Rapport, projekt för riskbaserad importkontroll av animaliska livsmedel 2009
|
|
- Britt-Marie Henriksson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport, projekt för riskbaserad importkontroll av animaliska livsmedel 29 Innehåll Sammanfattning 1 Genomförande 1 Projekttid 1 Deltagare 1 Projektbeskrivning 2 Bakgrund och nuvarande situation 2 Projektbeskrivning 2 Motiv och syfte med projektet 2 Metod 3 1. Indelning av produkter i kategorier 3 2. Identifiering av faror 3 3. Riskrankning av kombinationer livsmedelkategori och fara 4 Hälsoeffekter, mikrobiologiska faror 4 Hälsoeffekter, kemiska faror 5 Modell för klassning av kombinationer livsmedelskategori - fara 6 Avgränsning 6 Importens storlek 6 Förekomst 7 Allvarlighet 7 Hantering 7 Resultat 8 Diskussion och slutsatser 14 Sammanfattning Målet för projektet har varit att ta fram en lättanvänd och funktionell riskklassificeringsmodell med ett poängsystem som underlättar prioriteringen av provtagningen av sändningar med animaliska livsmedel i den svenska gränskontrollen. En grupp sammansatt av experter från Livsmedelsverkets tillsyns- och forsknings- och utvecklingsavdelningar har deltagit i projektet, vilket har bestått av tre faser eller steg. Inledningsvis har importerade produkter indelats i kategorier relevanta att riskklassificera. I ett andra steg har faror i respektive kategori identifierats. Slutligen har en modell för klassning av kombinationer livsmedelskategori och fara tagits fram och de olika kategorierna riskrankats. Genomförande En gemensam arbetsgrupp inom Livsmedelsverkets tillsyns- och forsknings- och utvecklingsavdelningar har drivit arbetet i projektform, med arbete i projektmöten samt via ett projektrum på Livsmedelsverkets intranät. Projektet har letts av enheten för internationell handel på Tillsynsavdelningen. Gränskontrollstationernas personal har informerats om arbetets fortskridande och getts möjlighet att komma med synpunkter under hela processen. Projekttid Projektet har pågått mellan den 1 januari och den 3 juni 29. Deltagare Beställare: Referensgrupp: Projektledare: Projektgrupp: Anna Brådenmark, T/IH Roland Lindqvist, F/ST Leif Busk, F Åsa Kjellgren, T/IH Lilianne Abramsson Zetterberg, F/TO Mats Lindblad, F/MI Roland Lindqvist, F/ST Ingrid Nordlander, T/KP Lars Plym Forshell, T/ST 1
2 Projektbeskrivning Bakgrund/nuvarande situation Den svenska gränskontrollen av animaliska livsmedel från tredje land organiseras av Livsmedelsverket och sköts av fem gränskontroller på följande platser: Stockholms hamn, Arlanda flygplats, Göteborgs hamn, Landvetters flygplats och Helsingborgs hamn. EU:s gränskontroll av animaliska livsmedel baseras på bl.a. direktiv 97/78/EG om principerna för organisering av veterinärkontroller av produkter från tredje land, förordning 136/24/EG om veterinärkontroller av produkter från tredje land och beslut 21/812/EG om villkor för godkännande av gränskontrollstationer. Andelen fysiska kontroller av importvarorna regleras av kommissionens beslut 94/36/EG om minskning av frekvensen fysiska kontroller. Vilka varor som ska genomgå gränskontroll styrs av beslut 27/275/EG om förteckningar över djur och produkter som skall undersökas vid gränskontrollstationer. I den fysiska kontrollen fastställs att varorna inte påverkats menligt under transporten och kan förutom provtagning omfatta avvikelser vad gäller lukt, färg, konsistens, smak, vikt, temperatur och märkning. Vilken procentandel av sändningarna som ska provtas inom den fysiska kontrollen är inte reglerad i lagstiftningen. Inte heller regleras vilka varor som ska provtas eller för vilka ämnen eller agens varorna ska analyseras. Den provtagning som utförs inom ramen för den fysiska kontrollen sker enligt ett årligt program framtaget av Tillsynsavdelningens enhet för internationell handel. Då möjligheten till provtagning av lagstiftningsmässiga och ekonomiska skäl är begränsad är det viktigt att de prover som tas på ett korrekt sätt detekterar och kvantifierar förekomst och halter av de viktigaste farorna som förknippas med respektive varugrupp. Projektet avser att utifrån riskkriterier som fastställs av projektgruppen identifiera faror med var och en av de varor som importeras till Sverige. Med detta som grund är det projektgruppens uppgift att utveckla ett nationellt system för riskklassificering av animaliska produkter som ska gränskontrolleras. Med större precision i provtagningen kan importörernas och Livsmedelsverkets resurser utnyttjas optimalt och livsmedlens säkerhet på bästa sätt garanteras. Arbetet utgör ett led i Livsmedelsverkets arbete med riskklassificering, där riskklassificering av företag och riskklassificering i primärproduktionen är andra områden har drivits som projekt under 28 respektive 29. Detta nationella system för riskklassificering är tänkt att föregripa EU-kommissionens arbete med det framtida EU-övergripande systemet "Data mining" som via en matematisk modellering av kända data kommer att väga in riskkriterier vid urvalet av de sändningar som ska provtas. Med projektets resultat som grund kommer Livsmedelsverket även att kunna påverka EUkommissionens arbete med revideringen av beslut 94/36/EG om minskning av frekvensen fysiska kontroller och beslut 27/275/EG om förteckningar över djur och produkter som skall undersökas vid gränskontrollstationer, vilka står i begrepp att omarbetas och som kommer att påverkas av det nya "Data mining"-systemet. Projektbeskrivning Riskklassificeringsmodellen har utarbetats av en grupp sammansatt av experter från Livsmedelsverkets tillsynsavdelning och forsknings- och utvecklingsavdelningar. Riskerna är bedömda utifrån ett folkhälsoperspektiv. Djurhälsoaspekten har alltså inte beaktats i projektet. Motiv och syfte med projektet Syftet med projektet har varit att upprätta en enkel och funktionell modell för riskklassificering av olika kategorier av animaliska produkter från tredje länder som ska genomgå gränskontroll. Med ökad precision i provtagningen kan de resurser som allokerats för provtagning användas effektivt och riskbaserat. Modellen ska användas i arbetet med att utarbeta en riskbaserad, ändamålsenlig och kostnadseffektiv kontroll via det årliga provtagningsprogrammet för den svenska gränskontrollen med början 21. Ett andra syfte med projektet har varit att med projektets resultat som bakgrund påverka regelarbetet med och utformningen av revisionen av beslut 27/275/EG och 94/36/EG. 2
3 Metod Projektet har indelats i tre steg och respektive enhet har ansvarat för sitt expertområde: Steg 1: Indelning av produkter i kategorier Steg 2: Identifiering av faror Steg 3: Riskrankning av kombinationer livsmedelskategori och fara 1. Indelning av produkter i kategorier I det första steget delades produkterna in i kategorier relevanta att riskklassificera. Denna indelning gjordes efter att ha studerat importstatistiken för de svenska gränskontrollstationerna åren Kategorierna framgår av kolumn 1 i tabell Identifiering av faror Sakkunniga har identifierat faror som är relevanta att riskklassificera i respektive varukategori. Endast kända faror har riskklassificerats. Utgångspunkten har varit att endast faror där provtagning kan leda till åtgärd har tagits med i modellen. Hälsoeffekterna av de mikrobiologiska respektive kemiska farorna beskrivs nedan. Farorna framgår av framgår av tabell Riskrankning av kombinationer av livsmedelskategori och fara En modell med tilldelning av riskpoäng har tagits fram för kombinationerna av livsmedelskategori och fara. Den totala poängen har använts för att ranka kombinationerna av livsmedelskategori och mikrobiologisk respektive kemisk fara. 3
4 Produktkategori Nötkött, färskt (kylt och fryst) Mikrobiologiska hälsofaror Salmonella Kemiska hälsofaror Dioxiner, polyklorerade bifenyler (PCB), diklor-difenyl-triklormetyl-metan (DDT), läkemedelsrester Nötkött, värmebehandlat Salmonella Dioxiner, PCB, DDT, läkemedelsrester Fårkött, färskt (kylt och fryst) Salmonella Dioxiner, PCB, DDT, läkemedelsrester Viltkött, färskt (kylt och fryst) Salmonella Dioxiner, PCB, DDT Fjäderfäkött, färskt (kylt och fryst) Salmonella Dioxiner, PCB, DDT, läkemedelsrester Fjäderfäkött, värmebehandlat Salmonella Dioxiner, PCB, DDT, läkemedelsrester Fryst, färsk fisk, odlad Salmonella Metylkvicksilver (MeHg), dioxiner, PCB, DDT, läkemedelsrester Fryst, färsk fisk, viltfångad Salmonella MeHg, dioxiner, PCB, DDT, histamin Fisk, värmebehandlad, fryst, odlad Salmonella, patogena Vibrio spp. MeHg, dioxiner, PCB, DDT Fisk, värmebehandlad, fryst, viltfångad Konserverad fisk (95 % scombroida arter) Salmonella, patogena Vibrio spp. - MeHg, dioxiner, PCB, DDT Histamin, MeHg, dioxiner, PCB, DDT, bly (Pb) Havsräkor, värmebehandlade, viltfångade Salmonella - Salmonella, patogena Tigerräkor, värmebehandlade, odlade Vibrio spp. Dioxiner, PCB, DDT, läkemedelsrester Tigerräkor, färska, odlade Salmonella Dioxiner, PCB, DDT, läkemedelsrester Hummer, levande, viltfångad Salmonella - Salmonella, patogena Hummer, värmebehandlad, viltfångad Vibrio spp. - Kräftor, värmebehandlade Salmonella, patogena Vibrio spp. Läkemedelsrester Musslor, färska Salmonella, patogena Vibrio spp., E. coli Kadmium (Cd), dioxiner, PCB, DDT Musslor, värmebehandlade Salmonella, patogena Vibrio spp. Cd, dioxiner, PCB, DDT Mjölkprodukter, värmebehandlade Salmonella Dioxiner, PCB, DDT, läkemedelsrester Äggprodukter, värmebehandlade Salmonella Dioxiner, PCB, DDT, läkemedelsrester Honung Salmonella Pb, Cd, läkemedelsrester Tabell 1. Faror relevanta att riskklassificera för respektive produktkategori Hälsoeffekter - mikrobiologiska faror Endast de faror där resultat från provtagning kan leda till kontrollåtgärd är inkluderade. Indikatorbakterier inkluderas inte, med undantag av produktkategorin musslor, där det finns livsmedelssäkerhetskriterier i lagstiftningen. Salmonella: Efter ett halvt till några dygn drabbas man av kräkningar, diarréer, magkramper och feber. Följdsjukdomar i form av t.ex. ledbesvär kan förekomma. Dödsfall förekommer i sällsynta fall. Patogena Vibrio spp.: V. parahaemolyticus: Ger diarré, illamående och magsmärtor efter ca 4 till 3 timmar. V. cholerae: Symptomen kan variera från måttlig diarré till livshotande tillstånd. Inkubationstiden är vanligen ett till tre dygn. V. vulnificus kan orsaka blodförgiftning hos känsliga personer. 4
5 Escherichia coli: Med undantag för vissa toxinbildande stammar är E. coli inte en patogen bakterie. Förekomst av E. coli är dock en indikation på fekal förorening. För musslor finns ett livsmedelssäkerhetskriterium uppsatt i kommissionens förordning (EG) nr 273/25. Hälsoeffekter - kemiska faror Histamin: Ger akuta magsmärtor, kräkningar och diarré. Fall av histaminförgiftning från fisk förekommer sannolikt varje år i Sverige. Exotiska fiskarter från varmare vatten än de svenska dominerar. Dioxiner och PCB: Den mest giftiga dioxinen 2,3,7,8-tetraklorodibenzo-p-dioxin har klassificerats som cancerogen för människa av den internationella cancerforskningsorganisationen, IARC. Studier av grupper som utsatts för mycket höga mängder dioxiner och dioxinlika polyklorerade bifenyler har visat att ämnena bland annat orsakar störningar av immunförsvaret, ger effekter på reproduktionssystemet och störningar av det centrala nervsystemets funktion. Det är framförallt det växande fostret som är känsligt för dioxiner och PCB. Marginalerna mellan de exponeringsnivåer som vi har i Sverige och effektnivåer är inte tillfredsställande. Bly (Pb): Kan skada nervsystemet. Fostret och det växande barnet utgör den viktigaste riskgruppen. Hämmad blodbildning är en annan effekt som kan uppkomma vid exponering över bakgrundsnivå. Den mängd bly som den svenska befolkningen normalt får i sig via mat och dryck är idag så liten att hälsoeffekter inte är sannolika. Marginalen mellan de blodblyhalter som uppmätts hos gravida kvinnor och barn och de nivåer där mätbara effekter på gruppnivå kan börja uppträda är dock relativt liten (en faktor på 2-5). Kadmium (Cd): Ackumuleras i kroppen under lång tid. Höga koncentrationer byggs framförallt upp i njuren, vilket förorsakar en ökad risk för njurskador med ökad ålder. Kadmium är av WHO:s cancerexperter klassad som cancerogen hos människa. Metylkvicksilver: Kan påverka det centrala nervsystemet. Fosterstadiet är den mest känsliga perioden. I en nyligen genomförd riskvärdering av metylkvicksilver i fisk drog man dock slutsatsen att exponeringen för metylkvicksilver hos den absoluta majoriteten av den svenska befolkningen ligger på en nivå som idag kan antas vara säker utifrån den högsta exponering som anses vara säker ur en hälsomässig synvinkel. Överskridanden av säkra exponeringar ses hos det fåtal personer som regelbundet äter fisk med förhöjda halter, samt hos personer som äter alla sorters fisk mycket ofta. DDT: De hälsoeffekter som mest diskuteras just nu är negativ påverkan på fostertillväxt och effekter på den manliga reproduktionsförmågan. Den exponering vi har i Sverige ligger med stor sannolikhet på en säker nivå. Musseltoxiner Paralytic Shellfish Toxins (PST) består av ett 2-tal toxiner, alla derivat av saxitoxin (STX). Toxinerna ger neurotoxiska effekter. Överföringen av nervimpulser i perifera nerver och till muskelvävnad inhiberas, vilket leder till förlamning. Den förgiftning som kan uppstå till följd av intag av PSP-toxiner måste betraktas som allvarlig och potentiellt livshotande. Det faktum att vi hittills i Sverige varit förskonade från sådana förgiftningsfall innebär inte alls att vi kan anse att risken för allvarlig förgiftning är obefintlig. Diarrhoetic Shellfish Toxins (DST) verkar genom att hämma serin-/treoninproteinfosfataser. Detta leder till störningar i vattenbalansen i tarmen, vilket kan medföra förlust av vätska. Symtomen uppträder oftast efter ca 3 minuter till några timmar efter intag. Hur allvarlig förgiftning som uppstår beror av intagen dos, individuell känslighet och hur snabbt toxinerna elimineras. De observerade symtomen utgörs främst av svår diarré, illamående, kräkningar, buksmärtor, magkramper och frossbrytningar. DSP orsakar inte livshotande förgiftningar och generellt blir förgiftade personer helt återställda efter ca 3 dygn, oberoende av om de får medicinsk behandling eller inte. Amnesic Shellfish Toxins (AST) kan ge neurotoxiska effekter. De vanligaste symtomen är illamående, kräkningar, magkramper, huvudvärk, diarré och slutligen minnesförlust. 5
6 Läkemedel och biocider som används på livsmedelsproducerande djur och som det ur toxikologisk synvinkel är berättigat att kontrollera: 1. Substanser som är tillåtna inom EU: Substansgrupper som har riskbedömts av kommittén för veterinärmedicinska läkemedel, CVMP, och placerats in i någon av bilagorna till Rådets förordning (EEG) nr. 2377/9. antibiotika (penicillin, sulfa osv.) i nötkött, mjölk, fjäderfäkött och honung pga. risken för allergi. organiska fosforföreningar i fjäderfäkött och äggprodukter pga. akuta neurotoxiska effekter. 2. Substanser som inte är tillåtna inom EU: Hormoner som används i tillväxtbefrämjande syfte eller på annat sätt. Carbadox är genotoxiskt och ger en cancerogen metabolit, men används mycket som tillväxtbefrämjare i svinproduktion utanför EU. Metrifonat (triklorfon) misstänkt cancerogen, mutagen, fosterskadande, neurotoxisk. Codex Alimentarius har bedömt högsta tillåtna restmängder (MRL) för mjölk (5 ppb), men inte för vävnader. Kloramfenikol genotoxisk och ger skador på blodbildande organ aplastisk anemi Nitrofuraner genotoxiska, ev. cancerogena Malakitgrönt genotoxiskt, trolig cancerogen Modell för klassning av kombinationer livsmedelskategori - fara En modell har upprättats där varje kombination av livsmedelskategori och fara har tilldelats olika sammanlagd riskpoäng beroende på storlek av importen, graden av förekomst och farans grad av allvarlighet. Alla skalor är logaritmiska. En skillnad på tio riskpoäng innebär en tio gånger större import/förekomst/allvarlighet. Hantering har tilldelats en negativ riskpoängsumma i de fall normal upphettning minskar faran i samband med tillagningen i ett senare led. En hanteringspoäng på -1 betyder att risken minskat tio gånger. Summan av riskpoängen för importens storlek, förekomst, allvarlighet och hantering har använts för att ranka kombinationerna av livsmedelskategori och fara, se tabell 4 och tabell 5. Avgränsning Avsaknaden av data för total import till EU per ursprungsland gör att det är svårt att säga om förekomsten av faror är större i import från vissa länder. Ursprungsland har därför inte tagits med som riskfaktor. Importens storlek Den genomsnittliga årliga importen för varje produktgrupp har uppskattats via data ur Livsmedelsverkets databas REDA, ur vilken statistik från gränskontrollens verksamhet kan sammanställas. 6
7 Riskpoängskalan är följande: Mycket liten import: 5 poäng < 2 ton/år Liten import: 1 poäng 2-63 ton/år Medelstor import: 15 poäng 63-2 ton/år Stor import: 2 poäng 2-63 ton/år Mycket stor import: 25 poäng > 63 ton/år Förekomst Förekomsten av faran har uppskattats genom att studera frekvensen RASFF-meddelanden för respektive kombination av livsmedelskategori och fara. Rapid Alert System for Food and Feed, RASFF, är ett snabbvarningssystem inom EU avseende foder och livsmedel. Alla RASFFmeddelanden som utfärdats vid avvisning vid någon av EU:s gränskontrollstationer mellan åren 23 och 28 har gåtts igenom och utgjort underlag för uppskattning av förekomst. Då RASFF-databasen endast innehåller data om faror som lett till avvisning i gränskontrollen och inte redovisar den totala importen eller negativa svar på tagna prover, utgör RASFF-meddelanden en grov uppskattning av förekomsten. Samtidigt utgör den en värdefull informationskälla, då underlaget, som representerar fynd i hela EU, är avsevärt mycket större än vad som kan extraheras enbart ur Livsmedelsverkets egen databas. Riskpoängskalan är följande: Liten förekomst: 5 poäng Enstaka fall Medelstor förekomst: 1 poäng Förekommer vissa år Stor förekomst: 15 poäng Förekommer varje år Allvarlighet Riskpoängskalan för allvarlighet av mikrobiologiska faror är följande: Liten allvarlighet: 5 poäng Oftast övergående besvär Medelstor allvarlighet: 1 poäng Risk för kroniska besvär, följdsjukdomar Stor allvarlighet: 15 poäng Risk för dödsfall Riskpoängskalan för allvarlighet av kemiska faror är följande: Liten allvarlighet: 5 poäng Akuttoxisk men inte cancerogen eller mutagen, risk för resistensutveckling Medelstor allvarlighet: 1 poäng Ackumuleras i kroppen men har tröskelvärde, cancerogen Stor allvarlighet: 15 poäng Risk för cancer eller dödsfall, genotoxisk, utan tröskelvärde Hantering En hanteringspoäng på -1 betyder att risken minskat tio gånger efter hantering i ett senare led. Tabell 2. Modell för klassning av kombinationer livsmedelskategori - fara Riskfaktor Riskpoäng Bedömning IMPORTENS STORLEK Mycket liten 5 Liten 1 Medelstor 15 Stor 2 Mycket stor 25 FARANS FÖREKOMST Liten 5 Medelstor 1 Stor 15 FARANS ALLVARLIGHET Liten 5 Medelstor 1 Stor 15 HANTERING SOM MINSKAR RISK Ja -1 Nej Summa: 7
8 Resultat I tabell 3 listas de aktuella livsmedelskategorierna tillsammans med poäng för importens storlek, förekomst av fara, farans allvarlighet och efterföljande hantering för olika livsmedelskategorier enligt beskrivningen ovan. Endast varukategorier med minst "mycket liten" förekomst har getts en total riskpoängsumma. Tabell 3. Riskpoäng för importens storlek, förekomst av fara, farans allvarlighet och efterföljande hantering för olika livsmedelskategorier Ordn.nr. Livsmedelskategori Kategori, fara Fara Import Förekomst Allvarlighet Hantering Summa 1 Nötkött, färskt Kemisk Förbjudna LM Nötkött, färskt Kemisk Tillåtna LM Nötkött, färskt Mikrobiologisk Salmonella Nötkött, färskt Kemisk Dioxin 5 Nötkött, färskt Kemisk PCB 6 Nötkött, färskt Kemisk DDT 7 Nötkött, värmebehandlat Kemisk Förbjudna LM 8 Nötkött, värmebehandlat Kemisk Tillåtna LM 9 Nötkött, värmebehandlat Kemisk Dioxin 1 Nötkött, värmebehandlat Kemisk PCB 11 Nötkött, värmebehandlat Kemisk DDT 12 Fårkött, färskt Kemisk Förbjudna LM Fårkött, färskt Kemisk Tillåtna LM 14 Fårkött, färskt Mikrobiologisk Salmonella Fårkött, färskt Kemisk Dioxin 16 Fårkött, färskt Kemisk PCB 17 Fårkött, färskt Kemisk DDT 18 Viltkött, färskt Kemisk Dioxin 19 Viltkött, färskt Kemisk PCB 2 Viltkött, färskt Kemisk DDT 21 Viltkött, färskt Mikrobiologisk Salmonella 22 Fjäderfäkött, färskt Kemisk Förbjudna LM Fjäderfäkött, färskt Kemisk Tillåtna LM Fjäderfäkött, färskt Mikrobiologisk Salmonella Fjäderfäkött, färskt Kemisk Dioxin 26 Fjäderfäkött, färskt Kemisk PCB 27 Fjäderfäkött, färskt Kemisk DDT 28 Fjäderfäkött, värmebehandlat Kemisk Förbjudna LM
9 Riskbaserad importkontroll Ordn.nr. Livsmedelskategori Kategori, fara Fara Import Förekomst Allvarlighet Hantering Summa 29 Fjäderfäkött, värmebehandlat Kemisk Tillåtna LM 3 Fjäderfäkött, värmebehandlat Mikrobiologisk Salmonella Fjäderfäkött, värmebehandlat Kemisk Dioxin 32 Fjäderfäkött, värmebehandlat Kemisk PCB 33 Fjäderfäkött, värmebehandlat Kemisk DDT 34 Fryst, färsk fisk, odlad Kemisk Förbjudna LM Fryst, färsk fisk, odlad Kemisk Tillåtna LM Fryst, färsk fisk, odlad Kemisk Dioxin 37 Fryst, färsk fisk, odlad Kemisk PCB 38 Fryst, färsk fisk, odlad Kemisk DDT 39 Fryst, färsk fisk, odlad Kemisk MeHg 4 Fryst, färsk fisk, viltfångad Mikrobiologisk Salmonella Fryst, färsk fisk, viltfångad Kemisk Dioxin 42 Fryst, färsk fisk, viltfångad Kemisk PCB 43 Fryst, färsk fisk, viltfångad Kemisk DDT Fryst, färsk fisk, viltfångad Kemisk MeHg 45 Fryst, färsk fisk, viltfångad Kemisk Pb Fryst, färsk fisk, viltfångad Kemisk Histamin Fryst, värmebeh. fisk, odlad Kemisk Förbjudna LM Fryst, värmebeh. fisk, odlad Kemisk Tillåtna LM Fryst, värmebeh. fisk, odlad Mikrobiologisk Salmonella 5 Fryst, värmebeh. fisk, odlad Mikrobiologisk Vibrio 51 Fryst, värmebeh. fisk, odlad Kemisk Dioxin 52 Fryst, värmebeh. fisk, odlad Kemisk PCB 53 Fryst, värmebeh. fisk, odlad Kemisk DDT 54 Fryst, värmebeh. fisk, odlad Kemisk MeHg 55 Fryst, värmebeh. fisk, viltfångad Mikrobiologisk Salmonella 56 Fryst, värmebeh. fisk, viltfångad Mikrobiologisk Vibrio 57 Fryst, värmebeh. fisk, viltfångad Kemisk Dioxin 58 Fryst, värmebeh. fisk, viltfångad Kemisk PCB 59 Fryst, värmebeh. fisk, viltfångad Kemisk DDT 6 Fryst, värmebeh. fisk, viltfångad Kemisk MeHg 61 Konserverad fisk Kemisk Dioxin 9
10 Riskbaserad importkontroll Ordn.nr. Livsmedelskategori Kategori, fara Fara Import Förekomst Allvarlighet Hantering Summa 62 Konserverad fisk Kemisk PCB 63 Konserverad fisk Kemisk DDT 64 Konserverad fisk Kemisk MeHg 65 Konserverad fisk Kemisk Pb 66 Konserverad fisk Kemisk Cd Konserverad fisk Kemisk Histamin Havsräkor, värmebeh., 68 viltfångade Mikrobiologisk Salmonella 69 Tigerräkor, värmebehandlade Kemisk Förbjudna LM Tigerräkor, värmebehandlade Kemisk Tillåtna LM Tigerräkor, värmebehandlade Mikrobiologisk Salmonella Tigerräkor, värmebehandlade Mikrobiologisk Vibrio 73 Tigerräkor, värmebehandlade Kemisk Dioxin 74 Tigerräkor, värmebehandlade Kemisk PCB 75 Tigerräkor, värmebehandlade Kemisk DDT 76 Tigerräkor, färska Kemisk Förbjudna LM Tigerräkor, färska Kemisk Tillåtna LM Tigerräkor, färska Mikrobiologisk Salmonella 79 Tigerräkor, färska Kemisk Dioxin 8 Tigerräkor, färska Kemisk PCB 81 Tigerräkor, färska Kemisk DDT 82 Hummer, levande Kemisk PCB Hummer, levande Kemisk Pb 84 Hummer, värmebehandlad Kemisk Pb 85 Hummer, värmebehandlad Kemisk Cd 86 Kräftor, värmebehandlade Kemisk Förbjudna LM Kräftor, värmebehandlade Kemisk Tillåtna LM Kräftor, värmebehandlade Mikrobiologisk Salmonella 89 Kräftor, värmebehandlade Mikrobiologisk Vibrio Musslor, färska Mikrobiologisk Salmonella Musslor, färska Mikrobiologisk Vibrio Musslor, färska Mikrobiologisk E. coli Musslor, färska Kemisk Dioxin 1
11 Riskbaserad importkontroll Ordn.nr. Livsmedelskategori Kategori, fara Fara Import Förekomst Allvarlighet Hantering Summa 94 Musslor, färska Kemisk PCB 95 Musslor, färska Kemisk DDT 96 Musslor, färska Kemisk Cd Musslor, färska Kemisk Musseltoxin Musslor, värmebehandlade Mikrobiologisk Salmonella Musslor, värmebehandlade Mikrobiologisk Vibrio 1 Musslor, värmebehandlade Kemisk Dioxin 11 Musslor, värmebehandlade Kemisk PCB 12 Musslor, värmebehandlade Kemisk DDT 13 Musslor, värmebehandlade Kemisk Cd 14 Musslor, värmebehandlade Kemisk Musseltoxin Mjölkprodukter, 15 värmebehandlade Kemisk Förbjudna LM Mjölkprodukter, 16 värmebehandlade Kemisk Tillåtna LM Mjölkprodukter, 17 värmebehandlade Mikrobiologisk Salmonella Mjölkprodukter, 18 värmebehandlade Kemisk Dioxin Mjölkprodukter, 19 värmebehandlade Kemisk PCB Mjölkprodukter, 11 värmebehandlade Kemisk DDT 111 Äggprodukter, värmebehandlade Kemisk 112 Äggprodukter, värmebehandlade Kemisk 113 Äggprodukter, värmebehandlade Mikrobiologisk 114 Äggprodukter, värmebehandlade Kemisk 115 Äggprodukter, värmebehandlade Kemisk 116 Äggprodukter, värmebehandlade Kemisk Förbjudna LM Tillåtna LM Salmonella Dioxin PCB DDT 117 Honung Kemisk Förbjudna LM Honung Kemisk Tillåtna LM Honung Kemisk Pb 12 Honung Kemisk Cd
12 Efter att ha sammanställt riskpoängen för respektive kombination av varukategori och fara erhölls en riskrankning för farorna. Då det är svårt att göra en korrekt jämförelse mellan mikrobiologiska och kemiska faror redovisas riskrankningen för dessa två grupper separat. Riskrankningen för mikrobiologiska faror presenteras i tabell 4 och den för kemiska faror i tabell 5. Tabell 4. Utfall i modellen - mikrobiologiska faror Livsmedelskategori Fara Totalt Fryst, färsk fisk, viltfångad Salmonella 4 Fjäderfäkött, värmebehandlat Salmonella 4 Kräftor, värmebehandlade Vibrio 35 Tigerräkor, värmebehandlade Salmonella 3 Fårkött, färskt Salmonella 3 Musslor, värmebehandlade Salmonella 25 Nötkött, färskt Salmonella 25 Fjäderfäkött, färskt Salmonella 25 Musslor, färska E. coli 1 Musslor, färska Salmonella 1 Äggprodukter, värmebehandlade Salmonella Havsräkor, värmebeh., viltfångade Salmonella Fryst, värmebeh. fisk, odlad Vibrio Tigerräkor, värmebehandlade Vibrio Tigerräkor, färska Salmonella Kräftor, värmebehandlade Salmonella Kräftor, värmebehandlade Vibrio Fryst, värmebeh. fisk, viltfångad Vibrio Fryst, värmebeh. fisk, viltfångad Salmonella Fryst, värmebeh. fisk, odlad Salmonella Musslor, värmebehandlade Vibrio Mjölkprodukter, värmebehandlade Salmonella Tabell 5. Utfall i modellen - kemiska faror Livsmedelskategori Fara Totalt Fryst, färsk fisk, odlad Förbjudna LM 55 Fjäderfäkött, värmebehandlat Förbjudna LM 5 Konserverad fisk Histamin 45 Konserverad fisk Cd 45 Fryst, värmebeh. fisk, odlad Förbjudna LM 45 Fryst, färsk fisk, viltfångad Pb 45 Fårkött, färskt Förbjudna LM 45 Kräftor, värmebehandlade Förbjudna LM 4 Tigerräkor, färska Förbjudna LM 4 Tigerräkor, värmebehandlade Förbjudna LM 4 Fryst, färsk fisk, viltfångad Histamin 4 Fryst, färsk fisk, odlad Tillåtna LM 4 Fryst, färsk fisk, viltfångad DDT 35 Fjäderfäkött, färskt Förbjudna LM 35 Honung Förbjudna LM 3 Äggprodukter, värmebehandlade Förbjudna LM 3 Mjölkprodukter, värmebehandlade Förbjudna LM 3 Kräftor, värmebehandlade Tillåtna LM 3 Fryst, värmebeh. fisk, odlad Tillåtna LM 3 Nötkött, färskt Förbjudna LM 3 12
13 Nötkött, färskt Tillåtna LM 3 Musslor, färska Musseltoxin 25 Hummer, levande PCB 25 Tigerräkor, färska Tillåtna LM 25 Tigerräkor, värmebehandlade Tillåtna LM 25 Honung Tillåtna LM 2 Äggprodukter, värmebehandlade Dioxin 2 Äggprodukter, värmebehandlade Tillåtna LM 2 Fjäderfäkött, färskt Tillåtna LM 2 Musslor, färska Cd 2 Honung Cd Fryst, färsk fisk, odlad MeHg Fryst, färsk fisk, viltfångad Dioxin Fryst, färsk fisk, viltfångad PCB Fårkött, färskt Dioxin Fryst, färsk fisk, viltfångad MeHg Nötkött, värmebehandlat Förbjudna LM Nötkött, värmebehandlat Tillåtna LM Nötkött, färskt DDT Fjäderfäkött, färskt PCB Fryst, värmebeh. fisk, odlad Dioxin Fryst, värmebeh. fisk, odlad PCB Fryst, värmebeh. fisk, odlad DDT Fryst, värmebeh. fisk, odlad MeHg Fryst, värmebeh. fisk, viltfångad Dioxin Fryst, värmebeh. fisk, viltfångad PCB Fryst, värmebeh. fisk, viltfångad DDT Fryst, värmebeh. fisk, viltfångad MeHg Konserverad fisk Dioxin Konserverad fisk PCB Konserverad fisk DDT Konserverad fisk MeHg Konserverad fisk Pb Nötkött, färskt PCB Nötkött, färskt Dioxin Nötkött, värmebehandlat DDT Fjäderfäkött, värmebehandlat DDT Tigerräkor, värmebehandlade Dioxin Tigerräkor, värmebehandlade PCB Tigerräkor, värmebehandlade DDT Nötkött, värmebehandlat PCB Fjäderfäkött, värmebehandlat PCB Tigerräkor, färska Dioxin Tigerräkor, färska PCB Tigerräkor, färska DDT Fjäderfäkött, värmebehandlat Dioxin Hummer, levande Pb Hummer, värmebehandlad Pb Hummer, värmebehandlad Cd Nötkött, värmebehandlat Dioxin Fjäderfäkött, färskt Dioxin Musslor, färska Dioxin 13
14 Musslor, färska PCB Musslor, färska DDT Fryst, färsk fisk, odlad DDT Fjäderfäkött, värmebehandlat Tillåtna LM Musslor, värmebehandlade Dioxin Musslor, värmebehandlade PCB Musslor, värmebehandlade DDT Musslor, värmebehandlade Cd Musslor, värmebehandlade Musseltoxin Fryst, färsk fisk, odlad PCB Mjölkprodukter, värmebehandlade Tillåtna LM Mjölkprodukter, värmebehandlade Dioxin Mjölkprodukter, värmebehandlade PCB Mjölkprodukter, värmebehandlade DDT Fårkött, färskt PCB Fryst, färsk fisk, odlad Dioxin Fårkött, färskt Tillåtna LM Äggprodukter, värmebehandlade PCB Äggprodukter, värmebehandlade DDT Fårkött, färskt DDT Fjäderfäkött, färskt DDT Honung Pb Diskussion och slutsatser Riskklassificeringsmodellen kommer att utvärderas i praktiken genom att ligga till grund för framtida provtagningsprogram i den svenska gränskontrollen av livsmedel. Enheten för internationell handel bevakar kontinuerligt förekomsten av faror samt nytillkomna faror. När nya kunskaper och erfarenheter tillkommer kan de användas för att omvärdera utfallet med nytillkomna data för import, förekomst och allvarlighet. Modellen är byggd på uppskattning av data. Framför allt förekomst är svår att kvantifiera, då tillgång till negativa provtagningsresultat saknas, liksom uppgifter om den totala importen till EU. Poängskalan utgör därför en förhållandevis grov, men värdefull, indikation på hur vanligt förekommande en viss fara är. Riskbedömningen har endast gjorts på faror som är möjliga att riskklassificera. Den explorativa kontrollen av nya ämnen i gränskontrollen, baserad på omvärldsbevakning, kommer därför att ligga utanför denna modell och sådan provtagning sker enligt andra kriterier än de som ingår i modellen. Utfallet i modellen kommer att ligga till grund för förhandlingsarbetet inom EU vid revideringen av beslut 94/36/EG om minskning av frekvensen fysiska kontroller och beslut 27/275/EG om förteckningar över djur och produkter som skall undersökas vid gränskontrollstationer. 14
Kontroll av läkemedel och otillåtna ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung
Kontroll av läkemedel och otillåtna ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung - 2015 Svensk produktion Bakgrund Alla medlemsstater i EU måste genomföra ett årligt riskbaserat kontrollprogram för restsubstanser
SAMMANSTÄLLNING AV LAG- OCH DOKU- MENTATIONSKRAV FÖR IMPORTERADE LIVSMEDEL OCH LIVSMEDEL FRÅN EU.
SAMMANSTÄLLNING AV LAG- OCH DOKU- MENTATIONSKRAV FÖR IMPORTERADE LIVSMEDEL OCH LIVSMEDEL FRÅN EU. Antalet IP Livsmedel-anslutna företag ökar stadigt och vi ser en stor ökning bland företag som är verksamma
Riskklassificering i primärproduktionen
Riskklassificering i primärproduktionen SLV, SJV, SVA Hearing 15 oktober, Uppsala Projektgrupp Katarina Bäcklund Stålenheim Anders Glynn Ann Lindberg Mats Lindblad Erik Nordkvist Monica Olsen Anita Strömberg
Är maten giftig? När är det fara å färde?
Är maten giftig? När är det fara å färde? Livsmedelsverkets syn på risker med maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Temakväll 2015-02-02 Vilka är de
Algtoxiner, bakterier och virus i tvåskaliga blötdjur Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna
Algtoxiner, bakterier och virus i tvåskaliga blötdjur Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna Här hittar du information om kontroll av tvåskaliga blötdjur för analys av
Livsmedelsverkets författningssamling
Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 1998:26) om levande tvåskaliga blötdjur; (H 304:1) Utkom från trycket den 7 april 2003
Hur står det till med matfisken i Norrbotten?
Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer
Europeiska unionens råd Bryssel den 31 augusti 2015 (OR. en)
Europeiska unionens råd Bryssel den 31 augusti 2015 (OR. en) 11584/15 AGRILEG 162 DENLEG 114 VETER 65 FÖLJENOT från: Europeiska kommissionen inkom den: 28 augusti 2015 till: Komm. dok. nr: D037347/04 Ärende:
Provtagning av färska kryddor och bladgrönsaker
MILJÖFÖRVALTNINGEN Provtagning av färska kryddor och bladgrönsaker En rapport från Miljöförvaltningen av Frida Lund och Gun Nyström -2-5 www.stockholm.se/miljoforvaltningen SAMMANFATTNING Projektet är
Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?
2012-03-28 Rapport angående uppdrag nr 215 1042, dnr 235-4460-10Mm Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött? Maria Wennberg 1 Ingvar Bergdahl 1 1 Yrkes- och miljömedicin, Institutionen
Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV
Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Fara och risk Flera bekämpningsmedel kan ge hälsoeffekter (innebär
Projektplan för Riksprojekt 2009 Patogener i importerat grönt
1 (6) Projektplan för Riksprojekt 2009 Patogener i importerat grönt Livsmedelsverket inbjuder härmed alla landets kommuner att delta i Riksprojekt 2009. Avsikten med projektet är att kartlägga Salmonella,
operativa mål för livsmedelskontrollen Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december
2016-12-06 Gemensamt fokus - operativa mål för livsmedelskontrollen 2017-2019 Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december 2016. Operativa mål - säkert dricksvatten
Utredning av utlandsresenär
Mag- tarm smitta Utredning av utlandsresenär Utlandsresenärer med symtom på magtarmsmitta rekommenderas i första hand lämna faecesodling (tarmpatogena bakterier). Vid speciell misstanke kan prov även
Provtagning. Agenda. Varför ska företag ta prov? Mats Lindblad Riskvärderare mikrobiologi Livsmedelsverket
Provtagning Mats Lindblad Riskvärderare mikrobiologi Livsmedelsverket Agenda Varför ta prov? Av vad? Och hur? - Livsmedelsföretag -Myndighet Varför ska företag ta prov? Verifiera att HACCP-baserade förfaranden
Prioritering av produkter som kan kontrolleras efter gränskontrollen Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen
Prioritering av produkter som kan kontrolleras efter gränskontrollen Stödjande instruktion för skontrollen Här hittar du en översikt av vad som kan kontrolleras på importerade från land utanför EU. Information
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om fastställande av djurhälsoregler
MHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund
MHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund Docent Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Metaller Naturligt förekommande i mark, vatten och grödor Återfinns i alla levande
Kontroll av kosttillskott Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner
Kontroll av kosttillskott Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner Syftet med livsmedelslagstiftningen är att skydda människors liv och hälsa, och att se till att de inte blir vilseledda
Kontroll av badvattenkvalitet på strandbad i Luleå 2006
Miljönämnden 2007 01 18 16 1 Kontroll av badvattenkvalitet på strandbad i Luleå 2006 Skrivelse från kommunrevisionen Miljönämnden har fått en skrivelse från kommunrevisionen angående badvattenkvaliteten
Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun
Miljö och hälsoskydd Projekt Provtagning av köttfärs i butik 2008 Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun 1(5) Sammanfattning För att kontrollera den hygieniska kvaliteten på butiksmald köttfärs har provtagning
Fiskbranschens Vägledning 1
Fiskbranschens Vägledning 1 ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN I SAMBAND MED HANTERING AV FÄRSK FISK OCH SKALDJUR. Om inte normal utsortering eller skyddande processteg reducerar risker till en acceptabel nivå skall
Objudna gäster i tarmen vilka är vi?
Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,
Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR
24.5.2017 L 135/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2017/880 av den 23 maj 2017 om bestämmelser för användningen av ett MRL-värde som fastställts för en farmakologiskt
Kontrollhandbok Provtagning. Del 4 Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov
Kontrollhandbok Provtagning Del 4 Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov Innehåll Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov... 3 Vem ska bedöma livsmedelsprov?... 3 Bedömningsterminologi... 4 Hur
Förändring av Livsmedelsverkets Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid
INFORMATION 1 (6) Datum 2011-09-01 Till Livsmedelsföretagare i Köpings kommun Förändring av Livsmedelsverkets Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid Den offentliga kontrollen
Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.
Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Skillnad på fara och risk! Många bekämpningsmedel kan ge hälsoeffekter
Importera färdigförpackade livsmedel
Importera färdigförpackade livsmedel Information till dig som vill importera färdigförpackade livsmedel Starta verksamheten I den här broschyren kan du som vill importera och sälja färdigförpackade livsmedel
LIVSMEDELSVERKET BAKGRUNDSPROMEMORIA 1 (9) Regelutvecklingsavdelningen P Ekegren. 1. Förslaget i korthet
LIVSMEDELSVERKET BAKGRUNDSPROMEMORIA 1 (9) Regelutvecklingsavdelningen P Ekegren 2014-06-17 Dnr: 470/2014 Saknr: 6.3 Nya regler om utförsel av vissa fiskarter från Östersjöområdet samt upphävande av Livsmedelsverkets
EU s granskning av Sveriges livsmedelskontroll 2010 vad blev resultatet?
EU s granskning av Sveriges livsmedelskontroll 2010 vad blev resultatet? FAH september 2010 Nils Alesund 08-452 75 98 Food and Veterinary Office, FVO FVO är EUs kontrollmyndighet med uppgift att genom
Myndighetsmål för operativa förutsättningar
2016-11-24 Myndighetsmål för operativa förutsättningar Offentlig livsmedelskontroll utförs för att verifiera efterlevnaden av bestämmelser som syftar till att förhindra, undanröja eller reducera hälsorisker.
operativa mål för livsmedelskontrollen Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december
2016-11-24 Gemensamt fokus - operativa mål för livsmedelskontrollen 2017-2019 Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december 2016. Myndighetsmål för operativa
Du ansvarar för dina kosttillskott
Du ansvarar för dina kosttillskott Till dig som tillverkar eller säljer kosttillskott I detta informationsblad kan du som livsmedelsföretagare läsa om kosttillskott. Informationen ger en överblick över
Dricksvatten. Kristina Jakobsson Arbets-och miljömedicin, Lund. Skånes miljö- och hälsoskyddsförbund Åkersberg 2014-10-02
Dricksvatten Kristina Jakobsson Arbets-och miljömedicin, Lund Skånes miljö- och hälsoskyddsförbund Åkersberg 2014-10-02 Den som har en enskild brunn ansvarar själv för vattenkvaliteten och för att hålla
Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan
Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan En mappning mellan två olika beslutsstöd SIL 3.1 Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...
MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat
MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala
Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt 2016. Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun
Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt 2016 Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun Under januari 2016 genomförde livsmedelsavdelningen på förvaltningen
Dioxiner i lax och tolerabelt intag
Dioxiner i lax och tolerabelt intag Emma Halldin Ankarberg Toxikolog vid Risk-och nyttovärderingsavdelningen Petra Bergkvist Statsinspektör vid avdelning Styrning och uppföljning Seminarium för smoltkompensationsodlare
Du ansvarar för dina kosttillskott
Du ansvarar för dina kosttillskott Till dig som tillverkar eller säljer kosttillskott I detta informationsblad kan du som livsmedelsföretagare läsa om kosttillskott. Informationen ger en överblick om vilka
Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd
Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och En mappning mellan två olika beslutsstöd Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...
Riktad kontroll 2012 Kosttillskott
MILJÖFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR LIVS MEDELSKONTROLL TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-04-03 Handläggare: Daniel Persson Telefon: 08-508 28 758 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-04-16 p. 12 En rapport
Kommentarer och redovisning av åtgärder till FVO:s preliminära rapport DG(SANCO)/9268/2003
LIVSMEDELSVERKET BILAGA 1 1 (4) Kommentarer och redovisning av åtgärder till FVO:s preliminära rapport DG(SANCO)/9268/2003 Översättningsfel i den svenska rapporten I rapportens inledning är datumet för
Enligt livsmedelslagstiftningen
Bilaga 1 KONTROLLPLAN 2017 Enligt livsmedelslagstiftningen 2016-11-11 Miljöenheten Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Livsmedelslagstiftningens syfte... 3 3 Kontroll av livsmedelsanläggningar...
Dioxiner och PCB i vår Östersjöfisk
Dioxiner och PCB i vår Östersjöfisk Marie Aune Kemist, Teamchef Rickard Bjerselius Toxikolog, Teamchef Avdelningen för undersökning och vetenskapligt stöd Livsmedelsverket Agenda Hur nyttigt är fisk för
Bakterier i maten. #AntibiotikaSkolan
Bakterier i maten #AntibiotikaSkolan 2 Bakterier i maten Bakterier i maten Finns det antibiotika i maten? Det är bra att veta att det inte finns antibiotika i köttet som vi köper i butik. Ett djur som
ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank
ABC I TRYGG MATLAGNING Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank & Åt föräldrar En kock, som har bråttom glömmer lätt hur livsmedel skall hanteras. Denna broschyr innehåller viktiga råd åt
Riskklassning för livsmedelsanläggningar. Information från Miljö- och byggnadsförvaltningen gemensam för Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner
Riskklassning för livsmedelsanläggningar Information från Miljö- och byggnadsförvaltningen gemensam för Mariestads, Töreboda och Gullspångs kommuner Gällande regler Enligt EG-förordning nr 882/2004 ska
Direkt torkning och dioxiner/pcb
Direkt torkning och dioxiner/pcb Alexey Solyakov, Tekn Dr Avdelningen för Kemi, Miljö och Fodersäkerhet Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) Alexey.Solyakov@sva.se den 8-9 april 2015 Dioxiner/PCB
Operativa mål för livsmedelskontrollen
Operativa mål för livsmedelskontrollen 2017-2019 Effektmål inom fokusområdet Fokusområde Kemiska risker Effektmål inom kemiska risker: Minska de negativa hälsoeffekterna till följd av miljöföroreningar
Europeiska unionens officiella tidning FÖRORDNINGAR
L 156/2 FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/949 av den 19 juni 2015 om godkännande av vissa tredjeländers kontroller före export av vissa livsmedel avseende förekomsten av vissa
Nationella branschriktlinjer
Nationella branschriktlinjer Bakgrund Denna information vänder sig till branschorganisationer för företag med livsmedelshantering. en beskriver de krav som Livsmedelsverket ställer på nationella branschriktlinjer.
Förslag till föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2006:21) om avgifter för offentlig kontroll, prövning och registrering
1 (10) PM Enligt sändlista Förslag till föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2006:21) om avgifter för offentlig kontroll, prövning och registrering 1. Sammanfattning I samband
Livsmedelsverkets föreskrifter om karenstider;
Livsmedelsverkets föreskrifter om karenstider; (H 65) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version innehåller ändringar
Import av livsmedel och köksredskap till EU Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen
Import av livsmedel och köksredskap till EU Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen Här får du veta vad import innebär och vilka livsmedel och köksredskap som särskilt måste kontrolleras vid en
Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009
MILJÖFÖRVALTNINGEN Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009 En rapport från Miljöförvaltningen, Avdelningen för Livsmedelskontroll Frida Kallberg Carolina Svavar Augusti 2009 1 Sammanfattning
Fisken i fokus. Ett projekt om fisk, skaldjur och blötdjur i butik En rapport från Miljöförvaltningen Jenny Johansson MILJÖFÖRVALTNINGEN
MILJÖFÖRVALTNINGEN Fisken i fokus Ett projekt om fisk, skaldjur och blötdjur i butik 2011 En rapport från Miljöförvaltningen Jenny Johansson Februari 2012 www.stockholm.se/miljoforvaltningen SAMMANFATTNING
Projekt Bacillus cereus
Projekt Bacillus cereus - provtagning av nedkylda/varmhållna livsmedel i Haninge, Tyresö och Nynäshamn 30 januari 2015 Eva Baggström Luis Carvajal Jytte Gard Timmerfors Sammanfattning Bacillus cereus är
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och
Vad ska meddelas, hur och av vem? Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen
Vad ska meddelas, hur och av vem? Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen De livsmedel som ska rapporteras ska innebära en fara som utgör en direkt eller indirekt risk för människors hälsa. En bedömning
Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2003:9) om kosttillskott 1 ;
1 Livsmedelsverkets föreskrifter () om kosttillskott 1 ; (H 165) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Föreskrifterna är beslutade
Dioxinliknande kemikalie i fisk från Oxundasjön
LIVSMEDELSVERKET PRELIMINÄR RISKVÄRDERING 1 (5) Risk- och nyttovärderingsenheten Senior risk- och nyttovärderare 2014-10-07 Dnr 1735/2014 Emma Ankarberg, UV/RÅ Dioxinliknande kemikalie i fisk från Oxundasjön
Kontroll av restsubstanser i levande djur och animaliska livsmedel
Rapport 13-2010 Kontroll av restsubstanser i levande djur och animaliska livsmedel - Resultat 2009 av Ingrid Nordlander, Bittte Aspenström-Fagerlund, Anders Glynn, Annette Johansson, Kicki Granelli, Eva
Du ansvarar för dina kosttillskott
Du ansvarar för dina kosttillskott Till dig som tillverkar eller säljer kosttillskott I detta informationsblad kan du som livsmedelsföretagare läsa om kosttillskott. Informationen ger en överblick om vilka
Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Livsmedelshygien Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Viktig livsmedelshygien Vanligt med livsmedelsburna sjukdomar i Sverige ca 500 000 fall/år Livsmedelsburna sjukdomar kan leda till dödsfall Rapporterade
Agenda. Aktuellt inom livsmedelskontrollen Lagstiftningsområden Nationellt RASFF Gemensamma mål Kontrollföreskrift (2005:21) nya paragrafer
Agenda Aktuellt inom livsmedelskontrollen Lagstiftningsområden Nationellt RASFF Gemensamma mål Kontrollföreskrift (2005:21) nya paragrafer Aktuellt inom livsmedelskontrollen Förändringar i livsmedelskontrollen»
Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrollavgifter
Bilaga 1 1 (5) 2011-12-21 Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrollavgifter Riksdagen har bestämt att avgifterna för livsmedelskontroll ska vara riskbaserade och täcka kontrollmyndighetens
Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover
Livsmedelsverkets gränsvärden Enligt Livsmedelsverkets bedömningsgrunder kan ett dricksvatten bedömas som tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt. - Bedömningen tjänligt innebär att vattnet kan
- Ett muskelprov från sugga, taget vid slakteri, innehöll den förbjudna substansen kloramfenikol.
Innehåll Sammanfattning... 2 Svensk produktion... 2 Import... 2 English summary... 3 Swedish production... 3 Import... 3 Inledning... 4 Ordlista... 5 Bakgrund... 10 Animalieproduktionen i Sverige... 12
Frågor och svar om norsk odlad lax.
Frågor och svar om norsk odlad lax. Lax är en av världens mest populära matfiskar. Varje dag serveras 14 miljoner portioner norsk odlad lax över hela jorden. Bara några timmar efter det att laxen tagits
Anläggning för tillverkning av sällskapsdjursfoder 1 av eller med animaliska biprodukter 2 - krav för godkännande samt krav på verksamheten
INFORMATION Detta dokument är en sammanställning av delar ur Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav
Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012
Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen besökte sammanlagt 21 caféer, restauranger och kiosker under sommaren
Rapport 13 del Kumarin i kanel. Riskhanteringsrapport. av Sanna Lignell
Rapport 13 del 1-2017 Kumarin i kanel Riskhanteringsrapport av Sanna Lignell Innehåll Förord... 3 Riskhanteringsåtgärd... 4 Konsumentråd... 4 Konsumentinformation... 4 Underlag för riskhanteringsåtgärden...
Xxxxx Minderårigas arbetsmiljö
AFS 2014:XX 2014:42 Xxxxx Minderårigas arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) 2012:3) om om minderårigas arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling
Information till livsmedelverksamheter om avgiftsförordningen, riskoch erfarenhetsklassificering samt årlig kontrollavgift.
Information till livsmedelverksamheter om avgiftsförordningen, riskoch erfarenhetsklassificering samt årlig kontrollavgift. Avgiftsförordning (2006:1166) för livsmedelskontrollen är beslutad av regeringen
Kontroll av kosttillskott Stödjande information för Livsmedelsverket och kommuner
Kontroll av kosttillskott Stödjande information för Livsmedelsverket och kommuner Syftet med livsmedelslagstiftningen är att skydda människors liv och hälsa, och att se till att de inte blir vilseledda
Kartläggning av farliga kemikalier
Miljökontoret Dnr 2008-0268 December 2008 Dpl 4251 Kartläggning av farliga kemikalier Ett samarbetsprojekt i Dalarnas län 2008 Redovisning av resultatet för Borlänge kommun Delprojektet i Borlänge utfört
Import- och exportföreskrifter/veterinärkontroll m.m. 1. Definitioner
Import- och exportföreskrifter/veterinärkontroll m.m. 1 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:93) om fastställande av djurhälsoregler för produktion, bearbetning, distribution och införsel av
HACCP first aid kit Tio steg för säker ost
OST HACCP first aid kit Tio steg för säker ost Tio steg för säker ost Hantverksmässigt tillverkad ost ska man njuta av. Även du som tillverkare ska kunna njuta och känna dig trygg med att din ost är säker.
Import- och exportföreskrifter/veterinärkontroll m.m. 1
Import- och exportföreskrifter/veterinärkontroll m.m. 1 Kommissionens förordning (EG) nr 206/2009 av den 5 mars 2009 om införsel för personligt bruk till gemenskapen av produkter av animaliskt ursprung
Varar Risklivsmedel Risksituation Temp (optim) atm
Agens Bakterier Staphylococcus aureus Bacillus cereus * (kräktyp) Clostridium botulinum * Bacillus cereus * (diarrétyp) Clostridium perfringens * Shigella spp Symptom magsmärtor kräkningar (diarré, feber)
Kontroll av restsubstanser i levande djur och animaliska livsmedel
Rapport 13-2013 Kontroll av restsubstanser i levande djur och animaliska livsmedel - Resultat 2012 av Ingrid Nordlander, Bitte Aspenström-Fagerlund, Anders Glynn, Anna Törnkvist, Anette Johansson, Tatiana
Professionell kontroll för konsumentens och företagens bästa - vilket blir ditt bidrag? Mål och satsningar för livsmedelskontrollen 2015
Professionell kontroll för konsumentens och företagens bästa - vilket blir ditt bidrag? Mål och satsningar för livsmedelskontrollen 2015 Uppdraget livsmedelskontroll Syftet med livsmedelslagstiftningen
PCB Sammansättning, namngivnig och analys. Magnus Bergknut Kemiska Institutionen Umeå Universitet
PCB Sammansättning, namngivnig och analys. Magnus Bergknut Kemiska Institutionen Umeå Universitet PCB: Historik och egenskaper PCB, polyklorerade bifenyler, är en grupp miljö- och hälsoskadliga industrikemikalier
Enligt livsmedelslagstiftningen
Bilaga 1 KONTROLLPLAN 2018 Enligt livsmedelslagstiftningen 2017-11-16 Miljöenheten Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Livsmedelslagstiftningens syfte... 3 3 Kontroll av livsmedelsanläggningar...
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Tillkännagivande av de EU-bestämmelser som livsmedelslagen (2006:804) kompletterar Publicerat den 18 april 2019 Beslutat den 4 april 2019 Regeringen tillkännager enligt 5 livsmedelslagen
Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden
Faroanalys och sammanställning av kritiska punkter för.. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden 2 Inledning och förklaring av begrepp Alla som hanterar mat vill att den ska
Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel;
1 Livsmedelsverkets föreskrifter om offentlig kontroll av livsmedel; (H 4) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Omfattning 1
Hormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi
Hormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi annika.hanberg@ki.se Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Vad jag arbetar med Professor på Institutet för miljömedicin,
Undersökning av förekomsten av otillåtet genetiskt modifierat ris från Kina GMO-projekt 2007
Undersökning av förekomsten av otillåtet genetiskt modifierat ris från Kina GMO-projekt 2007 1. Sammanfattning Under hösten 2007 genomförde Livsmedelsverket ett projekt vars syfte var att undersöka om
Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI
Vem vill äta giftig fisk? Maria Ingmar Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Fisk är både gott och nyttigt
1(11) Kontrollplan 2015-2017 Kontrollområde: Livsmedel. Styrdokument
1(11) Kontrollområde: Livsmedel Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Kontrollplan Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-10-06 168 Dokumentansvarig Verksamhetschef samhällsbyggnad Reviderad av 3(11) Innehållsförteckning
Risk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket
Risk med fisk Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket - Vad är dioxiner och PCB Agenda - Risker med dioxiner och dioxinlika PCB - Halter i livsmedel - Kostråd och kännedom
Förslag till ändringar i Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelshygien (LIVSFS 2005:20)
PM 1 (5) Förslag till ändringar i Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelshygien (LIVSFS 2005:20) Bakgrund I Sverige bekämpas salmonella i hela livsmedelskedjan, och lagstiftningens främsta syfte är
Vad kan finnas under ytan?
Vad kan finnas under ytan? Smittämnen i livsmedel och vatten Margareta Edvall November 2011 1 Några exempel på rmikoorganismer som kan smitta via livsmedel och vatten Bacillus cereus Calicivirus Campylobacter
Livsmedelsverkets författningssamling
Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2006:21) om avgifter för offentlig kontroll, prövning och registrering; (H 20:6) Utkom
Vägledande information om kontroll av företag som producerar groddar inom primärproduktionen
Område Livsmedelskontroll Avdelning Support R Norlin Vägledande information om kontroll av företag som producerar groddar inom primärproduktionen Denna information syftar till att klargöra Livsmedelsverkets
Stig Widell. Konsult (arbetat 20 år på SJV) Lantbrukare Pensionär
Stig Widell Konsult (arbetat 20 år på SJV) Lantbrukare Pensionär ABP = Animaliska BiProdukter ett begrepp sedan 2003 då började (EG) nr 1774/2002 (föregångare till (EG) nr 1069/2009) att gälla ABP-lagstiftning
Det är en spännande tid att arbeta med livsmedelskontroll
1 (7) Nyhetsbrev för kontrollmyndigheterna Det är en spännande tid att arbeta med livsmedelskontroll Intresset för det vi gör är jättestort, vi märker det i våra kontakter med konsumenterna, livsmedelsbranschen
Kontroll av restsubstanser i levande djur och animaliska livsmedel
Rapport 12-2015 Kontroll av restsubstanser i levande djur och animaliska livsmedel - Resultat 2014 av Ingrid Nordlander, Bitte Aspenström-Fagerlund, Anders Glynn, Anna Törnkvist, Tatiana Cantillana, Karin
Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti
Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS