SVENSK STANDARD SS 41000

Transkript

1 SVENSK STANDARD SS Utgåva 1 NXXX Kvalitetssäkring av HVB Quality assurance of residential care homes ICS Språk: Publicerad: Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.

2 Innehåll Orientering Omfattning Termer och definitioner Uppdraget som HVB Allmänt Bestämmelser som styr HVB-verksamhet Målgrupper Utförare Värdegrund Brukarens inflytande och delaktighet Insatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) i HVB Allmänna krav kopplade till insatser i HVB enligt HSL Utförare som inte är vårdgivare Utförare som är vårdgivare Ledningssystem Allmänt Krav på kvalitetsledning Evidensbaserad praktik i HVB-verksamhet Allmänt Krav på utförare Processens faser 6.1 Allmänt Förfrågan från uppdragsgivare Information Lämplighetsbedömning Uppdragsmöte Inskrivning Insats Utskrivning Uppföljning och utvärdering efter avslutad insats Uppföljning Utvärdering efter avslutad insats Personal och kompetens Föreståndare Personal Personalbehov och personaltäthet Registeruppgifter Arbets- och boendemiljö Allmänt Arbetsmiljö Avtalsvillkor Byggnadstekniskt brandskydd Organisatoriskt brandskydd Tillgänglighet Hjälpmedel Förskola, skola, utbildning och praktik Förskola Skola och gymnasieskola eller praktik Utbildning eller praktik för vuxna Kosthållning Bilaga A (informativ) Utskrivning från HVB-verksamhet Sida

3 A.1 Utskrivningar A.1.1 Uppdraget slutfört A.1.2 Förtida utskrivning ej sammanbrott A.1.3 Sammanbrott Litteraturförteckning

4 Orientering Denna standard syftar till att säkerställa en god och säker omvårdnad och behandling, inom hem för vård eller boende, fortsättningsvis benämnt HVB, genom att utgå från brukarens behov och evidensbaserad praktik. Detta arbetssätt stärker det systematiska kvalitetsarbetet i organisationen och kan leda till utveckling och förändring på individnivå. Standarden är ett komplement till svensk lagstiftning. I de fall då standarden anger information om krav i lagstiftning, formuleras dessa med "måste". 4

5 Omfattning Denna standard specificerar grundläggande krav på tjänster för omvårdnad och behandling till brukare på HVB oavsett driftsform. Med grundläggande krav avses krav som kan tillämpas på samtliga HVB, oavsett verksamhetsinriktning och huvudman. Denna standard är avsedd att kunna användas vid kvalitetssäkring, uppföljning, utvärdering och utveckling av tjänster för omvårdnad och behandling på HVB. Den är även avsedd att kunna användas som underlag vid upphandling, utbildning, tillsyn och certifiering. 2 Termer och definitioner För tillämpning av detta dokument gäller de termer och definitioner som anges nedan. 2.1 anhörig person inom familjen eller bland de närmaste släktingarna [KÄLLA: Socialstyrelsens termbank] 2.2 arbetsmiljö fysiska och psykiska förhållanden på en arbetsplats 2.3 avvikelse något som skiljer sig från vad som är överenskommet, av sådan dignitet att det bör rapporteras eller att rapporteringsskyldighet gäller 2.4 barn person under 18 år [KÄLLA: 1 kap, 2 SoL] 2.5 bistå stödja, understödja, hjälpa [KÄLLA: Svenska akademiens ordbok] 2.6 brukare person som får, eller som är föremål för utredning om att få individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten [KÄLLA: Socialstyrelsens termbank] 104 5

6 bästa tillgängliga kunskap den för tillfället bästa tillgängliga vetenskapliga kunskapen, eller andra kunskapskällor, som säger något om insatserna, deras effekter och nytta 2.8 egenkontroll systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem [KÄLLA: SOSFS 2011:9] 2.9 enskild regi verksamhet som bedrivs som aktiebolag, ideell förening, stiftelse, handelsbolag, kommanditbolag eller enskild firma 2.10 evidensbaserad praktik medveten, systematisk och sammanvägd användning av fyra kunskapskällor: bästa tillgängliga kunskapen, personens erfarenhet och önskemål, personens situation samt professionell expertis, för beslut om interventioner, insatser eller åtgärder) till enskilda personer [KÄLLA: Socialstyrelsens kunskapsguiden.se] Anm 1 till termpost: hur informationen från de olika kunskapskällorna vägs samman bestäms av det nationella och lokala sammanhanget, till exempel tillgång på lagstiftning på området, riktlinjer och sammanställning av lokal kunskap funktionsnedsättning nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga [KÄLLA: Socialstyrelsens termbank] 2.12 föreståndare person som ansvarar för det dagliga arbetet på ett HVB och för att verksamheten ger en god vård [KÄLLA: anpassat från ivo.se] 2.13 genomförandeplan vård- och omsorgsplan som beskriver hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras för brukaren [KÄLLA: anpassad från Socialstyrelsens termbank] 2.14 huvudman myndighet eller organisation som ekonomiskt och juridiskt har ansvar för viss verksamhet [KÄLLA: Socialstyrelsens termbank] 146 6

7 HVB hem för vård eller boende boende som tillhandahåller platser för heldygnsvistelse tillsammans med insatser i form av vård eller behandling [KÄLLA: Socialstyrelsens termbank] 2.16 händelse förekomst eller förändring av särskilda omständigheter Anm. 1 till termpost: Anm. 2 till termpost: Anm. 3 till termpost: En händelse kan vara en eller flera förekomster och ha flera orsaker. En händelse kan utgöras av något som inte inträffar. En händelse kan ibland refereras till som en incident eller en olycka Anm. 4 till termpost: En händelse utan konsekvenser kan även benämnas nästan en miss, incident, nästan en träff eller nära ögat. [KÄLLA: ISO Guide 73:2009, definition översatt efter ] 2.17 händelseanalys uppdelning av tänkt eller verklig händelse i kritiska delhändelser [KÄLLA: anpassad från Handbok för riskanalys, MSB] 2.18 implementering procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och som säkerställer att metoderna används så som det var avsett och med varaktighet [KÄLLA: anpassad från Socialstyrelsen, Om implementering, artikelnr ] 2.19 insats aktivitet som är inriktad på visst resultat [KÄLLA: Socialstyrelsens termbank] 2.20 inskrivning tidpunkt då vistelse på HVB påbörjas 2.21 journal del av personakt där anteckningar av betydelse för handläggning av ett ärende och genomförande av insatser görs kontinuerligt och i kronologisk ordning [KÄLLA: anpassad från Socialstyrelsens termbank] 7

8 kommunal egenregi verksamhet som bedrivs av kommun i förvaltningsform 2.23 kvalitet verksamhets uppfyllandegrad av krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter [KÄLLA: anpassad från SOSFS 2011:9] 2.24 ledningssystem system för att fastställa principer för ledning av verksamheten. Definitionen av kvalitet är grunden för hur ledningssystemet byggs upp och vad som ska uppnås [KÄLLA: 2 kap 1 SOSFS 2011:9] 2.25 lämplighetsbedömning debedömning som ska göras, inför beslut om inskrivning, om ett HVB kan tillgodose brukares behov [KÄLLA: 3 kap HSLF-FS 2016:55] Anm 1 till termpost: Lämplighetsbedömning är begreppet som i socialt arbete tidigare benämnts matchning, men som ändrades i den nya föreskriften för HVB, HSLF-FS 2016: närstående person som brukaren anser sig ha en nära relation till [KÄLLA: anpassad från Socialstyrelsens termbank] 2.27 professionens expertis yrkeskunskap och personlig kompetens, bestående av empatisk förmåga, skicklighet i att identifiera individens problematik och kritiskt värdera information samt förmåga att balansera och integrera all information inför beslutsfattandet (som ska ske i samråd med brukaren] [KÄLLA: Anpassat från Socialstyrelsen.se] 2.28 riskanalys systematisk identifiering och bedömning av risker i ett visst sammanhang [KÄLLA: Socialstyrelsens termbank] 2.29 riskbedömning övergripande process för riskidentifiering, riskanalys och riskutvärdering 8

9 [KÄLLA: ISO Guide 73:2009, definition 3.4.1] 2.30 rutin i förväg fastställt tillvägagångssätt 2.31 sammanbrott placering i dygnsvård som avslutas oplanerat, det vill säga på ett sådant sätt eller vid en sådan tidpunkt att det är uppenbart att detta inte var vad man tänkt sig från socialtjänstens sida [KÄLLA: Socialstyrelsens Grundbok i BBIC Barns behov i centrum] 2.32 samverkan övergripande gemensamt handlande på organisatoriskt plan för ett visst syfte [KÄLLA: Socialstyrelsens termbank] 2.33 sekretess förbud att i offentlig verksamhet röja uppgifter muntligen eller genom utlämnande av allmän handling [KÄLLA: Sveriges Domstolar, Juridisk ordlista, domstol.se] 2.34 socialtjänst verksamhet som regleras genom bestämmelser i socialtjänstlagen, SoL, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, personlig assistans som utförs med assistansersättning som regleras i socialförsäkringsbalken, samt handläggning av ärenden som rör adoptioner, faderskap, vårdnad, boende och umgänge enligt föräldrabalken [KÄLLA: anpassat från Socialstyrelsens termbank] 2.35 systematiskt arbetsmiljöarbete arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås [KÄLLA: 2 AFS 2001;1] 2.36 systematiskt brandskyddsarbete (SBA) systematiska, kontinuerliga åtgärder för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand, som är av teknisk eller organisatorisk karaktär och som bedrivs under byggnadens eller anläggningens hela användningstid [KÄLLA: SRV-FS 2004:3] 275 9

10 systematiskt kvalitetsarbete sätt att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra en verksamhets kvalitet, som inkluderar att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten 2.38 tillgänglighet beskriver hur pass väl en verksamhet, plats eller lokal fungerar för personer med funktionsnedsättning. Det gäller lokalers fysiska beskaffenhet, tillgången till information och ett bra bemötande unga personer som fyllt 18 men inte 21 år [HSFL-FS 2016:55 1 kap, 2 ] 2.40 uppdrag tjänst som uppdragsgivare beställer av HVB uppdragsgivare juridisk person som lämnar uppdrag till HVB utredning åtgärder som syftar till att, oftast i samråd med den enskilde, fatta beslut om vilka åtgärder som ska vidtas, att inhämta och analysera relevant information samt att informera den enskilde brukaren eller patienten om resultat av åtgärderna [KÄLLA: anpassat från Socialstyrelsens termbank] 2.43 utförare HVB i kommunal egenregi eller enskild regi 2.44 utskrivning tidpunkt då vistelse på HVB avslutas 2.45 utslussning planerad övergångsprocess från vistelse på HVB till annan boendeform 2.46 verksamhetschef enligt hälso- och sjukvårdslagen utsedd ansvarig för hälso- och sjukvårdsverksamhet vid HVB 10

11 vårdgivare statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för, samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälsooch sjukvård [KÄLLA: Socialstyrelsens termbank] 2.48 vårdnadshavare förälder eller av domstol särskilt utsedd person som har att utöva vårdnaden om ett barn [KÄLLA: Socialstyrelsens termbank] 2.49 vårdplan dokumenterad plan som beskriver planerade insatser/åtgärder inom vård och omsorg. [KÄLLA: Socialstyrelsens termbank] 2.51 värdegrund grundläggande värderingar som formar normer och handlingar [KÄLLA: Socialdepartementet, Värdighetsutredningen, Värdigt liv i äldreomsorgen] Uppdraget som HVB 3.1 Allmänt Det övergripande målet med HVB-verksamhet är att bidra till att placerade brukare får stöd, omsorg och behandling utifrån konstaterade och dokumenterade behov. Ett HVB genomför insatser på uppdrag av en huvudman med utgångspunkt i den av huvudmannen upprättade vårdplanen. Insatserna genomförs tillsammans med brukaren i syfte att denne ska stärka och utveckla sina resurser. Beslut om placering i ett HVB kan vara ett kraftfullt ingrepp i brukarens liv och tillvaro. Av det följer ett stort ansvar för huvudmannen och det HVB som fått i uppdrag att svara för det stöd, den omsorg eller behandling som brukaren har rätt till. I de flesta fall är socialtjänsten ansvarig huvudman vid placering, men beslut kan även fattas av annan huvudman, exempelvis Kriminalvården. I följande avsnitt benämns huvudmannen Uppdragsgivaren, för att skilja på rollerna på rollerna som uppdragsgivare respektive utförare. En placering i HVB har i normalfallet sin grund i samtycke men kan i vissa fall göras med restriktioner för den enskilde, om placeringen sker med stöd av tvångslagstiftning och om uppdragsgivaren utfärdar restriktionerna med stöd av denna lagstiftning. Ett HVB får dock inte utöva tvångs- eller begränsningsåtgärder. 3.2 Bestämmelser som styr HVB-verksamhet Verksamheten vid ett HVB i relation till inskrivna är reglerad i lag. Gällande bestämmelser finns i Socialtjänstlagen (2001:453), Socialtjänstförordningen (2001:937) och i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd avseende HVB (HSLF-FS 2016:55). Utöver dessa bestämmelser omfattas HVB av rapporterings- och utredningsskyldighet enligt Lex Sarah (14 kap. 2 7 och 7 kap. 6 SoL.) : För HVB som tar emot barn gäller också Lagen (2007:171) om registerkontroll av 11

12 personal. HVB-verksamhet omfattas också av föreskriften om systematiskt kvalitetsledningsarbete (SOSFS 2011:9) samt föreskriften avseende dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av Socialtjänstlagen (SoL). (SOSFS 2014:5). 3.3 Målgrupper En HVB-verksamhet ska: a) beskriva och definiera vilken målgrupp verksamheten vänder sig till. b) beskriva inriktning och kompetens i verksamheten. c) kunna möta den aktuella målgruppens behov. d) med hänsyn tagen till målgruppen definiera verksamhetens övergripande mål. e) mäta och analysera verksamhetens resultat i förhållande till målen. 3.4 Utförare HVB kan bedrivas i kommunal egenregi eller enskild regi. Enligt Socialtjänstlagen och föreskriften för HVB, gäller tillståndsplikt för all verksamhet som inte bedrivs i kommunal egenregi. IVO (Inspektionen för vård och omsorg) fattar beslut om tillstånd för verksamheten inkluderade godkännande av föreståndare. 3.5 Värdegrund Verksamheten har ett ansvar att iaktta människors lika värde och rätt när de vistats på HVB. Ett medvetandegörande av värderingar är en förutsättning för att utveckla förmåga till etisk medvetenhet och ett etiskt agerande. En värdegrund skapar ett gemensamt förhållningssätt och en etisk grund för det dagliga arbetet. Utföraren ska säkerställa: a) att verksamhetens värdegrund utgår från principen om alla människors lika värde b) att värdegrunden tydliggör brukarens rätt till självbestämmande och integritet samt inflytande och delaktighet c) att värdegrunden är förankrad bland brukare och personal d) att brukare och personal informeras om värdegrunden vid inledning av placering respektive anställning e) att arbetet med värdegrundens efterlevnad följs upp och dokumenteras f) att värdegrunden är tillgänglig för alla intressenter 3.6 Brukarens inflytande och delaktighet Inflytande och delaktighet för brukaren ska genomsyra samtliga faser av placeringen och avse både den egna placeringen och boendegemensamma aspekter. Utföraren ska: a) säkerställa att brukaren förstår förutsättningarna för sin placering, 12

13 b) säkerställa att brukaren har inflytande över och är delaktig i insatsen på ett sätt som upplevs meningsfullt av brukaren och personalen c) säkerställa att det finns möjlighet för brukarna att ha inflytande över verksamheten, exempelvis genom boendeskyddsombud, brukarråd, husmöten eller liknande, d) säkerställa att det finns möjlighet för brukaren att lämna synpunkter och klagomål för den egna vårdeller boendesituationen, e) säkerställa att möjligheterna till inflytande är anpassade till brukarens behov, till exempel ålder, mognad, språk och kognitiva förmåga, f) systematiskt inhämta synpunkter från brukarna, där frågor rörande bemötande, trygghet, inflytande och delaktighet ska ingå. Undersökningsresultaten ska användas på ett sätt som leder till konkreta förbättringar för brukarna g) införliva synpunkter och klagomål från brukaren i det systematiska kvalitetsarbetet 3.7 Insatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) i HVB Allmänna krav kopplade till insatser i HVB enligt HSL a) Utföraren ska tillse att hälso- och sjukvårdspersonal, med kompetens i förhållande till verksamhetens behov, finns tillgängliga för att möta det behov brukare har. Tillgången till hälso- och sjukvård kan tillgodoses via överenskommelse med en vårdgivare alternativt att utförararen själv är vårdgivare och därmed har kapacitet att i egen regi, helt eller delvis, tillgodose de behov som brukarna har. b) Brukare som sedan tidigare har en etablerad sjukvårds-, tandvårds-, stöd- eller behandlingskontakt bör, om det är möjligt och med hänsyn till geografiskt avstånd, ges möjlighet att fullfölja den under vistelsen i HVB. Vid inskrivning ska utföraren efterfråga tydlig information gällande brukarens behov av hälsooch sjukvårdsinsatser samt vilken vårdgivare som är ansvarig. Om egenvård är bedömd som lämplig ska utföraren efterfråga aktuell egenvårdsbedömning vid inskrivning på HVB. c) Alla barn och unga ska erbjudas eller ha erbjudits en hälsoundersökning av hälso - och sjukvården och tandvården i samband med placering på HVB. d) Verksamheten ska kontrollera ifall brukaren har erbjudits en hälsoundersökning. Om inte brukaren erbjudits en hälsoundersökning ska uppdragsgivaren kontaktas. e) Om en kontakt saknas med tandhälsovården ska utföraren bistå brukaren eller dennes vårdnadshavare i att upprätta en sådan kontakt. f) Vårdgivaren är ansvarig för att arbetet sker enligt gällande författningar som styr hälso- och sjukvården. Utförare som inte är vårdgivare men som anlitar vårdgivare ska säkerställa att ledning och personal vid HVB känner till vilket ansvar utföraren respektive vårdgivaren har. g) Utförare som anlitar vårdgivare ska kontrollera att vårdgivaren innehar en gällande patientskadeförsäkring och är registrerade i HSA-registret Utförare som inte är vårdgivare a) Utförare som inte är vårdgivare och som anlitar vårdgivare som en del i tjänsten ska säkerställa att ledning och personal vid HVB känner till vilket ansvar utföraren respektive vårdgivaren har för patientsäkerhet och dokumentation av den utförda vården. b) Utföraren ska ha rutiner för samverkan med leverantörer av hälso- och sjukvårdstjänster. Utföraren ska särskilt beakta om anlitad vårdgivare delegerar arbetsuppgifter till personal på HVB. 13

14 c) Utföraren ska ha dokumenterade rutiner för hur läkemedel delas till brukare och hur läkemedel förvaras. Rutinerna ska klargöra vad som gäller vid egenvård respektive när medicinering sker genom ett delegationsbeslut Utförare som är vårdgivare a) Utförare som är vårdgivare ska säkerställa att ledning och personal känner till vilket ansvar som åligger en vårdgivare. b) Ledningssystemet i verksamheten ska vara anpassat till rollen som utförare enligt Socialtjänstlagen och till rollen som vårdgivare enligt Hälso- och sjukvårdslagen. c) HVB ska ha rutiner för delegering till annan personal än den som är behörig och legitimerad sjuksköterska eller läkare. d) HVB ska ha rutiner för hur läkemedel delas till brukare och hur läkemedel förvaras. e) Avvikelser som rör insatser enligt SoL respektive vård enligt HSL ska hanteras separat i verksamheten. f) Dokumentation enligt SoL ska hållas åtskild från dokumentation enligt HSL. Lagstiftningarna skiljer sig åt gällande regler för arkivering och vem som har skyldighet och rättighet att dokumentera. Tillgång till uppgifter i en SoL- och HSL-journal styrs därför av det uppdrag utföraren har. Det innebär att endast den som har en vårdrelation och utifrån sitt uppdrag har ett behov av att ta del av uppgifter i SoLoch/eller HSL-journalen, ska ha den behörigheten. g) Utföraren ansvarar för att samtlig personal och brukare vet vem som är utsedd till verksamhetschef tillika ansvarig för rollen som vårdgivare Ledningssystem 4.1 Allmänt HVB omfattas av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Ett ledningssystem möjliggör för verksamhetsledningen att styra verksamheten så att rätt sak görs vid rätt tillfälle och på rätt sätt. Ett ledningssystem möjliggör ett systematiskt och fortlöpande arbete som utvecklar och säkrar kvaliteten i verksamheten. För att kunna bygga ett ledningssystem och anpassa det till HVB behöver målgruppen tydligt definieras. Relevanta intressenter för verksamheten bör också identifieras. Kunskap om mål och krav i lagar och författningar som reglerar verksamheten är avgörande för kvaliteten i ett ledningssystem. Arbetssätt och metoder ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och utformads med respekt för enskilda personers integritet. ANM: Se även HSLF-FS 2016: Krav på kvalitetsledning I SOSFS 2011:9 Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsledningsarbete samt i HSL-FS 2016:55 Socialstyrelsens allmänna råd om hem för vård eller boende kravställs arbetet med kvalitetsledningssystem. Utföraren ska uppfylla följande krav: a) Definiera vad som är kvalitet i den egna verksamheten utforma mål och indikatorer för HVB utifrån ställda krav i avtal samt verksamhetens egna krav b) Vid upprättandet av ett ledningssystem tydliggöra dokumentstyrningen och processen för upprättandet av styrdokument 14

15 tydliggöra verksamhetens styr- och ledningsfilosofi tydliggöra hur samverkan sker för att tillgodose brukarens behov av hälso- och sjukvård, tandvård, skolgång, sysselsättning och fritidsaktiviteter c) Regelbundet utföra egenkontroll, som ska omfatta granskning av journaler, akter, annan dokumentation, undersökningar av relationer behandlare-brukare, förhållningssätt och attityder att arbetssätt och metoder är baserade på bästa tillgängliga kunskap att metoder tillämpas på ett korrekt och säkert sätt måluppfyllelse utifrån uppdragsgivarens vårdplan oplanerade avslut av placeringar och orsaker till avslut möjligheterna för brukares delaktighet i planering och brukares erfarenheter av vården d) Ha ett systematiskt förbättrande arbete i vilket ingår att verksamhetsledningen regelbundet hanterar identifierade/rapporterade risker och avvikelser gör en årlig uppföljning och analys av verksamheten vidtar korrigerande och förbättrande åtgärder e) Utforma lärandet i organisationen så att det omfattar tillgång till bästa tillgängliga kunskap genom sammanställning av data på aggregerad nivå vilken ska omfatta insatsers utfall och brukares måluppfyllelse, brukares delaktighet och upplevelse av vården/insatserna samt andel sammanbrott andel avvikelser analys av verksamhetens inhämtade data med jämförelse av verksamhetens nuvarande resultat mot tidigare resultat där det är möjligt jämföra verksamhetens resultat med resultat för andra verksamheter Vid behov vidta korrigerande och förbättrande åtgärder f) Redovisar verksamhetens kvalitet genom att årligen upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse av vilken framgår hur det systematiska kvalitetsledningsarbetet bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet hur processer och rutiner har förbättrats samt vilka resultat som uppnåtts 5 Evidensbaserad praktik i HVB-verksamhet 5.1 Allmänt Evidensbaserad praktik är ett förhållningssätt som bygger på sammanvägningen av fyra kunskapskällor: bästa tillgängliga kunskap brukarens erfarenhet och önskemål brukarens situation och professionell expertis. Personalen på HVB integrerar de olika kunskapskällorna i dialog med den berörda brukaren och beslutsgrunderna redovisas öppet. 5.2 Krav på utförare Utförare: a) ska kunna motivera sina metodval utifrån den evidensbaserade praktikens förhållningssätt 15

16 b) ska kunna visa att man inte arbetar efter metoder som är skadliga för brukaren c) ska säkerställa att rutiner upprättas för systematisk uppföljning av insatsernas utfall d) ska säkerställa och följa upp att samarbetet mellan brukare och personal främjar ett positivt utfall av insatsen e) ansvarar för att det finns strukturer för att ta tillvara brukares erfarenheter och önskemål i insatsen f) ska kunna beskriva sina metoder, sina arbetssätt, så att både brukare och uppdragsgivare och andra berörda förstår dess innehåll och syfte g) ansvarar för implementering av valda metoder, samt säkerställande av efterlevnad bland personalen Figur 1 Evidensbaserad praktik [KÄLLA: Socialstyrelsens kunskapsguiden.se) Processens faser 6.1 Allmänt I detta avsnitt kravställs de processer som ingår i varje HVB-placering - från förfrågan till uppföljning och utvärdering efter avslutad insats 6.2 Förfrågan från uppdragsgivare Krav på utförare Information Vid placering för behandling och/eller boende ska utföraren begära att få uppdragsgivarens utredning om brukarens behov och situation innefattande skola, socialt nätverk, hälsa, sysselsättning/arbete. Vid utredningsplacering ska utföraren inhämta relevant information av uppdragsgivaren om brukarens behov och situation innefattande skola, socialt nätverk, hälsa, sysselsättning/arbete. Vid akutplacering ska utföraren så långt som möjligt inhämta information om skälet till akutplaceringen samt information om brukarens situation. 16

17 Lämplighetsbedömning Inför varje placering ska utföraren genomföra en lämplighetsbedömning. Lämplighetsbedömningen är en riskanalys och bedömning som utgår från brukarens vård- och omsorgsbehov och omständigheter med fokus på om brukarens behov kan tillgodoses i verksamheten. Därefter bedöms om insatsen kan ske under trygga och säkra former. Utföraren fattar därefter beslut om ett uppdragsmöte eller en akutinskrivning ska genomföras. En lämplighetsbedömning ska omfatta en riskbedömning gällande arbetsmiljön Uppdragsmöte Fastställandet av uppdraget är ett gemensamt beslut mellan uppdragsgivaren, utföraren, brukaren och om möjligt anhöriga. Vid ett uppdragsmöte ska utföraren komma överens med samtliga ovan nämnda parter om: en skriftlig uppdragsbeskrivning som innehåller de övergripande målen för insatsen. hur dessa ska följas upp och vad som ska återföras till uppdragsgivaren, samt hur utslussningen ska genomföras 6.3 Inskrivning a) Föreståndare eller annan av huvudman utsedd tillika till IVO anmäld person ska fatta beslut om inskrivning givet giltigt beslut från uppdragsgivaren. Om personen som uppdraget gäller har en avvikande åsikt om de bedömningar som uppdragsgivaren har gjort ska utföraren dokumentera detta. b) Vid inskrivningen ska utföraren påbörja dokumentation av insatsen. c) Vid inskrivning ska utföraren påbörja en introduktion för brukaren i verksamheten som ska innehålla information om brukarens rättigheter, viktiga kontaktuppgifter för brukaren, eventuella restriktioner enligt lag för placeringen, regler och brandrutiner, samt information om vart brukaren kan vända sig med synpunkter och klagomål. Informationen ska ges på ett språk som brukaren förstår och utifrån brukarens kognitiva förutsättningar, samt med de medel som gör att brukaren kan tillgodogöra sig informationen d) Planering av uppföljning ska ske vid inskrivning, se e) Planering av eventuell förskola, skola, utbildning och praktik ska ske i samband med inskrivning, se Insats a) Utföraren ska upprätta och dokumentera en genomförandeplan tillsammans med den som är berörd av insatsen samt uppdragsgivaren. Om den som är berörd av insatsen inte vill eller kan medverka ska det dokumenteras, liksom vilka övriga som medverkat i upprättandet. b) Utföraren ska genomföra uppföljning av introduktionen och förvissa sig om att brukaren har tillgodogjort sig informationen utifrån sina språkliga och kognitiva förutsättningar samt eventuella funktionsnedsättningar. c) Om brukaren får insatser från olika huvudmän, exempelvis landsting och kommun, ska utföraren initiera att en samordnad individuell plan (SIP) upprättas i samverkan med berörda huvudmän d) Utföraren ska, tillsammans med brukaren, regelbundet utvärdera måluppfyllelsen enligt genomförandeplanen. 17

18 e) Utföraren ska hålla uppdragsgivaren uppdaterad om i vilken omfattning målen i genomförandeplanen uppfylls. f) Utföraren ska vid behov revidera genomförandeplanen tillsammans med brukaren. g) Utföraren ska minst var sjätte månad följa upp genomförandeplanen tillsammans med brukare och uppdragsgivare. h) Om utföraren identifierar ett behov som uppdraget inte omfattar ska utföraren efterfråga en uppdatering av vårdplan och revidering av uppdraget. Utföraren ska då vidta följande åtgärder; Kontakta uppdragsgivaren och informera om bedömningen. Planera ett möte för att besluta om vidare insats, exempelvis en ny lämplighetsbedömning vilket kan leda till en omplacering. Processen ska dokumenteras och i dokumentationen ska det framgå vem/vilka som tog initiativet, fattade beslutet samt överenskomna insatser eller åtgärder. i) utföraren ska under insatsen regelbundet följa upp brukarens upplevelse av trygghet, hälsa, delaktighet och bemötande. j) när utslussning ingår i uppdraget ska utföraren planera den som en del i genomförandeplanen. 6.5 Utskrivning a) Utföraren ska genomföra ett avslutningsmöte med uppdragsgivaren, brukaren och om möjligt anhöriga. Om ett avslutningsmöte inte kommer till stånd ska utföraren dokumentera förekommande skäl. Vid avslutningsmötet ska särskild vikt läggas vid utfallet av insatsen. b) Utföraren ska erbjuda brukaren att medverka i en utvärdering som ska innefatta frågor om hälsa, trygghet, säkerhet, bemötande och delaktighet samt måluppfyllelse enligt genomförandeplanen. c) Efter gallring av arbetsanteckningar ska dokumentationen avslutas och överlämnas till uppdragsgivaren d) Vid ett sammanbrott av insatsen ska utföraren utreda skälen till sammanbrottet och vid behov vidta åtgärder Se bilaga A för ytterligare information om olika typer av utskrivningar 6.6 Uppföljning och utvärdering efter avslutad insats Uppföljning Det ska framgå vid inskrivningstillfället hur brukaren, utföraren och uppdragsgivaren ska vara delaktiga i uppföljningen. Uppföljningen ska ha sin utgångspunkt i de mål som är fastställda i genomförandeplanen samt målen i uppdragsbeskrivningen. (se 6.2 c) Utföraren ska initiera en uppföljning av samverkan kring placeringen med uppdragsgivaren Utvärdering efter avslutad insats Uppdragsgivaren har ansvaret för att utvärdera och följa upp brukarens situation efter avslutad insats. Utförare kan, i syfte att bedriva förbättringsarbete, ha behov av att få återkoppling hur det gått för brukaren efter en avslutad insats. Utföraren kan erbjuda brukaren att ge sitt skriftliga samtycke till att utföraren får ta kontakt efter avslutad placering och erbjuda brukaren att medverka i en utvärdering. 18

19 Personal och kompetens 7.1 Föreståndare Enligt Socialstyrelsens HVB-föreskrift måste en föreståndare ha en högskoleutbildning som är relevant för verksamheten, erfarenhet av liknande verksamhet och personlig lämplighet. Utbildningen bör omfatta minst 180 högskolepoäng (hp). Föreståndare ska ha tillräcklig kunskap och kompetens för att kunna ansvara för att: a) arbetet organiseras så att brukarna tillförsäkras boende, vård och behandling som är av god kvalitet och uppfyller kraven på säkerhet, b) verksamheten kännetecknas av god etik och ett respektfullt bemötande, c) verksamheten organiseras så att skolplikten kan uppfyllas samt att en icke skolpliktig persons behov av och önskemål om utbildning kan beaktas, d) den hälso- och sjukvård och tandvård som brukaren behöver görs tillgänglig, e) personal med lämplig utbildning och erfarenhet rekryteras och introduceras, f) rutiner finns för att hantera synpunkter, klagomål och konflikter, g) Verksamhetens behandlingsmetod eller metoder följs upp och utvärderas, h) verksamheten planeras, utvärderas och utvecklas i takt med ny lagstiftning, nya forskningsresultat samt resultat från tillsyn. 7.2 Personal Utföraren ska säkerställa att: a) personalen som möter brukare har kompetens kring bemötande anpassat till den specifika målgruppen. b) personalen har den sammantagna kompetensen för att möta behoven hos målgruppen samt säkerställa en trygg och säker vård. c) personalen har kompetens för att tillämpa de metoder som används i verksamheten. Den personal som utför behandling ska ha erforderlig utbildning, kompetens och erfarenhet d) personalen får adekvat introduktion, handledning och kompetensutveckling. e) personalen har kompetens att medverka i riskbedömningar i det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt AFS 2001:1. Utföraren bör verka för att personalen har en eftergymnasial utbildning om minst 2 år, eller verifierad motsvarighet, med inriktning på socialt arbete, socialpedagogik eller beteendevetenskap. 7.3 Personalbehov och personaltäthet a) Vid HVB ska personal finnas tillgänglig i verksamhetens lokaler när det finns brukare i lokalerna. 19

20 b) HVB för barn eller personer med psykisk funktionsnedsättning ska vara bemannat dygnet runt. c) Vid bedömningen av personalbehovet i ett HVB ska följande beaktas: målgruppen behovet av vård- eller behandlingsinsatser, vilken eller vilka behandlingsmetoder som används, behovet av fritidsverksamhet, antal och ålder hos dem som vårdas eller behandlas, behovet av jour och beredskap, arbetstidsavtal och andra bestämmelser som reglerar arbetstiden, samt behovet av administration. 7.4 Registeruppgifter Före beslut om anställning, praktik eller när en uppdragstagare anlitas vid ett HVB som tar emot barn måste den som ansvarar för verksamheten enligt Lag om registerkontroll (2007:171) inhämta utdrag ur Polisens belastnings- och misstankeregister. Utföraren kan även ha rutiner för att regelbundet inhämta uppgifter gällande redan anställda, men detta är inte reglerat i lagstiftningen. 8 Arbets- och boendemiljö 8.1 Allmänt Utföraren ska säkerställa: a) en säker fysisk miljö för brukare och medarbetare som ingår i verksamheten, b) att personal får information om föreskrifter som gäller enligt lag: för riskbedömningar, krishantering, brandrisker och övrigt som ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet. 8.2 Arbetsmiljö Utföraren ska säkerställa att a) verksamhetsledningen upprättar en arbetsmiljöpolicy som är känd och efterlevs b) arbetsmiljöarbetets uppgifter fördelas till personer som har tillräckliga befogenheter, resurser och kompetens för sitt uppdrag c) ett systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs tillsammans med personalen för att säkerställa en hälsosam arbetsmiljö. Detta inkluderar att: upprätta rutiner för arbetet och säkerställa att de är kända och efterlevs vid undersökning av arbetsmiljön alltid undersöka om det finns risk för hot och våld i arbetet med brukarna identifiera och värdera risker 20

21 vidta åtgärder och följa upp utreda tillbud och olyckor d) det råder balans mellan krav och resurser i arbetet för personalen e) en årlig uppföljning av arbetsmiljöarbetet görs Avtalsvillkor Utföraren ska säkerställa att personalen har kollektivavtal eller kollektivsavtalsliknande villkor. 8.3 Byggnadstekniskt brandskydd Med byggnadstekniskt brandskydd avses bland annat brandcellsgränser, utrymningsvägar, utrymningsskyltar och nödbelysning, brand- och utrymningslarm, brandsläckningsutrustning och eldstadsinstallationer. Utförare ska säkerställa att byggnadens brandskydd, för den verksamhet som bedrivs, uppfyller gällande Boverkets byggregler (BBR) alternativt de byggregler som gällde när byggnaden byggdes eller senast ändrades. 8.4 Organisatoriskt brandskydd Utförare eller av utförare utsedd brandskyddsansvarig ska utföra/fördela, dokumentera och följa upp nedanstående brandskyddsarbete: a) Bedöma brandrisker och vid behov genomföra riskreducerande åtgärder. b) Ta fram regler och rutiner anpassade efter verksamhetens brandrisker. c) Säkerställa att personalen har tillräcklig kunskap om brandsäkerhet och genomför övningar enligt fastställda rutiner, om möjligt tillsammans med de boende. d) Säkerställa att det tekniska brandskyddets funktion upprätthålls över tid genom underhåll och egenkontroll. Om fastighetsägaren är en annan än utföraren ska utföraren säkerställa att ansvarsfördelningen mellan fastighetsägare och verksamhet avseende kontroll och underhåll av tekniskt brandskydd är specificerad. 8.5 Tillgänglighet Utföraren ska säkerställa a) att verksamheten är tillgänglig för samtliga inskrivna. b) att den kognitiva och fysiska miljön är utformad så att samtliga brukare som skrivs in i verksamheten kan röra sig fritt och vistas i lokalerna. c) att kommunikationen med brukarna samt den information som ges också säkerställs som tillgänglig. d) att det stöd som brukaren har behov av för att verksamheten ska bli tillgänglig tillgodoses. 21

22 Hjälpmedel Utföraren ska bistå brukaren så att hen erhåller de hjälpmedel hen behöver för att kunna leva självständigt Förskola, skola, utbildning och praktik Omfattningen av stödet till brukaren avseende förskola, grundskola, gymnasium, samt utbildning och praktik beslutas i samband med inskrivningen. Omfattningen av stödet ska beskrivas och dokumenteras i genomförandeplanen. 9.1 Förskola a) Utföraren ska säkerställa att det finns dokumenterade samverkansformer med förskolan som syftar till att säkra att deltagande i förskoleverksamhet i samband med placering fortgår utan avbrott. b) Om utföraren identifierar behov som förskolan inte bedöms tillgodose ska utföraren ta kontakt med uppdragsgivaren, vårdnadshavare, eller förskolan för dialog kring åtgärder. c) Vid utskrivning eller omplacering ska utföraren ge stöd för att bytet av förskola förbereds och planeras på ett för brukaren och vårdnadshavaren gynnsamt sätt. 9.2 Skola och gymnasieskola eller praktik a) Utföraren ska säkerställa att det finns dokumenterade samverkansformer med skolan eller gymnasieskolan som syftar till att säkra att skolgången i samband med placering fortgår utan avbrott. b) Utföraren ska säkerställa att brukaren erbjuds stöd i enlighet med genomförandeplanen för att kunna fortsätta sin skolgång. c) Om utföraren identifierar behov som skolan eller gymnasieskolan inte bedöms tillgodose ska utföraren ta kontakt med uppdragsgivaren, vårdnadshavare eller skolan för dialog kring åtgärder. d) Vid utskrivning eller omplacering ska utföraren ge stöd för att bytet av skola eller gymnasieskola förbereds och planeras på ett för brukaren gynnsamt sätt. 9.3 Utbildning eller praktik för vuxna Utföraren ska säkerställa att brukaren erbjuds stöd i enlighet med genomförandeplanen för att kunna inleda eller fullfölja sin utbildning eller praktik för vuxna Kosthållning Utföraren ska: a) erbjuda brukarna näringsrik mat. b) ge brukarna möjlighet till delaktighet i planering av kosten. c) ge brukarna möjlighet att få kosten individuellt anpassad, med hänsyn tagen till medicinska, hälsomässiga, religiösa, kulturella och perceptuella behov. 22

23 Bilaga A (informativ) Utskrivning från HVB-verksamhet A.1 Utskrivningar A.1.1 Uppdraget slutfört Utskrivning som sker med anledning av att uppdraget har avslutats i huvudsak i enlighet med vårdplan/genomförandeplan, dvs. att uppdraget har slutförts. A.1.2 Förtida utskrivning ej sammanbrott Förtida utskrivning som sker och som inte omfattas av definitionen av ett sammanbrott. Exempel kan vara att information framkommer om den placerades behov som innebär att uppdraget behöver förändras och att den egna enheten då inte längre är lämplig, att uppdragsgivaren väljer att avbryta av annat skäl än missnöje med placeringen. A.1.3 Sammanbrott För beskrivningar av grunder till sammanbrott, se Socialstyrelsens grundbok i BBIC. 23

24 816 Litteraturförteckning [1] Arbetsmiljölagen (AML) [2] Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning, AFS 2009:2 [3] Arbetsmiljöverkets föreskrifter om våld och hot, AFS 1993:2 [4] Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 [5] Basal hygien i vård och omsorg [6] Diskrimineringslagen [7] Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) [8] Lagen om skydd mot olyckor (LSO) [9] Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 [10] Patientlagen [11] Patientsäkerhetslagen [12] Plan- och bygglagen (PBL) [13] Socialstyrelsens grundbok i BBIC, Barnets behov i centrum [14] Socialtjänstlagen (SoL) [15] Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete, SRVFS 2004:3 [16] Statens räddningsverks föreskrifter om skriftlig redogörelse för brandskyddet, SRVFS 2003:10 24