Datum Kommunstyrelsen Onsdagen den 30 maj 2018, kl Högra kammaren, kommunhuset, Habo Susanne Wahlström

Transkript

1 1 Datum Sida 1 (2) KALLELSE Sammanträde: Tid: Plats: Justerare: Kommunstyrelsen Onsdagen den 30 maj 2018, kl Högra kammaren, kommunhuset, Habo Susanne Wahlström Sammanträdet inleds med ett studiebesök på räddningstjänsten kl Efter studiebesöket återsamlas vi kl i Högra kammaren, då även de som inte har möjlighet att närvara vid studiebesöket kan ansluta. FÖREDRAGNINGSLISTA Reviderat miljöprogram för Habo och Mullsjö kommuner Besök av miljöstrateg Ellen Lindberg 2. Ansökan om övertagande av tillsynsuppgift enligt miljötillsynsförordningen 3. Ekonomisk uppföljning för tertial Besök av ekonomichef Johan Bokinge, punkt Verksamhetsanalys av barn- och utbildningsnämnden Information om översiktsplan 2040 Besök av plan- och exploateringschef Linda Tubbin och planarkitekt Johanna Schönberg 6. Köp av fastighet Södra Hallebo 1:1 Besök av teknisk chef Svante Modén, punkt Äldreboende i modern tappning 8. Granskning av detaljplan för del av Kärnekulla 1:4 med flera Planförslaget finns på 9. Granskning av detaljplan för Bränninge 2:95 samt del av Stora Kärr 8:1 Planförslaget finns på Information om dataskyddsförordningen Föredragande Frida Wahlund. Inga handlingar. 11. Gemensam värdegrund för alla anställda i Habo kommun 12. Förslag till ny renhållningsordning för Jönköping, Habo och Mullsjö kommuner beslut om remissinstanser 13. Indragning av partistöd vid tomma stolar 14. Årsredovisning för Mediacenter i Jönköpings län Inga handlingar.

2 15. Svar på motion om möjligheter till kompetensförsörjning genom företagssafari 16. Anmälningsärenden 17. Redovisning av delegationsbeslut 2 2 Gunnar Pettersson ordförande Frida Wahlund sekreterare

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida Dnr KS17/ Reviderat miljöprogram för Habo och Mullsjö kommuner Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta det reviderade miljöprogrammet. Ärendebeskrivning Det nuvarande miljöprogrammet för Habo och Mullsjö kommuner gäller för åren Under 2017 beslutade styrgruppen för miljöprogrammet att förlänga programmet till och med år För att aktualisera programmets innehåll och åtgärder inför förlängningen uppdaterades miljöprogrammet under hösten Det som har uppdaterats är främst praktiska frågor kring till exempel eventuella bidrag och formalia. Även vissa åtgärder har uppdaterats och ett fåtal har fått en ny innebörd. De största förändringarna som gjorts och som berör åtgärderna i handlingsplanen har gjorts för att effektivisera arbetet och för att vi ska kunna nå de mål och delmål som är formulerade i programmet. Ett förslag till revidering av Miljöprogrammet för Habo och Mullsjö kommuner har varit utsänt för remiss under tiden 11 januari 2018 till och med den 28 februari Justeras Expedierats

4 1(2) 4 Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer KS17/324 Reviderat miljöprogram för Habo och Mullsjö kommuner Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta det reviderade miljöprogrammet. Bakgrund Det nuvarande miljöprogrammet för Habo och Mullsjö kommuner gäller för åren Under 2017 beslutade styrgruppen för miljöprogrammet att förlänga programmet till och med år För att aktualisera programmets innehåll och åtgärder inför förlängningen uppdaterades miljöprogrammet under hösten Det som har uppdaterats är främst praktiska frågor kring till exempel eventuella bidrag och formalia. Även vissa åtgärder har uppdaterats och ett fåtal har fått en ny innebörd. De största förändringarna som gjorts och som berör åtgärderna i handlingsplanen har gjorts för att effektivisera arbetet och för att vi ska kunna nå de mål och delmål som är formulerade i programmet. Ett förslag till revidering av Miljöprogrammet för Habo och Mullsjö kommuner har varit utsänt för remiss under tiden 11 januari 2018 till och med den 28 februari Miljöprogrammet har reviderats efter inkomna synpunkter. I bifogad remissredogörelse redovisas de synpunkter som framkommit under remissen. Beslutsunderlag Det reviderade miljöprogrammet och remissredogörelsen utgör beslutsunderlag. Beslutet skickas till - Fritids- och kulturnämnden - Barn- och utbildningsnämnden - Socialnämnden - Miljönämnden - Byggnadsnämnden - Tekniska förvaltningen - Styrelsen för Habo Energi AB - Styrelsen för Habo Bostäder AB - Styrelsen för Habo Kraft AB POSTADRESS Box HABO BESÖKSADRESS Jönköpingsvägen 19 INTERNETADRESS TELEFON (vx) TELEFAX (vx) E-POST info@habokommun.se

5 2(2) 5 Ellen Lindberg Miljöstrateg, Habo och Mullsjö kommuner POSTADRESS Box HABO BESÖKSADRESS Jönköpingsvägen 19 INTERNETADRESS TELEFON (vx) TELEFAX (vx) E-POST info@habokommun.se

6 Remissredogörelse Ett förslag till revidering av Miljöprogrammet för Habo och Mullsjö kommuner har varit utsänt för remiss under tiden 11 januari 2018 till och med den 28 februari Inkomna remissvar Mullsjö Ingen erinran Med synpunkter Barn- och utbildningsnämnden X Byggnadsnämnden X Kommunstyrelsen X Kommunstyrelsens personalutskott X Kommunstyrelsens tekniska utskott X Mullsjö Energi & Miljö X Miljönämnden X Socialnämnden X Habo Ingen erinran Med synpunkter Barn- och utbildningsnämnden X Byggnadsnämnden X Miljönämnden X Socialnämndens arbetsutskott X Tekniska förvaltningen X Mullsjö Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden beslutar att nämnden inte har något att erinra mot det reviderade miljöprogrammet för Mullsjö och Habo kommuner. Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden har gått igenom programmet och på de reviderade punkterna har byggnadsnämnden inga synpunkter. Åtgärd nummer 22 i programmet är byggnadsnämnden inte ansvarig för dock skulle byggnadsnämnden också kunna ansvara för detta i samband med bygglovsprocessen. Byggnadsnämnden vill framhålla att informationen kring Mullsjö kommun i början programmet bör uppdateras så faktauppgifter stämmer överens med hur det ser ut idag. De synpunkter som nämnden vill framföra har markerats i bilagan. Kommentar från miljöstrateg: De bifogade kommentarerna som gällde ansvarsfördelning och faktauppgifter (gällande Vättertåg, naturreservat, och strandskydd) är korrigerade enligt inkomna synpunkter.

7 2 7 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar att lämna följande synpunkt: Sidan 9 under rubriken Naturvård : det anges inte att Baremosse är naturreservat. Kommentar från miljöstrateg: Även Bare mosse är nu inkluderat som naturreservat. Kommunstyrelsens personalutskott Kommunstyrelsens personalutskott beslutar att påpeka att punkt 13 i handlingsplanen, förnyelse av resepolicyn, är genomförd och att utskottet för övrigt inte har något att erinra mot reviderat miljöprogram för Mullsjö och Habo kommuner. Kommunstyrelsens tekniska utskott Kommunstyrelsens tekniska utskott beslutar att inte lämna någon erinran. Mullsjö Energi & Miljö Styrelsen för Mullsjö Energi & Miljö AB har tagit del av remiss angående förlängt Miljöprogram för Mullsjö och Habo kommuner Frågan behandlades på styrelsemötet den 22 februari Styrelsen har inget att tillägg eller andra synpunkter på remissen avseende förlängt Miljöprogram för Mullsjö kommun. Miljönämnden Miljönämnden ställer sig bakom förslaget till reviderat miljöprogram. Socialnämnden Socialnämnden beslutar att inte lämna några synpunkter på det reviderade miljöprogrammet för Habo och Mullsjö kommuner. Habo Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ställa sig positiv till reviderat miljöprogram för Habo och Mullsjö kommun. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att föreslå miljöförvaltningen att uppdatera nyckeltal enligt barn- och utbildningsförvaltningens förslag. Kommentar från miljöstrateg: Då revideringen av miljöprogrammet endast var en mindre revidering fanns det inte möjlighet att uppdatera all statistik programmet innefattar. Denna typ av korrigeringar, som kräver mer arbete, kommer genomföras då det tas fram ett nytt miljöprogram som ska gälla från och med år Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden har inget att erinra mot föreslagna ändringar och kompletteringar av miljöprogrammet för Habo och Mullsjö kommuner med undantag från nr 18 där byggnadsnämnden ska stå som ansvarig.

8 3 8 Kommentar från miljöstrateg: De inkomna synpunkterna gällande ansvar för åtgärd 18 är korrigerade enligt önskemål. Miljönämnden Miljönämnden ställer sig bakom förslaget till reviderat miljöprogram. Socialnämndens arbetsutskott Förvaltningens yttrande godkänns. Förvaltningens yttrande: Socialförvaltningen är positiv till det reviderade miljöprogrammet. Tekniska förvaltningen Nedan följer Tekniska förvaltningens synpunkter på några av de åtgärder som berör förvaltningens arbete. Åtgärd nr 10: Miljöanpassad fordonsflotta Denna åtgärd har genom revideringen fått ett nytt genomförande som innebär att det i alla kommunala verksamheter och kommunala bolag ska väljas fordon avsedda för förnybart bränsle, el eller laddhybrider. Möjligheten att i andra hand välja fordon som uppfyller de nyaste miljöbilskriterierna har i remissversionen av miljöprogrammet tagits bort liksom möjligheten att erhålla dispens i de fall verksamheten kräver ett fordon som inte klarar miljöbilskraven. Den nya formuleringen innebär att även tyngre arbetsfordon som traktorer och lastbilar ska drivas av förnybara bränslen. Det finns i dagsläget inga sådana tyngre arbetsfordon på marknaden. Det vore dock positivt om det i det reviderade miljöprogrammet finns möjlighet att ställa någon typ av miljökrav på tyngre arbetsfordon. Tekniska förvaltningen ställer sig positiv till att lättare arbetsfordon som mindre traktorer, skåpbilar etc. ersätts med fordon avsedda för förnybara bränslen, el och laddhybrider under förutsättning att det avsätts medel för att bygga ut tank- och laddinfrastrukturen i samma takt som fordonen ersätts. Åtgärd nr 19: Kompetensutveckling miljösmart mat Åtgärden har inte fått ett nytt genomförande men Tekniska förvaltningen noterar att under Bedömning av resursbehovet står: Ekologisk mat är generellt sett dyrare än konventionellt odlad mat. Däremot innefattar begreppet miljösmart mat även vegetarisk och vegansk kost med lägre livsmedels-kostnader som kan kompensera för den eventuellt dyrare ekologiska maten. Nyckeltal för delmål 7 är andel ekologiska livsmedel angivet som procent av totala livsmedelskostnaden och den totala merkostnaden för ekologiska livsmedel. Därutöver anges även i vilken utsträckning vegetariska och veganska rätter serveras. Enligt Kostpolitiskt program för Habo kommun serveras lakto-ovo-vegetarisk kost dvs vegetarisk kost som innehåller ägg och mejeriprodukter. Vegansk kost serveras inte inom Habo kommun. Åtgärd nr 25: Upphandlingspolicy innefattande hållbarhetsaspekter ska tas fram Åtgärden, som fått en ny innebörd gentemot tidigare version av miljöprogrammet, innebär att kommunen ska ta fram en upphandlingspolicy som innefattar hållbarhetsdirektiv. Det ska också tas fram en handbok med vägledning kring tillämpning av hållbarhetskriterierna. Tekniska förvaltningen ställer sig positiv till åtgärden. Kommunen genomför i dagsläget många upphandlingar tillsammans med Jönköpings kommun.

9 4 9 Det framgår inte av åtgärden hur en kommande upphandlingspolicy kommer att förhålla sig till Jönköpings kommuns Program för miljöanpassad upphandling eller om de båda kommunerna (tillsammans med Mullsjö kommun) ska ta fram en gemensam upphandlingspolicy. Om upphandlings-samarbetet ska fortsätta är det viktigt att kommunerna har liknande riktlinjer vad gäller miljö- och hållbarhetskrav. Åtgärd nr 46: Rutin för skyddsvärda träd, biotoper, andra strukturer och rödlistade arter Åtgärden (och rutinen som åtgärden avser) bör uppdateras med Länsstyrelsens definition av särskilt skyddsvärda träd. Åtgärder som väsentligt påverkar särskilt skyddsvärda träd kräver samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken. Utöver ovanstående synpunkter har Tekniska förvaltningen inget att erinra mot föreslagna ändringar och kompletteringar av miljöprogrammet för Habo och Mullsjö kommuner. Kommentar från miljöstrateg: Ett förtydligande har gjorts i åtgärd 10 som beskriver att fordon som varken har förnybart bränsle eller el som möjligt drivmedel (t.ex. traktorer) inte innefattas av åtgärd 10 b). I nyckeltalet för delmål 7 behålls veganska rätter, då serveringen ser annorlunda ut i Mullsjö kommun. Hur upphandlingspolicyn kommer förhålla sig till Jönköpings kommuns program för miljöanpassad upphandling är upp till den som ska ta fram upphandlingspolicyn i Habo, respektive Mullsjö kommun. Åtgärd 46 har kompletterats för att även gälla särskilt skyddsvärda träd. Ellen Lindberg Miljöstrateg, Habo och Mullsjö kommuner

10 HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER Miljönämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag Sida 50 Dnr M Ansökan om övertagande av tillsynsuppgift enligt 1 kapitlet 18 miljötillsynsförordningen (2011:13) Beslut Miljönämnden beslutar att föreslå Kommunfullmäktige i Habo respektive Mullsjö att ansöka om: - Övertagande av tillsyn av följande branscher som är tillståndspliktiga enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) - Täkter (för närvarande branschkod 10.10, och i MPF) med undantag för Brogårdsand, och Baskarpsand, samt täkter med verksamhetsområde som går över kommunoch länsgräns. - Ytbehandling som inte är IED-verksamhet (för närvarande branschkod 28.20, 28.30, samt i MPF). - Vindkraft (för närvarande branschkod och i MPF) med undantag av anläggning som sträcker sig över kommun- eller länsgräns. - Avfall (för närvarande branschkod 90.30, 90.50, 90.70, , , , , i MPF). - Övertagande av tillsyn av förorenade områden, där föroreningarna härrör från pågående miljöfarlig verksamhet med beteckningen B i Miljöprövningsförordningen (2013:251) för de branscher som listas ovan. - Övertagande av tillsyn av vattenskyddsområden i Habo och Mullsjö kommuner beslutade av Länsstyrelsen. - Att ett nytt överlåtelsebeslut ersätter tidigare beslut om överlåtelse av tillsynsuppgift daterat (dnr ). - Att överlåtelsen ska gälla från den 1 januari Beslut tas med omedelbar justering. Justeras: Expedierats:

11 HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER Miljönämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdag Sida 51 Forts 29 Dnr M Ärendebeskrivning År 2008 gjorde Länsstyrelsen en stor översyn av den överlåtna tillsynen till kommunerna i Jönköpings län. I besluten från år 2008 anges den överlåtna tillsynen per tillsynsobjekt vilket innebär att det krävs ett nytt överlåtelsebeslut tas varje gång en ny verksamhet inom samma bransch tillkommer. Länsstyrelsen har initierat en översyn av överlåtelsen bl.a. då tidigare ordning har visat sig krånglig vid tillkommande objekt. Länsstyrelsen vill också se en mer strategisk överlåtelse där det finns en tydligare tanke bakom vilken tillsyn som genomförs av Länsstyrelsen och vad som genomförs av kommunerna. Länsstyrelsen har förankrat översynen på miljöchefsträff i länet den 25 januari 2018, på presidieträff den 20 mars 2018 och besök i Miljönämnden den 26 februari I stora drag bygger den föreslagna fördelningen på att Länsstyrelsen har tillsyn över verksamheter med en regional påverkan, verksamheter som omfattas av EU-direktiv samt några verksamheter inom branscher där det efterfrågas tillsynsvägledning. Kommunerna har tillsyn i huvudsak över verksamheter med lokal miljöpåverkan. Länsstyrelsen har lämnat ett förslag på fördelning av objekt till Miljönämnden. Denna ansökan följer Länsstyrelsens förslag. Bilaga: Tjänsteskrivelse daterad , Ansökan om övertagande av tillsynsuppgift enligt 1 kapitlet 18 miljötillsynsförordningen (2011:13) Kopia: Kommunstyrelserna i Habo- och Mullsjö kommuner Justeras: Expedierats:

12 12 Datum Dnr M , Sida 1 (4) Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Ansökan om övertagande av tillsynsuppgift enligt 1 kapitlet 18 miljötillsynsförordningen (2011:13) Förslag till beslut Miljönämnden beslutar att föreslå Kommunfullmäktige i Habo respektive Mullsjö att ansöka om: - Övertagande av tillsyn av följande branscher som är tillståndspliktiga enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) Täkter (för närvarande branschkod 10.10, och i MPF) med undantag för Brogårdsand, och Baskarpsand, samt täkter med verksamhetsområde som går över kommunoch länsgräns. Ytbehandling som inte är IED-verksamhet (för närvarande branschkod 28.20, 28.30, samt i MPF). Vindkraft (för närvarande branschkod och i MPF) med undantag av anläggning som sträcker sig över kommun- eller länsgräns. Avfall (för närvarande branschkod 90.30, 90.50, 90.70, , , , , i MPF). - Övertagande av tillsyn av förorenade områden, där föroreningarna härrör från pågående miljöfarlig verksamhet med beteckningen B i Miljöprövningsförordningen (2013:251) för de branscher som listas ovan. - Övertagande av tillsyn av vattenskyddsområden i Habo och Mullsjö kommuner beslutade av Länsstyrelsen. - Att ett nytt överlåtelsebeslut ersätter tidigare beslut om överlåtelse av tillsynsuppgift daterat (dnr ). - Att överlåtelsen ska gälla från den 1 januari POSTADRESS Box HABO BESÖKSADRESS Jönköpingsvägen 19, Habo INTERNETADRESS TELEFON (vx) Handläggare: E-POST miljo@habokommun.se Handläggare: agneta.martinsson@habokommun.se

13 M , 13 Sida 2 (4) Ärendebeskrivning År 2008 gjorde Länsstyrelsen en stor översyn av den överlåtna tillsynen till kommunerna i Jönköpings län. I besluten från år 2008 anges den överlåtna tillsynen per tillsynsobjekt vilket innebär att det krävs ett nytt överlåtelsebeslut tas varje gång en ny verksamhet inom samma bransch tillkommer. Länsstyrelsen har initierat en översyn av överlåtelsen bl.a. då tidigare ordning har visat sig krånglig vid tillkommande objekt. Länsstyrelsen vill också se en mer strategisk överlåtelse där det finns en tydligare tanke bakom vilken tillsyn som genomförs av Länsstyrelsen och vad som genomförs av kommunerna. Länsstyrelsen har förankrat översynen på miljöchefsträff i länet den 25 januari 2018, på presidieträff den 20 mars 2018 och besök i Miljönämnden den 26 februari I stora drag bygger den föreslagna fördelningen på att Länsstyrelsen har tillsyn över verksamheter med en regional påverkan, verksamheter som omfattas av EU-direktiv samt några verksamheter inom branscher där det efterfrågas tillsynsvägledning. Kommunerna har tillsyn i huvudsak över verksamheter med lokal miljöpåverkan. Länsstyrelsen har lämnat ett förslag på fördelning av objekt till Miljönämnden. Denna ansökan följer Länsstyrelsens förslag. Organisation I Habo och Mullsjö kommuner sker tillsynen enligt miljöbalken av miljönämnden. Miljönämnden har ingen egen verksamhet med tillsynsbehov. Nämndorganisationen strider inte mot 6 kap. 7 andra stycket kommunallagen (2017:725). Nämndens organisation bedöms som lämplig med hänsyn till förutsättningarna för en effektiv tillsyn, se nämndens reglemente, bilaga 1. Resurser, behovsutredning och tillsynsplan Miljönämnden har för närvarande 9,5 heltidstjänster varav 1,9 heltidstjänster används för tillsyn av miljöfarlig verksamhet. Enligt aktuell behovsutredning uppfylls det beräknade behovet för tillsyn av den miljöfarliga verksamheten till 90 %, se bilaga 2. Den planerade tillsynen av miljöfarlig verksamhet är fördelad på fem personer vilket ger en låg sårbarhet och hög flexibilitet. Den totala planerade tillsynstiden för miljöfarlig verksamhet är totalt 1860 h/år. Tillsynsbehovet för nuvarande övertagna B-objekten är 70 h/år, den tillkommande tillsynstiden vid övertagande av de föreslagna branscherna för de objekt som är i drift är ca 50 h/år. En verksamhetsplan för 2018 för hela nämndens arbete bifogas i bilaga 3. En tillsynsplan på objektsnivå redovisas i bilaga 4. POSTADRESS Box HABO BESÖKSADRESS Jönköpingsvägen 19, Habo INTERNETADRESS TELEFON (vx) Handläggare: E-POST miljo@habokommun.se Handläggare: agneta.martinsson@habokommun.se

14 M , 14 Sida 3 (4) Tillsynsverksamheten följs upp tertialvis och vid avstämningsmöten varje vecka för miljögruppen. Dessa möten syftar till att följa upp tillsynsplaneringen, ge intern information och ev. omfördela arbetsuppgifter vid personalfrånvaro eller hög arbetsbelastning. En sammanställning av utförd tillsyn redovisas till nämnden 3 gånger per år i samband med tertialuppföljningar och årsbokslut. Dokumentation av tillsynen sker i verksamhetssystemet EDP Vision. Kompetens Miljönämnden har under många år bedrivit tillsyn på två ytbehandlingsanläggningar. Gällande branscherna vindkraft och avfall som tillkommer har nämnden redan tillsyn på liknande objekt som inte omfattas av tillståndsplikt. Gällande branschen täkter har personalen medverkat i miljöprövningar och periodiska undersökningar. Länsstyrelsen förbereder en vägledningsinsats avseende tillsyn av täkter. Nämnden har genom strategisk personalrekrytering, utbildningar, tillsynsavgifter och en effektiv tillsynsstrategi byggt upp en mycket god kompetens. Tillståndspliktiga verksamheter är prioriterade i tillsynsplanen och erhåller normalt ett besök per år. Varje bransch och varje tillsynsobjekt har en eller flera handläggare som är huvudansvariga och det finns alltid minst en handläggare som kan ta över vid längre frånvaro eller hög arbetsbelastning. Omvärldsbevakning sker av samtliga handläggare. Varje handläggare har ett egenansvar att identifiera sitt utbildningsbehov för att klara sin handläggningsuppgift och uppföljning sker bland annat vid medarbetarsamtal. Handläggarna deltar aktivt i den regionala miljösamverkan både i arbetsgrupper och tillsynsprojekt och begär tillsynsvägledning från länsstyrelsen och andra myndigheter vid behov. Kommunerna har sedan 1 april 2018 tillgång till en jurist via ett samverkansavtal med Jönköping. Förändringar och konsekvenser av ansökan Länsstyrelsen har sedan tidigare överlåtit 2 ytbehandlingsobjekt till Miljönämnden. Förslaget är att ett av dessa objekt återgår till Länsstyrelsen och att Miljönämnden förutom 1 befintlig ytbehandlingsanläggning tar över tillsyn för 4 täkter, 2 vindkraftsobjekt (ej igångsatta), 1 återvinningscentral och ytterligare en ytbehandlingsanläggning. Den ökade belastningen på Miljönämnden blir ca 50 tillsynstimmar per år. Med nu kända förutsättning är det rimligt att anta att Miljönämnden har resurser för den föreslagna överlåtelsen. POSTADRESS Box HABO BESÖKSADRESS Jönköpingsvägen 19, Habo INTERNETADRESS TELEFON (vx) Handläggare: E-POST miljo@habokommun.se Handläggare: agneta.martinsson@habokommun.se

15 M , 15 Sida 4 (4) Miljöförvaltningen Agneta Martinsson Miljöchef Kopia: Kommunstyrelsen i Habo respektive Mullsjö kommuner Bilagor som inges till Länsstyrelsen 1. Miljönämnden, reglemente 2. Miljönämnden, behovsutredning Miljönämnden, verksamhetsplan Miljönämnden, tillsynsplan 5. Miljönämnden, bokslut 2017 POSTADRESS Box HABO BESÖKSADRESS Jönköpingsvägen 19, Habo INTERNETADRESS TELEFON (vx) Handläggare: E-POST miljo@habokommun.se Handläggare: agneta.martinsson@habokommun.se

16 16 Tertialuppföljning 2018:I Årets första ekonomiska uppföljning som redovisas för kommunfullmäktige omfattar perioden t o m Prognosen är baserad på utfallet t o m 30 april och respektive förvaltningslednings bedömning av utfallet för perioden maj t o m december I uppföljningen för det första tertialet omfattas inte redovisning av balansräkning och kassaflöde. Noggrannhetsgraden när det gäller periodiseringar av inkomster och utgifter är lägre än vid rapportering av tertial II och årsredovisning. I bilaga 1 redovisas förvaltningarnas kommentarer till prognostiserat resultat för helåret Resultatredovisning och prognos I tabellen nedan redogörs för prognos 2018 i jämförelse med budget 2018 och utfall Prognos baserad på utfall t o m 30 april (Belopp i tkr) Reviderad Prognos Nämnd/förvaltning budget 2018 helår 2018 Avvikelse Utfall 2017 Förändring* Kommunfullmäktige m.m Revision Överförmyndare Kommunstyrelse Räddningstjänsten Kommunledningskontoret Tekniska förvaltningen Byggnadsnämnden Fritids- & Kulturförvaltningen Barn & Utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen, exkl flykting Socialförvaltningen, flykting Affärsverksamhet Miljöförvaltningen Justering för Mullsjös andel - - Försäljning av tomter (exploatering) Summa Finansiering Total summa Specifikation - finansiering Pensioner Finansnetto Skatt/bidrag Övrigt Summa På nämnd/förvaltningsnivå är inte jämförelsen mellan åren helt relevant. IS/IT-enheten är sedan 2018 en resultatenhet och nettokostnaderna redovisas nu hos respektive verksamhet. För år 2017 redovisa- POSTADRESS Box HABO BESÖKSADRESS Jönköpingsvägen 19 INTERNETADRESS TELEFON (vx) TELEFAX (vx) E-POST info@habokommun.se

17 17 Sida 2 (3) des kostnaderna under kommunledningskontoret. De största förändringarna avser barn- och utbildningsförvaltningen (+10,1 mnkr) och socialförvaltningen (+3,2 mnkr). För år 2018 har det budgeterats ett positivt resultat på 1,4 mnkr. Prognosen visar ett överskott på 8,1 mnkr varav 6 mnkr avser reavinster från försäljning av tomtmark. För år 2018 prognostiseras verksamheternas nettokostnader inklusive pensioner, finansnetto och övrigt öka med 42,6 mnkr (7,0 %) i förhållande till år Motsvarande ökning för skatter och generella statsbidrag förväntas bli 25,9 mnkr (4,0 %). Det är en varningssignal att verksamhetskostnaderna ökar snabbare än intäkterna för skatter och generella statsbidrag. En situation där kostnaderna ökar snabbare än intäkterna är inte hållbar. Nämndernas samlade budgetunderskott exklusive reavinster från tomtförsäljning beräknas bli 6,3 mnkr. Om prognosen infrias är det första gången sedan år 2014 som nämnderna redovisar ett totalt underskott jämfört med budget. År 2014 redovisades ett underskott på 0,8 mnkr. Socialnämndens nettokostnader förväntas överstiga budgeten med ca 0,4 mnkr. Funktionshinderomsorgen prognostiserar ett underskott på 5,8 mnkr huvudsakligen beroende på externa placeringar och kostnader för personlig assistans. Äldreomsorgen beräknas göra ett överskott på 3,1 mnkr och individoch familjeomsorgens överskott prognostiseras till 1,3 mnkr. Flyktingverksamhetens överskott beräknas bli 1 mnkr. Inom hemtjänsten är andelen av personalens tid som läggs hos brukare/kund fortsatt låg. Andelen av personalens arbetstid som läggs hos brukare/kund är ca 57 procent. Den genomsnittliga brukartiden bland Sveriges kommuner är ca 65 procent. Brukartiden hos privata utförare är ofta procent. Barn- och utbildningsnämnden redovisar i prognosen ett underskott på 5,4 mnkr för helåret En stor del av underskottet förklaras av att antalet barn i förskolan förväntas bli fler än budgeterat. En annan avvikelse avser ett enskilt rektorsområde där årets budgetunderskott beräknas bli 1,3 mnkr. För att kommunen som helhet ska klara sin budget är det nödvändigt att enskilda nämnder håller sig inom de ramar som de har tilldelats av kommunfullmäktige. God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har beslutat om tre mål för God ekonomisk hushållning. 1. Kommunens investeringar bör inte överstiga summan av avskrivningar och årets resultat 2. Nämndernas verksamhet ska bedrivas inom den av fullmäktige beslutade budgeten 3. Kommunen ska varje år ha ett resultat som är minst två procent av skatter och generella bidrag Enligt prognosen beräknas investeringsutgifterna uppgå till 89 mnkr. Resultatet beräknas till 8 mnkr och avskrivningarna till 36 mnkr. Detta innebär att mål 1 inte uppfylls. Enligt prognosen saknas 45 mnkr (89 (8+36)). Den nuvarande prognosen pekar på att varken barn- och utbildningsnämnden, tekniska förvaltningen eller socialnämnden kommer att bedrivas inom budget om inte åtgärder vidtas. Detta innebär att mål 2 inte kommer att nås. Prognosen visar på ett resultat på 8,1 mnkr vilket motsvarar 1,2 procent av skatter och generella bidrag. Detta innebär att mål 3 inte kommer att uppfyllas. Sammanfattningsvis konstateras att om inga åtgärder vidtas beräknas inte något av fullmäktiges mål om God ekonomisk hushållning uppnås år 2018.

18 18 Sida 3 (3) Finansnetto/låneskuld I budgeten för 2018 har det finansiella nettot upptagits till plus 0,8 mnkr. Enligt prognosen för finansiella intäkter och kostnader beräknas intäkterna uppgå till 3,0 mnkr. Intäkterna består huvudsakligen av borgensavgifter, ca 1 mnkr och överskottsutdelning från Kommuninvest med ca 1,9 mnkr. Kostnaderna beräknas till ca 900 tkr. Det finansiella nettot beräknas till 2,0 mnkr. Kommunens totala långfristiga externa upplåning uppgår för närvarande till 275 mnkr varav 5 mnkr finns placerade på sparkonto. I dagsläget är vår genomsnittliga låneränta 0,10 %. Om investeringsvolym och resultatnivå hamnar i nivå med prognos beräknas ny upplåning ske under hösten. Skatter och generella statsbidrag Sveriges kommuner och Landsting, SKL, presenterade en ny prognos för skatteunderlagets förväntade utveckling 2017 till I tabellen nedan jämförs prognosen med uppgifterna som budgeten för år 2018 har baserats på SKL, budget ,4 3,4 3,5 3,8 3,9 SKL, april ,5 3,8 3,2 3,1 3,7 I förhållande till budget 2018 beräknas skatter och generella statsbidrag bli 4,0 mnkr högre. Investeringar I bilaga 2 redovisas utfallet av investeringsutgifter för första tertialet. Bilagan innehåller även de reservationer och förskott som beslutats om i samband med bokslutet för Totalt uppgår årets investeringsbudget till 115,4 mnkr. Förbrukningen per 30 april är 14,1 mnkr. För helåret 2018 beräknas investeringsutgifterna uppgå till 89,3 mnkr. Resultaträkning 2018 Budget, mnkr Prognos, mnkr Avvikelse, mnkr Verksamhetens intäkter och kostnader 621,6 618,5 3,1 Avskrivningar 34,8 36,4-1,6 Verksamhetens nettokostnader 656,4 654,9 1,5 Skatt/bidrag -657,0-661,0 4,0 Finansnetto -0,8-2,0 1,2 Årets resultat -1,4-8,1 6,7 Prognosen pekar på ett överskott för år 2018 på 8,1 mnkr. Det innebär en positiv budgetavvikelse på 6,7 mnkr. I det prognostiserade resultatet ingår reavinster från tomtförsäljning med 6,0 mnkr. Johan Bokinge Ekonomichef

19 19

20 20

21 21

22 22

23 23

24 24

25 25

26 26

27 27

28 28

29 29

30 30

31 31

32 32

33 33

34 34

35 35

36 36 Verksamhetsanalys Barn- o utbildningsnämnden Sid 1

37 37 Innehåll 1 Inledning Sammanfattning Syftet Val av verksamhet Uppdraget Metod Ekonomistyrningen Inledning Förskoleklass och grundskolan Förskolan Fritidshem Gymnasie- och vuxenutbildning Kulturskolan Stödverksamheter Styrkor och svagheter med budget- och uppföljningsmodellen Iakttagelser/diskussion och rekommendationer Analys av nyckeltal Allmänt Nyckeltal Sid 2

38 38 1 Inledning 1.1 Sammanfattning Punkterna nedan är de viktigaste iakttagelserna och rekommendationerna som har framkommit vid granskningen av barn- och utbildningsnämndens arbete med ekonomi- och verksamhetsstyrning. Förvaltningen bör vid varje nämndssammanträde lämna en helårsprognos för det ekonomiska resultatet. Prognosen presenteras per lämplig ansvarsnivå. Den nuvarande modellen för detaljbudgetering, där internbudgeten läggs ut till enheterna löpande under året, bör förändras. Vi föreslår att en elev-/barnomsorgspeng budgeteras per enhet. Under året krediteras respektive enhet per vald tidsperiod med utgångspunkt från faktiskt antal barn/elever. I fördelningsmodellen bör hänsyn tas till att tillkommande barn/elever inte självklart innebär att kostnaderna ökar proportionerligt. Ekonomisk rapportering dels på totalnivå, dels på rektorsnivå eller annan motsvarande nivå bör alltid ske i samband med förvaltningens återkommande chefsmöten. Det ekonomiska och verksamhetsmässiga ansvaret för de stödjande verksamheterna bör ses över. Vi föreslår att respektive rektor/förskolechef (alternativt annan funktion) får ett mer tydligt ansvar för t ex vaktmästeri, städ och måltider. För närvarande fördelas resurser till barn med särskilda behov till de olika enheterna schablonmässigt. I och med att enheterna är relativt små finns det en risk att resurserna inte fördelas på bästa sätt. Nämnden bör överväga att fördela resurserna med utgångspunkt från faktiska behov på de olika ansvarsenheterna. Kostnaderna för nämndens verksamhet avviker inte på ett uppseendeväckande sätt från det förväntade. För fritidshem är kostnaderna något högre än vad som kan förväntas medan kostnaderna för grundskolan är något lägre än det förväntade. Kostnaderna för förskola och gymnasieskola är i nivå med de förväntade. Det finns inget i den offentliga statistiken som visar att det finns kvalitetsbrister i verksamheten. 1.2 Syftet Ett av målen i kommunledningskontorets styrkort för 2018 är att arbeta med förbättrade analyser av verksamhetens effektivitet och kvalitet. Ekonomienheten har i uppdrag att genomföra minst en genomgående analys av en nämnds verksamhet. Analysen ska rapporteras till kommunstyrelsen. 1.3 Val av verksamhet Med anledning av budgetunderskottet 2017 på drygt 10 mnkr inom barn- o utbildningsnämnden har ekonomienheten valt att analysera barn- och utbildningsnämnden. 1.4 Uppdraget Uppdraget är att: Dokumentera hur ekonomistyrningen ser ut inom barn- och utbildningsnämnden samt komma med förslag till eventuella förbättringar. Sid 3

39 39 Sammanställa och analysera nyckeltal för att göra en nationell jämförelse och jämförelse över tid av egen verksamhet. 1.5 Metod Material har inhämtas från förvaltningens ekonom och från officiell statistik. Intervjuer har genomförts med förvaltningschef, förvaltningens ekonom, två förskolechefer, två rektorer och en ledamot i barn- o utbildningsnämnden. Sid 4

40 40 2 Ekonomistyrningen 2.1 Inledning Grundläggande för den resursmodell som används är skollagen. Förvaltningens ekonom har varje månad avstämningsmöte med respektive chef och med förvaltningschefen. Vid dessa möten görs en genomgång av resultatet och en detaljerad avstämning av personalbudgeten. Vid negativa avvikelser förväntas chefen redogöra för vad som görs för att återställa budgeten. Oftast är det en planerad avvikelse som på något sätt skall återställas ibland används resultatfonden. Vid större avvikelser tas handlingsplaner in. Förvaltningens ekonom har också månatligen en genomgång av ekonomin med förvaltningschefen. Förvaltningens ekonom sammanställer varje månad ackumulerat utfall per verksamhet och jämför utfallet mot riktpunkt mot helårsbudget. Sammanställningen presenteras för barnoch utbildningsnämnden. Från och med 2018 rapporteras även utvecklingen av antalet barn och elever löpande för nämnden. Prognoser för helår tas fram för de månader som framgår av kommunens Ekonomistyrningsprinciper, d.v.s. per februari, maj, och oktober. Utöver detta görs tertialbokslut per april och augusti och även dessa ska innehålla en prognos. 2.2 Förskoleklass och grundskolan Grundskolan och förskoleklasser finns på följande skolor: Fagerhultskolan, Kråkerydsskolan, Hagenskolan, Bränningeskolan, Hagabodaskolan och Alléskolan. Varje område leds av en rektor som är budgetansvarig Resursfördelningsmodell för förskoleklass och grundskolan Budgeten fördelas till respektive skola till största delen efter antal elever enligt nedanstående parametrar. Modellen har beslutats av barn- och utbildningsnämnden. Vid behov beslutas om ändringar av parametrarna, t.ex. sparbeting som finansieras av minskad personaltäthet. Elever i behov av särskilt stöd Sid 5 Parameter Budget 2018 Kommentar Personalbudget 15,90 barn/årsarb Åk 0 12,27 barn/årsarb Åk 1 11,15 barn/årsarb Åk 2 Enligt grundskoleschablon Kostnaden beräknas efter aktuell snittlön per skola 12,80 barn/årsarb Åk 3 11,91 barn/årsarb Åk 4 11,67 barn/årsarb Åk 5 11,24 barn/årsarb Åk 6 13,54 barn/årsarb Åk 7-9 Fritidsledare År 7-9 erhåller 1 tjänst fritidsledare utöver schablon. Central pott, tkr, som fördelas per elev i schablonen. Ansökan om tilläggsbelopp görs endast av privata anordnare.

41 41 Svenska som andraspråk Modersmål Läromedel och förbrukning Skolmåltider Skolskjutsar Vikarier Städ och vaktmästeri Lärverktyg: 341,89 kr/elev Åk 0 734,49 kr/elev Åk ,75 kr/elev Åk 7-9 Inventarier: 260 kr/elev Övrigt: 105,00 kr/elev Åk 0 226,60 kr/elev Åk ,60 kr/elev Åk 7-9 Bibliotek: 103,95 kr/elev Åk ,94 kr/lev Åk kr/elev Habo kost kr/elev Sodexo tkr fördelas efter behov. Översyn av detta har påbörjats. 192 tkr, Hagaboda so ansvarar för att elever som behöver modersmålsstöd, får det. Elevpeng budgeteras per elev och utgörs av lärverktyg, inventarier, övrig verksamhet, bibliotek samt vikarier. Budgeteras på centralt konto per elev. Föregående års pris per portion samt ev. uppräkning. Fördelas sedan ut per skola Budgeteras på centralt konto per elev. Upphandlat avtal räknas upp med index. Skolskjutsar med Länstrafiken beräknas med utgångspunkt från elevantal och indexuppräknat pris per kort. Fördelas i elevpengen Föregående års budget med uppräkning för ev. löneökningar. Personaltätheten per årskurs beslutas av nämnden per budgetår. Löneökningar budgeteras centralt för kommunen. Förvaltningen kompenseras efter utfall. Schablonen uppdateras med förändrade snittlöner vid avstämningarna av antalet elever 15/2 och 15/ Uppföljning under året för förskoleklass och grundskolan Elevantalet stäms av två gånger per år, 15/2 och 15/9. Efter detta läggs budgeten in i ekonomisystemet för respektive termin. Första två månaderna på terminen följs utfallet upp jämfört med en preliminär budget för terminen. Denna budget finns enbart i Excel. Budgetansvarig chef fyller varje månad i en fil med faktisk bemanning på individnivå. Detta jämförs mot budget för personalkostnader för varje månad. Filen avrapporteras till Sid 6

42 42 förvaltningsekonomen varje månad på avstämningsmöte om ekonomin. Analys görs även av planerad bemanning framåt. Övriga kostnader följs löpande upp av intendenterna med hjälp av kassabok i Excel. 2.3 Förskolan Förskoleverksamheten är indelad i 5 förskoleområden: Slätten, Bränninge, Hagens, Kärr och Kråkeryd. Varje område leds av en förskolechef som är budgetansvarig Resursfördelningsmodell för förskolan Budgeten fördelas till respektive förskola till största delen efter antal barn enligt nedanstående parametrar. Modellen beslutas av barn- och utbildningsnämnden. Förändringar vid t.ex. behov av besparingar. Parameter Budget 2018 Kommentar Personaltäthet 1-3 år tom 15 tim 0,1144 årsarb per barn Kostnaden beräknas efter aktuell snittlön per enhet Personaltäthet 1-3 år över 15 tim 0,2348 årsarb per barn Kostnaden beräknas efter aktuell snittlön per enhet Personaltäthet 3-5 år tom 15 tim 0,1061 årsarb per barn Kostnaden beräknas efter aktuell snittlön per enhet Personaltäthet 3-5 år över 15 tim 0,1665 årsarb per barn Kostnaden beräknas efter aktuell snittlön per enhet Vikarier kr/årsarbetare Budgeterad kostnad per avdelning från föregående år med ev. uppräkning. Husansvar 5% tjänst per avd Specialpedagog 11% tjänst per avd Tilläggsbelopp Kosttjänst Sid 7 50 % kökstjänst 1 avdelning 75 % kökstjänst 2-3 avd 100 % kökstjänst 4- avdelningar Slättens avdelning Snurran har pga att den ligger separat fått 50 % tjänst. Mat kr/barn Budgeterad kostnad per barn för föregående år samt ev. uppräkning Förbrukning kr/barn Budgeterad kostnad per barn för föregående år samt ev. uppräkning. Under 2017 har en ökning skett med 139 kr /barn för inventarier samt 58 kr/barn för arbetskläder. Fortbildning Hyra, Städ, Vaktmästeri Barn i behov av särskilt stöd Fördelas separat Föregående års budget med uppräkning för ev. löneökningar. Central pott 2018, som

43 43 Avgiftsintäkter skall fördelas per barn i schablon Ansökan om tilläggsbelopp görs endast av privata anordnare. Kommunala förskolor får bidraget per barn utfördelat i schablon men skall särredovisas. Beräkna intäkt per månad för senaste avgiftsdebiteringen dividerat med antalet placerade barn för samma månad Uppföljning under året för förskolan En preliminär budget görs i Excel i mitten av kvartalet för nästkommande kvartal. Senast den 15:e varje månad görs en avstämning av faktiskt antal barn per förskola. Aktuellt antal barn läggs in i schablonberäkningen och därefter läggs budgeten för den aktuella månaden in i ekonomisystemet. Budgetansvarig chef fyller varje månad i en fil med faktisk bemanning på individnivå. Detta jämförs mot budget för personalkostnader för varje månad. Filen avrapporteras till förvaltningsekonomen varje månad på avstämningsmöte om ekonomin. Analys görs även av planerad bemanning framåt. Övriga kostnader följs löpande upp av husansvarig med hjälp av kassabok i Excel. 2.4 Fritidshem Det finns 6 fritidshem, Bränninge, Kråkeryd, Fagerhult, Brandstorp, Hagenskolan och Alléskolan Resursfördelningsmodell för fritidshem Budgeten fördelas till respektive fritidshem till största delen efter antal barn enligt nedanstående parametrar. Modellen beslutas av barn- och utbildningsnämnden. Förändringar vid t.ex. behov av besparingar. Parameter Budget 2018 Kommentar Personaltäthet 19,7 barn per årsarb Kostnaden beräknas efter aktuell snittlön per enhet Vikarier 797 kr * antal barn Budgeterad kostnad från föregående år med ev. uppräkning. Mat kr/barn Budgeterad kostnad per barn för föregående år samt ev. uppräkning kpi. Varför olika ersättning? Förbrukning 421 kr/barn Budgeterad kostnad per barn för föregående år samt ev. uppräkning kpi Sid 8

44 44 Fortbildning Hyra, Städ, Vaktmästeri Kökstjänst Avgiftsintäkter Fördelas separat Föregående års budget med uppräkning för ev. löneökningar. Budgeterad kostnad från föregående år Beräkna intäkt per månad för senaste avgiftsdebiteringen dividerat med antalet placerade barn för samma månad Uppföljning under året för fritidshem Se ovan angående förskoleklass och grundskolan. 2.5 Gymnasie- och vuxenutbildning Resursfördelningsmodell för gymnasie- och vuxenutbildning Budgeten för gymnasieutbildning görs per elev och per program för respektive termin. Vuxenutbildningen får ett fast anslag per år. Hela budgeten för gymnasie- och vuxenutbildningen läggs in i ekonomisystemet vid årets början Uppföljning under året för gymnasie- och vuxenutbildning Antalet elever per program följs upp terminsvis. Förvaltningen har påbörjat en löpande uppföljning av vilka kostnader som fakturerats och vilka kostnader som är upplupna per månad. 2.6 Kulturskolan Resursfördelningsmodell för kulturskolan Kulturskolan får ett fast anslag per år och hela budgeten lägga in i ekonomisystemet vid årets början Uppföljning under året för kulturskolan Budgetansvarig chef fyller varje månad i en fil med faktisk bemanning på individnivå. Detta jämförs mot budget för personalkostnader för varje månad. Filen avrapporteras till förvaltningsekonomen varje månad på avstämningsmöte om ekonomin. Analys görs även av planerad bemanning framåt. 2.7 Stödverksamheter Med stödverksamheter menas administration, ledning, elevhälsovård, skolskjutsar mm Resursfördelningsmodell för stödverksamheter Stödverksamheterna får ett fast anslag per år och budgeten läggs in i ekonomisystemet vid årets början. Sid 9

45 Uppföljning under året för stödverksamheter För elevhälsan görs uppföljningen på personalnivå samma som för skola och förskola. För övrig verksamhet görs en uppföljning i månadsuppföljningen till nämnden och vid tertialen. 2.8 Styrkor och svagheter med budget- och uppföljningsmodellen Styrkor Modellen är transparent. Man ser vad man får budget för. Modellen följer lagstiftningen. Bidrag på lika villkor. Lätt för nämnden att t.ex. styra personaltätheten. Bygger på snittlöner. Drabbas inte negativt av att anställa utbilda personal, man tjänar inte på att anställa outbildad personal. Följsamhet mot antalet barn/elever. Underlättar chefernas planering. Detaljerat. Uppföljningen underlättas och risken för fel minskas. Enkelt och tydligt. Underlättar uppföljning över tid och lätt att kommunicera. Lätt att förstå. Bra dialog om ekonomin mellan chefer och ekonom varje månad Bra med gemensam mall för uppföljning av personalkostnaderna Svagheter Vid felbudgetering av t.ex. antal barn/elever får nämnden stå för underskottet/överskottet Tilläggsbelopp per barn fördelas inte till de som har störst behov. Modellen kräver mycket resurser av ekonomen. Uppdatera detaljerad budget varje månad/varje termin. Sen och lite information från Jönköpings kommun vad gäller gymnasieelever och vuxenutbildningselever. Fakturerar för sent och för sällan. Nyttjar inte webbinfon (ekonomisystemet) för ekonomisk uppföljning. Prognos över antal barn/elever behöver slås fast tidigare för att cheferna ska lyckas i sin planering. 2.9 Iakttagelser/diskussion och rekommendationer En av nämndens viktigaste uppgifter är att tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt. Det är därför viktigt att nämnden kontinuerligt och så snart som möjligt får information om hur verksamhetens ekonomi utvecklas och förväntas utvecklas. Det nuvarande arbetssättet, där internbudgeten månadsvis förändras och registreras på respektive förskoleenhet bedöms kräva stora personella resurser. På grundskoleenheterna läggs nya budgetar per termin. En alternativ fördelningsmodell som bör övervägas innebär att en ersättning betalas ut till respektive budgetenhet baserat på antalet barn eller elever. I denna modell förändras inte budgeten under året. Det är viktigt att förvaltningens budgetansvariga löpande informeras om det ekonomiska utfallet på såväl förvaltningsövergripande nivå som på annan lämplig nivå. Sid 10

46 46 Med utgångspunkt från uppgifterna i kapitel 2 lämnar vi rekommendationer enligt nedan. Förvaltningen bör vid varje nämndssammanträde lämna en helårsprognos för det ekonomiska resultatet. Prognosen presenteras per lämplig ansvarsnivå. Den nuvarande modellen för detaljbudgetering, där internbudgeten läggs ut till enheterna löpande under året, bör förändras. Vi föreslår att en elev-/barnomsorgspeng budgeteras per enhet. Under året krediteras respektive enhet per vald tidsperiod med utgångspunkt från faktiskt antal barn/elever. I fördelningsmodellen bör hänsyn tas till att tillkommande barn/elever inte självklart innebär att kostnaderna ökar proportionerligt. Ekonomisk rapportering dels på totalnivå, dels på rektorsnivå eller annan motsvarande nivå bör alltid ske i samband med förvaltningens återkommande chefsmöten. Det ekonomiska och verksamhetsmässiga ansvaret för de stödjande verksamheterna bör ses över. Vi föreslår att respektive rektor/förskolechef (alternativt annan funktion) får ett mer tydligt ansvar för t ex vaktmästeri, städ och måltider. För närvarande fördelas resurser till barn med särskilda behov till de olika enheterna schablonmässigt. I och med att enheterna är relativt små finns det en risk att resurserna inte fördelas på bästa sätt. Nämnden bör överväga att fördela resurserna med utgångspunkt från faktiska behov på de olika ansvarsenheterna. Sid 11

47 47 3 Analys av nyckeltal 3.1 Allmänt Barn- och utbildningsnämndens nettokostnader utgör 51 % av kommunens totala nettokostnader. Det är betydligt mer än genomsnittet för kommunerna i länet (42 %) och för riket (39 %). Habo kommun är en av de kommuner i landet som har högst andel barn och unga. Åldersgruppen t o m 19 år utgör 30 % av befolkningen i Habo men 24 % i länet och 23 % i riket. Den relativt stora andelen yngre gör att kostnaden för förskola och skola blir hög per kommuninvånare. Uppgifter från Kolada avseende år 2016 visar att kostnaden för barn och utbildning var kr per invånare i Habo men kr i länet och kr i riket. För år 2017 var nettokostnaderna för barn- och utbildningsnämnden i Habo kommun 350 mnkr Nyckeltal Ekonomi Nettokostnadsavvikelse är ett nyckeltal som kan sägas visa hur mycket nettokostnaden avviker från ett förväntat värde. De förväntade värdena är baserade på demografiska förhållanden etc. Värdena publiceras bl.a. på Kolada (Kommun- och landstingsdatabasen). Ett positivt värde innebär att verksamheten har högre kostnader än förväntat. T ex innebär en nettokostnadsavvikelse på + 10 % att verksamheten är 10 % dyrare än förväntat. I tabellen nedan redovisas nettokostnadsavvikelserna för Habo kommun. Nettokostnadsavvikelser (%)/År fritidshem inkl. Öppen verksamhet 5,5 6,8 - förskola inkl. Öppen verksamhet - 0,5 0,2 - grundskola, F-9 1,7-1,5-1,8-4,1-7,7 - - gymnasieskola 10,7-5,1-3,5-1,8-1,5 Tabell 1. I tabellen visas nettokostnadsavvikelserna för verksamheter inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde för åren 2012 till Med utgångspunkt från tabell 1 konstateras att kostnaderna för förskola och gymnasieskola är i nivå för vad som kan förväntas. Kostnaderna för fritidshem är högre än vad som kan förväntas medan kostnaderna för grundskolan är lägre än förväntat. Under den redovisade femårsperioden har nettokostnadsavvikelsen sjunkit från 1,7 % till -7,7 % för grundskolan. Nettokostnadsavvikelsen för gymnasieskolan har däremot ökat från -10,7 % till -1,5 %. När det gäller gymnasieskolan redovisades ett avvikande lågt värde för år Om tidsserien sträcks ut till 2010 har avvikelsen ökat från -4,8 %. Jönköpings kommun har under samma tidsperiod (2010 till 2016) ökat från -5,7 till -3,4. Sid 12

48 48 Kostnad per barn och elev (kr)/år Jmf (%) - fritidshem (inskrivna barn), Habo ,8 - fritidshem (inskrivna barn), riket ,9 - förskola (inskrivna barn), Habo* ,9 - förskola (inskrivna barn), riket ,6 - förskoleklass (elev, hemkommun), Habo ,2 - förskoleklass (elev, hemkommun), riket ,5 - grundskola (åk 1-9 hemkommun), Habo ,4 - grundskola (åk 1-9 hemkommun), riket ,8 - gymnasieskola (hemkommun), Habo ,8 - gymnasieskola (hemkommun), riket ,2 - komvux (heltidsstuderande), Habo ,3 - komvux (heltidsstuderande), riket ,6 Tabell 2. I tabellen visas kostnader per barn eller elever under åren 2012 till *Nyckeltalet är inte tillförlitligt eftersom det i vissa fall har rapporterats in felaktiga uppgifter om antal. Kostnaden per inskrivet barn i fritidshem är ca 14 procent högre i Habo kommun än i riket. När det gäller grundskolan är kostnaden per barn ca 13 tkr lägre i Habo kommun än i genomsnittskommunen. Den största skillnaden avser kostnader för vuxenstuderande. Här är kostnaden lägre än hälften i Habo jämfört med riket. Enhet (kostnad/barn, tkr) Jmf (%) Habo ,4 Kommungruppen ,9 Riket ,9 Tabell 3. I tabellen redovisas kostnad per barn i den kommunala förskolan. Uppgifterna är hämtade från Skolverkets kommunblad. Kostnaden per barn i förskoleverksamhet i kommunal regi är lika stor i Habo kommun som i riket. I jämförelse med kommungruppen har Habo 3,5 procent högre kostnader per barn. Sammanfattningsvis kan konstateras att kostnaderna för fritidshem är något högre än vad som kan förväntas i Habo kommun medan kostnaderna för grundskolan är något lägre än det förväntade. Kostnaderna för övrig verksamhet är med undantag för vuxenstuderande i nivå med förväntans-värdena Verksamhet Grundskola SALSA är en statistisk modell där skolors och kommuners betygsresultat ställs i relation till bakgrundsfaktorer i form av föräldrarnas utbildningsnivå och fördelningen pojkar/flickor samt andelen nyinvandrade elever. Uppgifterna från SALSA-beräkningarna publiceras på Skolver- Sid 13

49 49 kets hemsida. Andel (%) som uppnått kunskapskraven Genomsnittligt meritvärde År Utfall Beräknat Utfall Beräknat Tabell 4. I tabellen nedan visas faktiska och beräknade värden för Habo kommun under åren 2010 till Uppgifterna är hämtade från Skolverkets hemsida. Under tidsperioden 2010 till 2017 har det modellberäknade värdet för genomsnittligt meritvärde varit högre än det faktiska för åren 2014 till Förhållandet mellan faktiska och beräknade värden för uppnådda kunskapskrav varierar mellan åren. För fem av de åtta åren har utfallet varit högre än det beräknade. Det är svårt att med utgångspunkt från uppgifterna i tabell 4 dra långtgående slutsatser kring hur väl skolan i Habo kommun fungerar som kunskapsförmedlare. I tabell 5 redogörs för ett antal kvalitetsindikatorer som har hämtats från den offentliga statistik som redovisas i Kolada. Mått Habo F-län Riket Elever i åk 5: Jag känner mig trygg i skolan (%)* Elever i åk 8, Jag känner mig trygg i skolan (%)* Elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven (%)* Elever i åk 9 som är behörig att söka till yrkesprogram (%)* Gymnasiefrekvens (%)* * Uppgiften avser år 2017 Tabell 5. Tabellen visar kvalitetsmått för grundskola avseende Habo kommun, Jönköpings län och riket. Uppgifterna i tabell 5 visar att Habo kommun har bra kvalitetsvärden i förhållande till länets kommuner och riket. Det finns inget i tabell 5 som indikerar bristande kvalitet inom grundskolan. Förskola och fritidshem I Habo kommun är något fler barn i åldern 1-12 år inskrivna i förskola och skolbarnsomsorg än i länet och i riket (2017). För delgruppen barn 1-5 år är andelen inskrivna barn i förskolan lägre än för länet och riket. Ett ofta använt mått för att beskriva resurstilldelning är antal inskrivna barn per årsarbetare. Sid 14

50 50 Mått Habo F-län Riket Inskrivna barn/årsarbetare, kommunal förskola (antal)** 5,0 5,0 5,2 Inskrivna barn/årsarbetare, kommunala fritidshem (antal)** 27,5 19,9 21,5 ** Uppgiften avser år 2016 Tabell 6. I tabellen redovisas antal inskrivna barn per årsarbetare för förskola och fritidshem. Inom den kommunala förskolan har Habo kommun relativt hög personaltäthet. Förhållandet inom kommunala fritidshem är det omvända Budget- och prognossäkerhet I tabell 7 redogörs för utfall i förhållande till budget för åren 2010 till År Budget Utfall Differens Andel (%) ,9 225,8 2,1 0, ,0 237,8-3,8-1, ,8 250,2-2,4-1, ,1 285,1 6,0 2, ,4 293,5 0,9 0, ,2 311,4-2,2-0, ,6 318,5 3,1 1, ,3 350,0-10,7-3,2 Total 2 265, ,3-7,0-0,3 Tabell 7 visar barn- och utbildningsnämndens budget, utfall, budgetavvikelse och procentuell avvikelse. Med utgångspunkt från tabell 7 konstateras att med undantag för år 2017 har budgetavvikelserna varit relativt små. Nämndens budgettrohet har i stort sett varit god. Under år 2017 prognostiserade nämnden i samband med månads- och tertialrapporter ett underskott i storleksordningen 1,5 2,0 mnkr. I bokslutet redovisas ett underskott på 10,7 mnkr. År Prognos* Utfall Differens ,1 225,8-0, ,8 237, ,1 250,2-0, ,7 285,1 1, ,5 293,5 4, ,1 311,4-0, ,5 318,5 2, ,3 350,0-8,7 Total 2 270, ,3-2,2 * Prognos vid tertial II Tabell 8. I tabellen redovisas barn- och utbildningsnämndens helårsprognos i tertialrapport II för åren 2010 till Med undantag för år 2017 framgår det från tabell 8 att har prognossäkerheten i stort sett har varit god för perioden. Förvaltningen har under år 2018 analyserat orsaken till prognosmissen. Förvaltningens helårsprognos har inte alltid presenterats för nämnden. Sid 15

51 TJÄNSTESKRIVELSE 51 Datum Dnr Sida KS18/128 1 Till Kommunstyrelsen Köp av fastighet Södra Hallebo 1:1 Förslag till beslut Kommunstyrelsen uppdrar till teknisk chef att genomföra förhandling med Skara stift gällande fastigheten Södra Hallebo 1:1. Ärendebeskrivning Svenska kyrkan planerar att sälja fastigheten Södra Hallebo 1:1. Fastigheten består till största delen av skog, men även till viss del av åkermark och ligger nära planerad bebyggelse på Bränningeområdet. Kommunfullmäktige fattade beslut om antagande om en policy för tätortsnära skog. I policyn framgår att Om tätortsnära skogsområden är ute till försäljning ska kommunen sträva efter att öka sitt markinnehav av tätortsnära skog genom att lägga ett bud på området. En värdering av fastigheten har upprättats av Svefa på uppdrag av tekniska förvaltningen. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att uppdra till teknisk chef att inleda förhandlingar med kyrkan avseende köp av fastigheten. Undertecknad kallade 22 maj till ett möte med arbetsutskottets ledamöter för att förankra nivån på ett utgångsbud till Skara stift med utgångspunkt från värdeutlåtandet som utförts av Svefa. Vid mötet framkom att Thomas Werthén lyft frågan i moderaternas partigrupp och att man kommit fram till att kommunen inte skulle stå fast vid beslutet i Ksau och att förhandla med Skara stift därför inte var aktuell. Motivet till ställningstagandet var att kommunen står inför stora framtida investeringar och därför inte ska investera i mark vars primära syfte inte är exploatering för byggnation. Habo kommun har en väldigt låg markberedskap, i synnerhet inom Habo tätort. Utöver det av kommunfullmäktige fattade inriktningsbeslutet att utöka markinnehavet av tätortsnära skog så ligger det i kommunalt ansvarsområde att värna om det allmänna intresset för rekreation och för att säkra upp värdefulla naturområden. I antagen Framtidsplan för Habo tätort, fördjupad översiktsplan 2011, skriver kommunen att målsättningen är att ha en markberedskap med minst tio års framförhållning. Kommunen för en fortlöpande dialog med markägare och exploatörer, med syfte att finna lämpliga former för Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 212 Jönköpingsvägen svante.moden@habokommun.se Habo Telefon (vx) Webb

52 52 Dnr Sida KS18/128 2 anskaffningen av mark. Teknisk förvaltningen/kommunledningsförvaltningen Svante Modén Teknisk chef Jan Sundman Kommunchef

53 53 Bilaga till ärende KS18/128 Syfte med kommunalt markinnehav Samhällsbyggandet Genom kommunalt markägande ges ökade möjligheter att påverka samhällsbyggandet. Markinnehavet ökar förutsättningar att genomföra utbyggnad av bostadsområden, verksamhetsområden, kommunal verksamhet och infrastruktur i den takt och ordning som kommunen bedömer vara lämplig. Som markägare kan kommunen via markanvisningar styra markanvändning, upplåtelseformer, val av byggherre m.m. utifrån kommunens behov. Rekreation och friluftsliv Genom kommunalt markägande kan kommunen utveckla invånarnas möjligheter att dagligen vistas i skog och mark för rekreation, idrottsutövande samt tillgänglighetsanpassade friluftsaktiviteter. Naturvård Värdefulla områden och arter skyddas och förvaltas. Biologiska- och ekologiska spridningskorridorer som upprätthåller eller förbättrar människors, djurs och växters välmående och livsvillkor förstärks. Ambitionsnivån utvecklas genom kommunalt markinnehav och kan säkerställas med kommunala naturreservat. Allmänna intressen Kommunen ska redovisa hur kommunen avser att ta hänsyn till allmänna intressen vid beslut om användningen av mark- och vattenområden (översiktsplan). De allmänna intressena anges i planoch bygglagens 2 kap. Som allmänt intresse räknas bland annat växter och djur, naturområden, kulturlämningar, naturreservat, riksintressen, allmänna badplatser, framkomligheten för friluftslivet m.m. Kommunen ansvarar för att säkerställa allmänna intressen. På det sätt som kommunen förvaltar sitt fastighetsbestånd innebär det ett viktigt styrmedel för att uppnå attraktiva livsmiljöer. Mark som har en långsiktig betydelse för kommunala välfärdsändamål är strategiskt viktigt att förvärva. Ekonomisk förvaltning Kommunen innehar mark som egendomsförvaltning med avkastningskrav. Reglerna om medelsförvaltning finns i kommunallagen 8 kap. 2, där en kommun ska förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet tillgodoses. Markreserv Den delen av kommunens mark som inte är detaljplanerad är kommunens markreserv. Syftet med markreserven är att ha rådighet samt att säkerställa områden för bostäder, verksamheter, infrastruktur samt natur-, frilufts- och rekreationsområden. En markreserv underlättar också vid förhandling om förvärv av mark i strategiska lägen, då marken kan användas som bytesobjekt.

54 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 54 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida Dnr KS18/ Köp av fastighet Södra Hallebo 1:1 Beslut Arbetsutskottet uppdrar till teknisk chef att inleda förhandlingar med kyrkan avseende köp av fastigheten Södra Hallebo 1:1. Ärendebeskrivning Svenska kyrkan planerar att sälja fastigheten Södra Hallebo 1:1. Fastigheten består till största delen av skog, men även till viss del av åkermark och ligger nära planerad bebyggelse på Bränningeområdet. Kommunfullmäktige fattade beslut om antagande om en policy för tätortsnära skog. I policyn framgår att Om tätortsnära skogsområden är ute till försäljning ska kommunen sträva efter att öka sitt markinnehav av tätortsnära skog genom att lägga ett bud på området. En värdering av fastigheten har upprättats av Svefa på uppdrag av tekniska förvaltningen. Arbetsutskottets behandling Gunnar Pettersson (S) anser att det är angeläget att kommunen är med och förhandlar om att få köpa området. Hans Jarstig (KD) håller med. --- Justeras Expedierats

55 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 55 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida Dnr KS14/ Äldreboende i modern tappning Förslag till beslut Kommunstyrelsen ger tekniska förvaltningen att upprätta ett förslag till markanvisningstävling för området vid korsningen Munkvägen-Kråkerydsvägen. Beslut Tekniske chefen uppdra att utifrån dagens diskussioner ta fram ett förslag till kommunstyrelsen att ta ställning till angående vilken typ av boende markanvisningstävlingen ska innefatta. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att utifrån rapporten äldreboende i modern tappning genomföra en markanvisningstävling i syfte att undersöka möjligheterna och intresset för att genomföra projektet. I förutsättningarna för genomförandet av markanvisningstävlingen framgår att processen ska innehålla någon form av medborgardialog och utställning på biblioteket för att presentera de olika förslagen som inkommit i markanvisningstävlingen. Det ska i markanvisningen framgå att även kooperativa hyresrätter kan vara ett alternativ. I slutrapporten framgår inte vilken typ av äldreboende som avses vilket behöver klargöras för att kunna definiera kriterierna vid utlysning av en markanvisningstävling. Med begreppet äldreboende avses normalt någon form av särskilt boende vilket innebär att det krävs ett biståndsbeslut för att få tillgång till en bostad. Andra bostadsformer som finns för äldre är t.ex. trygghetsboende vilket innebär ordinära lägenheter med gemensamma utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation. De boende ska i ett trygghetsboende även ha möjlighet till stöd av daglig personal eller gemensamma tjänster. Även ett s.k. seniorboende kan utformas på snarlikt sätt som trygghetsboende men ofta med en lägre nivå på stöd till de boende. Tekniska förvaltningen har utifrån rapporten upprättat ett utvärderingsunderlag för de olika lokaliseringsalternativen. Tekniska förvaltningen föreslår även ett ytterligare ett alternativt markområde som bedöms ha bättre förutsättning för lokalisering av ett boende jämfört med rapportens förslag. Justeras Expedierats

56 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 56 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida Forts 44 Arbetsutskottets behandling Vid dagens sammanträde kommer arbetsutskottet fram till att det är ett seniorboende som markanvisningstävlingen ska innefatta, men att det ska även finns med lokaler för allmänt utnyttjande eller social samvaro. Inriktningen ska vara att minst 50 % av lägenheterna ska vara hyresrätter alternativ kooperativa hyresrätter. --- Justeras Expedierats

57 57 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr KS14/141 Sida 1 (1) Kommunstyrelsen Äldreboende i modern tappning Förslag till beslut o Kommunstyrelsen förtydligar uppdraget till tekniska förvaltningen så att det framgår vilken typ av boende och vilken ålderskategori som markanvisningstävlingen ska innefatta och vad som avses med vård- och serviceavtal. o Kommunstyrelsen ger tekniska förvaltningen att upprätta ett förslag till markanvisningstävling för området vid korsningen Malmgatan-Kråkerydsvägen Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har fått i uppdrag av KF att utifrån rapporten äldreboende i modern tappning genomföra en markanvisningstävling i syfte att undersöka möjligheterna och intresset för att genomföra projektet. I förutsättningarna för genomförandet av markanvisningstävlingen framgår att processen ska innehålla någon form av medborgardialog och utställning på biblioteket för att presentera de olika förslagen som inkommit i markanvisningstävlingen. Det ska i markanvisningen framgå att även kooperativa hyresrätter kan vara ett alternativ med vård- och serviceavtal. I slutrapporten framgår inte vilken typ av äldreboende som avses vilket behöver klargöras för att kunna definiera kriterierna vid utlysning av en markanvisningstävling. Med begreppet äldreboende avses normalt någon form av särskilt boende vilket innebär att det krävs ett biståndsbeslut för att få tillgång till en bostad. Andra bostadsformer som finns för äldre är t.ex. trygghetsboende vilket innebär ordinära lägenheter med gemensamma utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation. De boende ska i ett trygghetsboende även ha möjlighet till stöd av daglig personal eller gemensamma tjänster. Även ett s.k. seniorboende kan utformas på snarlikt sätt som trygghetsboende men ofta med en lägre nivå på stöd till de boende. Tekniska förvaltningen har utifrån rapporten upprättat ett utvärderingsunderlag för de olika lokaliseringsalternativen. Tekniska förvaltningen föreslår även ett ytterligare ett alternativt markområde som bedöms ha bättre förutsättning för lokalisering av ett boende jämfört med rapportens förslag. Svante Modén Teknisk chef Linda Tubbin Plan & exploateringschef POSTADRESS Box HABO BESÖKSADRESS Jönköpingsvägen 19 INTERNETADRESS TELEFON (vx) TELEFAX E-POST info@habokommun.se

58 58 Diarienummer KS14/141 Äldreboende i modern tappning Habo kommun

59 59 Diarienummer KS14/141 2

60 60 Diarienummer KS14/141 Utvärdering av lokaliseringsalternativ Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade att bifalla en motion som inkom från Hans-Erik Fransson (M). Kommunfullmäktige tillsätta en arbetsgrupp med representanter från Habo Bostäder, kommunstyrelsen, pensionärsorganisationerna och en sammanhållande person med arkitektinriktning. Arbetsgruppens uppdrag var att ta fram förslag om hur och när ett förverklingande av centralt belägna hyresrätter eller trygghetsboende med hyresrätt kan erbjudas för Habos äldre. Arbetsgruppen identifierade fem platser som skulle passa bra för att bygga tryggt och modernt för äldre. Gunnevi idrottsplats Grönområdet bakom Kärrsgården Musikparken Parken utmed Kärsvägen mitt emot brandstationen Skogsdunken mellan Tidaholmsvägen och järnvägen. Tekniska förvaltningen gavs sedan i uppdrag att titta närmare på dessa platser och jämföra de mot varandra. Detta gjordes genom en SWOT-analys där man såg på platsernas styrkor och svagheter, möjligheter och hot. Utifrån analysen och diskussioner i arbetsgruppen valde man att gå vidare med tre av platserna som bäst uppfyllde kravet om närhet till centrum och vårdcentral. Gunnevi idrottsplats (Alt. 1) Musikparken (Alt. 2) Parken utmed Kärsvägen mitt emot brandstationen (Alt. 3) Plan- och exploateringsenheten har studerat alternativen vidare och har tillfört ytterligare två alternativ som har undersökts. Lekplatsen mitt emot brandstationen (Alt. 4) Ytan mellan Munkvägen, Missionskyrkan och Kråkerydsvägen (Alt. 5) Slutsats Plan- och exploateringsenheten föreslår utifrån SWOT-analysen att Alternativ 5 är bäst lämpad för syftet.

61 61 Diarienummer KS14/141 SWOT-ANALYS Utgått i från utförd analys Gunnevi idrottsplats 2. Musikparken 3. Park mitt emot brandstation AREA ca kvm ca kvm ca kvm Styrkor Planarbetet kan påbörjas snarast. Det finns planbesked på bostäder. Området är plant och lättexploaterat. Området är kommunägt. Området är lätt att exploatera. Relativt centralt i Habo. Området är kommunägt. Befintlig busshållplats i närheten till området, buss 101. Centralt, lättexploaterat område. Området är kommunägt. Befintlig busshållplats direkt intill området, buss 101. Svagheter Geotekniska förutsättningar måste utredas noggrant. Tilfarten Ta hänsyn till kulturhistoriska aspekter. till området måste studeras. Kärrsvägen är trafikerad, kan orsaka buller, måste beaktas. Närheten till brandstationen kan också vara ett problem. Hot Fastighetsägare (grannar) kan komma att överklaga. Trafikbuller från Munkvägen. Kontroversiellt Strandskydd utmed Hökesån. Trafikverket är att ta området i anspråk för exploatering. restriktiva till nya anslutningar Risk för att kommuninvånarna är negativa. Mullsjövägen. Fastighetsägare (grannar) kan komma att överklaga. Kan i vissa fall vara svårt att ianspråkta allmän plats. Risk för att planen inte blir fastställd. Möjligheter Fin natur mot Hökesån, attraktivt bostadsområde. Närhet till centrum. Mindre hänsyn till stadsbild eller kulturhistoria behöver tas. Närhet till grönområden, hembygdspark, vårdcentrum. Närhet till centrum och grönområde. 4

62 62 Diarienummer KS14/141 AREA Ny 4: Lekplatsen mitt emot brandstation ca kvm Ny 5: Del av Stora Kärr 8:1, Munkvägen ca kvm Styrkor Centralt, lättexploaterat område. Området är kommunägt. Området är lätt att exploatera. Relativt centralt i Habo. Närhet till vårdcentrum, kommunägt. Befintlig busshållplats direkt intill området, buss 101. Svagheter Kärrsvägen är trafikerad, kan orsaka buller, måste beaktas. Närheten till brandstationen kan också vara ett problem. Munkvägen, men främst Kråkerydsvägen är trafikerad, kan orsaka buller, måste beaktas. Hot Fastighetsägare (grannar) kan komma att överklaga. Kan i vissa fall vara svårt att ianspråkta allmän plats. Risk för att planen inte blir fastställd. Strandskydd utmed Hökesån. Planlagt som parkmark (klippt gräsyta idag). Möjligheter Lekplatsen kan införlivas i grönområdet. De boende kan nyttja grönområdet för rekreation. Samnyttja p-ytor med kyrkan. Bra tillfartsvägar att ansluta området till. Närhet till grönområden, hembygdspark, vårdcentrum. Ingen hänsyn till stadsbild eller kulturhistoria behöver tas.

63 habokommun.se 63

64 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 64 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sida Dnr KS13/ Granskning av detaljplan för del av Kärnekulla 1:4 med flera Förslag till beslut Kommunstyrelsen har inga synpunkter på förslaget. Ärendebeskrivning Byggnadsnämnden har översänt ett detaljplaneförslag för Kärnekulla 1:4 för granskning. Detaljplaneförslaget avviker från kommunens fördjupade översiktsplan där det aktuella området är utpekat som utbyggnadsområde för industri och service. Kommunen anser dock att det allmänna intresset, ökat bostadsbehov och skola väger tyngre, samt att delar av marken kommer att bebyggas med handel och serviceverksamheter. --- Justeras Expedierats

65 65

66 66

67 67 Datum Dnr Sida BN16/68 1 Enligt sändlista i detta brev Detaljplan för Bränninge 2:95 samt Den 7 april 2016 beslutade Byggnadsnämnden i Habo kommun att upprätta en ny detaljplan för Bränninge 2:95 i Habo. Syftet med detaljplanen är att pröva lämpligheten med att bebygga fastigheten med flerbostadshus. Detaljplaneförslaget avviker från kommunens fördjupade översiktsplan där det aktuella området är markerat som övrig mark med högt bevarandevärde. Kommunen anser dock att det allmänna intresset, ökad bostadsbehov, väger tyngre, samt att delar av naturmarken som har högst naturvärde ändå kommer att finnas kvar. Ett förslag till detaljplan togs fram och skickades ut för samråd till berörda sakägare och myndigheter. Samrådstiden pågick mellan den 19 juni och 18 augusti Ett samrådsmöte arrangerades den 29 juni Efter samrådet har planförslaget justerats och planförslaget är nu ute för granskning till berörda sakägare och myndigheter igen. Granskningstiden pågår mellan den 21 maj juni Planförslaget och alla utredningar finns att ta del av digitalt på Habo kommuns hemsida, samt i kommunhuset och på biblioteket i Habo. Synpunkterna ska inkomma skriftligen senast den 25 juni 2018 till: plan@habokommun.se eller Habo Kommun, Byggnadsnämnden Box Habo Det ska betonas att den som senast vid granskningstidens slut inte har framfört skriftliga synpunkter, kan förlora rätten att senare överklaga beslutet om detaljplanens antagande. Upplysningar om planförslagets innehåll lämnas av planarkitekt Mari Helene Opdal, tel Plan- och exploateringsenheten Mari Helene Opdal Planarkitekt Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 212 Jönköpingsvägen marihelene.opdal@habokommun.se Habo Telefon (vx) Webb

68 68 Dnr Sida BN16/68 2 Sändlista för granskning - Lantmäterimyndigheten - Länsstyrelsen i Jönköpings län - Berörda fastighetsägare enligt fastighetsförteckning F Jönköpings Länstrafik AB, Box 372, JÖNKÖPING - Naturvårdsverket, , STOCKHOLM - Naturskyddsföreningen i Habo, c/o Gösta Börjesson, Dammgatan 10, HABO - Skanova, Box 1058, JÖNKÖPING - Trafikverket - Hyresgästföreningen i Norra Småland AB, Box 2194, JÖNKÖPING - Habo Kommun, Kommunala rådet för pensionärer och personer med funktionsnedsättning, c/o Carina Magnusson - Habo Kommun, Barn- och utbildningsnämnden - Habo Kommun, Fritids- och kulturnämnden - Habo Kommun, KSAU - Habo Kommun, Miljönämnden - Habo Kommun, Räddningstjänsten - Habo Kommun, Socialnämnden - Styrelsen i Habo Energi AB, Habo Kraft Ab samt Habo Bostäder AB Samråd Granskning Antagande Laga kraft

69 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 69 Kommunstyrelsens personalutskott Sammanträdesdatum Sida Gemensam värdegrund för alla anställda i Habo kommun Beslut Personalutskottet föreslår kommunstyrelsen att anta förslaget till värdegrund, grundad på ledorden Engagemang Närhet Ansvar. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade i slutet av mars 2017 att ett värdegrundsarbete skulle starta i Habo kommun. För att stärka betydelsen och förankringen av värdegrunden har det varit viktigt att involvera medarbetarna och engagera dem i framtagandet av värdegrunden. För att uppnå detta beslutades att fem olika fokusgrupper skulle skapas bestående av representanter från olika befattningar och roller inom kommunens olika verksamheter. Fokusgrupperna har försökt hitta ord som beskriver ett önskvärt tillstånd i kommunens organisation och som kan bidra till ett värdeskapande arbete till de som nyttjar kommunens tjänster. Kommunchef Jan Sundman skriver i en skrivelse daterad 12 februari 2018, att det i en politisk styrd organisation som en kommun, där det av naturliga skäl finns många olika professioner och kulturer kan vara extra angeläget att finna en gemensam nämnare som tydliggör vad organisationen står för i sin tjänsteproduktion till kommunens invånare. Syftet med att ta fram en gemensam värdegrund är att förtydliga de värden som organisationen vilar på kopplade till antagna mål och vision. Värdegrunden bör återspeglas i styrande dokument och vara vägledande i processer och beslut. Efter att en väldigt hård prioritering har genomförts av alla ord så är det tre stycken som sticker ut mest av alla och som bör bilda grunden för Habo kommuns värdegrund. Engagemang, Närhet och Ansvar = ENA En väsentligt och god värdegrund är som ett kitt i organisationen en ENAnde faktor. De som arbetar i kommunen bör i sin överenskommelse om medarbetarskapet anamma den uttalade värdegrunden då den är en del av arbetet. Med tydliga värderingar skapas tydliga ramar inom hela kommunens organisation och det gäller att hela tiden arbeta aktivt med att hålla värdegrunden levande och känd. Värdegrunden bör också finnas med i beaktande när beslut fattas inom organisationen. --- Justeras Expedierats

70 TJÄNSTESKRIVELSE 70 Datum Dnr Sida KS17/82 1 Till Kommunstyrelsen Gemensam värdegrund för alla anställda i Habo kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta förslaget till värdegrund grundad på ledorden, Engagemang Närhet Ansvar. Ärendebeskrivning Många större organisationer och även vissa mindre har insett betydelsen av att arbeta med och ha en gemensam värdegrund att utgå från. Ibland kan man dock mötas av en och annan suck när ordet värdegrund nämns eftersom det i dagens samhälle används ganska ofta och kanske ibland kan upplevas lite slitet och där nyttan av det kan ifrågasättas. Det är dock inte alltid ordet eller orden i sig som är det viktiga, utan det som det står för det vill säga de etiska värderingar som vi bygger verksamheten på. En god, genomtänkt och gemensam värdegrund kan fungera ungefär som en ledstång, något för alla i organisationen att söka stöd i på resan uppåt och framåt. Habo kommun, liksom alla organisationer, är styrt av värderingar. Värdegrunden är en bas för allt internt och externt arbete och den kan tydliggöra förväntningarna mellan olika parter i verksamheten, stärka sammanhållningen och öka möjligheterna att nå uppsatta mål. I en politisk styrd organisation som en kommun, där det av naturliga skäl finns många olika professioner och kulturer kan det också vara extra angeläget att finna en gemensam nämnare som tydliggör vad organisationen står för i sin tjänsteproduktion till kommunens invånare. Syftet med att ta fram en gemensam värdegrund är att förtydliga de värden som organisationen vilar på kopplade till antagna mål och vision. Värdegrunden bör återspeglas i styrande dokument och vara vägledande i processer och beslut. Värdegrunden bör också ligga till grund för individuella överenskommelser mellan medarbetare och chef Mitt medarbetarskap. Där bör det framgå vad medarbetaren kan förvänta sig av Habo kommun som arbetsgivare och vad Habo kommun som arbetsgivare förväntar sig av medarbetare i kommunen. Att det ska förhålla sig så finns också inskrivet i det nya samverkansavtalet mellan de fackliga organisationerna och Habo kommun. Även upprättade chefskontrakt måste förstås formuleras i linje med den uttalade värdegrunden. Kommunstyrelsen beslutade i slutet av mars 2017 att ett värdegrundsarbete skulle starta i Habo kommun. Det var viktigt för att stärka betydelsen och förankringen att medarbetarna var involverade och engagerade i framtagandet av värdegrunden. För att uppnå detta beslutades att sju olika Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Box212 Jönköpingsvägen jan.sundman@habokommun.se Habo Telefon (vx) Webb

71 71 Dnr Sida KS17/82 2 fokusgrupper skulle skapas bestående av representanter från olika befattningar och roller inom kommunens olika verksamheter. Personalutskottet utsågs som styrgrupp för projektet och har tagit ett ansvar för innehållet tillsammans med förvaltningschefsgruppen. Biträdande personalchef Monica Lundkvist har fungerat som projektledare och lett diskussioner och arbetet i fokusgrupperna. Till fokusgrupperna har också en resurs i form av kommunens kommunikationsansvariga Sofia Jarl varit knuten som har dokumenterat, sammanställt och kommunicerat fokusgruppernas arbete. Fokusgrupperna har fokuserat på, utifrån en av de själva upprättad Swotanalys där de har identifierat vad de uppfattar som Habo kommuns styrkor och svagheter, att försöka hitta ord som beskriver i ett önskvärt tillstånd i kommunens organisation som kan bidra till ett värdeskapande arbete till de som nyttjar kommunens tjänster. En diskussion har också förts kring vad som menas med varje ord så att det inte råder några oklarheter kring definitionen. Sedan har de ord som kommit upp mest frekvent i alla grupper sorterats ut och en fördjupad diskussion har ägt rum kring dessa. När en väldigt hård prioritering har gjorts av alla ord så är det tre stycken som sticker ut mest av alla och som bör bilda grunden för Habo kommuns värdegrund. Engagemang, Närhet och Ansvar. Engagemang Närhet - Ansvar Medarbetare i Habo kommun är engagerade i sitt uppdrag vilket innebär att de bryr sig, bidrar och i sitt arbete fokuserar på vad som är möjligt. De vet vilka mål som gäller för helheten och för sin verksamhet och tillsammans med sina kollegor arbetar de för att uppnå dom. Utveckling och förändring är naturliga delar av arbetet och inget att vara rädd för. Alla hjälps åt med konstruktiva idéer och förslag för att göra verksamheten bättre steg för steg. Engagemang Närhet Ansvar Närheten är den lite mindre kommunens trumfkort och det gäller även i Habo. Hos oss står tillgängligheten högt i kurs och det är nära till beslutsfattare, mellan olika yrkesgrupper och medarbetare. Det kortaste avståndet finns till invånaren vi är alltid enkla att komma i kontakt med och i det nära mötet visar vi omtanke om varandra och våra invånare, vilket gör att alla känner sig välkomna till oss och till Habo kommun. Engagemang Närhet Ansvar Som anställd i Habo kommun har medarbetarna ett professionellt förhållningssätt där yrkesrollen skiljs från den privata. Genom att samverka tas ett gemensamt ansvar för att göra ett så bra arbete som möjligt. Medarbetarna är lojala mot demokratiskt fattade beslut och ställer sig bakom helheten och det finns en god förståelse för vem verksamheten är till för och för att invånarnas väl och ve är i fokus.

72 72 Dnr Sida KS17/82 3 Och så var det färdriktningen. Historien och här och nu är alltid väldigt viktigt att har med sig och fokus på men det vi gör idag bygger för framtiden och därför är framtidsperspektivet mycket väsentligt. Vi ska ha en stor framruta och en liten backspegel. I Habo kommun ser vi framåt och gör Habo kommun till en kommun som är attraktiv och full av möjligheter för den som vill bo, leva och verka här nu och i framtiden. En väsentligt och god värdegrund är som ett kitt i organisationen en ENAnde faktor. Den som tycker om ordvitsar kan till och med tycka att värdegrunden kan bidra till att göra oss till en FENA på kommunal service, Framtid Engagemang Närhet Ansvar = FENA. De som arbetar i kommunen bör i sin överenskommelse om medarbetarskapet anamma den uttalade värdegrunden då den är en del av arbetet. Invånarna i Habo kommun ska känna att när de möter medarbetare som är anställda i kommunen så ska de uppleva engagemanget och känna att kommunen är nära och tillgänglig och fokuserar på att skapa möjligheter för framtiden. Nytta uppstår när värderingar går att omsätta i konkret beteende. Beteenden utvärderas på ett formellt sätt i utvecklingssamtalen och i lönesättningen. Beteenden som stödjer upprättad värdegrund skall belönas och icke önskvärda beteenden ska identifieras och minimeras. Exempelvis kan ett personligt mål sättas att den enskilde medarbetaren ska bli mer professionell. Med tydliga värderingar skapas tydliga ramar inom hela kommunens organisation och det gäller att hela tiden arbeta aktivt med att hålla värdegrunden levande och känd. Internkommunikationen kommer att bli väldigt viktig, att den blir en naturlig del i chefskontrakt och medarbetaröverenskommelser samt att det exempelvis pratas om värdegrunden vid rekrytering, introduktion samt vid arbetsplatsträffar. Material som stödjer processen att göra värdegrunden känd och möjliggöra givande diskussioner på arbetsplatsmöten m.m. kommer att tas fram. Även medarbetaröverenskommelser grundat på antagen värdegrund kommer att arbetas fram inför verksamhetsåret Värdegrunden bör också finnas med i beaktande när beslut fattas inom organisationen. Att ställa sig frågan är detta ett beslut som stöds av vår värdegrund? Om det inte gör det så är det kanske inte ett klokt beslut. Värdegrunden bör också finnas med som ledstjärna när kommunens i framtiden arbetar och beslutar om vision och mål. Blir detta arbete lyckosamt så finns alla förutsättningar att antagen värdegrund kommer att kunna skapa stor nytta för kommunen. För kommunstyrelsen Jan Sundman Kommunchef

73 Ärende 12 73

74 74

75 75 Förslag till remissinstanser för renhållningsordning för Jönköping, Habo och Mullsjö kommuner Socialdemokraterna i Jönköping Nya Moderaterna i Jönköping Kristdemokraterna i Jönköping Centerpartiet i Jönköping Folkpartiet Liberalerna i Jönköping Miljöpartiet De Gröna i Jönköping Vänsterpartiet i Jönköping Sverigedemokraterna i Jönköping Stadskontoret Jönköping Kultur- och fritidsnämnden Jönköping Tekniska nämnden Jönköping Stadsbyggnadsnämnden Jönköping Räddningstjänsten Jönköping Barn- och utbildningsnämnden Social- och äldrenämnden Jönköping Miljö- och hälsoskyddsnämnden Jönköping Region Jönköpings län Länsstyrelsen i Jönköpings län Stiftelsen Håll Sverige rent Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB Lantbrukarnas riksförbund, Jönköpings län Fastighetsägarna GFR Bostads AB Vätterhem Bottnaryds Bostads AB Visingsöbostäder AB AB Bankerydshem AB Grännahus Rosenlunds Fastighets AB Jönköping kommuns förvaltnings AB Fastighets AB L E Lundberg Jönköpings Bygginvest AB Vätterbyggdens Byggnads AB AB Norrahammar kommunala Bostäder Riksbyggen RI Fastigheter AB Brandtornet AB Fastighets AB Erik Ekblad Förvaltnings AB Lustgården HSB Gambrinius AB Högskolefastigheter i Jönköping AB AB Jönköping Bostäder Castellum AB Roman Fastigheter AB Villarägarnas Riksförbund Hyresgästföreningen Bankeryds Naturskyddsförening Huskvarna-Gränna Naturskyddsförening Naturskyddsföreningen i Jönköping Funktionsrätt Jönköpings kommun PRO Huskvarna SPF Huskvarna PRO Sofia Jönköping SPF Jönköping Väster PRO Gränna SPF Brahe Gränna Handelskammaren Elmia Asecs Jönköping City Jönköping Energi AB Jönköping Energi Biogas AB Elmia AB

76 76 Södra Munksjön AB Företagarna Jönköping Suez Recycling AB JRAB Stena Recycling AB TasteJKPG Stay in JKPG BEGES Containerservice AB Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Socialnämnden Habo Barn- och utbildningsnämnden Habo Fritids- och kulturnämnden Habo Byggnadsnämnden Habo Habo kost Räddningstjänsten Habo Tekniska förvaltningen Habo Socialdemokraterna i Habo Kristdemokraterna i Habo Miljöpartiet De Gröna i Habo Folkpartiet Liberalerna i Habo Nya Moderaterna i Habo Centerpartiet i Habo Sverigedemokraterna (Habo) Habo Bostäder AB Habo Energi AB PRO Habo SPF - Seniorerna Habo Företagarna Habo Habo Industriklubb Socialdemokraterna i Mullsjö Kristdemokraterna i Mullsjö Miljöpartiet De Gröna i Mullsjö Folkpartiet Liberalerna i Mullsjö Mullsjö Framtid Vänsterpartiet i Mullsjö Nya Moderaterna i Mullsjö Centerpartiet i Mullsjö Tekniska utskottet Mullsjö Tekniska kontoret Mullsjö Räddningstjänsten Mullsjö Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Byggnadsnämnden Mullsjö Socialnämnden Mullsjö Allmänna utskottet Mullsjö Kultur- och fritidsutskottet Mullsjö Barn- och utbildningsnämnden Mullsjö Kostenheten Mullsjö Naturskyddsföreningen i Mullsjö PRO Mullsjö Sandhem SPF Seniorerna Mullsjö Mullsjö Bostäder AB Mullsjö Miljö och Energi AB Kindbergs Fastigheter AB Företagarna Mullsjö Naturskyddsföreningen i Habo

77 (1) Till remissinstanser enligt sändlista Förslag till ny renhållningsordning för Jönköping, Habo och Mullsjö kommuner June Avfall & Miljö AB har tagit fram ett förslag till ny avfallsplan och nya lokala avfallsföreskrifter. Vi vill gärna ge er möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Förslaget finns att ladda ner/läsa här:länk Vi vill ha era skriftliga synpunkter senast den 9 september Synpunkterna skickas till June Avfall & Miljö AB, Box 659, JÖNKÖPING eller till e-post, adress: info@juneavfall.se Märk brev eller e-post med Renhållningsordning Om ni har frågor om renhållningsordningen eller vill ha ytterligare information, kontakta någon av följande personer vid June Avfall & Miljö AB: Maria Thorell, Miljöingenjör: maria.thorell@juneavfall.se Hanna Allemyr, Utvecklingschef: hanna.allemyr@juneavfall.se June Avfall & Miljö AB Ulf Persson Verkställande direktör June Avfall & Miljö AB Postadress: Box 659, JÖNKÖPING Besöksadress: Vasavägen 10, Jönköping