SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen

Transkript

1 Plats och tid Kommunhuset i Gislaved, tisdagen den 4 juni 2013, kl , med ajournering mellan kl och kl Beslutande Niclas Palmgren (M), ordf. jäv 263 Agneta Karlsson (M), , Sven-Erik Karlsson (M), ordf. 263 Bengt Petersson (C), tjänstgörande ersättare för Carina Johansson (C), jäv 262 Håkan Josefsson (C), jäv 262 Lennart Kastberg (KD) Göran Scott (M), tjänstgörande ersättare för Ann-Katrin Strand (FP) Monica Persson (MP) Marie Johansson (S), jäv 263 Gunnel Augustsson (S) Åke Ljunggren (S) Margareta Lindgren (S) Hasse Johansson (S) Erik Andersson (K), jäv Övriga deltagande Karin Gustafsson, kommundirektör Yvonne Thelin Karlsson, nämndsekreterare Stefan Tengberg, ekonomichef Ivo Lisius, mark- och exploateringsingenjör Maria Alm, miljöhandläggare, 247 Magnus Jonsson, kulturchef, 244 Solveig Davidsson (M), ordf. kulturnämnden, 244 Bo Linde (S), 2.e v. ordf kulturnämnden, 244 Peter Petersson, turismstrateg, 245, 246 Birgitta Höper Agardsson, utredare, 248 Carola Öberg, projektledare, Gislaveds Näringsliv AB, 249 Tommy Bengtsson, EU-projektsamordnare, 249 Anders Ahlström, vd Gislaveds Näringsliv AB, 249, 250 Mats Spånberg, skolchef, 254 Utses justera Justeringens plats och tid Underskrifter Organ Marie Johansson Kommunstyrelsekontoret Sekreterare. Paragrafer Yvonne Thelin Karlsson Ordförande Niclas Palmgren Sven-Erik Karlsson, 263 Justerande... Marie Johansson Gunnel Augustsson, 263 ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Paragrafer Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Underskrift Kommunstyrelsekontoret. Anna Sam Datum för anslags nedtagande

2 Ks 244 Dnr: KS Budget 2013 med utblick till 2017, uppföljning av kulturnämndens konkretiserade mål går under året igenom med samtliga nämnder deras konkretiserade mål för året. Magnus Jonsson, kulturchef, Solveig Davidsson ordf. kulturnämnden och Bo Linde 2:e v. ordf. kulturnämnden redovisar mål och planerade aktiviteter för genomförandet av målen. Kulturnämndens konkretiserade mål 2013 beslutar godkänna informationen.

3 Ks 245 Dnr: KS Besöksundersökning turismen i Gislaveds kommun I Gislaveds kommun pågår för närvarande arbete med ta fram en turismstrategi. Man arbetar sedan tidigare tillsammans med kommunerna Hylte, Värnamo och Ljungby i ett gemensamt destinationsutvecklingsprojekt med ett varumärkesarbete kopplat området kring sjön Bolmen. I samband med detta finns ett behov av formera de satsningar som görs inom den egna kommunen för lägga fokus på prioriterade områden. Som en del i detta arbete kontaktades Handels Utredningsinstitut, HUI Research, för genomföra en besökskartläggning bland kommunens turister, dels under sommaren 2012, dels under vintern Syftet med undersökningen har varit kartlägga de turister som besöker Gislaveds kommun. Turismstrateg Peter Petersson redogör för besöksundersökningen. Rapport besökskartläggning sommar Rapport besökskartläggning vinter beslutar godkänna informationen och lägga den till handlingarna.

4 Ks 246 Dnr: KS Information från mässan i Wedemark, Tyskland Turismstrateg Peter Petersson informerar tillsammans med kommunalråden Niclas Palmgren och Marie Johansson om mässan i Wedemark, Tyskland som hölls den 31 maj - 2 juni där representanter från Gislaveds kommun deltog, främst i syfte marknadsföra kommunen som en turistkommun. beslutar lägga informationen till handlingarna.

5 Ks 247 Dnr: KS Kommuner och regioner i internationellt klimatarbete "Borgmästaravtalet" I ett utskick från Sveriges Kommuner och Landsting den 2 oktober 2009 uppmanas Gislaveds kommun delta i EU-kommissionens initiativ; Borgmästaravtalet. Borgmästaravtalet är ett initiativ för kommuner som vill gå längre än EU:s målsättningar minska utsläppen av växthusgaser med 20 % till beslutade den 1 december 2009 skriva under borgmästaravtalet. I avtalet finns totalt 11 åtaganden som ska uppfyllas av de kommuner som ansluter sig till avtalet. Bland annat ska de medverkande kommunerna ha långsiktiga mål för minska sina klimatpåverkande utsläpp och en åtgärdsplan med väl avgränsade, kostnadsberäknade och tidsa åtgärder med utpekad ansvarig. Miljöhandläggare Maria Alm informerar om vad som har hänt i ärendet. beslutar lägga informationen till handlingarna.

6 Ks 248 Dnr: KS Utredning om samlingslokaler m.m.. Gislaveds kommun har historiskt ett stort engagemang för samarbete med det civila samhället för främja och utöka medborgarnas möjligheter till verksamhet och aktiviteter av skilda slag. Medborgarna utgörs av olika målgrupper vad gäller ålder, intressen, bostadsort osv. Det gäller inom många sektorer: fritid, kultur, social sektor, teknik, demokrati etc. Detta engagemang sker bl. a. genom medfinansiering till verksamheter och lokaler. Det ekonomiska engagemanget kan ske genom subventionering av arrenden, olika typer av bidrag till föreningar, underskottstäckning, separata investeringsbidrag, garantier i relation till statliga myndigheter m.m. Totalt är den ekonomiska omfningen betydande och den allmänna uppfningen är det oftast är en vinna-vinna situation för kommunens invånare. Bidrag till lokaler i skilda former har under decennier lett till åtskilliga uppdrag om utredningar, krav på samordning och effektivitet i nyttjandet. I början av 1980-talet genomfördes en omfande utredning om samlingslokaler och bidrag till föreningar med egna lokaler m.m. Noll-taxan infördes. Mål om samlingslokaler ska finnas för stöd till föreningslivet på alla orter antogs. Kommunens egna lokalinnehav konkurrerar i vissa fall med övriga bidragsstödda lokalägare. Efter cirka femton år från samlingslokalsutredningens antagande och nolltaxans införande, från budgetbeslutet 2000 och framåt, lämnas ett antal utredningsuppdrag. De flesta har aldrig lett till åtgärder. Framför allt har inte kraft ta motsvarande heltäckande ansats som i års utredning funnits. Kommunstyrelsekontoret har under 2013 utökade utredningsresurser genom fd. skolchefen Birgitta Höper Agardsson deltidsanställts. Med tidigare utredningsuppdrag och uttalade, men inte formellt beslutade uppdrag, liksom ifrågasättanden av nuvarande system som grund, har ett omfande utredningsuppdrag påbörjats. Uppdraget innefar : uppdatera, sammanställa och analysera gammalt material skapa en helhetsbild av olika bidragssystem, hur de samverkar och i vilken utsträckning de fyller sitt syfte relatera till och analysera materialet mot den tid det tillkommit göra en nutida behovsanalys ge ett brett underlag för politiska beslut ge en ny plform för politiska beslutsfare, föreningar och medborgare. Vid kommunstyrelsens sammanträde gör Birgitta Höper Agardsson en presentation av utredningens mål, syfte och upplägg, framtaget material samt forts möjlig process.

7 Ks 248 (forts.) Samlingslokalsutredningen 1983 PP-presentation beslutar godkänna informationen och återuppta ärendet efter sommaren då ytterligare material kommer överlämnas.

8 Ks 249 Dnr: KS Medfinansiering innovationsfabrik Småland Projekt Innovationsfabrik är ett samverkansprojekt mellan Gislaved Näringsliv och Oskarshamn kommun. Projektets mål är skapa en arbetsmodell som tillåter oss effektivt, med bättre samordning och samlad kompetens, få fram affärsmöjligheter för såväl nya företag som befintliga små och medelstora företag vilket leder till en dynamisk näringslivsutveckling och ekonomisk tillväxt. Projektet bygger på en vidareutveckling av en metod som kallas Innovation Plant, framtagen av Innovationsprofessor Kaj Mickos. Metoden går ut på helt enkelt under 48 timmar låsa in resurser ett nätverk av entreprenörer, utvecklare, finansiärer samlas för tillsammans ta fram patentlösningar, prototyper, nya marknader o.s.v. Denna metod har använts både för samhällsutveckling (Västerbottens län 2011); för produktionslösningar, tjänsteutveckling och produktutveckling. Gnosjöregionen och Oskarshamnsregionen går tillsammans och använder denna modell som en utgångspunkt för ta fram en process för produktionslösningar, finansieringsmodeller och tjänsteutveckling. Inbjudan delta kommer även erbjudas övriga GVV. Racets huvudsyfte är få fram en organisation, struktur och ett nätverk för en samverkan runt näringslivsutveckling utifrån ett innovationsperspektiv. Racets huvudsyfte är projektets huvudsyfte. Racet kommer behandla teman såsom finansieringsmodeller och marknadsförutsättningar. En virtuell organisation bildas, samt produkter och tjänster för genomföra denna praktiskt som IT systemlösningar, appar o.s.v. Det är viktigt kreativiteten och flexibiliteten får vara i fokus och inte organisationsstruktur. En gemensam handlingsplan om kommunikation utåt kommer tas fram för engagera potentiella entreprenörer, innovatörer och affärsänglar i de bägge regionerna. En projektansökan lämnades in till VINNOVA den 13 februari. Det var ett försök nyttja en utlysning, med generösa finansieringsvillkor. Eftersom ansökan fick avslag lämnades den 1 april en ansökan in till Regionförbundet. Projektplanen är i stort samma men innehåller även fas 2 och 3 av projektet. VINNOVA ansökan täckte enbart fas 1, som är den inledande fasen av 3. I fortsättningsfaserna 2 och 3 ska resultatet av den första workshopen bearbetas och implementeras. Syftet är till december 2014 har en fungerande organisation som med enkelhet kan genomföra nya innovationsfabriker på efterfrågan. Organisationen, eller metoden, ska spridas till Gnosjöregionen och länet. Då tecken tyder på det blir svårt få igenom ansökan till regionförbundet tas idag ärendet upp på kommunstyrelsens sammanträdde (den 4 juni 2013) för öppen diskussion. Svårigheterna med regionförbunds ansökan består både i övriga GGVV kommuners svårigheter gå in som medfinansiärer under 2013 och tecken på Regionförbundet i Jönköpings län vill ha en bredare regional medverkan.

9 Ks 249 (forts.) Budget för projektet är i stort densamma som för regionförbundsansökan: kr för fas 1, kr för fas 2 och kr för fas 3. Med en totalbudget på kr. Skillnaden består i en ökning i fas 1 motsvarande två månaders heltidsarbete för en koordinator. Carola Öberg, projektledare, Anders Ahlström, vd Gislaved Näringslivs AB och Tommy Bengtsson, EU-projektsamordnare redogör för ärendet. den 5 mars 2013, Ansökan Innovationsfabrik Småland daterad den 1 april 2013 Innovationsfabrik Småland projektbeskrivning daterad den 31 mars 2013 Budget innovationsfabrik Småland den 23 april 2013, 175 den 7 maj 2013, 204 Innovationsfabrik Småland projektbeskrivning daterad den 30 maj 2013 beslutar lägga informationen till handlingarna och avvakta beslut från sammanträde med styrelsen för Gislaved Näringslivs AB tisdagen den 11 juni kl , samt därefter återuppta ärendet vid kommunstyrelsens sammanträde den 18 juni 2013.

10 Ks 250 Dnr: KS Projekt Framtid Gnosjöregionen Kommunerna i GGVV, Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo, beslutade under våren 2012 starta ett projekt, kallat Projekt Framtid Gnosjöregionen. Ansökan om medfinansiering gjordes till Tillväxtverket, vilket beviljades. Projektägare är Gislaved Näringsliv AB på uppdrag av de tre kommunerna och deras näringslivsorganisationer. Projekt Framtid Gnosjöregionen är resultatet av möten, som kommunalrådsgruppen i GGVV haft, dels tillsammans med näringslivsbolagen, företrädare för näringslivet och externa föreläsare, dels internt, under hösten 2011 och vintern/våren I mars 2013 presenterades en förstudie, som identifierade ett antal områden som de fyra kommunerna måste satsa på för skapa tillväxt. Följande områden pekades ut: Samverkan i Kluster Samverkan kring innovationer Stimulera företagen till anställa akademiker Behovet av utbildning Skapa möjlighet för det långsiktiga lärandet Den 3 april 2012 beslutade kommunstyrelsen medfinansiera, kr i arbetad tid och kr kontant, projektet Framtid Gnosjöregionen med syfte ta fram en arbetsmodell för identifiera styrkor, svagheter och behov samt arbeta fram ett underlag för ett gemensamt näringslivsråd för kommunerna Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo. Även de övriga kommunerna beslutade sig för delta. Finansiär utöver kommunerna har varit Tillväxtverket. Drygt 100 personer har deltagit i projektet, inkl. drygt 60 företag, som samtliga deltagit i workshops och dialoger kring framtiden i Gnosjöregionen och utmaningar ur näringslivets synvinkel. Följande områden är man efter projektets slut och efter kartläggning över vad som pågår eniga om som samarbetsområden: Innovation Internationalisering (exportmöjligheter) Kompetensförsörjning (för företagen) Omvärldsbevakning (förvarning konjunktursvängningar mm) Profilering (varumärkesarbete och etableringskoncept) Infrastruktur (fysisk och digital) Boende Inom flera av dessa områden pågår ett samarbete idag mellan GGVV kommunerna, andra sker var för sig.

11 Ks 250 (forts.) I slutrapporten konstateras bl.a.: Aktörerna har insett de åtgärder och aktiviteter som företagen föreslagit i inventeringen, inte kan och inte bör genomföras av en enda kommun eller aktör, och de insatser som görs bör samordnas för få bättre förutsättningar. Ett exempel är industrigymnasierna, som enligt workshoparnas deltagare bör nischas, i syfte undvika konkurrens om samma ungdomar samt för stärka det lokala näringslivets inriktning (ex. design, skärande industri, plast, o.s.v.) Samma resonemang är giltigt för t.ex. kultur- och sportanläggningar samt infrastruktur. Vid diskussionerna som förts tillsammans med deltagarna har dessutom den samhällsekonomiska dimensionen framhållits. Det framstår inte längre som samhällsekonomiskt hållbart fyra kommuner gör parallella satsningar. Samordning bör ske när det är möjligt, samtidigt som frågorna även fortsättningsvis kommer kräva en lokal förankring, inte minst för Gnosjöregionen och dess samhällsliv sedan länge präglas av nära och lokala nätverk mellan den offentliga och privata sektorn. Ett intensifierat samarbete mellan kommunerna i Gnosjöregionen, inte minst vad beträffar näringslivsutveckling förefaller därmed som både oundvikligt och gynnsamt. Detta budskap och denna uppfning har, genom Framtid Gnosjöregionen, förankrats i näringslivet, bland förtroendevalda såväl som hos andra samhällsaktörer. Detta är ett av processens viktiga resultat. I slutrapporten finns också förslag om bildande av gemensam organisation för samordning. Kommunalrådsgruppen i GGVV har behandlat rapporten vid möte den 11 april 2013 och ser positivt på ett ökat samarbete i GGVV med näringslivet. Gislaveds kommun, Gnosjö kommun, Vaggeryds kommun, Värnamo kommun, Gislaveds Näringsliv, Vaggeryds Näringslivsråd och Värnamo Näringsliv: Projektplan Framtid Gnosjöregionen den 3 april 2012, 113 Tillväxtverket : Beslut om projektmedel Rapport : Framtid Gnosjöregionen! Slutligt förslag till verksamhetsplan för Gnosjöregionens Näringslivsråd den 23 april 2013, 170 Yrkande Niclas Palmgren (M): Att ställa sig positiva till arbetet med Projekt Framtid Gnosjöregionen och återuppta ärendet på kommande sammanträde. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på sitt egna yrkande och finner kommunstyrelsen beslutar enligt detta.

12 Ks 250 (forts.) beslutar ställa sig positiva till arbetet med Projekt Framtid Gnosjöregionen och återuppta ärendet på kommande sammanträde. Gnosjö kommun Vaggeryds kommun Värnamo kommun Gislaved Näringsliv AB

13 Ks 251 Dnr: KS Disposition av medel till projekt automation för regional konkurrenskraft, ARK I kommunens bokslut 2012 finns 665 tkr avsa för näringslivsprojekt. Pengarna härrör från de överblivna medlen från projektet Gno-How, som Gislaveds kommun var projektägare till. Det är ursprungligen statliga utvecklingsmedel, som beviljades till GGVV-kommunerna gemensamt efter Continentals nedläggning med syfte bidra till projekt för utveckling av branscherna skärande bearbetning och polymer. Av beslutet vid uppföljning av projektet framgår historik och syfte. Gno-How-projektet har pågått under treårsperioden den 1 juli 2003 t.o.m. den 30 juni Projektet har delfinansierats av Verket för näringslivsutveckling (NUTEK), Länsstyrelsen/ /Regionförbundet och de fyra kommunerna i Gnosjöregionen Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo (GGVV). Motsvarande motfinansiering från näringslivet har uppnåtts genom de medverkande företagens tidsinsats i projektet. Syftet med Gno-How-projektet har varit skapa ökade förutsättningar för regional och nationell tillväxt genom stärka konkurrenskraften hos företag inom polymer- och skärteknikindustrin i GGVV-regionen. Efter slutredovisning meddelade anslagsgivande myndighet överskottet i projektet inte behövde återbetalas utan kunde användas för motsvarande framtida aktiviteter i GGVV-regionen. Medlen är således destinerade till hela GGVV och dess näringslivsutveckling. Lämpligt projekt använda medlen har därför avvaktats. Under 2012 presenterades projektet Automation för regional konkurrenskraft (ARK), vilket GNAB är projektägare till. Det befanns i kommunalrådsgruppen lämpligt utjämna medfinansieringen mellan kommunerna med hjälp av dessa medel. Besluten om medfinansiering i de fyra kommunerna bygger därför på användning av dessa gemensamma medel, som Gislaveds kommun förvaltat. Utgångspunkten för fördelning av medfinansieringen i ARK-projektet är 37,5 % vardera för Gislaved och Värnamo och 12,5 % vardera för Vaggeryd och Gnosjö. Vaggeryd och Gnosjö ska betala 25 tkr per år i egen medfinansiering, liksom Gnosjö. Gislaved och Värnamo ska då medfinansiera med 75 tkr per år. Resten ska tas ur Gno-How-medlen, vars ca 665 tkr räcker. Även fördelningen av Gno How-medlen ska göras efter samma fördelningsgrund. Projekt ARK ska pågå År 2012 betalade kommunerna medfinansieringen själva, då medfinansieringen understeg respektive kommuns fasta belopp.

14 Ks 251 (forts.) Tillväxtverket, som är medfinansiär, har uttryckt pengarna ska utbetalas till projektet från respektive kommun av revisionsskäl. Det betyder Gislaved ska betala till de andra tre kommunerna och inte till GNAB. Det ska ske för ett år i taget och för respektive år projektet kan ju avbrytas teoretiskt sett och i så fall uppfylls inte syftet med inriktningen medlen ska riktas mot ARK. Projektet är treårigt, varför Gno-How-medlen således kommer successivt utbetalas under 2013 och Projektet var försenat i sin start Det kan finnas en risk för förskjutning i utbetalningen 2014 genom ett överdrag till Anteckningar från kommunalrådsgruppen GGVV den 24 augusti 2012, inkl. bilagd kostnadsfördelning den 21 februari 2012, 61 Återrapportering för Projekt Automation för regional konkurrenskraft, daterad den 13 juni 2012 beslutar för medfinansiering av ARK-projektet utbetala totalt kronor från balansposten 2142 Näringslivsprojekt, fördelat med kr till Värnamo kommun, kronor till Gnosjö kommun och kronor till Vaggeryds kommun, samt för medfinansiering av ARK-projektet omfördela kronor från balansposten 2142 Näringslivsprojekt till Näringsliv och utveckling ( ) i kommunstyrelsens budget Expedieras till Gnosjö kommun Vaggeryds kommun Värnamo kommun Kommunstyrelsekontoret, utvecklingsenheten Kommunstyrelsekontoret, ekonomienheten

15 Ks 252 Dnr: KS Bokslut donationsfonder 2012 Stiftelselagen från 1996 innebär bland annat kommunalt förvaltade donationsfonder utgör stiftelser och ska registreras hos Länsstyrelsen. Att alla stiftelser ska registreras gäller fr.o.m. år Tidigare behövde endast stiftelser med tillgångar överstigande tio prisbasbelopp registreras. De mindre stiftelserna som ännu inte är registrerade måste anmälas för registrering före utgången av år Vidare är stiftelser med tillgångar som överstiger 1,5 mnkr och de som utövar näringsverksamhet bokföringsskyldiga. Bokföringsskyldigheten innebär stiftelse ska tillämpa reglerna i BFL (SL 3:4). Detta medför bl.a. skyldighet upprätta årsredovisning. Mindre stiftelser är undantagna från bokföringsskyldighet om tillgångarna understiger 1,5 mnkr. Sådana stiftelser som har tillgångar understigande detta värde är skyldiga föra sammanställning av räkenskaper enligt stiftelselagen. Gislaveds kommun förvaltar sammanlagt 22 st. donationsfonder. Sju av dessa är redan registrerade hos Länsstyrelsen men endast 3 st. är bokföringsskyldiga i enlighet med Stiftelselagen. De är: Stiftelsen Anders Svenssons Donationsfond Stiftelsen Strands Gårds Donation Stiftelsen Eva Maria Jönssons Fällan, donationsfond Följande donationsfonder har tillgångar som understiger 1,5 mnkr och är därför inte bokföringsskyldiga. Registrerad: Stiftelsen Gislaveds kommuns Samfond för Grundskolan Stiftelsen Gislaveds kommuns Sociala Samfond Stiftelsen Gustav Svenssons Trivselfond Stiftelsen Utvecklingsfonden vid Gislaveds Gymnasium Ej registrerad: Alma Danielsson Orres Donation Oskar Johansson Eberstålska Lorinska Barnfond Hestra G och M Aggebrink SA och M Johansson Vårdhemmet Trivselfond Magasinskassan Hulda och Ester Karlsson Davidsonska Jordbruk, Burseryd Davidsonska Jordbruk, S Hestra Davidsonska Jordbruk, Gryteryd Davidsonska Jordbruk, Sandvik

16 Ks 252 (forts.) Ekonomienheten har gjort en översyn under 2013 på de ej registrerade donationsfonderna för eventuella permutationer eller avvecklingar innan registrering hos Länsstyrelsen före utgången av år För Anders Svenssons donationsfond och för Utvecklingsfond Gymnasiet finns särskilda styrelser utsedda. För övriga utgör kommunstyrelsen stiftelsens styrelse. Länsstyrelsen har i beslut den 19 oktober 2007 fastslagit det föreligger anknuten förvaltning för Stiftelsen Anders Svenssons donationsfond. Som ytterst ansvarig har därför kommunstyrelsen behandlat och godkänt förvaltningsberättelserna för denna fond för åren Ekonomienheten har upprättat årsredovisningar för envar av stiftelserna som är bokföringsskyldiga samt en sammanställning av räkenskaper för envar av stiftelserna (donationsfonder) som inte är bokföringsskyldiga. Årsredovisning 2012 för bokföringsskyldiga stiftelser Sammanställning av Räkenskaper 2012 för icke bokföringsskyldiga stiftelser (donationsfonder) beslutar överlämna ärendet till kommande sammanträde med följande förslag: beslutar godkänna upprättade årsredovisningar för 2012 avseende Stiftelsen Anders Svenssons Donationsfond Stiftelsen Strands Gårds Donation Stiftelsen Eva Maria Jönssons Fällan, donationsfond som ytterst ansvarig för den anknutna förvaltningen för Stiftelsen Anders Svenssons donationsfond gentemot Länsstyrelsen godkänna upprättad årsredovisning för 2011 för denna fond, godkänna Sammanställning av Räkenskaper för 2012 för de icke bokföringsskyldiga stiftelser (donationsfonder), samt uppdra till kommunstyrelsens ordförande Niclas Palmgren jämte ekonomichef Stefan Tengberg underteckna årsredovisningarna och sammanställningar av räkenskaper.

17 Ks 253 Dnr: KS Revisionsrapport granskning av räkenskapsmaterial - Gislaveds kommun Kommunens revisorer har lämnat uppdrag till PWC granska räkenskapsmaterial - Gislaveds kommun. I skrivelse daterad den 18 april 2013 har kommunens revisorer överlämnat revisionsrapporten till kommunstyrelsen för yttrande senast den 15 augusti Ekonomichef Stefan Tengberg redogör för ärendet. Revisionsrapport - Granskning av räkenskapsmaterial - Gislaveds kommun Yttrande över Revisionsrapport - granskning av räkenskapsmaterial - Gislaveds kommun, daterat den 27 maj beslutar överlämna ärendet till kommande sammanträde med följande förslag: beslutar anta yttrande över Revisionsrapport - granskning av räkenskapsmaterial - Gislaveds kommun, daterat den 27 maj 2013.

18 Ks 254 Dnr: KS Motion om skolan i Gislaved Bo Kärreskog (S), Fredrik Bäck (S) och Rose-Mari Modén (S) har lämnat in en motion om skolan i Gislaved, daterad den 7 maj Motionärerna yrkar: mer av resurserna styrs så alla elever uppnår målen, mer av ansvar och befogenheter förs ut till de enskilda skolorna i Gislaved, samarbetet mellan skolorna i Gislaved och högskolorna i Jönköping utvecklas, samarbetet mellan olika nämnder i kommunen stimuleras och utvecklas, den kommunala skolan ska vara det naturliga alternativet för eleverna i Gislaved, (besvarad) skolmaten förutom den ska vara avgiftsfri också ska hålla en hög kvalitet, samt (bifall) Gislaveds kommun arbetar för ansvar- och finansieringsprincipen ska gälla på skolans område. har vid sammanträde den 5 juni 2012 beslutat remittera motionen till barn- och utbildningsnämnden för yttrande. Skolchef Mats Spånberg redogör för barn- och utbildningsnämndens yttrande. Motion om skolan i Gislaved, daterad den 7 maj 2012 den 5 juni 2012, 215 Barn- och utbildningsnämnden 29 april 2013, 36 beslutar uppdra till kommunstyrelsekontoret med barn- och utbildningsnämndens yttrande, samt det som framkommit under dagens sammanträde som grund bereda ett förslag till kommande sammanträde. Kommunstyrelsekontoret, kommundirektören

19 Ks 255 Dnr: KS Antagande av strategiskt styrdokument inför budget Under våren fastställs de yttre begränsningarna för nämndernas budgetarbete genom beslut om Strategiskt styrdokument inför mål och budget Styrdokumentet innehåller bland annat planeringsförutsättningar, vision, övergripande mål, konkretiserade mål, utdebitering samt direktiv och ramar inför Ekonomichef Stefan Tengberg redovisar vissa mindre justeringar som behöver göras i dokumentet. s ekonomi- och markutskott den 23 april 2013, 16 Strategiskt styrdokument, daterat den 23 april 2013 Personalekonomiska mål och dess uppfyllelse Indikatorer per övergripande mål den 14 maj 2013, 214 Strategiskt styrdokument inför mål och budget , daterat den 14 maj 2013 Yrkande Marie Johansson (S): Att uppdra till kommunstyrelsekontoret inarbeta socialdemokratiska gruppens förslag till konkretiserade mål i förslag till det strategiska styrdokumentet inför mål och budget : 1. Infrastruktur och kommunikationer Fritidskort ungdom upp till 20 år 300 kr/halvår 2. Trygghet, säkerhet och folkhälsa Inga avgifter för barn och ungdomar i badhus Inga avgifter vid skolaktiviteter Säker passage över/under rv 26 i Smålandsstenar 3. Uppleva och göra Avgifter ska endast användas i styrfunktion för barn- och ungdomsverksamhet 8. Näringsliv och arbetsmarknad Forsknings- och utvecklingscentrum för produkter och tjänster Undersöka förutsättningar för universitet/högskola. Niclas Palmgren (M): Bifall till socialdemokratiska gruppens två förslag till konkretiserade mål gällande punkt 8 Näringsliv och arbetsmarknad, "Forskningsoch utvecklingscentrum för produkter och tjänster" och "Undersöka förutsättningar för universitet/högskola" ska inarbetas i det strategiska styrdokumentet. Bifall till anta Strategiskt styrdokument inför mål och budget med de justeringar som framkommit under dagens möte.

20 Ks 255 (forts.) Håkan Josefsson (C): Bifall till Niclas Palmgrens yrkande. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på sitt egna yrkande förslag till konkretiserade mål gällande punkt 8 Näringsliv och arbetsmarknad, "Forsknings- och utvecklingscentrum för produkter och tjänster" och "Undersöka förutsättningar för universitet/högskola", ska inarbetas i det strategiska styrdokumentet inför måloch budget och finner kommunstyrelsen beslutar enligt detta. Ordförande ställer proposition på Marie Johanssons (S) övriga yrkande uppdra till kommunstyrelsekontoret inarbeta socialdemokratiska gruppens övriga förslag till konkretiserade mål i förslag till det strategiska styrdokumentet inför mål och budget och finner kommunstyrelsen avslår yrkandet. Ordförande ställer därefter proposition på sitt andra yrkande anta Strategiskt styrdokument inför mål och budget med de justeringar som framkommit under dagens möte och finner kommunstyrelsen beslutar enligt detta. beslutar förslag till konkretiserade mål gällande punkt 8 Näringsliv och arbetsmarknad, "Forsknings- och utvecklingscentrum för produkter och tjänster" och "Undersöka förutsättningar för universitet/högskola", ska inarbetas i det strategiska styrdokumentet inför mål- och budget s förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar anta Strategiskt styrdokument inför mål och budget , daterat den 4 juni Protokollsanteckning Socialdemokraterna deltar inte i dagens beslut som har med ramar inkl. skesats för 2014 göra. Socialdemokraterna överväger inte delta i fastställande av ramar den 24 juni 2013 på grund av följande orsaker: Mycket liten eller ingen diskussion kring ramar i nämnderna. Underlag till ramen är en utblick för 2014 som togs 2012 och inte är framtagen för så konkret påverka ramen för Det finns en kraftig obalans som i dagens förslag inte är finansierad. Vi har inte fått några konsekvensanalyser på hur de för 1 vecka sedan lagda besparingskraven påverkar nämnderna.

21 Ks 255 (forts.) Erik Andersson (K): Deltar inte i beslutet då jag anser ärendet är samverkanspartiernas arbetsmaterial. Återkommer med säryrkanden. Reservation Socialdemokraterna reserverar sig till förmån för sitt eget yrkande vad gäller konkretiserade mål. Kommunstyrelsekontoret, ekonomienheten Kommunfullmäktige

22 Ks 256 Dnr: KS Revidering av Bestämmelser om ersättning till kommunalt förtroendevalda i Gislaveds kommun har haft tillämpningsfrågor rörande bestämmelserna om ersättning till kommunalt förtroendevalda avseende tiden för framställan om begäran om ersättning och av den anledningen lyfts frågan om en revidering av bestämmelserna. Bestämmelserna om ersättningar till förtroendevalda antogs den 16 december 2010 av kommunfullmäktige. I bestämmelserna anges i 19 begäran om ersättning för förlorad arbetsförtjänst ska framställas inom tre månader från dagen för sammanträdet eller förrättningen till vilken förlusten hänför sig till. Den tidsgränsen var under den föregående mandatperioden ett år. har nu ta ställning till om tiden för framställan ska ändras. Vid kommunstyrelsens sammanträde den 21 maj 2013, 228 yrkade Åke Ljunggren (S) 19 första och fjärde stycket i Bestämmelser om ersättning till kommunalt förtroendevalda ändras så begäran om ersättning kan framställas för hela innevarande mandatperiod, dock senast sex månader efter mandatperiodens slut. Vidare kan ledamöter som inom nuvarande mandatperiod eventuellt gått miste om arvode eller förlorad arbetsförtjänst p.g.a. de tidigare bestämmelserna begära ersättning retroaktivt. Börje Malmborg (KD) yrkade bifall till Åke Ljunggrens förslag. s förslag till revidering av Bestämmelser om ersättningar till kommunalt förtroendevalda, daterat den 21 maj 2013 den 21 maj 2013, 228 Yrkande Niclas Palmgren (M): Att samtliga punkter enligt 19 i Bestämmelser om ersättningar till kommunalt förtroendevalda ska ha hela mandatperioden och påföljande 6 månader som tidsgräns för begäran om ersättningar. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på sitt egna yrkande och finner kommunstyrelsen beslutar enligt detta. s förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar anta förslag till Bestämmelser om ersättning till kommunalt förtroendevalda i Gislaveds kommun, daterade den 4 juni 2013 gälla fr.o.m. den 1 juli 2013,

23 Ks 256 (forts.) upphäva nu gällande Bestämmelser om ersättning till kommunalt förtroendevalda i Gislaveds kommun fr.o.m. den 1 juli 2013, samt ledamöter som inom nuvarande mandatperiod eventuellt gått miste om arvode eller förlorad arbetsförtjänst p.g.a. de tidigare bestämmelserna kan begära ersättning retroaktivt. Kommunfullmäktige

24 Ks 257 Dnr: KS Policy för inköp och upphandling Policy för inköp och upphandling är utarbetad samt förankrad i förvaltningschefsgruppen. Syftet med policyn är vara en vägledning till hur förtroendevalda och anställda ska agera så det säkerställs kommunens inköp och upphandlingar görs i enlighet med gällande lagstiftning på området. Förslag till Policy för inköp och upphandling daterad den 15 maj 2013 s ekonomi- och markutskott den 21 maj 2013, 25 Yrkande Niclas Palmgren (M): Att bordlägga ärendet i avvaktan på regler för inköp och upphandling är beredda i sin helhet. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på sitt egna yrkande och finner kommunstyrelsen beslutar enligt detta. beslutar bordlägga ärendet i avvaktan på regler för inköp och upphandling är beredda i sin helhet.

25 Ks 258 Dnr: KS Regler för inköp och upphandling Regler för inköp och upphandling med koppling till Policy för inköp och upphandling är utarbetad för ge tydliga instruktioner till hur förtroendevalda och anställda ska agera så det säkerställs kommunens inköp och upphandlingar görs i enlighet med gällande lagstiftning på området, samt genomförs affärsmässigt och effektivt. Förslag till Regler för inköp och upphandling daterade den 15 maj 2013 s ekonomi- och markutskott den 21 maj 2013, 24 Sammanträdet ajourneras mellan kl Yrkande Håkan Josefsson (C): Att återremittera ärendet till kommunstyrelsekontoret med uppdrag utreda avsnitt 17, Sociala och etiska krav, särskilt vad gäller kollektivavtal och meddelarfrihet. Marie Johansson (S): Avslag på Håkan Josefssons återremissyrkande. Att det i 17 skrivs in kollektivavtal och meddelarfrihet ska gälla vid upphandling, samt regler för inköp och upphandling behandlas på kommunfullmäktige. Erik Andersson (K): Bifall till Marie Johanssons yrkande. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Håkan Josefssons (C) yrkande återremittera ärendet till kommunstyrelsekontoret med uppdrag utreda avsnitt 17, Sociala och etiska krav, vad gäller kollektivavtal och meddelarfrihet och Marie Johanssons avslagsyrkande och finner kommunstyrelsen beslutar enligt Håkan Josefssons återremissyrkande. Omröstning begärs. godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för Håkan Josefssons yrkande om återremiss Nej-röst för Marie Johanssons (S) avslagsyrkande Omröstningsresultat Med 7 Ja-röster för Håkan Josefssons återremissyrkande och 6 nej-röster för Marie Johanssons avslagsyrkande beslutar kommunstyrelsen återremittera ärendet till kommunstyrelsekontoret med uppdrag utreda avsnitt 17, Sociala och etiska krav, särskilt vad gäller kollektivavtal och meddelarfrihet. beslutar återremittera ärendet till kommunstyrelsekontoret med uppdrag utreda avsnitt 17, Sociala och etiska krav, särskilt vad gäller kollektivavtal och meddelarfrihet.

26 Ks 258 (forts.) Protokollsanteckning Erik Andersson (K): Deltar inte i beslutet utan hänvisar till motionen som finns gällande ärendet, motion gällande privatiseringen av hemtjänsten. Socialdemokratiska gruppen deltar inte i beslutet. Kommunstyrelsekontoret, kommundirektören Upphandlingsenheten

27 Ks 259 Dnr: KS Regler för inköp och upphandling Regler för inköp och upphandling med koppling till Policy för inköp och upphandling är utarbetad för ge tydliga instruktioner till hur förtroendevalda och anställda ska agera så det säkerställs kommunens inköp och upphandlingar görs i enlighet med gällande lagstiftning på området, samt genomförs affärsmässigt och effektivt. Vid kommunstyrelsens sammanträde den 4 juni 2013, beslutas återremittera ärendet till kommunstyrelsekontoret med uppdrag utreda avsnitt 17, Sociala och etiska krav, särskilt vad gäller kollektivavtal och meddelarfrihet. I avvaktande av denna återremiss bör avsnitt 14 antas då det på detta avsnitt är färdigberett. Förslag till Regler för inköp och upphandling daterade den 15 maj 2013 s ekonomi- och markutskott den 21 maj 2013, 24 den 4 juni 2013, Yrkande Håkan Josefsson (C): Att anta de nya föreslagna reglerna i avsnitt 14 i Regler för inköp och upphandling gällande direktupphandling. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Håkan Josefssons yrkande och finner kommunstyrelsen beslutar enligt detta. beslutar anta reglerna i avsnitt 14 i Regler för inköp och upphandling gällande direktupphandling. Kommundirektören Upphandlingsenheten

28 Ks 260 Dnr: KS Antagande av handlingsprogram för räddningstjänst, Gislaveds och Gnosjö kommuner Räddningsnämnden har vid sammanträde den 24 april 2013 beslutat anta Handlingsprogram för räddningstjänst samt sända detta till kommunfullmäktige i Gislaveds och Gnosjö kommuner för antagande. Kommunerna ska enligt lagen om skydd mot olyckor, LSO, upprätta ett handlingsprogram som beskriver hur räddningstjänsten är organiserad, målet med räddningstjänsten och en beskrivning av riskerna i kommunen. Handlingsprogrammet har varit utsänt på remiss och utifrån inkomna svar har dokumentet delvis reviderats. Sammanställning av remissvar gällande Handlingsprogram för räddningstjänst , daterad den 19 april 2013 Handlingsprogram för räddningstjänst , Gislaved och Gnosjö kommuner Räddningsnämnden den 24 april 2013, 19 den 21 maj, 226 Yrkande Åke Ljunggren (S): Bifall till förslaget. s förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar anta Handlingsprogram för räddningstjänst för Gislaved och Gnosjö kommuner, daterat den 21 maj Kommunfullmäktige

29 Ks 261 Dnr: KS Exploateringsavtal gällande Uvekull 2:28 m.fl. Malmgatan i Smålandsstenar, Gislaveds kommun Gislaveds kommun har tidigare träffat avtal med KF Göta om exploatering vid Malmgatan i Smålandsstenar med bl.a. förutsättning byggnadsarbetena påbörjas inom 18 månader från avtalets undertecknande. Tidplanen har inte kunnat hållas. KF Göta har dessutom träffat avtal med T & S Freddy AB om låta bolaget överta exploateringsavtalet. Förslag till överlåtelse och tillägg till exploateringsavtal har upprättats. Detta innebär tidpunkten för påbörjande av byggnadsarbetena flyttas fram till 30 juni Enligt avtalsförslaget överlåter kommunen även fastigheten Uvekull 2:216 om 716 m 2 till T & S Freddy AB. Köpeskilling för denna fastighet utgör 96 kr/m 2. Exploateringsavtal daterat / Kommunfullmäktige den 5 maj 2011, 60 Avtal avseende överlåtelse av och tillägg till exploateringsavtal s ekonomi- och markutskott den 21 maj 2013, 22 s förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar godkänna upprättat förslag till avtal avseende överlåtelse och tillägg till exploateringsavtal, samt uppdra till en av kommunens firmatecknare underteckna avtalet. Kommunfullmäktige

30 Ks 262 Dnr: KS Davidsonska donationen, permutationen Styrelsen för Davidsonska donationen för jordbrukets främjande i Västbo härad har för avsikt hos Kammarkollegiet ansöka om tillstånd och ändring och upphävande av föreskrifter i stiftelseförordnandet (permutation). I samband med ansökan önskar donationsstyrelsen yttrande över förslaget från var och en av de fem kommuner, som ingår i Västbo härad. Berörda kommuner är Gislaved, Hylte, Värnamo, Gnosjö och Ljungby, vilka berörs genom geografiskt genom sina olika antal socknar; från tolv till två socknar. Yttrandena från kommunerna avser donationsstyrelsen bifoga ansökan. Beskrivning av stiftelsen Davidsonska donationen har sitt ursprung från Johan Petter Davidsson från Prippebo, Södra Hestra socken i nuvarande Gislaveds kommun. Han upprättade 1929 ett testamente, där största delen av hans kvarlåtenskap efter hans död skulle bilda en stiftelse för främjande av jordbruket i Västbo härad. Davidsson avled 1930, och efter arvstvister avslutats kunde stiftelsen påbörja sin verksamhet Stiftelsens ändamål är nettoavkastningen av kapitalet årligen ska fördelas mellan samtliga socknar i Västbo härad i förhållande till deras jordareal, dvs. landarealen i sin helhet. Valet av areal hänger samman med under Davidssons tid var den värdefulla marken på en jordbruksfastighet själva jordbruksmarken och inte skogsarealerna. Detta vidareutvecklas i Davidssons vilja i testamentet uttrycka stiftelsen ska verka för hans ambition stödja jordbruksförbättringar. Detta exemplifierade han med ändamål som nyodling genom stenröjning och utdikning av mossar och kärr, vid sidan av andra jordbruksförbättringar som betesförbättringar och odling. Under de år som gått har stiftelsen i viss omfning fått möjlighet med myndigheters godkännande fått anpassa och förändra de ändamål, som avkastningen kan användas till. För motta och fördela de årliga räntemedlen ska enligt Davidssons testamente sockenkommittéer väljas av den beslutade myndigheten i varje socken. De högst tre personer som väljs ska vara i jordbruk kunniga och erfarna. Mottagare av räntemedel är de som gjort sig förtjänta av det, och de ekonomiskt svaga ska ha företräde. Valen av sockenkommittéerna görs numera efter de två kommunsammanläggningarna 1952 och 1974 av kommunfullmäktige i Gislaveds, Hylte, Värnamo, Gnosjö och Ljungby kommuner. Valbarhetskravet, som innebär de som väljs ska vara hemmahörande/skrivna/ i resp. socken, har behållits. JP Davidsson stipulerade i sitt testamente stiftelsen skulle ha sitt säte i hans hemsocken/hemkommun Södra Hestra. Vid kommunsammanläggningen 1952 införlivades Södra Hestra i Burseryds kommun, som 1974 uppgick i Gislaveds kommun. Formellt har stiftelsens säte inte ändrats.

31 Ks 262 (forts.) Stiftelsens ekonomi har utvecklats väl under de dryga 80 år den verkat. Davidssons kapital från 1930 på 1 mnkr uppgick 2012 till drygt 260 mnkr fanns 9,2 mnkr fördela, varav 7 mnkr utdelades. Totalt har 115 mnkr utdelats under åren som stiftelsen verkat. Förslag till förändringar Styrelsen i Davidsonska donationen föreslår förändringar i stiftelsens stadgar på grund av förhållandena i jordbruksnäringen så radikalt förändrats bestämmelser som finns i Davidssons testamente i vissa delar inte längre går följa. De ändringar som styrelsen föreslår gäller dels sockenkommittéerna, dels fördelningsgrunden för utbetalning av medel, dels stiftelsens säte. Av styrelsens ansökan framgår förslag och skälen till förändringar, vilka kan sammanfas: Sockenkommittéerna: Förslaget är de 25 sockenkommittéerna ersätts med en kommitté om 22 personer, som är kunniga och erfarna inom jordbruk. Gislaveds kommun föreslås tillsätta 11 ledamöter, Hylte fyra, Värnamo tre, Gnosjö och Ljungby två vardera. Förändringen ska gälla från med mandatperioden som börjar Skälen till förändringen är dels valbarhetskravet, dels frekventa jävsituationer. Valbarhetskravet för sockenkommittéernas ledamöter är allt svårare upprätthålla, då antalet i jordbruk kunniga och erfarna personer minskat med antalet aktiva jordbrukare minskat. Eftersom de som utses ska komma från respektive socken, vars jordbrukare man fördelar bidrag till, uppstår ofta jävsituationer. Fördelningsgrunden Bidragen föreslås inte längre fördelas utifrån respektive sockens landareal utan utifrån sökt belopp. Texten i testamentet i förhållande till deras jordbruksareal tas bort. Det blir således en enda pott i stället för 25 olika potter. Fördelningsgrunden landareal har lett till socknar med stor totalareal men liten jordbruksmarksareal och färre aktiva jordbrukare kan få större möjligheter utdela bidrag än de socknar som har mindre totalareal men fler aktiva jordbrukare. Detta har lett till några socknars medel inte utdelas i sin helhet i brist på ansökningar, medan andra socknar inte har medel till alla ansökningar. Detta kan i praktiken leda till bidragen kan få olika bidragsnivå i olika socknar. Sockengränsen är inte längre alltid gräns för jordbruksföretags brukande (arrenden) och samma jordbruksföretag kan få olika bidragsnivå i olika socknar.

32 Ks 262 (forts.) Stiftelsens säte: Förslaget är stiftelsens säte ska vara Gislaved. Skälet är kommunsammanläggningarna som gör Södra Hestra inte längre är en egen kommun utan ingår i Gislaveds kommun. JP Davidssons testamente, daterat den 19 januari Stiftelsen Davidsonska donationen, permutationsansökan den 7 maj 2013, 210 den 14 maj 2013, 217 Förslag till yttrande daterat den 19 maj 2013 den 21 maj 2013, 230 Förslag till yttrande daterat den 21 maj 2013 Yrkande Marie Johansson (S) med instämmande av Sven-Erik Karlsson (M) och Åke Ljunggren (S): Bifall till föreslaget yttrande, daterat den 21 maj s förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar godkänna yttrande över styrelsen för Davidsonska donationens ansökan om tillstånd och ändring och upphävande av föreskrifter i stiftelseförordnandet, daterat den 21 maj Jäv Håkan Josefsson (C) och Bengt Petersson (C) anmäler jäv och deltar inte i handläggningen av ärendet. Kommunfullmäktige

33 Ks 263 Dnr: KS Remiss - Årsredovisning 2012 för Regionförbundet Jönköpings län med Primärkommunala nämnden Regionstyrelsen, Regionförbundet Jönköpings län, har överlämnat årsredovisning 2012 med verksamhetsberättelse och ekonomisk redovisning till medlemmarna för godkännande och beviljande av ansvarsfrihet. Revisorerna har tillstyrkt Regionförbundets styrelse och de förtroendevalda i denna beviljas ansvarsfrihet samt tillstyrker Regionförbundets årsredovisning för 2012 godkänns. De ledamöter från Gislaveds kommun som ingått i Regionstyrelsen under år 2012 är Niclas Palmgren (M), Marie Johansson (S) och Bo Kärreskog (S); de två förstnämnda valda av kommunfullmäktige och den sistnämnde av landstingsfullmäktige. Som ersättare har ingått Carina Johansson (C) och Agneta Karlsson (M), båda valda av kommunfullmäktige. Det är tredje året som en årsredovisning upprättas för både regional utveckling (regionstyrelsen) och kommunal utveckling (Primärkommunala nämnden, PKN). Resultatet 2012 för båda dessa verksamheter tillsammans är tkr. Det positiva resultatet beror bland annat på en kraftig minskning av köpta konsulttjänster för den del av verksamheten som finansieras via medlemsavgifter samt lägre personalkostnader än förväntat som följd av ett par av tjänsterna inte varit besa under hela året. Regionstyrelsen har också överlämnat den årliga uppföljningen av det regionala utvecklingsprogrammet Fem år med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) till medlemmarna för kännedom. Regionstyrelsen den 2 maj 2013, 27 Årsredovisning 2012 för Regionförbundet Jönköpings län Revisionsberättelse för 2012 Fem år med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) s förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar godkänna årsredovisning 2012 för Regionförbundet Jönköpings län, samt bevilja regionstyrelsen för Regionförbundet Jönköpings län ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2012.

34 Ks 263 (forts.) Jäv Niclas Palmgren (M) och Marie Johansson (S) anmäler jäv och deltar inte i handläggningen av ärendet. Kommunfullmäktige

35 Ks 264 Dnr: KS Begäran om utökad ram inför budget 2014, tekniska nämnden Tekniska nämnden beslutade den 24 april 2013, 49 inför budget 2014 äska om utökad ram för driftbudget med 2,6 mnkr för drift vid övertagande av riksväg 27, balansering av budget för program park samt utökad beredskap för vinterväghållning. behandlade den 15 maj 2013 ärendet Strategiskt styrdokument inför mål och budget I detta styrdokument anges bl.a. drift och investeringsramar för 2014 och i dessa ramar finns ingen utökning i enlighet med tekniska nämndens ansökan. En utökad ram till tekniska nämnden skulle innebära en större obalans än den som nu finns i budgetförslaget för Tekniska nämnden den 24 april 2013, 49 den 21 maj 2013, 233 beslutar inte bevilja tekniska nämnden en utökad ram för 2014 med 2,6 mnkr, samt utökade kostnader för riksväg 27 m.m. måste inarbetas inom befintlig driftbudgetram. Tekniska nämnden

36 Ks 265 Dnr: KS s delegationsordning får, enligt 6 kap 33 kommunallagen, uppdra åt utskott, ledamot eller ersättare i styrelsen, eller tjänsteman hos kommunen, på styrelsens vägnar besluta i en viss grupp av ärenden. Genom delegering ger kommunstyrelsen delegaten i uppdrag på styrelsens vägnar fa beslut i ärenden. Det handlar om självständig beslutanderätt förs över. Ärenden av större vikt eller av principiell beskaffenhet får inte delegeras utan får bara tas av styrelsen i sin helhet. Delegationsbeslut ska tas upp på en förteckning som ska anmälas vid styrelsens nästkommande sammanträde. Kommunstyrelsekontoret har tagit fram ett nytt förslag till delegationsordning för kommunstyrelsen. Grundstommen för den nu gällande delegationsordningen är tagen av kommunstyrelsen 1995 och därefter har ett antal ändringar och kompletteringar gjorts under årens lopp. Med anledning av det är länge sedan en total översyn gjordes är många av de föreslagna förändringarna en anpassning till verkligheten och till gränsen mellan verkställighet och beslut har förskjutits med en ökad grad av målstyrning. De mest påtagliga förändringarna/förtydligandena har gjorts inom personal, upphandling och mark- och exploatering. I det nya förslaget till delegationsordning görs också ett förtydligande vad som gäller kring undertecknande av avtal och var gränsen för verkställighet går. I samband med en ny delegationsordning antas bör samtliga tidigare beslut om delegering från kommunstyrelsen upphävas. Förslaget till delegationsordning har beretts av personalutskottet avseende personalområdet och ska beredas av ekonomi- och markutskottet i de övriga delarna. Efter personalutskottet behandlade delegationsordningen har justering gjorts avseende anställning av förvaltningschef utifrån personalutskottets synpunkter. Delegationsförteckning för kommunstyrelsen gällande fr.o.m. 1 november 1995, 295 (grundstommen) Förslag till ny delegationsordning för kommunstyrelsen daterad den 15 maj 2013 s ekonomi- och markutskott den 21 maj 2013, 23

37 Ks 265 (forts.) beslutar anta förslag till ny delegationsordning för kommunstyrelsen, daterad den 21 maj 2013, gälla fr.o.m. den 1 juni 2013, tidigare beslut om delegation tagna av kommunstyrelsen upphör gälla fr.o.m. den 1 juni 2013, samt uppmana övriga nämnder se över och revidera sina delegationsordningar utifrån de nivåer som ss för delegation inom gemensamma områden såsom upphandling, försäljning, ekonomi och personal. Kansli- och informationsenheten Respektive delegat Respektive nämnd