Akademiska Hus riktlinjer för flerfunktionsnät

Transkript

1 Akademiska Hus riktlinjer för flerfunktionsnät

2 1 Projektgenomförande Allmänt Definitioner Administrativa krav Krav på entreprenör Systemkrav och Garantier Nätstandard Kanalisation... 6 Nedföringsstavar Kabel Prestandakrav Paneler och boxar... 7 Fiberpaneler... 7 Korskopplingspanel koppar Fördelningar och anslutningsnoder... 8 Generella krav... 8 Elinstallationer... 9 Tillträdesskydd Stativuppbyggnad Anslutningsnod Områdesfördelning Byggnadsfördelning Våningsfördelning Nätuppbyggnad Campusnät Fastighetsnät Stamnät Spridningsnät Nätverk för styr och övervakning

3 10.3 Anslutningsnät till bostäder Lägenhetsnät Inkommande nät Spridningsnät koppar Märkning Märkning av ledningsnät i teleinstallationer Stativ och paneler Exempel på skylt till stativ Märkning av kablar Exempel kablar inom samma fastighet Kontaktdonspanel Fiberboxar Dokumentation Provning Provning av fiberkanalisation efter installation Provning av fiberlänkar Provning av kopparnät Dokumentation av provning

4 1 Projektgenomförande När en projektör är upphandlad ska ett möte med AH:s IT-avdelning inleda med en genomgång för det aktuella projektet och dess förutsättningar. 2 Allmänt Detta dokument beskriver Akademiska Hus (benämns i fortsättingen AH) nätstandard för de delar som ingår i ett kabelsystem. Syftet med dokumentet är att se till att nät byggs på ett så likartat sätt som möjligt för att få större flexibilitet och möjligheter till samordning. Detta dokument skall användas som riktlinje vid projektering och genomförande av tele- och datanät vid ny- och ombyggnad av fastighet eller enbart förändring av nät. Avsteg från standarden får göras i samråd med AH:s IT avdelning endast om det finns specifika och långsiktiga motiv för detta med hänsyn till verksamhetens speciella karaktär eller de aktuella lokalernas speciella förutsättningar. 3 Definitioner Områdesnät: (Eng: Campus backbone). AHs beteckning Campusnät. Nät inom ett område som sammanbinder byggnaderna med varandra. Anslutningsnät. Nät från Anslutningsnod till brukare/hyresgäst. Ägs och drivs av AH. Fastighetsnät. Nät inom byggnad. Består av stamnät och spridningsnät. Stamnät: (Eng: Building backbone). Nät inom en byggnad som sammanbinder byggnadsfördelning och våningsfördelningar. Spridningsnät: (Eng: Horizontal subsystem). Nät som sammanbinder våningsfördelningar och arbetsplatsuttag. Kan också gå mellan byggnadsfördelning och arbetsplatsuttag. Våningsfördelning: (Eng: Horizontal distributor). Ett utrymme där stamnäten kopplas samman med spridningsnäten. Områdes-/byggnadsfördelning. (Eng: Campus Distributor). AHs beteckning: Anslutningsnod. Punkt där KO, ISP och fiberleverantör lämnar över förbindelsen till AHs nät. 4

5 4 Administrativa krav 4.1 Krav på entreprenör Entreprenören skall möta samtliga krav definierade i SS-EN , punkt 5. För arbete med nätet krävs teknisk kompetens enligt nedan: - Förståelse för relevanta standarder. - Kunskap om tillverkarens installationsanvisningar. - Kopia på relevanta utbildningsintyg samt kursbeskrivningar skall kunna uppvisas. För arbete med kabelsystem krävs följande enligt nedan: - Entreprenören skall ha erforderliga utbildningar och partnerstatus som krävs av tillverkaren av kabelsystemet för att systemgaranti skall kunna utfärdas. - Minst 25 % av entreprenörens installerande personal på plats skall inneha giltig installationsutbildning från tillverkaren av systemet. - Ingen utbildning äldre än 36 månader kan tillgodoräknas. 4.2 Systemkrav och Garantier Samtliga komponenter i kabelsystemet skall vara från samma tillverkare och ingå i en övergripande systemgaranti. Längden på systemgarantin skall vara minst 15 år och innefatta enligt nedan: - Garanti skall utfärdas av tillverkaren av kabelsystemet. - Förlängd produktgaranti som skall täcka ingående produkter samt kostnader för att åtgärda fel, dvs. fel som omfattas av systemgarantin skall åtgärdas utan kostnader för beställaren. 5 Nätstandard Nätet skall designas som ett Flerfunktionsnät för telekommunikationssystem fastighetsnät för informationsöverföring (B3) enligt SS-EN serien av standards. Projektering och kvalitetssäkring skall ske enligt SS-EN serien av standards. Installation skall ske enligt SS-EN serien av standards. Potentialutjämning skall ske enligt SS-EN

6 6 Kanalisation Kanalisationen skall planeras samt utföras i enlighet med SS-EN Mekaniskt skydd av kablar som är placerade mindre än 50 mm över färdigställd golvyta skall utföras med metalliskt rör/kanalisation eller annat likvärdigt skydd som går minimum 50 mm över färdigt golv, t.ex. vid kabelintag i golv. Där kablar går mellan våningsplan skall skyddet utgöras av ett rör som är fixerat och vattentätad på utsidan för hindrande av vattenläckage mellan våningsplan. Böjradiebegränsning skall användas överallt där kablarna i fastighetsnätet ändrar riktning enligt SS-EN , avsnitt Kanalisation i mark ska utgöras av 110 mm rör med indragen tjockväggig mikrokanalisation typ 10/14 mm. Dragbrunnars placering och antal projektanpassas. Dragbrunn ska uföras i betong och ha lock av gjutjärn utan lås. Kanalisation inomhus ska utgöras av mikrokanalisation. Mikrokanalisation ska ha erforderligt antal dukter och vara avsedd för blåsning av mikrokabel. Dimensioneringen skall tillåta 100% mer installerad kabel än ursprunglig installation. Där ny kanalisation läggs i mark ska den mätas in och en koordinatfil enligt SWEREF 99TM ska levereras till AH. Nedföringsstavar Nedföringsstavar som används skall vara förinstallerade med vidareföringskablage från tillverkaren av kabelsystemet och ingå i samma systemgaranti. 7 Kabel Blåsfiber eller mikrokabel i mikrokanalisation föredras för en större flexibilitet, men även standardkabel i standardkanalisation kan vara ett alternativ. Antal fibrer eller valet mellan blåsfiber kontra vanlig fiberkabel projektbaseras. Alla fibrer skall termineras med fabriksmonterade pigtails genom svetsskarvning. Vid installation av standardkabel skall kabeln innehålla 50 % fler fiber för senare kontaktering. 7.1 Prestandakrav Nedanstående prestandakrav gäller för installationer AHs nät. 6

7 Singelmodefiber enligt nedan: - Utomhus fiberkabel skall vara av typen OS2 enligt SS-EN samt SS- EN Inomhus fiberkabel med fast sekundärskydd skall möta kraven enligt OS2 SS-EN , men tillåts dämpa upp till 0,4 db/km i följande våglängdsområden: 1310/1383 samt 1550 nm. - Skarvar skall utföras genom svetsning och får maximalt dämpa 0,3 db. - Systemet skall garantera funktionen för följande applikationer under hela garantiperioden: 1000Base-LX, 10GBase-LR, 40GBase-LR4 samt 100GBase-LR4. 8 Paneler och boxar Fiberpaneler Fiberpaneler (ODF) skall vara uppförda med LC duplex UPC adapters. Varje fiberpanel bör vara utbyggbar upp till minst 96 LC fiberkontakter per höjdenhet (48xLC Duplex). För att säkerställa hög precision och tillhörande prestanda ska adapters/skarvstycken vara utförda med keramiska styrhylsor. Fiberboxarna ska vara märkta med en siffra per fiber och inte parvis som vissa fabrikat har. Exempel på hur märkning av en 12-fiber box ska se ut: Inkoppling av fibertrådarna enligt följande bild, samtliga fiber läggs i samma nummerordning i båda ändar, skarvstycket vänds 180 grader i andra änden av varje fiberlänk. Utgångspunkten bör vara centrala fördelningen. Detta görs för att både 1- och 2-fiberlänkar ska fungera med polarisationsväxling sändare/mottagare. 7

8 Samtliga kontakter förses med dammskydd direkt efter installation. För att maximera prestanda och minimera dämpning får lim eller s.k. krimpkontakter inte användas i fördelningen. Om kablarnas konstruktion innefattar en vattenblockerande gel skall kabelns ände blockeras så läckage inte förekommer. Korskopplingspanel koppar Alla panelportar skall vid överlämning vara uppmärkta med rätt portnummer. Panelposition i racket skall kunna identifieras med hjälp av märkning på racket alternativt på panelen. Alla kabelns 4 par skall anslutas mot samma kontaktdon i enlighet med tillverkarens anvisningar. Fixering av den fast installerade kabeln skall ske på baksidan av panelen alternativt med kompletterande kabelbygel eller liknande. 9 Fördelningar och anslutningsnoder Generella krav I byggnader separeras AH, hyresgäst, operatör med t.ex. olika rum eller gallerväggar. Mellankopplingar sker genom trunkkablar. Innan montering påbörjas ska en uppställningsritning för rummet/fördelningen presenteras för AH:s IT avdelning. 8

9 Fördelningspunkter/anslutningsnoder skall uppfylla följande kriterier: - Intrångsskydd min klass 3 enligt SSF för väggar och dörrar, men projektanpassas vad avser klass för låsning. - Lämpligt inneklimat. - Stänk/droppskyddat. - Ha en dammfri miljö (t ex genom övertrycksventilation) - Ha dammbundna väggar, golv och tak (målade eller på annat sätt behandlade eller täckta) - I möjligaste mån vara fritt från vatteninstallationer. - För att möjliggöra eventuell framtida utbyggnad, placeras tekniska utrymmen intill förråd och liknande som enkelt kan omdisponeras utan dyrbar ombyggnad. Elinstallationer Utrymmet förses med egen gruppcentral som, om möjligt, ansluts till reservkraftsuppbackad kraftmatning. På vägg bakom korskopplingsstativ eller på bakplåt i korskopplingsskåp installeras 4 st dubbla vägguttag fördelade i en vertikal rad med det nedersta på 600 mm och det översta på 1800 mm. Max 2st vägguttag per grupp i elcentral 9

10 Från gruppcentralen dras en 16 mm2 jordledare som avslutas med en jordanslutningsplint (E eller likvärdig). Samtliga kabelstegar, stativ, skåp mm ansluts med 10 mm2 svart RK till jordplinten. Tillträdesskydd Tillträde till anslutningsnoder och byggnadsfördelningar ska begränsas så att endast AH har tillträde. Tillträde till våningsfördelningar projektanpassas. KO ska ha tillträde till berörda delar (deras aktiva utrustning och strömförsörjning). Tillträde ska ske med kortläsare med central loggning. Stativuppbyggnad Utrustning ska monteras i väggstativ MP-852 med korgmutterfästen eller likvärdigt. I den nedersta delen (390 mm) av stativ får ingen utrustning placeras. Vid behov används hyllplan för utrustning som inte kan monteras direkt i 19" stativ. Monteringen ska ge ett väggavstånd på 600 mm för att aktiv utrustning skall få plats. Avstånd i sidled från vägg är min 300 mm och avstånd mellan stativ min 400 mm. Kabelstege placeras på vägg bakom stativ för ledningsförläggning. Upptill på stativ placeras en trådränna 200 mm för förläggning av korskopplingskablage. Rännans trådar kapas vid varje stativs respektive sida för att kunna lägga i korskopplingskablage utan att behöva trä igenom. Trådändarna förses med plastskydd. Trådrännan förankras i sidovägg på respektive sida för att stabilisera stativen i sidled. Om det är lämpligare, t ex om avståndet till vägg är stort, används ankarjärn eller motsvarande för detta ändamål. 10

11 Stativ med fiberboxar ska ha horisontella kabelhållare och vertikala trådledarbyglar typ MP-869 eller likvärdigt under/bredvid varje fiberbox/rj45 panel. Stativ med fiberboxar ska vara utrustade med kabelmagasin LightMate E eller motsvarande fördelade med 50cm intervall uppifrån räknat. 9.1 Anslutningsnod Anslutningsnoder kan byggas som fristående byggnad, eller placeras i någon av de befintliga byggnaderna. 9.2 Områdesfördelning Områdesnoder kan byggas som fristående byggnad, eller placeras i någon av de befintliga byggnaderna. 9.3 Byggnadsfördelning Placeras i byggnad separerat från hyresgäster. 9.4 Våningsfördelning Paneler, plintar och kabelhållare ska placeras som bilderna nedan och på dom Mhöjder och bredder som där visas. Anledningen till detta är att främst plintarna enkelt ska gå att identifiera men även för att underlätta dokumentation då Elkoda 2000 har default denna indelning. 11

12 Som exempel M58_9 betyder 58cm uppifrån och 9 cm från stativets vänstra sida (3:e plinten). Om man är van med den gamla standarden skulle man av misstag kunna koppla på M58 och plint 9 från vänster. För att undvika dessa felkopplingar ska monteringsritningen alltid sitta vid stativet och plintarna vara numrerade som bilden visar även om viss förskjutning har skett vi monteringen och varje plint ska märkas med signeringsflagga 0,4,9,13,18 Första plinten på varje rad ska dessutom ange höjden 5,22,40,58.. Där 20st plintar är monterade (som ska undvikas) ska plintarna märkas 0,2,4,6,9,11,13 12

13 10 Nätuppbyggnad 10.1 Campusnät Campusnät byggs så att man erhåller redundans i möjligaste mån och så att man lätt kan utöka kapaciteten i anläggningen om så behövs Fastighetsnät Stamnät För stamnätet förläggs mikrokanalisation för inblåsning av mikrokablar. Stamnätet utförs med mikrokablar med optofiber i enlighet med kraven i 7.1. Omfattningen anpassas i varje projekt. Spridningsnät Koppar enligt nedan: - Garanterad SS-EN Klass EA S/FTP. - Kommunikationsuttagen skall uppfylla Kategori 6A kraven enligt SS-EN

14 - All fast installerad kopparkabel ska uppfylla Segregation Class D i enlighet med SS- EN , avsnitt 6. - Systemet skall garantera funktionen för följande applikationer under hela garantiperioden: 10GBase-T, 1000Base-T, 10/100Base-Tx. IEEE802.3af samt IEEE802,3at. Extra slack på installerad datakabel skall finnas i båda ändarna av kabeln för möjliggörande av reparation, service eller flytt. Slack behöver inte placeras vid termineringspunkten utan kan placeras i närheten såsom ovan undertak eller liknande. Minimilängder på slack är 30 cm i uttagsänden och 50 cm i paneländen i fördelningen För att installationsmetoden inte skall kunna påverka prestandan på det installerade systemet skall kopparkablarna vara runda 4-pars kablar. Vid 19 väggstativ montering skall kabel fästas på vägg centrerad bakom varje stativ på trådstege eller fartygsränna. Kabel får inte vara i vägen vid montering av aktivutrustning (beakta slack 50 cm vid paneländen). Multikablar/ shotgun /siames-kablar får inte användas. För att minimera risken för kabelskador samt temperaturhöjning med därmed tillhörande dämpningsökning skall kablarna buntas i grupper om max 24 kablar/grupp enligt rekommendationerna i ISO/IEC Nätverk för styr och övervakning. Vid om/nybyggnation av apparatskåp eller installation av annan nätverksbaserad utrustning (t.ex. rumsregulatorer) ska denna inkl datauttag låsas in i skåp med ASSA CLIQ eller likvärdigt. Om rummet är låst så AH har exklusivt tillträde behövs ej ovanstående Där slingor för mätvärdesinsamling, styr och övervakning eller passagesystem som inte är Ethernet baserade finns ska IP-omvandlare placeras i fastighetstelerummet Anslutningsnät till bostäder Nätet till respektive bostad utgår från Anslutningsnoden där kommunikationsoperatören (benämns i fortsättingen KO) har beretts plats för att montera aktiv utrustning. Från KO till bostaden går förbindelsen via AH:s nät (anslutningsnätet). KO har ansvar för trafiken mellan sin aktiva utrustning i anslutningsnoden och sin aktiva utrustning i varje bostad (CPE-tjänstefördelare). 14

15 Nätets utformning ska sträva efter att ha en obruten fiberförbindelse mellan anslutningsnoden och bostaden, inga patchningar ska förekomma på vägen. Däremot kan fibern svetsskarvas i t.ex. övergång till kablar med större antal fibrer. För fastighetsägarens eget bruk svetsas 24 fiber till ODF som monteras i stativ i fastighetsfördelning i respektive hus Lägenhetsnät Inkommande nät I respektive bostad placeras en kombi-/mediacentral som samordnas med elinstallationen. I centralen ska finnas plats för elcentral, och kommunikationsutrustning. Min mått enligt SS-EN tabell

16 Spridningsnät koppar Omfattning Varje rum (badrum och toalett undantaget) på upp till 10 m2 ska förses med två uttag. Varje tillkommande area upp till 10 m2 förses med två uttag, så att ett rum på 25 m2 ska ha 6 uttag. Uttagen ska placeras i anslutning till vägguttag för kraft. - Garanterad SS-EN Klass EA. - Kommunikationsuttagen skall uppfylla Kategori 6A kraven enligt SS-EN Märkning Märkning och skyltning av generella kabelnät utförs enligt (i princip SS utgåva 6 med rättelser). Beteckningar på nya Fördelningar, Fält (stativ) och Kablar ska samordnas med ITavdelningen. Märkning av ledningsnät i teleinstallationer Märkning av ställ, fält, plintar och korskopplingspaneler. Förutom AMA-text gäller: Stativ och paneler 16

17 Stativ och paneler skall märkas med registreringsbeteckningar i enlighet med SS utgåva 6 med tillägg eller senare utgåva (verifieras med AH innan arbete påbörjas). Exempel på märkning av stativ inom byggnad: + - Anger placeringsorienterad enhet B - Anger byggnad (för AH kompletteras detta med byggnadens alfa- /anläggningsnummer). Exempel på alfanummer är c Litet C används för att ej förväxlas med stora C som i standarden betyder Campus. D - Fördelningsutrymme (KK) inom ett hus, t.ex. D1, D2, D3, osv. S - Stativ (fält) inom ett fördelningsutrymme, t.ex. S1, S2, S3, osv. Första stativet i telerummet för fastighetstele får följande benämning; +Bc D1S1 17

18 Exempel på skylt till stativ Skylten redovisar; Platsorienterad utrustning i byggnad C4:240 rum D1 och ställ 1. +Bc D1S1 Bredd: 80 mm / Höjd: 20mm / Texthöjd: 6mm Märkning av kablar Samtliga stamkablar /huvudledningar ska märkas med skyltar som är beständiga beroende på vart kabeln är förlagd. I ordinär rumsmiljö kan graverad skylt alt dymotejp monterad i därför avsedd hylsa som sätts fast med nylonstrips men i mark skall en präglad skylt av rostfritt stål nyttjas. I samtliga fall skall skylt fästas så att numret kommer i kabelns riktning. Kablarna ska märkas i båda ändar samt vid genomgångar mellan väggar eller våningsplan. Exempel kablar inom samma fastighet. Skylten redovisar; Kabel från byggnad C till spridningsplint i byggnad C med kabelnummer enligt ELKODA Exempel på skylt B1WBc D2S3M23_10-18 Bredd 80 mm / Höjd:20mm / Texthöjd:3mm Exempel kablar mellan fastigheter: Skylten redovisar; Kabel från byggnad C till byggnad C med kabelnummer enligt ELKODA 18

19 Exempel på skylt E1WBc S2M165_0-41 Bredd 80 mm / Höjd:20mm / Texthöjd:3mm Kablar som passerar kabelbrunnar skall märkas med kabelnummer allt för att underlätta identifiering. Kontaktdonspanel Kontaktdonspanel i ställ för fastighetsnät ska märkas med panel- och jacknummer inom respektive panel enligt SS utgåva 6 med tillägg eller senare utgåva (verifiera med AH innan arbete påbörjas). Fiberboxar Fiberboxar i ställ märks med panel- och kontaktnummer samt ställ- och panelnummer som ansluten kabel är sammanlänkad med i enlighet med SS utgåva 6 med tillägg eller senare utgåva. Kontakdonen samt ingångarna i fiberboxen skall märkas med resp. fibernummer enligt exempel nedan osv. osv. 12 Dokumentation Om inget annat har överenskommits ska entreprenörens dokumentation skapas/utföras på Akademiska Hus server i programvaran Elkoda Undantagen kan vara att entreprenören har en egen Elkoda licens och levererar databasen och tillhörande scheman till Akademiska Hus före slutbesiktning. 19

20 Omfattningen av dokumentation är beroende på installationens storlek och riktlinjer kan hittas i SS utgåva 6 bilaga C. Förslag på ingående delar lämnas till beställare innan arbete påbörjas. Exempel på ingående delar: - Dokumentförteckning. - Anläggningsbeskrivning. - Översiktsschema/stigarschema (en schematisk ritning över alla kabelsegment med kopplingspunkter, kopplingsutrustning och anslutna enheter). - Fördelningslista. - Monteringsritningar. - Panelkort. - Kabellista. Kabelnummer autogenereras i Elkoda - Kanalisationslista. Extremt viktigt vid mikrokanalisation - Protokoll över utförda kontrollmätningar (angiven metod). - Produktblad. Dokumentation skall vara tillgänglig för IT-avdelningen innan slutbesiktning på Akademiska Hus server i Elkoda. Protokoll, produktblad och liknande lämnas digitalt som pdf-filer för att ingå i förvaltningsinstruktionen. Monteringsritning och planritning över ställets kontakterade spridningsnät ska uppsättas invid respektive montagestativ i Tarifoldfickor med tillhörande väggbygel. Ritningarna i format A3 (2 exemplar i resp ram för att underlätta framtida revideringar), ska uppsättas på ett användarvänligt sätt. Panelkorten för resp. ställ skall placeras i en ritningsmapp som i sin tur placeras i en ritningshållare som monteras på vägg bredvid/bakom respektive ställ. 13 Provning Beställaren skall i god tid (ca 2 veckor) beredas tillfälle att delta vid provning av hela nätet. Innan provning påbörjas ska all märkning vara färdigställd i enlighet med SS- EN punkt Provningen skall verifiera att korrekt märkning utförts i bägge ändar. Testrapporten skall använda samma beteckningar som nyttjats på korskopplingspanelen. 20

21 Provning skall ske enligt SS-EN50346 och uppfylla kraven enligt SS-EN50173 serien på angivna egenskaper nedan. Fabrikat, typ och noggrannhetsnivå (Level) av mätinstrument som kommer nyttjas skall kunna uppvisas på anmodan. Minimikrav på noggranngetsnivån skall vara enligt Level IIIe IEC Intyg på senaste utförda kalibrering, som inte får vara äldre än 1 år, skall överlämnas för godkännande av beställaren innan provning påbörjas. Nyttjande av den senaste programversionen från tillverkaren av mätinstrumenten ska påvisas med daterad utskrift från testinstrumentleverantörens hemsida (bifogas slutdokumentationen). Provning av fiberkanalisation efter installation Görs med hjälp av tryckluft och kula enligt tillverkarens anvisning. Provning av fiberlänkar All inkoppling av fiberkablage ska inkludera rengöring av kontaktdon innan anslutning. Mätning skall göras av både installerade fibrer och av korskopplingssladdar. Samtliga fiberoptiska länkar (Permanent Link) skall provas gentemot Insertion Loss och polaritet med hjälp av effektmeter och ljuskälla och ligga inom ramen för tillåten dämpning. Mätmetoden skall vara utförd med s.k. "one test cord reference" metod i enlighet med ISO/IEC (som är kraven enligt SS-EN 50346). Om tillverkaren har högre krav på prestanda som innebär mer marginal gentemot standard skall den tillåtna dämpningen motsvara dessa krav. Detta innebär inte nödvändigtvis ytterligare tester utan kan beräknas fram som maximal tillåten dämpning som jämförs med uppmätt resultat. Fiberlänkar över 2000 meter skall OTDR-mätas. Mätning görs på 1310 resp 1550 nm i båda riktningarna. Parvis slingmätning tillåts om tillräckligt långa mätkablage används för att överbrygga instrumentets dödzon och instrumentet kan mäta flera delsträckor. Provning av kopparnät Alla installerade kopparlänkar skall provas gentemot kraven för Permanent Link Klass EA enligt EN samt vara godkända. Om mätresultatet visar fel på en av elektriska parametrarna skall åtgärder vidtas och provning ske en gång till. Denna process skall genomföras till dess godkänt resultat uppnås. Så kallad Pass* anses som godkänt. De parametrar som skall provas är: Wire Map 21

22 Resistans Propagation Delay Delay Skew Insertion loss NEXT Return Loss ACR-N ACR-F PSNEXT PSACR-N PSACR-F De länkar som innefattar en vidareföringspunkt, och därmed tre kontakter, skall provas gentemot PL3. Övriga länkar som innefattar 2 kontakter skall provas gentemot PL2. När länkarna är testade enligt Permanent Link skall de två sämst presterande länkarna för Insertion Loss, NEXT, PSNEXT, PSACR-N, PSACR-F respektive Return Loss också provas gentemot kanalkraven (Channel) för Klass EA enligt EN med minst följande marginal på resultaten. Med andra ord skall 12 stycken kanaltester utföras. Insertion Loss 2,8 %. NEXT 2,5 db PSNEXT 3,5 db PSACR-N 4,2 db PSACR-F 8 db RL 1 db Dokumentation av provning Mätresultat från fiberdämpningsmätning redovisas i listform med en lista för varje kabel och varje våglängd. Varje fiber skall redovisas med maximal dämpning. Mätprotokoll från OTDR-mätningar skall innehålla grafisk bild (mätkurva) av fibern. Kurvan skall zoomas så att kabelns längd täcker så stor del av utskriften som möjligt. 22

23 Mätmarkör skall placeras vid varje kabelände. Uppgifter om dämpning, kabellängd samt återreflektion (Return Loss) skall framgå för varje kabelsträcka. Samtliga provningsprotokoll ska levereras i form av pdf-filer. Leverantörsspecifika format som kräver särskild programvara för att läsas accepteras ej. En sammanfattande översikt av uppmätta länkar med pass/fail information skall också bifogas slutdokumentationen. 23