Vilken har varit de främsta framgångsfaktorerna för er vid rekrytering av frivilliga?

Transkript

1 Vilken har varit de främsta framgångsfaktorerna för er vid rekrytering av frivilliga? Grupp 8 1.Intervjuer av familjehem i tidningar 2.Upprepad reklam i radio 3.Jobba med familjehemmens egna nätverk 4.Familjehemsbanken 5.Föreningssamarbete Grupp 7 Genom befintliga uppdragstagare. Positiva reportage Sociala medier Snabb återkoppling Bemötande Grupp 9 - att gå via befintliga uppdragstagare - familjehemsbanken - reportage om befintliga uppdragstagare - snabb återkoppling efter första kontakt Överförmyndare - höjt statusen på uppdragen - erbjudit heldagsutbildning inkl lunch m.m. Grupp 5 - avsatta resurser och tid riktat mot rekrytering och utbildning - gott rykte/nöjda uppdragstagare ger fler familjer - nätverk med andra kommuner - att synas - snabbhet Grupp 3 - När det gäller fadderverksamhet så har intresset från medias sida varit viktigt. Att passa på att rekrytera när ämnet är "hett". - Det är viktigt att hitta rätt familjehem, att det är stabila och håller över tid. Då kan andra familjehem vara viktiga när det gäller att hitta andra i deras eget nätverk eller från deras kontakter. - Att vi har bra relationer till våra befintliga familjehem och tar hand om dem på ett bra sätt är den bästa reklamen för oss. - Att vara snabb när någon kontaktar och som verkar bra. Att direkt nappa och boka in möte etc. - Familjehemsbanken har vissa annonserat i och fått bra specifika svar utifrån specifika barn.

2 - En framgångsfaktor är också att man behåller sin personal på socialkontoret så att familjehem kan få kontinuitet och också att man då har byggt upp ett stort nätverk inom kommunen. - Våga vara framåt och sticka ut, vara tydliga med vilken kompetens och vilket stöd vi faktiskt kan erbjuda. Vi är bättre än de konsulentstödda! Grupp 4 - Mun till mun - Förslag från klienterna själva - Sociala medier - Annonser på kommunens hemsida - Annonser i större dagstidningar, under flera veckors tid - Handläggarna raggar själva - Film med hjälp av HV71 Grupp 6 Vårda befintliga familjehem vilket gör att de rekommenderar andra att bli familjehem. Facebookreklam Syns på många platser, vara ute på stan regelbundet t.ex köpcentrum, affischer, reklam på bio/livsmedelsbutiker. Familjerna säger att de har sett familjehemsenheten på "överallt" Vykort och nyhetsbrev till befintliga uppdragstagare När det gäller kontaktpersoner är studenterna en stor tillgång Vid flyktingvågen har några gått ut i församlingarna och sökt uppdragstagare och fått kontaktpersoner där Grupp 10 - Bra och lättillgänglig information på nätet - Samverkan - Snabb återkoppling - Gott bemötande - Sociala medier - Högre arvode Grupp 1 Uppmärksamhet i media (under flyktingvågen) God tradition och bra arbetssätt i kommunen där man har starkt stöd från ledningen. Det sprider sig bland befintliga familjehem att man hjälps åt och har bekanta som man rekommenderar att bli familjehem. God "personalvård" av familjehemmen.

3 Grupp 2 - Befintliga uppdragstagare. Varberg har tex skickat ut ett sommarbrev till sina uppdragstagare varje sommar där de har ombetts tänka efter om de känner någon som kunde tänka sig att vara familjehem/skulle passa för att vara familjehem eller jourhem. Det förutsätter dock ofta personliga relationer mellan uppdragstagare och personal på socialtjänsten, vilket kan vara svårt om man har en svajig personalsituation. - Uppdragstagarna är våra bästa ambassadörer. - Kampanjer är viktiga, det ökar informationsnivån och intresset bland allmänheten, men man kan inte hjälpa till med något som man inte känner till. Det är ett långsiktigt arbete, det sås ett frö någonstans. - Det är viktigt att ställa frågan till tex kontaktpersoner när uppdrag avslutas, om de vill ha ett nytt uppdrag. Man måste vara rädda om dem man har arbetat med tidigare och inte låta de kontakterna rinna ut i sanden. - Många unga pojkar behöver män som kontaktpersoner och för att hitta dem har tex Strängnäs kommun informerat om kontaktpersonsuppdraget på olika sportevenemang. - En i gruppen har hört att kommunen i Norge var ute i lokala miljöer, tex skolor.

4 Välj en utmaning och beskriv hur vi kan övervinna den! Grupp 6 Utmaning: Skapa Tid och resurser för rekrytering - Öka samarbetet mellan enheterna i förvaltningen, LSS och BoF - Samarbete med rekrytering i hela kommunen - prioritera och avsätta tid för rekrytering, en tydlig planering - Informera socialnämnden och komma med förslag på åtgärder/förbättringar - Använda politikernas nätverk Grupp 4 Utmaning: Vi saknar tid, personalresurser och på vissa håll budget för rekrytering. Lösningar: skapa tydlighet i organisationen; vem gör vad, mandat och stöd från ledning, samarbete mellan enheter, hitta nya arenor för att rekrytera, utvärdera våra arbetsmetoder, göra gemensam årsplanering för rekrytering, förbereda/ge information till familjehemmen inför utredning; ge dem tid att tänka och samtidigt fånga upp dem snabbt, planera utbildning när familjehemmen är utredda. Grupp 2 Grupp 2 diskuterar utmaningen i att få ledningen med sig. Att avsätta tid och resurser i att rekrytera uppdragstagare. Att avsätta tid och resurser till att ta hand om de uppdragstagare vi har idag. Alla delar av Socialtjänsten är lika viktiga. Alla delar måste fungera. Grupp 7 Tid: Lösning få med kommunledning, en ekonomisk angelägenhet för hela kommunen. Om vi sedan har ledningen med oss måste vi vara beredda att själva prioritera rekrytering. Återkommande aktiviteter under året, spar tid och ger struktur och kontinuitet och blir inte personbundet utan kopplat till funktion. Grupp 8 1.Att få med politikerna och ledningen på att det behövs avsättas pengar och personal som enbart jobbar med rekrytering.. -Viktigt att avsätta tid, personal och pengar för att regelbundet kunna jobba med rekrytering. Ett sätt att jobba med detta är att tydliggöra uppåt i organisationen vad som krävs för att rekrytera egna uppdragstagare. 2.Hur gör man kommunen mer attraktiv och konkurrenskraftiga mot de privata företagen? -

5 Grupp 1 Att vi inte kan ge familjehemmen tillräckligt med stöd. Det är "vanliga familjer" och barnen som ska placeras har väldigt stora behov och svårigheter. Övervinns med exempelvis handledningsgrupper, mentorsskap, tillgänglighet till personal på socialtjänsten. Stöd till socialtjänstens personal så att handläggare stannar, det blir kontinuitet i kontakten mellan familjehemmen och handläggarna. Grupp 3 Utmaning: Att få tiden att räcka till för tjänstemännen att rekrytera. Mycket av tiden går till att stödja de familjehem vi har idag? Lösning: att ha rena tjänster för rekrytering att kunna höra av sig snabbt, ex svara på helgen att hinna bygga en bank grundutbilda innan utredning startas relation under utredningstiden då kan "rekryteraren" koppla på den som sedan ska handleda familjehemmet. Nackdelen blir att hantera flödet och då hinna med. Man får ha en bra överlämning om man ska lämna över. Ge stöd och handling till nya handläggare tar tid och det behöver man vara medveten om. Kanske att en speciell tjänst bara ska göra detta såsom att den mest erfarna får jobba heltid som mentor utan att ha egna ärenden. Ha en arbetsledning som är medveten om den situationen handläggarna har och har tid att handleda, att det finns ett engagemang och att man som arbetsledning är insatt i frågorna. Det kan göra att personalen stannar. Grupp 9 Få uppdragstagare att förstå våra olika roller -vara tydlig från början -vara ärlig -tänka på att språket anpassas efter mottagaren -upprepad information längs med processens gång -gå igenom den skriftliga informationen/avtal -jämna ut maktbalansen

6 Grupp 10 Snabb återkoppling till familjen - Rutiner inom arbetsgruppen samt med samverkanskommuner för att snabbt kunna ta en första kontakt/boka hembesök - Avsatt tid i kalendern för hembesök - Måste vara en arbetsuppgift som prioriteras inom verksamheten Grupp 5 Utmaning: Att få tid och utrymme att arbeta med och prioritera utveckling av rekrytering! Hur: Samarbete med kommunikatörsverksamheten i kommunen. -Ge dem ett tydligt uppdrag att själva driva, komma med förslag etc Skapa nätverk mellan kommunikatörer i olika kommuner/nationellt. Årshjul där man planerar in när man skall arbeta med rekrytering. Samarbete mellan kommuner Kunskap och stöd uppåt i organisationen

7 Vilka styrkor har kommunen gentemot privata alternativ? Grupp 3 Kvalitetssäkring. Kontroll över vården direkt tillsammans med kommunens personal, kunna ha en direkt relation utan mellanhänder. Lättare för familjehemmen att påverka om man har mer kontakt med kommunen direkt. Det blir ett sammanhang för familjehemmet. Det är mer etiskt och moraliskt korrekt och bättre för barnen. Vi kan också ge stöd på helgen ev via social jour eller beredskapstelefon av familjehemssekreterare. Vi är en utvecklande verksamhet och vill att familjehemmen ska vara med i utvecklingen och direkt kunna påverka vilket stöd och vilka insatser de vill ha. Här är det inga vinster i välfärden utan skattepengarna går direkt till familjehem och barn på ett effektivt sätt. Kan erbjuda att vara hemma på heltid/ deltid med rimlig lön. Vi är ärliga och tydliga med att uppdrag och arvode ska motsvara barnets behov, det är lika för alla som vi har kontakt med. Grupp 6 -Mindre antal personer inblandade. Avlastande för barnet att det inte är så många vuxna som ska tycka - Barnsekreterare och familjehemssekreterare känner varann, har lokal kännedom - Jour för familjehem inom kommunen finns - vi erbjuder handledning men tvingar ej på - höja arvoden möjligt - kommunen ej vinstdrivande Grupp 2 - Närhet för familjehemmet till barnets handläggare. Båda funktionerna (familjehemssekreterare och barnhandläggare) på samma ställe. - Helhetsbilden av barnet och dennes familj. Kanske finns andra insatser insatta för barnet, vilket ett privat företag inte har möjlighet att vara lika insatt i. - Skattepengarna används försvarligt. Går till kommunen istället för de privata företagen. - Har troligtvis möjlighet att matcha de förmåner uppdragstagarna erbjuds från privata företag. - Varberg erbjuder träffar för familjehemmen, t.ex. julpyssel, sensommarfest, föreläsningar. På dessa bjuds inte de konsulentstödda familjehemmen :) - De kommunala, egna familjehemmen erbjuds möjligheten att nätverka genom träffar och genom kontakt med sin familjehemssekreterare. - Intern och extern handledning. Grupp 9 - Det är kommunen som har ärendet - Skattemedel

8 - Göra våra familjehem medvetna om att vi också erbjuder det som privata aktörer erbjuder (jour dygnet runt ex) (- Erbjuda ersättning för tjänstledigt de två första månaderna av placering) Grupp 1 -Ingen mellanhand -Stabilt över tid, kommuner läggs inte ner. -Fokus att det ska bli bra för barnet i familjehemmet, tänker inte vinstintresse som motiv att placera - Flexibelt arvodes-och omkostnadsersättning, kommunen bestämmer. - Grupp 4 -Handläggare har bättre koll och kontakt med familjehemmen om uppdraget går direkt genom kommunen. - Kostnaden för kommunen/skattebetalarna blir större med privata aktörer. - Socialjouren kan täcka upp efter kontorstid (olika i olika kommuner) - Kunskapen/kompetensen om familjehemmets uppdrag samt de placerade barn och ungas behov finns ofta främst inom kommunen. - Erbjuda handledning - Viktigt att vi handläggare är tydliga med vad vi i kommunen kan erbjuda familjehemmen och bli bättre på att marknadsföra oss Grupp 5 Att man slipper mellanhand mellan kommunen och familjehemmet, då besluten ligger hos kommunen. Kommunen har kompetens och ansvar kring lagstiftning och kompetens kring familjehemsarbetet. Mer samhällsekonomiskt alternativ kommunen är mer pålitlig, har inte vinstkrav. Kommunen har resurser för insatser av olika slag.

9 Grupp 7 Etisk ställningstagande. Det handlar om medborgarnas skattepengar. Kommunen har alltid det yttersta ansvaret för placeringen, en privat aktör kan bli en onödig mellanhand. Grupp 8 Viktigt att lyfta fram den konsekvens det blivit att det är fri marknad. Grupp 10 - Det är vi som ansvarar för de barn och ungdomar i behov av placering - vi har alltid barn som behöver jourhem, familjehem, kontaktfamilj, kontaktperson - Det kan bli bättre och mer hållbara placeringar då vi kan erbjuda ett tätare samarbete mellan familjehemssekreterare och barnhandläggare - Inga mellanhänder. Direktkommunikation mellan kommunen som ansvarar för barnet och familjen som tar hand om barnet. - Socialtjänsten besitter en stor och lång erfarenhet kring placerade barn. Vi har kunskap om det specifika barnet och deras ursprungsfamilj - det har inte ett privat företag

10 Kom på en ny, kreativ idé som vi kan använda i rekryteringen! Grupp 7 Familjehemspizza Grupp 6 - Koppla in näringslivet - besöka frukostmöte, utmana lokala företagare - Nationell kampanj, tv-gala Grupp 10 - Dagens ros: Tacka alla befintliga uppdragstagare genom annons i lokalpressen och i samband med det rekrytera - Nationell satsning tillsammans med Socialstyrelsen, SKL. Alla kommuner går samtidigt ut under en helg för att rekrytera nya uppdragstagare, årligt återkommande. Kanske göra ett nationellt facebookevent. Grupp 5 Nationell reklam på mjölkpaket! (Vill du göra en insats?) Finnas på plats i TV; Idol, stor gala...mm Grupp 8 Att söka uppdragstagare inom kommunen, men inom annan enhet. I affärer får man ofta frågan om man vill skänka 10 kr till något välgörande ändamål. Kan man där istället få dem att säga -Vill du att kommunen tar kontakt med dig för att ta frivilliga uppdrag. Utbyte av platser mellan kommuner. Att gå ihop mellan kommunerna och jobba tillsammans. Grupp 4 Hyra en attraktiv anläggning i kommunen eller ex i form av en kryssning eller en gala. Dit bjuder vi in befintliga familjehem som får ta med sig tre "nya" familjer och då får de gratis entré i utbyte. Vi handläggare minglar runt under dagen. Då svarar vi på frågor och skapar nya relationer. Detta kombinerar vi med en utställning med berättelser och information kring vad det kan innebära att vara familjehem. Vi bjuder in journalister, lokala kända artister och föreningar som kan rapportera och uppträda under dagen. Kampanjen skulle kunna vara nationell över kommungränserna. Stefan Löfven är vårt öppningstalare.

11 Grupp 9 Lokal nivå: - musikal/teaterföreställning i samarbete med tex estetprogrammet samt stå efteråt och dela ut broschyrer m.m. Nationell nivå: - affischer på insidan av toalettdörrar - familjehemsutbildning på Ålandsfärjan - olika svenska artister gör en julturné eller sommarturné inom området - tv-gala - Familjehemmets dag Grupp 1 -Nationell rekryteringskampanj.det ska utmynna i en familjehemsgala på TV. Några kändisar som programledare, som har varit familjehemsplacerade. -Rätten till tjänstledighet. Arbetsrättsligt och kommunens inställning till detta. -Familjehemmens dag. En nationell dag som uppmärksammas. Grupp 3 Barn som står med skyltar utanför mataffären och vill ha familjer. Barnvagnar med dockor i med ett budskap utplacerade på stan. Ha en vagn på Pridefestivalen/ demonstrationer / 1 maj som bemannas av barn. Högtalare med bebisar som gråter där man måste. Ha en gala i tv med fokus på dessa barn som alternativ till ex sos barnbyar etc. Bjuda in sig själv till Musikhjälpen för att prata om dessa barn tillsammans med en ungdom. Grupp 2 - En eller flera uppdragstagare som man kan följa på sociala medier, t.ex. Youtube eller Instagram. Familjehemmet/kontaktfamiljen eller annan uppdragstagare delar med sig av sin vardag. - Mockingbirdsystem. Rekrytera ett antal familjehem som ett nätverk till ett barn. Samtliga familjer blir involverade i barnet.