Foto: Surasuk Wanrach

Transkript

1 Mer om distansutbildningen De kunskaper du får på behandlingspedagogutbildningen ger dig en bred bas som vilar i aktuell forskning och beprövad erfarenhet. De kursansvariga, Chris Barrett och Catarina Larsson, har lång erfarenhet från flera verksamhetsområden inom beroendevården. Dessutom inbjuds föreläsare bl.a. Calle Fjellman, socionom och psykoterapeut med lång erfarenhet från socialt arbete, Gunnar Bergström, specialist på bl.a. kriminalitet och Emelie Hjelm Bonin, kunnig om vilka lagar som reglerar socialt arbete etc. Dessa är författare till en del av kurslitteraturen. Något som är utmärkande för utbildningen är insikten om självkännedom under din yrkesutövning. Du kommer att få möjlighet till handledning i grupp och viss individuell uppföljning. Detta kan stärka dina förmågor att skapa god kontakt med din omgivning och att du fortsätter att utvecklas mot en tryggare yrkesidentitet. Bland dina kurskamrater möter du människor med varierande erfarenheter avseende ålder, kulturell bakgrund, yrkes/studiebakgrund och kanske någon har erfarenhet av missbruk/beroende. Vad utmärker utbildningen? Kursnamnet antyder att den har som mål för dig att bana väg i ett yrke som har kontakt med missbruk/beroende i någon form. Kanske har du ett intresse av att arbeta med anhöriga eller barn som vuxit upp i dessa miljöer. Ditt intresse kan också vara behandling och då inom tex kommunal verksamhet, på behandlingshem eller inom tvångsvården. Utbildningen utmärks också av att den tar fasta på vikten av att ta del utav utvecklingen avseende forskning och aktuella rön. Begreppen självinsikt, etik, förhållningssätt samt behandlarroll är nära förknippade med varandra, avspeglar si i att dessa områden ständigt är närvarande under hela utbildningstiden. Detta har bidragit till en efterfrågan av behandlingspedagoger som avslutat sin utbildning på Forsa folkhögskola. Strukturen på utbildningen Kursen pågår i 38 veckor, från början av januari till slutet av december. Exakt kursstart och kursavslut varierar från år till år. Vad som gäller kommande kursstart framgår av Forsa folkhögskolas hemsida.

2 Undervisningen, några exempel. Undervisningen är varierad, du som deltar i utbildningen kommer att arbeta individuellt och en del i gruppform. Du får ta del av föreläsningar där vi uppskattar att du engagerar dig och bidrar med synpunkter och reflektioner. PBI står får problembaserad inlärning och är ett uppskattat inslag. Hemuppgifter kommer du att få av dina lärare vilka ska lämnas in enligt angiven information. Ett flödesschema över utbildningsåret Grunden för utbildningen vilar i ett försök att skapa en helhetsbild över hur människan påverkas utav en beroendeproblematik. Biologiskt, psykologiskt, socialt och därmed existentiellt kommer livet för den beroende att märkbart förändras. Etik, Drama, Grupphandledning, Process, Förändringsprocess, Förhållningssätt. Dessa begrepp löper som en röd tråd genom hela utbildningen. Vårtermin Introduktion Två beroendeblock Återfallsprevention Psykologiblock Januari lov maj Hösttermin Metodblock Kriminalitet Behandlingsplanering Augusti December Dokumentation Behandlarroll Examensarbete Lagstiftning0

3 Beroendeblocket Ett massivt block där beroendet speglas ur flera perspektiv. Screening/diagnostik inleder vi blocket med, vilka metoder används idag för att kunna bedöma om en problematik är aktuell? Hjärnan/kroppen, vad händer med kroppen och hur påverkas hjärnan av beroendet? Våra tanke- känslo- och beteendemässiga förmågor påverkas. Att förstå detta har avgörande betydelse för att klara av arbetet som beroendeterapeut. Personligheten förändras för den som är drabbad och vi söker bringa klarhet i varför detta sker. Vi tittar närmare på vad som händer med vår hjärna under beroendeprocessen. Förståelsen av denna förändring, hur funktionen sviktar och hur denna kunskap kan komma väl till pass i mötet med den drabbade. Återfallsprevention/dysfunktionsprocess är en del av läkandet. Vi reder ut begreppet återfall och försöker öka förståelsen i problemets dynamik. Psykologiblock Anknytningsteorin ägnar vi oss åt för att förstå hur förmågan att knyta an förändras under en beroendeproblematik och därmed hur omvärlden påverkas. Är det möjligt att utnyttja kunskapen om anknytningen och hjälpa oss att nå den behövande? Hur ser din egen uppväxt ut? Kan denna påverka din förmåga att vara till hjälp eller inte? Affektteori; (känslans psykologi) hur fungerar känslorna när ett beroende utvecklar sig? Vilken roll spelar känslorna i en utveckling av ett beroende? Vilken roll har känslorna i vårat liv. Mentalisering handlar om vår förmåga att förstå andras intentioner. Även om vi inte kan läsa andra människors tankar så kan vi med hjälp av ledtrådar, ansiktsuttryck, tonläge, röste, hållning och blickar dra slående slutsatser om vad som är på gång i människans inre. Begreppen medberoendet/omvärldsproblemen handlar om att förstå hur kretsen nära beroendepersonen påverkas. Vi tittar närmare på detta fenomen och kan till del förklara hur det kan komma att forma människors framtid. Hur har din bakgrund präglat ditt liv?

4 Metodblock Kognitivt synsätt och metod används i allt större utsträckning, därför lägger vi en grund för att förstå hur ett professionellt samtal går till. Du kommer att få träna på individuella samtal och gruppsamtal. MI (Motiverande Intervju) är en utav de metoder vi kommer att orientera dig i. Kriminalitetsblocket Förändringsprocessen; hur kommer det sig att vi människor plötsligt vill förändra någonting? Kan vi påverka andra, motivera till förändring och ta reda på om förändring är möjlig? Vad behöver vi tänka på när detta sker? Behandlingsplanering, vad behöver vi tänka på för att våra behandlingsinsatser ska ge möjlig framgång? Här finns erfarenheter vi behöver ta vara på! Ett viktigt kapitel är att förstå hur kriminaliteten etablerar sig och hur kommer det sig att den kriminelle faktiskt kan fortsätta livsföringen? Vad händer med den kriminelle personens känslor, tankar och beteenden? Vi orienterar dig i behandlingsmetoder för denna grupp. Behandlarblock Att förstå hur du kan förhålla dig till detta yrke är avgörande för hur du kommer att orka och vara till hjälp. Det är till fördel om du lär dig att dra gränser hur relationer till dem du arbetar med bör se ut och att det finns en tydlighet mellan arbete och fritid. Bör jag prata om mitt privatliv, bör jag låna ut pengar, bör jag..? Om det här kommer vi också att ha många spännande samtal. När vi nu har lagt en solid grund finns förutsättningar för dig med ökad självinsikt att agera mer professionellt och hur du kan bidra med att människor ska kunna förändra sina liv. Lagstiftning och dokumentationsblock Regelverk/ramverk kringgärdar socialt arbete. Den springande punkten är den hjälpsökandes rättsäkerhet. Vilka lagar arbetar vi med och vilka skyldigheter har vi? Vad ska man dokumentera och var kan jag läsa om detta? Examensarbete Nu väljer du ett ämne du tagit del av under året och fördjupar dig i detta. Eller så väljer du ett annat ämne som har anknytning till kursen.

5 Litteraturförteckning (vissa ändringar kan ske) Böckerna i litterturförteckningen beställer du själv innan kursen börjar. Definitiv litteraturföreckning skickas ut i samband med antagningarna. Barth Tom: Motiverande samtal Bergström Gunnar: Kriminatlitet som livsstil Bergström Gunnar: Kärlek till döds Carlander Eriksson, Hansson-Pourtaheri, Wikander: Trygga och otrygga möten (kompendium får du på skolan) D Elia Giacomo: Det kognitiva samtalet i vården Gorski Terence m.fl: Vid sunda vätskor Havnesköld Leif och Risholm Mothander Pia: Utvecklingspsykologi Hellsten Tommy: Flodhästen i vardagsrummet Jonsson Bitten: Sockerbomben 3.0 Kinney Jean m.fl: Att släppa taget Melin Ann-Gerd och Näsholm Christina: Behandlingsplanering vid missbruk Nakken Craig: Beroendepersonligheten Sigvardsson Sören: Mer än vintergator (kompedium får du på skolan) Socialstyrelsen: Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten kan laddas ned från socialstyrelsens hemsida Kompendier får du på skolan Referenslitteratur Agerberg Miki: Kidnappad hjärna, en bok om missbruk och beroende Franck Johan och Ingrid Nylander: Beroendemedicin Paul D MacLean: The Triune Brain Cullberg Johan: Kris och utveckling Perris Carlo: Ett band för livet Perris & Perris: Personlighetsstörningar Rydén Göran och Walhroth Per: Mentalisering, Att leka med verkligheten Wennerberg Tor: Vi är våra relationer Bolwby John: En trygg Bas Broberg, Mothander mfl: Anknytning I praktiken Stern N Daniel: Spädbarnets interpersonella värld

6 Nathanson L. Donald: Shame and pride Mini DSM-5: Diagnostiska kriterier Wampold Bruce: Pykoterapins grunder Andersson Christina & Sofia Viotti: Compassion fokuserad terapi Kåver Anna: KBT I utveckling Van Deurzen Emmy: Det existensiella samtalet Perris Carlo: Kognitiv terapi och praktik Basch F. Michael: Doing brief psychotherapy Harris Russ: ACT, helt enkelt Rosengren B. David: Motiverande samtal-mi, En praktisk handledning. Fexeus Henrik: Konsten att läsa tankar Gunnarsson Stefan: Professionell feedback Fredriksson Marianne: De 11 sammansvurna Upplysningar om kursen får du från kursföreståndarna Catarina Larsson katarina.larsson@fhskgavleborg.se Chris Barrett chris.barrett@fhskgavleborg.se