall understryka just hur centralt det är att utifrån flera aspekter värna de mänskliga rättigheterna för individer som har ställföreträdare. Det kan handla om att involvera både barn och vårdnadshavare, att värna de som har stort behov av sin ställföreträdare som representant. För att få med båda perspektiven föreslår vi ett förtydligande i texten och i en fotnot. I slutändan är det viktigt att varje skyldighetsbärare kan göra en bra bedömning i specifika situationer i mötet med rättighetsbäraren. Bland annat Rättighetskommitténs kansli genomför utbildningar av ledningsgrupper och förtroendevalda. Arbetet med utbildningar av förtroendevalda och förvaltningsledningar pågår och är ett av kommittén för rättighetsfrågors övergripande mål i budget 2014 och Uppföljningsarbete bör ske på flera olika nivåer, inte minst på verksamhetsnivå. Mer regionövergripande uppföljning görs bland annat av Kommittén för rättighetsfrågor. Exakt hur utbildningar ska organiseras bör inte detaljstyras på policynivå. Inget ändringsförslag 22(26) Meningen Arbetet med att implementera policyns principer ska ske i varje verksamhet utifrån dess ansvarsområden, exempelvis genom lokala strategier eller genom att inkludera principerna i verksamhetsplaner. läggs till i slutet av stycket "Ansvar och genomförande". (1) Orden i så stor utsträckning som möjligt läggs till mellan sträva efter att och involvera i meningen som börjar med I de fall individen har ställföreträdare i förklaringen till första principen. (2) Meningen som börjar med I de fall individen har ställföreträdare i förklaringen till första principen förses med följande fotnot: Ibland behöver ställföreträdaren bli mer involverad för att bevaka individens rättigheter, ibland behöver individens rättigheter bevakas genom att begränsa ställföreträdarens inflytande. Inget ändringsförslag

91 23(26) Instans Styrelsen för Göteborgs Symfoniker AB VGR Styrelsen för Sahlgrenska U i it t VGR Styrelsen för Habilitering & Häl VGR Göteborgsreg- i Sektor Område Fokus Synpunkt Svar Ändringsförslag GR Generell synpunkt Generell synpunkt Generell synpunkt Generell synpunkt Utbildning Utbildning Övrigt Övrigt Utbildning kring de internationella konventionerna och kopplingen till vår egen verksamhet kan behövas för att uppfylla principen att ansvaret som skyldighetsbärare är väl kända hos förtroendevalda och medarbetare. För att stödja implementeringen och stärka kunskapen är det önskvärt med tillgång till handledning, specifik kompetens på området och gärna ett utbildningsmaterial som är centralt utarbetat och tillgängligt. Urvalet av remissinstanser är underligt. Exempelvis är det förvånande att policyn inte skickats till FUB (Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning) men däremot till Grunden, som är en av sektionerna under FUB. Frågan kan vara aktuell för våra medlemskommuner och kan därför ställas direkt till dessa. Tillgodoses i regionbudgeten. Arbetet med utbildningar av förtroendevalda och förvaltningsledningar pågår och är ett av kommittén för rättighetsfrågors övergripande mål i budget 2014 och Exakt hur utbildningar ska organiseras bör inte detaljstyras på policynivå. Tillgodoses i regionbudgeten. Arbetet med utbildningar av förtroendevalda och förvaltningsledningar pågår och är ett av kommittén för rättighetsfrågors övergripande mål i budget 2014 och Exakt hur utbildningar ska organiseras bör inte detaljstyras på policynivå. Remissen har skickats till FUB i och med att FUB ingår i HSO som är remissinstans. Policyn är ett styrdokument som ska gälla för Västra Götalandsregionens verksamheter. Därför är det inte i dagsläget aktuellt att ytterligare samverka kring policyn med kommunerna. Inget ändringsförslag Inget ändringsförslag Inget ändringsförslag Inget ändringsförslag Barnrättsutvecklare Barnrättsutvecklare Förklaring till princip 4 Specifika grupper Vad som avses med "könsöverskridande identitet eller uttryck", det skulle vara fruktbart att förklara begreppet i en fotnot. Diskrimineringsgrunderna definieras i diskrimineringslagstiftningen. Det är vår bedömning att det inte finns något stort behov av att förklara de olika diskrimineringsgrunderna närmare på policynivå - detta görs istället med fördel på handlingsplansninvå, vid MR-utbildningar med mera. Inget ändringsförslag Barnrättsutvecklare Barnrättsutvecklare Förklaring till princip 6 Styrning Sista meningen i avsnitt "Förklaringar till principerna" i nummer 6 upplever vi som svårtolkad: "Effekten av arbetet med mänskliga rättigheter kommer att följas upp gentemot samhällets individer, grupper och föreningar." Denna bör konkretiseras. De exakta formerna för uppföljningen bör inte preciseras på policynivå. Det görs med fördel på handlingsplansnivå. Hur uppföljningen av de olika handlingsplanerna kommer ske preciseras i respektive handlingsplan. Inget ändringsförslag

92 24(26) Instans Barnrättsutvecklare Barnrättsutvecklare Barnrättsutvecklare Sektor Område Fokus Synpunkt Svar Ändringsförslag Barnrättsutvecklare Barnrättsutvecklare Barnrättsutvecklare Förklaring till princip 3 Generell synpunkt Ansvar och genomförande Rättighetsbärarna Rättighetsbärarna Styrning I punkt nummer 3, avsnitt "Förklaringar till principerna" står det att "informationen ska anpassas för att nå samtliga individer" men inte hur man ska gå tillväga med denna anpassning. Detta kanske vidareförklaras i handlingsplaner men det skulle uppskattas om det nämns kortfattat här med, exempelvis genom att skriva: "informationen ska anpassas för att nå samtliga individer genom olika språk..." tex. Det nämns ingenting om hur man kan följa regionens arbete, delaktighet tas enbart upp i frågor som berör den egna individen. Det nämns i avsnitt "Ansvar och genomförande" att "policyn konkretiseras genom handlingsplaner och strategier", ett förslag skulle vara att konkretisera, exempelvis genom att nämna den handlingsplan som Västra Götalandsregionen redan följer, antingen direkt i texten eller i en fotnot. Det stämmer att det bör förtydligas på handlingsplansnivå eller i andra dokument. Att detaljstyra på policynivå riskerar att bli för oflexibelt. Att anpassa informationen kan handla om språk, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar, åldersanpassning med mera. Förklaringen till tredje principen lyfter fram aspekter som berör det som tas upp i synpunkten. Bland annat förklaras att "Alla beslut kännetecknas av öppenhet och tydlighet." Vi menar att det inte stämmer att delaktighet enbart tas upp i frågor som berör den enskilda individen, bland annat specificeras i förklaringen till princip två att även "grupper, organisationer och föreningar" ska erbjudas delaktighet och medbestämmande. Att mer utförligt än så beskriva formerna för delaktighet eller Västra Götalandsregionens krav gentemot exempelvis offentlighetsprincipen ligger inte inom ramen för policyns funktion. Ytterligare förtydligande bör ske på verksamhetsnivå och i dialog med rättighetsbärarna. Att skriva ut vilka handlingsplaner som finns/ska finnas blir väldigt statiskt, antalet handlingsplaner och hur de ser ut kommer förmodligen att ändras med tiden. Men det är viktigt att det blir tydligt i regionorganisationen vilka handlingsplaner som finns. I policyn kan de regiongemensamma handlingsplanernas funktion förtydligas. Inget ändringsförslag Inget ändringsförslag (1) Meningen som börjar med Policyn ska vara en ram... flyttas till sist i stycket "syfte". (2) Följande text läggs till som en fotnot till meningen som börjar med Policyn ska vara en ram " i stycket "syfte": Handlingsplanerna beskriver exempelvis mål, strategier och aktiviteter, ansvarsfördelning inom regionorganisationen samt modeller för uppföljning. Regionfullmäktige har det övergripande ansvaret för att anta regiongemensamma handlingsplaner och strategier för att främja mänskliga rättigheter. Dessa handlingsplaner ska följa de principer som omfattas av policyn.

93 25(26) Instans Barnrättsutvecklare Barnrättsutvecklare Sektor Område Fokus Synpunkt Svar Ändringsförslag Barnrättsutvecklare Barnrättsutvecklare Barnrättsutvecklare Förklaringen till principerna syftar till att förtydliga vad principerna innebär - inte hur de ska genomföras. Arbetet med att konkretisera och utveckla arbetet med genomförandet preciseras på handlingsplansnivå och på verksamhetsnivå. Barnrättsutvecklare Barnrättsutvecklare Barnrättsutvecklare Det är en intressant synpunkt. I policyn lyfts vikten av att skyldighetsbärarna ska informera rättighetsbärarna om vart en kan vända sig om ens rättigheter inte efterlevs. Men det riskerar att bli allt för omfattande om policyn skulle förklara formerna för ansvarsutkrävande i offentlig förvaltning och formerna för ansvarsutkrävande för hur de internationella konventionerna efterlevs. I slutändan är det regionfullmäktige som har ansvaret för att en beslutad policy följs i regionorganisationen. Barnrättsutvecklare Barnrättsutvecklare Generell synpunkt Förklaring till princip 3 Styrning Styrning Förklaring till princip 2 Rättighetsbärarna Generell synpunkt Generell synpunkt Styrning Klarspråk Vidare är målen man sätter upp väldigt viktiga, så att man verkligen ser att arbetet kommer framåt och att policyn betyder något. De ska vara så konkreta och mätbara som möjligt. Svårt att komma med tips, men kanske enkätundersökning av någon form för att se vad rättighetsbärarna vet om sina rättigheter. Innan man börjar med arbetet och sedan med några års mellanrum ungefär. Nackdelen med en kort inledning kan vara att det saknas delar ibland - t.ex. upplevde vi att vi vill veta mer HUR saker ska gå till, ex förklaring nr 3. Alltså skulle vi vilja ha mer utförliga förklaringar. I avsnitt "Förklaringar till principerna" punkt 2. Står det ingenting om att man också ska få reda på vad som hände efteråt, vad resultatet blev av att man deltog med sin åsikt. Det står inget om vilka åtgärder som kan vidtas om policyns principer inte följs. Kommer det att skrivas en lättförståelig version? Om inte, så borde t.ex. ordvalen efterlevs, vidtas samt genomsyras beaktas så att språket är lämpligt för samtliga målgrupper. En mycket bra synpunkt som vi tar med oss i det fortsatta arbetet kring kartläggning av rättighetssituationen och uppföljningsarbetet. Det är dock inte på policynivå detta bör preciseras. Vi instämmer i synpunkten. Just återkopplingen tillbaka till individen är mycket viktigt - för att veta hur man påverkat och även i de fall där beslutet går emot individens åsikt. Återkopplingen är en central del i själva principen för delaktighet inom de mänskliga rättigheterna. Instämmer. Vi strävar efter att policyn ska vara så lättläst som möjligt, utan att göra avkall på innehållet. Exempelvis föreslår vi att ordet genomsyras ersätts. Men då det är viktigt att alla kan förstå policyn vore det mycket lämpligt att en lättläst version av policyn tas fram för att öka tillgängligheten. Inget ändringsförslag Inget ändringsförslag Meningen Rättighetsbärarens åsikter, hur de tagits till vara och på vilket sätt delaktighet skett bör dokumenteras och återkopplas. läggs till sist i förklaringen till andra principen. Inget ändringsförslag Orden genomsyras av ersätts med kopplas till och styrs utifrån i första meningen i förklaringen till femte principen som börjar med Det här innebär att de beslut

94 26(26) Barnrättsutvecklare Sektor Område Fokus Synpunkt Svar Ändringsförslag Instans Barnrättsutvecklare Barnrättsutvecklare Barnrättsutvecklare Förklaring till princip 5 Förklaring till princip 3 Utbildning Rättighetsbärarna På nr 5 - "...individen ska mötas av kunnig och kompetent personal som har god kunskap om de mänskliga rättigheterna...". Ska det finnas utbildningar/workshops/osv för personalen? I meningen "Alla beslut kännetecknas av öppenhet och tydlighet." uppstår det svårigheter i begriplighet. Vad menas med öppenhet och tydlighet? Tillgodoses i regionbudgeten. Arbetet med utbildningar av förtroendevalda och förvaltningsledningar pågår och är ett av kommittén för rättighetsfrågors övergripande mål i budget 2014 och Exakt hur utbildningar ska organiseras bör inte detaljstyras på policynivå. Att Västra Götalandsregionen ska sträva efter att vara stå transparanta och öppna som möjligt kring verksamheten och beslutsfattande för att rättighetsbärarna i så stor utsträckning som möjligt ska kunna ta del av regionens arbete. Det kan handla om öppna nämndmöten, om att värna offentlighetsprincipen, att tillgängliggöra dokumentation av verksamheten på hemsidan osv. Självklart samtidigt som vi behåller nödvändig sekretess och värnar individens integritet och rättigheter. Att beslut kännetecknas av tydlighet handlar om att så många som möjligt ska kunna förstå och ta del av fattade beslut. Utförligare förklaring passar inte på policynivå, ytterligare konkretisering kan genomföras på handlingsplansnivå och/eller på verksamhetsnivå. Inget ändringsförslag Inget ändringsförslag

95 Bilaga 4. Förslag till Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter (versionen som gått ut på remiss, beslutad av RHK 30 januari 2014) Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter Grundtanken i de mänskliga rättigheterna är att alla människor är födda fria och lika i värde, värdighet och rättigheter. Alla människor utan åtskillnad äger de mänskliga rättigheterna i egenskap av att vara människa. Det innebär ett ansvar för varje stat att respektera, skydda, uppfylla och bevaka arbetet med de mänskliga rättigheterna. Centrala begrepp i arbetet med mänskliga rättigheter är rättighetsbärare och skyldighetsbärare. Individen som äger rättigheten kallas för rättighetsbärare. Den/de som är skyldig att se till att rättighetsbäraren får sina rättigheter tillgodosedda kallas för skyldighetsbärare. I denna policy är rättighetsbärarna alla som bor, arbetar eller vistas i Västra Götaland, och som därmed möter och påverkas av Västra Götalandsregionens verksamheter. Skyldighetsbärare i den här policyn är Västra Götalandsregionen i sin roll som verksamhetsutövare, arbetsgivare och som arena för demokrati. Västra Götalandsregionens förtroendevalda och medarbetare ansvarar därmed för att omsätta mänskliga rättigheter i praktisk handling. Syfte Policyn för mänskliga rättigheter ska stärka Västra Götalandsregionens kapacitet att respektera, skydda, uppfylla och bevaka hur de mänskliga rättigheterna efterlevs. Policyn ska vara en ram för de handlingsplaner och strategier som ytterligare konkretiserar arbetet med de mänskliga rättigheterna i Västra Götalandsregionens verksamheter. Rättighetsbärarna ska känna sig trygga i att deras mänskliga rättigheter tillgodoses och blir respekterade. På samma sätt ska förtroendevalda och medarbetare känna trygghet i att kunna leva upp till de krav som Västra Götalandsregionen har som skyldighetsbärare. Ansvar och genomförande Förtroendevalda och chefer i Västra Götalandsregionen ansvarar för att efterleva policyn. Policyn konkretiseras genom handlingsplaner och strategier. 1

96 Bilaga 4. Förslag till Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter (versionen som gått ut på remiss, beslutad av RHK 30 januari 2014) Principer för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter De mänskliga rättigheterna, med utgångspunkt i de internationella konventioner som antagits av Sverige, är grunden för Västra Götalandsregionens arbete 1. Principerna nedan styr hur arbetet bedrivs och prioriteras i Västra Götalandsregionen, både i mötet med rättighetsbäraren och i planering och beslut: 1. Individens mänskliga rättigheter är i centrum för Västra Götalandsregionens arbete. 2. Individen har rätt till delaktighet och medbestämmande i frågor som berör den egna situationen. 3. Individen ges kunskap om sina rättigheter och hur de kan tas i anspråk. 4. Allt arbete inom Västra Götalandsregionen sker utifrån icke-diskriminering och främjar jämlikhet. 5. De mänskliga rättigheterna och det ansvar som Västra Götalandsregionen har som skyldighetsbärare är väl känt hos Västra Götalandsregionens förtroendevalda och medarbetare. 6. Arbetet med mänskliga rättigheter följs upp systematiskt. Förklaringar till principerna 1. Det här innebär att individen i mötet med Västra Götalandsregionen äger rätten att själv identifiera sig vad gäller kön, könsidentitet, sexualitet, etnicitet, funktionsförmåga, religion/trosuppfattning. Individen äger också själv rätten att avgöra vilka personer som är närmast anhöriga. I de fall individen har ställföreträdare 2 ska Västra Götalandsregionens medarbetare sträva efter att involvera både individen och ställföreträdaren. 2. Det här innebär att Västra Götalandsregionen ska erbjuda individer, grupper, organisationer och föreningar delaktighet och medbestämmande i frågor som berör den egna situationen. Delaktighet och medbestämmande ska ske både informellt och formellt, dels i mötet med individen, dels genom samråd, dialogprocesser och med referensgrupper. Individen ska kunna framföra sin åsikt till relevant instans och veta att åsikten respekteras och övervägs. Detta förutsätter kommunikation anpassad till individen och dennes förutsättningar. 3. Det här innebär att Västra Götalandsregionen ska informera rättighetsbärarna om vad de har rätt till inom Västra Götalandsregionens verksamheter. Västra Götalandsregionen ska 1 De internationella konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har antagit är: Europeiska konventionen för skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, konventionen mot rasdiskriminering, konventionen mot diskriminering av kvinnor, konventionen mot tortyr och annan kränkande behandling, konventionen om barnets rättigheter, konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 2 Med ställföreträdare avses god man, förmyndare, vårdnadshavare. Källa: 2

97 Bilaga 4. Förslag till Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter (versionen som gått ut på remiss, beslutad av RHK 30 januari 2014) också ge individen information om vart det går att vända sig om rättigheterna inte efterlevs. Informationen ska anpassas för att nå samtliga individer. Alla beslut kännetecknas av öppenhet och tydlighet. 4. Det här innebär att de mänskliga rättigheterna gäller för alla och extra insatser måste ibland vidtas för grupper och individer med svagt skydd. Som utgångspunkt för Västra Götalandsregionens arbete är diskrimineringslagstiftningens sju diskrimineringsgrunder: etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck, och hur dessa samverkar. Även socioekonomisk status och utbildningsbakgrund påverkar förutsättningarna att få de mänskliga rättigheterna tillgodosedda. 5. Det här innebär att de beslut som fattas, planering och budgetering av verksamheter, prioriteringar som görs och det bemötande som individen får genomsyras av de mänskliga rättigheterna. Individen ska mötas av kunnig och kompetent personal, som har god kännedom om de mänskliga rättigheterna. 6. Det här innebär att de handlingsplaner och strategier som är knutna till policyn ska ha konkreta, mätbara och tidsbestämda mål. Effekten av arbetet med mänskliga rättigheter kommer att följas upp gentemot samhällets individer, grupper och föreningar. Process och beslut Processen med att ta fram policyns innehåll har bestått av dialog med organisationer och nätverk inom barnrätt, jämställdhet, nationella minoriteter och funktionshinder, och föreningar som övergripande verkar för mänskliga rättigheter. Remissrunda såväl internt i regionen, som externt till civilsamhället har genomförts och förankrat policyn. Efter genomförd remissrunda har policyn godkänts i regionstyrelsen och regionfullmäktige (datum för beslut i RS och RF). 3

98 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RHK Västra Götalandsregionen Rättighetskommitténs kansli Handläggare: Anjelica Hammersjö Tel: anjelica.hammersjo@vgregion.se Till kommittén för rättighetsfrågor Riktlinjer för uppdragsforskning som finansieras av kommittén för rättighetsfrågor Förslag till beslut 1. Kommittén för rättighetsfrågor antar Riktlinjer för uppdragsforskning Sammanfattning av ärendet Under 2014 arbetar rättighetskommitténs kansli med att utveckla formerna för kommittén för rättighetsfrågors FoU-arbete. En del i detta är att ta fram riktlinjer för kommitténs arbete med uppdragsforskning. Nästkommande två delar kommer att vara ett beslut om vilka forskningsinriktningar som ska utlysas för 2015 samt ett beslut om nya utvecklingsområden för FoU-arbetet Dessa riktlinjer och beslutet om nya utvecklingsområden kommer tillsammans att ersätta Förslag till riktlinjer för kommittén för rättighetsfrågors FoU-arbete (Dnr RSK ) Förslaget till riktlinjer för uppdragsforskning fastslår att alla forskningsprojekt ska beröra Västra Götalandsregionens ansvarsområden och att forskningsprojekten ska utlysas i form av uppdragshandlingar. Ett annat förslag är en kvotering av forskningsmedlen för forskare som disputerat för mindre än 6 år sedan, för skapa större möjlighet för nya forskare att få forskningsmedel inom mänskliga rättigheter-området. Ytterligare en punkt som är viktig att notera är ett förslag om att inkomna projektskisser ska bedömas med hjälp av ett forskarråd, vilket innebär att ett forskarråd behöver inrättas. Riktlinjerna gäller från och med till och med Fördjupad beskrivning av ärendet Nedan följer en bakgrund till hur kommitténs arbete med utdelning av forskningsmedel har utvecklats från utlysning av medel till uppdragsforskning Utlysning av medel till funktionshindersforskning Västra Götalandsregionens Handikappkommitté ( ) delade ut FoUmedel inom funktionshinderområdet. Medel kunde sökas av alla anställda inom Västra Götalandsregionen. Under kunde även anställda inom andra verksamheter söka medel om de hade beröringspunkter och samverkan med Västra Götalandsregionen. Ansökningarna skulle ha ett medborgarperspektiv och beröra personer med funktionsnedsättnings livsvillkor, inflytande och delaktighet Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

99 Datum (2) Diarienummer RHK samt tillgänglighet. Handikappkommittén hade en prioriteringskommitté för att bedöma ansökningarna och ge förslag till kommittén vilka ansökningar som skulle beviljas anslag. Ledamöterna kom från universitet och högskolor i länet Uppdragsforskning för att främja mänskliga rättigheter 2011 ersattes handikappkommittén av kommittén för rättighetsfrågor. I och med kommitténs bredare uppdrag satsade man på uppdragsforskning för att främja mänskliga rättigheter (reglerat i Förslag till riktlinjer för kommittén för rättighetsfrågors FoU-arbete Dnr RSK ). Fokus var både forskning och utveckling. Projekt inom den egna organisationen prioriterades. Tanken var att det både skulle förekomma beställd uppdragsforskning och utlysning av medel, men endast uppdragsforskning genomfördes under perioden. Forskare hittades genom att söka i kansliets befintliga kontaktnät. Det fanns även planer på att tillsätta en gransknings- och prioriteringskommitté. Denna kommitté blev i slutändan ett tvärsamråd med representanter från kommitténs samråd, det så kallade FoU-rådet. När kommittén för rättighetsfrågor inrättades 2011 var forskningsmedlen redan reserverade för funktionshinderforskning, men kommitténs internat den september 2012 beslutades att de FoU-medel för 2012 som inte använts vid den sista utlysningen av handikappforskning skulle inriktas på uppdragsforskning inom mänskliga rättigheter (Dnr RHK ). Sedan dess har samtliga medel för uppdragsforskning använts för uppdragsforskning inom mänskliga rättigheter. Rättighetskommitténs kansli Annika Ottosson Förvaltningschef Anna Jakobsson Enhetschef Bilaga 1. Riktlinjer för uppdragsforskning

100 1 (3) Riktlinjer Datum Diarienummer RHK Västra Götalandsregionen Rättighetskommitténs kansli Handläggare: Anjelica Hammersjö Till kommittén för rättighetsfrågor Riktlinjer för uppdragsforskning Sammanfattning Dessa riktlinjer anger kriterier för hur processen kring kommittén för rättighetsfrågors uppdragsforskning ska vara organiserad. Riktlinjerna är uppdelade i kriterier för utlysning och ansökningar och kriterier för hur forskningen ska genomföras. Riktlinjerna gäller från och med till och med Kriterier för utlysning och ansökningar Alla forskningsprojekt ska beröra Västra Götalandsregionens verksamhetsområden Alla forskningsprojekt som finansieras av kommittén för rättighetsfrågor ska bidra med ny kunskap och/eller nya perspektiv inom något av Västra Götalandsregionens verksamhetsområden. Syftet är att kunskapen ska kunna återföras till Västra Götalandsregionen i form av förbättrade beslutsunderlag och, i förlängningen, en verksamhet som i högre grad främjar, respekterar, skyddar och uppfyller mänskliga rättigheter. Utlysning i form av uppdragshandlingar Kommittén för rättighetsfrågor beslutar om forskningsinriktningar. De beslutade forskningsinriktningarna utlyses sedan i form av uppdragshandlingar som beskriver det övergripande uppdraget. Syftet är att skapa största möjliga relevans för Västra Götalandsregionen och samtidigt öppna upp för den spridning bland forskare som en bred utlysning innebär. Ansökning med tidigare arbete samt projektskiss Forskare som ansöker om forskningsprojekt ska bifoga relevanta papers eller rapporter som ger exempel på forskarens teoretiska ramverk, arbetsprocess samt demonstrerar forskarens förmåga att pedagogiskt förmedla resultaten av sin forskning. Sökande forskare bör även bifoga en kortare skiss (2-3 sidor) över hur hen ämnar ta sig an uppdraget i uppdragshandlingen, vad gäller projektets design, arbetsplan, material och metod samt teoretiska utgångspunkter. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

101 Riktlinjer för uppdragsforskning (3) Behöriga sökande Behöriga sökande av uppdragsforskningsmedel är personer verksamma i Västra Götaland med doktorsexamen, licentiatexamen eller motsvarande. Anställning vid universitet eller högskola är en fördel men inget krav. Tidigare forskning kopplat till mänskliga rättigheter är meriterande. Kvot för juniora forskare För att tilldelas ett forskningsuppdrag bedöms forskarnas lämplighet utifrån tidigare meriter. Detta riskerar dock att slå ut juniora forskare 1. Därför ska samtliga forskningsprojekt ha en kvot för juniora forskare, där minst en person eller minst 25 procent av forskarna är juniora. Ensamma juniora forskare rekommenderas att även involvera en senior forskare som mentor på motsvarande 5 procent av anslaget. Forskningsprojekt med fler deltagare bör ha minst 25 procent juniora forskare. Bedömning med stöd av ett forskarråd Inkomna projektskisser ska bedömas av rättighetskommitténs kansli i samråd med ett forskarråd. Ledamöter i forskarrådet deltar inte i bedömningar i de fall där denne bedöms som jävig. Kriterier för hur forskningen ska genomföras Forskningen ska utgå från FN:s centrala rättighetsprinciper Forskningsprojektets organisering och upplägg bör vägledas av centrala rättighetsprinciper som delaktighet och inkluderande, icke-diskriminering och jämlikhet, ansvarstagande och transparens. Som ett led i detta får forskningen gärna vara transdisciplinär och/eller involvera civilsamhället i processen. Forskningen ska ha ett intersektionellt perspektiv Forskningsprojektets analys bör särskilt uppmärksamma hur olika mekanismer för privilegier, dominans, makt och förtryck samverkar med varandra. Kategorier som kvinna, homosexuell eller kristen bör inte användas renodlade i analysen, utan problematiseras utifrån sin koppling till andra kategorier. Forskningens slutsatser ska relateras till FN:s deklarationer och konventioner Kopplat till forskningsprojektets slutsatser ska det finnas en bedömning av hur mänskliga rättigheter kan främjas på ett bättre sätt: Vilken eller vilka internationella deklarationer och konventioner för mänskliga rättigheter berörs av forskningens slutsatser? Var brister de mänskliga rättigheterna? Hur kan verksamheten i högre grad främja mänskliga rättigheter? Forskningen ska slutredovisas genom en skriftlig rapport Forskningsprojektets slutrapport ska följa rättighetskommitténs kanslis kvalitetskriterier för beställda rapporter. Detta innebär bland annat att rapporten ska gå att förstå utan särskilda förkunskaper i ämnet. Rapportens struktur ska tydliggöra bakgrund, syfte och frågeställningar och besvara de frågeställningar som specificeras i rapporten. Det ska tydligt framgå vilken metod forskar/na haft 1 Med juniora forskare menas här forskare som disputerat för högst sex år sedan och har avlagt doktorsexamen.

102 Riktlinjer för uppdragsforskning (3) för att besvara frågeställningarna och/eller vilka bedömningskriterier som används för att dra slutsatser. Rapportens slutsatser ska vara härledda ur analysen. Deltidsavstämning och slutredovisning Forskare som utför uppdragsforskning för kommittén för rättighetsfrågor ska genomföra en deltidsavstämning samt en slutredovisning av projektet på kommittén för rättighetsfrågors sammanträde. Utöver detta kan uppdragen även redovisas på ytterligare sätt, om detta har avtalats mellan kansliet och forskaren. Arbetsprocess 1. Rättighetskommitténs kansli bereder ett antal förslag till forskningsinriktningar i samråd med civilsamhället. 2. Kommittén för rättighetsfrågor beslutar om forskningsinriktningar. 3. Rättighetskommitténs kansli formulerar uppdragshandlingar. 4. Uppdragen utlyses under 3 månader till universitet, högskolor och andra relevanta kanaler för att nå forskare i länet. 5. Forskare lämnar in en projektskiss. 6. Inkomna projektskisser bedöms av rättighetskommitténs kansli i samråd med forskarrådet. Om ämneskompetens saknas i forskarrådet sammankallas ett förstärkt forskarråd med ytterligare discipliner/ämnen representerade. 7. Rättighetskommitténs kansli förhandlar uppdraget med tilltänkt forskare. 8. Uppdragen delas ut och tidsätts. Uppdragsperioderna kan sträcka sig mellan två månader och två år. 9. Uppdragen slutredovisas genom en skriftlig rapport. Uppdragen ska även stämmas av och slutredovisas muntligt för kommittén. Forsknings- och utvecklingstjänster enligt LOU I Lagen om offentlig upphandling (LOU) finns ett undantag från skyldigheten att tillämpa upphandlingsreglerna för forsknings- och utvecklingstjänster. I LOU 1 kap, 6 står att "Lagen gäller inte för kontrakt som avser forsknings- och utvecklingstjänster, med undantag för sådana vilkas resultat endast tillkommer en upphandlande myndighet i den egna verksamheten och betalas av myndigheten". För att kunna tillämpa undantaget i LOU ska därför resultatet kunna tillkomma både den upphandlade myndigheten och någon annan, alternativt betalas av den upphandlande myndigheten och någon annan. Avsikten är att undanta FoU-tjänster som kan gynna samhället i stort. Källa: Konkurrensverket

103 Västra Götalandsregionen 1 (6) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Rättighetskommitténs kansli Handläggare: Åsa Olsson & Jan Terneby Telefon: E-post: asa.olsson@vgregion.se Till kommittén för rättighetsfrågor Remissvar gällande revidering av handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel Förslag till beslut Kommittén för rättighetsfrågor beslutar följande: 1. Kommittén för rättighetsfrågor godkänner förslaget till remissyttrande av revidering av handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. 2. Kommittén för rättighetsfrågor översänder förslaget till remissyttrande till ledningsrådet för hjälpmedel i Västra Götalandsregionen 3. Paragrafen förklaras för omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet År 2005 antogs Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel (här kallad handboken) av länets 49 kommuner och Västra Götalandsregionen gemensamt. Detta remissvar gäller den revidering som gjorts under Kommittén för rättighetsfrågor ser gärna att de ramar och regelverk som beskrivs i handboken kompletteras utifrån konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I styrande dokument som Visionen om det goda livet och i regionfullmäktiges budget poängteras just att de internationella konventionerna ska följas. Avsnitten om etiska principer och principer om god vård kan på liknande sätt kompletteras med FN:s principer om ett rättighetsbaserat arbetssätt. När det gäller jämlikhet och icke-diskriminering är det angeläget att ett normkritiskt perspektiv tillämpas även inom hjälpmedelsområdet för att säkerställa alla människors lika rätt till de hjälpmedel de är i behov av. Det är därför angeläget att inte bara se personer med funktionsnedsättning utifrån sin funktionalitet, utan också säkerställa att inga onödiga skillnader uppkommer beroende på till exempel kön, könsidentitet, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, socioekonomisk bakgrund eller status. I handboken tas förskrivning av hjälpmedel för asylsökande upp. Kommittén ser det angeläget att följa utvecklingen av hur begreppet vård som inte kan anstå fortsättningsvis kommer att diskuteras och definieras och vad detta kan innebära för rätten till hjälpmedel. Socialstyrelsen har nyligen kommit med synpunkter om just detta. Papperslösa personer är en grupp där samhällets skydd är extra svagt och där det är särskilt viktigt att deras rättigheter tillgodoses. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: asa.olsson@vgregion.se

104 Datum (6) Diarienummer RS När det gäller dubbelsförskrivning av hjälpmedel vill kommittén understryka vikten av att även ett familjeperspektiv kan anläggas. Exempelvis kan en vårdnadshavare utsättas för stor stress och tunga lyft då hen transporterar sitt barn med funktionsnedsättning, barnets syskon och hjälpmedel till och från eller mellan förskola/skola och fritids. Kommittén anser vidare att patienterna måste ges möjlighet att lämna förslag och synpunkter på förändring i handboken och införande av nya hjälpmedel och även representeras i sortimentsgrupperna. Fritt val av hjälpmedel har prövats på andra håll i Sverige med goda resultat. Kommittén menar att det finns anledning att prova detta också i Västra Götalandsregionen. När det gäller information om hjälpmedel vill kommittén betona vikten av att rättighetsbärarna får tillgång till en individuellt anpassad sådan i form av exempelvis punktskrift, teckenspråksfilm, bilder/symboler eller ljudfil. Inte minst den tekniska utvecklingen av olika anpassade former är snabb och här är det angeläget att olika aktörer har god kompetens om anpassade former eller vad sådan kompetens kan erhållas. Kommittén vill till slut också poängtera vikten av att utveckla en systematisk utvärderingsmodell där synpunkter från patienterna/rättighetsbärarna tas till vara på ett effektivt sätt eftersom beslut om hjälpmedel inte kan överklagas. Hjälpmedelanvändning i samband med frihetsberövanden måste mycket noga övervägas så att det inte i onödan inskränker till exempel på rätten till integritet eller rätten att slippa utsättas för förnedrande behandling. Fördjupad beskrivning av ärendet Kommittén för rättighetsfrågor ger här synpunkter på revidering av handboken utifrån ett rättighetsperspektiv. Revideringen innehåller i sin helhet många bra nyheter och förtydliganden. Kommittén vill inledningsvis också poängtera att man med tillfredsställelse ser att hälso- och sjukvårdsutskottets brukarråd också är remissinstans för att säkerställa att ett tydligt rättighetsbärarperspektiv 1 blir belyst. FN-konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning En av grunderna i rättighetsbaserat arbete är att rättighetsspråk används, det vill säga att man uttryckligen hänvisar till gällande konventioner när det är relevant. Kommittén saknar hänvisning till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i handboken förutom i bilaga 7. Såväl i Vision Västra Götaland Det goda livet som i regionfullmäktiges budget poängteras vikten av att verksamheterna ska arbeta och leva upp till internationella konventioner. Konventionen skulle därför förslagsvis kunna tas upp i avsnitt 1 Om handboken och i avsnitt 8 om Lagar och regelverk inom hjälpmedelsområdet. I konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som Sverige ratificerade 2009 finns ett antal artiklar som anknyter till hjälpmedel: 1 Med rättighetsbärare menas här till exempel patienten själv och hens närstående.

105 Datum (6) Diarienummer RS Artikel 4 Allmänna åtaganden Sverige ska bland annat främja forskning och utveckling av produkter och tjänster och tillgång till ny teknik, innefattande informations- och kommunikationsteknik, samt hjälpmedel med prioritering av teknik till ett överkomligt pris. Artikeln tar upp vikten av att lämna tillgänglig information till personer med funktionsnedsättning om hjälpmedel, innefattande ny teknik och andra former av stöd, service och tjänster. Artikel 20 Personlig rörlighet Sverige ska vidta effektiva åtgärder för att säkerställa personlig rörlighet med största möjliga oberoende för personer med funktionsnedsättning. Detta kan göras genom att underlätta tillgång till hjälpmedel av kvalitet och andra former av assistans och annan personlig service, inklusive genom att göra dem åtkomliga till rimlig kostnad. Artikeln trycker också på att uppmuntra tillverkare av hjälpmedel att beakta alla aspekter av förflyttningsbehov för personer med funktionsnedsättning. Artikel 26 Habilitering och rehabilitering Sverige ska främja tillgång till, kännedom om och användning av hjälpmedel och teknik som är utformade för personer med funktionsnedsättning som främjar habilitering och rehabilitering. FN:s principer för ett rättighetsbaserat arbete FN har också utarbetat grundläggande principer för ett rättighetsbaserat arbetssätt. Dessa överensstämmer till viss del med de etiska principer som nämns på sidan 4 och de principer för god vård som beskrivs på sidan 28. FN:s principer för rättighetsbaserat arbete ska genomsyra alla arbetsprocesser. Några principer som kan anses särskilt relevanta här är: värdighet, jämlikhet & icke-diskriminering, delaktighet, öppenhet och ansvarighet. 2 Kommittén ser gärna att dessa principer läggs till nuvarande skrivning. Kommittén vill i det följande ge synpunkter på handboken utifrån just dessa principer. Jämlikhet och icke-diskriminering Denna princip kan tyckas självklar och finns också med i handbokens skrivelser om bland annat hälso- och sjukvårdslagen. Västra Götalandsregionen som skyldighetsbärare ska garantera vård på lika villkor för hela befolkningen. Erfarenheter visar dock att patienter/rättighetsbärare inte alltid erhåller sjukvårdsinsatser på lika villkor. Normer, historik, vanor och rutiner, som inte alltid är synliga, påverkar syn- och arbetssätt. Detta kan bidra till skillnader i service för invånarna. Hjälpmedelsområdet torde inte vara något undantag i detta sammanhang även med de bästa föresatser att ge en jämlik service. Det är därför viktigt att medvetandegöra just allas lika rätt till hjälpmedel oavsett vilket kön, 2 The Human Rights Based Approach to Development Cooperation. Towards a Common Understanding Among UN Agencies, United Nations.

106 Datum (6) Diarienummer RS könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, religion/trosuppfattning, sexuell läggning, ålder, utbildning eller status i övrigt som personen med funktionsnedsättning har. I avsnitt 5 Förskrivning till patienter inom och utom Västra Götaland ges en tydlig och bra översikt om vad som gäller. I FN:s definition av ett rättighetsbaserat arbetssätt ingår även principen om att verksamheter särskilt ska fokusera på grupper, individer eller områden där skyddet från samhällets sida är som svagast. De mänskliga rättigheterna är odelbara och universella det räcker att bara vara människa för att åtnjuta de rättigheter som Sverige som nation anslutet sig till. Personer som är asylsökande tillhör en sådan grupp. Kommittén vill därför fästa uppmärksamhet på Socialstyrelsens rapport Vård för papperslösa 3. I denna rapport menar Socialstyrelsen att: 1. det finns en risk att begreppet vård som inte kan anstå inte är förenligt med den etiska plattformens människovärdesprincip då vården begränsas utifrån ålder och folkbokföring. 2. de flesta diagnoser har varierande förlopp och behovet av vård kan skilja sig mellan enskilda patienter med samma diagnos. Det är enligt Socialstyrelsens mening inte etiskt och medicinskt möjligt eller lämpligt att i listor ange vilka diagnoser, tillstånd eller åtgärder som omfattas av begreppet vård som inte kan anstå. 3. begreppet vård som inte kan anstå är inte heller förenligt med medicinsk yrkesetik, är inte medicinskt tillämpligt i sjukvården och riskerar att äventyra patientsäkerheten. 4. det finns också ett stort behov av information om landstingens/regioners skyldighet att erbjuda vård och omfattningen av vården till den aktuella gruppen. Kommittén vill därför uppmärksamma nödvändigheten att kontinuerligt i handboken följa utvecklingen av definition och riktlinjer när det gäller begreppet vård som inte kan anstå för papperslösa. I avsnitt 4 Vägledning för bedömning och förskrivning av hjälpmedel tas dubbelförskrivning upp på sidan 20. En riskbedömning som innefattar även familjesituationen skulle ibland behöva göras. Exempelvis kan en vårdnadshavare utsättas för stor stress och tunga lyft då hen transporterar sitt barn med funktionsnedsättning, barnets syskon och hjälpmedel till och från förskola/skola och fritids. I särskilda fall kan en dubbelutrustning för familjen, trots att skälet bara är ökad bekvämlighet, bli en vinst för samhället på sikt och öka jämlikheten i förhållande till andra familjer. Delaktighet Patienternas/rättighetsbärarnas delaktigt tas generellt upp mycket bra i handboken men kommittén vill särskilt kommentera följande: På sidan 4 fastställs att det är vårdgivare och sortimentsgrupper i Västra Götaland som kan ansöka om en förändring i handboken eller införande av nya hjälpmedel. Även patienterna/rättighetsbärarna måste ges möjlighet att lämna förslag och synpunkter om 3 Socialstyrelsen, Vård för papperslösa. Vård som inte kan anstå, dokumentation och identifiering vid vård till personer som vistas i landet utan tillstånd. Stockholm: Socialstyrelsen

107 Datum (6) Diarienummer RS detta. I sortimentsgrupperna bör det finnas representanter från användarna av hjälpmedel som har kunskap och erfarenhet om vilka behov som behöver mötas för att få en vardag att fungera. På sidan 15 påpekas att Västra Götalandsregionen inte tillämpar fritt val av hjälpmedel. I en proposition från regeringen Mer inflytande för den enskilde i valet av hjälpmedel 4 som beslutats att gälla från den 1 juli 2014, framgår att Hjälpmedelsinstitutet (HI) 5, fick i uppdrag att genomföra en försöksverksamhet för fritt val av hjälpmedel. Slutsatsen är att fritt val av hjälpmedel är ett bra komplement för den som vill och kan påverka valet av produkt. Det fria valet stärker användarnas inflytande och delaktighet. HI betonar dock vikten av möjligheten att få hjälpmedel förskrivna inom det ordinarie sortimentet finns kvar och inte utarmas. En god tillgång till hjälpmedel ska säkerställas för dem som inte vill eller kan utnyttja fritt val av hjälpmedel. Kommittén instämmer i denna bedömning. Under rubriken Informera på sidan 17 påpekas att patienten ska få information muntligt och skriftligt om hur hjälpmedlet fungerar och ska användas. Det är viktigt att informationen är anpassad efter ålder, språkförståelse och funktionsförmåga och att förskrivaren försäkrar sig om att patienten har tagit emot och förstått informationen. Kommittén anser att patienten ska få informationen i den form som hen begär. Det kan handla om att skriftlig eller muntlig information till exempel omvandlas till punktskrift, teckenspråksfilm, bilder/symboler eller ljudfil. Teckenspråkstolk ska användas i de fall där patienten behöver det eftersom en skriftlig instruktion/information inte kan ersätta information på teckenspråk, men kan komplettera den. På motsvarande sätt är det viktigt för personer med annat språk än svenska att de ges möjlighet till översättningar eller erhåller tolkhjälp. Kompetens om dessa anpassade former eller var den kompetensen går att finna är viktigt för att säkerställa att rättighetsbäraren får användbar information. Inte minst den tekniska utvecklingen inom området är mycket snabb och behöver följas kontinuerligt. Det är skyldighetsbärarens ansvar att säkerställa att informationen har blivit förstådd av rättighetsbäraren. Öppenhet och ansvarighet Kommittén vill understryka vikten av att patienten/rättighetsbäraren ska kunna följa processen kring val av hjälpmedel, veta var besluten fattas och få en motivering till beslut. På sidan 30 om Patientens och närståendes ansvar står det att det inte finns några formella möjligheter för patient/rättighetsbärare att överklaga beslut gällande hjälpmedelsförskrivning. Detta beror ju på att hjälpmedelsförsörjning är en del av hälso- och sjukvårdslagen som i Sverige är en skyldighetslag. Kommittén vill dock betona vikten av att utveckla en systematisk utvärderingsmodell för att fånga upp de synpunkter om hjälpmedel och bemötande från patienter/rättighetsbärare som lämnas till personal, chefer, ledningsråd för hjälpmedel eller patientnämnderna. Dessa synpunkter måste sedan följas upp och i förekommande fall integreras kontinuerligt i revidering av riktlinjer och service. Rättssäkerhet och ansvarighet måste följas upp på bästa tänkbara sätt även om inte formella möjligheter till överklagande finns. 4 Regeringens proposition 2013/14:67 Mer inflytande för den enskilde i valet av hjälpmedel. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 5 Från 1 maj 2014 delvis överförts till Myndigheten för delaktighet

108 Datum (6) Diarienummer RS I avsnittet framgår också att alla insatser inom hälso- och sjukvården i princip är frivilliga för patienten/rättighetsbäraren. När det gäller beslut om frihetsberövanden vill kommittén understryka vikten av att ansvariga mycket noga överväger och genomför dessa beslut och de hjälpmedel i form av sänggrindar, bälten eller andra hjälpmedel som kan användas där. Detta gäller även vid tvångsåtgärder inom exempelvis psykiatrin. Rätten till integritet, värdighet och rätten att inte utsättas för omänsklig och förnedrande behandling 6 måste mycket noga övervägas i förhållande till patientens/rättighetsbärarens eget eller andras skyddsbehov. Rättighetskommitténs kansli Annika Ottosson Förvaltningschef Anna Jakobsson Enhetschef Beslutet skickas till Ledningsrådet för hjälpmedel Karin Lendenius karin.lendenius@vgregion.se Område läkemedel och hjälpmedel Anci Loft annica.loft@vgregion.se 6 Artikel 15 Rätt att inte utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning i Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

109 Lena karlsson REVIDERING AV HANDBOK FÖR FÖRSKRIVNING AV PERSONLIGA HJÄLPMEDEL Remissversion Lena Karlsson och Anci Loft

110 Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel 1. Om handboken... 3 Process för förändringar i handboken och införande av nya hjälpmedel Produktanvisningar Om hjälpmedel... 9 Hjälpmedel i det dagliga livet... 9 Klassifikationssystemet ICF... 9 Olika vägar till hjälpmedel Vägledning för bedömning och förskrivning av hjälpmedel Nio utgångspunkter för förskrivning Förskrivningsprocessen Stödfunktioner för förskrivningsprocessen Skada eller förlust Dubbelförskrivning av hjälpmedel Tidsbegränsad förskrivning Förskrivning till patienter inom och utom Västra Götaland Förskrivning till person som är bosatt i Västra Götaland Förskrivning till person som är bosatt i annat län Hjälpmedel vid flytt inom och utom Västra Götaland eller till annat land Hjälpmedel vid resor Gränsöverskridande vård Ansvarsfördelning Hälso- och sjukvårdens övergripande ansvar Förskrivarens ansvar Verksamhetschefens ansvar, enligt HSL Patientens och närståendes ansvar Kostnadsansvar Kostnader och avgifter för patienten Kostnader Avgifter Lagar och regelverk inom hjälpmedelsområdet

111 Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Patientsäkerhetslagen (2010:659) Lagen om medicintekniska produkter (1993:584) Bilaga 1 Begreppsförklaringar Bilaga 2 - Exempel på förändringar och tillämpning övergångsregler vid förändring i handboken Bilaga 3 Beslutsstöd och modell för hjälpmedelsförskrivning Bilaga 4 Lånevillkor Bilaga 5 Vägledning vid skada eller förlust Bilaga 6 Checklista om patienten är från annat land än Sverige Bilaga 7 Lagar, förordningar, föreskrifter och andra vägledande dokument

112 1. Om handboken Västra Götalandsregionen (VGR) och de 49 kommunerna i Västra Götaland har en gemensam handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. Handboken är ett regelverk för hjälpmedelsförskrivning i Västra Götaland och den ska vägleda och stödja förskrivare av personliga hjälpmedel, beslutsfattare och annan personal som arbetar med hjälpmedel genom att: - skapa en gemensam grund för förskrivning av personliga hjälpmedel som omfattar hela vårdkedjan, oavsett vilken vårdgivare som har hälso- och sjukvårdsansvaret - säkerställa en jämlik och säker tillgång till hjälpmedel för invånarna i Västra Götaland - tydliggöra ansvar enligt lagstiftning och avtal. I handboken beskrivs utgångspunkterna för hjälpmedelsförskrivning, vilka utgår från lagstiftning och politiska beslut i Västra Götaland. I handboken finns också produktanvisningar som anger vilka hjälpmedel som är förskrivningsbara i Västra Götaland. Handboken och produktanvisningarna gäller förskrivning inom områdena: - hörselskada - kognitivt stöd och kommunikation - medicinsk behandling - rörelsehinder - synskada - ortoser, proteser och skor. År 2005 antogs Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel (här kallad handboken) av länets 49 kommuner och Västra Götalandsregionen gemensamt. Under 2014 har handboken reviderats. I handboken används en del begrepp som kan vara bra att känna till, dessa hittar du i en lista med begreppsförklaringar. Relaterad information - Bilaga 1 Begreppsförklaringar Process för förändringar i handboken och införande av nya hjälpmedel Hjälpmedel för personer men funktionsnedsättning utvecklas kontinuerligt. Det är i grunden positivt och en viktig förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna fungera i sin miljö, vara aktiva och delta i samhällslivet. Förskrivning av hjälpmedel är en hälso- och sjukvårdsåtgärd vilket innebär att man likt andra behandlingsinsatser måste prioritera utifrån ekonomiska resurser och säkerställa patientsäkerhet och jämlik tillgång till hjälpmedel. Införande av nya hjälpmedel ska ställas i relation till andra åtgärder inom vård och behandling och följa de regionala riktlinjerna för prioritering, vilka följer den nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård. Process, beredning och beslut Handboken uppdateras kontinuerligt utifrån förändringar i lagstiftning, andra styrande dokument, politiska beslut och utveckling inom hjälpmedelsområdet. I Västra Götaland finns en process som 3

113 beskriver hur införandet av nya hjälpmedel och förändring av riktlinjer och produktanvisningar går till. Utgångspunkten är att det är vårdgivare och sortimentsgrupper i Västra Götaland som kan ansöka om en förändring i handboken eller införande av nya hjälpmedel. Processen säkerställer följsamheten till handbokens utgångspunkter för förskrivning och till upphandling av nytt sortiment enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Processen ska vara ett stöd för vårdgivare, hjälpmedelsleverantör och tillverkare av hjälpmedel. Samverkansorganisationen för hjälpmedel där beredningsgrupper och ledningsråd ingår bereder förslag till förändringar av handboken. Redaktionella förändringar handhas av regionkansliets hälso- och sjukvårdsavdelning. Du hittar information om beslutade förändringar på Förändringar i riktlinjer och produktanvisningar kräver likalydande beslut i Västra Götalandsregionen och Västra Götalands 49 kommuner. I Västra Götalandsregionen fattas besluten enligt följande: - Riktlinjerna fastställs av hälso- och sjukvårdsutskottet. - Produktanvisningarna fastställs av hälso- och sjukvårdsdirektören efter rekommendation från ledningsrådet för hjälpmedel. I kommunerna fattas besluten enligt följande: - Riktlinjerna fastställs av berörd nämnd efter rekommendation från de västsvenska kommunalförbundens samorganisation Västkom. - Produktanvisningarna fastställs av utsedd ansvarig i respektive kommun efter rekommendation från ledningsrådet för hjälpmedel. Processen för förändringar i handboken och införande av nya hjälpmedel grundar sig på etiska principer, komponenter och den nationella prioriteringsmodellen. Etiska principer Människovärdesprincipen Behovs- och solidaritetsprincipen Kostnadseffektivitetsprincipen Komponenter Tillståndets svårighetsgrad Patientnytta/effekt av åtgärd Åtgärdens kostnadseffektivitet Tillstånd Åtgärd Tillståndets svårighetsgrad Den nationella prioriteringsmodellen Patientnytta Kvalitet kunskapsunderlag Kostnad och effekt Kvalitet kunskapsunderlag Rangordning Kommentar/ konsekvens Inom hjälpmedelsområdet är möjligheterna begränsade när det gäller evidensbaserade kunskapsunderlag. Om det vetenskapliga underlaget inte är tillräckligt omfattande bör volymer, kostnader och patientnytta/effekt utvärderas över tid. Beslut om införande av nya produkter ska ställas i relation till typ av produkt, målgruppens storlek och kostnader för hjälpmedlet. Olika faktorer vägs samman såsom patientnytta/effekt, kostnadseffektivitet, etik och tekniska aspekter. Hjälpmedel definieras här som produkter som är CE-märkta enligt det medicintekniska direktivet och ISOklassificerade som hjälpmedel enligt ISO 9999:2007, eller prototyper som förväntas bli klassificerade enligt detsamma. Produkterna ska omfattas av de definitioner av hjälpmedel som anges i handbokens riktlinjer. Det kan finnas särskilda skäl att pröva om en konsumentprodukt ska kunna 4

114 förskrivas som hjälpmedel. I dessa fall ska utöver ovanstående ställningstaganden en riskanalys göras för att vårdgivaren ska försäkra sig om att produkten är säker och medicinskt lämplig för sitt användningsområde. Riskanalysen grundar sig på Hjälpmedelsinstitutets Konsumentprodukter som hjälpmedel. Innan beslut tas om att införa en ny produktanvisning eller förändra en produktanvisning ska patientnyttan prövas. Detta görs genom att mäta hjälpmedlets effekt i förhållande till definierade hälsotillstånd, funktionsnedsättningar eller aktivitetsbegränsningar. - Ledningsrådet eller handbokens beredningsgrupp tar ställning till om och hur prövningen ska göras. Prövningen kan ske i form av fallstudier, kohortstudier med eller utan kontrollgrupp samt randomiserade studier. Förslagsvis används utvärderingsinstrument som används i verksamheterna såsom Canadian Occupational Performance Measure (COPM), ADLtaxonomin, visuell analog skala (VAS) eller Goal Assessment Scale. Den vetenskapliga kvaliteten kan utvärderas med GRADE-systemet. Prövningen kan göras av verksamheterna själva eller med hjälp av studenter vid vårdhögskolorna i Västra Götaland. - Om prövningar av god vetenskaplig kvalitet gjorts i andra delar av landet används dessa. Det kan exempelvis vara HTA-analyser. Resultatet av prövningen visar om det är aktuellt att göra en ansökan om att föra in produkten eller göra förändringen i handboken. Om kostnadseffektivitet eller etisk analys ska bedömas kan samråd om expertstöd ske med program- och prioriteringsrådet (PPR), det råd inom Västra Götalandsregionen som ansvarar för ordnat införande av nya medicinska metoder och läkemedel. Tekniska aspekter prövas av hjälpmedelsleverantören i Västra Götaland. Förändring av riktlinjer 1. Vårdgivare i Västra Götaland kan lämna förslag till förändring av riktlinjerna. Ansökan lämnas till samordnaren för hjälpmedelsfrågor. Inkommen ansökan bereds av samverkansorganisationen för hjälpmedel som tar fram förslag till beslut. 2. Efter rekommendation av ledningsrådet fattar Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna beslut om förändring av riktlinjerna. Förändring av produktanvisningar Spår 1 - Det finns en produktanvisning för det aktuella hjälpmedlet i handboken, ansökan gäller att utöka sortiment 1. Vårdgivare eller sortimentsgrupp ansöker om prövning av produkten. Om det finns en produktanvisning för det aktuella hjälpmedlet kan sortimentsgrupp eller motsvarande pröva hjälpmedlet utan föregående beslut i handbokens beredningsgrupp för avtal. 2. Produkten prövas av sortimentsgrupp eller motsvarande i samverkan med hjälpmedelsleverantör. För hjälpmedel som distribueras via hjälpmedelsleverantören finns rutin för utvärdering av sortiment på hjälpmedelscentralens webbplats. För syn- och hörselhjälpmedel finns motsvarande rutin på Habilitering & Hälsas webbplats. 5

115 3. Ledningsrådet för hjälpmedel eller styrgrupperna inom produktområdena syn, hörsel och ortopedteknik samt i vissa delar medicinsk behandling beslutar om eventuellt införande av en ny produkt i sortimentet. 4. I de flesta fall införs produkten i sortiment vid nästa upphandling av produktområdet. Direkt upphandling kan endast ske om det helt saknas sortiment inom produktgruppen. Spår 2 - Det finns en produktanvisning i handboken som omfattar produkter inom aktuell ISO-kod men inte det aktuella hjälpmedlet 1. Vårdgivare eller sortimentgrupp ansöker om att införa produkten. Förslag ska vara förankrade hos vårdgivare, sortimentsgrupp eller i en regionövergripande arbetsgrupp inom hörselvård, synverksamhet eller ortopedteknisk verksamhet. Ansökan lämnas till samordnare för hjälpmedelsfrågor. 2. Handbokens beredningsgrupp bereder frågan. Saknas dokumenterad vetenskaplig prövning av hjälpmedlets effekt i förhållande till definierade funktionsnedsättningar eller aktivitetsbegränsningar beslutar beredningsgruppen om och hur hjälpmedlet ska prövas och vilken/vilka verksamheter som i så fall ska genomföra prövningen. 3. Efter rekommendation av ledningsrådet fattar Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna beslut om att införa produkten som förskrivningsbar och att ta in produkten i sortimentet. 4. Ledningsrådet för hjälpmedel eller styrgrupperna inom produktområdena syn, hörsel och ortopedteknik samt i vissa delar medicinsk behandling ger sedan ansvarig upphandlande verksamhet i uppdrag att upphandla produkten. Spår 3 - Produktanvisning för det aktuella hjälpmedlet saknas i handboken 1. Vårdgivare eller sortimentgrupp ansöker om att införa produkten. Förslag ska vara förankrade hos vårdgivare, sortimentsgrupp eller i en regionövergripande arbetsgrupp inom hörselvård, synverksamhet eller ortopedteknisk verksamhet. Ansökan lämnas till samordnare för hjälpmedelsfrågor. 2. Handbokens beredningsgrupp bereder frågan. Saknas dokumenterad vetenskaplig prövning av hjälpmedlets effekt i förhållande till definierade funktionsnedsättningar eller aktivitetsbegränsningar beslutar beredningsgruppen om och hur hjälpmedlet ska prövas och vilken/vilka verksamheter som i så fall ska genomföra prövningen. 3. Efter rekommendation av ledningsrådet fattar Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna beslut om att införa produktanvisningen i handboken. 4. Ledningsrådet för hjälpmedel eller styrgrupperna inom produktområdena syn, hörsel och ortopedteknik samt i vissa delar medicinsk behandling ger sedan ansvarig upphandlande verksamhet i uppdrag att upphandla produkten. Övergångsregler vid förändringar i handboken Vid förändringar i handboken ska det finnas gemensamma tillämpnings- och övergångsregler för Västra Götalands vårdgivare. Vid beredning av ärenden ska handbokens beredningsgrupp ta fram förslag till vilka övergångsregler som ska gälla. Ledningsrådet för hjälpmedel rekommenderar 6

116 övergångsregler för vårdgivarna i Västra Götaland. Vid beslut om att ett hjälpmedel ska återlämnas ska förskrivaren föra en dialog med patienten. Förskrivaren ska om möjligt tillämpa en mjuk övergång och säkerställa att återlämnandet sker på ett värdigt sätt. Patienten kan behöva tid för omställning, anpassning och förändring. Särskild hänsyn ska tas till patienter som på grund av en försämring inte kan nyttja sitt hjälpmedel. Vid förändringar i produktanvisningarna som påverkar återtag av hjälpmedel ska överenskommelser göras med hjälpmedelsleverantören gällande ekonomiska frågor, exempelvis utköp av produkt. Relaterad information - Ansökan om ny produktanvisning - Ansökan om uppdatering av befintlig produktanvisning - Bilaga 2 - Matris, exempel på förändringar och tillämpning övergångsregler vid förändring i handboken - En handbok för patientsäkerhetsarbetet, riskanalys och händelseanalys, Socialstyrelsen, SKL och landsting m.fl. - Konsumentprodukter som hjälpmedel, en handbok för hälso- och sjukvården, Hjälpmedelsinstitutet. 7

117 2. Produktanvisningar Produktanvisningarna är en förteckning över vad som kan förskrivas i Västra Götaland. Av produktanvisningarna framgår bland annat vilken yrkeskompetens som krävs för att få förskriva respektive hjälpmedel, kriterier för förskrivningen och övriga anvisningar om hjälpmedlet. Produktanvisningarna är uppbyggda enligt ISO 9999:2007, vilket är en internationell klassificering av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Den internationella standardiseringsorganisationen (ISO) definierar ett hjälpmedel som en produkt som dels är speciellt framtagen eller allmänt tillgänglig, dels är anpassad eller specialutformad för att användas i förebyggande syfte som kompensation för att övervaka, varna, kontrollera, underlätta eller neutralisera funktionsnedsättningar samt inskränkningar vad gäller aktivitet och delaktighet. Klassificeringen består av tre hierarkiska nivåer: huvudgrupp (produktområde), grupp och undergrupp, där varje nivå består av en kod och en rubrik. Exempel Huvudgrupp: 04 Hjälpmedel för personlig medicinsk behandling Grupp: 0403 Hjälpmedel vid andningsbehandling Undergrupp: Inhalator I Västra Götaland är utgångspunkten att endast produkter som är CE-märkta enligt det medicintekniska direktivet kan förskrivas som personliga hjälpmedel. 8

118 3. Om hjälpmedel Begreppet hjälpmedel saknar en entydig definition. Syftet med ett hjälpmedel beror på vilken sjukdom eller funktionsnedsättning personen har samt i vilken situation och miljö hjälpmedlet ska användas. Den internationella standardiseringsorganisationen (ISO) definierar ett hjälpmedel som en produkt som dels är speciellt framtagen eller allmänt tillgänglig, dels är anpassad eller specialutformad för att användas i förebyggande syfte som kompensation för att övervaka, varna, kontrollera, underlätta eller neutralisera funktionsnedsättningar samt inskränkningar vad gäller aktivitet och delaktighet. Målet med ett hjälpmedel är att: - förebygga framtida förluster av funktionell förmåga - förbättra eller bibehålla funktion och förmåga - kompensera för nedsatt eller förlorad funktion och förmåga att klara det dagliga livet. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) omfattar allt hälso- och sjukvårdsarbete i landsting och kommuner, och den reglerar huvudmännens skyldighet att tillhandahålla hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. Enligt HSL ska hjälpmedel ses som en integrerad del av vården. De flesta hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården är medicintekniska produkter i lagens mening och omfattas därmed av lagen om medicintekniska produkter. Hälso- och sjukvårdspersonalens arbete regleras däremot av patientsäkerhetslagen. Varje sjukvårdshuvudman (landsting/region eller kommun) fastställer vilka enskilda produkter hälsooch sjukvården tillhandahåller som hjälpmedel i det dagliga livet och produktanvisningarna till denna handbok beskriver de produktområden och de hjälpmedel som kan tillhandahållas i Västra Götaland. Vilka produkter som tillhandahålls förändras dock över tid när standarden i samhället förändras. Hjälpmedel i det dagliga livet I begreppet hjälpmedel i det dagliga livet ingår: - hjälpmedel som krävs för att den enskilde själv eller med hjälp av någon annan ska kunna tillgodose grundläggande personliga behov och utföra vardagslivets aktiviteter, till exempel att äta och dricka, klä sig, sköta sin hygien, förflytta sig, orientera sig och kommunicera - hjälpmedel som möjliggör vård och behandling i hemmet - hjälpmedel som kompenserar förlust av kroppsdel, kroppsstruktur eller nedsatt kroppsfunktion. Klassifikationssystemet ICF International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) är en internationell standardiserad begreppsförklaring för att förstå och beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd. ICF fungerar som verktyg vid behovsbedömningar och vid utvärdering av resultat, och systemet ger en struktur för att presentera information på ett meningsfullt, sammanhängande och lättillgängligt sätt. ICF är ingen klassifikation av personen utan en klassifikation av människors hälsoegenskaper inom den kontext deras personliga livssituation och omgivning skapar. Där kan ICF användas som modell 9

119 för att beskriva hur interaktionen mellan olika faktorer och komponenter påverkar en persons möjlighet till aktivitet och delaktighet. Denna handbok har ICF som grund. Produktanvisningarna anger kriterier och mål utifrån ICF, där de valda koderna anger omfattningen eller graden av funktionstillstånd eller funktionsnedsättning. ICF-systemet består av två delar: dels en del som rör individnivå, vilken handlar om faktorer som rör funktionstillstånd och funktionsnedsättning, dels en del som gäller miljö, där det handlar om olika kontextuella faktorer. - Individ kroppsfunktion och kroppsstruktur samt aktivitet och delaktighet - Miljö omgivningsfaktorer och personliga faktorer. Som omgivningsfaktorer räknas den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivning i vilken en person lever och verkar. Dessa faktorer kan vara antingen underlättande eller hindrande. Hjälpmedel blir då en omgivningsfaktor som kan underlätta eller hindra såväl aktivitet och delaktighet som kroppsfunktion och kroppsstruktur. Hälsotillstånd (störning/sjukdom) Kroppsfunktion och kroppsstruktur Aktivitet Delaktighet Omgivningsfaktorer Personliga faktorer Figuren visar interaktioner mellan komponenterna i ICF (källa: Handbok för ICF och ICF-CY). Tankeexempel med ICF som bas Hjälpmedel räknas som omgivningsfaktorer och är utformade för att underlätta för patienten och kompensera för en funktionsnedsättning. Effekten av ett hjälpmedel som kompenserar för nedsatt gångförmåga kan påverkas av vilket stöd patienten får från närstående och personal och hur miljön runt patienten ser ut. Samtliga omgivningsfaktorer av betydelse ska beaktas när effekten av ett hjälpmedel uppskattas och bedöms. Även personliga faktorer som exempelvis kön, ålder, livsstil, social bakgrund, utbildning eller livserfarenhet ska beaktas. Ett hjälpmedel som kompenserar för funktionsnedsättning vad gäller gångförmågan kan underlätta betydligt för patienten att genomföra olika aktiviteter och handlingar och för delaktigheten i olika situationer. Hjälpmedlet kan leda till ökad självständighet vid en rad aktiviteter samtidigt som hjälpmedlet kan utgöra ett hinder för att exempelvis ta sig upp för trappor. Dessa olika komponenter beaktas i bedömningen om vilken effekt hjälpmedlet förväntas ha på aktivitet och delaktighet. 10

120 Hjälpmedel kan samtidigt hindra eller underlätta när det gäller kroppsfunktioner och kroppsstruktur. Om någon sitter i rullstol kan det innebära en risk för bland annat trycksår, muskelsvaghet eller förstoppning. En rollator kan utifrån samma resonemang utgöra en risk för ytterligare funktionsnedsättning (muskelsvaghet, balanssvårigheter med mera). Hjälpmedlets effekt på olika kroppsfunktioner beror även på användningsfrekvens. Relaterad information - ICF Socialstyrelsen - Handbok för ICF och ICF-CY Olika vägar till hjälpmedel Utifrån en behovsbedömning avgörs om ett hälsoproblem ska åtgärdas med ett hjälpmedel eller inte samt vilket eller vilka alternativ som i så fall ska erbjudas patienten. Hjälpmedelsbehovet ska ställas i relation till andra planerade eller genomförda åtgärder och integreras i en samlad bedömning. Habilitering eller rehabilitering samt tillhandahållande av hjälpmedel planeras tillsammans med patienten. Av denna plan ska planerade och beslutade åtgärder samt målet med hjälpmedelsförskrivningen framgå. Det finns olika vägar att få tillgång till ett hjälpmedel. De alternativa vägarna framgår av följande figur. Behovsbedömning Habiliterings-/ rehabiliteringsplan Egenansvar Hjälpmedel enligt HSL Ja Förskrivning Nej Grundutrustning I förskola, skola och för studier I arbetslivet Förskrivningsprocessen (Modellen utgår från Hjälpmedelsinstitutet, Hjälpmedelsinstitutets förskrivningsprocess) Egenansvar Om behovsbedömningen visar att patientens hjälpmedelsbehov inte omfattas av hälso- och sjukvårdens ansvar får patienten köpa sitt hjälpmedel själv. Detta gäller till exempel produkter som används vid sport, hobby och motion eller produkter som behövs för ett fritidsboende. 11

121 Förskrivaren ska ge råd om produkter som patienten kan köpa själv, detta kan vara ett individuellt eller ett generellt råd. Ett generellt råd innebär exempelvis råd om produkter som finns i öppen handel, detta är inte en hälso- och sjukvårdsinsats. Individuella råd är när förskrivaren rekommenderar patienten att köpa en specifik produkt och/eller ge råd och instruktioner om hur en produkt ska användas. Om råden ges som en del av en behandlingsinsats ska de dokumenteras i patientjournal. Det är dock upp till patienten att följa de råd förskrivaren ger och förskrivaren har inget förskrivaransvar eller produktansvar för de produkter som patienten införskaffar själv. Hälsooch sjukvården har inget ansvar för användning, skador, slitage, reparation och service för den inköpta produkten. Under en pågående behandling kan patienten få råd och instruktioner av förskrivaren om hur en egen produkt ska användas. Om behandlingen fortsätter efter att patienten fått rådet kan förskrivaren följa upp om patienten har följt rådet och om det har haft avsedd effekt. Det finns inget som hindrar att förskrivaren gör enklare justeringar på en produkt som patienten själv har skaffat. Förskrivaren bör dock avråda från köp om hen bedömer att en patient eller närstående avser att köpa en produkt som är direkt olämplig. Vill patienten ändå köpa produkten är det dennes eget ansvar. Förskrivaren kan informera patienten om olika försäljningsställen, under förutsättning att det sker på objektiva och sakliga grunder. Om en lista upprättas över försäljningsställen är det viktigt att listan hålls aktuell och att inget försäljningsställe utesluts på osakliga grunder. Via 1177 Vårdguiden går det att få information om hjälpmedel och inköpsställen via tjänsten Hitta och jämför hjälpmedel. Relaterad information Vårdguiden.se Grundutrustning Vissa verksamheter, exempelvis biståndsbedömt särskilt boende, dagverksamhet, vårdenheter, förskolor och skolor, måste ha en grundutrustning av hjälpmedel som gör att miljön motsvarar behoven hos dem som vistas där. Dessa hjälpmedel ska inte behöva omfattande individuell anpassning och ska utan större svårigheter kunna användas av de personer som vistas i verksamheten. Grundutrustning är något som förändras över tid när standarden i samhället förändras, varje vårdgivare beslutar själv vad som ingår i grundutrustningen. Ett personligt hjälpmedel kan förskrivas när kravet på grundutrustning är uppfyllt men inte täcker det individuella behovet. Personliga hjälpmedel är alltid utprovade och anpassade till patienten och ska inte användas av någon annan. Specialanpassade produkter ska alltid förskrivas som personliga hjälpmedel. Hjälpmedel i förskola, skola och för studier Skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna kan tillgodogöra sig undervisningen. I ansvaret ingår att tillhandahålla läromedel, pedagogiska hjälpmedel och grundutrustning samt anpassa lokalerna efter verksamheten. Skolhuvudmannens ansvar gäller hjälpmedel som huvudsakligen är kunskapsbärande, som utan större svårigheter kan användas av flera elever och som inte behöver någon omfattande individuell anpassning. När grundutrustning inte tillgodoser behovet av hjälpmedel är det möjligt att förskriva personliga hjälpmedel i de fall utbildningen är offentligt finansierad eller berättigar till studiestöd. 12

122 Hjälpmedel i arbetslivet Arbetsgivaren ansvarar för att erbjuda de anställda en god arbetsmiljö, vilket innefattar individuell anpassning. Ansvaret för arbetshjälpmedel och anpassning av arbetsplatsen är delat mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Förskrivna personliga hjälpmedel får användas på arbetet. Ibland sker en ökad förslitning av hjälpmedlet på grund av arbetssituationen, och om hjälpmedlet behöver bytas ut på grund av ökad förslitning kan ett nytt hjälpmedel förskrivas och bekostas av vårdgivaren. Det avgörs från fall till fall utifrån en individuell bedömning. Relaterad information - Arbetsförmedlingen - Försäkringskassan Vårdguiden/arbetshjälpmedel - Förordning om särskilda insatser för personer för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga (SFS 2000:630) 13

123 4. Vägledning för bedömning och förskrivning av hjälpmedel Detta avsnitt handlar om hur du som förskrivare går till väga när du bedömer och förskriver hjälpmedel. Förskrivningsprocessen och utgångspunkterna för förskrivning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland kommer att beskrivas. Nio utgångspunkter för förskrivning Personer med funktionsnedsättning ska beredas möjlighet till ett jämlikt och aktivt deltagande i samhällslivet. Barn och ungdomar med funktionsnedsättning ska, så långt det är möjligt, ges förutsättningar till lek och utveckling. Patienten ska därtill vara delaktig i och ha inflytande över förskrivningen. Patienten ska bemötas med respekt och dennes erfarenheter och behov ska tas tillvara. Det är patienten som känner sin funktionsnedsättning bäst och förskrivningen ska ha sin grund i patientens hela livssituation. I hälso- och sjukvårdslagen framgår att patienten har rätt till en behovsbedömning. Bedömningen är en förutsättning för att kunna planera och genomföra vårdinsatser. Förskrivaren ska identifiera hälsotillståndet och tillsammans med patienten ta ställning till hur hälsoproblemet kan åtgärdas. Hjälpmedelsförskrivningen utgår från nio viktiga utgångspunkter som ska vara vägledande för din förskrivning: 1. I Västra Götaland ansvarar hälso- och sjukvården för förskrivning av personliga hjälpmedel när det behövs kompetens om patientens funktionsnedsättning i kombination med kunskap om hjälpmedlet. En behovsbedömning avgör om ett hjälpmedel ska förskrivas eller om hjälpmedlet är ett egenansvar för patienten. 2. Förskrivningen är en del av en habiliterings-, rehabiliterings- och vårdinsats. 3. Det hjälpmedel som förskrivs ska vara enklast möjliga hjälpmedel som tillgodoser patientens behov av funktion, aktivitet och delaktighet. När olika hjälpmedel finns tillgängliga ska patienten få möjlighet att välja det alternativ hen föredrar. Patientens val ska tillgodoses om det framstår som befogat med hänsyn till behovet och kostnaderna. Nyttan av ett hjälpmedel ska värderas utifrån både patientens totala livssituation och ett samhällsekonomiskt perspektiv. Produkten ska i första hand väljas ur det fastställda sortimentet. I första hand förskrivs rekonditionerade hjälpmedel. 4. Endast produkter som är CE-märkta enligt det medicintekniska direktivet förskrivs som personliga hjälpmedel. 5. Endast en uppsättning av en produkt kan förskrivas, om inte annat anges i produktanvisningen. 6. Endast de tillbehör/komponenter som krävs för att uppnå eller upprätthålla det förskrivna hjälpmedlets funktion, prestanda eller säkerhet kan förskrivas. 7. Byte av fungerande hjälpmedel kan endast göras om patientens behov förändras eller om en ny modell eller teknik innebär att patientens funktions- eller aktivitetsförmåga förbättras väsentligt. 14

124 8. Hjälpmedel kan bara förskrivas för den stadigvarande bostaden och de miljöer där personen dagligen rör sig. 9. Den vårdgivare som har kostnadsansvar för hjälpmedlet måste godkänna förskrivningen. I Västra Götaland tillämpas inte fritt val av hjälpmedel. Förskrivningsprocessen Förskrivaren ska ha kunskap om förskrivningsprocessen och om det ansvar och de skyldigheter som följer med den. Därför rekommenderar vi att du läser igenom hela avsnittet och i förekommande fall de lagar och förordningar som reglerar hjälpmedelsområdet (se bland annat kapitel 8). Förskrivningsprocessen är generell och ska följas vid all förskrivning av hjälpmedel. Patientens erfarenheter och kunskap om den egna funktionsnedsättningen och de egna behoven ska tillvaratas. Patientens delaktighet i och inflytande över processen ska säkerställas. Faserna i förskrivningsprocessen kan vara mer eller mindre omfattande men förskrivaren är ansvarig för att samtliga faser i förskrivningsprocessen utförs, även om hälso- och sjukvårdspersonal hos en eller flera vårdgivare eller vårdansvariga verksamheter ibland genomför en eller flera faser i processen. Om hälso- och sjukvårdsansvaret övergår till någon annan vårdgivare ska överrapportering av förskrivningsansvaret ske. Om inte, kvarstår ansvaret för de kommande faserna hos dig. Behovsbedömningen och faserna i förskrivningsprocessen är hälso- och sjukvårdsåtgärder som ska dokumenteras i patientjournal. I figuren nedan presenteras de olika delarna av förskrivningsprocessen. Bedöma behov av insatser FÖRSKRIVNINGSPROCESSEN Prova ut, anpassa och välja lämplig, specifik produkt Specialanpassa initiera och utfärda anvisning vid Informera Instruera och träna Följa upp och utvärdera funktion och nytta Följa upp habiliterings- /rehabiliteringsplan 15

125 (Modellen utgår från Hjälpmedelsinstitutet, se Hjälpmedelsinstitutets förskrivningsprocess) Bedöma behov av insatser Bedömningen av patientens behov är central. Identifiera patientens hälsotillstånd och utgå från det behov av stöd som patienten själv eller närstående uttalar. Din bedömning ska ske utifrån ICF och med hänsyn tagen till exempelvis sociala, pedagogiska, psykologiska och tekniska aspekter. Utifrån behovsbedömningen planeras och genomförs sedan behandlingsinsatserna. Om hjälpmedelsförskrivning ingår som en planerad åtgärd utreder du hjälpmedelsbehovet utifrån dels patientens funktionsnedsättning, dels underlättande eller hindrande omgivningsfaktorer. Hjälpmedelsbehovet ska relateras till andra vidtagna eller planerade åtgärder och integreras i den samlade bedömningen. Dokumentera planerade och beslutade insatser samt mål med hjälpmedelsförskrivningen i en vårdplan. Följ alltid utgångspunkterna för förskrivning. Som stöd kan du använda den modell som finns framtagen som stöd för beslutet om huruvida ett hjälpmedel ska förskrivas eller inte. Modellen består av fyra delar: förväntad effekt, användningsfrekvens, riskanalys samt konsekvens av att inte få hjälpmedel. Relaterad information - Bilaga 3 Beslutsstöd och modell för hjälpmedelsförskrivning Prova ut, anpassa och välja lämplig specifik produkt Efter behovsbedömningen ska du prova ut, anpassa och välja en lämplig produkt som motsvarar patientens behov. Patienten ska ha inflytande och vara delaktigt i valet av hjälpmedel. Du ska också säkerställa att hjälpmedlet fungerar säkert och ändamålsenligt. Samordna produkten med eventuellt tidigare förskrivna hjälpmedel och bedöm om hjälpmedlet kan användas på ett säkert sätt i den miljö det ska användas eller om det krävs anpassning. Kontakta och få godkännande av den vårdgivare som har kostnadsansvaret för hjälpmedel när: - det anges i produktanvisningen - kriterier eller anvisningar i produktanvisningen inte medger förskrivning - produktanvisningen inte medger dubbla utrustningar - patientens behov inte tillgodoses av det upphandlade sortimentet - produktanvisning saknas. Identifiera eventuella risker i samband med användandet av hjälpmedlet. Om du ser att det finns risker med användningen ska dessa om möjligt tas bort eller begränsas. Om detta inte är möjligt ska du ta ställning till om hjälpmedlet ändå ska förskrivas. Din riskanalys ska dokumenteras i patientens journal och berörda ska informeras. Relaterad information - Bilaga 3 Beslutsstöd och modell för hjälpmedelsförskrivning - Hjälpmedelsinstitutets förskrivningsprocess - Användning av medicintekniska produkter i vården (SOSFS 2008:1) 16

126 Specialanpassa, initiera och utfärda anvisning vid behov Ibland behövs en specialanpassning av det valda hjälpmedlet, exempelvis om patientens behov inte tillgodoses genom vanlig anpassning av hjälpmedlet. Innan en specialanpassning görs ska du försäkra dig om att det inte finns alternativa hjälpmedel inom eller utanför sortiment som kan förskrivas i stället. En specialanpassning innebär att: - produkter kombineras på ett sätt som tillverkaren inte avsett - konstruktionsmässiga ingrepp eller tillägg görs på en färdig produkt - en ny produkt konstrueras och tillverkas - produkten används på ett nytt sätt eller inom ett nytt användningsområde. Om ett hjälpmedel specialanpassas eller syftet med produkten ändras tar den som vidtagit åtgärden över produktansvaret från den ursprungliga tillverkaren. För specialanpassade hjälpmedel finns en särskild registreringsskyldighet. Produktansvaret påverkas däremot inte om du anpassar en medicinteknisk produkt genom att justera produktens egna inställningar eller genom att använda de tillbehör som tillverkaren anvisar. Vid specialanpassning ska du ta fram en särskild anvisning och följa särskilda rutiner. Du ansvarar för hjälpmedlets särskilda konstruktionsegenskaper och för den funktionella riskanalysen medan tekniker (eller annan person som utför specialanpassningen) ansvarar för den tekniska riskanalysen. Innan patienten börjar använda hjälpmedlet ska du godkänna den utförda specialanpassningen. Relaterad information - Medicintekniska produkter (LVFS 2003:11) - Användning av medicintekniska produkter i vården (SOSFS 2008:1) - Specialanpassade medicintekniska produkter (Hjälpmedelsinstitutet) - Specialanpassning via Hjälpmedelscentralen i Västra Götaland Informera Informera patienten muntligt och skriftligt om hur hjälpmedlet fungerar och ska användas. Informationen ska vara tydlig och lätt att förstå. Lämna över tillverkarens bruksanvisning till patienten; om så behövs ska du även utforma en individuell och situationsanpassad anvisning som tar hänsyn till användarens och omgivningens situation. Informera även om vart patienten ska vända sig för underhåll, om behov eller förutsättningar förändras eller om hjälpmedlet inte fungerar så som det är tänkt. Det är viktigt att du som förskrivare anpassar informationen och säkerställer att patienten tagit till sig och förstått den. Även närstående eller annan användare kan behöva information om hur hjälpmedlet används. Du ansvarar inte för att informera och instruera all personal som använder hjälpmedlet eller den som assisterar patienten vid användningen. Däremot är det viktigt att du informerar exempelvis en kontaktperson, som i sin tur kan informera vidare. Därutöver ska respektive vårdgivare ha lokala rutiner så att personalen har tillräcklig kompetens och får den information och instruktion som behövs för att utföra sina arbetsuppgifter. Verksamhetschefen ansvarar för att detta finns. Bifoga alltid lånevillkoren vid förskrivningen. För vissa hjälpmedel finns dessutom särskilda tillägg till lånevillkoren enligt produktanvisningarna. En särskild låneförbindelse bifogas om produktanvisningen kräver det. 17

127 Relaterad information - Bilaga 4 Lånevillkor - Bruksanvisningar till hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, 2010 (Hjälpmedelsinstitutet) tolktjänster Instruera och träna Du ansvarar för att patienten kan använda och hantera hjälpmedlet som det är tänkt. Därför måste du gå igenom bruksanvisningen tillsammans med patienten eller annan användare samt instruera hur hjälpmedlet ska användas, bedöma behovet av träning och lägga upp en plan för träningen. Följa upp och utvärdera funktion och nytta Du som förskrivare ansvarar för att följa upp och utvärdera alla hjälpmedelsförskrivningar. I utvärderingen ingår att bedöma om avsedd funktion och nytta uppnås enligt uppsatta mål, att hjälpmedlet motsvarar patientens behov och att eventuella risker analyseras. Det är du som förskrivare som bedömer när utvärderingen kan ske i samband utprovningstillfället eller när patienten använt hjälpmedlet en tid. Faktorer som påverkar när utvärderingen ska ske kan exempelvis vara diagnos, funktionsnedsättning, förväntad prognos eller övriga tillstånd (exempelvis vikt eller missbruk). Det kan också bli fråga om flera utvärderingar, där resultatet av en tidigare utvärdering är en viktig grund för ditt beslut om huruvida det behövs ytterligare uppföljningar. Om behov finns av fortsatt uppföljning eller utvärdering efter att vårdansvaret övergått till en annan vårdgivare ska förskrivningen överrapporteras till den nya vårdgivaren. Enskilda produktanvisningar anger om det finns särskilda uppföljningskrav för vissa produkter. Om uppföljning och utvärdering visar att målen nåtts kan ärendet avslutas. I samband med detta ska du informera patienten om vart och till vem hen ska vända sig om behov eller förutsättningar förändras. Om en uppföljning däremot visar att ett hjälpmedel är olämpligt ska förskrivningen upphöra och hjälpmedlet återlämnas. Nedan finns modell som du kan använda för att avgöra behovet av uppföljning och utvärdering. A Analys av hjälpmedlets funktion och nytta utifrån uppsatta mål 1. Funktion och nytta är uppnått enligt uppsatta mål. 2. Hjälpmedlets framtida funktion och nytta är osäker. 3. Ytterligare instruktion eller träning krävs för att nyttan ska kunna ses. B Analys av risk med hjälpmedlet utifrån användning och hantering 1. Sannolikt ingen risk för tillbud eller skada. 2. Viss risk för tillbud eller skada. 3. Betydande risk för tillbud eller skada. Ingen uppföljning behövs Hjälpmedelsärendet avslutas när du bedömer att både A och B är på nivå 1 samtidigt som patienten (eller närstående/personal) har förstått information och instruktion samt kan ta ansvar för att kontakta ansvarig vårdgivare om behovet förnyas eller förändras. Dokumentera bedömningen. Du behöver inte rapportera över ärendet till annan vårdgivare. 18

128 Uppföljning kan behövas Om du bedömer att A eller B är på nivå 2 ska du ta ställning till om det behövs uppföljning. Om så är fallet planera för hur och hur ofta den ska ske. Om ingen uppföljning behövs kan du avsluta ärendet samt dokumentera bedömning och eventuell plan. Behövs däremot uppföljning rapporterar du över ärendet till annan vårdgivare om det medicinska ansvaret för patienten inte kvarstår inom den egna verksamheten. Uppföljning behövs Om du bedömer att A eller B är på nivå 3, eller om patienten inte kan ta ansvar för att ta kontakt vid förnyat eller förändrat behov, ska du planera för återkommande uppföljning och hur ofta den ska ske. Dokumentera bedömning och plan. Rapportera över ärendet till annan vårdgivare om det medicinska ansvaret för patienten inte kvarstår inom den egna verksamheten. Vid samtliga analysnivåer Oberoende av analysnivå ska du alltid: - informera patient (närstående/personal) om vart de kan vända sig vid förnyat eller förändrat behov - försäkra dig om att patient (närstående/personal) har förstått den information och den instruktion de har fått. Relaterad information - Modell för behovsanalys av hjälpmedelsuppföljning - Bilaga 3 Beslutsstöd och modell för hjälpmedelsförskrivning Stödfunktioner för förskrivningsprocessen Utöver själva förskrivningsprocessen finns det vissa stödfunktioner som du bör känna till för återanvändning och rekonditionering, transport samt installation och nedmontering av hjälpmedel. Återanvändning och rekonditionering Återlämnade hjälpmedel rekonditioneras och återanvänds, vilket innebär att en förskrivning kan gälla såväl nya som begagnade hjälpmedel. När ett hjälpmedel inte längre ska användas återlämnas det till hjälpmedelsleverantören som ansvarar för att utrangera det. Transport Vårdgivaren ansvarar för transport när ett hjälpmedel: - levereras, repareras, får förebyggande underhåll eller lämnas tillbaka och patient eller närstående inte kan ombesörja detta, exempelvis vid tunga eller skrymmande hjälpmedel - inte kan transporteras i bil eller med kollektiva färdmedel - ska lämnas tillbaka och en tekniker behövs för nedmontering. Installation och nedmontering av hjälpmedel Fast installerade hjälpmedel i en fastighet installeras respektive nedmonteras på förskrivarens uppdrag men fastighetsägaren måste ge ett skriftligt tillstånd före installation. Kontakta den vårdgivare som har kostnadsansvaret för hjälpmedlet före flytten om installerade hjälpmedel behöver flyttas. Den kostnadsansvariga vårdgivaren kan då bedöma skäligheten i åtgärden och eventuellt betala för nedmontering och ny installation. I annat fall bekostas detta av 19

129 patienten eller fastighetsägaren. Vårdgivaren ansvarar endast för att tillsluta eventuella skruvhål och liknande när ett fast installerat hjälpmedel har monterats ner. Relaterad information - Dokument för fastighetsägarens medgivande Skada eller förlust Vårdgivaren ansvarar för eventuella ersättningsanspråk på patienten om hjälpmedlet skadats utöver normal förslitning eller om det kommer bort till följd av patientens oaktsamhet. Det är vårdgivaren som beslutar om skadan bedöms vara utöver normal förslitning med hänsyn tagen till att det kan finnas tillfällen där funktionsnedsättningen i sig förorsakar onormal förslitning eller skada. Relaterad information - Bilaga 5 Vägledning vid skada eller förlust Dubbelförskrivning av hjälpmedel Utgångspunkten är att du bara kan förskriva en uppsättning av ett hjälpmedel till en och samma person och att hjälpmedlet endast förskrivs till patientens stadigvarande bostad. (Vissa undantag medges dock i produktanvisningarna.) Dubbelförskrivning kan förekomma men sådan ska alltid prövas individuellt utifrån patientsäkerhet och behov. Om du bedömer att patienten behöver dubbel utrustning ska du kontakta kontaktpersonen för hjälpmedelsfrågor hos den vårdgivare som har kostnadsansvaret för hjälpmedel. Dubbelförskrivning kan vara aktuell för att tillgodose: - den medicinska säkerheten exempelvis syrgasutrustning - miljöfaktorer exempelvis vid flera boendeplan, när barn och ungdomar har dubbla boenden eller under en övergångsperiod på sex månader vid flytt till eget eller särskilt boende - hygienaspekter exempelvis vid daglig tvätt av textila produkter. En dubbel uppsättning av hjälpmedel kan däremot inte förskrivas för ökad bekvämlighet eller som extra trygghet om ordinarie hjälpmedel går sönder. Tidsbegränsad förskrivning Hjälpmedlet förskrivs alltid tidsbegränsat när: - hjälpmedelsbehovet beräknas vara kortare än sex månader - hjälpmedlet enligt behandlingsplanen endast används under en aktiv behandlingsperiod - hjälpmedlet förskrivs vid mobilisering efter akut skada eller planerad operation där du bedömer att behovet bli kortvarigt. 20

130 5. Förskrivning till patienter inom och utom Västra Götaland Här kan du läsa mer om de regler som gäller generellt samt vad som gäller vid exempelvis vid flytt, utomlänsvård eller vård av personer från andra länder. Du måste dock alltid informera dig om förutsättningarna att förskriva hjälpmedel i varje enskilt fall. Förskrivning till person som är bosatt i Västra Götaland Hjälpmedelsansvaret är preciserat i HSL och följer hälso- och sjukvårdsansvaret. Förskrivning av personliga hjälpmedel är en del av vård och behandling och kan inte frikopplas från andra vård- och behandlingsinsatser. Västra Götalandsregionen ansvarar för personliga hjälpmedel för barn och ungdomar upp till och med 17 år. Det finns även personliga hjälpmedel för vuxna där regionen alltid har ansvaret. Kommunen har ansvaret för personliga hjälpmedel till vuxna personer enligt sitt hälsooch sjukvårdsansvar. Kostnadsansvaret för hjälpmedel i Västra Götaland följer patientens folkbokföringsort och fördelas mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna enligt Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. Av produktanvisningarna framgår om det är kommunen eller Västra Götalandsregionen som har kostnadsansvar för respektive produktgrupp. Ibland sker så kallad förtroendeförskrivning för underlätta en obruten vårdkedja. Förtroendeförskrivning innebär att förskrivningen sker på annan sjukvårdshuvudmans kostnadsansvar. I så fall ska du som förskrivare: 1. följa denna handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel i Västra Götaland 2. följa gällande avtal med leverantör av hjälpmedel 3. i första hand förskriva hjälpmedel i upphandlat sortiment; förskrivning av hjälpmedel utanför sortiment kräver särskild prövning av kostnadsansvarig 4. kontrollera patientens befintliga hjälpmedelsinnehav i Websesam eller motsvarande inför förskrivning samt överföring av kostnadsansvar till annan vårdgivare för att undvika dubbelförskrivning och för att säkerställa att patientens hjälpmedelsinnehav stämmer med förteckning i websesam 5. registrera all hjälpmedelsförskrivning i Websesam eller motsvarande registersystem 6. följa lokala riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning, exempelvis inhämta godkännande inför förskrivning hos den vårdgivare som har kostnadsansvaret för hjälpmedel 7. informera patienten om lånevillkor och var hjälpmedlen kan återlämnas 8. ansvara för att låneförbindelse undertecknas i förekommande fall. Om du inte följer ovanstående riktlinjer kan den verksamhet där du är anställd få betala för uppkomna hjälpmedelskostnader. Relaterad information - Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Förskrivning till person som är bosatt i annat län 21

131 Om personen är bosatt i ett annat län ska du ta reda på om det är en kommun eller en region/ett landsting som är kostnadsansvarigt för det aktuella hjälpmedlet. Om kommunen har kostnadsansvar för hjälpmedlet måste du komma överens med personens hemkommun före utprovning och förskrivning. Hjälpmedel som kräver avancerad service och underhåll förskrivs av hemlandstinget. Det gäller även hjälpmedel som måste installeras eller som anpassas med hänsyn till bostadsförhållandena hos en person med funktionsnedsättning eller för den vardagliga miljön i övrigt. Personens hemlandsting, det vill säga det landsting där personen är folkbokförd, ersätter sedan det landsting/den region som förskriver och provar ut hjälpmedlet. Om kostnaden för ett hjälpmedel (inklusive tillbehör) till en utomlänspatient beräknas överskrida kronor (enligt förteckning E) ska förskrivningen ske i samråd med hemlandstinget. Det är alltid hemlandstinget som äger dessa hjälpmedel. Det är alltid vårdlandstingets regelverk som gäller. Se även avsnitten Hjälpmedel vid resor samt Hjälpmedel vid flytt inom och utom länet. Relaterad information - Riksavtal för utomlänsvård och kommentarer - Hjälpmedelscentralens rutin för hjälpmedelshantering när patient flyttar över Västra Götalands gränser Hjälpmedel vid flytt inom och utom Västra Götaland eller till annat land Olika regler gäller beroende på om patienten ska flytta inom eller utom Västra Götaland eller om patienten ska flytta utomlands. Flytt inom Västra Götaland Bedöm vilka hjälpmedel som behöver tas med. Vid behov rapporterar du över ärendet till berörd vårdgivare. Överrapportering är särskilt viktig om hjälpmedlet ska följas upp eller är specialanpassat. Flytt inom Sverige men utanför Västra Götaland Bedöm vilka hjälpmedel som behöver tas med. Rapportera alltid över ärendet till berörd vårdgivare. Detaljerad överrapportering är särskilt viktig om hjälpmedlet ska följas upp eller är specialanpassat. Om mottagande vårdgivare inte övertar kostnads- och hjälpmedelsansvar ska patienten återlämna hjälpmedlen före flytt. Flytt från Sverige till ett annat land Personligt förskrivna hjälpmedel får normalt inte tas med vid flytt från Sverige till ett annat land. Särskilda undantag kan dock göras om den vårdgivare som har kostnadsansvar för hjälpmedlet godkänner detta. Hjälpmedel vid resor Personliga hjälpmedel får i allmänhet tas med vid resor; vid utlandsvistelse är tidsgränsen elva månader. Hjälpmedel som kräver fackmannamässig montering får däremot inte tas med vid resor utanför Västra Götaland. Patienten ansvarar för alla transportkostnader under användningstiden. Hjälpmedel som enbart används vid resor förskrivs inte. 22

132 Patienten ska kontakta förskrivaren om hjälpmedlet behöver repareras under en resa inom Sverige. Vid utlandsvistelse ansvarar patienten själv för underhåll och kostnader. Utgångspunkten är att hjälpmedel som är oanvända i hemmet mer än fyra månader ska lämnas tillbaka. Undantag kan göras för hjälpmedel med avancerade anpassningar, hjälpmedel som är fast monterade i fastigheten samt hjälpmedel som kräver omfattande montering eller nedmontering. Bedöm behov, kostnader och förskrivningsinsats i varje enskilt fall. En ny bedömning av behov samt eventuell förskrivning sker vid hemkomst. Hjälpmedel som enbart ska användas vid resa förskrivs inte. Relaterad information - Riksavtal för utomlänsvård och kommentarer Hjälpmedel vid resor inom Sverige Personliga hjälpmedel får i allmänhet tas med vid resor inom Sverige, om inte hjälpmedlet kräver fackmannamässig montering. Behöver hjälpmedlet repareras kontaktar patienten förskrivaren. Patienten betalar själv för transporter under användningstiden. Hjälpmedel vid utlandsvistelse Personliga hjälpmedel får i allmänhet tas med vid en tidsbegränsad utlandsvistelse; tidsgränsen är elva månader. Vissa undantag finns dock för hjälpmedel som kräver fackmannamässig montering. Patienten ansvarar för underhåll och reparationer under utlandsvistelsen och de kostnader som detta medför. Kostnaderna kan omfattas av patientens försäkring. Gränsöverskridande vård Personer som är folkbokförda i Sverige kan få planerad vård inom EU utan att ansöka om finansiering av vården innan den ges, vilket framgår av lagen om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Patienten betalar själv kostnaden för vård och hjälpmedel och ansöker i efterhand om ersättning hos Försäkringskassan. Patienten äger själv hjälpmedel som förskrivs i annat EU-land. Vård av personer från andra länder När personer från andra länder söker vård i Sverige behöver vårdgivaren ta reda på fakta om patienten för att veta hur vården ska betalas. Detta gäller även hjälpmedel. Det finns en checklista (se bilaga 6) med frågor som du kan använda som stöd för att ta reda på vilka regler som gäller. I Sveriges Kommuner och Landstings handbok Vård av personer från andra länder redogörs för vilka regler som gäller för att vårdgivare ska få ersättning för de åtgärder som genomförts för dessa personer. Här nedan finner du en kort sammanfattning av dessa regler. Personer som är folkbokförda i Sverige har rätt till en bedömning av sitt hjälpmedelsbehov på samma villkor som svenska medborgare enligt hälso- och sjukvårdslagen. Detta gäller oavsett medborgarskap. Oavsett vistelseort har alla rätt till akut vård till följd av sjukdom, skada eller graviditet. Förskrivning av hjälpmedel kan bli aktuell om patienten behöver det under den aktuella behandlingsperioden eller för att kunna ta sig hem. 23

133 De hjälpmedel som används tidsbegränsat under vistelsen i Sverige och som återlämnas till vårdgivaren hyrs eller köps från hjälpmedelsleverantören enligt ordinarie prismodell i gällande avtal. Om vårdgivaren bedömer att hjälpmedlet inte kommer att återlämnas innan patienten lämnar Västra Götaland ska hjälpmedlet köpas från hjälpmedelsleverantören. Förskrivande vårdgivare betalar fakturan för att sedan fakturera rätt betalare för vårdkostnaden, inklusive hjälpmedelskostnaden. Detta gäller dock inte hjälpmedel som förskrivs av Västra Götalandsregionens verksamheter till asylsökande och personer som vistas i Sverige utan tillstånd (se rubrikerna Asylsökande och Personer som vistas i Sverige utan tillstånd). Förskrivare kan ha svårt att följa upp hjälpmedel som förskrivs till personer från andra länder, eftersom dessa personer inte är bofasta i regionen. Om förskrivaren eller ansvarig vårdgivare inte kan nå personerna kan ärendet avslutas. Relaterad information - Bilaga 6 Checklista om patienten är från annat land än Sverige - Vård av personer från andra länder (Sveriges Kommuner och Landsting) Personer från EU/EES-länder och Schweiz Nödvändig vård Personer som är folkbokförda i andra EU/EES-länder har rätt till nödvändig vård om de vistas tillfälligt i Sverige. Detta innebär att de ska kunna vistas här den tid de har planerat under trygga medicinska omständigheter utan att behöva avbryta en planerad vistelse och återvända till sitt hemland av medicinska skäl. Med nödvändig vård menas också vård som orsakas av kronisk sjukdom. Om vården däremot kan vänta tills patienten kommer tillbaka till sitt hemland betraktas den inte som nödvändig. De hjälpmedel som hälso- och sjukvårdspersonalen bedömer vara nödvändiga kan förskrivas. Patienten betalar gällande patientavgift hos aktuell vårdgivare. Kostnader därutöver, såsom vårdkostnad och hjälpmedel debiteras Försäkringskassan Gotland enligt lokala rutiner för respektive vårdgivare. Saknas EU-kort eller provisoriskt intyg debiteras patienten själv. Planerad vård Personer som är folkbokförda i andra EU/EES-länder har möjlighet att ansöka om planerad vård i Sverige. Kravet för detta är att personen har ansökt om intyg S2 eller intyg E112, vilka båda styrker finansieringen av vården i Sverige. En del av den planerade vården kan gälla förskrivning eller lån av hjälpmedel under vistelsen i Sverige. Dessa hjälpmedel ska normalt lämnas tillbaka i Västra Götaland, om inte förskrivare och ansvarig chef kommit överens om annat. Försäkringskassan Gotland har ett nationellt ansvar för ersättning av EU-vård. Om patienten har intyg S2 eller intyg E112 ska faktura skickas till Försäkringskassan avseende både vården och hjälpmedlet, enligt rutiner hos respektive vårdgivare. Personer som är folkbokförda i andra EU/EES-länder kan ha rätt till planerad vård i Sverige utan att ha intyg S2 eller intyg E112. Patienten betalar i dessa fall hela kostnaden för vården och förskrivna hjälpmedel. Relaterad information 24

134 - Försäkringskassan Gotland Utlandssvenskar bosatta i annat EU/EES-land än Sverige samt Schweiz Pensionärer som är bosatta i ett annat EU/EES-land än Sverige eller Schweiz och som reser till Sverige har rätt till vård, inklusive hjälpmedel, under förutsättning att de kan uppvisa Intyg om rätt till vårdförmåner i Sverige för personer bosatta i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. De betalar gällande patientavgift hos aktuell vårdgivare. Kostnader därutöver debiteras Försäkringskassan Gotland enligt lokala rutiner för respektive vårdgivare. Personer från Sverige som studerar i annat EU/EES-land än Sverige eller Schweiz och som är avregistrerade från folkbokföringen kan ha rätt till nödvändig och planerad vård i Sverige, under förutsättning att de kan uppvisa Intyg om rätt till vård i Sverige för personer som studerar i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. Dessa personer betalar gällande patientavgift hos aktuell vårdgivare. För utlandssvenskar som är folkbokförda i annat EU/EES-land gäller i övrigt de regler som anges under rubrikerna Nödvändig vård och Planerad vård. Personer folkbokförda i annat EU/EES-land än Sverige samt Schweiz som arbetar i Sverige Personer som arbetar i Sverige kortare tid än tolv månader är i regel registrerade hos den svenska Försäkringskassan. Dessa personer ska uppvisa Intyg om rätt till vårdförmåner i Sverige för personer bosatta i ett annat EU/EES-land eller Schweiz eller giltigt svenskt arbetsgivarintyg för att få ta del av nödvändig eller planerad vård. Patienten betalar gällande patientavgift. Kostnaden för vård och hjälpmedel debiteras Försäkringskassan Gotland enligt rutiner hos respektive vårdgivare. Om en person som arbetat i Sverige flyttar tillbaka till sitt hemland ska hjälpmedlet återlämnas till sjukvårdshuvudmannen om inte förskrivare och ansvarig chef kommit överens om annat. Personer från konventionsländer Sverige har sjukvårdskonvention eller sjukvårdsavtal med vissa länder. Detta innebär att personer som är folkbokförda i dessa länder kan ha rätt till viss subventionerad vård i Sverige. För mer information om vilka länder som avses, och vilken vård det rör sig om hänvisas till Vård av personer i andra länder. Personer som är bosatta i länder utanför EU/EES-området och konventionsländerna Personer bosatta i länder utanför EU/EES-området samt konventionsländerna betalar själva den verkliga kostnaden för vården. Det gäller både akut och planerad vård inklusive hjälpmedel. Utlandssvenskar som är bosatta utanför EU/EES-området och konventionsländerna Svenska medborgare som är folkbokförda i ett land utanför EU/EES-området och konventionsländerna kan normalt inte ta med sig hjälpmedel till sitt arbets- eller bosättningsland. Dock kan undantag göras om förskrivaren och ansvarig chef kommer överens om det. Om utlandssvenskar blir akut sjuka under en tillfällig vistelse i Sverige har de rätt till vård till samma patientavgift som personer folkbokförda i Sverige. Vid planerad vård betalar patienten vad vården kostar. Patienten kan dock ha rätt till subventionerad vård i vissa fall, om personen vid tidpunkten för utvandring var folkbokförd i Västra Götaland. 25

135 Asylsökande Lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. reglerar landstingens skyldigheter när det gäller hälso- och sjukvård åt asylsökande med flera, utöver vad som följer av bland annat hälsooch sjukvårdslagen. Den asylsökande ska exempelvis kunna visa upp en identitetshandling i form av ett giltigt LMA-kort eller ett kvitto på asylansökan vid kontakt med vården. Hjälpmedel kan förskrivas till asylsökande: - vid akut sjukdom eller behov som inte kan vänta för personer som är 18 år eller äldre (förskrivaren avgör vilka hjälpmedelsbehov som inte kan vänta) - till barn under 18 år i samma utsträckning som till barn folkbokförda i Sverige. Asylsökande betalar andra patientavgifter än personer som är folkbokförda i Sverige och staten ersätter regionen med en schablonersättning per asylsökande. I ersättningen ingår både ersättning för hjälpmedel och ersättning för tolk. I fakturaunderlaget för asylsökande anges LMA-numret. Kostnaden faktureras enligt följande: Västra Götalandsregionens verksamheter i71106 Asylenheten, regionservice Regionens Hus Mariestad Privata vårdgivare Regionkansliet Fe 991 Beställar-id Göteborg Kommunala vårdgivare hänvisas till respektive kommuns lokala rutiner för fakturering av vård och omsorg (inklusive hjälpmedel) till asylsökande. När den asylsökande har fått uppehållstillstånd och är inskriven hos Försäkringskassan i Sverige förskrivs hjälpmedel på samma sätt som för personer som är folkbokförda i Sverige. För vissa personer som behöver varaktig vård kan regionen/kommunen söka ersättning för hjälpmedelskostnader hos Migrationsverket om samtliga av följande förutsättningar är uppfyllda: - Vårdbehovet fanns vid ankomsten till Sverige. - Vårdbehovet är varaktigt (minst tre år). - Kostnaden är lägst kronor under en tolvmånadersperiod. - Första ansökan om ersättning från Migrationsverket har gjorts inom tre år från den dag personen första gången togs emot i en kommun. Personer som vistas i Sverige utan tillstånd Personer som håller sig undan verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning och personer som befinner sig i Sverige utan att ha ansökt om tillstånd för att vistas här har rätt till samma subventionerade hälso- och sjukvård som asylsökande, enligt lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Det innebär följande: 26

136 - Barn (till och med 17 år) ska erbjudas fullständig hälso- och sjukvård samt tandvård i samma omfattning som barn folkbokförda i Sverige. - Vuxna (från 18 år) ska erbjudas samma subventionerade hälso- och sjukvård som asylsökande. Fakturering sker på samma sätt som för asylsökande. I faktureringsunderlaget anges Utan tillstånd. Relaterad information - Enheten för asyl- och flyktingfrågor i hälso- och sjukvården - Vård av personer från andra länder (Sveriges Kommuner och Landsting) 27

137 6. Ansvarsfördelning Hälso- och sjukvårdens övergripande ansvar Hälso- och sjukvårdslagen reglerar vilka allmänna krav som gäller för hälso- och sjukvård i Sverige. Dessa krav gäller även hjälpmedelsområdet. Hjälpmedelsförskrivning är en del av hälso- och sjukvårdens habiliterings-, rehabiliterings- och vårdinsatser. Tillhandahållande av hjälpmedel ingår därmed i hälso- och sjukvårdshuvudmännens ansvar och ska vara en naturlig del av patienternas individuella vårdplaner. God vård Hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen ställer krav på att en vårdgivare ska bedriva en god och säker vård och att bedriva systematiskt kvalitetssäkerhetsarbete. Det omfattar också hjälpmedelsområdet. Det innebär att vården ska vara: - Kunskapsbaserad - Säker - Individanpassad - Effektiv - Jämlik - Tillgänglig. God vård Hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen ställer krav på att en vårdgivare ska bedriva en god och säker vård och att bedriva systematiskt kvalitetssäkerhetsarbete. Det omfattar också hjälpmedelsområdet. En god vård innebär att den ska vara kunskapsbaserad, säker, individanpassad, effektiv, jämlik och tillgänglig. Avvikelserapportering vid tillbud och olyckor Vårdgivaren ska rapportera till tillverkaren och Läkemedelsverket när hjälpmedel är involverade i olyckor och tillbud eller om det finns en risk för tillbud eller olyckor. Om en händelse med hjälpmedel har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada ska en lex Maria-anmälan göras till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Vårdgivaren ansvarar för att fastställa vem eller vilka som har ansvaret för att anmäla olyckor och tillbud. I ansvaret ingår att upprätta lokala rutiner för hur ett skadat hjälpmedel tas ur drift och att eventuella inställningar av hjälpmedlet om möjligt bibehålls. Relaterad information - Läkemedelsverket - Inspektionen för vård och omsorg - Lokala rutiner för avvikelsehantering av hjälpmedel i Västra Götaland - Användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:1, 6 ) Förskrivarens ansvar Den som förskriver ett hjälpmedel ansvarar dels för att identifiera behoven hos en person med funktionsnedsättning, dels för att det hjälpmedel som förskrivs motsvarar behoven. Både bedömning och förskrivning ska ingå i en plan där mål, behov och intressen diskuteras med patienten. 28

138 Förskrivaren ska dokumentera och sammanställa planerade habiliterings- eller rehabiliteringsinsatser inklusive hjälpmedel i en plan med mål och där det framgår vem som ansvarar för insatserna. Personer med funktionsnedsättning som har insatser från flera verksamheter ska erbjudas samordning och patienten ska göras delaktig. I förskrivningsprocessen är ofta flera personer inblandade men en namngiven förskrivare ansvarar för att processen följs. Förskrivaren ansvarar dels för sina egna insatser, dels för att arbetet utförs i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Förskrivaren ska ha kunskap om: - förskrivningsprocessen och att den följs vid all förskrivning - produkternas funktion - riskerna vid användningen av produkterna - åtgärder som behöver vidtas för att begränsa en vårdskadas omfattning när en negativ händelse inträffar. Egenvård Förskrivaren kan besluta om egenvård, det vill säga en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en patient själv kan utföra. Användningen av ett hjälpmedel i det dagliga livet är inte att betrakta som en hälso- och sjukvårdsåtgärd. Därför är det i regel inte aktuellt med ett egenvårdsbeslut vid hjälpmedelsförskrivning. Det finns dock undantag där användandet av ett hjälpmedel bedöms vara en hälso- och sjukvårdsåtgärd, exempelvis vid förskrivning av hjälpmedel vid medicinsk behandling. Relaterad information - Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård, Västra Götalands samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6 Verksamhetschefens ansvar, enligt HSL Verksamhetschefen representerar vårdgivaren och ansvarar för att endast säkra och medicinskt ändamålsenliga medicintekniska produkter förskrivs. I ansvaret ingår också att säkerställa att medicintekniska produkter som förskrivits, utlämnats eller tillförs till patienter kan spåras. I ansvaret ingår att se till att denna handbok följs och vid behov komplettera med lokala anvisningar. Utse förskrivare Förskrivare utses av verksamhetschefen, som ansvarar för att förskrivaren har den kompetens som behövs för att utföra uppgiften. Förskrivaren ska vara registrerad i vårdgivarens register över förskrivare och ska vara anställd av: - Västra Götalandsregionen - någon av Västra Götalands 49 kommuner, eller - verksamhet som har tecknat kontrakt eller vårdavtal med Västra Götalandsregionen eller en kommun i Västra Götaland. Förskrivningsrätten kan inte delegeras. Följande yrkesgrupper får förskriva personliga hjälpmedel i Västra Götaland: 29

139 - anpassningslärare - arbetsterapeut - audionom - fysioterapeut/sjukgymnast - läkare - logoped - läkare med specialistkompetens - optiker - ortopedingenjör - sjuksköterska - synpedagog. Kompetens för förskrivare av hjälpmedel Verksamhetschefen ska säkerställa att förskrivarna har rätt kompetens och de kunskaper som krävs för uppgiften samt att förskrivarkompetensen upprätthålls. Den yrkeskompetens som anges i respektive produktanvisning är ett grundkrav för all hjälpmedelsförskrivning. Nyutbildade eller nya förskrivare som saknar erfarenhet på hjälpmedelsområdet ska ha tillgång till handledning av erfaren förskrivare. Alla förskrivare ska genomgå en förskrivarutbildning. Grundläggande förskrivarutbildning är ett ansvar för varje vårdgivare men förskrivarkompetens kräver ett livslångt lärande, vilket gör att förskrivaren kan behöva olika former av utbildning i olika faser av yrkeslivet. Det är verksamhetschefens ansvar att erbjuda förskrivarna möjlighet till kompetensutveckling. Relaterad information - Förskrivarutbildning för Västra Götaland - Förskrivningsprocessen, HI:s utbildningsmaterial, webbutbildning Patientens och närståendes ansvar Patienten ska ha ett reellt och aktivt inflytande över processen men det är förskrivaren som ansvarar för beslutet om huruvida ett hjälpmedel ska förskrivas och valet av den specifika produkten. När det finns flera alternativ som uppfyller kravet på vetenskap och beprövad erfarenhet ska patienten erbjudas möjlighet att välja det alternativ hen föredrar om det framstår som befogat med hänsyn till bland annat kostnaderna. Alla insatser är frivilliga för patienten; hälso- och sjukvårdspersonal får inte vidta åtgärder mot den enskildes vilja utan uttryckligt lagstöd för detta. Larm, sänggrindar bälten eller andra hjälpmedel får inte användas i syfte att frihetsberöva en person men däremot som skydd eller hjälpmedel om den enskilde samtycker till åtgärden. Det finns inga formella möjligheter för patienten att överklaga ett beslut gällande hjälpmedelsförskrivning. Om patienten inte är nöjd ska hen i första hand vända sig till förskrivaren eller förskrivarens närmaste chef. Om patienten har synpunkter på insatsen eller bemötandet kan patienten hänvisas till 1177 om man inte är nöjd med vården och/eller till patientnämnden. Relaterad information 30

140 - 1177, Om man inte är nöjd med vården Patientens ansvar Hjälpmedel förskrivs till patienten som ett lån med nyttjanderätt så länge behovet finns kvar. När hjälpmedel förskrivs till barn är vårdnadshavaren ansvarig. Patienten ansvarar för att hjälpmedlen hanteras enligt de råd och instruktioner som ges vid förskrivning och leverans. Patienten bör uppmanas att se över sitt försäkringsskydd. Hjälpmedlet levereras komplett vid förskrivningen. Därefter ansvarar patienten för att köpa tillbehör som ingår i hjälpmedlet, som förbrukas under användningen och som finns att köpa i allmän handel, till exempel lampor och batterier. Undantag från detta framgår av respektive produktanvisning. Relaterad information - Bilaga 4 Lånevillkor Närståendes ansvar Den som har vårdnaden om ett barn har enligt lag ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov av omvårdnad blir tillgodosett (6 kap. 2 föräldrabalken). Makar, partners, sambos har däremot inte någon omvårdnadsskyldighet gentemot varandra enligt lag, inte heller vuxna barn gentemot föräldrar. Deras insatser, liksom insatser från andra närstående, bygger helt på frivillighet. Närståendes medverkan och delaktighet är ofta en förutsättning för en väl fungerande vård. Det är därför viktigt att deras synpunkter beaktas vid planering och förskrivning av hjälpmedel, under förutsättning att sekretessen inte hindrar detta. Utgångspunkten är att all samverkan kring patienten ska ske på patientens uppdrag och villkor. Det är viktigt, och kan ha stor betydelse för hjälpmedlets funktion och nytta, att närstående får lära sig använda hjälpmedlet samt får information om vart de ska vända sig om hjälpmedlet inte fungerar. Kostnadsansvar Varje vårdgivare bör utse en kontaktperson för hjälpmedelsfrågor och kostnadsansvar för att underlätta kontakterna i vårdkedjan och dit förskrivaren kan vända sig i ärenden som kräver kontakt med annan vårdgivare. Förskrivare ska kontakta och inhämta godkännande från den vårdgivare som har kostnadsansvaret för hjälpmedlet: - inför förskrivning av hjälpmedel utöver reglerna i riktlinjer eller produktanvisningar - inför installation och nedmontering som kan medföra kostnader för att återställa bostaden - när en hjälpmedelsansvändare flyttar inom Sverige - när en hjälpmedelsanvändare planerar att flytta från Sverige till annat land. Vårdgivaren kan därutöver ha lokala anvisningar som kompletterar och förtydligar reglerna i riktlinjer och produktanvisningar. Relaterad information - Hjälpmedel i Västra Götaland 31

141 32

142 7. Kostnader och avgifter för patienten Kostnader Invånare i Västra Götaland lånar de flesta hjälpmedel kostnadsfritt med nyttjanderätt. Vissa ortopedtekniska produkter och förbrukningsvaror betalar dock patienten själv. Avgifter Patientavgift för Västra Götalandsregionen Patientavgifterna regleras i regionens patientavgiftshandbok. Denna finns att hitta på regionens intranät (länk), kapitel 2 och 6. Barn och ungdomar till och med 19 år betalar ingen patientavgift. Patientavgift för Västra Götalands kommuner Kommunerna har lokala regelverk gällande avgifter, exempelvis HSL-insatser och egenavgift. Dessa finns på respektive kommuns webbplats. Depositionsavgift Vårdgivare kan lämna ut eller låna ut medicintekniska produkter, till exempel kryckkäppar, på kortare tid utan formell förskrivning. Vårdgivaren har då rätt att ta ut en depositionsavgift som står i rimlig proportion till produktens inköpskostnad. 33

143 8. Lagar och regelverk inom hjälpmedelsområdet Förskrivning av hjälpmedel är en hälso- och sjukvårdsåtgärd, så de lagar, förordningar och föreskrifter som gäller för hälso- och sjukvården omfattar också förskrivning av hjälpmedel. Det finns ett antal specifika författningar om hanteringen av hjälpmedel och medicintekniska produkter, vilka berör patienten, vårdgivaren, verksamhetschefen, övrig hälso- och sjukvårdspersonal samt den medicintekniska produkten. Centrala lagar inom hjälpmedelsområdet är hälso- och sjukvårdslagen, patientsäkerhetslagen och lagen om medicintekniska produkter. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) är en så kallad ramlag som dels reglerar landstingens och kommunernas ansvar för den allmänna hälso- och sjukvården, dels ställer allmänna krav vad gäller hälso- och sjukvård. I denna lag regleras även landstingens och kommunernas ansvar för att tillhandahålla hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. Målet för hälso- och sjukvården är enligt HSL en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilde människans värdighet, självbestämmande och integritet. Den som har störst behov ska ges företräde och hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kravet på god vård. Patientsäkerhetslagen (2010:659) Lagens syfte är att främja patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården och den reglerar hur vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten. Lagen reglerar även vilka åtgärder som ska vidtas för att dels förebygga att patienter drabbas av vårdskada, dels utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Patienter och deras närstående ska ges möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Enligt lagen ska patienten ges individuellt anpassad information om de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning. Patienten ska också ges möjlighet att välja hjälpmedel om det finns olika hjälpmedel som uppfyller patientens behov. Lagen om medicintekniska produkter (1993:584) De flesta hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården är medicintekniska produkter i lagens mening och omfattas därmed av lagen om medicintekniska produkter. Denna lag är en produktsäkerhetslag som syftar till att förebygga olyckor och tillbud och den definierar vad som menas med medicintekniska produkter och vilka säkerhetskrav som gäller. I lagens andra paragraf slås fast att en medicinteknisk produkt är en produkt som enligt tillverkarens uppgift ska användas för att bland annat: - påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom (exempelvis ventilator) - påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller en funktionsnedsättning (exempelvis genom hörapparat eller rullstol) samt undersöka, ändra eller ersätta anatomi eller en fysiologisk process (exempelvis med en protes). Enligt lagen ska märkning och bruksanvisningar finnas på svenska. Lagen anger också krav på att hjälpmedel ska kunna spåras och att patientjournal ska föras under hela förskrivningsprocessen. 34

144 Enligt det medicintekniska direktivet innebär en CE-märkning att tillverkaren ansvarar för att produkten är säker att använda inom angivet användningsområde under förutsättning att bruksanvisning och skötselföreskrifter följs. Relaterad information - Hälso- och sjukvårdslagen - Patientsäkerhetslagen - Lagen om medicintekniska produkter - Bilaga 7 Lagar, förordningar, föreskrifter och andra vägledande dokument 35

145 Bilaga 1 Begreppsförklaringar På webben kommer det att finnas en särskild flik där begrepp och definitioner kommer att förklaras. I handboken så utgår vi från socialstyrelsens termbank i den mån det går. 36

146 Bilaga 2 - Exempel på förändringar och tillämpning övergångsregler vid förändring i handboken Tillämpning, kommentar Hyra Köp Förändringar i produktanvisning, kriterier och/eller användningsfrekvens - Förnyad bedömning görs i samband med att ett ärende aktualiseras på nytt - förändrat behov - behov av avhjälpande underhåll - planerad uppföljning enligt förskrivningsprocessen eller enligt verksamhetens rutiner I de fall patienten vid planerad uppföljning inte uppfyller nya kriterier/ användningsfrekvens ska hjälpmedlet återlämnas. En övergångsperiod om max sex månader kan överenskommas med patienten. Köpartiklar kräver ingen åtgärd. Patienten informeras om att produkten ses som ett egenansvar. Riskbedömning enligt förskrivningsprocessen. Produktanvisning utgår Nyförskrivning av hjälpmedel görs inte vid förändrat behov, och/ eller vid behov av avhjälpande underhåll. Patienten informeras om att produkten ses som ett egenansvar. Riskbedömning enligt förskrivningsprocessen. Alt 1: Enklare hjälpmedel utan krav på förebyggande underhåll, reparation. Hjälpmedlet återtas inte, utrangeras i samband med behov av underhåll eller återlämning. *HMC. Enklare hjälpmedel utan krav på förebyggande underhåll. Riskbedömning enligt förskrivningsprocessen. Alt 2: Hjälpmedel med krav på förebyggande underhåll. Övergångsperiod anpassas utifrån produkt. *HMC Alt 3: Hjälpmedel där behov av avhjälpande underhåll kan uppkomma. Övergångsperiod anpassas utifrån produkt. Produkten utrangeras. *HMC 37

147 Förändringar i produktanvisning, förskrivarkompetens Övergångsregler tillämpas på tre-tolv månader för att vårdgivarna ska få tid för omställning, kompetensutveckling för förskrivare. Övergångsperiod anpassas utifrån produkt. Förändringar i handbokens riktlinjer Exempelvis; lagstiftning, utgångspunkter i riktlinjerna. Förnyad bedömning görs i samband med att ett ärende aktualiseras på nytt. Om bedömningen görs att hjälpmedel inte ska förskrivas ska patienten informeras om att detta är ett egenansvar. *HMC *överenskommelse med hjälpmedelsleverantören. 38

148 Bilaga 3 Beslutsstöd och modell för hjälpmedelsförskrivning Som beslutsstöd kan nedanstående modell användas. Den består av fyra delar: förväntad effekt vid användning av hjälpmedlet, användningsfrekvens, riskanalys samt konsekvens av att inte erhålla hjälpmedel, vilka sedan vägs samman inför beslut om förskrivning. Du kan använda modellen som tankestöd under förskrivningsprocessen. Förväntad effekt vid användning av hjälpmedlet Användningsfrekvens Riskanalys Konsekvens av att inte få hjälpmedlet Sammanvägning Modellens olika delar kan sammanfattas enligt följande: 1. Förväntad effekt vid användning av hjälpmedlet Hjälpmedel är produkter, utrustning och teknik som utformats för att förbättra funktionstillståndet hos en person med funktionsnedsättning. Liksom alla omgivningsfaktorer kan hjälpmedel i olika utsträckning verka hindrande eller underlättande. Förskrivaren ska värdera vilken effekt hjälpmedlet förväntas ha på kroppsfunktioner, aktivitet, delaktighet och omgivningsfaktorer. 2. Användningsfrekvens I en bedömning av hjälpmedlets effekt ingår att bedöma hur ofta patienten kommer att använda hjälpmedlet. 3. Riskanalys Riskanalysen innebär en systematisk identifiering och bedömning av riskerna. En riskanalys ska göras vid varje hjälpmedelsförskrivning. 4. Konsekvens av att inte få hjälpmedel Som ytterligare ett stöd i ställningstagandet om hjälpmedel ska förskrivas eller inte bedöms konsekvenserna för patienten om hjälpmedlet inte förskrivs. 5. Sammanvägning Väg samman de fyra delarna inför beslut om huruvida hjälpmedlet ska förskrivas eller inte. 39

149 1. Förväntad effekt vid användning av hjälpmedel Använd tabellen nedan för att bedöma i vilken grad det aktuella hjälpmedlet verkar hindrande eller underlättande för kroppsfunktioner, aktivitet och delaktighet samt omgivningsfaktorer. 0 = inget hinder eller inget underlättande (frånvarande, försumbart) 1 = lätt hinder eller lätt underlättande (lågt, litet) 2 = måttligt hinder eller måttligt underlättande (medel, ganska stort) 3 = svårt hinder eller stort underlättande (gravt, högt, extremt) 4 = totalt hinder eller totalt underlättande (fullständigt) Hindrande Underlättande Kroppsfunktioner Kommentar Kommentar Aktivitet och delaktighet Kommentar Kommentar Omgivningsfaktorer Kommentar Kommentar 40

150 2. Användningsfrekvens Bedöm hur ofta patienten kommer att använda hjälpmedlet. Under hela året Kommentar Viss del av året (ange när) Några gånger per år Varje månad Enstaka gång per vecka Flera gånger per vecka Varje dygn Flera gånger per dygn Varje timme 41

151 3. Riskanalys Vid förskrivning av hjälpmedel ska en riskanalys göras. 1. Identifiera risker - Vad kan hända? - Vad är orsakerna till att det skulle kunna hända? - Hur sannolikt är det att det händer? - Vad blir konsekvenserna om det händer? 2. Eliminera eller begränsa eventuella risker - Kan riskerna elimineras eller begränsas? Beskriv i så fall hur. 3. Beskriv och motivera kvarvarande risker - Beskriv och motivera hur kvarvarande risker är funktionellt och medicinskt försvarbara. - Är riskerna acceptabla efter riskeliminering genomför förskrivningen. - Är riskerna inte acceptabla genomför inte förskrivningen. - Patienten (närstående/personal) ska alltid informeras om kvarvarande risker. 4. Dokumentera riskanalysen i patientjournalen 42

152 4. Konsekvens av att inte få hjälpmedlet Kontrollera om en utebliven förskrivning får konsekvenser för patient vad gäller kroppsfunktioner, aktivitet och delaktighet samt omgivningsfaktorer. Ja Nej Kommentar Kroppsfunktioner Aktivitet och delaktighet Omgivningsfaktorer 43

153 5. Sammanvägning Väg samman den förväntade effekten av hjälpmedlet, användningsfrekvensen, riskanalysen och konsekvensen av att inte få hjälpmedlet före ditt beslut om förskrivning. 44

154 Bilaga 4 Lånevillkor Lånevillkor för dig som lånar hjälpmedel Vi hoppas att du får stor nytta av det hjälpmedel du har fått låna. Hjälpmedlet är individuellt utprovat efter dina behov. Du får inte låna ut det eller överlåta det till någon annan. Lånet är registrerat hos din vårdgivare och kan vara tidsbegränsat eller gälla tills vidare. Förskrivaren är den person inom hälso- och sjukvården som bedömer ditt behov, provar ut och följer upp hur hjälpmedlet fungerar. Förskrivaren har rätt att göra en ny behovsbedömning, exempelvis om din sjukdomsbild eller dina bostadsförhållanden förändras, om du inte använder hjälpmedlet som det var tänkt eller om riktlinjerna för förskrivning ändras. Bedömningen kan leda till att förskrivaren byter ut hjälpmedlet eller att det ska lämnas tillbaka. Bruksanvisning och instruktion Du ska använda, underhålla och rengöra ditt hjälpmedel enligt bruksanvisningen och förskrivarens individuella anvisningar för att hjälpmedlet ska fungera på rätt sätt. Du får inte göra ingrepp eller åverkan på lånade hjälpmedel. Om hjälpmedlet behöver repareras Vänd dig till Hjälpmedelscentralen eller till den kontakt som anges nedan. Använd inte hjälpmedlet om du tror att felet kan påverka säkerheten. Om du planerar att flytta eller vara bortrest en längre tid Vänd dig i god tid till den kontakt som anges nedan för att få information om hur flytt av hjälpmedel går till eller vilka regler som gäller om du ska vara bortrest en längre tid. Du bekostar själv: - förbrukningsmaterial som kan köpas i allmän handel, exempelvis batterier och lampor - driftskostnader, exempelvis el - transporter av hjälpmedel under lånetiden - reparation under utlandsvistelse. När du ska lämna tillbaka hjälpmedlet Hjälpmedlet ska snarast återlämnas, komplett och väl rengjort, när du inte längre har användning för det eller när du blir uppmanad att lämna tillbaka det. Vänd dig till Hjälpmedelscentralen eller kontakt nedan för att få information om hur och var du lämnar tillbaka hjälpmedlet. Du kan bli ersättningsskyldig om: - hjälpmedlet inte rengörs enligt bruksanvisning - hjälpmedlet skadas utöver normal förslitning - du förlorar hjälpmedlet på grund av oaktsamhet - hjälpmedlet inte återlämnas efter uppmaning från förskrivare. Vi rekommenderar att du ser över ditt försäkringsskydd. Om du undrar över något eller råkar ut för ett tillbud eller en olycka med ditt hjälpmedel, ta kontakt enligt nedan: Vårdgivare, kontakt: Hjälpmedelscentralens kundtjänst: , 45

155 Bilaga 5 Vägledning vid skada eller förlust Definition av begrepp Skada innebär att ett hjälpmedels funktioner eller utseende har förändrats. En skada leder till att: - hjälpmedlet behöver bytas ut eller repareras för att kunna användas, eller - hjälpmedlet behöver repareras för att kunna återanvändas, eller - underhåll eller rekonditionering försvåras. En skada kan uppstå genom normal förslitning. Vissa förändringar uppstår med tiden vid normal användning. Skada utöver normal förslitning kan däremot inte förklaras med normal användning. Förlust av ett hjälpmedel innebär att det inte återlämnas till vårdgivaren. Förlust kan uppstå när ett hjälpmedel tappas bort, blir stulet eller när patient inte återlämnar det trots uppmaning. Ett förlorat hjälpmedel kan vara antingen stulet eller borttappat. Låneförbindelsen är en skriftlig överenskommelse mellan patient och förskrivare om villkoren för utlåning av hjälpmedel. Lånevillkoren beskriver vad lånet innebär och vad som förväntas av låntagaren. Låntagaren är i detta sammanhang den patient som lånar hjälpmedel. När det gäller barn upp till 18 år är vårdnadshavaren låntagare. Låntagaren kan i vissa fall bli ersättningsskyldig. När vårdgivaren kräver ersättning av låntagaren ställer man ersättningskrav eller ersättningsanspråk. Ersättningskrav ställs inte vid aktsamhet. Att vara aktsam innebär att låntagaren om möjligt undviker skador på hjälpmedlet, att man vårdar sitt hjälpmedel väl och att man följer bruksanvisningen och förskrivarens individuella anvisningar. Individuella anvisningar kan både handla om hur hjälpmedel ska användas och hur de ska skötas och underhållas. En olyckshändelse kan hända även om låntagaren är aktsam. Åverkan och ingrepp betyder att låntagaren förändrar hjälpmedlet genom att klistra på märken eller skumgummi, måla eller såga i hjälpmedlet med mera. Ett hjälpmedel kan vara nytt och har då ett nyvärde. Om ett hjälpmedel har använts har det i stället ett restvärde. Hur man beräknar restvärdet framgår i avsnittet Hur ställer man ersättningskrav? Låntagaren ska lämna tillbaka hjälpmedlet när hen blir uppmanad till det. Vårdgivaren återkallar hjälpmedel, ställer återlämningskrav eller ställer återkrav. Dessa begrepp används synonymt. Försäkringsskydd betyder att låntagaren har försäkrat sitt/sina hjälpmedel. Självrisk är den utgift som försäkringstagaren svarar för själv när ersättningen från försäkringen beräknas. Skadeanmälan måste göras för att någon ska kunna kräva skadestånd eller annan ersättning. Här handlar det om att låntagaren gör en skadeanmälan för att få ersättning från tredje part, till exempel ett trafikbolag eller ett försäkringsbolag. 46

156 Relaterad information - Skadeståndslag (1972:207) - Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) Lånevillkor Information om lånevillkor bör ges både muntligt och skriftligt vid all hjälpmedelsförskrivning (se bilaga 4 Lånevillkor). Ett hjälpmedel kan lånas antingen tidsbegränsat eller tills vidare. Detta anges i låneförbindelsen eller meddelas till patient muntligt. Det är alltid aktuell förskrivare som bedömer huruvida förskrivningen ska fortsätta eller avbrytas. En bruksanvisning för hjälpmedel och eventuell individuell anvisning ska lämnas till patienten och förskrivaren ska anpassa informationen och försäkra sig om att patienten förstår den. Vid behov ska den utformas individuellt. Förskrivaren ska dokumentera att patienten har fått information. Särskilda tillägg till lånevillkoren finns för exempelvis bilanpassningar, elrullstolar, programvara till datorer och ventilatorer. Låneförbindelse Huvudsyftet med en undertecknad låneförbindelse är att visa att låntagare och förskrivare är överens om villkoren för utlåning. Om låntagaren inte håller sig till lånevillkoren och förskrivarens instruktioner kan vårdgivaren kräva ersättning för förlorat eller skadat hjälpmedel. Låneförbindelsen är ingen förutsättning för ersättningskrav men den underlättar processen. En undertecknad låneförbindelse rekommenderas vid förskrivning av kostsamma hjälpmedel, exempelvis elrullstolar eller avancerade kommunikationshjälpmedel, samt vid upprepad skada eller förlust och särskilt stöldbegärliga hjälpmedel. Det är upp till varje vårdgivare att avgöra i vilka situationer eller för vilka hjälpmedel låneförbindelsen används. Om en patient behöver ett hjälpmedel är vårdgivaren skyldig att förskriva det, även om patienten vägrar att underteckna låneförbindelsen. Låneförbindelsen är ingen journalhandling. Om individuella anvisningar i låneförbindelsen innehåller journalpliktiga uppgifter ska dessa dokumenteras i patientens journal. Varje vårdgivare ska ha rutiner för hur låneförbindelser förvaras och hur dessa hanteras vid överföring i vårdkedjan. Förbindelsen arkiveras under hela förskrivningstiden. Låneförbindelsen i original bör följa med när annan information överförs i vårdkedjan. På låneförbindelsen finns begreppet individnummer, vilket används för hjälpmedel som levereras från hjälpmedelscentralerna. Inom andra hjälpmedelsområden kan andra begrepp, exempelvis serienummer, användas. Oavsett vilket begrepp man använder är det viktigt med ett unikt nummer för respektive hjälpmedel. Numret behövs för spårbarheten och ska antecknas i rutan för individnummer, även om numret kallas något annat. Ersättningskrav i olika sammanhang Patient ska följa bruksanvisningen och förskrivarens individuella anvisningar. Den som lånar ett hjälpmedel ska vara aktsam om det och göra sitt bästa för att förebygga eller undvika att hjälpmedlet skadas eller förloras. 47

157 Förvaring Utomhushjälpmedel ska förvaras skyddade för väder och vind. Om patient har försäkrat sitt hjälpmedel behöver hon eller han undersöka villkoren för förvaring med försäkringsbolaget, eftersom det kan vara nödvändigt att låsa fast hjälpmedlet med kompletterande lås om hjälpmedel förvaras i ett utrymme som är åtkomligt för flera, exempelvis ett barnvagns- eller cykelförråd. För mindre hjälpmedel som förvaras i en ficka eller en väska gäller att man ska förvara dem så som man förvarar sin egen plånbok. Om någon inte följer bruksanvisningen Om en skada uppkommer till följd av att en patient inte följt bruksanvisningen kan ersättningskrav ställas för skada utöver normal förslitning. Avsteg från bruksanvisningen kan exempelvis vara att patienten inte laddat batteriet till sin elrullstol, bytt batteri i sin handdator på felaktigt sätt, använt sin rollator för att transportera personer på sitsen, belastat rullstol, madrass eller annat med för tung vikt eller utsatt klocka, tangentbord eller rullstol för vatten. Vattenskador kan uppstå både inomhus och utomhus. Åverkan Åverkan kan exempelvis handla om att patienten målar sitt hjälpmedel eller klistrar på sådant som inte enkelt kan tas bort. Ersättningskrav kan ställas om denna åverkan innebär en merkostnad vid reparation eller rekonditionering. Detta gäller både hjälpmedel för vuxna och barn. Upprepade mindre skador Förskrivaren ska följa upp och utvärdera om hjälpmedlet använts på rätt sätt och enligt anvisning, om ytterligare instruktion eller träning behövs eller om hjälpmedlet behöver bytas mot något annat hjälpmedel eller återtas. Bedömer förskrivaren att patienten kan hantera hjälpmedlet på rätt sätt och har fått tillräckligt med information för att hantera och sköta det kan ersättningskrav ställas vid upprepade skador, även om dessa är av mindre omfattning. Upprepade förluster Vid upprepade förluster av hjälpmedel kan ersättningskrav ställas. Vissa funktionsnedsättningar (exempelvis demens) kan medföra ökad risk för upprepade förluster av hjälpmedel. Förskrivaren ska i så fall undersöka om det finns andra lösningar (annan förvaring, andra rutiner, annat hjälpmedel med mera). Vid upprepade förluster som inte beror på själva funktionsnedsättningen kan det vara angeläget att skriva en låneförbindelse, för att vid nästa tillfälle lättare kunna ställa ersättningskrav. Om någon inte lämnar tillbaka sitt hjälpmedel Ersättningskrav på restvärdet kan ställas om patienten inte återlämnar sitt hjälpmedel snarast er att förskrivaren avslutat förskrivningen och uppmanat patienten att återlämna hjälpmedlet. Detta framgår tydligt av lånevillkoren. En brevmall för återkallelse och ersättningskrav finns under relaterad information. När annan person än patienten orsakar skada eller förlust När en närstående förorsakar en skada eller förlust av ett hjälpmedel kan patienten bli ersättningsskyldig. Patienten har ansvar att förmedla information om exempelvis skötsel, hantering och förvaring till personer i närheten som kan komma att hantera hjälpmedlet. I många fall kan den närståendes hemförsäkring ersätta eventuell skada eller förlust. 48

158 Om en arbetstagare till exempel personal på ett särskilt boende, en personlig assistent eller skolpersonal orsakar en sakskada eller förlust av hjälpmedel genom fel eller försummelse i tjänsten ska arbetsgivaren enligt skadeståndslagen ersätta skadan. I sådana fall är det vårdgivaren (inte patienten) som ställer ersättningskraven. Det är viktigt att patienten genast rapporterar eventuella skador till förskrivaren, så att man tillsammans kan formulera en anmälan om skadat eller förlorat hjälpmedel som vårdgivaren skickar till personalens arbetsgivare. Ett förslag till överenskommelse med skolhuvudmannen om ansvar för hjälpmedel finns under relaterad information. Om någon annan användare avsiktligt orsakar skada på ett hjälpmedel ansvarar patienten för anmälan till polis och kontakt med försäkringsbolag. Har patienten gjort sitt bästa för att undvika att hjälpmedel skadas ställs inga ersättningskrav. Om vårdgivaren däremot bedömer att patienten varit oaktsam och ersättningskrav därför ska ställas, ställs det till patienten. Allmän och särskild kollektivtrafik samt flyg Patienten ansvarar för transporter av hjälpmedel inom kollektivtrafik under förskrivningstiden. Om hjälpmedel skadas eller går förlorade i samband med transport ställs ersättningskrav på patienten. Det är därför viktigt att förskrivaren informerar om att patienten kan göra en skadeanmälan till trafikbolaget eller flygbolaget. Relaterad information - Rullstolar i kollektivtrafik - Brevmall för återkallelse och ersättningskrav - Förslag till överenskommelse med skolhuvudmannen om ansvar för hjälpmedel. När ska vårdgivaren ställa ersättningskrav? Ersättningskrav kan bara ställas om patienten har fått information om respektive tagit del av lånevillkoren och/eller undertecknat en låneförbindelse. Detta ska dokumenteras i patientjournalen. Ersättningskrav kan ställas om ett hjälpmedel har ett nyanskaffningsvärde över 5% av ett prisbasbelopp. Vid upprepad skada eller förlust kan dock ersättningskrav ställas även om det enskilda hjälpmedlet har ett lägre värde. Hur ställer man ersättningskrav? Det är vårdgivarens ansvar att ställa eventuella ersättningskrav. Ersättning kan krävas för förlorat eller skadat hjälpmedel inte för att bekosta ett nytt hjälpmedel. Om patienten behöver ett nytt hjälpmedel är vårdgivaren skyldig att förskriva det, även om patienten ännu inte ersatt det hjälpmedel som är förlorat eller skadat. Ersättningskrav för hjälpmedel till vuxna går i regel till patienten som i sin tur själv får föra sin talan gentemot exempelvis försäkringsbolag, färdtjänst eller flygbolag. Patient kan i vissa fall få stöd av god man/förvaltare. Ersättningskrav för hjälpmedel till barn upp till 18 år går till vårdnadshavaren. Ersättning kan krävas för restvärdet av ett hjälpmedel som har förlorats eller inte kan användas längre eller för kostnader för reparation av ett skadat hjälpmedel. Arbetskostnad för ny förskrivning får däremot inte tas ut. Restvärdet beräknas enligt följande: 49

159 1. Beräkningen utgår från inköpsvärdet, det vill säga inköpspriset för vårdgivaren exklusive moms men med eventuella rabatter. 2. En avskrivning görs utifrån hjälpmedlets ålder; avskrivningstiden är vanligtvis fem år. Om hjälpmedel är äldre än fem år finns alltid ett bruksvärde kvar som beräknas till lägst 20 procent av inköpspriset. Ett prisbasbelopp exklusive moms är dock övre gräns för ett ersättningskrav. Varje vårdgivare bör ha rutiner för hur man rent praktiskt går till väga när man kräver ersättning. Några exempel på sådana rutiner finns i handbokens dokumentsamling. Varje vårdgivare bör även ha lokala faktureringsrutiner. Av ett skriftligt fakturaunderlag ska det framgå vilket hjälpmedel som avses samt kostnad för reparation eller restvärde plus moms. Fakturaunderlaget skickas till vårdgivarens ekonomiavdelning som sedan upprättar fakturan och skickar den till patienten. Det är upp till varje vårdgivare att tillsammans med ekonomiavdelningen besluta huruvida det finnas möjlighet att delbetala fakturan. 50

160 Bilaga 6 Checklista om patienten är från annat land än Sverige När patienter från andra länder söker vård i Sverige och hjälpmedelsförskrivning kan bli aktuellt, måste vårdgivaren ta reda på vilka regler som gäller för den enskilde patienten. I SKL:s handbok Vård av personer från andra länder framgår vilken vård patienten har rätt till, om vården subventioneras eller om patienten ska betala vården själv. En sammanfattning av regelverket finns i denna handbok. Vilka regler som gäller för den enskilde patienten skiljer sig åt beroende på vilket land patienten är bosatt i, syftet med vistelsen i Sverige m.m. För att underlätta i dessa ärenden finns en checklista med frågor som du som förskrivare kan ställa till patienten innan du påbörjar en hjälpmedelsförskrivning. Svaren på frågorna underlättar för att hitta och följa gällande regler för det aktuella ärendet. 1. Vilket land kommer du ifrån? Be om pass eller legitimation. Om bosatt i EU-land: 2. Har du EU-kort/provisoriskt intyg om innehav av EU-kort, eller annat intyg från Försäkringskassan eller motsvarande som bevisar att du har rätt till vård? 3. Har du ålderspension eller sjukersättning från Sverige? 4. Är du svensk studerande i annat EU-land? 5. Arbetar du i Sverige i högst tolv månader? 6. Hur länge planerar du att vistas i Sverige? (Frågan ställs vid nödvändig vård) Om en svensk medborgare bosatt i land utanför EU: 7. Vilket landsting var du bosatt i när du flyttade från Sverige? I förekommande fall: 8. Är du asylsökande? Om ja, ska giltigt LMA-kort uppvisas. 9. Vistas du i Sverige utan nödvändiga tillstånd? 51

161 Bilaga 7 Lagar, förordningar, föreskrifter och andra vägledande dokument (I den webbaserade handboken kommer länkar till lagar och förordningar finnas på respektive sida i anslutning till aktuell text.) Lagar - Arbetsmiljölag (1977:1160) - Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) - Konsumentköplag (1990:932) - Konsumenttjänstlag (1985:716) - Lag om medicintekniska produkter (1993:584) - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) - Lag om valfrihetssystem (2008:962) - Patientsäkerhetslag (2010:659) - Produktansvarslag (1992:18) - Produktsäkerhetslag (2004:451) - Socialtjänstlag (2001:453) Förordningar - Assistansersättning (1993:1091) - Medicintekniska produkter (1993:876) - Patientsäkerhet (2010:1369) - Verksamhetschef inom hälso- och sjukvård (1996:933) Föreskrifter och allmänna råd Socialstyrelsen - Anmälningsskyldighet enligt lex Maria (SOSFS 2005:28) - Användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:1) - Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (SOSFS 2009:6) - Behörighet att förskriva kostnadsfria förbrukningsartiklar samt om beskaffenhet av kostnadsfria förbrukningsartiklar, m.m. (SOSFS 1994:22) - Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård (SOSFS 1997:14) - Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14) - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) - Medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunernas hälso- och sjukvård (SOSFS 1997:10) - Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering (SOSFS 2007:10) - Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård (SOSFS 2005:27) - Verksamhetschef inom hälso- och sjukvård (SOSFS 1997:8) Läkemedelsverket - Medicintekniska produkter (LVFS 2003:11) 52

162 Andra vägledande dokument Regeringens propositioner - Patientdatalag m.m. (prop. 2007/08:126) - Patientsäkerhet och tillsyn (prop. 2009/10:210) - Personlig assistans och andra insatser åtgärder för ökad kvalitet och trygghet (prop. 2009/10:176) - Prioriteringar inom hälso- och sjukvården (prop. 1996/97:60) - Stärkt patientinflytande (prop. 1998/99:4) - Stöd och service till vissa funktionshindrade (prop. 1992/93:159) - Stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående (prop. 2008/09:82) Övriga dokument - Bruksanvisningar till hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, 2010 (Hjälpmedelsinstitutet, best nr 09348) - Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal (Socialstyrelsens rapport, artikelnummer ) - FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning - FN:s konvention om barnets rättigheter barnkonventionen - God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (Socialstyrelsens rapport, artikelnummer ) - Handbok för ICF och ICF-CY (Studentlitteratur) - Konsumentprodukter som hjälpmedel, en handbok för hälso- och sjukvården (Hjälpmedelsinstitutet 2013) - Slutrapport från försöksverksamheten Fritt val av hjälpmedel, större inflytande och delaktighet (Hjälpmedelsinstitutet, best nr 10320) - Specialanpassade medicintekniska produkter, hjälpmedel för människor med funktionsnedsättning 2010 (Hjälpmedelsinstitutet, best nr 09312) Internetadresser - Hjälpmedelsinstitutet - Lagrummet - Läkemedelsverket - Riksdagen - Socialstyrelsen 53

163 Detta är en sammanställning av produktanvisningar där det föreslagits ändringar. Förutom dessa ändringar är samtliga produktanvisningar anpassade utifrån ICF. BILAGA 2 Hörselhjälpmedel ISO-kod Benämning Förändrad förskrivare Utgår Ändring Kommentar Förändrad förskrivare IR-system för ljudinformation Tagit bort Hörselingenjör Standardtelefoner för Endast Audionom kvar telenätet Texttelefoner Endast Audionom kvar Ändring Porttelefoner Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Synhjälpmedel ISO-kod Benämning Förändrad förskrivare Utgår Ändring Kommentar Utgår Parcyklar och tandemcyklar Finns konsumentprodukter och bör X behandlas som ett egenansvar Programvara för Finns konsumentprodukter och bör X ordbehandling behandlas som ett egenansvar Programvara för kalkylering Finns konsumentprodukter och bör X och beräkning behandlas som ett egenansvar Utrustning för att spela in Ny teknik, andra lösningar, finns som X och återge ljud konsumentprodukt Stationära datorer Finns konsumentprodukter och bör X behandlas som ett egenansvar Bärbara datorer och handoch fickdatorer X Finns konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar

164 Tangentbord Datormöss och musliknande X enheter Förändrad förskrivare Hjälpmedel som vidgar och Tagit bort vinklar synfältet Anpassningslärare, synpedagog, arbetsterapeut anställd vid syncentral Ändring Förstorande video-system Lagt till mål: Att betrakta, gäller endast förskolebarn och personer som vistas inom daglig verksamhet X Finns konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar Finns konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar Rörelsehinder ISO-kod Benämning Förändrad förskrivare Utgår Ändring Kommentar Utgår Arm- bål- och benträningsredskap X Tydligggöra gränsen mellan egenansvar och behandling inom Hälso-och sjukvården Blixtlåsuppdragare Toalettpapperhållare Trehjuliga cyklar med fotpedaler Handdrivna cyklar X X X X Finns inga produkter, går alltid att lösa på annat sätt Toalettarmstöden är bostadsanpassning och då ingår toalettpapperhållare som tillbehör Finns konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar Finns konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar

165 Parcyklar och tandemcyklar Manuella spakdrivna rullstolar Eldrivna vårdarmanövrerade rullstolar X X X Finns konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar Finns inget sortiment Kriterier för denna produktanvisning läggs till , Begränsad utomhusanvändning Rullstolsbord Finns som tillbehör till befintliga X produktgrupper Batterier och batteriladdare Finns som tillbehör till befintliga X produktgrupper Stationära lyftar som Förskrivs i syfte för medicinska bad. monteras på eller i andra Tveksam evidens för medicinska bad. Ingen X produkter eller mkt få läkare ordinerar medicinska bad nu för tiden Läsbord, pulpeter och Finns konsumentprodukter och bör X talarstolar behandlas som ett egenansvar Coxitstolar X Läggs till Benstöd, fotpallar och Finns konsumentprodukter och bör X fotstöd behandlas som ett egenansvar Ryggkuddar och ryggdynor Finns konsumentprodukter och bör x behandlas som ett egenansvar Bälten och selar till Finns som tillbehör till befintliga X sittmöbler produktgrupper Programvara för Finns konsumentprodukter och bör X ordbehandling behandlas som ett egenansvar Programvara för kalkylering Finns konsumentprodukter och bör X och beräkning behandlas som ett egenansvar Utrustning för att spela in Ny teknik, andra lösningar, finns som X och återge ljud konsumentprodukt Telefontillbehör IR-teknik finns om tillbehör till X elrullstol/omgivningskontroll

166 Stationära datorer Bärbara datorer och handoch fickdatorer Tangentbord Datormöss och musliknande enheter Påbyggnadsgrepp och adaptrar Antihalkunderlägg Bärhjälpmedel Rullbord Förändrad förskrivare Toalettsitsar Tagit bort sjuksköterska Toalettstolsförhöjningar, Tagit bort sjuksköterska fristående Toalettstolsförhöjningar, lösa Tagit bort sjuksköterska tillsatser Toalettstolsförhöjningar, Tagit bort sjuksköterska fasta tillsatser Armstöd och/eller ryggstöd Tagit bort sjuksköterska som monteras på toaletten Toalettpappertänger Tagit bort sjuksköterska Bad- och duschstolar (med Tagit bort sjuksköterska och utan hjul), badbrädor, pallar, ryggstöd och sitsar X X X X X X X X Finns konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar Finns konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar Finns konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar Finns konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar Finns konsumentprodukter. Tigergrepp får anses som förbrukningsvara Förbrukningsvara som finns som konsumentprodukt Finns konsumentprodukter och bör behandlas som ett egenansvar Riskfyllt, går att lösa på annat sätt, finns numer brickor på rollatorerna

167 Manuella tvåhjulsdrivna rullstolar Tagit bort sjukgymnast Kriterierna har förtydligats genom en uppdelning i användningsområden som motsvarar HMC sortimentsöversikt Förtydligat genom att dela upp produktanvisningen, Allroundstol, Aktivstol, Komfortstol och Uppresningsstol Manuella rullstolar med Tagit bort sjukgymnast ensidesframdrivning Manuella Tagit bort sjukgymnast vårdarmanövrerade rullstolar Kriterierna har förtydligats genom en uppdelning i användningsområden som motsvarar HMC sortimentsöversikt Förtydligat genom att dela upp produktanvisningen, Komfortstol och Transportstol Förhöjningsklotsar och förhöjningsben Sittdynor och underlägg avsedda för trycksårsprevention Ryggkuddar och ryggdynor avsedda för trycksårsprevention Tagit bort sjuksköterska Ändring Förtydligande i Anvisningar att bedömning skall göras utifrån gällande Vårdprogram och liknande Förtydligande i Anvisningar att bedömning skall göras utifrån gällande Vårdprogram och liknande

168 Tränings- och ergometercyklar Anvisningar: kan endast förskrivas Tydligggöra gränsen mellan egenansvar under en aktiv träningsperiod. och behandling inom Hälso-och sjukvården Utvärdering/uppföljning: utvärdering av träningsresultaten skall ske under hela träningsperioden. För motoriserad träningscykel: Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar Ståbarrar och ståstöd Anvisningar: kan endast förskrivas under en aktiv träningsperiod. Utvärdering/uppföljning: utvärdering av träningsresultaten skall ske under hela träningsperioden Tippbrädor Utvärdering/uppföljning: utvärdering av träningsresultaten skall ske under hela träningsperioden Bilanpassningar till motorn Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Ökad användningsfrekvens från 2 till 3 ggr/vecka Översyn behöver göras av bilanpassningar, ska dessa förskrivas i VG? Ny proposition som ger kommunerna möjlighet att ge bidrag till bilanpassning Bilanpassningar till parkeringsbromsen Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Ökad användningsfrekvens från 2 till 3 ggr/vecka

169 Bilanpassningar till styrsystemet Bilanpassningar till sekundära funktioner Bilsäten, bilsitsar och bildynor med speciella egenskaper Bilmonterade lyftar för personer (ej för rullstolar) Bilmonterade lyftar för personer sittande i rullstol Hjälpmedel för att lasta rullstolar in i eller upp på en bil Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Ökad användningsfrekvens från 2 till 3 ggr/vecka Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Ökad användningsfrekvens från 2 till 3 ggr/vecka Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Ökad användningsfrekvens från 2 till 3 ggr/vecka Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Ökad användningsfrekvens från 2 till 3 ggr/vecka Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Ökad användningsfrekvens från 2 till 3 ggr/vecka Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Ökad användningsfrekvens från 2 till 3 ggr/vecka

170 Manuella tvåhjulsdrivna rullstolar Tagit bort sjukgymnast Kriterierna har förtydligats genom en uppdelning i användningsområden som motsvarar HMC sortimentsöversikt Förtydligat genom att dela upp produktanvisningen, Allroundstol, Aktivstol, Komfortstol och Uppresningsstol Manuella vårdarmanövrerade rullstolar Eldrivna rullstolar med manuell styrning Tagit bort sjukgymnast Kriterierna har förtydligats genom en uppdelning i användningsområden som motsvarar HMC sortimentsöversikt Anvisningar: Kan ej ersätta cykel, moped, bil, färdtjänst eller allmänna kommunikationer. Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Ändrad användningsfrekvens till 3 ggr/ vecka året om om väglaget tillåter Förtydligat genom att dela upp produktanvisningen, Komfortstol och Transportstol Eldrivna rullstolar med motoriserad styrning Kriterierna har förtydligats genom en uppdelning i användningsområden som motsvarar HMC sortimentsöversikt Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. För delvis utomhus och utomhusstol Anvisning: kan ej ersätta cykel/moped Förtydligat genom att dela upp produktanvisningen, Inomhusanvändning, Begränsad utomhusanvändning och Utomhus

171 Inomhusanvändning Användningsfrekvens: dagligen. Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar Begränsad utomhusanvändning Anvisningar: Kan ej ersätta cykel, moped, bil, färdtjänst eller allmänna kommunikationer. Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Ändrad användningsfrekvens till 3 ggr/ vecka året om om väglaget tillåter Utomhusanvänding Anvisningar: Kan ej ersätta cykel, moped, bil, färdtjänst eller allmänna kommunikationer. Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Ändrad användningsfrekvens till 3 ggr/ vecka året om om väglaget tillåter

172 Drivaggregat Kriterierna har förtydligats genom en uppdelning i användningsområden som motsvarar HMC sortimentsöversikt. Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Ökad användningsfrekvens från 2 till 3 ggr/vecka. Anvisningar: Kan ej ersätta cykel, moped, bil, färdtjänst eller allmänna kommunikationer Förtydligat genom att dela upp produktanvisningen, Patient/vårdarstyrda via joystick, Vårdarsstyrda och Patientstyrda Liggvagnar och paraplyvagnar (hopfällbara sittvagnar s.k. buggies) Ändrad ålder, istället för 3 år, tom 7 år Rullbrädor och krypvagnar Ändrat från träningshjälpmedel till att vara ett förflyttningshjälpmedel Ta bort under Pallar och ståstolar Olika kriterier för ståstol respektive pall Pall kan endast förskrivas i hemmet Ställbara rygg- och benstöd Tar bort benstöd finns inga befintliga produkter Portabla ramper Tagit bort möjligheten att förskriva till person med återkommande behov Porttelefoner Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Förskrivare kan inte ansvara för patientsäkerheten när man inte vet var rampen kommer att användas

173 Alternativa inmatningsenheter För ögonstyrning: Krav på godkännande hos den vårdgivare som har kostnadsansvar. Medicinsk behandling ISO-kod Benämning Förändrad förskrivare Utgår Ändring Kommentar Utgår Blodanalysmateriel Läkemedelsnära X (blodsockermätare) Sonder X Läkemedelsnära Förändrad förskrivare Stimulatorer för smärtlindring Lagt till sjuksköterska vid förskrivning av TENS vid sår/illamående Tagit bort möjligheten att förskriva mot klåda Finns inga produkter i sortiment när det gäller stimulator mot klåda, finns heller ingen efterfrågan. Skärpning av kriterier när det gäller gradering av svårhetsgrad Tillägg under anvisningar med tidsbgränsning max 3 månader Alla behandlingsinsatser måste och skall följas upp inom Hälso- och sjukvården ingen skillnad när det gäller TENS. När behandlingen är avslutat, avslutas också förskrivningen. Vid tillfälliga smärtproblem - egenansvar. Vid svåra smärttillstånd - åtgärd från hälsooch sjukvården Peroneusstimulatorer Tagit bort läkare, lagt till sjukgymnast i samråd med läkare Ändring

174 Inhalatorer Kostnadsansvar Från sjukhus till Primärvård/Sjukhus/Habilitering&Hälsa Stödstrumpor och kompressionsstrumpor för armar och ben och andra delar av kroppen Kostnadsansvar Från sjukhus till Primärvård/Sjukhus/Habilitering&Hälsa Kompressionsutrustningar Kostnadsansvar Från sjukhus till Primärvård/Sjukhus/Habilitering&Hälsa Infusionspumpar (pump för medicinering och parenteral nutrition) Infusionspumpar (pump för enteral nutrition) Kostnadsansvar Kostnadsansvar Från sjukhus till Primärvård/Sjukhus/Habilitering&Hälsa Från sjukhus till Primärvård/Sjukhus/Habilitering&Hälsa Stimulatorer för smärtlindring Lagt till sjuksköterska vid förskrivning av TENS vid sår/illamående Tagit bort möjligheten att förskriva mot klåda Finns inga produkter i sortiment när det gäller stimulator mot klåda, finns heller ingen efterfrågan. Skärpning av kriterier när det gäller gradering av svårhetsgrad Tillägg under anvisningar med tidsbgränsning max 3 månader Alla behandlingsinsatser måste och skall följas upp inom Hälso- och sjukvården ingen skillnad när det gäller TENS. När behandlingen är avslutat, avslutas också förskrivningen. Vid tillfälliga smärtproblem - egenansvar. Vid svåra smärttillstånd - åtgärd från hälsooch sjukvården

175 Hjälpmedel för värmebehandling Madrasser och madrasskydd avsedda för trycksårsprevention Personliga trygghets- och nödlarm Skärpning av kriterier när det gäller gradering av svårighetsgrad Förtydligande i Anvisningar att bedömning skall göras utifrån gällande Vårdprogram och liknande Kostnadsansvar Förtydligande Från sjukhus till Primärvård/Sjukhus/Habilitering&Hälsa

176 BILAGA Flyttbara toalettstolar, med och utan hjul Förskrivare Arbetsterapeut, sjukgymnast Kriterier d Stor svårighet att sitta d Stor svårighet att gå Mål d410 Att sitta vid toalettbesök eller i dusch Att klara förflyttning till/från toalett eller dusch Anvisningar Avser flyttbara toalettstolar som dessutom kan användas som duschstolar. Andra möjligheter att sitta vid toalettbesök eller duschning ska vara uteslutna. Utvärdering och uppföljning Se riktlinjer Brukarens ansvar Se riktlinjer Antal utrustningar Se riktlinjer Kostnadsansvar Vuxen: Kommunal eller regional primärvård (se Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdansvaret i VG). Barn till och med 17 år: Regional primärvård eller Habilitering & Hälsa beroende på vilken sjukvårdshuvudman som har hälso- och sjukvårdsansvaret för hjälpmedlet. Undantag gäller Göteborg och södra Bohuslän: se lokala anvisningar.

177 Antaget av regionfullmäktige 19 oktober 2010, 159 Ändringar enligt regionfullmäktige 177/10 har införts. Revidering antagen av regionfullmäktige juni 2013, 115 Reglemente för Västra Götalandsregionens kommitté för rättighetsfrågor 1 Kommittén har nio ledamöter och fem ersättare. Dessa väljs av regionfullmäktige för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av regionfullmäktige ägt rum. Regionfullmäktige utser bland kommitténs ledamöter en ordförande och en vice ordförande. 2 För kommittén gäller kommunallagens bestämmelser om nämnder. Kommittén är underställd regionstyrelsen och får inte väcka ärenden i regionfullmäktige. Den får inom sitt ansvarsområde göra framställningar till andra nämnder. Ärenden av större vikt ska underställas regionstyrelsen. Kommittén ska vara initiativtagare, förslagsställare och rådgivare till regionstyrelsen. Den får endast behandla ärenden inom ramen för regionens befogenheter enligt kommunallagen. 3 Kommittén ska utifrån ett helhetsperspektiv främja alla människors möjligheter att delta i samhället på lika villkor. Kommittén ska samordna de initiativ som regionen tar för att förverkliga de mänskliga rättigheterna och motverka diskriminering och åsidosättande. 4 Kommittén ska a) vara stödjande och pådrivande och ta nödvändiga initiativ i arbetet med att skapa förutsättningar för att i regionens verksamheter förverkliga de mänskliga rättigheterna b) stödja utvecklingen av ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter c) lyfta fram fördelarna för den enskilda människan och organisationen med ett rättighetsbaserat arbetssätt samt särskilt uppmärksamma de mänskliga rättigheterna som förutsättning för en demokratisk samhällsutveckling d) verka för uppmärksamhet på särskilt utsatta grupper e) följa upp hur barns rättigheter beaktas i regionens verksamhet f) vara pådrivande i arbetet för att förhindra diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder g) i samverkan med beredningen för hållbar utveckling lyfta fram rättighetsfrågorna som förutsättning för regional tillväxt och utveckling h) regelbundet rapportera till regionstyrelsen sina iakttagelser avseende förverkligandet av mänskliga rättigheter inom regionens olika verksamheter samt till regionstyrelsen lägga förslag till förbättringar i regionens arbete med mänskliga rättigheter

178 i) vidareutveckla arbetet med att öka tillgängligheten och förbättra förutsättningarna för delaktighet för personer med funktionsnedsättning j) svara för FoU-frågor inom funktionshinderområdet samt fördelningen av regionens bidrag till detta område k) samverka med kommittén för folkhälsofrågor, beredningen för hållbar utveckling samt med regionens patientnämnder l) vara kontaktorgan för och samverka med regionala intresseföreningar såsom pensionärsorganisationer, handikapporganisationer och patientföreningar, företrädare för nationella minoriteter samt för andra berörda regionala organisationer och myndigheter m) besluta om fördelning av regionens bidrag till regionala handikapporganisationer, patientföreningar, föreningar som företräder de nationella minoriteterna, HBTQ-organisationer och barnrättsorganisationer n) kommittén ska säkerställa att den får tillräcklig information för att kunna ta sitt ansvar för verksamheten o) fullgöra de uppdrag som därutöver lämnas av regionstyrelsen Kommittén ska inom sitt förvaltningsområde avge de yttranden och lämna de upplysningar som kan begäras av regionfullmäktige, regionstyrelsen eller regionens övriga nämnder. Kommittén får infordra yttranden och upplysningar från övriga nämnder när det behövs för att kunna fullgöra sina uppgifter. 5 Kommittén har inom sitt förvaltningsområde rätt att anta ackord och avskriva fordringar. Kommitténs ärendehandläggning, skriftväxling, delegation m m 6 Utöver vad som följer av förvaltningslagens föreskrifter om myndigheternas serviceskyldighet gentemot enskilda ska kommittén svara för allmän information i frågor som rör kommitténs verksamhetsområde. Delgivning Kommitténs handlingar undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av kommitténs sekreterare om inte kommittén bestämmer annat. Om ordföranden inte kan underteckna handlingen ska vice ordföranden göra det. Om inte heller vice ordföranden kan underteckna handlingen ska den ledamot kommittén utser göra det. Delegationsbeslut fattas i kommitténs namn. Handlingar som utfärdas med anledning av sådant beslut ska, om inte annat följer av andra stycket, undertecknas av delegaten. Beslut enligt delegation ska anmälas i kommittén. 7 Delgivning med kommittén kan förutom med ordföranden ske med förvaltningschef eller med den som enligt särskilt beslut av kommittén innehar fullmakt att företräda kommittén i ärendet eller 2

179 som annars tillagts behörighet att ta emot delgivningar för kommitténs räkning. Kallelse till sammanträde med kommittén 8 Kallelse till sammanträde med kommittén bör tillställas ledamöterna och ersättarna i god tid före sammanträdet och samtidigt bör uppgift lämnas om de ärenden, som förväntas bli behandlade vid sammanträdet. Ledamot eller ersättare som är hindrad att närvara vid sammanträde bör skyndsamt anmäla detta. Närvarorätt för regionstyrelsens ledamöter 9 Regionstyrelsens ledamöter har rätt att delta i sammanträden med kommittén och har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten. Ordförande och vice ordförande 10 Ordföranden ska leda, samordna och övervaka kommitténs arbete. Vice ordförande biträder ordföranden vid fullgörandet av denna uppgift. Om ordföranden är förhindrad inträder i dennes ställe en vice ordförande. Om varken ordföranden eller en vice ordförande kan närvara vid sammanträdet med kommittén utser kommittén annan ledamot att för tillfället föra ordet. Om ordföranden p g a sjukdom eller annars för längre tid är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag, får kommittén för samma tid utse annan ledamot att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter samt medge ersättning på ordförandenivå Detta reglemente träder i kraft den 1 januari Ändring av 4 punkt m) beslutad av regionfullmäktige juni 2013, 115 3

180

181

182 Kommittén för rättighetsfrågor Strategi

183 Kommittén för rättighetsfrågors strategi Inledning Västra Götalandsregionen har ansvar för att respektera, främja, skydda och övervaka de mänskliga rättigheterna. Det innebär att mänskliga rättigheter ska integreras i budgetarbete, planering, verksamhet, uppföljning, utvärdering och revision. Huvudansvaret för detta delegeras från regionfullmäktige till de olika nämnderna och styrelserna. För att stödja utvecklingen och systematiseringen av arbetet för mänskliga rättigheter inom Västra Götalandsregionen bildades kommittén för rättighetsfrågor den 1 januari Rättighetskommitténs kansli utgör stöd för kommitténs arbete. I Vision Västra Götaland beskrivs Västra Götalandsregionen som en väl sammanhållen region där alla invånare ska kunna försörja sig och delta i samhällslivet på lika villkor. Kommittén för rättighetsfrågors arbete för mänskliga rättigheter är en viktig del i att förverkliga denna vision. Uppdraget och visionen Enligt Reglemente för Västra Götalandsregionens kommitté för rättighetsfrågor ska kommittén: a) vara stödjande och pådrivande och ta nödvändiga initiativ i arbetet med att skapa förutsättningar för att i regionens verksamheter förverkliga de mänskliga rättigheterna b) stödja utvecklingen av ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter c) lyfta fram fördelarna för den enskilda människan och organisationen med ett rättighetsbaserat arbetssätt samt särskilt uppmärksamma de mänskliga rättigheterna som förutsättning för en demokratisk samhällsutveckling d) verka för uppmärksamhet på särskilt utsatta grupper e) följa upp hur barns rättigheter beaktas i regionens verksamhet f) vara pådrivande i arbetet för att förhindra diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder g) i samverkan med beredningen för hållbar utveckling lyfta fram rättighetsfrågorna som förutsättning för regional tillväxt och utveckling h) regelbundet rapportera till regionstyrelsen sina iakttagelser avseende förverkligandet av mänskliga rättigheter inom regionens olika verksamheter samt till regionstyrelsen lägga förslag till förbättringar i regionens arbete med mänskliga rättigheter i) vidareutveckla arbetet med att öka tillgängligheten och förbättra förutsättningarna för delaktighet för personer med funktionsnedsättning j) svara för FoU-frågor inom funktionshinderområdet samt fördelningen av regionens bidrag till detta område k) samverka med kommittén för folkhälsofrågor, beredningen för hållbar utveckling samt med regionens patientnämnder l) vara kontaktorgan för och samverka med regionala intresseföreningar såsom pensionärsorganisationer, handikapporganisationer och patientföreningar, företrädare för nationella minoriteter samt för andra berörda regionala organisationer och myndigheter

184 m) besluta om fördelning av regionens bidrag till regionala handikapporganisationer, patientföreningar, föreningar som företräder de nationella minoriteterna, HBTQorganisationer och barnrättsorganisationer n) säkerställa att den får tillräcklig information för att kunna ta sitt ansvar för verksamheten o) fullgöra de uppdrag som därutöver lämnas av regionstyrelsen Inom ramen för detta uppdrag har följande vision formulerats: Vår vision är att alla som vistas, bor och verkar i Västra Götaland fullt ut ska få åtnjuta sina mänskliga rättigheter, och därmed det goda livet. Västra Götalandsregionen ska leva upp till sina skyldigheter genom att respektera, främja, skydda och övervaka detta. Inga rättigheter utan kunskap Den generella nivån av mänskliga rättigheter är ganska god i Sverige. Det konstateras i de tidigare nationella handlingsplanerna för mänskliga rättigheter och i slutbetänkandet från delegationen för mänskliga rättigheter. Men även om den generella nivån är hög så pekar utredningarna på ett antal strukturella problem som framför allt rör regioner och landsting. Ett problem handlar om att man sällan benämner offentlig service och generell välfärd som mänskliga rättigheter, till exempel rätten till vård eller rätten till kultur. Politiker och tjänstepersoner är formellt sett skyldighetsbärare 1 men bedöms i utredningarna ha låg kunskap mänskliga rättigheter och om sina och verksamheternas skyldigheter. Detta kan innebära en risk för den långsiktiga sociala hållbarheten och kan innebära felaktiga prioriteringar i förhållande till internationella åtaganden. Ett annat strukturellt problem handlar om utfallet. Svensk offentlig sektor fokuserar ofta på likaservice, oavsett individens förutsättningar att tillgodogöra sig servicen. Målet handlar sällan om likvärdigt utfall eller likvärdiga möjligheter. Att se individer som rättighetsbärare 2 underlättar arbetet med att upptäcka var och för vilka personer och grupper som skyddet är svagast. Ytterligare ett strukturellt problem är bristen på gemensamt ansvarstagande från samhället. När individer skickas mellan myndigheter och organisationer riskerar de att falla mellan stolarna. Slutligen pekar utredningarna på rättighetsbärarnas förutsättningar och egenmakt. Ofta saknar rättighetsbärarna kunskap om mänskliga rättigheter, vilket begränsar deras möjligheter att ställa krav. Dessutom får rättighetsbärarna sällan möjlighet att delta i beslut som berör dem. Detta problem är särskilt stort för minoritetsgrupper. 1 Med skyldighetsbärare menas den person eller organisation som har ansvar för att garantera vissa rättigheter. 2 Med rättighetsbärare menas den/de personer som har rättigheter som ska tillgodoses.

185 Övergripande mål för perioden För att nå Västra Götalandsregionens vision om det goda livet bör invånarnas mänskliga rättigheter vägleda både det dagliga arbetet i verksamheterna och i politiska beslut. Rättighetsprinciperna 3 bör vara integrerade i allt arbete. Kommittén för rättighetsfrågor kommer att verka systematiskt, strategiskt och långsiktigt för mänskliga rättigheter i Västra Götaland som ett sätt att uppnå visionen. Under strategins tidsperiod kommer arbetet huvudsakligen att ske inom fyra områden, formulerade som fyra övergripande mål: 1. Politiker och anställda inom Västra Götalandsregionen (skyldighetsbärarna) får stärkt kapacitet att leva upp till sina skyldigheter 2. Politiker och anställda inom Västra Götalandsregionen (skyldighetsbärarna) blir mer medvetna om sitt ansvar att leva upp till sina skyldigheter 3. Tillgänglighetsdatabasen (TD) ska förvaltas och vidareutvecklas 4. Rättighetsbärarna i Västra Götaland får större egenmakt att driva sina frågor och utöva inflytande Effekt- och resultatmål Nedan presenteras de fyra övergripande målen. Varje mål bryts ned till ett antal effekt- och resultatmål för perioden Dessa mål konkretiseras i kansliets verksamhetsplan där aktiviteter och aktivitetsmål sätts. Övergripande mål 1 - Skyldighetsbärarna får stärkt kapacitet För att stärka skyldighetsbärarnas kapacitet är utbildning för politiker och tjänstemän en viktig del. Under strategiperioden kommer rättighetskommitténs kansli att anpassa befintliga utbildningar till fler målgrupper. Kansliet kommer även att utarbeta kunskapsunderlag, utveckla verktygen för rättighetsbaserat förhållningssätt som används i pågående pilotprojekt, samla in kunskap från intresseorganisationer samt fungera som ett kunskapsstöd för Västra Götalandsregionens verksamheter. Tabell 1 Nr Effektmål Alla politiker och förvaltningsledningar inom Västra Götalandsregionen har kunskap om mänskliga rättigheter och hur ett rättighetsbaserat arbetssätt kan användas i den egna verksamheten. 1.2 Rättighetskommitténs kansli har bättre metoder och verktyg för ett rättighetsbaserat arbetssätt 1.3 Fler av Västra Götalandsregionens analyser och beslutsunderlag uppmärksammar och genomsyras av mänskliga rättigheter. 3 Rättighetsprinciperna kan delas upp i: delaktighet icke-diskriminering jämlikhet rättssäkerhet transparens eller öppenhet

186 1.4 Skyldighetsbärarens kunskap om rättighetsbärarnas situation och de brister som finns inom Västra Götalandsregionen ökar. Övergripande mål 2 - Skyldighetsbärarna blir mer medvetana om sitt ansvar Det andra övergripande målet handlar om Västra Götalandsregionens interna organisation och medvetenhet. Under perioden kommer kommittén för rättighetsfrågor att återrapportera förslag på utvecklingsområden som dyker upp genom samråd och andra verksamhetsanalyser. Rättighetskommitténs kansli kommer att svara på remisser och motioner. Rättighetskommitténs kansli kommer även att stärka användandet av ett rättighetsperspektiv genom att utarbeta, utveckla och följa upp styrdokument inom området. Tabell 2 Nr Effektmål Västra Götalandsregionens tjänstepersoner och politiker är mer medvetna om vad mänskliga rättigheter i deras verksamheter innebär (och vilken utvecklingspotential som finns) 2.2 Verksamheter i Västra Götalandsregionen kopplas tydligare till mänskliga rättigheter genom styrdokument. Övergripande mål 3 - Förvalta och vidareutveckla tillgänglighetsdatabasen Det tredje övergripande målet handlar om TD en tillgänglighetsdatabas, som på grund av sin omfattning och vikt lyfts fram som ett eget mål. Arbetet med att förvalta och utveckla TD handlar om att bygga kapacitet och skapa drivkrafter hos skyldighetsbärarna och samtidigt stärka rättighetsbärarna. TD hänger därför tydligt samman med kansliets övriga mål och arbete. Under strategiperioden kommer rättighetskommitténs kansli fortsätta arbetet med att bredda TD till att omfatta alla diskrimineringsgrunder och tydligare koppla TD till Västra Götalandsregionens upphandlingsprocesser. Tabell 3 Nr Resultatmål Alla verksamheter som Västra Götalandsregionen bedriver i egen regi eller finansierar ska ingå i TD. 3.2 Alla fel, brister och hinder som TD synliggör ska ingå Mål som handlar om verksamheter inom VGR (samt upphandlade aktörer) i åtgärdsprogram. 3.3 TD är breddat till alla 7 diskrimineringsgrunderna TD är samordnat med e-upphandlingssystemet. 3.4 Alla kommuner i Västra Götaland är anslutna till TD Mål som handlar om verksamhet er utanför VGR 3.5 Fler avtalsparter är anslutna till TD 3.6 TD1 stängs och allt arbete sker i TD Antal sökträffar på anläggningar ökar 3.8 TD:s information finns på fler språk

187 Övergripande mål 4 Rättighetsbärarna får större egenmakt Det fjärde övergripande målet är att stärka rättighetsbärarnas förmåga att kräva sina rättigheter. Under perioden kommer kommittén för rättighetsfrågor bland annat dela ut ekonomiska medel och arrangera samråd med representanter för rättighetsbärarna. Tabell 4 Nr Effektmål Representanter för rättighetsbärarna får bättre resurser för att ur ett MR-perspektiv driva sina egna frågor 4.2 Representanter från civilsamhället blir i större utsträckning lyssnade till samt får större möjlighet att påverka och vara delaktiga 4.3 Barn och unga i Västra Götaland får en större tilltro till det politiska systemet 4.4 Grupper med svagt skydd stärks i förhållande till arbetsmarknaden. Kommitténs stödjande och pådrivande roll Kommittén för rättighetsfrågor och rättighetskommitténs kansli har ett uppdrag som både är omfattande och nydanande. Arbetet ställer krav på ständig kunskapsutveckling, lärande och kommunikation. Inspiration och stöd i arbetet med mänskliga rättigheter kan hämtas från andra länder och från enskilda satsningar regionalt och nationellt. Eftersom kommittén för rättighetsfrågor ännu är unik i sitt slag är det viktigt att dokumentera och dra lärdomar av arbetet, inte minst med tanke på återkopplingen till regionstyrelsen. Det är också viktigt att utveckla former för samverkan, erfarenhetsutbyte och lärande inom Västra Götalandsregionens olika verksamheter men också i samverkan med andra aktörer inom offentlig sektor. Förankringen bland politiker och verksamhetsföreträdare måste göras på ett sådant sätt att mänskliga rättigheter förstås som självklart och relevant och i vardagen. Kommittén för rättighetsfrågor måste vara tydlig och skarp i sina analyser, sin kommunikation och sitt agerande för att bidra till att de mänskliga rättigheterna stärks och att kunskapen om mänskliga rättigheter ökar i regionen. För att Västra Götalandsregionen ska bli framgångsrika i sitt rättighetsarbete krävs att invånarna får tillgång till information om sina rättigheter och att det arbete som bedrivs i regionen baseras på delaktighet och dialog. Det är också av stor vikt att kommitténs insatser inte är för många eller för otydliga och att målen för uppgifter och insatser alltid är tydligt kopplade till mänskliga rättigheter.

188 UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER ENKÄTUNDERSÖKNING Barnrättsarbete i Västra Götalandsregionen 2014