Avgiftshandboken Gäller från 1 juli 2018

Transkript

1 Avgiftshandboken Gäller från 1 juli 2018

2 Gabriel Stenström, Utredare i Hälso- och sjukvårdsfrågor Förändringar i den här upplagan: Digitala vårdkontakter inom primärvården kostar 100 kr efter ett beslut i regionfullmäktige i juni (se 3.1.2). Stycket om stöd till anhörig har formulerats om så att det nu är tydligt att samma regelverk gäller för alla yrkeskategorier (se 5.15). Förtydligande om att Region Örebro län inte har någon skyldighet att utfärda intyg åt andra länders motsvarighet till Försäkringskassan. Om verksamheten ändå utfärdar ett sådant intyg ska timtaxa debiteras (se 9.1.8). Förtydligande om att ingen återbetalning sker av förbetalda frikort (se ). Förtydligande om att fakturan alltid skickas till patientens folkbokföringsadress (se 11.1). Nya regler för ersättning till patienter vid ekonomisk skada orsakad av vården vid inställd operation, undersökning/behandling eller besök (se 14.5). Uppdaterad lista över kontaktpersoner (se nästa sida).

3 Kontaktpersoner Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Område habilitering och hjälpmedel: Ann-Sofie Larsson , Område medicin och rehabilitering: Louise Johansson 019/ , Område närsjukvård norr: Sjukhus: Gun Stångberg 0581/851 32, Vårdcentraler: Carina Wetterberg 019/ , Område närsjukvård väster: Sjukhus: Carina Hellberg 0586/661 04, 0705/ , Vårdcentraler: Carina Wetterberg 019/ , Område närsjukvård Örebro och söder: Sjukhus: Carina Berzelius 019/ , 076/ , Vårdcentraler: Carina Wetterberg 019/ , Område opererande och onkologi: Kontaktperson saknas, kontakta regionkansliet (se nedan) Område psykiatri: Helén Barkestam 019/ , Område thorax, kärl och diagnostik: Kontaktperson saknas, kontakta regionkansliet (se nedan) Vård i privat regi Privata vårdgivare med vårdavtal: Mikael Johansson , mikael.johansson@regionorebrolan.se Vårdgivare i psykoterapi enligt LOV: Yvonne Nilsson Hirsch Privata vårdcentraler i Hälsovalet: Eva Frantz eva.frantz@regionorebrolan.se Regionkansliet Vid frågor om avgifter och vårdrättigheter går det att kontakta avgiftssamordnare Gabriel Stenström gabriel.stenstrom@regionorebrolan.se, eller utredare Eva Åkesson Enelo eva.akesson-enelo@regionorebrolan.se. Region Örebro län Avgiftshandboken 1 maj Datum: (74)

4 Gabriel Stenström, Utredare i Hälso- och sjukvårdsfrågor Registrering i vårdsystem Kontakta Servicecenter: 019/ Fakturering Regionservice, avdelningen för kundfakturor: klockan eller patientfakturor@regionorebrolan.se. Sjukresor Pia Kvarnsudde, sjukreseenheten:

5 1. Allmän information Patientavgifter Avgiftshandboken Identifiering av patienten Identifiering vid vård till minderåriga Skyddade personuppgifter Sekretess Sekretessen och polisen Övrigt Patientgrupper Svenska patienter Inomlänspatienter Utomlänspatienter Personer utan känd hemvist Utländska patienter Patienter från Norden Patienter som visar EU-kort Patienter som visar LMA-kort (asylsökande) Patienter som saknar tillstånd (tillståndslösa) Patienter från länder som har sjukvårdskonvention med Sverige Utlandssvenskar Vissa patienter med uppehållstillstånd kortare än 12 månader Övriga utländska patienter Vad gäller när utländska barn föds här? Avgifter för svenska patienter Avgifter i öppen hälso- och sjukvård Avgifter vid besök Avgifter vid besök som inte är fysiska (indirekta besök) Avgifter för recept Avgiftsbefriade besök Avgiftsbefriade besök inom mödrahälsovård Avgiftsbefriade besök enligt smittskyddslagen (2004:168) Avgiftsbefriade grupper inom öppenvården Återbudsregler och avgift vid uteblivet besök Region Örebro län Avgiftshandboken 5 (74)

6 3.5 Avgift för sjukhusvård Speciellt om avgifter som rör barn och ungdomar upp till 25 år Speciellt om intagna Övrigt Avgifter för utländska patienter Patienter från Norden Patienter som visar EU-kort Patienter som visar LMA-kort (asylsökande) Patienter som saknar tillstånd (tillståndslösa) Patienter från länder som har sjukvårdskonvention med Sverige Utlandssvenskar Vissa patienter med uppehållstillstånd kortare än 12 månader Övriga utländska patienter Tillämpningsanvisningar för besök Vad ingår i ett läkarbesök? Sjukvårdande behandling Fler åtgärder vid samma besök Förnyat besök Regionens avancerade hemsjukvård Team Dagrehabilitering Gruppbehandling Indirekt besök Livsstilsmottagning Riktlinjer för avgifter för sjukgymnastik Internetbehandling Öppenvård i samband med sjukhusvård Debitering av vårdgivare för medicinsk service Stöd till anhörig Hjälpmedel Definitioner av hjälpmedel Avgifter för besök Avgiftsbefriade grupper Avgifter för hjälpmedel Centrum för hjälpmedel Ortopedteknik (74) Avgiftshandboken Region Örebro län

7 6.3.3 Audiologiska kliniken Syncentralen Kontaktlinser Behandlingshjälpmedel TNS-apparat Anvisning om avgiften för inkontinenshjälpmedel Avgift för hemtransport av hjälpmedel Vaccinationer Vaccinationspriser Subventioner av läkemedel och speciallivsmedel utanför läkemedelsförmånen Subventionerade preventivmedel Intyg och hälsokontroller (åtgärd som inte är vård) Om intyg Är vi skyldiga att utfärda intyg? Särskilda regler för intyg vid sjukdom Intyg eller inte? Intyg om körkortstillstånd Intyg till Arbetsförmedlingen Vissa LSS-intyg Intyg till socialtjänsten Intyg till Försäkringskassan Intyg för tandvårdsstöd Utfärdande av intyg i asylärenden Prislista samtliga intyg och hälsokontroller Avgiftsfria intyg Hälsokontroller mm. Momsbefriade Högkostnadsskydd och frikort Högkostnadsskyddet Avgifter som ingår i högkostnadsskyddet Avgifter som inte ingår I högkostnadsskyddet Patienter som omfattas av högkostnadsskyddet: Patienter som inte omfattas av högkostnadsskyddet: Frikort Att beräkna frikortsperioden Patient från annat landsting/region Region Örebro län Avgiftshandboken 7 (74)

8 Förbetalning av frikort Så utfärdas frikort Registrering av frikort Beställning av högkostnadskort och frikort Återbetalning Betalning Samlingsfaktura Betalningspåminnelse Regionens tandvårdsstöd Nödvändig tandvård till äldre och funktionsnedsatta Tandvård som led i en sjukdomsbehandling Tandvård vid sjukdom och funktionsnedsättning Oralkirurgisk behandling Avgifter Avgifter för behandling inom regionens tandvårdsstöd Avgifter för viss oralkirurgisk tandvård Avgiftsbefriade grupper Återbudsregler och avgift vid uteblivet besök Högkostnadsskydd och frikort Övriga avgifter Avgift för journalkopia Bidrag och ersättningar Regionens regler om glasögonbidrag Bidrag för kontaktlinser Bidrag till glutenintoleranta Ersättning till organdonatorer Ersättning för gästdialys utomlands Ersättning till patienter vid ekonomisk skada orsakad av vården vid inställd operation, undersökning/behandling eller besök Övriga regelverk Riksavtalet för utomlänsvård - vård till personer från andra regioner Riksavtalet gäller mellan landsting Vad omfattar riksavtalet Remiss på hemlandstingets initiativ Akut- och förlossningsvård (74) Avgiftshandboken Region Örebro län

9 Valfrihetsvård Medicinsk service Hjälpmedel Patientavgift Avtal om samverkan i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Valfrihet och vårdgaranti för örebrolänspatienter Bestämmelser om sjukreseersättning Bestämmelser om folkbokföring Övrigt Transporter av avlidna När ett dödsfall inträffar Bårhusförvaring Dödsfall på offentlig plats m.m Obduktion Rutiner för hälsoundersökningar av asylsökande med flera Vård utomlands för bosatta i Sverige Hur ersätts lämnad asylsjukvård? Vårdinsatser Hälsoundersökning Höga vårdkostnader Asylsökande med kvarstående vårdbehov Vård i särskilda fall Hälsoundersökningar av personer med uppehållstillstånd Varaktig vård Region Örebro län Avgiftshandboken 9 (74)

10 1. Allmän information 1.1 Patientavgifter Hälso- och sjukvårdslagen ger landsting och regioner rätt att ta ut avgifter för vård 1. Patientavgifter är en principiell fråga och beslutas därför av regionstyrelsen och regionfullmäktige. Tillämpningen ska följa beslutet på ett objektivt sätt och utifrån de regler som gäller för respektive patientgrupp. Den som informerar patienter om avgifter ska vara väl insatt i regelverket och vara behörig att ge besked. Avgifterna i öppen vård gäller vård i Region Örebro läns egen regi och hos privata vårdgivare med vårdavtal, ersättning enligt nationella taxan eller i Hälsovalet. 1.2 Avgiftshandboken Avgiftshandboken är ett hjälpmedel för personal inom Region Örebro län och vårdgivare som arbetar på uppdrag av Region Örebro län. För information till patienter hänvisas i första hand till Identifiering av patienten Det är viktigt och önskvärt att patienten legitimerar sig. Vi behöver veta vem personen är för att undvika förväxlingar och för att kunna säkerställa patientsäkerheten. Korrekta patientuppgifter krävs också för att säkerställa att rätt patientavgift tas ut. Om det blir rätt från början kan resurserna användas på bästa sätt. Be därför alltid patienten att visa godkänd identitetshandling (pass, körkort eller id-kort). Vi kan dock inte kräva legitimering för att ge patienten akutvård. Om patienten inte legitimerar sig kan anteckning om detta göras på kvitto eller annan lämplig handling samt i journalen. Av anteckningen i journalen bör framgå om patientens identitet är styrkt på annat sätt än genom legitimationshandling eller om man är osäker om identiteten. Rutiner finns om identitetskontroll och registrering i de patientadministrativa systemen i specialistvård respektive i primärvård Identifiering vid vård till minderåriga Om patienten är minderårig bör vården säkerställa vem som är vårdnadshavare och se till att vårdnadshavararen är informerad om att vården äger rum. Detta är nödvändigt för att fakturering ska kunna ske. 1.4 Skyddade personuppgifter Skyddade personuppgifter finns i tre former: sekretessmarkering, kvarskrivning samt fingerade uppgifter. Region Örebro län fakturerar inte andra landsting för utomlänspatienter med skyddad identitet 2. Sekretessmarkering: En markering för särskild sekretessprövning i folkbokföringsdatabasen. Den som vill nå en skyddad person kan få post vidarebefordrad till personen av Skatteverket. 1 Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) 17 kap, 1. 2 Beslut av ekonomidirektören (74) Avgiftshandboken Region Örebro län

11 Kvarskrivning Den verkliga bostadsorten framgår inte av folkbokföringsregistret och sprids därmed inte. Den gamla adressen tas bort och personen registreras som skriven på en församling. All post går till Skattekontoret som vidarebefordrar den till personen. Region Örebro län är skyldig att ge vård till personer som vistas i länet, men som är kvarskrivna i ett annat landsting/region. 3 Kvarskrivna kan få intyg från Skatteverket som visar att de är kvarskrivna. Fingerade uppgifter: Vid särskilt allvarliga hot kan en person få tillstånd att använda en annan identitet. Identiteten registreras så att det inte framgår att det rör sig om fingerade uppgifter. 1.5 Sekretess All vård ska journalföras. Att en viss patient vårdas är en sekretesskyddad uppgift. Uppgift får bara lämnas ut till någon annan om patienten lämnat medgivande om det Sekretessen och polisen Om polisen kontaktar sjukvården och letar efter en viss person är rådet att, efter samråd med verksamhetschef, motringa till polisens växel. Vid misstanke om grova brott finns skyldighet att på begäran medverka till att lämna uppgifter till polis, åklagare och domstol. Sjukvårdspersonal är skyldig att på förfrågan av polisen lämna ut uppgift om en person lokalmässigt vistas på en sjukvårdsinrättning. Sjukvårdspersonalen får svara ja eller nej på frågan. Om sjukvårdspersonalen svarat ja och polisen därför befinner sig på sjukhuset gäller att det är ansvarig läkare som avgör när patienten är utskrivningsklar och kan lämna sjukhuset. Polisens eventuella närvaro vid sjukvårdsinrättningen ska inte påverka denna bedömning. Polisen kan alltså inte hämta en patient förrän läkaren bedömt att patienten är utskrivningsklar. 1.6 Övrigt Alla ersättningsfrågor som rör svenskars vård i andra EU/EES-länder ska hänvisas till Försäkringskassan. 3 Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) 8 kap, 1 Region Örebro län Avgiftshandboken 11 (74)

12 2. Patientgrupper Olika grupper av patienter har olika stor rätt till vård, och behöver betala olika mycket för vården. Vårdgivaren behöver därför så tidigt som möjligt avgöra vilken av nedanstående grupp som patienten tillhör. Bland svenska patienter (se 2.1) är följande grupper viktiga att skilja på: Inomlänspatienter (se 2.1.1), utomlänspatienter (se 2.1.2) och patienter utan känd hemvist (se 2.1.3). Bland utländska patienter (se 2.2) är följande grupper viktiga att skilja på: Patienter från Norden (se 2.2.1), patienter som visar EU-kort (se 2.2.2), patienter som visar LMA-kort (se 2.2.3), tillståndslösa patienter (se 2.2.4), patienter från länder som har sjukvårdskonvention med Sverige (se 2.2.5), patienter som är utlandssvenskar (se 2.2.6), vissa patienter med uppehållstillstånd kortare än 12 månader (se 2.2.7) och övriga utländska patienter (se 2.2.8). 2.1 Svenska patienter Svenska patienter är patienter som är folkbokförda i Sverige. Det innebär att de finns med i folkbokföringen och har ett personnummer som består av 10 siffror Inomlänspatienter Definition: Inomlänspatienter är patienter som är folkbokförda i Örebro län. Rätt till vård: Inomlänspatienter har full rätt till vård Utomlänspatienter Definition: Utomlänspatient är patienter som är folkbokförda i Sverige, men utanför Örebro län. Rätt till vård: Utomlänspatienter har samma rätt till vård som inomlänspatienter med följande undantag: * Det är enbart patientens hemlandsting som är skyldig att erbjuda vård inom de tidsgränser som finns i vårdgarantin. * För öppenvård har patienten valfrihet när det gäller att välja vårdgivare. Dock måste både hemlandstingets och vårdlandstingets eventuella remissregler följas. * För slutenvård finns vissa begränsningar när det gäller patientens valfrihet att välja vårdgivare. Se vidare i avsnittet om Riksavtalet (14.1) Personer utan känd hemvist Definition: En svensk medborgare som inte är utvandrad men som saknar folkbokföringsadress Rätt till vård: Personen har samma rätt till vård som övriga svenska patienter. Det hemlandsting som var personens senast kända hemvist ska svara för vårdkostnaden. Vårdlandstinget ska alltså debitera detta hemlandsting. För utvandrade svenska medborgare gäller reglerna i avsnittet om utlandssvenskar. 2.2 Utländska patienter Definition: Utländska patienter är patienter som inte är folkbokförda i Sverige. Det innebär att de inte finns i folkbokföringen och inte har något personnummer som består av (74) Avgiftshandboken Region Örebro län

13 siffror. Däremot kan de ha fått ett reservnummer så att de finns med i det lokala befolkningsregistret som kan nås av alla som har tillgång till Region Örebro läns intranät Patienter från Norden Definition: Patienten är bosatt i något av följande länder: Danmark, Finland, Island, Norge. Vilken vård har patienten rätt att få? Alla har rätt till akut vård och abort. För att avgöra om vården är akut krävs en medicinsk bedömning. För de patienter som visar en giltig ID-handling som visar att patienten är bosatt i Norden gäller dessutom att de har rätt till nödvändig vård. För att avgöra om vården är nödvändig krävs en medicinsk bedömning. De som inte visar en giltig ID-handling som visar att patienten är bosatt i Norden får erbjudas ytterligare vård om det finns resurser till det inom kliniken. Vad ska patienten betala för vården? Patient som får akut vård och visar en giltig ID-handling som visar att patienten är bosatt i Norden ska för den vården betala samma avgift som svenska patienter, se avgifter för Svenska patienter, Avgiftshandboken kapitel 3. Om patienten inte visar en giltig ID-handling som visar att patienten är bosatt i Norden betalar patienten vårdens verkliga kostnad för den omedelbara vården. För omedelbar vård kan vi inte kräva förskottsbetalning. Patient som får nödvändig vård ska för den vården betala samma avgifter som svenska patienter för den akuta vården, se avgifter för svenska patienter, Avgiftshandboken kapitel 3. Vi kan inte kräva förskottsbetalning för dessa patienter. Patienter som erbjuds mer vård än de har rätt till ska betala vårdens verkliga kostnad och kan krävas på kontant förskottsbetalning om de inte kan uppge en fullständig och trovärdig fakturaadress. De som omfattas av sitt lands sjukförsäkring har möjlighet att söka ekonomisk ersättning för vården i efterhand i sitt hemland. Rätt till ersättning för hemresa En patient som visar en giltig ID-handling som visar att patienten är bosatt i Norden har rätt att få ekonomisk ersättning för merutgifterna för hemresan från en vårdinrättning till patientens hem, eller till en vårdinrättning i landet som patienten bor i. Med merutgift avses de kostnader som uppkommer i anledning av att patienten på grund av sitt sitt sjukdomstillstånd, måste använda dyrare färdsätt än personen annars skulle ha använt. Behov av hemresa ska styrkas med läkarutlåtande. Ekonomiska skäl och patientens önskemål ska vägas in i bedömningen om han eller hon har rätt till ersättning för merutgifter för hemresa. Det är institutionen på vistelseorten som före hemresan ska fatta beslut om rätt till ersättning. I undantagsfall kan ersättning betalas ut i efterhand. Region Örebro län ska fakturera Försäkringskassan (NAVI Visby) för merkostnaderna och patienten för det resterande beloppet. Region Örebro län Avgiftshandboken 13 (74)

14 Övrig information: Kostnadsansvaret för en patient som remitterats av medicinska skäl till ett annat vårdlandsting därför att vården inte kan ges i det landsting där skadan eller sjukdomen uppkom vilar på det remitterande landstinget, som i sin tur ska söka vårdersättning från Försäkringskassan eller från patienten om den ska betala vårdens verkliga kostnad Patienter som visar EU-kort Definition: Patienten som visar EU-kort och därmed visar att patienten omfattas av sjukförsäkringen i sitt hemland. Patienten kan komma från något av följande länder: Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland, Ungern, Österrike. Hur känner man igen kortet Vilken vård har patienten rätt att få? Alla har rätt till akut vård och abort. För att avgöra om vården är akut krävs en medicinsk bedömning. För de patienter som visar upp ett giltigt EU-kort, eller provisoriskt intyg om EU-kort, gäller dessutom att de har rätt till nödvändig vård (se nedan). För att avgöra om vården är nödvändig krävs en medicinsk bedömning. De som inte visar giltigt EU-kort, eller provisoriskt intyg om EU-kort får erbjudas ytterligare vård om det finns resurser till det inom kliniken. Patienter från ett EU-land kan i undantagsfall räknas som tillståndslösa och därmed ha rätt till Vård som inte kan anstå. För det krävs att patienten själv anger att den vistas illegalt i Sverige och att kliniken bedömer att det är rimligt att patienten kan ha varit i landet mer än tre månader. I dessa fall bör avgiftssamordnare på Regionkansliet kontaktas för rådgivning. Vad är nödvändig vård? Den som har rätt till nödvändig vård ska under trygga medicinska omständigheter kunna vistas i Sverige under den tid den har planerat. Personen ska inte behöva avbryta en planerad vistelse och återvända till sitt hemland på grund av medicinska skäl. En besökare som tänker vistas här i till exempel fem månader kan ha rätt till mer vård än en person som planerar att bara stanna några dagar. Med nödvändig vård avses också vård som orsakas av kronisk sjukdom. Det inkluderar även provtagningar, medicinska kontroller, förebyggande mödra- och barnavård samt förlossning. Om vården kan vänta tills patienten kommer tillbaka till sitt hemland betraktas den inte som nödvändig. 14 (74) Avgiftshandboken Region Örebro län

15 Det är behandlande läkare eller motsvarande som i det enskilda fallet avgör vad som ska anses vara nödvändig vård. Rättspsykiatrisk vård räknas inte som nödvändig vård. Rätten till nödvändig vård ger inte möjligheter till vård om syftet med resan till Sverige är att söka vård. Vad ska patienten betala för vården? Patient som får akut vård och visar ett giltigt EU-kort eller ett provisoriskt intyg om EU-kort ska för den vården betala samma avgift som svenska patienter, se avgifter för Svenska patienter, Avgiftshandboken kapitel 3. Annars betalar patienten vårdens verkliga kostnad för den akuta vården. För akut vård kan vi inte kräva förskottsbetalning. Patient som får nödvändig vård ska för den vården betala samma avgifter som svenska patienter, se avgifter för svenska patienter, Avgiftshandboken kapitel 3. Vi kan inte kräva förskottsbetalning för dessa patienter. Patienter som erbjuds mer vård än de har rätt till ska betala vårdens verkliga kostnad och kan krävas på kontant förskottsbetalning om de inte kan uppge en fullständig och trovärdig fakturaadress. De som omfattas av sitt lands sjukförsäkring har möjlighet att söka ekonomisk ersättning för vården i efterhand i sitt hemland. De undantagsfall där patienter från ett EU-land räknas som tillståndslösa (se ovan) och därför får vård som inte kan anstå ska för den vården betala samma avgifter som asylsökande, se avgifter för utländska patienter, Avgiftshandboken kapitel 4. Personer från kanalöarna Jersey, Guernsey och Isle of Man (tillhör Storbritannien) behöver för att få den omedelbara vården subventionerad visa sitt pass eller ett särskilt intyg. De behöver alltså inte visa EUkort eller provisoriskt intyg om EU-kort för att få den omedelbara vården subventionerad. I övrigt gäller samma regler för personer från kanalöarna som för invånare i övriga EU-länder. För invånare i Ungern finns en särskild regel som innebär att personer som inte har rätt till EU-kort men som visar sitt pass har rätt att få den omedelbara vården subventionerad. I praktiken innebär det att kravet på EU-kort för att få omedelbar vård subventionerad inte gäller för patienter från Ungern. För övrigt gäller samma regler för patienter från Ungern som patienter från övriga EU-länder. Hur får Region Örebro län ersättning för vården? Region Örebro län har rätt att söka ersättning från Försäkringskassan för all vård som ges till patienter som visar EU-kort. Därför behöver kortets fram- och baksida kopieras och skickas till Regionservice, avdelningen för kundfakturor. (Se blankett på intranätet Debiteringsunderlag för patienter från utlandet). Övrig information: Region Örebro län Avgiftshandboken 15 (74)

16 Kostnadsansvaret för en patient som remitterats av medicinska skäl till ett annat vårdlandsting därför att vården inte kan ges i det landsting där skadan eller sjukdomen uppkom vilar på det remitterande landstinget, som i sin tur ska söka vårdersättning från Försäkringskassan eller från patienten om den ska betala vårdens verkliga kostnad. När en patient från EU/EES-området söker planerad vård här enligt patientrörlighetsdirektivet ska patienten få en specificerad faktura på vårdkostnaden. Patienterna ska också få information av vårdgivaren om att hälso- och sjukvården och dess personal står under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg, att IVO för ett register över vårdgivare samt om förekomsten av patientskadelagen, läkemedelsförsäkringen och patientnämndernas verksamhet. Särskilda regler finns för följande grupper ( se SKL:s Vård av personer från andra länder för mer information): Pensionärer med svensk pension har rätt till all vård (akut, nödvändig och planerad) om de kan visa ett visa ett intyg från Försäkringskassan om rätt till vårdförmåner i Sverige. Personer som arbetar här under högst ett år har rätt till samma vård som folkbokförda om de visar ett giltigt intyg om det från Försäkringskassan. Gränsarbetare som arbetar i en stat men är bosatta i en annan EU/EES-stat har rätt till både nödvändig och planerad vård till vanlig vårdavgift i både bosättnings- och arbetslandet. Personer från Sverige som studerar i ett annat EU/EES-land eller Schweiz och är avregistrerade i folkbokföringen har rätt till nödvändig och planerad vård i Sverige till svensk patientavgift. De ska visa Intyg om rätt till vård i Sverige för personer som studerar i ett annat EU/EES-land eller Schweiz som utfärdas av den svenska Försäkringskassan Patienter som visar LMA-kort (asylsökande) Definition: Inom vården ska en patient som kan visa ett giltigt LMA-kort räknas som asylsökande Så här ser ett LMA-kort ut Notera LMA-numret (åtta siffror, till exempel: ) och kortets giltighetsdatum. Vilken vård har patienten rätt att få? Alla har rätt till akut vård och abort. För att avgöra om vården är akut krävs en medicinsk bedömning. Asylsökande som har fyllt 18 år har dessutom rätt till vård som inte kan anstå (se nedan), mödrahälsovård, vård vid abort, preventivmedelsrådgivning, hälsoundersökning, hjälpmedel, transport, sjukresa och tolk. Asylsökande under 18 år erbjuds samma vård som inomlänspatienter under 18 år. 16 (74) Avgiftshandboken Region Örebro län

17 Om den asylsökande behöver fortsatt rehabilitering som en kommun skulle svarat för om det hade varit en inomlänsbo, ska regionen svara även för sådan vård. Vad är vård som inte kan anstå? Vad som ska räknas som "vård som inte kan anstå" måste alltid avgöras i det enskilda fallet av den behandlande läkaren, tandläkaren eller annan ansvarig vårdpersonal. Vilken vård ska erbjudas? - akut vård och behandling (omedelbar vård) - vård och behandling som är mer än omedelbar vård, det vill säga lagen omfattar inte bara akut vård - vård och behandling av sjukdomar och skador där även en måttlig fördröjning kan innebära allvarliga följder för patienten - vård som kan motverka ett mer allvarligt sjukdomstillstånd - vård för att undvika mer omfattande vård och behandling - vård för att minska användningen av mer resurskrävande akuta behandlingsåtgärder - vård som är följdinsatser av vård som getts (inklusive psykiatrisk vård) - mödrahälsovård - preventivmedelsrådgivning - vård vid abort - läkemedel som omfattas av lagen om läkemedelsförmåner - smittskyddsinsatser - en hälsoundersökning (om den enskilde inte redan har fått det) - hjälpmedel vid funktionshinder (om inte patienten kan få tillgång till sådana på annat sätt) - sjukresor eller transport i samband med vårdtillfället - tolk i samband med vårdtillfället. Denna vård omfattar alla typer av vård: somatisk och psykiatrisk hälso- och sjukvård samt tandvård. Vård för personer med särskilda behov (som utsatts för tortyr, allvarliga övergrepp eller trauma) bör bedömas särskilt omsorgsfullt. Mer information finns på Socialstyrelsens hemsida sök på vård som inte kan anstå. Vad ska patienten betala för vården? Patient som visar LMA-kort ska betala avgift för asylsökande, se Avgiftshandboken avsnitt 4.3. Övrig information: Personer som fått beslut om avvisning har kvar sin rätt till vård som asylsökande så länge som de har ett giltigt LMA-kort. Om en före detta asylsökande har kvar sitt LMA-kort efter att den blivit folkbokförd betalar hen asylvårdsavgift för vård som inte kan anstå, men inomlänsavgift för övrig vård. För avgörande av tandvårdsinsats till just denna grupp hänvisas till samråd med Folktandvårdens ledning. Region Örebro län Avgiftshandboken 17 (74)

18 Kostnadsansvaret för en patient som remitterats av medicinska skäl till ett annat vårdlandsting därför att vården inte kan ges i det landsting där skadan eller sjukdomen uppkom vilar på det remitterande landstinget, som i sin tur ska söka vårdersättning från Migrationsverket eller från patienten om den ska betala vårdens verkliga kostnad Patienter som saknar tillstånd (tillståndslösa) Definition: Personer som saknar tillstånd att vistas i Sverige och som vistas här stadigvarande. Patienter från ett EU-land kan i undantagsfall räknas som tillståndslösa. För det krävs att patienten själv anger att den vistas illegalt i Sverige och att vårdgivaren bedömer att det är rimligt att patienten kan ha varit i landet mer än tre månader. I dessa fall bör avgiftssamordnare på Regionkansliet kontaktas för rådgivning. Vilken vård har patienten rätt att få? Tillståndslösa har samma rätt till vård som patienter som visar LMA-kort (se 2.2.3). Tillståndslösa ska informeras om möjligheten att få en hälsoundersökning. En sådan undersökning ska erbjudas en gång under personens vistelse i Sverige. Skyldigheten att erbjuda hälsoundersökning gäller endast när personen uppsöker vården. Hänvisa patienten till Asyl- och invandrarhälsan för hälsoundersökning. Vad ska patienten betala för vården? Tillståndslösa ska betala samma avgifter som asylsökande (se kapitel 4.3). Om identifiering: Regler för patientsäkerhet, sekretess och integritet omfattar alla. Därför bör även personer som vistas här utan tillstånd om möjligt legitimera sig. Ett informationsblad med notering om reservnummer till tillståndslösa som söker vård finns på regionens intranät. (Sök på "Information till utländska patienter bosatta utanför EU") Tanken är att mottagningen skriver ut bladet och lämnar över det till patienten. Informationsbladet finns översatt till ett flertal språk. för att underlätta att patienten lämnar rätt uppgifter. Beställ tolk om det behövs. Övrig information: Vi utgår från att personer som vistas här i landet är här lagligt, det vill säga har visum eller uppehållstillstånd eller i övrigt har rätt att vistas här medan ansökan prövas. Om personen uppger att den är här utan tillstånd ska en bedömning göras om uppgiften är trovärdig. Har personen tidigare sökt asyl och fått avslag, men har kvar ett giltigt LMA-kort omfattas personen av mottagningssystemet för asylsökande och är således inte tillståndslös. Söker personen uppehållstillstånd och får vara här i Sverige under tiden som ansökan prövas är vistelsen laglig och personen är inte tillståndslös. Kostnadsansvaret för en patient som remitterats av medicinska skäl till ett annat vårdlandsting därför att vården inte kan ges i det landsting där skadan eller sjukdomen uppkom vilar på det remitterande landstinget. Exempel på personer som vistas i Sverige utan tillstånd: - en tidigare asylsökande som fått avslag på asylansökan och som håller sig undan avvisning - en tidigare avvisad som rest in i Sverige igen - en person som arbetar här utan att ha sökt nödvändiga tillstånd - en person som stannat kvar när visumet gått ut - en anhörig som fått avslag på ansökan om uppehållstillstånd och som stannar kvar här 18 (74) Avgiftshandboken Region Örebro län

19 2.2.5 Patienter från länder som har sjukvårdskonvention med Sverige Definition: Patienten kommer från Algeriet, Australien, Israel, Turkiet eller från den canadensiska delstaten Quebec Sverige har sjukvårdsavtal med följande länder utanför EU/EES: Algeriet ger rätt till akut vård (till lägre avgift) om patienten visar giltigt pass Australien ger rätt till nödvändig vård om patienten visar giltigt pass Israel ger rätt till förlossningsvård om patienten visar intyg Turkiet ger rätt till planerad vård Dessutom finns ett sjukvårdsavtal med den kanadensiska delstaten Quebec som ger rätt till all vård under vistelsen i Sverige om patienten visar intyg, men det gäller bara för den som arbetar eller studerar kortare tid än ett år. Försäkringskassan ersätter regionen för vården. Regionservice, avdelningen för kundfakturor, fakturerar Försäkringskassan och bifogar kopia av patientens pass med fakturan Utlandssvenskar Definition: En utlandssvensk är en person som har svenskt medborgarskap men har utvandrat från Sverige. För att få subventionerad vård behöver personen kunna visa sitt medborgarskap, till exempel genom att kunna visa ett giltigt pass. Rätten till vård: Olika regler för vård gäller för patienter som är svenska medborgare, men bosatta i annat land. För utlandssvenskar bosatta inom EU/EES, se avsnitt i Avgiftshandboken. För utlandssvenskar som är bosatta utanför EU/EES, se SKL:s handbok Vård av personer från andra länder avsnitt 5.2, sidan 17. För alla utlandssvenskar gäller följande: - De kan enbart ha rätt till hjälpmedel för sin vistelse i Sverige - De kan enbart få subventionerad planerad vård i det landsting/region de senast var folkbokförda i. - De omfattas inte av högkostnadsskyddet: Vissa patienter med uppehållstillstånd kortare än 12 månader Den som får uppehållstillstånd för en tid som är kortare än ett år med stöd av 5 kap. 11 utlänningslagen (praktiska verkställighetshinder) kan inte bli folkbokförd. Med stöd i det resonemang som finns i ett PM från SKL daterat Hälso- och sjukvård till vissa personer med korta uppehållstillstånd har Region Örebro län beslutat att dessa personer ska betala samma avgifter som asylsökande. För denna patientgrupp finns ingen möjlighet för Region Örebro län att få några särskilda statsbidrag Övriga utländska patienter Definition: Utländska medborgare som inte ryms i någon av grupperna som räknas upp i avsnitten Region Örebro län Avgiftshandboken 19 (74)

20 Vilken vård har patienten rätt att få? Alla har rätt till akut vård och abort. För att avgöra om vården är akut krävs en medicinsk bedömning. Om Region Örebro län har kapacitet att erbjuda ytterligare vård, utan att det inkräktar på länsinvånarnas tillgång till vård, är det inget som hindrar att sådan vård erbjuds. Vad ska patienten betala för vården? Patienterna ska betala vårdens verkliga kostnad (se utomlänsprislistan). För akut vård kan vi inte kräva förskottsbetalning, men för övrig vård kan patienten krävas på kontant förskottsbetalning om hen inte kan uppge en fullständig och trovärdig fakturaadress. Om legitimering: Personer som ska betala hela vårdkostnaden ska också legitimera sig. Observera att utländska adresser måste vara fullständiga. I en c/o-adress måste både namn och adress framgå. Övrig information: Vi utgår ifrån att de utlänningar som söker vård här vistas här legalt. De har visum och/eller arbetstillstånd/tillfälligt uppehållstillstånd eller fått rätt att vistas här medan ansökan om uppehållstillstånd prövas. Den som söker uppehållstillstånd och som har rätt att vistas här medan ansökan prövas ska betala vårdens verkliga kostnad. Anhöriga som befinner sig här och har sökt uppehållstillstånd, och som av särskilda skäl har rätt att vistas här i landet medan deras ansökan prövas, vistas här lagligt. De får ett bevis från Migrationsverket om att deras ansökan har mottagits. Dessa personer är således inte tillståndslösa, utan ska själva betala hela vårdkostnaden. Normalt ska ansökan om uppehållstillstånd sökas utanför Sverige. Människor som fått avslag på en asylansökan men som har ett jobb har rätt att vara här medan de ansöker om arbetstillstånd. De betalar då vårdens verkliga kostnad. Om en självbetalande person har fakturerats den verkliga vårdkostnaden och det visar sig att beslut om folkbokföringsdatum tagits före vårdtillfället kan ursprungsfakturan makuleras och ny subventionerad avgift debiteras. Kontakta Regionservice, avdelningen för kundfakturor, för mer information i dessa fall. Kostnadsansvaret för en patient som remitterats av medicinska skäl till ett annat vårdlandsting därför att vården inte kan ges i det landsting där skadan eller sjukdomen uppkom vilar på det remitterande landstinget, som i sin tur ska söka ersättning från patienten Vad gäller när utländska barn föds här? Det är ingen skillnad mellan barn och vuxna vad gäller vårdomfattning och ekonomisk vårdförmån, utom för asylsökande barn och barn som vistas här olagligt (tillståndslösa). 20 (74) Avgiftshandboken Region Örebro län

21 När barn föds här görs en anmälan till Skatteverket så att barn kan tilldelas ett personnummer. Är inte modern folkbokförd ges barnet ett reservnummer. Medborgare från länder utanför EU/EES utan svenskt medborgarskap måste söka uppehållstillstånd för barnet för att det ska bli folkbokfört. Asylsökande och tillståndslösa Vård till dessa grupper regleras i särskilda lagar. Vad som gäller för asylsökandes samt tillståndslösas vård se under respektive rubrik. Även asylsökande barn ska visa LMA-kort för att få vård som asylsökande. Om en asylsökande kvinna föder barn här blir också barnet asylsökande och får ett LMAkort från Migrationsverket. Tillståndslösa får vård på samma villkor som asylsökande. EU/EES För barn från andra EU/EES-länder gäller att även de ska visa giltigt EU-kort för att få nödvändig vård. Kan de inte det ska de debiteras full vårdkostnad, på samma sätt som gäller för vuxna. Det gäller för all vård, BVC, mödravård och andra sjukvårdsbesök. EU-migranter och barn till dessa som saknar EU-kort är självbetalande för sin vård. Om en kvinna med EU-kort föder barn här ingår även eventuell vård till barnet under en viss tid. Självbetalande utan vårdförmåner För alla andra gäller följande. Fulla vårdförmåner inträder först när en person folkbokförs. För personer som vistas här med visum eller uppehållstillstånd, men som inte är folkbokförda, gäller att de är självbetalande för sin vård, såväl barn som vuxna. Det gäller för all vård, BVC, mödravård och andra sjukvårdsbesök. Det kan t ex vara en arbetskraftsinvandrare som inte folkbokförts. Det kan också vara en anhörig som inte har rätt att folkbokföra sig ännu. Det kan också vara en turist eller en tillfällig besökare. En person som visar ett kort från Migrationsverket om arbets- och uppehållstillstånd (med uppskjuten tillståndsprövning) och som inte är folkbokförd är alltså självbetalande för sin vård. Om en kvinna kommer till Sverige med uppehållstillstånd men inte är folkbokförd och föder barn här blir även barnet självbetalande för eventuell vård. De har således inga vårdförmåner. Är barnets föräldrar gifta och pappan är svensk medborgare och folkbokförd blir även barnet folkbokfört vid födelsen. (Är inte föräldrarna gifta görs ett faderskapsfastställande av socialnämnden precis som för alla andra.) Är föräldrarna gifta och pappan folkbokförd men inte svensk medborgare ska han söka uppehållstillstånd för barnet som anknytning till honom. När ett sådant uppehållstillstånd ges kan de söka folkbokföring för barnet. Folkbokföringsdatum avgör när personen räknas som inomlänsbo och får rätt till subventionerad vård. Region Örebro län Avgiftshandboken 21 (74)

22 Om en gravid kvinna har fått rätt att söka uppehållstillstånd här i Sverige och får stanna här medan Migrationsverket prövar ansökningen är hon självbetalande för såväl mödravård som förlossning. Hon är även självbetalande för barnets eventuella vård. (Vad som sägs om pappan i stycket ovan gäller även i dessa fall.) 22 (74) Avgiftshandboken Region Örebro län

23 3. Avgifter för svenska patienter Observera att samma avgifter gäller för både inomlänspatienter och utomlänspatienter. 3.1 Avgifter i öppen hälso- och sjukvård Avgifter vid besök Läkarbesök i primärvården Distriktsläkare och privatläkare i allmänmedicin 150 kr Vårdcentralernas jourmottagning efter kl mån-fre eller helger 200 kr Hembesök av läkare i allmänmedicin under dagtid (mån-fre) 200 kr Hembesök av läkare i allmänmedicin efter kl mån-fre eller helger 250 kr Läkarbesök i specialistvården Första besöket efter remiss från allmänmedicinare i primärvården inklusive läkare i studerandehälsovård Besök hos specialist med remiss från annan specialist för samma åkomma för att fastställa diagnos och påbörja behandling 160 kr Besök utan remiss eller som görs efter egen vårdbegäran 280 kr Specialistvård jourtid vid sjukhus kl till samt helger 330 kr 0 kr Patienter (utan frikort) som remitteras till specialistläkare från privat ej regionfinansierad vårdgivare betalar hel avgift för remissbesöket. Detta gäller även för patient som remitterats från en annan region. Sjukvårdande behandling Arbetsterapeut 100 kr Dietist 100 kr Distriktssköterska 100 kr Egenträning 100 kr Fysioterapeut/Sjukgymnast 100 kr Gruppbehandling 100 kr Kiropraktor 100 kr Kurator 100 kr Medicinsk fotvård 100 kr Logoped 100 kr Naprapat 100 kr Psykolog 100 kr Psykoterapeut, legitimerad 100 kr Sjuksköterska 100 kr Sjukvårdande behandling i övriga fall 100 kr 4 Enligt beslut i Landstingsfullmäktige, november 2004 samt Regionfullmäktige, november 2017 Region Örebro län Avgiftshandboken 23 (74)

24 Medicinsk service (laboratorium och röntgen) Provtagning inför, i samband med eller efter ett läkarbesök 0 kr Provtagning i primärvård efter remiss från sjukhus 0 kr Mellanliggande provtagning i primärvård som är ordinerad eller som görs för kontroll 100 kr PK-prov inklusive ordination 100 kr Dagrehabilitering Enhetlig besöksavgift 140 kr Screening Screeningundersökningar som patienten kallas till. Avgiften ingår inte i högkostnadsskyddet. Avgift för screening gäller oavsett var provet tas. Mammografi 0 kr 5 Cytologprov 0 kr 6 Screening av bukaorta (kroppspulsådern) 100 kr Avgifter vid besök som inte är fysiska (indirekta besök) Förlängning av sjukintyg per telefon 110 kr Digitala vårdkontakter inom primärvården 100 kr 7 Internetbaserad behandling enligt program (per vecka, alla vårdgivarkategorier) 100 kr 8 Telefonrådgivning av läkare som motsvarar ett besök 110 kr Avgifter för recept Av läkare gjord receptförnyelse per telefon, via 1177 Vårdguidens e-tjänster eller vid besök utan personlig läkarkontakt Årsförnyelse/ändring av dosexpedierade läkemedel av läkare (via Pascal, ett nationellt verktyg för ordination av dosläkemedel, där patienten får sina mediciner fördelade i påsar av dosapotek) 110 kr 110 kr Recept på profylaktiska (förebyggande, skyddande) läkemedel 180 kr Receptförskrivning av sjuksköterska vid indirekt besök, och förskrivning av förbrukningsartiklar på hjälpmedelskort per recept. 100 kr 3.2 Avgiftsbefriade besök Barnhälsovård Återbesök vid antibiotikaförskrivning när man avvaktat förskrivning vid det första besöket Vård som sker i kontrollerande syfte utan samförstånd med patienten eller då synnerliga skäl föreligger kan avgiftsbefrias. 5 På grund av nationellt beslut. 6 Enligt beslut i riksdagen 13 december Enligt beslut i regionfullmäktige 19 juni Enligt beslut i regionfullmäktige 23 oktober 2012 ( 101). 24 (74) Avgiftshandboken Region Örebro län

25 Vuxenhabiliteringen tillämpas avgiftsbefrielse för samtliga besök på grund av att gränsen mellan råd och stöd enligt LSS samt habiliterings- eller rehabiliteringsinsats enligt HSL anses oklar. 9 Besöksavgift betalas inte när en samordnad individuell planering (SIP) sker för en patient. Besök hos rehabkoordinatorer är avgiftsfria Avgiftsbefriade besök inom mödrahälsovård Mödrahälsovård är avgiftsbefriad. Graviditetsrelaterade problem i primärvården ingår i den avgiftsfria mödrahälsovården. Besök i specialistmödrahälsovården är avgiftsfria, men om patienten remitteras till annan specialistvård än specialistmödravård på grund av komplikation ska patienten betala besöksavgift. Rådgivning för födelsekontrollerande verksamhet, sterilisering och abortrådgivning är avgiftsbefriad. Besöksavgift tillämpas dock för besök hos familjeplaneringsläkare för rådgivning, undersökning och provtagning inför en eventuell abort därför att det i detta besök inte enbart ingår rådgivning. I besöket ingår att patienten får träffa en barnmorska. För det första besöket som görs hos kurator i direkt eller nära anslutning till familjeplaneringsmottagningen tas ingen avgift ut; för de därpå följande besöken hos kurator uttas avgift. Om abort ska utföras följer därefter en medicinsk abort eller en kirurgisk abort. För dessa åtgärder uttas slutenvårdsavgift eller besöksavgift för behandlingsbesök/läkarbesök, beroende på vilken av dessa vårdgivare patienten träffar. Ett tredje alternativ är att patienten genomför aborten i hemmet utan ytterligare besök. För uppföljande återbesök gäller besöksavgift enligt aktuell vårdgivarkategori. Avgift uttas för besök för sterilisering avseende samtliga vårdgivarkategorier, för steriliseringsoperation samt för besök på grund av komplikation till följd av preventivmedel. Sterilisering har vanligen föregåtts av en kostnadsfri rådgivning. Det första besöket hos kurator som rör missfall, missed abortion, intrauterin fosterdöd, fosterskada är avgiftsfritt. För de därpå följande samtalsbesöken gäller patientavgift. Preventivmedel (även s.k. dagen-efter-piller) som lämnas i samband med rådgivningen är kostnadsfria för patienten. Graviditetstest i samband med preventivmedelsrådgivning, abortrådgivning eller i andra fall där testet görs av medicinska skäl är avgiftsfritt. För graviditetstest som sker på patientens egen begäran betalar patienten 100 kronor. Aurorasamtal mot förlossningsrädsla. Screening för gynekologiskt cellprov är avgiftsfri. Till screeningverksamheten räknas även omprov då tidigare provet inte var bedömbart. Likaså omprov vid lättare förändringar (med hrhpv) för kvinnor år, som får ta om sitt prov efter fyra månader på barnmorskemottagning. Samtliga cellprov som tas av barnmorska på barnmorskemottagning är alltså gratis Avgiftsbefriade besök enligt smittskyddslagen (2004:168) Undersökning för att klarlägga om en patient är smittad av en allmänfarlig sjukdom är kostnadsfri. Det bör finnas en klinisk eller epidemiologisk misstanke. Fortsatt avgiftsfrihet gäller för besök och åtgärder 9 Avgiftsbefrielsen beslutades av Landstingsstyrelsen Region Örebro län Avgiftshandboken 25 (74)

26 som läkaren bedömer minska risken för smittspridning. Även läkemedel som läkaren bedömer minska risken för smittspridning är kostnadsfri. Läkaren prövar om patienten har rätt till kostnadsfrihet enligt smittskyddslagen. Kostnadsfrihet gäller bosatta och person som omfattas av vårdförmåner enligt EU/EES-regler samt utländska sjömän vid behandling av könssjukdom. Även asylsökande och personer som saknar tillstånd att vistas i landet och som vistas här stadigvarande har rätt till avgiftsfri smittskyddsvård. Övriga utländska personer är självbetalande för smittskyddsvård. 3.3 Avgiftsbefriade grupper inom öppenvården Patienter under 25 år betalar inte besöksavgift i öppen vård. 10 Betalningsskyldighet inträder den dag patienten fyller 25 år. De ska betala uteblivandeavgift. Personer som fyllt 85 år betalar inte för besök i öppenvård. De betalar inte heller de avgifter som ingår i högkostnadsskyddet för besök. Observera att avgiftsfriheten för personer som har fyllt 85 år enbart gäller de avgifter som ingår i högkostnadsskyddet det vill säga öppenvårdsavgift, indirekt besök, förskrivning och utprovning, inkontinensartikel samt tandvård som ges mot hälso- och sjukvårdens avgifter. Avgiftsfriheten gäller även för asylsökande och tillståndslösa som har fyllt 85 år. I övrigt betalar personer som fyllt 85 år andra avgifter som t.ex. vid inläggning i sjukhusvård, hjälpmedel, intyg m.m. Om personer som har fyllt 85 år skulle utebli från besök kan uteblivandeavgift tas ut enligt de regler som gäller när vuxna personer uteblir. Anhållna, häktade och intagna i kriminalvård (både svenska och utländska medborgare). Personer som genomgår militär grundutbildning och kompletterande utbildning (ID-kort Rekryt ) inklusive tjänstgörande i Hemvärnet. Personer som HIV-smittats i sjukvården Patient som ska donera organ Patienter som remitterats från Försäkringskassan för undersökningar och utlåtanden som behövs för Försäkringskassans handläggning av försäkringsärenden. 3.4 Återbudsregler och avgift vid uteblivet besök 11 Uteblivandeavgift tas ut om patient inte kommer på ett inbokat besök utan att ha av- eller ombokat besöket senast 24 timmar före besökstiden. Detta gäller även om besökstiden bokas samma dag. Uteblivandeavgiften ska vara minst 200 kronor. Om besöket hade kostat mer ska patienten betala besöksavgiften som uteblivandeavgift. Uteblivandeavgiften betalas även av patienter som är under 25 år och av patienter som har fyllt 85 år. 10 Enligt beslut i Regionfullmäktige, november Åldersgränsen infördes 1 mars 2011 efter ett beslut i landstingsfullmäktige i november Ovanstående regelverk om uteblivet besök fastställdes av regionfullmäktige i november 2016 (Diarienummer 16RS4397) 26 (74) Avgiftshandboken Region Örebro län