Datum Antagande av detaljplan för Bränninge 2:95 samt del av Stora Kärr 8:1

Transkript

1 Datum Sida 1 (2) KALLELSE Sammanträde: Tid: Plats: Justerare: Kommunstyrelsen Onsdagen den 10 oktober 2018 kl Högra kammaren, kommunhuset, Habo Hanna Englund FÖREDRAGNINGSLISTA 1. Ekonomisk uppföljning för barn- och utbildningsnämnden Besök av barn- och utbildningschef Katarina Ståhlkrantz. Inga handlingar. 2. Ekonomisk uppföljning för tertial Besök av ekonomichef Johan Bokinge, punkt 3-7. Inga handlingar. 3. Arbetsmiljöpolicy, antagande Besök av personalchef Annika Ekdahl, punkt Policy för likabehandling, antagande 5. Kl Presentation av slutrapport gällande organisationsutredningen av äldreomsorgen Besök av Göran Svensson och Eva Arvidsson. Inga handlingar. 6. Utredning av funktionshinderomsorgen 7. Översiktsplan 2040 beslut om samråd Besök av plan- och exploateringschef Linda Tubbin och teknisk chef Svante Modén, punkt Handlingar skickas per post. 8. Exploateringsavtal för Bränninge 2:95 9. Antagande av detaljplan för Bränninge 2:95 samt del av Stora Kärr 8:1 10. Svar på remiss av naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge 11. Svar på motion om cykelvägar Habo-Furusjö och Habo-Brandstorp 12. Begäran om utökad borgen för Habo Bostäder AB 13. Avtal mellan Region Jönköpings län och kommunerna i Jönköpings län om överlåtelse av skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård i ordinärt boende reviderat KomHem-avtal 14. Svar på remiss om utvärdering av närtrafiken 15. Deltagande i projektet FASTR snabbare omställning till fossilfria transporter i Jönköping län

2 16. Svar på motion om likabehandlingsprincipen vid bredbandsutbyggnad på landsbygden i Habo 17. Svar på motion om insatser för att minska psykisk ohälsa bland barn och ungdomar Svar på motion om familjepark 19. Redovisning av ej avgjorda motioner 20. Redovisning av ej avgjorda medborgarförslag 21. Anmälningsärenden 22. Redovisning av delegationsbeslut Gunnar Pettersson ordförande Frida Wahlund sekreterare

3 KALLELSE Kommunstyrelsens personalutskott Sammanträdesdatum Sida Antagande av arbetsmiljöpolicy Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att anta ny arbetsmiljöpolicy att gälla i Habo kommun. Ärendebeskrivning Enligt Arbetsmiljölagen är alla arbetsgivare skyldiga att ha en arbetsmiljöpolicy. Syftet är att tydliggöra arbetsgivarens målsättning och viljeriktning för det långsiktiga arbetet med verksamhetens arbetsmiljö. Det ska även finnas dokument som beskriver hur man vill ha det och hur man ska nå dit. Rutiner behöver därför finnas för alla olika aktiviteter i det systematiska arbetsmiljöarbetet och det är viktigt att rutinerna har koppling till andra rutiner och aktiviteter i verksamheten och att de kan samordnas med dessa. Personalenheten har tagit fram ett förslag till en ny arbetsmiljöpolicy att gälla för hela Habo kommun och dess verksamheter. Policyn utgör ett övergripande dokument som beskriver kommunens viljeriktning och målsättning med det systematiska arbetsmiljöarbetet i kommunen. Habo kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder ett hållbart arbetsliv och stärker kommunens uppdrag mot invånarna. En god arbetsmiljö är därför en viktig strategisk fråga. Arbetslivet ska vara attraktivt för medarbetare i alla livsfaser och tillgängligt för alla. Vi ska arbeta aktivt med att förebygga ohälsa och olyckor i arbetslivet. I policyn redogörs också ansvars- och rollfördelningen för arbetsmiljöarbetet. Att ha en tydlig delegationsordning för arbetsmiljöuppgifter är en förutsättning för en konsekvent och korrekt hantering av arbetsmiljöfrågor. Det övergripande ansvaret åvilar kommunstyrelsen. Respektive nämnd har sedan ansvar för sin förvaltnings arbetsmiljöarbete. Delegering av arbetsmiljöuppgifter sker från kommunstyrelsens ordförande till kommunchef vidare till förvaltningschef, avdelningschef, enhetschef och arbetsledare. Arbetet ska ske i samverkan med skyddsombud och med medarbetarna på arbetsplatsen. Som stöd för chefer och skyddsombud i deras arbete med det systematiska arbetsmiljöarbetet finns utöver policyn olika verktyg till förfogande, såsom riktlinje, mallar och checklistor. Riktlinjen syftar till att konkretisera kommunens arbetsmiljöpolicy och ska ge en vägledning till hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska bedrivas i Habo kommun. Arbetet tar sin utgångspunkt i det så kallade SAM-hjulet (hjulet för systematiskt arbetsmiljöarbete), dvs undersöka, riskbedöma, åtgärda och kontrollera, och varje verksamhet och arbetsplats ska granskas utifrån dessa fyra områden. Vilka aktiviteter som ska genomföras och vem som är ansvarig beskrivs också i riktlinjen. De olika mallarna och checklistorna används som konkreta verktyg. Exempel på detta är skyddsrondsprotokoll, Justeras Expedierats

4 KALLELSE Kommunstyrelsens personalutskott Sammanträdesdatum Sida framtagna med hänseende till den verksamhet som ska undersökas, samt mallar för medarbetarsamtal och för dagordning vid arbetsplatsträff (APT). När riskerna för arbetsmiljön är undersökta ska de identifierade riskerna bedömas. Syftet är att bedöma hur allvarliga konsekvenserna kan bli samt sannolikheten för att de inträffar. Ju större sannolikheten är för att ohälsa eller olycksfall uppstår, desto allvarligare bedöms risken vara. Ju allvarligare risk desto snabbare bör den åtgärdas. Allt mynnar sedan ut i en handlingsplan för de åtgärder som bedöms behövs vidtas i det kommande systematiska arbetsmiljöarbetet. Åtgärderna i handlingsplanen följs sedan upp för att se om de hade önskad effekt. För att arbetsmiljöarbetet ska kunna bedrivas på ett systematiskt sätt med målsättningen att hela tiden förbättra arbetsmiljön för dem som arbetar i verksamheterna behöver arbetet vara levande och hela tiden kunna anpassas på ett ändamålsenligt sätt, både utifrån lagstadgade förändringar och med hänseende på ändrade krav i verksamheterna. Personalenheten förslås därför bli ansvariga för att uppdatera riktlinjen samt mallar och checklistor så att de hela tiden stödjer såväl lagstiftning som arbetet i verksamheterna. För kommunledningsförvaltningen Annika Ekdahl personalchef --- Justeras Expedierats

5

6 Inledning Habo kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder ett hållbart arbetsliv och stärker kommunens uppdrag mot invånarna. En god arbetsmiljö är därför en viktig strategisk fråga. Arbetslivet ska vara attraktivt för medarbetare i alla livsfaser och tillgängligt för alla. Vi ska arbeta aktivt med att förebygga ohälsa och olyckor i arbetet. Habo kommuns gemensamma värdegrund: Engagemang Närhet Ansvar ska genomsyra allt arbete i Habo kommun, så även arbetsmiljöarbetet. Syfte och mål Medarbetarnas hälsa är en viktig förutsättning för ett bra arbetsresultat. Arbetsmiljön ska vara utvecklande och möjlig att påverka för varje medarbetare. Habo kommuns mål för arbetsmiljön bestäms i det kommunövergripande styrkortet, vilket revideras och följs upp årligen. Ansvar och delegation Kommunstyrelsen har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. De ska följa upp att nämndernas arbetsmiljö bedrivs i enlighet med arbetsmiljöpolicyn. En tydlig delegationsordning för arbetsmiljöuppgifter är en förutsättning för en konsekvent och korrekt hantering av arbetsmiljöfrågor. Delegering av arbetsuppgifter sker från kommunstyrelsens ordförande till kommunchef vidare till förvaltningschef, avdelningschef, enhetschef och arbetsledare. Respektive nämnd ansvarar för att ta upp ekonomiska medel i budgeten som behövs för förvaltningarnas arbetsmiljöarbete. Som chef är man representant för arbetsgivaren. Varje chef ansvarar för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom sin verksamhet. Det innebär ett aktivt och förebyggande arbete inför alla beslut som rör verksamheten samt att vidta alla åtgärder som behövs för att skapa en mer tillfredsställande arbetsmiljö. Samtliga medarbetare förväntas att aktivt delta i arbetsmiljöarbetet. Detta genom att följa instruktioner och föreskrifter, föreslå åtgärder och lämna synpunkter samt delta i de åtgärder som behövs för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Alla medarbetare förväntas även följa kommunens värdegrund. Skyddsombudet företräder medarbetarna i arbetsmiljöfrågor som rör arbetsplatsen och bidrar till att arbetsgivaren uppfyller kraven på systematiskt arbetsmiljöarbete. Samverkan sker på olika nivåer i organisationen och regleras genom samverkansavtalet. Den kommunövergripande samverkansgruppen samt förvaltningarnas samverkansgrupper utgör skyddskommittéer. Personalenheten leder och samordnar det kommunövergripande strategiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet och fungerar som konsultativt stöd mot kommunens chefer. Vidare ansvarar personalenheten för den årliga uppföljningen av kommunens systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbete, genomförandet av medarbetarenkäten samt att chefer och skyddsombud får erforderlig utbildning. Företagshälsovården finns vid behov som en expertresurs i arbetsmiljöarbetet. De kan även anlitas i arbetet med rehabilitering och arbetsanpassning.

7 Riktlinje och mallar Utöver arbetsmiljöpolicyn finns flertalet verktyg som stöd för chefer och skyddsombud i deras arbete med det systematiska arbetsmiljöarbetet, såsom exempelvis riktlinje för hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas i Habo kommun samt olika checklistor och mallar. Uppföljning Respektive förvaltningschef ansvarar för uppföljning inom sin förvaltning. Personalenheten ansvarar för den kommunövergripande uppföljningen.

8 KALLELSE Kommunstyrelsens personalutskott Sammanträdesdatum Sida Antagande av policy för likabehandling Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att anta policy för likabehandling att gälla i Habo kommun. Ärendebeskrivning Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. Lagen innehåller dels regler som förbjuder diskriminering, dels regler som ska främja lika rättigheter och möjligheter. Enligt diskrimineringslagen är alla arbetsgivare skyldiga att arbeta med aktiva åtgärder mot diskriminering. Vidare ska alla arbetsgivare ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Även i arbetsmiljölagen finns krav på arbetsgivaren att vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling, dvs utanförskap och mobbning. Habo kommun har valt att ha en samlad dokumentation kring mångfald, trakasserier, repressalier och kränkande särbehandling. Personalenheten har tagit fram ett förslag till policy för likabehandling att gälla för hela Habo kommun och dess verksamheter. Policyn utgör ett övergripande dokument som beskriver kommunens viljeriktning och målsättning. Habo kommun ska vara en arbetsplats fri från diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier, repressalier och kränkande särbehandling i alla former och accepterar inte att sådant förekommer i vår verksamhet. Att arbeta för att motverka diskriminering handlar inte bara om att respektera diskrimineringslagens förbud mot diskriminering. Det handlar framförallt om att aktivt skapa och stärka förutsättningar för att alla individer, oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder ska ha tillgång till lika rättigheter och möjligheter. Policyn förtydligar även ansvarsfördelningen för arbetet. Det yttersta ansvaret för en ökad jämställdhet och mångfald samt för att motverka diskriminering har Kommunstyrelsen. Alla chefer har sedan ett ansvar för att bedriva ett aktivt arbete med att förebygga och motverka diskriminering och trakasserier på sina arbetsplatser. Som stöd för cheferna i detta arbete har personalenheten tagit fram olika verktyg som kan användas i form av riktlinjer, checklistor och mallar. Riktlinjerna syftar till att konkretisera likabehandlingspolicyn genom att beskriva hur arbetet ska bedrivas, vilka aktiviteter som ska genomföras Justeras Expedierats

9 KALLELSE Kommunstyrelsens personalutskott Sammanträdesdatum Sida samt vilka mallar och checklistor som kan användas i arbetet. Målsättningen är att arbetet med de aktiva åtgärderna ska inkluderas i arbetet på samma sätt som det systematiska arbetsmiljöarbetet är en naturlig del av verksamheterna. Arbetet med de aktiva åtgärderna ska omfatta fem områden; arbetsförhållanden, löner och anställningsvillkor, rekrytering och befordran, utbildning och kompetensutveckling samt arbete och föräldraskap. Undersökningen ska för varje område ske utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. När riskerna för diskriminering är undersökta ska de identifierade riskerna bedömas. Ju större sannolikheten är för att diskriminering uppstår, desto allvarligare bedöms risken vara. Ju allvarligare risk desto snabbare bör den åtgärdas. Åtgärderna i handlingsplanen ska sedan följas upp för att se om de hade önskad effekt. Målsättningen är att Habo kommun ska vara en arbetsplats fri från diskriminering och trakasserier i alla dess former och därför behöver arbetet med likabehandling vara levande och kunna anpassas på ett ändamålsenligt sätt, både utifrån lagstadgade förändringar men också med hänseende på ändrade krav i verksamheterna. Personalenheten förslås därför bli ansvarig för att uppdatera riktlinjerna samt handlingsplaner och checklistor så att de hela tiden stödjer såväl lagstiftning som arbetet i verksamheterna. För kommunledningsförvaltningen Annika Ekdahl personalchef Justeras Expedierats

10

11 Inledning Denna policy tydliggör kommunens viljeriktning och målsättning att Habo kommun ska vara en arbetsplats fri från diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier, repressalier och kränkande särbehandling i alla former och accepterar inte att sådant förekommer i vår verksamhet. Att arbeta för att motverka diskriminering handlar inte bara om att respektera diskrimineringslagens förbud mot diskriminering. Det handlar framförallt om att aktivt skapa och stärka förutsättningar för att alla individer, oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder ska ha tillgång till lika rättigheter och möjligheter. Habo kommuns gemensamma värdegrund: Engagemang Närhet Ansvar ska genomsyra allt arbete, så även arbetet med att förebygga diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier, repressalier och kränkande särbehandling. Syfte och övergripande målsättning Målet är att mångfald, jämställdhet och likabehandling av alla medarbetare ska vara integrerat i den dagliga verksamheten. Som arbetsgivare ska vi verka för att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön. Det ska inte finnas någon skillnad i fråga om arbetsmiljö och arbetsförhållanden som har sin grund i någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Löneskillnader som beror på kön eller annan diskrimineringsgrund får inte finnas. Utifrån bästa kompetens och lämplighet skapar vi arbetsgrupper med olika erfarenheter och bakgrunder och strävar mot en jämnare könsbalans. Det ska inte heller finnas någon skillnad i fråga om utbildning och kompetensutveckling som har sin grund i någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Alla föräldrar/vårdnadshavare ska ges samma förutsättningar att förena föräldraskap och arbete. Vi har nolltolerans gällande alla former av trakasserier, sexuella trakasserier, repressalier och kränkande särbehandling på arbetsplatsen Habo kommun. Roller och ansvar Kommunstyrelsen har det yttersta ansvaret för jämställdhet, mångfald och att motverka diskriminering inom Habo kommun. Ansvaret för att utarbeta, revidera och svara för genomförandet av den övergripande målsättningen åvilar personalutskottet genom personalenheten. Som chef är man representant för arbetsgivaren Habo kommun. Det är chefen som är ansvarig för att medarbetaren känner till Habo kommuns policy och riktlinje för likabehandling. Alla chefer har ett ansvar för att genomföra aktiva åtgärder i verksamheten. Personalenheten leder och samordnar det kommunövergripande strategiska arbetet med aktiva åtgärder och fungerar som konsultativt stöd till kommunens chefer. Vidare ansvarar personalenheten för lönekartläggning och för att ta fram riktlinjer och rutiner i syfte att förhindra diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier, repressalier och kränkande särbehandling. Personalenheten ansvarar för att genomföra utbildning i diskrimineringslagen. Samverkan Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Samverkan innebär att arbetsgivare och arbetstagare gemensamt verkar för att frågorna om att främja lika rättigheter och möjligheter drivs aktivt

12 på arbetsplatserna. Samverkan sker på olika nivåer i Habo kommun och regleras genom samverkansavtalet. Parternas samverkan ska omfatta hela arbetet med aktiva åtgärder. Riktlinje och mallar Utöver denna policy för likabehandling finns det på intranätet verktyg som stöd för chefer i deras arbete med likabehandling såsom riktlinje, checklista och mallar. Uppföljning Respektive förvaltningschef ansvarar för uppföljning inom sin förvaltning. Personalenheten ansvarar för den kommunövergripande uppföljningen.

13 PROTOKOLLSUTDRAG Socialnämnden Sammanträdesdatum Sida Dnr SN18/ Utredning av funktionshinderomsorgen Beslut Socialnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att en utredning ska genomföras av funktionshinderomsorgen av extern konsult samt att kommunstyrelsen tillskjuter medel för detta. Ärendebeskrivning Funktionshinderomsorgen i Habo kommun står inför stora utmaningar med en växande befolkning. Befolkningstillväxten i Habo innebär bland annat att fler barn och unga med funktionsnedsättning flyttar till Habo och behovet av insatser från socialtjänsten har ökat för denna grupp. Förvaltningen kan konstatera att behovet av personlig assistans, boende med särskild service och korttidsvistelse till barn och unga har ökat. Budgeten för funktionshinderomsorgen har därför ökat stadigt de senaste åren. Förvaltningen ska säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och bedrivs resurseffektivt inom de lagar och förordningar som styr verksamheten. Förvaltningen anser att det finns ett stort behov av att en utredning görs för att hitta sätt att anpassa och finna samordningsfördelar för att långsiktigt säkerställa att verksamheterna inom funktionshinderomsorgen bedrivs effektivt och ändamålsenligt. Utredningen ska omfatta följande huvudfrågeställningar: - Bedriver funktionshinderomsorgen verksamheten kostnadseffektivt? - Hur sker uppföljning av ekonomi, verksamhet, kvalitet och effektivitet? - Har verksamheten en anpassad och effektiv organisation? - Sker myndighetsutövningen på ett rättssäkert sätt, effektivt och med regelbundna uppföljningar? - Genomförs de beviljade insatserna och till vilken kvalitet? - Sker personalbemanningen effektivt och i enlighet med brukarnas behov? - Vilka krav och utmaningar kommer att ställas på funktionshinderomsorgen i framtiden? - Har Habo kommun en struktur och volym på verksamheten som motsvarar dagens och framtidens behov på 5-10 års sikt? Justeras Expedierats

14 PROTOKOLLSUTDRAG Socialnämnden Sammanträdesdatum Sida Utifrån ovanstående föreslås att en extern konsult genomför en utredning av funktionshinderomsorgen. Kostnad enligt offert är cirka kronor. Utredningen föreslås ske under oktober och november och slutrapporteras till socialnämnden i december Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justeras Expedierats

15 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Sida Dnr KS17/ Utredning av socialnämndens verksamhet Beslut Kommunstyrelsen beslutar att upphandla konsult för ett genomföra en utredning av socialnämndens verksamhet. Kommunchefen uppdras att ta fram ett upphandlingsunderlag med uppdragsbeskrivning. Kommunchef, ekonomichef och tillförordnad socialchef utses att ingå i arbetsgrupp för projektet och kommunstyrelsens arbetsutskott utses till styrgrupp. För projektet avsätts kronor som finansieras inom kommunstyrelsens budgetram. Frågan om rekryteringen av socialchef ska hanteras av arbetsutskottet. Ärendebeskrivning Socialnämnden har föreslagit att en utredning ska genomföras av socialförvaltningens verksamheter av en extern konsult och att kommunstyrelsen ska tillskjuta medel för utredningen. Anledningen är att det har konstaterats att Habos äldreomsorg är mycket dyr i förhållande till vad den borde kosta utifrån demografiska förhållanden. Kostnaderna ligger ca 43 % högre än förväntat, vilket innebär att äldreomsorgen i Habo kommun är dyrast av alla kommuner i landet. Kostnaderna för äldreomsorgen har fortsatt att vara mycket högre än budget. Det finns behov av att utreda socialförvaltningens samtliga verksamheter i syfte att hitta sätt att anpassa och finna samordningsfördelar för att långsiktigt säkerställa att verksamheterna bedrivs effektivt och ändamålsenligt. Den ekonomiska prognosen från socialnämnden är negativ med ett stort prognostiserat underskott för Budgeten inför pekar på att socialnämnden har behov av ett betydande belopp utöver budgetnivån för 2017 (SN ). Kommunstyrelsens behandling Thomas Werthén (M) tycker att en utredning ska göras, men yrkar att rekryteringsprocessen av socialchef pausas till dess att utredningen är klar. Gunnar Pettersson (S) anser att rekryteringen kan försvåras om processen nu pausas. Ajournering begärs Sammanträdet återupptas Gunnar Pettersson föreslår att frågan om rekrytering av socialchef ska hanteras av kommunstyrelsens arbetsutskott. Kommunstyrelsen enas om att göra så. --- Justeras Expedierats

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Byggnadsnämnden Sammanträdesdatum Sida Dnr BN16/68 67 Godkännande av detaljplan Bränninge 2:95 Beslut Byggnadsnämnden beslutar att godkänna förslag på detaljplan och skicka ärendet vidare till kommunfullmäktige för antagande. Ärendebeskrivning Malmabäcken AB (sökanden) inkom med ansökan om planbesked för fastigheten Bränninge 2:136 (fastigheten har varit föremål för en fastighetsreglering och har bytt namn till Bränninge 2:95). Sökanden önskar exploatera delar av fastigheten med flerbostadshus. Marken är detaljplanerad för industri men detta är inte längre aktuellt. Idag finns en kontorsbyggnad samt en lagerlokal på fastigheten. Resterande mark består av gles lövskog. Det är denna som sökanden önskar att exploatera. Byggnadsnämnden beslutade , 30, att lämna positivt planbesked och gav planenheten i uppdrag att ta fram en ny detaljplan för Bränninge 2:95. Ett planförslag togs fram och var ute för samråd under sommaren Planförslaget, utformades, enligt önskemål, med möjlighet att bebygga marken med fem punkthus i åtta och tio våningar. Många synpunkter kom in under samrådet. I huvudsak är det höjden på bostadshusen som oroar. Det anses inte att tillräckligt hänsyn till angränsande bebyggelse har gjorts och att den planerade bebyggelsen kommer att ha insyn, speciellt till de närmsta villorna. Med anledning av de synpunkter som inkom under samrådet rörande byggnadernas höjd begärde plan- och exploateringsenheten att få in kompletterande sektioner och illustrationer för att göra en bedömning om vad som är mest lämpligt. Utifrån dessa handlingar bedömde planoch exploateringsenheten att planområdet borde bebyggas med maximalt 8 våningar närmast Jönköpingsvägen och sex våningar österut. Det vill säga att högsta tillåtna totalhöjd blir 26,5 meter respektive 20,5 meter. Detta motiverades med att den lägre byggnadshöjden tar större hänsyn till befintlig bebyggelse öster om planområdet, genom att husen placeras bakom befintlig vegetation som finns på kommunens mark. Den planerade bebyggelsen påverkar inte sol- och skuggförhållanden på ett sådant sätt att det kan räknas som betydande olägenhet någon gång under året. Insynen minskar mot de närmsta villorna då träden i förgrunden står emellan. Justeras Expedierats

26 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Byggnadsnämnden Sammanträdesdatum Sida forts. 67 Vidare ansåg enheten att påverkan på stadsbilden blir acceptabel, bebyggelsen kommer att synas men kan ändå relateras till omgivningen i skala utan att den verkar oproportionerligt stor. Vidare följer förslaget beslutet om planbeskedet som ligger till grund för detaljplanen, vilket grundade sig på önskemålet om åtta våningar. På byggnadsnämndens sammanträde , 13, beslutade nämnden att totalhöjderna får vara 20,5 och 32,0 meter, det vill säga sex och tio våningar höga. Detaljplanen låg ute för granskning under våren/sommaren 2018 och ett antal yttranden kom in under granskningstiden, vilka har sammanfattats i ett granskningsutlåtande. Sammanfattningsvis är det fortfarande höjderna som oroar. Ut från de synpunkter som inkom under granskningen har följande ändringar gjorts: Planbestämmelserna för exploateringsgrad har justerats så att det står att BTA ska fördelas på minst två och tre byggnader inom respektive egenskapsgräns. --- Beslutet skickas till: Kommunfullmäktige Justeras Expedierats

27 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Byggnadsnämnden Sammanträdesdatum Sida Dnr BN Remiss Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära lägen Beslut Byggnadsnämnden beslutar att ställa sig positiv till förslagen i Naturvårdsverkets skrivelse samt till de förslag som plan- och exploateringsenheten föreslår. Ärendebeskrivning Naturvårdsverket fick i mars 2017 i uppdrag av regeringen att ses över LIS-reglerna i syfte att föreslå författningsändringar och eventuella andra åtgärder för att ytterligare främja landsbygdsutveckling i områden med tillgång till stränder, utan att de värden som strandskyddet långsiktigt syftar till att skydda äventyras. Fokus skulle ligga på att utveckla möjligheterna att bygga permanentbostäder infördes nya regler för strandskyddet i miljöbalken och plan- och bygglagen, bland annat reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Inriktningen var att utveckla ett ändamålsenligt strandskydd som beaktar behovet av utveckling i hela Sverige, särskilt i många landsbygder, samtidigt som ett långsiktigt skydd av strändernas natur- och friluftsvärden inte äventyras (prop. 2008/09:119). LIS-reglerna innebär att kommunerna i sin översiktsplan kan peka ut områden som de bedömer lämpliga för landsbygdsutveckling. Inom dessa områden blir det möjligt att bevilja dispens från strandskyddet eller upphäva strandskyddet i detaljplan. Sedan LIS infördes har olika synpunkter på reglerna och tillämpningen av LIS framförts, både fördelar men också svårigheter med systemet. Det har tidigare konstaterats att landsbygdsutveckling tolkas och definieras på olika sätt och att LIS-verktyget inte upplevs flexibelt. Naturvårdsverkets förslag Naturvårdsverket bedömer att det finns starka fördelar med att i översiktsplanen peka ut områden som uppfyller kriterierna för LIS. LIS reglernas koppling till översiktsplanen bör bibehållas. Naturvårdsverket har övervägt möjligheten att istället för att peka ut geografiska områden i översiktsplanen, ange övergripande kriterier som kan definiera LIS-områden vid senare tillfällen. Ett sådant förfarande har dock bedömts medföra svårigheter när det gäller bland annat länsstyrelsernas möjlighet att granska översiktsplanen och medborgarnas möjlighet att förutse konsekvenserna av den. Naturvårdsverket har bedömt att det inte är lämpligt att ändra Justeras Expedierats

28 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Byggnadsnämnden Sammanträdesdatum Sida forts. 71 regelverket på detta sätt. Utifrån de överväganden som Naturvårdsverket har gjort föreslås huvuddragen i LIS-systemet bevaras oförändrade. Vissa mindre förändringar föreslås när det gäller bedömningsgrunderna till utpekandet av LIS-områden. Ett LIS-område behöver inte ha en "begränsad omfattning" utan istället en "sådan omfattning" att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses. Naturvårdsverket föreslår även att den nuvarande restriktivitet som gäller för att tillämpa LIS-reglerna i eller i närheten av tätorter specificeras gälla enbart för "större tätorter". För att tydliggöra och underlätta möjligheterna till upphävande av och dispens från strandskyddet för åtgärder inom LIS-områden föreslår Naturvårdsverket vissa förändringar av vad som får beaktas som särskilda skäl inom sådana områden. Formuleringen att en byggnation/åtgärd inom strandskydd kan prövas om den bidrar till utvecklingen av landsbygden, justeras med tillägget; även får beaktas om åtgärden kan bidra till att "upprätthålla" landsbygdsutvecklingen. Naturvårdsverket föreslår att samlokalisering till befintligt bostadshus även fortsättningsvis ska få beaktas som ett skäl för dispens, när det gäller uppförandet av enstaka en- eller tvåbostadshus. Bestämmelsens nuvarande formulering föreslås omformuleras. Förslaget innebär att det som särskilda skäl för sådana åtgärder får beaktas om huset eller husen även avses uppföras "med närhet till" ett befintligt bostadshus. Justeras Expedierats

29 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Byggnadsnämnden Sammanträdesdatum Sida forts. 71 Bedömning Kommunen bedömer att de justeringar som Naturvårdsverket föreslår innebär en viss uppluckring av reglerna och att det ger en ökad flexibilitet i bedömningen och utpekandet av LIS-områden, vilket är positivt. Justeras Expedierats

30 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Byggnadsnämnden Sammanträdesdatum Sida forts. 71 Kommunen bedömer, precis som Naturvårdsverket, att det är lämpligt att bibehålla LIS-systemets koppling till översiktsplaneringen. I och med de förändringar som föreslås bedömer kommunen att det finns ett behov av att länsstyrelserna i gemensamma riktlinjer redovisar hur bedömningsreglerna ska tolkas för utpekandet av LISområden och för de särskilda skälen. I Naturvårdsverkets skrivelse nämns hur kommunerna har använt LIS-systemet på olika sätt, vilket till viss del troligtvis beror på att landets olika länsstyrelser har tolkat lagstiftningen på olika vis vilket resulterat i olika riktlinjer. Eftersom det är länsstyrelserna som bedömer kommunernas översiktsplaner och deras hantering av LIS-systemet, blir utgången olika. Särskilt viktigt för mindre kommuner med små tätorter är det att definiera begreppet "större tätorter". Enligt Naturvårdsverkets skrivelse framgår det i förarbetena att LIS kan användas för tätortsutveckling i landsbygdsområden så till vida detta inte hindrar att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses långsiktigt. Däremot anges att det inte bör vara möjligt att redovisa områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen i de delar av storstadsområdena som karaktäriseras av tätbebyggelse och i andra tätortsområden, bland annat länscentra, där det inte finns god tillgång till orörda stränder. Naturvårdsverket konstaterar att dessa förarbetsuttalanden talar för att det redan idag finns relativt stora möjligheter att använda LIS i och omkring de flesta tätorter så till vida att området har en liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften. Kommunen bedömer att utifrån denna definition kan samtliga tätorter i Habo kommun vara aktuella för utpekande av LIS. Kommunen anser att begreppet lucktomter borde införas i strandsskyddslagstiftningen igen och även i samband med reglerna kring LIS. Kommunens förslag är att lucktomter generellt kan betraktas som särskilt skäl att få uppföra bostadsbyggnation i anslutning till befintlig bebyggelse. Enstaka lucktomter anser kommunen ha en sådan omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses långsiktigt. Det finns i kommunen avstyckade bostadsfastigheter som inte får bebyggas på grund av strandskyddet, men som skulle kunna bidra till landsbygdsutveckling oavsett om de ligger inom utpekade LIS-områden eller ej. Habo kommun har en cirka 3 mil strandlinje utmed Vättern. Vättern som helhet är utpekad som ett särskilt område där LIS ska hanteras med restriktivitet enligt lagstiftningen. Justeras Expedierats

31 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Byggnadsnämnden Sammanträdesdatum Sida forts. 71 Möjligheten till att uppföra anläggningar om gynnar turism och friluftslivet, för både kommuninvånarna och besökare borde tydliggöras. Vättern är utpekat som riksintresse för det rörliga friluftslivet samt för friluftslivet i stort. Det borde finnas skäl att utföra dispens även med koppling till turism och friluftsliv, både för att gynna landsbygdsutveckling, men även för att gynna turism och friluftsliv i närheten av en tätort. Enligt länsstyrelsernas gemensamma riktlinjer för Vättern kan inte LIS-områden pekas ut i anslutning till större tätorter. Med hänvisning till ovan skrivna text, måste begreppet "större tätorter" definieras. Runt Vättern råder det ett utökat strandskydd, men som varierar utmed sjön. I Habo kommun är strandskyddet 300 meter, i andra kommuner kortare. Det borde råda samma förutsättningar för strandskyddet runt Vättern. Därför borde det vara ett enhetligt strandskyddsavstånd. --- Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justeras Expedierats

32

33

34

35

36

37

38 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Sida KS18/37 1 Till Kommunstyrelsen Motion om cykelvägar mellan Habo-Furusjö och Habo- Brandstorp Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anse motionen vara besvarad med hänvisning till tekniska förvaltningens beskrivning. Ärendebeskrivning Habodemokraterna (-) har inkommit med en motion där man påtalar vikten av att bygga samman hela Habo kommun med bra kommunikationer och att gång- och cykelvägar är en viktig del i detta arbete. Motionsställarena hänvisar till de medborgardialoger som genomförts i samband med upprättandet av översiktsplan 2040 där man konstaterar att gång- och cykelvägar är en viktig fråga för landsbygden. Motionären föreslår: att kostnaden för kommunen utreds grundligt (ev.med Länsstyrelsen) att motionen skickas till budgetberedning för vidare behandling att cykelvägar Habo Furusjö samt Brandstorp prioriteras skyndsamt Sammanfattning En gång- och cykelväg mellan Habo Mullsjö finns med i förslaget för regional transportplan som viktig ur regionalt perspektiv med en bedömd kostnad på ca 36 Mkr. Innan ett eventuellt genomförande av projektet kommer avtal att tecknas mellan Habo- och Mullsjö kommun och Trafikverket där kostnadsfördelningen regleras. I samrådsförslaget för Habos översiktsplan 2040 föreslås att kommunen upprättar en cykelplan med fokus på tätorterna men även kopplingarna mellan orterna och satningar på cykelturism. Planförslaget föreslår även att en cykelväg byggs som binder ihop Habo tätort med orterna i norr, och vidare mot Hjo. Svante Modén Teknisk chef Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 212 Jönköpingsvägen svante.moden@habokommun.se Habo Telefon (vx) Webb

39

40

41 MEDDELANDE Datum Sida 1 (1) Till kommunstyrelsen arbetsutskott Begäran om ökad kommunal borgen, Habo Bostäder AB Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att såsom för egen skuld ingå borgen för Habo Bostäder AB:s förpliktelser upp till ett högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Ärendebeskrivning Habo Bostäder AB har i skrivelse inkommit med begäran om ökad kommunal borgen med kronor. Orsaken är ökat upplåningsbehov i samband med nybyggnad av 20 lägenheter på fastigheten Gunnarsbo 1:62. I april 2018 beslöt kommunfullmäktige (kf 36) att borgenssumman för Habo Bostäder AB får uppgå till högst kronor. Vid bifall till denna framställan kommer borgensumman för Habo Bostäder AB att uppgå till högst kronor. Johan Bokinge Ekonomichef POSTADRESS Box HABO BESÖKSADRESS Jönköpingsvägen 19 INTERNETADRESS TELEFON (vx) TELEFAX (vx) E-POST info@habokommun.se

42

43

44 PROTOKOLLSUTDRAG Socialnämnden Sammanträdesdatum Sida Dnr SN17/ Avtal mellan Region Jönköpings län och kommunerna i Jönköpings län om överlåtelse av skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård i ordinärt boende - reviderat KomHemavtal Beslut Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att - ge Kommunal utvecklings utvecklingschef och länets socialchefer i uppdrag att arbeta fram en handlingsplan under augusti 2018, - ge Kommunal utvecklings utvecklingschef och länets socialchefer i uppdrag att kontinuerligt arbeta med uppföljning och förbättringar samt vid behov föreslå avtalsförändringar, - apodos och gränsdragningsfrågan region och kommun vad gäller sjukvård är av stor betydelse för länets kommuner och dessa bör belysas i ett kommande arbete, - godkänna hälso- och sjukvårdsdirektörens förslag till förtydligande, - ställa sig bakom förslag till reviderat KomHem-avtal med ikraftträdande från och med 1 januari Ärendebeskrivning Primärkommunalt samverkansorgan beslutade den 17 maj 2018 att med godkännande lägga rapporten till handlingarna samt att eventuella synpunkter avseende revidering av KomHem-avtalet ska delges utvecklingschefen för Kommunal utveckling senast den 7 juni Primärkommunalt samverkansorgan beslutade den 14 juni 2018 att ge Kommunal utvecklings utvecklingschef och länets socialchefer i uppdrag att arbeta fram en handlingsplan under augusti 2018, att ge Kommunal utvecklings utvecklingschef och länets socialchefer i uppdrag att kontinuerligt arbeta med uppföljning och förbättringar samt vid behov föreslå avtalsförändringar, att apodos och gränsdragningsfrågan region och kommun vad gäller sjukvård är av stor betydelse för länets kommuner och dessa bör belysas i ett kommande arbete, att godkänna hälso- och sjukvårdsdirektörens förslag till förtydligande, att ställa sig bakom förslag till reviderat KomHem-avtal med ikraftträdande från och med 1 januari 2019 samt att rekommendera länets kommuner och Region Jönköpings län att anta ovanstående förslag till beslut. Till det ursprungliga, idag aktuella, KomHem-avtalet finns tolv bilagor. Bilagorna är inte reviderade och flera är inaktuella med anledning av att de till exempel handlar om hur verksamhetsövergången av berörd personal Justeras Expedierats

45 PROTOKOLLSUTDRAG Socialnämnden Sammanträdesdatum Sida skulle ske vid kommunaliseringen av hemsjukvården. I det reviderade KomHem-avtalet finns hänvisningarna kvar till bilagorna men med anledning av att bilagorna inte är reviderade är de inte bifogade med den reviderade versionen av KomHem-avtalet. --- Beslutet skickas till: Kommunfullmäktige Justeras Expedierats

46 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Sida SN17/133 1 Till Socialnämnden Beslutsunderlag avseende fördjupad uppföljning av volymoch kostnadsutveckling inom hemsjukvården - KomHem Förslag till beslut Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att - ge Kommunal utvecklings utvecklingschef och länets socialchefer i uppdrag att arbeta fram en handlingsplan under augusti 2018, - att ge Kommunal utvecklings utvecklingschef och länets socialchefer i uppdrag att kontinuerligt arbeta med uppföljning och förbättringar samt vid behov föreslå avtalsförändringar, - att apodos och gränsdragningsfrågan region och kommun vad gäller sjukvård är av stor betydelse för länets kommuner och dessa bör belysas i ett kommande arbete, - att godkänna hälso- och sjukvårdsdirektörens förslag till förtydligande, - att ställa sig bakom förslag till reviderat KomHem-avtal med ikraftträdande från och med 1 januari Ärendebeskrivning Primärkommunalt samverkansorgan beslutade den 17 maj 2018 att med godkännande lägga rapporten till handlingarna samt att eventuella synpunkter avseende revidering av KomHem-avtalet ska delges utvecklingschefen för Kommunal utveckling senast den 7 juni Primärkommunalt samverkansorgan beslutade den 14 juni 2018 att ge Kommunal utvecklings utvecklingschef och länets socialchefer i uppdrag att arbeta fram en handlingsplan under augusti 2018, att ge Kommunal utvecklings utvecklingschef och länets socialchefer i uppdrag att kontinuerligt arbeta med uppföljning och förbättringar samt vid behov föreslå avtalsförändringar, att apodos och gränsdragningsfrågan region och kommun vad gäller sjukvård är av stor betydelse för länets kommuner och dessa bör belysas i ett kommande arbete, att godkänna hälso- och sjukvårdsdirektörens förslag till förtydligande, att ställa sig bakom förslag till reviderat KomHem-avtal med ikraftträdande från och med 1 januari 2019 samt att rekommendera länets kommuner och Region Jönköpings län att anta ovanstående förslag till beslut. Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Klicka här Klicka här för att Klicka här carina.bergman@habokommun.se för att ange text. ange text. för att ange text Habo Telefon (vx) Webb

47 Dnr Sida SN17/133 2 Till det ursprungliga, idag aktuella, KomHem-avtalet finns tolv bilagor. Bilagorna är inte reviderade och flera är inaktuella med anledning av att de till exempel handlar om hur verksamhetsövergången av berörd personal skulle ske vid kommunaliseringen av hemsjukvården. I det reviderade KomHem-avtalet finns hänvisningarna kvar till bilagorna men med anledning av att bilagorna inte är reviderade är de inte bifogade med den reviderade versionen av KomHem-avtalet. Socialnämnden Carina Bergman Förvaltningschef Beslutet skickas till: Kommunfullmäktige

48 MISSIV RJL 2015/999, RJL 2018/ Förvaltningsnamn Kommunal utveckling Kommunerna i Jönköpings län samt Region Jönköpings län Reviderat KomHem-avtal Förslag till beslut att ge Kommunal utvecklings utvecklingschef och länets socialchefer i uppdrag att arbeta fram en handlingsplan under augusti 2018, att ge Kommunal utvecklings utvecklingschef och länets socialchefer i uppdrag att kontinuerligt arbeta med uppföljning och förbättringar samt vid behov föreslå avtalsförändringar, att apodos och gränsdragningsfrågan region och kommun vad gäller sjukvård är av stor betydelse för länets kommuner och dessa bör belysas i ett kommande arbete, att godkänna hälso- och sjukvårdsdirektörens förslag till förtydligande, att ställa sig bakom förslag till reviderat KomHem-avtal med ikraftträdande från och med 1 januari Bakgrund Primärkommunalt samverkansorgan beslutade att med godkännande lägga rapporten till handlingarna samt att eventuella synpunkter avseende revidering av KomHem-avtalet ska delges utvecklingschefen för Kommunal utveckling senast den 7 juni Primärkommunalt samverkansorgan beslutade att ge Kommunal utvecklings utvecklingschef och länets socialchefer i uppdrag att arbeta fram en handlingsplan under augusti 2018, att ge Kommunal utvecklings utvecklingschef och länets socialchefer i uppdrag att kontinuerligt arbeta med uppföljning och förbättringar samt vid behov föreslå avtalsförändringar, att apodos och gränsdragningsfrågan region och kommun vad gäller sjukvård är av stor betydelse för länets kommuner och dessa bör belysas i ett kommande arbete, att godkänna hälso- och sjukvårdsdirektörens förslag till förtydligande, att ställa sig bakom

49 MISSIV förslag till reviderat KomHem-avtal med ikraftträdande från och med 1 januari 2019 samt att rekommendera länets kommuner och Region Jönköpings län att anta ovanstående förslag till beslut. Till det ursprungliga, idag aktuella, KomHem-avtalet finns 12 stycken bilagor. Bilagorna är inte reviderade och flera är inaktuella med anledning av att de till exempel handlar om hur verksamhetsövergången av berörd personal skulle ske vid kommunaliseringen av hemsjukvården. I det reviderade KomHem-avtalet finns hänvisningarna kvar till bilagorna men med anledning av att bilagorna inte är reviderade är de inte bifogade med den reviderade versionen av KomHemavtalet. Beslutsunderlag Reviderat KomHem-avtal Ola Götesson Utvecklingschef Kommunal utveckling Region Jönköpings län

50 KomHem vård, omsorg och rehab nära dig Avtal mellan Region Jönköpings län och kommunerna i Jönköpings län om överlåtelse av skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård i ordinärt boende Avtalsförslag Jönköping 14 juni 2018 Ersätter avtal Jönköping maj 2012

51 KomHem vård, omsorg och rehab nära dig 2 Innehållsförteckning 1. AVTALSPARTER INLEDNING Värdegrund Viljeinriktning Förändrat ansvar för hälso- och sjukvård Stöd i tillämpning AVTALETS OMFATTNING OCH LAGLIGA GRUND DEFINITIONER OCH AVGRÄNSNINGAR Ansvarsfördelning och övergripande definitioner Primärvård Specialiserad vård Hemsjukvård Patient Läkarmedverkan Registrering som mottagare av hemsjukvård Hemsjukvårdsbesök Hembesök Teamarbete Specifika definitioner och avgränsningar Palliativ vård Specialiserad hemsjukvård Demensutredning Rehabilitering Habilitering Medicintekniska produkter Regelverk och upphandling avseende medicintekniska produkter Hjälpmedelscentralen Angränsande definitioner och avgränsningar Konsultativt stöd Läkemedel Provtagningsmaterial Specialistfunktioner Smittskydd- och vårdhygien Övriga definitioner och avgränsningar Utomlänsvård Sjukvård för asylsökande Omhändertagande av avlidna IT OCH INFORMATIONSÖVERFÖRING IT-stöd och informationshantering Informationsöverföring och vårdplanering Vårdplan PERSONAL Verksamhetsövergång Rekrytering Kompetensutveckling EKONOMI UPPFÖLJNING Kvalitetsindikatorer Volym- och kostnadsutveckling STYRNING OCH LEDNING SÄKERHET- OCH KRISBEREDSKAP AVGIFTER AVTALSTID, GILTIGHET, ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG ÖVERLÅTELSE AV AVTAL TVIST... 13

52 KomHem vård, omsorg och rehab nära dig 3 1. AVTALSPARTER Avtalsparter är Region Jönköpings län och kommunerna i Jönköpings län. Överenskommelsen avser samverkan och ekonomisk reglering mellan huvudmännen. Regionens och kommunernas interna ansvarsfördelning regleras inte. 2. INLEDNING 2.1 Värdegrund Gemensam värdegrund för länets hemsjukvård KomHem - vård, omsorg och rehab nära dig är: Vi utgår från patientens/brukarens behov. Vi samarbetar aktivt över organisations- och huvudmannagränser. Vi bemöter varandra med respekt och visar tillit. Vi lär av varandra och tar tillvara varandras kompetens 2.2 Viljeinriktning Regionen och kommunerna ska tillsammans definiera och utforma en framtida hemsjukvård som utgår från invånarnas behov av vård, omsorg och rehabilitering. Förändringsarbetet präglas av patientens/brukarens fokus. Patienten/brukaren har stort inflytande, kan påverka vården, får möjlighet att ta eget ansvar och upplever ökad trygghet i hemmet. Insatserna stödjer patientens/brukarens självständighet. Möjligheterna att få hälso- och sjukvårdsinsatser utförda i hemmet ökar för de som har behov av det. Invånarna upplever att det är en sammanhållen vård, omsorg och rehabilitering genom teamarbete. Under förändringsarbetet görs ansträngningar för att utveckla ett starkt förtroende mellan huvudmännen vilket säkrar en god samverkan. En mer ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan huvudmännen ger en resurseffektiv hemsjukvård och parallellt organiserande undviks. Hemsjukvården utmärks av trygghet och utvecklingsarbete, av att man ser nya möjligheter och att bästa möjliga kompetens uppnås i samverkan. 2.3 Förändrat ansvar för hälso- och sjukvård Med detta avtal övertar kommunerna ansvar för: hemsjukvård till patienter dygnet runt, oavsett ålder och diagnos insatser till och med specialistsjuksköterska, exempelvis distriktssköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut planerade och akuta hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende (inklusive rehabilitering, habilitering och palliativ vård), till patient registrerad som mottagare av hemsjukvård på primärvårdsnivå, specialiserad somatisk och psykiatrisk hemsjukvård från den dag behovet uppstår och vårdplan upprättats planerade och akuta hälso- och sjukvårdsinsatser på primärvårdsnivå hos patienter i ordinärt boende som inte har hemsjukvård förskrivning av hjälpmedel till personer i ordinärt boende 2.4 Stöd i tillämpning Parterna har utarbetat ett fördjupningsdokument innehållande bakgrundsfakta och stöd i tillämpningen (Så gick det till juni 2013).

53 KomHem vård, omsorg och rehab nära dig 3. AVTALETS OMFATTNING OCH LAGLIGA GRUND Avtalet avser övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i enlighet med 18 och 18 b Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, 1982:763) från regionen till kommunerna. Övertagandet omfattar hemsjukvård, hembesök samt rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i ordinärt boende. 4 Enligt 3 HSL ska regionen erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta, kvarskrivna eller stadigvarande vistas inom regionen. Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården (2 HSL). I HSL 18 regleras att kommunen ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt de som bor i särskilda boenden, bostäder med särskild service och de som vistas i dagverksamhet och i daglig verksamhet. En kommun får även i övrigt erbjuda de som vistas i kommunen hälsooch sjukvård i hemmet. Regionen har rätt att överlåta skyldigheten att erbjuda hemsjukvård till en kommun inom länet, om regionen och kommunen kommer överens om det. Enligt socialtjänstlagen (SoL, 2001:453) har kommunen det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Vardera parten har sitt ansvar gentemot de patientgrupper som avtalet avser. Ingen part har ett övergripande ansvar som innebär ett ökat åtagande om en part inte uppfyller sitt ansvar enligt detta avtal. Huvudmännens ansvar enligt detta avtal kopplas till överenskommelsen om utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Giltigt från och med DEFINITIONER OCH AVGRÄNSNINGAR 4.1 Ansvarsfördelning och övergripande definitioner Ansvarsfördelningen ger vägledning för i vilken vårdform patienten ska få sina hälso- och sjukvårdsinsatser tillgodosedda. Den utgår från patientens omvårdnads-, rehabiliterings- och vårdbehov. Regionen ansvarar för all mottagningsverksamhet i primärvården och specialistsjukvården. Personal från vårdcentral och/eller specialistsjukvård kan göra enstaka besök (hembesök, arbetsplatsbesök, besök på annan plats där patient vistas) utanför mottagningen då detta är en del i regionens åtagande för att tillgodose patientens behov av omvårdnad, behandling och rehabilitering. Kommunen ansvarar för den hälso- och sjukvård som ges i det egna hemmet till personer som på grund av sjukdom och/eller funktionsnedsättning inte på egen hand eller med stöd kan uppsöka vårdcentral eller mottagning, utan stora påfrestningar eller olägenheter. Hemsjukvård/hembesök ska även erbjudas när det ger mervärde för patientens fortsatta vård, omsorg och rehabilitering. Mervärde kan innebära ökad patientsäkerhet, delaktighet och trygghet för den enskilde. Det kan också innebära ökad möjlighet till teamsamverkan kring patienten, ökad möjlighet att bedöma behov, göra riskbedömningar samt ge bättre effekt av vård och rehabiliteringsinsatser.

54 KomHem vård, omsorg och rehab nära dig Primärvård Med primärvård avses hälso- och sjukvårdsverksamhet som utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svarar för befolkningens behov av grundläggande medicinska behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering och som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser Specialiserad vård Med specialiserad vård avses hälso- och sjukvårdsverksamhet som kräver mer specialiserade åtgärder än vad som kan ges i primärvården Hemsjukvård Med hemsjukvård avses hälso- och sjukvård när den ges i patientens bostad eller motsvarande och där ansvaret för de medicinska åtgärderna är sammanhängande över tiden. 1 I hemsjukvårdsbegreppet ingår medicinsk utredning, behandling och omvårdnad samt förebyggande arbete, habilitering och rehabilitering. Insatser ska föregås av vårdplanering Patient Med patient avses person som erhåller eller är registrerad för att erhålla hälso- och sjukvård Läkarmedverkan Regionen ska avsätta de läkarresurser som behövs för att enskilda ska kunna erbjudas god hälso- och sjukvård i ordinärt och särskilt boende samt övriga verksamheter som avses i 18 första och andra stycket i HSL. Regionen ska med länets kommuner sluta avtal om omfattningen av och formerna för läkarmedverkan, HSL 26 d. Den medverkan av läkare som behövs i hemsjukvården ska även tillgodose den enskildes behov av en sådan fast läkarkontakt som anges i 5 andra stycket HSL. Där föreskrivs att regionen ska organisera primärvården så att alla som är bosatta inom regionen får tillgång till och kan välja en läkarkontakt. Läkaren ska även akut kunna ge nödvändiga insatser i olika boendeformer där kommunen ansvarar för vården. Ramavtal om läkarmedverkan inom kommunal hälso- och sjukvård ingår som en del i detta avtal. Lokala överenskommelser tecknas mellan regionenen och respektive kommun. I patientansvarig läkares ansvar ingår att ge stöd till kommunens berörda personal i medicinska frågor kopplade till enskilda patienter. Ansvarig sjuksköterska i kommunen kontaktar läkare som bedömer behovet av hembesök. Hemsjukvårdspatienter ska kunna erhålla akuta läkarbesök inom fyra timmar i hemmet dygnet runt. Regionen ansvarar för att läkarinsatser enligt ovan sker i egen regi eller genom avtal. Ramavtal, se bilaga Registrering som mottagare av hemsjukvård Då patient i en vårdplan bedöms ha behov av hemsjukvård ska denne registreras som mottagare av hemsjukvård. Beslut om registrering görs av kommunen utsedd legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal och/eller regionens läkare efter samråd mellan huvudmännen. Vårdplan ska vara upprättad och utgör beslutsunderlag. 1 Socialstyrelsens termbank

55 KomHem vård, omsorg och rehab nära dig Hemsjukvårdsbesök Hemsjukvårdsbesök är en vårdkontakt inom hemsjukvård som innebär personligt möte mellan patient, som är registrerad som mottagare av hemsjukvård, och hälso- och sjukvårdspersonal i patientens bostad eller motsvarande Hembesök Med hembesök menas ett öppenvårdsbesök inom hälso- och sjukvården i patients bostad eller motsvarande. 2 Det avser såväl planerade som akuta hembesök hos patient som inte är registrerad som mottagare av hemsjukvård. Hembesök kan aktualiseras i samråd mellan legitimerad hälsooch sjukvårdspersonal från båda huvudmännen Teamarbete För en god och säker hemsjukvård krävs samverkan över organisationsgränserna, i en gemensam beslutsprocess, utan begränsningar av patientens hälsotillstånd eller funktionsnedsättning. Team utformas utifrån patientens behov och utgörs av patient, närstående, vård- omsorg- och rehabiliteringspersonal. Specialistfunktioner ska konsulteras, utifrån patientens aktuella behov. 4.2 Specifika definitioner och avgränsningar Palliativ vård Med palliativ vård avses hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada och som innebär beaktande av fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt organiserat stöd till närstående. Palliativ vård är ett specifikt kunskapsområde och ska vara en del av all vård, oberoende av var och av vem vården erbjuds. 3 Allmän palliativ vård ges till patienter vars behov kan tillgodoses av personal med grundläggande kunskap och kompetens i palliativ vård. Specialiserad palliativ vård ges till patienter med komplexa symtom eller vars livssituation medför särskilda behov. Det kommunala ansvaret för palliativ vård, omfattar såväl allmän som specialiserad palliativ vård i ordinärt och särskilt boende. Vården kan utföras med stöd av regionens multiprofessionella team, palliativa vårdenheter (PVE). PVE ansvarar för konsultation och rådgivning avseende vård för patienter med komplexa symtom och där särskild kunskap och kompetens krävs. Den kommunala hemsjukvården får stöd av PVE på sådant sätt, att specialiserad palliativ vård kan erbjudas i hemmet dygnet runt, samt att möjlighet till direktinläggning finns Specialiserad hemsjukvård Primärvården i Region Jönköpings län bedrev tidigare hemsjukvård som omfattade även avancerade hemsjukvårdsinsatser. 2 Socialstyrelsens termbank 3 Nationellt vårdprogram för palliativ vård Regionala Cancercentrum i Samverkan

56 KomHem vård, omsorg och rehab nära dig Kommunen har nu ansvaret för psykiatrisk hemsjukvård och somatisk hemsjukvård på primärvårdsnivå. Om och när enskilda patienter ska få specialiserad hemsjukvård av kommunen avgörs i samband med upprättande av vårdplan. Vägledning, se bilaga 2, 3. 7 Kommunerna skall involveras i ett gemensamt arbete för att nå en optimal ansvarsfördelning, inom och mellan regionens specialiserade psykiatriska vård och kommunernas hälso- och sjukvård, som kan accepteras av båda huvudmännen Demensutredning Vårdcentralerna ansvarar för basal demensutredning och diagnossättning för patienter enligt Fakta 4. Demenssjuksköterska och arbetsterapeut deltar i utredningen genom att göra bedömning av kognitiva funktioner samt ADL-funktioner. Samtal med närstående görs och utgör en del i underlaget för läkarens medicinska bedömning/diagnossättning. Vårdcentralerna ansvarar för dessa insatser till patienter som kan ta sig till mottagning. För patient registrerad som mottagare av hemsjukvård medverkar kommunal hälso- och sjukvårdspersonal i utredning genom bedömning av ADL och kognitiva funktioner samt närståendesamtal som en del i underlaget för läkarens medicinska bedömning/diagnossättning Rehabilitering Med rehabilitering avses insatser som ska bidra till att personer med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och att aktivt kunna delta i samhällslivet. 5 Regionen ansvarar för rehabiliteringsinsatser för inneliggande patienter på sjukhus samt rehabiliteringsinsatser på sjukhusens och vårdcentralernas mottagningar. Kommunen ansvarar för rehabiliteringsinsatser som utförs av arbetsterapeuter och sjukgymnaster i såväl ordinärt som särskilt boende och övriga verksamheter som avses i 18 första stycket HSL. Regionen och kommunen har gemensamt ansvar att i samråd med patienten besluta om vem som ansvarar för rehabiliteringen och var den ska utföras Habilitering Med habilitering avses insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och att aktivt kunna delta i samhällslivet. 5 Regionen ansvarar för specialiserade habiliteringsinsatser, oavsett ålder och boendeform och kommunerna ansvarar för basala habiliteringsinsatser, oavsett ålder och boendeform. Båda parter ansvarar för att gemensamt uppdatera utvecklingsarbetet kring att definiera basal habilitering och specialisthabilitering. 4 Allmänt kliniskt kunskapsstöd för hälso- och sjukvårdspersonal, Landstinget i Jönköpings län 5 Socialstyrelsens termbank

57 KomHem vård, omsorg och rehab nära dig Medicintekniska produkter Med medicintekniska produkter (MTP) avses produkt som används för att påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom, påvisa, övervaka, behandla, lindra eller ett funktionshinder, undersöka, ändra eller ersätta anatomi eller en fysiologisk process, eller kontrollera befruktning. 6 8 Medicintekniska produkter förskrivs utifrån individuella behov genom att legitimerad personal gjort en medicinsk bedömning av patientens funktionsförmåga och behov. Förskrivningsprocessen innehåller bedömning, utprovning och uppföljning. Förskrivning sker inom område rörelseteknik, kognition, kommunikation, medicinsk behandling samt inkontinens. Regionen ansvarar för förskrivning och kostnad av ortopedtekniska hjälpmedel, syn- och hörselhjälpmedel, diabeteshjälpmedel, stomihjälpmedel, kommunikationshjälpmedel och hjälpmedel vid personlig medicinsk behandling (exempelvis andningsbehandling, dialys, stimulatorer, ljus- och cirkulationsbehandling), enligt gällande regelverk. Ansvaret gäller oavsett ålder och boendeform. Kommunen ansvarar för förskrivning och kostnad av hjälpmedel för personlig vård, förflyttning, utrustning av bostäder och hjälpmedel för kognitivt stöd och varseblivning enligt gällande regelverk. Ansvaret gäller oavsett ålder och boendeform. Både regionen och kommunen ansvarar för förskrivning och kostnad av inkontinenshjälpmedel, förbruknings- och förbandsmaterial. Ansvaret följer den huvudman som har hälso- och sjukvårdsansvar för patienten. I samband med förtroendeförskrivning skall kvalitén på överrapportering och uppföljningsansvar kvalitetssäkras. Förskrivande part har ansvar för uppföljning. Om uppföljningsansvaret skall hanteras av annan part, krävs en aktiv överrapportering Regelverk och upphandling avseende medicintekniska produkter För att uppnå välfungerande vårdkedjor i övergången mellan olika vårdgivare, ska förskrivningsprocessen av hjälpmedel utföras på ett patientsäkert, kompetens- och kostnadseffektivt sätt. Förskrivningsprocessen kommer att tydligt beskrivas avseende rutiner/tillvägagångssätt för förskrivning i samverkan utifrån värdegrunden. Regionen och kommunerna ska utarbeta gemensamma regelverk för inkontinenshjälpmedel, förbruknings- och förbandsmaterial. Upphandling ska i största möjliga omfattning vara gemensam. Båda huvudmännen ansvarar för att aktivt delta i de grupper som ansvarar för utvecklings- och upphandlingsarbete, såsom sortimentsgrupper och upphandlingsgrupper Hjälpmedelscentralen Länets kommuner skall ha samverkansavtal med regionens hjälpmedelscentral avseende hjälpmedelsverksamheten. Kommunernas ställning skall stärkas och ansvaret vara tydligt. En styrgrupp ska finnas och ha en sammansättning som är proportionerlig mellan kommunerna och regionen utifrån nyttjandegrad. 6 SOSFS 2008:1

58 KomHem vård, omsorg och rehab nära dig 4.3 Angränsande definitioner och avgränsningar Konsultativt stöd Med konsultativt stöd avses utbildning och handledning som säkerställs och garanteras av regionen till personal i hemsjukvård i syfte att säkerställa en god vård, omsorg och rehabilitering/habilitering vid komplexa och sammansatta, enskilda patientuppdrag. Detta gäller i anslutning till påbörjad och/eller under pågående insatser när patientens behov så kräver. Specialistklinik ansvarar för att personal i hemsjukvård får erforderlig information för att hantera medicintekniska produkter, vård, omsorg och rehabilitering då patient skrivs ut från sjukhus. Mottagande enhet inom kommunen ansvarar för att information som givits i samband med överrapportering/utskrivning förs vidare. Detta gäller även vid byte av vårdenhet (till exempel korttidsboende eller särskilt boende). Kommunen ansvarar för att personalen har, för uppdraget, adekvat utbildning Läkemedel Regionen ansvarar för kostnader för läkemedel och förbrukningsartiklar som omfattas av läkemedelsförmånen, förskrivna enligt lagen om läkemedelsförmåner (2002:160) till enskild patient. Sjuksköterskor behåller sin förskrivningsrätt av läkemedel vid verksamhetsövergången Provtagningsmaterial Regionen ansvarar för kostnaderna för provtagningsmaterial (provtagningsrör och remisser) för ordinerade prover. Varje huvudman ansvarar för förbrukningsartiklar i samband med provtagning Specialistfunktioner Regionen ansvarar för insatser av specialistfunktioner, som till exempel dietist, kurator, psykolog, logoped och syrgas-/andningsvårdsjuksköterska, till patienter i hemsjukvård enligt aktuella vårdprogram/riktlinjer och utifrån samma prioriteringsprinciper som för övriga invånare. Legitimerad personal i hemsjukvården kan aktualisera behov av insats från ovanstående yrkesgrupper i samband med upprättande av vårdplan Smittskydd- och vårdhygien Smittskydd- och vårdhygienenhetens huvuduppdrag är att förhindra smittspridning oavsett var och av vem vårdtagaren vårdas, undersöks och behandlas. Regionen ansvarar för att behövliga smittskyddsåtgärder vidtas inom länet och smittskyddsläkare är utsedd att svara för myndighetsutövningen. Enheten för smittskydd- och vårdhygien har sedan år 2000 haft uppdraget att ge länets 13 kommuner vårdhygienisk experthjälp. Detta uppdrag kommer att kvarstå även efter kommunernas övertagande av hemsjukvården. Ett samverkansavtal om vårdhygien ska upprättas. 4.4 Övriga definitioner och avgränsningar Utomlänsvård Enligt HSL 4 kan en region ge sjukvård till personer som vistas i landstingsområdet utan att vara bosatt där. Samtliga regioner i landet har ett gemensamt avtal, Riksavtalet för utomlänsvård, som reglerar den ekonomiska ersättningen när vård ges av annat landsting än där den enskilde är bosatt. Detta ansvar överförs till kommunen vad avser kommunaliserad hemsjukvård. Prissättningen ska följa Riksavtalet eller annat avtal som parterna kommit överens om.

59 KomHem vård, omsorg och rehab nära dig Sjukvård för asylsökande Kommunen ansvarar för nödvändig hemsjukvård till asylsökande. Regionen ersätts, enligt schablon, via avtal med Migrationsverket Omhändertagande av avlidna Enligt 1 HSL innefattas i hälso- och sjukvård att ta hand om avlidna. Med detta avtal ansvarar kommunerna för transport av avlidna i särskilda boendeformer samt i ordinärt boende i de fall personen har varit registrerad i hemsjukvård. I övriga fall ansvarar regionen för transporterna. Regionen ansvarar för förvaring av de avlidna och beslutar om dimensioneringen av verksamheten samt var bårhusen är belägna. En arbetsbeskrivning avseende bårhusverksamhet och hantering av avlidna tas fram. 5. IT OCH INFORMATIONSÖVERFÖRING 5.1 IT-stöd och informationshantering Regionens personal i hemsjukvård använder flera IT-stöd, se bilaga 4. Verksamhetsövergången innebär att berörd personal får nya och förändrade IT-stöd och informationskällor. Åtkomst till Regionens system och databaser upphör och ersätts i de flesta fall av motsvarande system inom respektive kommun. Regionen och kommunerna har ett gemensamt ansvar för att lösa frågorna avseende IT-stöd och informationshantering på ett patientsäkert sätt. Beskrivning av system och vilka åtgärder som krävs i varje system, se bilaga Informationsöverföring och vårdplanering Samordnad vårdplanering ska ske när patienten bedöms vara i behov av fortsatt hälso- och sjukvård och/eller omsorg och rehabilitering efter utskrivningen, vid övergång från sluten vård till andra vård- och omsorgsformer. Vårdplaneringen ska utgå från den enskildes behov, förutsättningar och önskemål av insatser. Regionen och kommunerna ska följa framtagna rutiner för vårdplanering inför utskrivning av patienter och för överföring av information, som till exempel befintliga planer mellan vård och omsorgsgivare i samband med in- och utskrivning av patienter från sluten vård till öppen vård och socialtjänst. 7 Båda huvudmännens deltagande vid den samordnade vårdplaneringen måste säkras. 5.3 Vårdplan Vårdplan avser den dokumenterade plan som beskriver planerade insatser/åtgärder inom vårdoch omsorg. Den är ett konkret och strukturerat hjälpmedel för samordning av insatser. Patientens klarlagda behov inom olika områden ska beskrivnas i vårdplanen och vem som är ansvarig att tillgodose dem. Vårdplanen utarbetas i enlighet med gällande lagstiftning. 7 SOSFS 2005:27

60 KomHem vård, omsorg och rehab nära dig 6. PERSONAL Verksamhetsövergång Regionen och kommunerna är överens om att det förändrade huvudmannaskapet är att betrakta som övergång av verksamhet enligt LAS 6 b. Anställningen för personal med arbetsuppgifter inom hemsjukvård till mer än hälften av aktuell tjänstgöringsgrad har därmed överförts till respektive kommun. Den anställningstid som fullgjorts inom regionen räknas som anställningstid fullgjord i kommunen. PM till landstingspersonal angående övergången, se bilaga 6. Brev om förfrågan om övergång, se bilaga 7. Regionanställda som enligt ovan övergår till kommunen har rätt att ta med sig innestående semesterdagar. Intjänad kompensationstid och/eller flextidsaldo får inte tas med utan slutregleras ekonomiskt av regionen. Skuld till anställda för innestående semesterersättning per , som genom förändring av huvudman bytt arbetsgivare, har regleras på individnivå genom överföring av medel från regionen till respektive kommun. Detta ingår inte i skatteväxlingen. Enligt gällande pensionsavtal ska varje arbetsgivare stå för sitt åtagande med brytpunkt Personakterna för de anställda som bytt huvudman behålls av regionen. Information om de anställdas aktuella anställningsuppgifter och andra nödvändiga uppgifter ur personakten överlämnas till respektive kommun. Kommunerna erbjuder även de privata vårdcentraler motsvarande förutsättningar gällande verksamhetsövergång. 6.2 Rekrytering I samband med rekrytering av ny personal inom hemsjukvården, efter det att förfrågan om övergång har besvarats, ska samråd ske mellan huvudmännen. De personer som anställs måste, när anställningsavtalet skrivs, godkänna byte av huvudman Vid ansökan om tjänstledighet, som ej är lagstadgad och som kommer att pågå efter , ska samråd ske mellan huvudmännen innan ledighet beviljas. Huvudmännen uppmanades samverka vid eventuell över- eller undertalighet. Kostnadsneutrala tjänsteköp kunde ske under en tvåårsperiod. 6.3 Kompetensutveckling Regionens och kommunernas avsikt är att gemensamt och långsiktigt arbeta med kompetensutveckling inom gemensamma hälso- och sjukvårdsfrågor. Utbildningsinsatser kan till exempel innehålla gemensamma utbildningstillfällen i samband med upprättandet av medicinska faktadokument och nationella riktlinjer. 7. EKONOMI Hemsjukvården, i Jönköping län, kännetecknas av en hög ambitionsnivå. I och med huvudmannaförändringen är intentionen hos båda huvudmännen att bibehålla denna även i framtiden. Kommunerna har från genom skatteväxling kompenserats för de tillkommande kostnader som förändringen av huvudmannaskap avseende hemsjukvård medför. Kommunerna har höjt utdebiteringen av allmän kommunalskatt med 0,34 procentenheter och regionen har sänkt utdebiteringen i motsvarande grad. Kommunernas tillkommande kostnader föranledda av förändringen av huvudmannaskap uppgick till 253 mnkr i 2013 års prisnivå. Förteckning avseende vilken verksamhet, och beräknade

61 KomHem vård, omsorg och rehab nära dig kostnaderna för denna, som övergick till länets kommuner, se bilaga Skatteväxlingen gav upphov till skillnader mellan ökade skatteintäkter och beräknade kostnader för övertagen verksamhet mellan länets kommuner, se bilaga 9. För att kommunerna skulle få möjlighet att hantera uppkomna skillnader var länets kommuner överens om att genomföra en 5-årig mellankommunal utjämning. Förteckning över de belopp som utgjorde utjämningen per kommun och år, se bilaga UPPFÖLJNING Båda huvudmännens ledning har, gemensamt och var för sig, ansvar för att avtalets viljeinriktning och värdegrund följs upp. 8.1 Kvalitetsindikatorer Det förändrade huvudmannaskapet har följts upp med hjälp av kvalitetsindikatorer. Indikatorerna har identifierats och fastställts i samverkan mellan huvudmännen. Uppföljningen har genomföras genom en baslinjemätning och uppföljning. Datainsamling skedde genom hämtning av uppgifter från register, enkäter till personal inom hemsjukvården samt intervjuer av personer som erhåller hemsjukvård, se bilaga 11. Utfall av kvalitetsindikatorer har följts dels upp av Ledningsgruppen för samverkan mellan kommunerna och regionen på länsnivå, dels av respektive huvudman. 8.2 Volym- och kostnadsutveckling Regionen och kommunerna har genomfört uppföljning avseende volym- och kostnadsutveckling rörande huvudmannaskapsförändringen. Utgångsvärden för uppföljningen var följande: personalvolymer uppdelat per yrkeskategori och köpta tjänster inventerades under kvartal fyra 2015 och jämföras med inventering genomförd kvartal fyra 2011 kostnad för medicintekniska produkter ska avse helårsutfallet 2015 och jämföras med kostnad för helår 2011 Se bilaga STYRNING OCH LEDNING Ledningsgruppen för samverkan mellan kommunerna och regionen ska följa upp konsekvenser av det förändrade huvudmannaskapet, vidta åtgärder och om det krävs, föreslå kommunerna och regionen att gemensamt fatta erforderliga beslut med utgångspunkt från antagen värdegrund och viljeinriktning. En grupp med mandat att hantera oklarheter avseende praktisk tillämpning av och om avtalet på vårdtagarnivå inrättas av Ledningsgruppen för samverkan mellan kommunerna och regionen. PKS och PD, eller motsvarande, inrättar en grupp för uppföljning av hemsjukvårdsavtalets tillämpning på övergripande politisk nivå. 10. SÄKERHET- OCH KRISBEREDSKAP Samtliga kommuners räddningstjänster ska underrättas om kommunernas övertagande av verksamhet. Ansvarig för detta är kommunerna.

62 KomHem vård, omsorg och rehab nära dig 11. AVGIFTER Beslut om patientavgift fattas av respektive huvudman och kan variera i länet AVTALSTID, GILTIGHET, ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG Avtalet gäller Avtalet förlängs med fem år om inte endera regionen eller länets samtliga kommuner senast 12 månader före avtalstidens utgång sagt upp avtalet. Det i avtalet förändrade huvudmannaskapet och skatteväxlingen (Avsnitt 7) kan inte bli föremål för uppsägning utan är en icke-reversibel process. Parternas syfte med ett tidsbegränsat avtal är att skapa bästa förutsättningar för uppföljning av hemsjukvården samt att avtalet inte skall kunna ligga till hinder vid en eventuell framtida regionbildning. Avtalet gäller under förutsättning att det godkänns av Regionfullmäktige och Kommunfullmäktige i samtliga kommuner i Jönköpings län genom beslut som vinner laga kraft. Respektive huvudman har ett ansvar att inom sin organisation samt till privata utförare informera om avtalet och att berörda har kännedom om avtalets innehåll. Ändringar och tillägg i detta avtal kan göras endast genom skriftlig handling undertecknad av behörig företrädare för regionen och kommunerna. 13. ÖVERLATELSE AV AVTAL Detta avtal får inte överlåtas på annan fysisk eller juridisk person. Huvudmannaskapet, enligt detta avtal, kvarstår även i de fall någon av huvudmännen avtalar/eller har avtalat delar eller hela sitt åtagande med privat utförare. 14. TVIST Tvist angående tolkning eller tillämpning av detta avtal och ingångna överenskommelser ska lösas ge nom förhandling parterna emellan. Kan tvisten inte lösas ska den hänskjutas till domstol för avgörande med tillämpning av svensk rätt. Malin Wengholm Ordförande Regionstyrelsen Andreas Sturesson Ordförande Primärkommunalt samverkansorgan

63

64 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Sida KS18/238 1 Till Kommunstyrelsen Yttrande angående utvärdering av närtrafik i Jönköpings län Jönköpings Länstrafik har sedan ett år tillbaka arbetat med en utvärdering av Närtrafiken som är en verksamhet under Serviceresor hos Länstrafiken. I utvärderingen presenteras bakgrund, historik samt utfall av nuvarande verksamhet med Närtrafik i Jönköpings län. Utöver detta presenteras förslag till vissa regeländringar samt förslag på utveckling av Närtrafiken och därtill beräknade kostnadsökningar. Region Jönköpings län har genom Jönköpings Länstrafik ställt ett antal frågor till länets kommuner samt gett kommunerna möjlighet att komma med synpunkter och förslag till kommande arbete med regelverket och utveckling av närtrafiken. Nytt regelverk De regeländringar som föreslås är att man åker till eller från en hållplats istället för en adress, och att starttiden för närtrafiken flyttas från 9.00 till 9.30 på grund av att det innan dess är hög beläggningsgrad för färdtjänstoch sjukresor vilket innebär att nästan alla fordon går till dessa resor. Konsekvenser av ändringarna kan till exempel vara att ungdomar som idag har kunnat åka ända fram till en fritidsanläggning kan komma att få något längre att gå då resan istället går till närmsta hållplats. Det finns verksamheter med långt till hållplats, och dessa kommer då att bli svåra att nå med närtrafiken. Det kan även bli längre till affärer/service med detta regelsystem, även om det just i Habo finns hållplatser både i centrum och vid vårdcentralen. Fråga 1 I utvärderingen anges fyra utvecklingsmöjligheter för närtrafiken med tillhörande kostnadsuppskattningar. Länstrafiken önskar att kommunerna rangordnar utvecklingsmöjligheterna utifrån vad som från kommunens sida bedöms ge mest nytta för användarna i förhållande till uppskattad kostnadsökning. Habo kommun rangordnar utvecklingsmöjligheterna i samma ordning som de är presenterade i förslaget, dvs: 1. Utökad kvälls- och helgtrafik för fler länsinvånare Förslaget innebär att närtrafiken ska gälla samtliga kvällar och helger även för boenden med mindre än 1 km till hållplats och som helt saknar Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 212 Jönköpingsvägen frida.wahlund@habokommun.se Habo Telefon (vx) Webb

65 Dnr Sida KS18/238 2 kvällstrafik och/eller helgtrafik efter kl Förslaget skulle troligtvis uppskattas av dessa personer och minska känslan av orättvisa. 2. Utökad helgtrafik för fler länsinvånare Förslaget innebär att närtrafiken ska gälla fre-sön efter kl även för boenden med mindre än 1 km till hållplats och som helt saknar helgtrafik. 3. Utökad valmöjlighet för dagens närtrafikkunder Förslaget innebär att man, till skillnad från idag, kan resa till närmsta tätort inom en radie av 30 km. Habo kommun tycker förslaget är bra då det ger en ökad servicegrad till en förhållandevis låg kostnad. 4. Närtrafik för ej stadigvarande boende med vistelse längre än sju dagar. Habo kommun har i princip ingenting emot att möjliggöra för fler att nyttja närtrafiken, exempelvis sommarboende, men anser att det i första hand är permanenta kommun- och länsinvånare som ska prioriteras. Fråga 2 Kan utökad Närtrafik genom generösare regelverk helt eller delvis finansieras på sätt som beskrivs nedan? Rangordna nedanstående alternativ från 1-4 där 1 är det bästa finansieringsalternativet: 1. Finansiering genom prishöjning för resenärer som använder Närtrafik. 2. Finansiering genom prishöjning för alla som använder kollektivtrafiken i Jönköpings län. 3. Finansiering genom tillskott från kommunerna i länet. Habo kommun anser att utökning av närtrafiken i första hand ska finansieras genom prishöjning för dem som använder för närtrafiken och i andra hand av alla som använder kollektivtrafiken i Jönköpings län. Kommunen ser det inte som ett alternativ att tillskjuta medel för att utöka närtrafiken då en skatteväxling redan har genomförts mellan kommunerna och Region Jönköpings län. Fråga 3 Närtrafiken är med nuvarande regelverk inte avsedd att lösa arbets- eller skolpendling. Finns det några fler resbehov som de beskrivna förändringsförslagen inte omfattar? Habo kommun kan se ett visst behov av att närtrafiken skulle kunna lösa skolpendlingen för gymnasieelever på landsbygden som saknar linjetrafik efter vissa klockslag. Dessa elever torde visserligen kunna använda närtrafiken i alla fall då det handlar om tider inom intervallet för när närtrafiken kan utnyttjas.

66 Dnr Sida KS18/238 3 Fråga 4 Finns det några ytterligare kommentarer till punkt 12.1 eller i utvärderingen? Habo kommun anser att även om det blir en försämring för vana närtrafikåkare att inte längre kunna åka till en adress utan bara till hållplats, så blir systemet mer rättvist då det inte är rimligt att de som bor utanför tätorterna ska kunna åka ändra fram till dörren, medan de som bor i tätorterna får nöja sig med att åka linjetrafik till närmsta hållplats. För kommunledningsförvaltningen Frida Wahlund Administrativ chef

67 RJL 2018/ Länstrafiken Avsändare Samtliga kommuner i Jönköpings län Remiss Utvärdering Närtrafik Jönköpings Länstrafik har sedan ett år tillbaka arbetat med en utvärdering av Närtrafiken som är en verksamhet under Serviceresor hos Länstrafiken. I utvärderingen presenteras bakgrund, historik samt utfall av nuvarande verksamhet med Närtrafik i Jönköpings län. Utöver detta presenteras förslag till vissa regeländringar samt förslag på utveckling av Närtrafiken och därtill beräknade kostnadsökningar. Region Jönköpings län vill genom Jönköpings Länstrafik ställa ett antal frågor till länets kommuner samt ge alla samma möjlighet att komma med synpunkter och förslag till kommande arbete med regelverket och utveckling av Närtrafiken. Vi önskar få in synpunkter via bifogat material, en utvärderingsdel och en frågeställningsdel, senast den 17 september Eventuella frågor kring materialet kan ställas till nedanstående tjänstemän på Länstrafiken: Anna-Karin Malm, Serviceresechef anna-karin.malm@jlt.se Erik Andersson, Kollektivtrafikstrateg erik.andersson@jlt.se Vi föredrar att få svaren via e-post på adressen lanstrafiken@jlt.se eller till postadress: Jönköpings Länstrafik, Närtrafik-svar, Box 372, Jönköping. Med vänlig hälsning Rune Backlund Regionråd/ Ordförande TIM-nämnden Carl-Johan Sjöberg Trafikdirektör Länstrafiken Telefon: Organisationsuppgifter Länstrafiken E-post: info@jlt.se Bankgiro: Box 372 Hemsida: Orgnr: JÖNKÖPING

68 RJL 2018/ Frågeställningar Fråga 1 I utvärderingen anges fyra utvecklingsmöjligheter av Närtrafiken med tillhörande kostnadsuppskattningar. Rangordna punkterna i utvärderingen avseende vad från kommunens sida bedöms ge mest nytta för användarna i förhållande till uppskattad kostnadsökning. Fråga 2 Kan utökad Närtrafik genom generösare regelverk enligt punkterna helt eller delvis finansieras på sätt som beskrivs nedan? Rangordna nedanstående alternativ från 1-4 där 1 är det bästa finansieringsalternativet: ( ) Finansiering genom prishöjning för resenärer som använder Närtrafik. ( ) Finansiering genom prishöjning för alla som använder kollektivtrafiken i Jönköpings län. ( ) Finansiering genom tillskott från kommunerna i länet. ( ) Annat förslag nämligen Fråga 3 Närtrafiken är inte avsedd att lösa arbets- eller skolpendling. Finns det några fler resbehov som de beskrivna förändringsförslagen inte omfattar? Fråga 4 Finns det några ytterligare kommentarer till punkt 12.1 eller i utvärderingen?

69 Utvärdering Närtrafik i Jönköpings län Jönköpings Länstrafik Erik Andersson Anna-Karin Malm JÖNKÖPINGS LÄNSTRAFIK - EN DEL AV REGION JÖNKÖPINGS LÄN

70 Utvärdering Närtrafik i Jönköpings län (21) Innehåll SAMMANFATTNING HISTORIK ÖVERTAGANDE OCH LÄNSÖVERGRIPANDE REGELVERKETS FRAMVÄXT NÄRTRAFIK SOM PROBLEMLÖSARE FÖR- OCH NACKDELAR MED NUVARANDE SYSTEM Kundperspektiv Fördelar Nackdelar Administration Fördelar Nackdelar KUNDSYNPUNKTER Synpunker avseende regelverket: Synpunkter på prissättning: Kundsynpunkt - övriga RESANDEUTVECKLING och STATISTIK KOSTNADSBILD TEKNISKT STÖD VID BOKNING FRAMTIDA SYSTEMUTVECKLING VID BOKNING AV RESA NÄRTRAFIK I ANDRA LÄN BEHOV ATT JUSTERA REGELVERKET Justerat regelverk Förslag på justerat regelverk - NÄRTRAFIK Vart och när kan jag resa? Hur beställer jag min resa? Vad kostar resan? Övrigt UTVECKLING AV SYSTEMET I FRAMTIDEN VISIONER Utökad kvälls- och helgtrafik för fler länsinvånare Utökad helgtrafik för fler länsinvånare Utökad valmöjlighet för dagens närtrafikskunder Närtrafik för ej stadigvarande boende med vistelse längre än 7 dagar... 16

71 Utvärdering Närtrafik i Jönköpings län (21) 13.5 Kommentar till punkt Bilaga Kundundersökning hösten Bilaga Regelverk Närtrafik i Jönköpings län

72 Utvärdering Närtrafik i Jönköpings län (21) NÄRTRAFIK I JÖNKÖPINGS LÄN I detta dokument sker en genomlysning och utvärdering av Närtrafiken i Jönköpings län under åren

73 Utvärdering Närtrafik i Jönköpings län (21) SAMMANFATTNING Här följer en beskrivning av närtrafikens framväxt i Jönköpings län från kompletteringstrafik och olika regelverk i alla kommuner till ett gemensamt regelverk och skatteväxling. Här finns även flera tankar kring hur närtrafiken kan utvecklas vidare och några konkreta exempel presenteras i detta dokument. 1. HISTORIK Närtrafik så som vi idag definierar den kan sägas ha sin början i vårt län år 2005 i Sävsjö kommun som ville ersätta den befintliga kompletteringstrafiken som byggde på enstaka fasta turer med taxifordon som erbjöds till de boende i kommunen som saknade linjelagd kollektivtrafik. De flesta av länets kommuner hade vid denna tid kompletteringstrafik som ofta var separat upphandlad vid sidan om kommunal skolskjuts och andra transporter i kommunal regi. Länstrafiken och Sävsjö kommun valde att titta på ett nystartat projekt i Laholms kommun som senare kom att genomgå omfattande förändringar då man satt ambitionsnivån för högt i förhållande till avsatta budgetmedel. Med erfarenheten av följderna av att sätta ambitionsnivån för högt antogs ett regelverk med begräsningar vad gällde tidfönster då det gick att resa samt vilka som hade möjligheten att beställa resa. Tanken var att kunna göra systemet generösare med tiden då man haft tid på sig att se hur systemet utnyttjades. Att öka tillgängligheten succesivt bedömdes lättare än att behöva dra ned på verksamhet som ökat i större omfattning än budgeterat. Finansieringen delades i projektets start mellan Länstrafiken och kommunen. Länstrafikens kostnad täcktes av besparingar genom nedläggning av viss lågfrekvent trafik. Sävsjö kommun startade närtrafik 17 oktober Inför uppstarten skickade kommunen ut informationsbroschyrer till alla invånare som var berättigade närtrafik. Resornas beställds hos Länstrafikens Serviceresor och samordnas med färdtjänst- och sjukresor Några år efter att Sävsjö kommun startat upp Närtrafik så visade även Habo och Tranås kommuner intresse av att byta kompletteringstrafik mot Närtrafik. Tillsammans med Länstrafiken startades ett projekt med nära samarbete för en trafikstart med liknade regelverk som Sävsjö. Tranås kommun startade upp närtrafiken i 15 juni Regelverket byggde på Sävsjös regelverk men man utökade också till att omfatta orter som även hade viss kollektivtrafik. Den 1 mars 2011 startade närtrafiken i Habo och regelverket byggdes också på regelverket i Sävsjö. Därefter var det flera kommuner som visade intresse för att byta kompletteringstrafik mot det nya konceptet närtrafik. Den 1 januari 2012 startade Gnosjö kommun, den 1 maj 2012 startade Jönköpings kommun. Här gjorde Jönköpings kommun ett arbete med att förse JLT med tillstånd för de som var berättigad närtrafik. Den 1 januari 2013 startade Gislaveds

74 Utvärdering Närtrafik i Jönköpings län (21) kommun och den 1 maj 2013 startade Värnamo kommun. Värnamo kommun gjorde samma upplägg som Jönköpings kommun som försåg Länstrafiken med tillstånd. År 2014 införs närtrafik i hela Jönköpings län med likvärdigt regelverk. 2. ÖVERTAGANDE OCH LÄNSÖVERGRIPANDE I samband med diskussionerna kring skatteväxling mellan landsting och länets samtliga kommuner avseende myndighetsutövning för färdtjänst och riksfärdtjänst och dess trafikkostnader togs även frågan upp om närtrafiken skulle ingå i skatteväxlingen. Kommunerna och Landstinget enades om att så skulle ske. Sedan januari 2014 omfattas samtliga kommuner (13st) i Jönköpings län av närtrafik i Länstrafikens regi med ett gemensamt regelverk. Dessförinnan hade sju av kommunerna infört närtrafik i samarbete med Länstrafiken men med skillnader i respektive regelverk. Övriga kommuner hade någon form av begränsad kompletteringstrafik. Regelverket är sedan 2014 gemensamt och lika för alla kommuner. 3. REGELVERKETS FRAMVÄXT Som tidigare nämnts under avsnittet 1. HISTORIK var det första regelverket för Sävsjö kommun skapat med erfarenhet av de försök till trafiklösningar som gjorts på annat håll i Sverige där man startat med ett mycket generöst regelverk och sedan tvingats begränsa möjligheterna på grund av oplanerad kostnadsutveckling. I samband med ovan beskrivna länsövergripande införande av närtrafiken upplevde några kommuner att man fick ett mindre generöst regelverk med begränsningar. Exempel på dessa begränsningar var färre antal resor samt att orter som tidigare omfattats av Närtrafik inte längre gjorde detta. Flera kommuner som tidigare haft begränsad kompletteringstrafik eller i något fall helt saknat detta upplevde en standardhöjning genom närtrafikens införande. Ett antal kommuner fick genom det länsövergripande regelverket ett bättre utbud av trafik än vad som varit fallet innan genomförandet. Nuvarande regelverk, se Bilaga NÄRTRAFIK SOM PROBLEMLÖSARE I det regionala trafikförsörjningsprogrammet pekas det på vikten av att kunna omfördela resurser inom den allmänna kollektivtrafiken för att kunna öka resandet i de stråk som har en god resandepotential. När detta sker skapas områden som i princip helt saknar linjelagd kollektivtrafik i vanlig mening. Närtrafiken är då ett verktyg för att kunna ge elementär tillgång till samhällsservice för de boende i områdena som blir utan eller redan innan saknar linjelagd kollektivtrafik. Närtrafiken stöttar även den linjelagda kollektivtrafiken under sommarmånaderna då resandet viker så kraftigt på ett antal mindre linjer att trafiken ställs in på desamma.

75 Utvärdering Närtrafik i Jönköpings län (21) Synpunkter förekommer emellanåt kring att det saknas möjligheter till arbets- eller skolpendlingsmöjligheter vilket närtrafiken inte varit avsedd att ersätta. Närtrafiken används trots detta ibland till arbets- eller skolpendling då en del kunder har annorlunda tider inom skola eller arbete. Begränsningen i antal resor gör att detta hittills inte påverkat efterfrågan i någon större omfattning. 5. FÖR- OCH NACKDELAR MED NUVARANDE SYSTEM 5.1 Kundperspektiv Fördelar Kunden kan nå samhällservice och fritidsaktiviteter på ett smidigt sätt. För ungdomar är resandet mycket förmånligt om ungdomskort används. Systemet upplevs som rättvist då landsbygdsbefolkningen utan tillgång till linjelagd kollektivtrafik får ta del av samhällets satsning på kollektivtrafik. Systemet möjliggör sena resor på vardagar och helger i en utsträckning som inte finns i de delar av landsbygden som har ett glest trafikerat linjenät. Kunder som åker närtrafik har en högre servicegrad och hämtas i anslutning till bostad och körs sedan till exakt önskad adress Nackdelar Orter som saknar kollektivtrafik på helger och kvällar kan inte använda närtrafiken då de räknas som trafikförsörjda med ordinarie linjenät. Kunder som vill åka mellan orter på landsbygden ges inte denna möjlighet genom närtrafiken. Sommarstugeägare och tillfälliga besökare som exempelvis turister kan inte ta del av närtrafiken detta då man ska vara skriven på adressen för att kunna utnyttja närtrafiken. Gränsdragning för vem som är berättigad till närtrafik kan vara svår att förklara på ett pedagogiskt vis. Exempelvis kan en av två grannar vara berättigad medan den andra inte är det på grund av närhet till linjelagd kollektivtrafik. 5.2 Administration Fördelar Administrativt stödsystem ger upplysning om att kunden har rest mer än 6 ggr/vecka Administrationen upplever det som bra och enkelt med ett lika regelverk i hela länet jämför med det regelverk som gällde före år Nackdelar Vid bokning av resa finns ett administrativt stödsystem som ger viss vägledning om kunden är berättigad närtrafik. Systemet ger dock inget 100% stöd, dvs i vissa fall

76 Utvärdering Närtrafik i Jönköpings län (21) krävs manuell handpåläggning för ny kund som reser. Det är ett osäkerhetsmoment i att bevilja någon en resa som egentligen inte är berättigad. Det är även tidskrävande när en kund ska resa första gången. Det saknas administrativt stöd för vart kunderna får åka. Frågeställningar som finns är exempelvis vilken ort är närmaste tätort med samhällsservice. Kunderna har många viljor och åsikter om vart man borde får åka. Detta leder till långa samtalstider vilket kan medföra att färdtjänstkunder får vänta längre innan man kan göra sin beställning. Kunder kan åka till valfri adress inom tätort/kommunort. För administrationen hade det underlättat med fördefinierade platser, exempelvis hållplatser och stationer för linjetrafiken. Mycket begränsad tillgång på fordon i vissa tidlägen. För kunder som har köpt ett ungdomskort saknas ett effektivt administrativt stöd för att se att kortet är giltigt. Det är också möjligt att resa till fritidsanläggningar som ligger i anslutning till tätort (max 3 km utanför tätort). Detta blir ibland svåra gränsdragningar, vad är en fritidsanläggning samt avstånd från tätort. 6. KUNDSYNPUNKTER Under 2016 inkom 65 synpunkter på närtrafiken för ca resor och 2017 inkom 17 synpunkter för ca resor. Antal totalt utförda Serviceresor 2016 var resor och resor. Nedan tas exempel upp på synpunkter som berör regelverk och avgifter. Andra synpunkter berör förarbeteende, upplevda förseningar och andra händelser kopplade till utförandet. Dessa synpunkter kan sägas tillhöra driften av verksamheten och påverkas inte i någon större utsträckning av regelverk eller prissättning. Även positiva omdömen kring närtrafiken inkommer till Länstrafiken vilket exemplifieras under övrigt. Typ av synpunkt (2016) Andel i % Regelverket 21% Prissättning 21% Föraren/trafikföretaget 18% Försening (vid hämtning) 17% Samåkning 8% Övrigt 15% 6.1 Synpunker avseende regelverket: Ha tillgång till närtrafik på helger då kollektivtrafik finns på vardagar men inte på helgen. Avstånd till hållplats borde vara max 500m för att få närtrafik. Närtrafik ska finnas även för besökare, turister och sommarstugeägare.

77 Utvärdering Närtrafik i Jönköpings län (21) Kunna åka till valfri ort eller plats inom kommunen och till ridhus på landet. Närtrafik ska även gälla för alla kommunens mindre tätorter så man kan komma till kommunhuvudorten. Närtrafik ska gälla hela dagen och hela helgen eller utökade tider jämfört med idag. En by har <1 km till hållplats och grannbyn har >1 km. Alla fordon passerar förbi husen med <1 km och då borde alla få åka med när fordonen ändå passerar. 6.2 Synpunkter på prissättning: Koppling med köpt ungdomskort och närtrafik fungerar inte. Felaktigt pris. Kommentar från JLT: Biljettsystemet och systemet för Serviceresor är två helt olika system som inte har någon koppling till varandra och detta medför svårighet när resor ska bokas för ungdomar med ungdomskort. Rutinerna har förbättrats flertalet gånger under året men fortfarande är det ingen bra administrativ lösning för de som ska boka resa. T.ex. kort som laddas via mina sidor måste aktiveras vid en fysisk kortläsare innan det kan användas inom närtrafiken. Risk kvarstår att det kan bli fel för ungdom med ungdomskort. 6.3 Kundsynpunkt - övriga Toppen och bra med närtrafik Allt fungerar alltid perfekt när det gäller närtrafik.

78 Utvärdering Närtrafik i Jönköpings län (21) 7. RESANDEUTVECKLING och STATISTIK Nedan redovisas antal kilometer som kunden reser, dvs resa från A till B. Sammanställningen är gjord per kommun. För 2014 och framåt är regelverket gemensamt för samtliga kommuner. Snittresan har blivit något längre varje år i de flesta kommunerna. Snittlängd (Km) Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Värnamo Vetlanda Summa Antalet resor per kommun redovisas nedan. Från år 2014 avses ett gemensamt regelverk för hela länet. Några kommuner har minskat resande vid jämförelse 2013/2014. Orsaken är att dessa kommuner hade ett generösare regelverk jämfört med det gemensamma regelverket. Även efter år 2014 varierar antalet resor inom respektive kommun och orsakerna kan vara många. Periodvis åker få kunder många resor vilket påverkar antalet.

79 Utvärdering Närtrafik i Jönköpings län (21) Antal resor i närtrafiken Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Värnamo Vetlanda Summa KOSTNADSBILD Kostnad per resa fördelat per kommun. Kostnad/resa 2013/ / / /2017 i kronor i % i % i % i % Aneby % -4% 11% Eksjö % 1% 7% -2% Gislaved % 4% 1% 7% Gnosjö % -1% -8% 12% Habo % 20% -8% 12% Jönköping % -4% 8% 4% Mullsjö % -13% 9% Nässjö % -4% 5% 5% Sävsjö % -2% 2% -2% Tranås % -2% -3% 2% Vaggeryd % -7% -1% 17% Värnamo % -2% -3% 5% Vetlanda % -4% 2% 3% Summa % -2% 5% 4%

80 Utvärdering Närtrafik i Jönköpings län (21) Utifrån kostnadsfördelning per resa redovisas här den totala kostnaden för närtrafiken fördelat på kundens folkbokföringsadress i respektive kommun. Kostnad per kommun i kronor Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Värnamo Vetlanda Summa TEKNISKT STÖD VID BOKNING Som administrativt stöd för att veta vilka kunder som är berättigad närtrafik kan sökning ske via en kartsökningsfunktion på Länstrafikens hemsida. (se och under rubrik Närtrafik). Kartfunktionen täcker merparten av adresserna men manuell kontroll måste ske i varje enskilt fall för att säkerställa kvaliteten. I kartfunktionen visas om man är berättigad resa eller inte och sedan sker manuell kontroll för vilken plats som är närmaste tätort/ kommunhuvudort. Kartfunktionen visar även närmaste hållplats och vilka linjer som trafikerar denna hållplats. Resan bokas sedan i ett bokningssystem (PASS) som också används för bokning och planering av färdtjänst- och sjukresor. 10. FRAMTIDA SYSTEMUTVECKLING VID BOKNING AV RESA Vid bokning av resa i närtrafiken är det i dagsläget som ovan beskrivet en hel del handpåläggning av administrativ karaktär. Önskvärt vore att ta fram ett systemstöd i form av kartbaserad beställningsfunktion. Länstrafiken överväger möjligheten att införskaffa ett system av den karaktär som ovan beskrivs. Då detta sammanfaller med behov inom den

81 Utvärdering Närtrafik i Jönköpings län (21) allmänna kollektivtrafikens planeringsfunktioner bör en gemensam lösning eftersträvas inom Länstrafikens verksamheter. 11. NÄRTRAFIK I ANDRA LÄN Flera län runt Jönköpings län har närtrafik i någon form. Regelverken är relativt komplicerade och man uppmanas på vissa hemsidor att ringa beställningscentralerna för mer information. Östergötland har ett liknande system med närtrafik som Jönköpings län, de har dock ett generösare regelverk för vem som får åka. Man har inte koppling till att man ska vara skriven på adressen man åker från/till vilket gör att personer på besök i eller inom länet kan ta sig till/från platser som saknar linjetrafik. De har ett något mindre generöst regelverk vad gäller avstånd till hållplats för att erhålla närtrafikresa. Kalmar län har en variant på närtrafik som bygger på fasta anropsstyrda turer inom vissa geografiska områden. Närtrafiken är öppen för alla även för besökare till adresser utanför det ordinarie kollektivtrafiknätet. Tidtabellerna ligger i ungefär samma tidsfönster som Jönköpings läns tider. Hallands län har ett system som bygger på att man har sin bostad mer än två kilometer från en hållplats eller att avgångarna på tillgänglig kollektivtrafik är mycket glesa. Man kan då åka anropsstyrt mellan kl på vardagar till hållplats i ett samhälle i närheten. Antal resor är begränsat till 20 enkelresor per månad. Man kan använda tjänsten om man bor mer än en vecka på adressen som är berättigad till närtrafik. 12. BEHOV ATT JUSTERA REGELVERKET Då närtrafiken ska vara en del av och ett komplement till den allmänna kollektivtrafiken är det viktigt att närtrafiken knyts till den infrastruktur som hänger ihop med den allmänna kollektivtrafikens såsom bytespunkter och hållplatser. Genom att förändra regelverket så att målpunkt med närtrafiksresa alltid ska vara hållplats eller bytespunkt i den allmänna kollektivtrafiken klargörs kopplingen mellan trafikslagen Justerat regelverk Nedan beskrivs exempel på konsekvenser av att regelverket ändras så man åker till/från hållplats i tätort/kommunhuvudort samt att tiden justera till starttid kl vardagar i stället för som idag kl på grund av hög beläggningsgrad för färdtjänst- och sjukresor. Ungdomar som exempelvis åker till ridskola eller verksamhet utanför tätort med allmän kollektivtrafik kan komma att få något längre att gå då resan går till närmsta hållplats vid verksamheten. Verksamheter finns med mycket lång till hållplats, dessa kommer med detta upplägg vara svåra att nå med närtrafik.

82 Utvärdering Närtrafik i Jönköpings län (21) Äldre som åker till affär/service kan komma att få något längre gångavstånd än med dagens regelsystem.

83 Utvärdering Närtrafik i Jönköpings län (21) 12.2 Förslag på justerat regelverk - NÄRTRAFIK Vart och när kan jag resa? Du som bor på landsbygden och är folkbokförd på adressen och har längre än 1 km till busshållplats har rätt till Närtrafik. Om du bor i en tätort och har mer än 1km till busshållplats är du inte berättigad till Närtrafik. Närtrafiken ger rätt till resa mellan bostad utanför tätort och hållplats/bytespunkt i närmaste tätort inom kommunen, alternativt hållplats/bytespunkt i kommunhuvudorten. Du kan resa vardagar kl och samt lördagar, söndagar och helgdagar mellan kl Du kan även åka till närmsta hållplats längs Länstrafikens buss-och tåglinjer. Bor du nära läns- eller kommungräns kan du resa till hållplats/bytespunkt i närmaste tätort i grannkommunen/grannlänet och resan får vara max 30 km från folkbokföringsadressen. Sommarstugeägare, personer på besök och turister kan inte använda närtrafiken Hur beställer jag min resa? Resan ska beställas via Länstrafikens Serviceresor, någon eller några dagar i förväg men senast två timmar innan resans genomförande Vad kostar resan? Prissättning av resa sker utifrån Länstrafikens ordinarie priser för linjetrafik. För närvarande kostar en resa inom 1-2 zoner 65kr, (följer linjetrafikens pris för 2 zoner). Betalning kan ske kontant eller med bank- eller kreditkort. Föraren är skyldig att högst växla 100kr. Reskassa eller månadskort gäller inte - undantag är aktiverat ungdomskort. (Barn=ungdomspris 2 zoner) Övrigt I närtrafik kan du resa upp till 6 enkelresor/vecka. Samordning av resandet kan komma att ske med annan samhällsbetald trafik, exempelvis färdtjänst. Viss förskjutning av önskad tid kan ske när resan bokas. Avtalad hämttid ska hållas. Hämtning kan ske 5 minuter före och 10 minuter efter avtalad tid. Närtrafiken är inställd påskafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton. Barn under 10 år bör ha en vuxen i sällskap under resan. Husdjur får inte medföras vid resa med Närtrafik. Undantaget är ledarhund/servicehund. Det går bra att resa med barnvagn, rollator eller rullstol. Sker resa med barnvagn ska barnets ålder anges vid bokning för att rätt typ av bilbarnstol ska finnas med på resan. Hämtning och lämning i bostad kan inte beställas inom Närtrafiken. Stopp eller uppehåll under resan medges inte. Kunden hämtas på hemadressen och lämning sker på önskad hållplats/bytespunkt inom närmsta tätort eller kommunhuvudort, närmsta hållplats/bytespunkt som angetts vid bokning av resa. Önskas ändring av adress betraktas detta som ny beställning av resa.

84 Utvärdering Närtrafik i Jönköpings län (21) Vid händelse av att barn/ungdom (under 18 år) har tillfällig bostadsort och ej är skriven på adressen exempelvis utbytesstudent, delat boende, familjehem etc. finns möjlighet att söka om rätt till Närtrafik hos Serviceresor.

85 Utvärdering Närtrafik i Jönköpings län (21) 13. UTVECKLING AV SYSTEMET I FRAMTIDEN VISIONER 13.1 Utökad kvälls- och helgtrafik för fler länsinvånare Boenden på landsbygd och tätorter med mer än 1 km till hållplats som helt saknar kvällstrafik och/eller helgtrafik. Med kvällstrafik avses tätorter och landsbygd som saknar allmän kollektivtrafik efter kl Övrigt gäller regelverk enl. ovan. Omfattar ca potentiella nya kunder varav många ungdomar ev. med ungdomskort vilket ger en mycket låg intäkt per utförd närtrafiksresa. Då trafiken går kvällar och helger med detta upplägg ökar sannolikheten till en kraftig resandeökning med närtrafik då stora grupper av kunder är lediga. Nedanstående uppskattad kostnad förutsätter ett resande motsvarande fyra enkelresor per vecka för 50% av tillkommande kundbas. Mer analys kring förslaget behövs då det skulle kunna vara konkurrens till privat taxi i vissa fall. Uppskattad bruttokostnad per år: miljoner 13.2 Utökad helgtrafik för fler länsinvånare Boenden på landsbygd och tätorter med mer än 1 km till hållplats som helt saknar helgtrafik. Med helgtrafik avses trafik efter kl fredag, lördag eller söndag. Övrigt gäller regelverk enl. ovan. Mer analys kring förslaget behövs då det skulle kunna vara konkurrens till privat taxi i vissa fall. Uppskattad kostnad per år: miljoner 13.3 Utökad valmöjlighet för dagens närtrafikskunder Boenden på landsbygden med mer än 1 km till hållplats ges möjlighet att åka Närtrafik till närmsta valfria tätort med samhällsservice inom en radie av 30km från folkbokföringsadress. Övrigt gäller regelverk enl. ovan. Uppskattad kostnad per år: 1,5 miljoner 13.4 Närtrafik för ej stadigvarande boende med vistelse längre än 7 dagar Du som besöker landsbygden med en vistelse längre än 7 dagar (dvs ej skrivna på landsbygden) och har längre än 1 km till busshållplats har rätt till Närtrafik. Om du bor i en tätort och har mer än 1km till busshållplats är du inte berättigad till Närtrafik. Närtrafiken ger rätt till resa mellan besöksadressen utanför tätort och hållplats/bytespunkt i närmaste tätort inom kommunen, alternativt hållplats/bytespunkt i kommunhuvudorten. Du kan resa vardagar kl och samt lördagar, söndagar och helgdagar mellan kl Du kan även åka till närmsta hållplats längs

86 Utvärdering Närtrafik i Jönköpings län (21) Länstrafikens buss-och tåglinjer. Bor du nära läns- eller kommungräns kan du resa till hållplats/bytespunkt i närmaste tätort i grannkommunen/grannlänet och resan får vara max 30 km från folkbokföringsadressen. Sommarstugeägare, personer på besök och turister kan inte använda närtrafiken. Uppskattad kostnad per år: 1,5 miljoner 13.5 Kommentar till punkt Ovanstående beräkningar bygger på antaganden som får sägas vara mycket osäkra och då resebeteendet och antalet tillkommande kunder är mycket svårt att bedöma. Antalet ungdomar som redan idag förfogar över ungdomskort är relativt stort och detta kort ger inga ytterligare intäkter till kostnadstäckningen av närtrafiken. Kortet stimulerar sannolikt resandet i hög grad med det låga priset och den goda tillgången på kvälls- och helgtrafik med närtrafiken. Om man kommer till beslut att man vill prova något av ovanstående utvecklingsalternativ rekommenderas att detta sker i projektform/provverksamhet i någon/några av länets kommuner för att kunna bedöma effekten vid ett införande över hela länet.

87 Utvärdering Närtrafik i Jönköpings län (21) Bilaga 1 Kundundersökning hösten 2016 Under hösten 2016 genomfördes kundundersökning av IPSOS för ca 300st kunder som rest med närtrafiken. Kunderna har blivit uppringda per telefon och har fått ge betyg på senaste resan. Betygsskala är 1-5 där 5 är bästa betyg och 1 är sämsta betyg.

88 Utvärdering Närtrafik i Jönköpings län (21)

89 Utvärdering Närtrafik i Jönköpings län (21)

90 Utvärdering Närtrafik i Jönköpings län (21) Bilaga 2 Regelverk Närtrafik i Jönköpings län Vart och när kan jag resa? Du som bor på landsbygden och saknar gatuadress kan åka Närtrafik och har längre än 1 km till busshållplats. Närtrafiken ger rätt till resa mellan bostad utanför tätort och närmaste tätort inom kommunen, alternativt kommunhuvudorten, under vardagar kl och samt lördagar, söndagar och helgdagar kl Du kan även åka till närmsta hållplats längs Länstrafikens busslinjer. Bor du nära läns- eller kommungräns kan du resa till närmaste tätort i grannkommunen/grannlänet, (resan får vara max 30 km från folkbokföringsadressen). Sommarstugeägare, personer på besök och turister kan för närvarande inte använda närtrafiken. Möjligheten att resa omfattar personer som bor på landsbygden (folkbokförda på fastighet belägen utanför tätort) med ett avstånd till hållplats för linjetrafik som är längre än en (1) km. Hur beställer jag min resa? Resan ska beställas via Länstrafikens Serviceresor, någon eller några dagar i förväg men senast två timmar innan resans genomförande. Vad kostar resan? Prissättning av resa sker utifrån Länstrafikens ordinarie priser för linjetrafik. För närvarande kostar en resa inom 1-2 zoner 60kr. Betalning kan ske kontant eller med bank- eller kreditkort. Föraren är skyldig att högst växla 100kr. Reskassa eller månadskort gäller inte. (Barn=ungdomspris) - undantag ungdomskort. Övrigt I närtrafik kan du resa upp till 6 enkelresor/vecka. Samordning av resandet kan komma att ske med annan samhällsbetald trafik, exempelvis färdtjänst. Viss förskjutning av önskad tid kan ske när resan bokas. Avtalad hämttid ska hållas. (Hämtning kan ske 5 minuter före och 10 minuter efter avtalad tid). Närtrafiken är inställd påskafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton. Barn under 10 år bör ha en vuxen i sällskap under resan. Husdjur får inte medföras vid resa med Närtrafik. Undantaget är ledarhund/servicehund. Det går bra att resa med barnvagn, rollator eller rullstol. Hämtning och lämning i bostad kan inte beställas inom Närtrafiken. Sker resa med barnvagn ska barnets ålder anges vid bokning för att rätt typ av bilbarnstol ska finnas med på resan. Stopp eller uppehåll under resan medges inte. Resa kan ske till/från idrottsanläggning/ridhus som ligger i anslutning till tätort. Kunden hämtas på hemadressen och lämning sker på önskad plats/adress som angetts vid bokning av resa. Önskas ändring av adress betraktas detta som ny beställning av resa.

91

92

93 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Sida KS18/234 1 Till Kommunstyrelsen Medfinansiering av projektet FASTR Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att bevilja medfinansiering av Projektet FASTR-snabbare omställning till fossilfria transporter i Jönköpings län med kronor per år samt delta i aktiviteter i projektet med 50 arbetstimmar per år under samma period. Finansiering sker inom kommunstyrelsens budgetram. Ärendebeskrivning Projektet har som mål, att både stad och landsbygd i Jönköpings län, har tillgång till en mångfald av förnybara och icke fossila drivmedelsladdningsalternativ där regional infrastruktur, upphandlingar och drivmedelsproduktion främjar näringslivets och framförallt små- och medelstora företags möjligheter att verka och utvecklas. Syftet är att ge samhället bättre förutsättningar att nå prioriteringen om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 och med ambitionen att bli ett Plusenergilän till Den primära målgruppen för projektet är Jönköpings läns kommuner, kommunala bolag, energibolag, Region Jönköpings län, Länsstyrelsen i Jönköping samt stora och medelstora privata aktörer i länet som har egna transporter, köper transporter har egna fordonsparker eller är verksamma inom länets drivmedels- och laddinfrastruktur. Den sekundära målgruppen är små- och medelstora företag samt medborgare i Jönköpings län som påverkas och kan dra nytta av att de större offentliga och privata aktörerna går före och får saker att hända så att det finns en förnybar infrastruktur i hela länet och att hållbara transporttjänster efterfrågas. Projektet beräknas pågå i tre år från Det ägs av Energikontor Norra Småland som är en del av Region Jönköpings län och projektledning sker i samverkan med Länsstyrelsen i Jönköpings län som medverkar som samverkanspart. Budgeten är på preliminärt 19,8 miljoner kronor. Projektmedel söks från Europeiska regionala strukturfonden (ERUF) via Tillväxtverket som kräver 50 procent medfinansiering. Projektet beräknas sysselsätta cirka 5 tjänster och tjänsterna kommer att finnas inom Region Jönköpings läns organisation samt hos Länsstyrelsen. Planen är att arbeta inom fem olika arbetspaket vilka är Aktörssamverkan för utveckling och kunskap. Kollektivtrafik och förnybart. Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Box212 Jönköpingsvägen jan.sundman@habokommun.se Habo Telefon (vx) Webb

94 Dnr Sida KS18/234 2 Tanka förnybart och ladda i hela länet. Logistikområden och tunga transporter. Produktion av förnybara drivmedel och energilagring. Satsningar av den här typen där medel söks från europeiska regionala strukturfonden är inte möjliga utan att både privata och offentliga aktörer går samman genom att finansiera och delta i satsningen. Energikontoret i Norra Småland gör bedömningen att följande fördelar finns för de som väljer att delta i projektet Snabba på etableringen av tank- och laddinfrastruktur. Förstärkta resurser för att snabba på skiftet av den egna fordonsflottan. Ökat fokus på logistikområden och tunga transporter. Kunskapsuppbyggnad, innovation och drivmedelsproduktion. Kopplat varumärke till hållbarhet. Kommunerna Habo, Sävsjö, Gnosjö, Mullsjö och Aneby föreslås medfinansiera tio tusen kronor för respektive år samt bidra med 50 timmar arbetstid per år i arbetsblocken Aktörssamverkan för utveckling och kunskap 20 timmar per år. Tanka förnybart och ladda i hela länet 20 timmar per år. Produktion av förnybara drivmedel och energilagring 10 timmar per år. Kommunledningskontoret Jan Sundman Kommunchef Beslutet skickas till: Klicka här för att ange text.

95 Beslutsunderlag medfinansiering Förvaltningsnamn Avsändare Beslutsunderlag för medfinansiering Projektet FASTR snabbare omställning till fossilfria transporter i Jönköpings län Projektets mål Projektet har som mål, att både stad och landsbygd i Jönköpings län, har tillgång till en mångfald av förnybara och icke fossila drivmedels- och laddningsalternativ där regional infrastruktur, upphandlingar och drivmedelsproduktion främjar näringslivets och framförallt små- och medelstora företags möjligheter att verka och utvecklas. Syftet är att ge Jönköpings län bättre förutsättningar att nå prioriteringen om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 samt ambitionen att bli ett Plusenergilän till Projektet sträcker över flera komplexa områden och avsikten är att projektet förutom att nå uppsatta aktivitets- och resultatmål även ska verka som en plattform för kommande och troligen mer specialiserade projekt, demoprogram och satsningar. Projektfakta Projektet pågår under tre år från till Projektet ägs av Energikontor Norra Småland, som är en del av Region Jönköpings län, och projektledning sker i samverkan med Länsstyrelsen i Jönköpings län som medverkar som samverkanspart. Preliminärt är budgeten 19,8 miljoner kronor och sysselsätter ca fem tjänster, beroende på omfattningen av medfinansiering och intresse av att delta i projektets aktiviteter. Tjänsterna kommer att ligga inom Region Jönköpings läns organisation samt hos Länsstyrelsen. Finansiering Projektmedel söks från Europeiska regionala strukturfonden (ERUF) via Tillväxtverket 17 september med beslut i december De kräver 50 procents medfinansiering. Medfinansiering på tre miljoner kronor kommer att sökas från Region Jönköpings läns 1:1-medel i mitten av september. Deltagande företag och kommuner erbjuds att medfinansiera projektet med kontanta medel och med den tid de medverkar i projektets arbetspaket. Mer om detta under rubriken Hur kan ni bidra till projektet? Klara medfinansiärer: Scania 300 h/år (900 h totalt) genom fordonsdemonstrationer, Klimatrådet kr/år (1.2 miljoner totalt) Samtal med fler företag och organisationer pågår. Projektmedel för att stärka Arbetspaket 1 kommer att sökas från Energimyndigheten som de finansierar med 100 procent. Ert deltagande gäller båda och aktiviteter kommer att synkas med varandra, och även med det pågående projektet Hela RESAN, för att undvika parallella spår.

96 Beslutsunderlag medfinansiering Vad ska projektet leda till? Detaljerad information om delmål, arbetspaket och aktiviteter går att läsa vidare om i den bifogade projektbeskrivning. Som en snabb summering kommer projektet att jobba med följande. Arbetspaket 1. Aktörsamverkan för utveckling och kunskap Ta fram strategier och handlingsplaner för drivmedelsinfrastruktur Informationsinsatser och stöd för offentlig sektor som går över till förnybara drivmedel Upphandlingsnätverk för fossilfria fordon och transporttjänster Etablera nya eller förstärka befintliga nätverk mellan offentliga och privata aktörer genom att förmedla kunskap och erfarenheter om strategier, planer och styrmedel för fordon, drivmedel, transporter och infrastruktur för tankning och laddning. T.ex. fordonsadministration, körjournaler, effektiviserad fordonsanvändning, drivmedelsstrategier, betalningsmodeller, klimatkompenseringssystem, måluppföljning, ägarmodeller, bilpoolslösningar och samordnad varudistribution m.m. Arbetspaket 2. Kollektivtrafik och förnybart Etablera förnybara drivmedelsalternativ för Jönköpings länstrafik både regionalt och för stadstrafik Arbetspaket 3. Tanka förnybart och ladda i hela länet Insatser för att öka antalet laddpunkter över hela Jönköpings län Insatser för att öka antalet tankställen för alla förnybara drivmedel såsom biogas, vätgas, HVO100 m.fl. Arbetspaket 4. Logistikområden och tunga transporter Främja tillgången på förnybara drivmedel till länets logistikområden Öka transportleverantörerna möjligheter att leverera gods med fordon som drivs av förnybara drivmedel Arbetspaket 5. Produktion av förnybara drivmedel och energilagring Öka förutsättningarna för biobaserad produktion av förnybara drivmedel Regionalt biogasnätverk för produktion och marknad Ökad kunskap och utbyggnad av vätgasproduktion Ökad kunskap och utbyggnad av energilagring som del av smarta elnät

97 Beslutsunderlag medfinansiering Fördelar med att delta i projektet Den här typen av satsningar där medel söks från europeiska regionala strukturfonden är inte möjliga utan att både privata och offentliga aktörer går samman genom att finansiera och delta i satsningen. Det är även då som största gemensamma output är möjlig genom att många parter medverkar. Här kommer ett antal punkter som bör göra det fördelaktigt för er att delta. Skynda på etableringen av tank- och laddinfrastruktur Tillgång till en neutral och regional resurs inom förnybara drivmedel Tillgång till en resurs för att driva etablering av förnybar infrastruktur, för el, biogas, vätgas m.m. Medverka i och ta del av regionala analyser och strategier Förstärk era resurser & snabba på skiftet av er egen fordonsflotta Tillgång till regionala och nationellt nätverk - lär av andra och dela med er Få del av aktiviteter som blir kompetensutveckling för politiker, beslutsfattare och tjänstepersoner Få del av informationsmaterial som utvecklas i projektet som kan användas internt i den egna organisationen eller externt till medborgare och näringsliv Ökat fokus på logistikområden och tunga transporter Förstärkta resurserna till länets logistikområden Främja näringslivets möjligheter att använda förnybara drivmedel för tunga transporter Kunskapsuppbyggnad, innovation och drivmedelsproduktion Utveckla kunskap, innovationsförmåga och lokala satsningar inom förnybar energi och energilagring kopplat till e-mobilitet med laddbara fordon och bränslecellsfordon samt lösningar för smarta elnät och effektstyrning. Förbättra möjligheterna för regional produktion av biodrivmedel Koppla ert varumärke till hållbarhet och förstärk er kommunikation Stöd för att lyfta fram er position inom förnybara transporter och jobba med hur det kan kopplas till organisationens varumärke och kommunikation Som medfinansiär lyfts er organisation och deltagande koncernbolag fram med namn och logotyp i informationsmaterial om projektet Allt leder vidare Projektet blir en plattform inför kommande och mer specialiserade satsningar, demoprogram, investeringar och nya samarbeten.

98 Beslutsunderlag medfinansiering Hur kan ni bidra till projektet? Ni kan bidra till projektet genom att finansiera det med kontanta medel och/eller att delta i projektaktiviteter där EU ökar sin finansiering med 330 kr för varje timme som ni medverkar. Från projektet Kraftsamling biogas II finns goda erfarenheter från Vetlanda av att samla medfinansieringen från kommun, energibolag och avfallsbolag på kommunkoncernnivå när flera av dem har nytta av att delta i projektet. I detta projekt går det även att inkludera logistikområdesbolag då samtliga av ovanstående berörs och kan medverka i projektet. Det är dock inte ett krav. Det underlättar administrativt och har fungerat fint i Vetlanda där miljöstrategen agerat som kontaktperson och samordnare. De förslag på finansiering som redovisas nedan är baserade på kommunens invånarantal och kopplat till behovet i projektets budget. Ni bestämmer självfallet storleken på er organisations medverkan själva och i samverkan med era kommunbolag, och kan både öka och minska föreslagna summor. Vi skickar med förifyllda medfinansieringsintyg som ni kan komplettera. Notera att tiden som ni medverkar med är omvandlad till belopp i kronor, men att det ändå handlar om att ni medverkar med tid. Skicka till oss som scannat original via e-post till energikontoret@rjl.se, samt original brevledes till: Energikontor Norra Småland Verksamhetsstöd och service Region Jönköpings län Box Jönköping NOTERA: Senast onsdag den 15 oktober 2018 men gärna innan den 17 september då ansökan går in till Tillväxtverket. 1. Medfinansiera med kontanta medel EU växlar upp de medel som ni går in med och sammanlagt bli det en viktig del av projektets finansiering. Om en medfinansiär bidrar med kr i pengar så går Europeiska regionala strukturfonden (ERUF) in med ytterligare kr. Som finansiär förbinder ni er till tre års finansiering utifrån Tillväxtverkets upplägg. Vid oförutsedda händelser kan finansiären dra sig ur eller sänka beloppet, vilket då påverkar projektbudgeten. Förslag på medfinansiering Residensstad kr kr kr (Jönköping) Stor kommun kr kr kr (Värnamo, Nässjö, Gislaved, Vetlanda) Mellanstor kommun kr kr kr (Tranås, Eksjö, Vaggeryd) Liten kommun (Habo, Sävsjö, Gnosjö, Mullsjö, Aneby) kr kr kr

99 Beslutsunderlag medfinansiering Delta i projektaktiviteter och medfinansiera med tid En medfinansiär kan även bidra med den tid som dess personal medverkar i projektets aktiviteter. För varje timme ni är med lägger Europeiska regionala strukturfonden (ERUF) in 330 kronor i projektets finansiering. Här har ni som vill delta i projektet stor möjlighet att bidra till projektets finansiering utan att det påverkar er egen budget. Tiden räknas från alla de personer som medverkar från era organisationer. Denna summeras och redovisas löpande in till projektet. Residensstad Jönköpings kommun Förslag till medverkan i arbetspaket Aktörsamverkan för utveckling och kunskap 100 h 100 h 100 h 2. Kollektivtrafik och förnybart 50 h 50 h 50 h 3. Tanka förnybart och ladda i hela länet 50 h 50 h 50 h 4. Logistikområden och tunga transporter 100 h 100 h 100 h 5. Produktion av förnybara drivmedel och energilagring 100 h 100 h 100 h Summa 400 h 400 h 400 h Stor kommun Värnamo, Nässjö, Gislaved, Vetlanda Förslag till medverkan i arbetspaket Aktörsamverkan för utveckling och kunskap 50 h 50 h 50 h 2. Kollektivtrafik och förnybart 25 h 25 h 25 h 3. Tanka förnybart och ladda i hela länet 25 h 25 h 25 h 4. Logistikområden och tunga transporter 50 h 50 h 50 h 5. Produktion av förnybara drivmedel och energilagring 50 h 50 h 50 h Summa 200 h 200 h 200 h Mellanstor kommun Tranås, Eksjö, Vaggeryd Förslag till medverkan i arbetspaket Aktörsamverkan för utveckling och kunskap 20 h 20 h 20 h 2. Kollektivtrafik och förnybart 20 h 20 h 20 h 3. Tanka förnybart och ladda i hela länet 20 h 20 h 20 h 4. Logistikområden och tunga transporter 20 h 20 h 20 h 5. Produktion av förnybara drivmedel och energilagring 20 h 20 h 20 h Summa 100 h 100 h 100 h Liten kommun Habo, Sävsjö, Gnosjö, Mullsjö, Aneby Förslag till medverkan i arbetspaket Aktörsamverkan för utveckling och kunskap 20 h 20 h 20 h 2. Kollektivtrafik och förnybart 0 h 20 h 20 h 3. Tanka förnybart och ladda i hela länet 20 h 20 h 20 h 4. Logistikområden och tunga transporter 0 h 20 h 20 h 5. Produktion av förnybara drivmedel och energilagring 10 h 10 h 10 h Summa 50 h 50 h 50 h

100 Beslutsunderlag medfinansiering

101 Projektbeskrivning Carlos Pettersson Verksamhetsledare Energikontor Norra Småland -en del av Region Jönköpings län Projektet FASTR- snabbare omställning till fossilfria transporter i Jönköpings län Projektbeskrivning Bakgrund till projektet Detta projekt bygger på erfarenheter och input inhämtat från de pågående projekten Kraftsamling biogas II, Bridging the GAP och Hela RESAN. Samtal har hållits med ett stort antal aktörer i Jönköpings län, både privata och offentliga, som utrycker behov av att stärka utveckling för alla förnybara biodrivmedel till fordon med förbränningsmotorer, men även att satsa på laddning för batterifordon och vätgastankning av bränslecellsfordon. Samtidigt finns en önskan om en mer resursoch kostnadseffektiv användning av fordon för transporter av både gods och människor. Projektets mål Projektet har som mål, att både stad och landsbygd i Jönköpings län, har tillgång till en mångfald av förnybara och icke fossila drivmedels- och laddningsalternativ där regional infrastruktur, upphandlingar och drivmedelsproduktion främjar näringslivets och framförallt små- och medelstora företags möjligheter att verka och utvecklas. Syftet är att ge samhället bättre förutsättningar att nå prioriteringen om en fossiloberoende fordonsflotta 2030 och med ambitionen att bli ett Plusenergilän till Primär målgrupp Jönköpings läns kommuner, kommunala bolag, energibolag, Region Jönköpings län, Länsstyrelsen i Jönköping Stora och medelstora privata aktörer i Jönköpings län, framförallt de som har egna transporter, köper transporter, egna fordonsparker eller är verksamma inom länets drivmedels- och laddinfrastruktur. Sekundär målgrupp: Små- och medelstora företag samt medborgare i Jönköpings län som framförallt påverkas och kan drar nytta av att de större privata och offentliga aktörerna i den primära målgruppen går före och får saker gjorda - så att det finns förnybar infrastruktur i hela länet och att hållbara transporttjänster efterfrågas. Kontaktuppgifter Telefon: E-post carlos.pettersson@rjl.se Hemsida:

102 Projektbeskrivning Länets problembeskrivning De förnybara alternativen i transportsektorn är inte tillräckligt starka och självklara för att samhället ska kunna leva upp till prioriteringen om en fossiloberoende fordonsflotta Transporter står för 33 procent av länets energianvändning (2015) och är länets största utsläppskälla av växthusgaser, där den 2007 svarade för hälften av länets utsläpp (inkl. arbetsmaskiner). Jönköping är även ett logistikintensivt län med stor tillverkningsindustri där tillgången på pålitliga och kostnadseffektiva transporter utan störningar har stor påverkan på konkurrenskraft och tillväxt. Omställningen av transportsektorn från fossilberoende till förnybart ställer stora krav på att länets aktörer gör sig redo för alla tillgängliga alternativ. Det finns även en viktig förberedelse att minska länets sårbarhet för avbrott, störningar eller prishöjningar på drivmedelsleveranser. Erfarenheter från andra projekt Styrgruppen från Kraftsamling biogas II vill se ett fortsatt stöd för biogasen i länet så att resultaten från projektet etableras långsiktigt och inte faller ihop när projektet tar slut. Samtidigt är intresset för opartisk information och stöd för alla drivmedel stort och att bara prata om ett drivmedel leder inte till samma resultat. Intresset att skapa goda förutsättningar för laddning av elfordon finns för många organisationer. Det framkommer i samtliga projekt att offentliga organisationer tillsammans med större företag har en viktig roll i att gå före och det i sin tur ger påverkan för länets små- och medelstora företag och för medborgarna. Dels för att möjliggöra satsningar för infrastruktur som är alla till gagn men även för att höja kunskapsnivån i stort och skapa intresse. Även offentliga upphandlingar leder det lokala näringslivet framåt Kraftsamling biogas II Bridging the gap Hela RESAN Fossilfria transporter i Jönköpings län Projektet överlappar andra satsningar på området med syfte att komplettera de pågående och ersätta de utgående satsningarna så att det är fullt fokus på att ställa om till transportsektorn i Jönköpings län. 2

103 Projektbeskrivning Projektfakta Projektorganisation och projektperiod Projektet pågår under tre år från till Projektet ägs av Energikontor Norra Småland, som är en del av Region Jönköpings län, och projektledning sker i samverkan med Länsstyrelsen i Jönköpings län som medverkar som samverkanspart. Preliminärt är budgeten 19,8 miljoner kronor och sysselsätter ca fem tjänster, beroende på omfattningen av medfinansiering och intresse av att delta i projektets aktiviteter. Tjänsterna kommer att ligga inom Region Jönköpings läns organisation samt hos Länsstyrelsen. Aktörer som hittills har visat intresse av att delta projektet Undersökande kontakter har skett med följande organisationer under våren 2018 där återkoppling har påverkat utformningen av projektet. Region Jönköpings län Kommuner Näringsliv Miljöavdelning Tranås OX2 Regional utveckling Vetlanda EON Jonköpings länstrafik Jönköping & Fordonsgas Sverige Inköpsavdelningen SMUAB Gasum Vaggeryd Jönköping Energi Länsstyrelsen i Jönköpings län Klimatrådet I Jönköpings län Värnamo Nässjö Njudung energi HZI-JES June Avfall SÅM Scania 3

104 Projektbeskrivning Projektmål och delmål Projektmål Projektet har som mål, att både stad och landsbygd i Jönköpings län, har tillgång till en mångfald av förnybara drivmedels- och laddningsalternativ samt effektiva planeringsoch arbetsmodeller. För att lyckas med detta kommer projektet att fokusera på följande områden (delmål) där underliggande arbetspaket beskrivs DELMÅL 1. Aktörsamverkan för utveckling och kunskap Etablera nya och förstärka befintliga nätverk mellan offentliga och privata aktörer för att uppnå en snabbare utveckling av nya arbetsmodeller, transporteffektiva lösningar, tillämpning av befintlig kunskap samt kunskaps- och erfarenhetsutbyte. DELMÅL 2. Kunskap och förmåga för ökad förändringstakt Höja målgruppernas kunskap om alternativen till fossilberoende transporter och hur deras varumärken kan tillföras attraktivitet och intresse från kunder, personal och medborgare. DELMÅL 3. Tanka förnybart och ladda i hela länet Öka antalet tankställen av alla förnybara drivmedel och öka antalet laddpunkter över hela Jönköpings län både i stad och i landsbygd. DELMÅL 4. Klimatsmarta upphandlingar och transporttjänster Offentlig upphandling går före med smarta krav och mervärden på transportköp samtidigt som transportleverantörerna höjer sin förmåga att leverera förnybara alternativ. DELMÅL 5. Produktion av förnybara drivmedel samt el och vätgas kopplat till energilagring. Att i Jönköpings län öka förutsättningarna för cirkulär och biobaserad produktion av förnybara drivmedel, framställning av förnybar el för laddning och vätgasproduktion - kopplat till ökad kunskap och utbyggnad av smarta elnät. 4

105 Projektbeskrivning Projektaktiviteter Arbetspaket 1. Aktörsamverkan för utveckling och kunskap Etablera nya eller förstärka befintliga nätverk mellan offentliga och privata aktörer för att uppnå en snabbare utveckling av nya arbetsmodeller, transporteffektiva lösningar, tillämpning av befintlig kunskap samt kunskaps- och erfarenhetsutbyte. AKTIVITETER 1.1 Strategier och handlingsplaner för drivmedelsinfrastruktur Ta fram och etablera strategier och handlingsplaner för drivmedelsinfrastruktur. Målet är en bred förankring i länet och med berörda parter samt i kommunikation med omkringliggande län. Strategierna leder till förslag till åtgärder som påverkar arbetet i arbetspaket 3. Tanka förnybart och ladda i hela länet. Aktiviteten kompletterar Länsstyrelsens uppdrag att uppdatera länets klimat-och energistrategi samt regional plan för infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel. I aktiviteten ingår att identifiera geografiska luckor i främst den publika drivmedelsinfrastrukturen för olika typer av förnybara drivmedel samt att samverka med branschorganisationer inom drivmedelsområdet för att på så vis verka för ökad utbyggnad av infrastrukturen i hela Jönköpings län och i anknytning till angränsande län. Aktiviteten syftar även till att utveckla affärsmodeller och stärka de områden där infrastrukturen i nuläget inte används till sin fulla potential. Aktiviteten leds av Länsstyrelsen i samverkan med Energikontor Norra Småland och vänder sig till Region Jönköpings län, länets kommuner och näringsliv samt aktörer och branschorganisationer inom drivmedelsområdet. 1.2 Aktörsamverkan mellan ansvariga för fordon, fysisk planering & kommunikation Etablera nya eller förstärka befintliga nätverk mellan offentliga och privata aktörer genom att utveckla och förmedla kunskap om strategier, planer och styrmedel för fordon, drivmedel, transporter och infrastruktur för tankning och laddning. T.ex. fordonsadministration, körjournaler, effektiviserad fordonsanvändning, drivmedelsstrategier, betalningsmodeller, klimatkompenseringssystem, måluppföljning, ägarmodeller, bilpoolslösningar och samordnad varudistribution. I samband med de deltagande organisationer ökande positionering inom förnybara transporter erbjuds de former och input för att utveckla och stärka organisationens varumärkeskommunikation inom hållbarhet. Här sker samverkan och erfarenhetsutbyte mellan intresserade organisationer. Inspiratörer, goda exempel och varumärkesexpert som ligger långt fram på området bjuds in till nätverket. Aktiviteten leds av Energikontor Norra Småland i samverkan med Länsstyrelsen och vänder sig till Region Jönköpings län, länets kommuner och större aktörer inom näringslivet. Genomförs i synk med projekten Hela RESAN och Bridging the GAP. 5

106 Projektbeskrivning Informationsinsatser vid införande av förnybara drivmedel Efter genomförd målgruppsanalys ta fram och genomföra informationsinsatser för offentlig sektor som går över till förnybara drivmedel. Målgruppsanalysen syftar till att utreda vilka parametrar som styr val av drivmedel eller färdsätt, för att sedan anpassa information och göra valen tydliga och därmed underlätta för målgruppen att göra klimatsmarta val. Informationsinsatserna ska visa hur hen enkelt tankar, laddar, sköter, servar, eller andra praktiska saker kring sitt fordonsval för att slå hål på myter med koppling till vikten av sina val. I form av prova på -kampanjer, tryckta (broschyrer, infoblad) och/eller digitala plattformar (web, app och dylikt) med beräkningsmodeller. Aktiviteten leds av Energikontor Norra Småland i samverkan med Region Jönköpings län och länets kommuner. 1.4 Upphandlingsnätverk för fossilfria fordon och transporttjänster Ett regionalt nätverk för hållbara transportupphandlingar ska startas upp och drivas inom projektet. Aktiviteten riktar sig till upphandlare, miljöstrateger, kravställare etc. inom framförallt offentlig sektor såsom kommun, region, och kommunala bolag men även till länsföretag som har egna transportupphandlingar. Nätverket ska utveckla deltagarnas förmåga att genomföra hållbara upphandlingar av fordon och transporttjänster, genom att bl.a. ställa olika krav eller mervärden. Upphandlingarna ger förutsättningar för länets näringsliv (även små och medelstora företag) att i upphandlingsanbud erbjuda hållbara transportlösningar vilket ger efterfrågeunderlag till länets infrastruktur för biodrivmedel och elladdning. Arbetet i upphandlingsnätverket är indelat i tre huvudsakliga delar: kunskap, erfarenhetsutbyte och utveckling. Inom kunskap ska deltagarna i nätverket få en uppdatering kring vilka förnybara alternativ som finns, vilka fördelar och nackdelar respektive drivmedel har, hur långt har teknikutvecklingen kommit när det gäller tillgång på fordon och tankställen etc. Delen kring erfarenhetsutbyte handlar om att deltagarna sinsemellan får dela med sig av goda exempel på upphandlingar för att effektivt överföra dessa mellan varandra. Den avslutande delen, utveckling, ska fånga upp alla frågeställningar om hur man kan/får upphandla och med hjälp av en expert på upphandling ska dessa frågor besvaras för att vidareutveckla upphandlingarna i kommunerna. Även lämpliga upphandlingsmallar tas fram. Nätverket träffas 3-4 gånger per år och nätverket ska ha tillgång till en gemensam digital arena (troligen Projectplace) där deltagarna kan utbyta erfarenheter inför, under och efter en upphandling. Aktiviteten leds av Energikontor Norra Småland och vänder sig till Region Jönköpings län, länets kommuner och offentliga organisationer samt aktörer inom näringslivet med egna transportupphandlingar. 6

107 Projektbeskrivning Regionala kunskapsunderlag Genomföra regionala analyser som lyfter fram samhällsfördelar av att använda fossiloberoende transporter och sprida informationen om detta. En regional hälsoekonomisk analys av en förändrad fordonsflotta har identifierats som prioriterad i tidigare projekt. En hälsoekonomisk analys undersöker och beräknar hälsovinster/förluster utifrån trafikens påverkan på hälsan utifrån: t.ex. avgaser (partiklar o kväveoxider) och buller. Jönköpings län är ett transportlän med många vägtransporter och det är intressant att göra en studie på länet. Hälsa och välbefinnande är också ett av SDGmålen. En svensk forskningsstudie visar att det är sju gånger vanligare att Malmöbor dör av avgaserna från bensin- och dieseldrivna än trafikolyckor. Delta som part i en nationell studie om hur olika vägval/scenarier gällande förnybara drivmedel förutom klimatmål även påverkar flera andra miljö- och samhällsmål. Studien kommer att ge kunskap om hur en handfull olika drivmedelsscenarier med olika fördelning och mängder av olika förnybara drivmedel påverkar möjligheten att nå följande miljö- och samhällsmål: begränsad klimatpåverkan, frisk luft, giftfri miljö, stärkt totalförsvar (försörjningstrygghet), ökad livsmedelsproduktion, landsbygdsutveckling, regional utveckling och sysselsättning och omställning till en cirkulär och biobaserad ekonomi. Kommer att vara påverka arbetet med 1.1 Strategier och handlingsplaner för drivmedelsinfrastruktur och vara del av 1.2 Aktörsamverkan mellan ansvariga för fordon, fysisk planering & kommunikation. Aktiviteten leds av Energikontor Norra Småland i samverkan med Länsstyrelsen i Jönköpings län. 7

108 Projektbeskrivning Arbetspaket 2. Kollektivtrafik och förnybart Utveckla och etablera förnybara drivmedelsalternativ för Jönköpings länstrafik både regionalt och för stadstrafik AKTIVITETER 2.1 Utveckla och samverka för förnybart till kollektivtrafik Utveckla och etablera förnybara drivmedelsalternativ för Jönköpings länstrafik både regionalt och för stadstrafik. Viktigt vid etablering av biogas som drivmedel för regiontrafik samt vi etablering av elfordon i stadstrafik (laddbart, hybrid, vätgas). Delta i nationella samarbeten på området samt utbyta erfarenhet och kunskap med andra regionala projekt och aktörer för att stärka de regionala aktörernas förmåga, kunskapsnivå och kontaktnätverk samt att identifiera behov och möjligheter till satsningar i Jönköpings län via demoprojekt och testbäddar. Omvärldsbevakning och spridningsaktiviteter. Följa utvecklingen av drivlinor, hållbarhet och produktion genom konferenser, mässor och litteraturstudier samt förmedla nyheterna regionalt genom sociala media, studiebesök, seminarier under bl.a. Klimatveckan och Plusenergiforum, samt i möten med beslutsfattande målgrupper. Aktiviteten leds av Energikontor Norra Småland och Länstrafiken i Jönköpings län i samverkan med medverkande kommuner, energibolag, fordonsleverantörer och. 8

109 Projektbeskrivning Arbetspaket 3. Tanka förnybart och ladda i hela länet Öka antalet tankställen av alla förnybara drivmedel och öka antalet laddpunkter över hela Jönköpings län både i stad och i landsbygd. + Höja målgruppernas kunskap om alternativen till fossilberoende transporter AKTIVITETER 3.1 Ladda i stad och på landsbygd För att teknikskiftet till elbil ska ske snabbare behöver kunskapsnivån om elbil och laddning höjas samtidigt som laddinfrastruktur etableras både i stad och i landsbygd. Aktiviteten ska främja etablering av olika sorters publik laddinfrastruktur och privat laddinfrastruktur för persontransporter och stödja aktörer i processen inför och efter etablering både i stad och i landsbygd samt driva informationsinsatser om laddning och elfordon för medborgare, bostadsrättsföreningar och näringsliv. Aktiviteten kommer att verka i synk med aktivitet: 1.1 Strategier och handlingsplaner för drivmedelsinfrastruktur. Medborgarperspektiv. Efter genomförd målgruppsanalys genomförs kunskapshöjande insatser för allmänheten via exempelvis kommunernas energi- och klimatrådgivning, återförsäljare av fordon, lokalt aktiva energibolag. T.ex. prova-på-aktiviteter, sprida information och kampanjer både digitalt och tryckt om olika fordon, drivlinor, laddning. Näringslivsperspektiv. Genomför kunskapshöjande workshops och informationsinsatser för näringslivet och återförsäljare av fordon. Ta fram och sprida information och kampanjer både digitalt och tryckt om olika fordon, drivlinor, laddning och strategier. Omvärldsbevakning och spridningsaktiviteter. Följa utvecklingen av drivlinor, hållbarhet och produktion genom konferenser, mässor och litteraturstudier samt förmedla nyheterna regionalt genom sociala media, seminarier under bl.a. Klimatveckan och Plusenergiforum, samt i möten med beslutsfattande målgrupper. Aktiviteten samverkar med de pågående projekten Hela RESAN och Regional nod för energikartläggningsstöd där det finns kontaktytor till små- och medelstora företag. Aktiviteten leds av Energikontor Norra Småland i samverkan med Länsstyrelsen, deltagande energibolag och kommuner och vänder sig till medborgare, bostadsrättsföreningar och näringsliv. 9

110 Projektbeskrivning Tanka biogas i hela länet Främja etablering av nya tankstationer för både flytande (LBG) och gasformig (CNG) biogas och stödja aktörer i processen inför och efter etablering, samt driva informationsinsatser för medborgare och näringsliv om biogasens fördelar, tillgängliga fordon och tankinfrastuktur m.m. Aktiviteten kommer att verka i synk med aktivitet: 1.1 Strategier och handlingsplaner för drivmedelsinfrastruktur. Medborgarperspektiv. Efter genomförd målgruppsanalys genomförs kunskapshöjande insatser för allmänheten via exempelvis kommunernas energi- och klimatrådgivning, återförsäljare av fordon, lokalt aktiva energibolag om biogasens fördelar, tillgängliga fordon och tankinfrastuktur m.m. eller prova-på-aktiviteter. Näringslivsperspektiv. Genomför kunskapshöjande workshops och informationsinsatser för näringslivet och återförsäljare av fordon. Ta fram och sprida information och kampanjer både digitalt och tryckt om olika fordon, drivlinor, nyttor strategier m.m. Omvärldsbevakning och spridningsaktiviteter. Följa utvecklingen av drivlinor, hållbarhet och produktion genom konferenser, mässor och litteraturstudier samt förmedla nyheterna regionalt genom sociala media, seminarier under bl.a. Klimatveckan och Plusenergiforum, samt i möten med beslutsfattande målgrupper. Aktiviteten leds av Energikontor Norra Småland i samverkan med Länsstyrelsen, deltagande energibolag och kommuner och vänder sig till medborgare, bostadsrättsföreningar och näringsliv. 10

111 Projektbeskrivning Fler hållbara drivmedel etableras i länet Främja etablering av tankinfrastruktur för fler höginblandade hållbara drivmedel t.ex. vätgastankstationer, syntetisk eller biobaserad bensin eller diesel m.fl. och stötta aktörer i processen inför och efter etablering. Aktiviteten kommer att verka i synk med aktivitet: 1.1 Strategier och handlingsplaner för drivmedelsinfrastruktur. Vätgas. Intresse för vätgastankstationsetablering finns i Jönköpings län där Jönköping är en naturlig vägknutpunkt som pekats ut i flera studier om var vätgasen först bör byggas ut i Sverige. Dock saknas i nuläget en naturlig ägare av en investering då produkten uppges vara en bit ifrån att vara marknadsmogen. Därför är det viktigt att projektet kan verka kunskapshöjande regionalt men även relationsskapande inför en möjlig etablering inom t.ex. ett framtida demoprogram eller privat satsning. Vid en eventuell etablering kan aktiviteten riktas till att genomföra informationsinsatser mot användare som är early adopters av bränslecellfordon såsom berörda kommuner och region. Omvärldsbevakning och spridningsaktiviteter. Följa utvecklingen av drivlinor, hållbarhet och produktion genom konferenser, mässor och litteraturstudier samt förmedla nyheterna regionalt genom sociala media, seminarier under bl.a. Klimatveckan och Plusenergiforum, samt i möten med beslutsfattande målgrupper. Aktiviteten leds av Energikontor Norra Småland i samverkan med Länsstyrelsen i Jönköpings län och vänder sig till berörda energibolag, kommuner och näringsliv. 11

112 Projektbeskrivning Arbetspaket 4. Logistikområden och tunga transporter Jönköpings län är ett logistiklän med flera stora logistikområden och stora volymer av tunga fordonsrörelser. Logistikområdena har behov av att främja tillgången på förnybara drivmedel och laddning för att tillgodose transportleverantörerna behov och ökade förmåga att leverera gods med fordon som drivs av förnybara drivmedel AKTIVITETER 4.1 Hållbara drivmedel till godstransporter och länets logistikområden Jönköpings län är ett logistiklän med flera stora logistikområden och stora volymer av tunga fordonsrörelser. Logistikområdena har behov av att främja tillgången på förnybara drivmedel och laddning för att tillgodose transportleverantörerna behov och ökade förmåga att leverera gods med fordon som drivs av förnybara drivmedel Aktiviten ska främja etablering av drivmedelsinfrastruktur för bl.a. LBG, ED95, HVO100 och ladd för tunga transporter av gods i anslutning till bl.a. länets logistikområden och stödja drivmedelsaktörer i processen inför och efter etablering. Främja tillgången på infrastruktur för flytande biodrivmedel, alternativt tillgång till höginblandade drivmedel. Trolig samverkan med VTIs forskning som redan etablerats under Aktiviteten ska sprida information och kunskap om tillgängliga fordon och arbetsmodeller för hållbara transportentreprenörer. Demonstrera fordon och arbetsmodeller som är lämpliga för förnybara drivmedel till länets näringsliv i samverkan med fordonsleverantörer. Nationell uppkoppling. Delta i nationella samarbeten på området, såsom de kommande innovationskluster för LBG och etanol m.fl. samt utbyta erfarenhet och kunskap med andra regionala projekt och aktörer för att stärka aktiviteten samt att identifiera behov och möjligheter till satsningar i Jönköpings län via demoprojekt, testbäddar och demonstrationspremier. Omvärldsbevakning och spridningsaktiviteter. Följa utvecklingen av drivlinor, hållbarhet och produktion genom konferenser, mässor och litteraturstudier samt förmedla nyheterna regionalt genom sociala media, seminarier, studieresor samt i möten med beslutsfattande målgrupper. Aktiviteten leds av Energikontor Norra Småland i samverkan med medverkande kommuner och logistikområdesansvariga, energibolag, Region Jönköpings län och transportbolag samt fordonsleverantörer (Scania medfinansierar) 12

113 Projektbeskrivning Arbetspaket 5. Produktion av förnybara drivmedel och energilagring Att i Jönköpings län, öka förutsättningarna för cirkulär och biobaserad produktion av förnybara drivmedel samt användning av förnybar el för laddning och vätgasproduktion, kopplat till ökad kunskap och utbyggnad av energilagring som del av smarta elnät. AKTIVITETER 5.1 Förnybar el, energilagring och vätgas kopplat till e-mobilitet Att genomföra informations- och nätverksaktiviter med länsaktiva energibolag, bostadsföretag och industriföretag för att utveckla kunskap, innovationsförmåga och lokala satsningar inom förnybar energi (bl.a. solel) och energilagring kopplat till e- mobilitet med laddbara fordon och bränslecellsfordon. Till exempel olika former av energilagring exempelvis vätgas, batterilager, laddbara fordon kopplat till lösningar för smarta elnät och effektstyrning. Utveckling på området kan leda till nya affärsmodeller, förbättrad effektstyrning, minskade elnätskostnaderna samt att identifiera behov och möjligheter att göra detta lokalt i Jönköpings län via demoprojekt och testbäddar. För vätgas vill aktiviteten främja kunskap och förmåga genom att bl.a. titta på beräkningsmodeller for produktion av vätgas via elektrolys via förnybar el samt även förutsättningar att göra vätgas av biogas. Aktiviteten leds av Energikontor Norra Småland i samverkan med Länsstyrelsen och vänder sig till länsaktiva energibolag, bostadsföretag och industriföretag. Aktivitet: 5.2 Regionalt biogasnätverk och informationsinsatser Beskrivning Samla aktörer till ett regionalt biogasnätverk och etablera en utvecklingsplan för hur länet kan säkerställa ökad användning, distribution och produktion av biogas. Information och varumärkeskommunikation för mer regional biogas och tillgång på råvarusubstrat. Skapa förutsättningar för ökad produktion av biogas som används som drivmedel genom att lyfta vikten av cirkulär ekonomi kopplat till hantering av organiska avfall. Förmedla kunskap om småskalig uppgradering till fordonsgas och verka för fler installationer. Varumärkeskommunikation. Visa att organisationer kan utveckla sin varumärkeskommunikation utifrån att ha en god position inom klimatsmarta transporter. Samverka med intresserade aktörer och utbyta erfarenheter genom bl.a. den redan etablerade biogassymbolen men även i samverkan med andra aktörer nationellt som ligger långt fram på området. Aktiviteten leds av Energikontor Norra Småland och vänder sig till länets kommuner, biogasproducenter, avfallsbolag, länstrafiken, energibolag och fordonsleverantörer 13

114 Projektbeskrivning Aktivitet: 5.3 Produktion av förnybara drivmedel kopplat till länets skogsnäring Beskrivning Samla regionala aktörer och undersöka intresset, förutsättningar och möjligheterna för att etablera biodrivmedelsproduktion i Jönköpings län baserad på råvaror från skogsbruket. Delta i nationella samarbeten på området och utbyta erfarenhet och kunskap med andra regionala projekt och aktörer för att stärka aktiviteten samt att identifiera behov och möjligheter till satsningar i Jönköpings län via demoprojekt och testbäddar. Aktiviteten leds av Energikontor Norra Småland och leds i samverkan med Regional utveckling på Region Jönköpings län och vänder sig till länets skogsnäring, energibolag, Jönköpings flygplats och branschorganisationer. 14

115 Medfinansieringsintyg För medfinansiering av projekt delfinansierat av Europeiska regionala utvecklingsfonden Härmed intygas att undertecknad medfinansiär åtar sig att finansiera projektet: Ange om medfinansieringen är: Kryssa i ett av alternativen FASTR - snabbare omställning till fossilfria transporter i Jönköpings län Offentlig Privat Medfinansiering kommer ske med totalt högst: SEK och beräknas ske enligt följande fördelning: Kontant medfinansiering med högst: År 2019 År 2020 År 2021 År 20xx Totalt Kontanta medel Summa kontant medfinansiering Bidrag i annat än pengar med högst: Varor 0 Tjänster (t ex arbetstid) Mark och fastigheter 0 Bygg- och anläggningsarbeten 0 Summa bidrag i annat än pengar Summa total medfinansiering Belopp i tabellen anges i SEK. Observera att medfinansiering från stödmottagaren och eventuell samverkanspart i projektet aldrig räknas som bidrag i annat än pengar, medfinansieringen ska i de fallen redovisas som kontant medfinansiering även om finansieringen avser varor, tjänster (inkl arbetstid/lön), mark och fastigheter eller bygg- och anläggningsarbeten Om projektets faktiska kostnader vid avslut blir lägre än budgeterat, ange hur er kontanta medfinansiering får användas: Kryssa i ett av alternativen Stödmottagaren får använda eventuellt för hög utbetald medfinansiering till likartad verksamhet men skild från projektet. Stödmottagaren måste betala tillbaka eventuellt för högt utbetald medfinansiering. Ange från vilket anslag den offentliga kontanta medfinansieringen kommer från: Frågan gäller endast offentlig kontant medfinansiering, se även mer information på sidan 2 i intyget. Kryssa i ett av alternativen, belopp anges om den totala medfinansieringen kommer från olika anslag. Regionala tillväxtåtgärder (1:1) Övriga nationella anslag Övriga medel Medfinansieringsintyg version För alla former av medfinansiering, förutom kontanta medel, ska ett beräkningsunderlag bifogas medfinansieringsintyget. Medfinansieringen ska verifieras med underlag i samband med ansökan om utbetalning. Medfinansierande organisation: Namn Postadress Postnummer Ort Organisationsnummer Underskrift av person som är behörig att företräda organisationen Datum Namnteckning Namnförtydligande Sida 1(2) Tillväxtverket

116 Information angående uppföljning av anslag (gäller enbart nationell kontant medfinansiering) Tillväxtverket behöver få in uppgiften avseende vilket typ av anslag medfinansieringen kommer från för att Tillväxtverkets uppföljning ska bli korrekt. Nedanstående tabell beskriver de anslag som är valbara i medfinansieringsintyget och vilka typer av anslag som ryms inom respektive. Reg. tillväxt Övr. nat. anslag Övriga medel Sida 2(2) Tillväxtverket

117

118

119 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Sida KS18/104 1 Till Kommunstyrelsen Svar på motion om likabehandlingsprincipen vid bredbandsutbyggnad på landsbygden i Habo Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Ärendebeskrivning Ulf Bertills och Hanna Englund från Centerpartiet har lämnat in en motion angående vad de kallar likabehandlingsprincipen vid bredbandsutbyggnad på landsbygden i Habo. Motionärerna kräver att det ska vara samma kostnad för att ansluta en fastighet till bredbandsnätet oavsett var fastigheten är belägen i kommunen och eftersom det kostar cirka kronor att ansluta en fastighet i centralorten så menar de att samma summa kan accepteras på landsbygden. Kommunfullmäktige antog en bredbandsstrategi för åren den 27 oktober 2016 KF 110. I strategin framgår att det kommer att krävas mycket omfattande investeringar och ett stort engagemang från bredbandsaktörer, invånare, kommunen, regionen och staten om de uppsatta målsättningarna som staten fastslaget angående bredbandsutbyggnaden skall kunna uppnås. I antagen strategi framgår också att utbyggnad av bredband inte är en primärkommunal angelägenhet och att kommunen inte aktivt ska delta i utbyggnaden av fibernätet. Däremot ska kommunen agera på olika sätt för att skapa möjligheter till en fortsatt utbyggnad via nätoperatörer och exempelvis fiberföreningar. Vissa förutsättningar för kommunens engagemang slås också fast. Bland annat att kommunen ska kunna pröva att ge ett visst ekonomiskt stöd för att förbättra möjligheten till bredband där marknadsförutsättningarna är otillräckliga. Detta har verkställts och det är nu möjligt att ansöka om ett stöd upp till kronor för kostnader överstigande kronor. Det fastslås också att för att kunna ha en hög utbyggnadstakt och använda nedlagda resurser på effektivaste sätt så ska lokala initiativ stimuleras och tätorter prioriteras. Kommunen ska också, med beaktande av gällande lagstiftning om upphandling, neutralitet m.m. samarbeta med nätoperatörer som verkar i kommunen. Arbetssättet för genomförande ska vara att kommunen har en samordnande roll mellan olika aktörer, samordna verksamheter inom bolagskoncernen så att utbyggnaden underlättas, uppmuntra permanentboende och verksamhetsutövare att samverka på olika sätt samt samverka med Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 212 Jönköpingsvägen jan.sundman@habokommun.se Habo Telefon (vx) Webb

120 Dnr Sida KS18/104 2 närliggande kommuner och region och beakta bredbandsutbyggnaden i översiktsplanearbetet. När det gäller prissättningen av vad en anslutning kostar på olika platser i kommunen torde det dock vara en fråga för de nätoperatörer som är aktiva i kommunen. Då det för närvarande i huvudsak är Habo energi som bygger ut nätet på landsbygden i Habo så måste det vara bolagets styrelses uppgift och ansvar att utifrån vad bolagets kalkyler visar att fastställa priset så att bolaget klarar av att ha en fortsatt långsiktig hållbar ekonomi. Vid en kontakt med Habo energis VD framgår också att den prissättning som erbjuds kunder på landsbygden idag innebär en stor utmaning och förutsätter en lång återbetalningstid innan kalkylen går ihop sig. Jan Sundman Kommunchef

121

122

123 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sida Dnr BU18/72 58 Motion - Insatser för att minska psykisk ohälsa bland barn och ungdomar Beslut Barn- och utbildningsnämnden ställer sig bakom barn- och utbildningsförvaltningens yttrande över motionen om insatser för att minska psykisk ohälsa bland barn och ungdomar i Habo kommun. Ärendebeskrivning Moderaterna har genom Susanne Wahlström inkommit med en motion, som handlar om insatser för att minska den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar i Habo. I motionen föreslås att en översyn görs av hur det ser ut med tillgängligheten till skolsköterska och skolkurator i Habo kommun samt att en utvärdering till elever alternativt vårdnadshavare görs angående tillgängligheten och även om möjlig, om man ser ett behov, att tillgängligheten ökas. Barn- och utbildningsnämnden har getts möjlighet att yttra sig över motionen. Barn- och utbildningsförvaltningen har genomfört en översyn av tillgängligheten till skolsköterska och skolkurator i Habo kommun. I snitt ansvarar respektive skolsköterska/skolkurator för 450 elever per heltidsanställning (100 %), vilket följer riktlinjerna från skolsköterskornas riksförening. Jämfört med övriga kommuner i regionen kan tillgängligheten till både skolsköterskor och skolkuratorer anses vara god. Att insatser görs så tidigt som möjligt, är viktigt för att främja barns och ungdomars psykiska och fysiska hälsa. Habo kommun ligger idag i framkant i Region Jönköpings län, vad det gäller elevhälsans främjande och förebyggande uppdrag. Habo har vid flera tillfället lyfts som ett gott exempel på olika konferenser och föreläsningar. För att bibehålla kvalitén och möjligheten för elevhälsan att verka förebyggande och främjande i sina professioner, i takt med det ökade elevantalet i Habo kommun, ställer sig barn- och utbildningsförvaltningen sig positiv till att ekonomiska medel tillförs för en utökning av elevhälsan. Om en utökning av elevhälsan inte sker i takt med att antalet elever ökar, kommer tillgängligheten till skolsköterska och skolkurator för Habo kommuns elever att minska och möjligheten för skolsköterskor och skolkuratorer att verka förebyggande och främjande i det generella arbetet (ex. gruppverksamhet) kommer att få stå tillbaka. Barn- och utbildningsförvaltningen ställer sig även positiv till en utvärdering till elever och vårdnadshavare angående tillgängligheten till skolsköterska/skolkurator i Habo kommun. Anders Ströberg, enhetschef för elevhälsan, har gjort en översyn av tillgängligheten till skolsköterskor och skolkuratorer. I dagsläget är tillgängligheten god. Justeras Expedierats

124 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sida Beslutet skickas till: Kommunfullmäktige Justeras Expedierats

125

126

127 PROTOKOLLSUTDRAG Fritids- och kulturnämnden Sammanträdesdatum Sida Dnr FK18/37 36 Yttrande över motion om familjepark Beslut Fritids- och kulturnämnden ställer sig positiv till motionen frånsett flyttning av beachvolleyplanerna till sporthallen. Ärendebeskrivning Moderaterna har genom Niklas Fungbrandt lämnat en motion där man föreslår att en familjepark anläggs inom Slättenområdet. Man föreslår att två av barackerna rivs och att beachplanerna flyttas till sporthallen. Förvaltningen anser att förslaget om familjepark i stort är positivt, det är bra att allt samlas inom ett område. Det finns dessutom redan idag ett stort utbud av aktiviteter inom Slättenområdet. Det finns dock ingen anledning att flytta nuvarande och mycket väl fungerande beachvolleyplaner till sporthallen. Planerna kan bibehållas på nuvarande plats och utökas med ytterligare två banor (från sex till åtta) vilket också är Habo Wolleys önskemål. Beachvolleyplanerna anlades gemensamt av Habo Wolley, Smålandsidrotten och Habo kommun och Habo Wolley har ett nyttjanderättsavtal som sträcker sig fram till Om de två västra barackerna rivs kan resterande utrustning i Fungbrandts förslag få plats inom området utan att beachvolleyplanerna flyttas. Då blir totalkostnaden också betydligt mindre eftersom man sparar in kostnaden för nyanläggning av beachvolleyplaner vid sporthallen. --- Beslutet skickas till: Ks Justeras Expedierats

128

129

130

131

132