FÖRTÄTNING OCH OMGIVNINGSHANTERING
|
|
- Sven-Erik Andersson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FÖRTÄTNING OCH OMGIVNINGSHANTERING Även i Sverige byggs det allt tätare, speciellt i våra stora städer. Men det ökande byggandet innebär också större risker för omgivningen samtidigt som oron och klagomålen ökar bland invånarna. Detta ställer krav på byggherrarna som aktivt behöver arbeta med att hantera omgivningen för att se till att projektet löper utan störningar. FN och stadsplanerare världen över talar om förtätning som en viktig lösning för att skapa attraktiva och hållbara städer. I en undersökning framkommer att byggherrarna i Sverige också är med på noterna. Nio av tio planerar för att bygga tätare och högre. Men dessvärre medför också tätare byggen en risk för skador på natur och egendom. Dessa risker måste hanteras på ett strukturerat sätt. Samtidigt ökar oron och irritationen bland invånare vilket också måste bemötas. Klagande grannar kan sätta många käppar i hjulet och detta är också något som bör tas på allvar. För att kunna ta hand om omgivningen på bästa sätt krävs dock att byggherren sätter av både tid och har kunskap. Dessvärre är det just detta som ofta saknas. Denna artikel syftar till att ge ökade insikter om byggandets konsekvenser på omgivningen och vad du kan göra för att på bästa sätt hantera omgivningen.
2 STÄDERNA FÖRTÄTAS I SNABB TAKT ÄVEN I SVERIGE I ett internationellt perspektiv är många av Sveriges städer visserligen rena glesbygden när det gäller täthet. Med undantag från ett par stadsdelar i våra storstäder, har de Svenska städerna en lång väg att vandra för att nå upp till de mål som FN satt när det gäller täthet. 150 invånare per hektar är rekommendationen. Då skapas goda förutsättningar för en hållbar och attraktiv stad utifrån såväl ekonomiska som ekologiska och sociala faktorer. Diagrammet på nästa sida visar en jämförelse när det gäller tätheten mellan Europas tätaste städer och Sveriges tätaste städer. Paris, Aten och Barcelona ligger i topp i Europa där samtliga har en täthet överstigande 150 invånare per hektar. I Sverige är det Malmö och Stockholm som ligger i topp men med en täthet som ligger långt från de europeiska storstäderna. På samma yta finns mer än fem gånger fler parisare än malmöbor. Det finns med andra ord tillväxtpotential i våra svenska städer. Många av våra städer växer också så det knakar och tillväxten sker i hög utsträckning genom att vi bygger tätare och packar ihop oss fler på samma yta. Inget tyder heller på att utvecklingen kommer att stanna av. En undersökning som Bergsäker genomfört hösten 2016 visar att den överväldigande majoriteten av byggherrarna som vi frågat 90 procent är inställda på att städerna fortsätter att förtätas. Förutom att städerna blir tätare kommer husen också att bli högre. 250 Europas och Sveriges tätaste städer Antal invånare per hektar ,09 191,35 159,91 FN:s rekommendation 150 inv/hektar Paris Aten Barcelona Malmö 36,5 35,96 32,15 28,79 26,99 Stockholm Lund Uppsala Göteborg 2
3 FÖRTÄTNINGEN STÄLLER KRAV PÅ BÄTTRE OMGIVNINGSHANTERING Det är på många sätt positivit att de flesta planerar för tätare och högre städer och att utvecklingen går i den riktning som FN pekat ut för att skapa förutsättningar för hållbara och attraktiva städer. Men även om många tycker att en ökad täthet skapar attraktivare städer och är bra för människor, miljön och ekonomin, innebär det samtidigt stora utmaningar för byggföretagen och byggherrarna att hantera de risker som uppstår i samband med att man bygger i tätbebyggda områden. De tekniska riskerna måste naturligtvis hanteras så att inte skador på människa, miljö eller egendom inträffar. Detta görs bland annat genom en riskanalys men också genom att löpande mäta och följa upp vibrationer och buller. Detta är mätvärden som ger en indikation på hur omgivningen påverkas när grävskopor sätter skoporna i marken eller när sprängladdningar detonerar. Men det finns också mjuka risker och dessa är minst lika viktiga att hantera, inte minst när det byggs i tätbebyggda områden. Grannar och omkringboende bryr sig när det byggs i närheten och många kan också vara oroliga men framförallt också angelägna att inte påverkas negativt av ett bygge. Tidigare undersökningar visar att många privatpersoner är oroliga när det byggs i deras närhet och att många efterfrågar bättre information om bygget. Johan Lundh är vd på Bergsäker och kommer dagligen i kontakt med företag som underskattar dessa mjuka risker. Risker som egentligen är ganska lätta att hantera men som kan får ödesdigra konsekvenser. Missnöjet leder inte bara till klagomål och upprörda grannar utan är något som kan försena projektet eller till och med stoppa bygget helt, säger Johan Lundh som är vd på Bergsäker. Undersökningen visar också att byggherrarna anser att det ökande byggandet sannolikt kommer att innebära ökade risker för omgivningen. Nio av tio byggherrar (86%) instämde helt eller delvis i påståendet att riskerna för omgivningen kommer att öka i takt med det ökande byggandet. Byggherrarna uppger att det kommer bli viktigare att arbeta med att hantera omgivningen i samband med byggnationer i framtiden. Men dessvärre saknas resurser och insikt, fortsätter Johan Lundh. Fler än varannan (52%) svarade att de inte känner sig helt säkra på företagets skyldigheter när det gäller att hantera omgivningen i samband med byggprojekt och bara två av tio (21%) hävdade att det känner väl till miljöbalken och dess miljökrav. Johan Lundh, VD Bergsäker AB 3
4 STADSARKITEKTEN: BARCELONA EN FÖREBILD Både miljö och människa är vinnare på tätare städer. Men samtidigt är det viktigt att förtätning sker med förstånd. Att bara bygga höga hus är inte lösningen. Det hävdar arkitekten och stadsplaneraren Thomas Melin som arbetat flera år för FN:s bostadsorgan, UN Habitat och som numera arbetar som expert på SIDA. För många arkitekter och stadsplanerare är Barcelona en förebild när det gäller förtätning och hur man ska bygga en riktig stad. Den katalanska staden har få riktigt höga skrytbyggen men med sina typiska 7 8 våningshus (se bild) är det en av de tätare städerna i världen och anses ha en levande och spännande stadsmiljö. Staden uppmuntrar människor till att röra sig ute på gatorna. Den har vad man kallar walkability, säger Thomas Melin. I Sverige är det egentligen bara i ett fåtal Thomas Melin stadsdelar som man når upp till en acceptabel täthet. Historiskt har vi dock inte byggt städer. Vi har byggt hus utan några direkta strategier för hur man utvecklar miljöerna mellan husen, hävdar Melin. 4 En stad bygger man för människor genom att bland annat underlätta för mobilitet och rörelse. Man bör inte bygga utspritt på isolerade öar i periferin, säger Thomas. Men inför framtiden ser det bättre ut. Nu pratar nästan alla om vikten av förtätning och det finns många goda ambitioner. I Stockholm arbetar stadsplanerarna efter visionen om att skapa promenadstaden Stockholm. Målsättningen är att bygga nya bostäder i huvudstaden fram till 2020 och sett i ett längre perspektiv är målet att bygga hela nya bostäder innan 2030 alltså inom en fjortonårsperiod. En stor del av dessa bostäder kommer att byggas genom förtätning. I Malmö tar man också höjd för en kraftig förtätning innanför Yttre Ringvägen da bostäder för ytterligare människor planeras inom en 30-årsperiod. På FN:s bostadskonferens i Quito som hölls i höstas tog man fram en ny urban agenda där just staden pekas ut som nyckeln när det gäller hur vi tacklar den stora klimatutmaningen och samtidigt säkerställer en hållbar social och ekonomisk utveckling.
5 Foto: Henrik Trygg Att kampen för hållbar framtid kommer att vinnas eller förloras i städerna är självklart. Under 1900 talet växte befolkningen som bodde i städerna världen över från 220 miljoner till 2,8 miljarder människor. Och 2008 bodde enligt FN för första gången fler människor i städer och tätorter än på landsbygden. Internationellt uppmärksammas de urbana frågorna för närvarande. Allt fler förstår hur viktiga städerna är för en hållbar utveckling; fungerar de påverkar det länderna i stort, säger Thomas. Thomas Melin menar att arbetar man med stadsfrågorna kommer man också åt många av de mest relevanta frågorna för människors hälsa och välbefinnande. Bland de 17 hållbara utvecklingsmål som FN antog förra hösten finns ett mål om urban utveckling. Målet säger att städer och bostadsområden ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara. Förtätningsarbetet i staden är därför helt avgörande för om man uppfyller dessa mål, säger Thomas Melin. Bostadsorganet UN Habitat har därför tagit fram rekommendationer för hur städer lämpligast bör utvecklas för att vara ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbara i framtiden och även satt ett mått på hur tät en stad bör vara. För att nå målen anser FN att det är viktigt att staden planeras och utformas utifrån människorna som bor och rör sig i staden. FN lyfter bland annat fram att det ska vara lätt att förflytta sig, mobiliteten bör främjas. Dessutom bör man bygga en blandstad med plats både för bostäder och verksamheter som exempelvis restauranger, frisörer med mera. Det är också viktigt att främja mångfalden i staden genom att bygga bostäder med olika upplåtelseformer. Rekommendationerna när det gäller täthet har satts till 150 invånare/hektar. Då blir staden attraktiv och tätheten ger förutsättningar för att skapa hållbar stad. Detta är ett ambitiöst mål. Många av våra stora städer i världen når inte upp till UN habitats mål, speciellt inte här i Skandinavien där det knappast råder brist på tomtmark och där lockelserna att bygga brett därmed blir större. Men även om målet är ambitiöst pekar det ut en vilja. Och ambitionerna är stora, även här i Sverige där många kommuner insett vinsterna med tätare städer, hävdar Melin. Alla vinner på att bygga tätare, inte bara människorna. Genom förtätning får man ekonomi i helhetslösningar genom att bygga vidare på befintlig infrastruktur, säger Thomas Melin. 5
6 BARA VISSA STADSDELAR NÅR UPP TILL FN:S REKOMMENDATIONER Även om våra svenska städer inte på långa väger når upp till FN:s rekommendationer om täthet, finns enskilda stadsdelar och områden i Stockholm och Göteborg som uppfyller rekommendationen. Exempel på dessa som listas nedan är Roslagstull, en del av Norrmalm i Stockholm med 334 invånare per hektar och Landala i Göteborg med 178 invånare per hektar. Hur områdena har definierats kan variera mellan mätningarna, vilket innebär att statistiken inte kan ställas mot varandra. Däremot ger den en intressant inblick i hur tätt bebott det är i vissa områden. Mest tätbebyggda områden. Antal invånare per hektar Stockholm Källa: Statistisk årsbok för Stockholm 2017 FN:s rekommendation 150 inv/hektar 0 Roslagstull (Norrmalm) Östra st. Göran (Kungsholmen) Södra station (Södermalm) Östra Katarina (Södermalm) Mariatorget (Södermalm) Göteborg Källa: Göteborgs stad FN:s rekommendation 150 inv/hektar 0 Olivedal Landala Masthugget Annedal Stigberget Malmö Källa: Malmö stad FN:s rekommendation 150 inv/hektar 6 0 Södra innerstaden Västra innerstaden Rosengård Hyllie Fosie
7 Var det här intressant? Hör gärna av dig till oss på Bergsäker så kommer vi över på ett möte och ger förslag på hur vi kan hjälpa dig med minimera riskerna för omgivningspåverkan! Om Bergsäker Bergsäker grundades 1972 och är specialister på omgivningspåverkan och utför allt från riskanalyser till besiktningar och mätningar i samband med infrastruktur- och byggprojekt runtom i landet. Bergsäker erbjuder helhetslösningar så att byggprojekt tryggt kan genomföras utan oönskade konsekvenser för människa och miljö, och utan avbrott i produktionen. Kontaktuppgifter: Johan Lundh, VD Bergsäker AB eller johan.lundh@bergsaker.se Växeln eller info@bergsaker.se 7
8 bergsaker.se
Omgivningspåverkansrapporten 2018 Kommuner och hantering av omgivningspåverkan
Omgivningspåverkansrapporten 2018 Kommuner och hantering av omgivningspåverkan Inledning FN och stadsplanerare världen över talar om förtätning som en viktig lösning för att skapa attraktiva och hållbara
Läs merOMGIVNINGSPÅVERKANSRAPPORTEN 2017 BYGGHERRAR & OMGIVNINGS- HANTERING
OMGIVNINGSPÅVERKANSRAPPORTEN 2017 BYGGHERRAR & OMGIVNINGS- HANTERING INLEDNING Enligt Boverket ska det byggas 700 000 bostäder fram till 2025. Många av dessa bostäder kommer att byggas på redan tätbefolkade
Läs merSOLIDARISKT ANSVAR FÖR MILJÖSKADOR
SOLIDARISKT ANSVAR FÖR MILJÖSKADOR Miljölagstiftningen kan vara krånglig men är något som angår alla inblandade parter på ett bygge. Visste du förresten att ansvaret för eventuella miljöskador kan vara
Läs merRAPPORT OM OMGIVNINGS-
2015/2016 RAPPORT OM OMGIVNINGS- PÅVERKAN. ATTITYDER OCH INSTÄLLNINGAR TILL FÖRTÄTNING OCH BYGGANDE I STOCKHOLM, GÖTEBORG OCH MALMÖ INLEDNING Sverige växer så det knakar. I synnerhet i storstäderna där
Läs merKonsekvenser för näringslivet när det byggs mycket i städerna
Konsekvenser för näringslivet när det byggs mycket i städerna PULS-RAPPORT #1-2017 SAMMANFATTNING Förutsebarhet, tydlighet och undanröjande av hinder när det byggs i städerna När det byggs mycket i städerna
Läs merMalmö och Malmös klimatstrategiska arbete Hur vi arbetar
Malmö och Malmös klimatstrategiska arbete Hur vi arbetar Malmö Den unga staden 29,5 år Malmö är en ung stad och den mest typiska Malmöbon är en 29-årig tjej eller en 30-årig kille. En stad som växer Sveriges
Läs merF Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Läs merVästerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan
Läs merTomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.
2 Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut. Stadsdelen ska växa fram i unik samverkan och bli en internationell
Läs merSOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN
SOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN 2019-04-04 Av: Ekologigruppen Den fysiska planeringen kan inte ensam skapa ett socialt hållbart och inkluderande samhälle. Men den kan bidra
Läs merFörförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab
Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden
Läs merHållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab. Henric Wahlgren
Hållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab Henric Wahlgren 0725-749327 Henric.wahlgren@sodramunksjon.se Filmtajm! https://youtu.be/1az2ge5mcvi Vi bygger knutpunkten i framtidens Jönköping Södra
Läs merHelsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt
Helsingborg och Malmö Bygg tätt och grönt Två stadsträdgårdsmästare! Oh no Martin Hadmyr Helsingborg Ola Melin - Malmö Gemensam utmaning - Pågående urbanisering. 85% av befolkningen bor på 1,3% av Sveriges
Läs merVAD HINDRAR NYPRODUKTIONEN I GÖTEBORG?
VAD HINDRAR NYPRODUKTIONEN I GÖTEBORG? INLEDNING OCH SAMMANFATTNING De senaste decennierna har inflyttningen från landsbygd till stad ökat. Det gör att Sveriges befolkning och produktion allt mer koncentreras
Läs merSTOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING
STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer
Läs merJPI Urban europe and Innovation Call - Making Cities Work
JPI Urban europe and Innovation Call - Making Cities Work Joint Program Initiative - Urban Europe JPI Urban Europe handlar om att samordna forskningen om och ta fram europeiska lösningar för urbana utmaningar.
Läs merFramtidens goda stad. Den urbana utvecklingens drivkrafter och konsekvenser - Sveriges utveckling utifrån ett stad- och landperspektiv
Framtidens goda stad Den urbana utvecklingens drivkrafter och konsekvenser - Sveriges utveckling utifrån ett stad- och landperspektiv Staffan Eriksson, IVA, 5 december 2017 Det här är IVA Akademi som samlar
Läs merMer människor, mindre trafik
Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,
Läs merVi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö
Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö Fakta Malmö 290 000 invånare (2008) Ökande befolkning för 22 året i rad 174 nationaliteter 47 % är under 35 år 28 000 arbetstillfällen 55 000 arbetspendlar
Läs merVision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.
Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination
Läs merJärvalyftet Vision Järva Capital of Scandinavia
Järvalyftet Vision Järva 2030 Capital of Scandinavia Järvafältet 1939 Sida 2 Sida 3 Höga ambitioner då En intensiv, koncentrerad och rikt sammansatt miljö - - - som lägger något av stenstadens intensitet,
Läs merutveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin
(Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska
Läs merVästerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer
Läs merKSP-årskonferens Workshop
Frågeställningar 1. Hur ser efterfrågan på bostäder ut, idag och imorgon? Vilken typ av bostäder efterfrågas? (Upplåtelseform, storlek m.m.) Vilka aspekter är viktiga när man söker bostad? Hur skiljer
Läs merGenomförande av Detaljplan Backa västra. Rafed Baban Anders Lorentzson Robin Axelsson Lena Johansson Daniel Lindell Maria Lejdebro
Genomförande av Detaljplan Backa västra Rafed Baban Anders Lorentzson Robin Axelsson Lena Johansson Daniel Lindell Maria Lejdebro Agenda Landvetters Backa västra Kort om Landvetter södra Frågestund/tankar
Läs merUtställningsförslag till ny översiktsplan för Stockholm
Enskede- Årsta- Vantör stadsdelsförvaltning Lokal och stadsmiljö Tjänsteutlåtande Dnr 1.5.3.-437/2017 Sida 1 (5) 2017-08-16 Handläggare Eskil Swerkersson Telefon: 08-50814020 Till Enskede-Årsta-Vantörs
Läs merAnser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?
SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,
Läs merEnsamhet. En studie över den ofrivilliga ensamheten i våra städer och vad vi kan göra för att bryta den.
Ensamhet En studie över den ofrivilliga ensamheten i våra städer och vad vi kan göra för att bryta den. Den upplevda ensamheten är störst bland unga och i våra större städer Händer det att du känner dig
Läs merTog og vei ga regionvekst i en fei!
Tog og vei ga regionvekst i en fei! Historien om to byer I to land - Öresundsbron 3 september 2015 av Johan Wessman, vd Øresundsinstituttet Skapar broar och tunnlar nya regioner? NEJ ofta är förhoppningarna
Läs merUppsala Spårväg. för en framtida hållbar kollektivtrafik
Uppsala Spårväg för en framtida hållbar kollektivtrafik Uppsala växer Uppsala växer och är en av Europas mest expansiva regioner. År 2050 förväntas vi bli 340 000 invånare. Vi ser positivt på denna utveckling.
Läs merDen goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige
Den goda kommunen med 13000 invånare 2027 Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-14 137 Den goda kommunen Den goda kommunen är du och jag. Och alla andra förstås. Den goda kommunen är ett uttryck för vår
Läs merAndrahandshyrorna sjunker i Stockholm, men fortsätter öka i stora delar av landet
Andrahandshyrorna sjunker i Stockholm, men fortsätter öka i stora delar av landet Andrahandshyrorna i Sverige ökar under juli månad, jämfört med motsvarande period föregående år. Det enda undantaget är
Läs merChristina Ingelsten, Affärsutvecklare Skanska Nya hem
Christina Ingelsten, Affärsutvecklare Skanska Nya hem 1 Idag - Erfarenheter av samverkan med kommuner i markanvisningsprocessen. - Lärdomar från konkreta exempel, men även generellt utifrån Skanskas perspektiv
Läs merVälkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor
Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Hur gröna är våra städer? Foto: Stefan Svanström Stefan Svanström & Jerker Moström Avdelningen för Regioner och Miljö Statistiska centralbyrån facebook.com/statisticssweden
Läs merSTAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA
Läs merVarför skyddad tätortsnära natur?
Välkommen till Varför skyddad tätortsnära natur? Münchenbryggeriet, Stockholm 28-29 november Annica Hjerling, kommunalråd Haninge Erik Skärbäck, professor översiktlig planering, SLU Sara Peny, Arkitekt,
Läs merBehovsbedömning. Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län. MOB Granskningshandling
Behovsbedömning Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län Granskningshandling Behovsbedömning 2 (5) Inledning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning
Läs merHur formas ett land, en stad och dess invånare?
Hur formas ett land, en stad och dess invånare? I Sverige har vi världens äldsta befolkningsstatistik. Redan år 1749 började Tabellverket göra sammanställningar av befolkningen i hela landet och föra statistik
Läs merEn stad. 9000 medarbetare. En vision.
guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.
Läs merBarnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015
Barnfattigdom i Malmö Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Barnfattigdomen är högst i Malmö Rädda Barnen har följt
Läs merFÖRTÄTNING I URBANA MILJÖER Fredrik Eriksson
FÖRTÄTNING I URBANA MILJÖER Fredrik Eriksson Sociolog FÖRTÄTNING PÅGÅR IDAG BOR CA 50 % AV VÄRLDENS BEFOLKNING I URBANA MILJÖER STÄDERNA ÖKAR SIN POPULATION BOSTADSBRIST I MÅNGA STORSTÄDER VILKET LEDER
Läs merGuide till HELSINGBORG
Guide till HELSINGBORG 2035 År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En
Läs merFem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft
Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga
Läs merBEFOLKNING: S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004
STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: Barnafödande i Stockholms stad S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB INNEHÅLL INNEHÅLL... 1 FÖRORD... 3 INLEDNING...
Läs merKlarastaden. Perspektiv från Kungsholms strand
Klarastaden Perspektiv från Kungsholms strand Nytt förslag Klarastaden Stockholm växer och för att tillmötesgå befolkningstillväxten måste det byggas fler bostäder. Det mest hållbara sättet att göra detta
Läs merStadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap
Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för
Läs merTrender på andrahandsmarknaden 2018
Trender på andrahandsmarknaden 208 Årstatistik över andrahandsmarknaden visar att det under 208 blev dyrare att hyra i andra hand, med några få undantag. Bakom statistiken är uthyrningsplattformen Qasa
Läs merHållbar förtätning genom kulturdriven stadsutveckling behöver unika partnerskap för mellanrummen. Josephine Nellerup, Malmö stad
Hållbar förtätning genom kulturdriven stadsutveckling behöver unika partnerskap för mellanrummen Josephine Nellerup, Malmö stad KLIMATHOT RESURSBRIST MIGRATION URBANISERING DIGITALISERING FOLKHÄLS SOCIAL
Läs merHuskvarna den 23 oktober. TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB
Huskvarna den 23 oktober TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB www.spacescape.se Tät stad Grön stad Tätare stad Grönare stad Ur SVD Brännpunkt 15 okt
Läs merS K Y H Ö G T BOENDE 66 RUM BOSTAD 05/2018 AV CAMILL A R ANDERZ CEVUNG FOTO WINGÅRDH ARKITEKTKONTOR, A RIPELLINO
S K Y H Ö G T BOENDE Det är något speciellt med de där höga husen både de riktiga skyskraporna och de som är lite för låga för att kallas så. De sträcker sig fritt upp mot himlen och visar stolt upp sig
Läs merhttps://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4
Bostadsutskottet: Motion gällande: Hur kan vi lösa bostadsbristen bland ungdomar i Stockholm? Inledning: Boverket varnar för förvärrad bostadsbrist 1. Att ha en egen bostad är en självklarhet för många,
Läs merLokala värden. Per Johansson, VD
Lokala värden Per Johansson, VD Lokala värden Stockholm Corporate Finance, 19 september 2017 En attraktiv fastighetsportfölj med stabila kassaflöden skapar fortsatt tillväxt Dagens agenda Vår affär lokala
Läs merParadis? Hur då? Vår tanke bakom PapyrusParadis är att erbjuda bra bostäder åt Mölndalsbor, i ett centralt beläget område med goda förbindelser till både Mölndal och Göteborg samtidigt som området blir
Läs merTyck till om din framtid!
Tyck till om din framtid! 16 000 Krokomsbor 2030 var ska alla bo? Var ska vi bygga? Under 2018 och 2019 ska Krokoms kommun bestämma hur tätorten Krokom med omnejd ska växa på lång sikt. I det arbetet vill
Läs merRiktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun
Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor i Uppsala kommun Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om den 14 december 2016 Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Riktlinjer
Läs merInriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
Läs merSödertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden
4 2013-02-06 Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden 2014-2025 Länsstyrelsen i Stockholms län har, med anledning av regeringsuppdraget
Läs merdig omkring! Det är fantastiskt vackert i Nacka. Hav, klippor, naturområden och dessutom nära centrala Stockholm. Nacka är en plats människor vill
VÄLKOMNA! Se dig omkring! Det är fantastiskt vackert i Nacka. Hav, klippor, naturområden och dessutom nära centrala Stockholm. Nacka är en plats människor vill till och kommer de dit så ska jag se till
Läs merPlanering i Häggvik Joakim, Melker, Marcus, Jesper och William
Vad ska vi göra? Planering i Häggvik Joakim, Melker, Marcus, Jesper och William Det vi ska göra är att bygga en park vid Häggviks station som ska innefatta ett utegym, en vattenfontän, basketplan samt
Läs merMedlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23
Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera
Läs merMölndal är den hållbara staden där alla får chansen. Med mod och kreativitet förstärker vi Västsverige.
vision 2022 Mölndal är den hållbara staden där alla får chansen. Med mod och kreativitet förstärker vi Västsverige. Vi närmar oss Vision Mölndal 2022 när: Fler än två av tre invånare starkt rekommenderar
Läs merNext:Norrköping Inre hamnen vår gemensamma målbild
Next:Norrköping Inre hamnen vår gemensamma målbild 2 Next:Norrköping Tillsammans skapar vi Inre hamnens identitet Visioner och mål blir starkare om de delas av fler. Den tanken ska genomsyra vårt projekt
Läs merSTRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen
STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Rollfördelning 2 Vision 4 Vad är en hållbar besöks- och turismdestination
Läs merversion Vision 2030 och strategi
version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år
Läs merHur påverkas Sveriges kommuner av den ekonomiska krisen?
Akademikerförbundet SSR Hur påverkas Sveriges kommuner av den ekonomiska krisen? 15 oktober 2009 Arne Modig, Lina Lidell 1 Hur påverkas Sveriges kommuner av den ekonomiska krisen? Syftet med undersökningen
Läs merLunchprisindex klart för första halvan av 2008
Pressmeddelande den 2 september 2008 Lunchprisindex klart för första halvan av 2008 Dyraste luncherna vid Slussen i Stockholm Sveriges dyraste luncher hittar man vid Slussen i Stockholm. Där kostar en
Läs merMedborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog
Sammanställning av medborgardialog 2012-10-31 Jörgen Ölund Innehåll 1 Inledning 5 2 Frågorna 7 2.1.1 Bygg på höjden...7 2.1.2 Utpendlingen....7 2.1.3 Utveckling främst i tätorterna....8 2.1.4 Fler arbetsplatsområden....8
Läs merInspel och samtal -Globalt -Nationellt -Regionalt -Lokalt
Vad händer långsiktigt? Hur gör ni? Styrgrupp Teknisk Samverkan i NV Skåne Inspel och samtal -Globalt -Nationellt -Regionalt -Lokalt ÄNGELHOLMS KOMMUN 2018-05-22 1 Globala målen globalamalen.se FN resolution
Läs merIndikatorer Hållbart resande. Henrik Markhede
Indikatorer Hållbart resande Henrik Markhede 2 3 4 5 6 7 https://eastasiabybike.wordpress.com HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 8 Arkitekturprogrammet HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 9 10 11 12 13 Göteborgs
Läs merSverige sämst i Norden på innovativ arkitektur
Sverige sämst i Norden på innovativ arkitektur säger Sveriges arkitekter Sverige hamnar på sista plats och Danmark på första när Sveriges arkitekter själva får betygsätta hur innovativ arkitekturen i Norden
Läs merHållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken
Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Anna Olofsson, enhetschef Regional Tillväxt Hållbar stadsutveckling ett nygammalt politikområde Nationell storstadspolitik (prop. 1997/98:165)
Läs merTema: Arbete & Bostad
- BLADET NR 67 Maj 2013 Tema: Arbete & Bostad 2 - B L A D E T - BLADET NR 67 Maj 2013 Många unga utan bostad Tema: Arbete & Bostad 189 000 nya bostäder skulle behövas i Sverige bara för att ge de ungdomar
Läs merKunskapsstråket. En unik position
Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan
Läs merSTIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark
Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal nya möten på historisk mark 1 STIFTELSEN STOR A SKÖNDAL VISION FÖR STADSBYGGANDE I STOR A SKÖNDAL GULLMARSPLAN GLOBEN Ett nytt område med nya möjligheter Innehåll
Läs merAndrahandsmarknaden fortsätter rusa i flera av landets storstäder
Andrahandsmarknaden fortsätter rusa i flera av landets storstäder Brist på bostäder fortsätter att driva upp hyresnivåerna på andrahandsmarknaden i många av Sveriges storstäder. Under oktober kostade en
Läs merProjektplan till Utvecklingsplan för Klok förtätning
2016-04-26 Projektplan till Utvecklingsplan för Klok förtätning 1. Inledning Idag lever större delen av Sveriges befolkning urbant och inflyttning till staden ökar för varje år. Trycket på att skapa attraktiva
Läs merVad betyder en ny stadsdel?
Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90
Läs merFÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande
VEM BYGGER VI FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande Varför pratar vi om parkeringsnormer? Ökad nyproduktion av bostäder och förnyelse av bostadsbyggandet, så att det också
Läs merUTDRAG PROTOKOLL
UTDRAG PROTOKOLL Nr 7/2012 1 (2) Justerat: Justeringen anslogs: 2012-11-28 Charlotte Broberg Erika Ullberg - - - 70 12 Regional bedömning av behovet av bostäder Tjänsteutlåtande 2012-11-19 Följande yrkanden
Läs merREGIONEN ÄR DEN NYA STADEN
REGIONEN ÄR DEN NYA STADEN Energiting Sydost Hotell Rådmannen, Alvesta 13 nov 2014 Christer Ljungberg, Trivector AB Regionen är den nya staden Trivector 4 Trivector FORDONSKILOMETER I USA (OKT 2014)
Läs merHSBs Bostadsindex Varför bostadsindex? Hur har vi gjort? Avgränsningar Resultat av HSBs bostadsindex
HSBs BOSTADSINDEX 3 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING HSBs Bostadsindex... 1 1 Varför bostadsindex?... 5 2 Hur har vi gjort?... 5 3 Avgränsningar... 6 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2011... 7 Poängbedömning...
Läs merHur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef
Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef Agenda 1. Politisk Arktis plattform 2. Regionernas kamp 3. Vad skapar attraktivitet enligt forskning 4. Infrastrukturens
Läs merREMISS GÖTEBORG STADS NÄRINGSLIVSSTRATEGISKA PROGRAM
REMISS GÖTEBORG STADS NÄRINGSLIVSSTRATEGISKA PROGRAM 2017-11-24 www.västsvenskahandelskammaren.se Övergripande synpunkter Västsvenska Handelskammaren vill börja med att tacka för möjligheten att svara
Läs merSEX TEMAN OM BOSTÄDER OCH BOSTADSMARKNAD. Göran Cars Jan-Evert Nilsson Bostadsuniversitetet augusti 2012
SEX TEMAN OM BOSTÄDER OCH BOSTADSMARKNAD Göran Cars Jan-Evert Nilsson Bostadsuniversitetet 15-17 augusti 2012 Det är inte alltid det är som ser ut och de enkla svaren finns inte, åtminstone inte där man
Läs merFöretagsamheten 2014 Västernorrlands län
Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma
Läs merElevunderlag för Martinskolan och befolkningsutveckling i söderort
Elevunderlag för Martinskolan och befolkningsutveckling i söderort Maria Pleiborn 2013-11-01 Martinskolan i Hökarängen Martinskolan är en waldorfskola som ligger i Hökarängen söder om Söder i Stockholm.
Läs merVision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.
Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut
Läs merReflektion från seminarium 5
Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,
Läs merHållbar upphandling med sociala hänsyn
Hållbar upphandling med sociala hänsyn Charlotta Karlsson-Andersson, förvaltningschef, Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Göran Lunander, Futurum Fastigheter och Annelie Sundqvist, Örebrobostäder
Läs merUtveckling Nordost
Utveckling Nordost 2011-2013 Nordöstra Göteborg En fjärdedel av Göteborgs yta - 112 km² Var femte göteborgare 90 000 Global ung befolkning Ledig mark Natur och kultur Infrastruktur Bakgrund Sammanhållning
Läs merFöretagsamheten 2014 Dalarnas län
Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors
Läs merFörslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015
Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.
Läs mer2.1 GATUNÄTETS TILLGÄNGLIGHET
10 2. STRÅK 2.1 GATUNÄTETS TILLGÄNGLIGHET Ett differentierat nätverk av olika typer av stråk och platser ger Slakthusområdet en potentiell variation av intensivare stadsliv och lugnare bostadsliv. Slakthusområdet
Läs merPlanprogram för Södra Ryd oktober 2018
Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet
Läs merKommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret
Läs merFamily 1 Family Business Survey Värdegrunden. Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning
Family 1 2018 Värdegrunden Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning 2 Den globala studien bygger på 2 953 svar från ledande befattningshavare i familjeföretag i 53 länder,
Läs merSamhälle. Ljud & Vibrationer
Samhälle Ljud & Vibrationer Idag ställs allt högre krav på bra ljudkvalitet. Trafiken och industrin ska generera så lite buller som möjligt. Samtidigt ökar insikten om att tysta bostäder och arbetsplatser
Läs merSvenska Hus i Göteborg
Svenska Hus i Göteborg 29 Svenska Hus i Göteborg Vår vision är att förvalta och utveckla fastigheter med ett evighetsperspektiv och säkerställa en hållbar och lönsam projektportfölj. Vi ska ta hand om
Läs merPlanprogram för Gottsundaområdet med fokus på social hållbarhet
STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Gunilla Englund 2015-03-18 KSN-2015-0654 Örjan Trapp Rev. 2015-04-16 Kommunstyrelsen Planprogram för Gottsundaområdet med fokus på social hållbarhet
Läs mer