Lokaleko. LEDARE. EMMA TILLBERG, DISTRIKTSCHEF Naturnära jobb i Norrbotten

Transkript

1 Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 2 I 2018 Norra Norrbottens distrikt LEDARE. EMMA TILLBERG, DISTRIKTSCHEF Naturnära jobb i Norrbotten I Norrbotten ska vi under 2018 starta en ny arbetsmarknadsverksamhet där vi ska ta emot över hundra deltagare. Tillsammans ska vi göra stor nytta för såväl individerna som ingår i de Naturnära jobben, som för samhället och för skogen. På Skogsstyrelsen nationellt och även hos oss här i Norrbotten går vi ett spännande år till mötes: Vi har i år fått tre gånger så mycket pengar för att tillsammans med markägare stärka höga naturvärden. Vi har fått i uppdrag att på ett mer transparent och försägbart sätt återigen inventera våra skogar för att kartlägga nyckelbiotoper. Vi har också fått ett stort uppdrag från regeringen att driva ett arbetsmarknadspolitiskt projekt där vi får möjlighet att anställa människor som, av olika anledningar, står långt ifrån arbetsmarknaden. Det kan handla om människor som har varit arbetslösa en lång tid, det kan också handla om personer som flytt från krig till en trygghet i Sverige. SKOGSSTYRELSEN SKA MED NATURNÄRA jobb utföra arbetsuppgifter som utvecklar vår natur och är till nytta för samhället och Norrbotten. Det kan handla om att reparera vindskydd i naturreservat, bygga spångar och tillgängliggöra friluftsanläggningar. Vi ska göra nytta för de personer som deltar i projektet genom att utveckla och utbilda dem. Deltagarna ska få känna tillhörighet, bygga nätverk och kunskap. De deltagare som är nyanlända ska lära sig svenska så att de lättare integreras i vårt samhälle och de ska få möta vår norrbottniska skog och natur. När deltagarna sedan lämnar oss på Skogsstyrelsen ska de stå närmare arbetsmarknaden och förhoppningsvis lockas en del utav dem till jobb i gröna näringar. Vårt mål är att en stor andel av våra deltagare går till jobb, utbildning eller kanske startar en egen skogsvårdsfirma där de verkligen kan bidra till en ökad produktion av grön miljövänlig råvara i vårt län. Vi ser att Naturnära jobb har stor potential att göra skillnad skillnad för de personer som får jobba i projekten, skillnad för samhället och skillnad för skogen. Som grädde på moset får vi som i dag jobbar på Skogsstyrelsen glädjen att ta emot många nya människor med olika bakgrund som kan berika vår organisation. Foto: Carina Olofsson Boström

2 Viltet påverkat av snörik vinter Årets snörika vinter ställer till det inte bara för skogsbruket, utan även för många viltarter. Försämrad framkomlighet, högre energiåtgång och att födan blir mer svåråtkomlig gör att det är tufft inte minst för hjortdjur som älg, rådjur och ren. Vi har fått in ett antal uppgifter från områden där djurens allmänkondition är märkbart nedsatt och djur har även påträffats döda. Stödutfodring, främst med ensilagebalar, tillämpas många gånger för att hjälpa dem. Dock gäller då att komma ihåg att man måste ha markägarens tillåtelse för utfodring och att man inte bör stödutfodra intill ungskogar som riskerar svåra skador på grund av ansamlingar av älg. Tidigare försöksverksamhet har visat på ökade skogsskador upptill cirka 400 meter från utfodringsplatsen. Man bör vid utfodringen också tänka till och ha en strategi för att styra bort hjortviltet från trafikerade vägar. DE STORA SNÖMÄNGDERNA medför att de i än högre grad nyttjar vägar för att förflytta sig under sina födosök. Detta märks om man jämför senaste fem årens statistik för trafikolyckor. Under 2017 har antalet olyckor på väg samt järnväg ökat markant i Norrbotten jämfört med ett medel för tidigare år (älg + 40 procent, rådjur + 59 procent, ren + 36 procent). Att många djur är nedgångna i slutet av vintern och i början av våren, bör vi tänka på då vi vistas i naturen, inte minst efter denna vinter. Vi behöver till exempel ta hänsyn till viltet vid skoteråkning och hålla våra hundar kopplade för att inte stressa dem i onödan. Älgbetad ungskog. NÄR DET GÄLLER SKADOR på skog så sammanställer och redovisar Skogsstyrelsen resultaten av älgbetesinventeringen (Äbin). Planen är att alla områden inom Skogsstyrelsen region Nord ska inventeras årligen och resultat/ skadetrender ska vara beslutsgrundande inom älgförvaltningen. Det är flera faktorer som påverkar resultaten: Födomängd (areal ungskog), antalet älgar, slumpen vid utlottningen (skadorna är ojämnt fördelade) samt klimat (snöförhållanden). När bärriset täcks av snö övergår älgarna till kvistbete främst i ungskog. Efter årets vinter, då snön kom tidigt och låg länge, kan vi befara att skadorna riskerar att bli allvarliga. Älgarna är helt enkelt hänvisade till kvistbete under en längre tid än normalt. Äbin har genomförts i länet sedan millennieskiftet fick vi ett nytt älgförvaltningssystem, men detta till trots verkar inte skadorna minska. Skogsstyrelsen planerar därför att ha en sektorsdialog över länsgränsen tillsammans med jägarorganisationerna (Svenska Jägareförbundet och Jägarnas Riksförbund). Vi kommer att diskutera skog/vilt-frågor där även representanter från länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten kommer att delta. Text: Mattias Eriksson Foto: Anna Bergström:

3 Röj fram lövet i barrskogen Kanske har du hört talas om begreppet bra produktion skog med variation? Ett varierat skogsbruk är ett sätt att återskapa ett mer ursprungligt skogsbestånd, mer robust mot både stormar, sjukdomar och hårt betestryck. En variationsrik skog har även en högre trivselfaktor både för människor och djur. Om du som skogsägare känner att det här är något du vill prova, så kan du redan innan avverkningsskedet gå ut i beståndet som ska avverkas och syna ut andra fröträd än tall. Bästa tiden är när löven gulnat, då är det lättare att urskilja olika sorters löv och även lättare uppfatta var det naturlig växer mera löv. En sak som jag alltid brukar tipsa markägare om är vårtbjörkens speciella karaktär. Den växer ju gärna på samma typ av marker som tall och gran, men behöver till skillnad från glasbjörken inte lika mycket vatten för att trivas. Den har rak och fin stamform och oftast väldigt klena kvistar. PÅ HÖSTEN NÄR LÖVEN GULNAT är vårtbjörken lättare att skilja från glasbjörken eftersom de gula höstlöven är klart orangegult lysande till skillnad från glasbjörkens matta gulbruna färg. Vid denna tid på året kan man på ett enkelt sätt snitsla ut moderträd så att skördarföraren lämnar kvar dem efter avverkningen. Moderträden får sedan stå kvar som evighetsträd, men till skillnad från tallen som kan växa sig ståtlig i bortåt femhundra år, så är vårtbjörken gammal och börjar dö av redan efter 120 år. Trädslagsblandad ungskog. Detta är bra för det nya beståndet som ganska tidigt får tillgång till död och döende ved, samt minskad konkurrens för de unga träden. För vem har inte sett vilka brunnar som kan uppstå kring gamla tallar som suger i sig all näring marken producerar? NÄR MARKBEREDAREN GJORT SITT kommer det med all sannolikhet att formligen spruta upp björkar på hygget. Här måste du som skogsägare vara på hugget med röjsågen så att även tall och gran har möjlighet att växa sig stora. Därför måste du ganska snart gå in med en första röjning och vaska fram huvudstammar av de olika trädslagen. När jag själv röjer brukar jag försöka toppa ner lövet eftersom det annars är stor risk att det blir väldigt förväxande. Välj gärna ut några fina individer, men helst inte de största lövträden. Spara gärna det av viltet nerbetade lövet. Detta påverkar inte nämnvärt det växande beståndet, men skapar väldigt mycket viltfoder. Det är för det egna ögat som det ser ovårdat ut, så därför ska man lyfta blicken när man tittar på sitt röjningsresultat. VID EN TIDIG FÖRSTA RÖJNING rekommenderar jag ett ganska högt kvarlämnat plantantal; mellan och stammar. Ibland upp till stammar om man riskerar högt betestryck från älg. Den största risken när man röjer i en väldigt tät ungskog med många fina stammar är att man lämnar alldeles för mycket kvar. När jag utbildat folk i röjsågning och det är ganska många personer har det endast hänt en gång att jag fått säga till att man röjt för hårt. Efter röjningen har du förhoppningsvis fått till ett blandbestånd. Om nu inte älgen ligger på för hårt, kommer du som skogsägare att få en vacker och tålig skog som hyser en större mängd av både växter och djur. Helt enkelt en skog med variation. Text: Jörgen Wahlberg Foto: Anna Petersson

4 Naturnära jobb Naturnära jobb är en rikstäckande, omfattande insats för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och ska ge en enklare väg till arbete. Nu är arbetet igång i Norrbottens län. Skogsstyrelsen har tillsammans med 26 andra myndigheter fått i uppdrag av regeringen att tillvarata den jobbpotential som finns inom de gröna näringarna och skapa enkla vägar in till arbete inom näringslivet. Skogsstyrelsen samordnar den treåriga satsningen som riktar sig till nyanlända och personer som varit utan arbete en längre tid. Satsningen innebär att totalt personer ges möjlighet till anställning hos Skogsstyrelsen, under en treårsperiod. GENOM ARBETSUPPGIFTER som naturvård i reservat, upprustning av rastplatser och inventering i skogsmark kommer verksamheten inte tränga undan övriga aktörer på arbetsmarknaden, utan istället skapa nya jobb. Arbetslagen kommer bestå av en blandning av deltagare som är nyanlända och personer som varit utan arbete en längre tid, vilket tidigare visat sig fungera mycket bra på flera håll. De nyetablerade lär sig hur en svensk arbetsplats fungerar och lär sig svenska snabbare av sina kollegor. Samtidigt får de som varit utan arbete en längre tid ett stärkt självförtroende genom att agera mentorer. Vi hoppas kunna göra skillnad för individerna, samtidigt som vi gör samhällsnyttiga insatser. Detta blir en satsning som alla vinner något på, säger Josefin Bohman, gruppchef på Skogsstyrelsen i Norrbottens län. PROJEKTET SKILJER SIG från Skogsstyrelsens tidigare arbetsmarknadsuppdrag genom att inte enbart satsa på Foto: Michael Ekstrand

5 Foto: Yaman Albolbol tillfälliga arbeten, utan även bidra till en långsiktig lösning för både deltagarna och arbetsmarknaden. Projektet fokuserar också på utbildning. Arbetsledarna utbildas för att de ska kunna lösa sitt arbete bättre, deltagarna för att individen ska lyckas med uppgifterna och förberedas inför framtiden. INOM NORRBOTTENS LÄN kommer sammanlagt 107 personer anställas inom Naturanära jobb. Dessa fördelar sig på orterna Luleå, Boden, Arvidsjaur, Gällivare, Pajala, Kalix och Haparanda. Naturnära jobb bygger som tidigare nämnts på ett nära samarbete mellan flera myndigheter däribland Länsstyrelsen i Norrbotten. Utöver Länsstyrelsen samarbetar Skogsstyrelsen även med Sveriges geologiska undersökning (SGU), Trafikverket och Naturvårdsverket. Länsstyrelsen har det samordnande ansvaret för de arbetsuppgifter som ska utföras och därför kommer många av arbetsuppgifterna att koppla till naturvårdande insatser i länet. Det kan vara allt från inventeringar till röjning av sly och skyltning etc. Men vi är också öppna för att kunna stödja kommuner och föreningar med insatser när så är möjligt, säger Kjell Wihelmsson, arbetsledare för Naturnära jobb Skogsstyrelsen i Pajala. Ett av de viktigaste målen med Naturnära jobb är att ge individen en god förberedelse inför arbetslivet. Det handlar också om att väcka intresse för de möjligheter som finns i de gröna näringarna. Inte minst kan det vara en intressant arbetsmarknad för nyanlända. För individer som aldrig etablerat sig på arbetsmarknaden eller som varit borta från den en längre tid kan det finnas positiva effekter som struktur på vardagen, erfarenhet av arbetsmarknaden, ökad självkänsla, personlig utveckling, fysiskt aktiva arbeten, utökad social gemenskap och kompetensutveckling. Text: Tobias Gramner

6 Vill du bevara skog? Du som skogsägare kan själv föreslå att områden med höga naturvärden i din skog ska få ett formellt skydd. Skogsstyrelsen arbetar efter en strategi för formellt skydd av skog för att lättare kunna prioritera vilka områden som ska skyddas och ersättning betalas ut. I Norrbotten finns många skogar som innehåller värdefulla strukturer och miljöer. Gammelskogar av olika slag, äldre tallskogar på sandig mark, kustnära landhöjningsskogar, bergbranter, ravinskogar, näringsrika granskogar, skogar vid vatten, lövträdsrika skogar samt skogar med spår av bränder är exempel på miljöer som ofta är skyddsvärda. Om man är osäker på vilka naturvärden ett område har så kan man kontakta Skogsstyrelsen för ett gemensamt besök i fält. DET HÄR SÄTTET ATT ARBETA för skydd av skog, där markägare själva kan komma in med förslag, kallas Komet. Att lämna in en intresseanmälan är ett bra sätt att registrera sitt intresse för formellt skydd. Skogsstyrelsen granskar alla intresseanmälningar och återkopplar till markägaren. I Norrbotten har Skogsstyrelsen hittills fått in 25 intresseanmälningar. Två av dessa har blivit inlösta som formella skydd och för flera områden pågår arbete med att bilda formella skydd. VID FORMELLT SKYDD av skog i Norrbotten prioriteras områden som är minst tre hektar stora och befinner sig inom en så kallad värdetrakt (utpekade områden i landskapen). Markägare som har en hög andel nyckelbiotoper på fastigheten är särskilt prioriterade för formella skydd. Även tätortsnära skogar med höga naturvärden anses extra viktiga. I arbetet med formellt skydd av skog samarbetar Skogsstyrelsen med Länsstyrelsen i Norrbottens län. Text & foto:: Tobias Gramner Läs mer på: och

7 Hyggesfritt skogsbruk Hyggesfritt skogsbruk bidrar till skog med variation och kan vara ett lämpligt alternativ för skogsägare som inte vill skapa hyggen på fastigheten. Hyggesfritt skogsbruk har blivit alltmer populärt de senaste åren och fler skogsägare ser fördelar med metoden. Den skogsägare som vill använda skogen till rekreation eller redan har flera hyggen på fastigheten, kan tack vare metoden bruka sin skog allt mer varierat. Det som kännetecknar skogar som brukats med hyggesfria metoder är att marken alltid är skogbevuxen och skogskänslan finns kvar. Hyggesfritt gynnar även miljö- och naturvärden genom att många arter är beroende av skogar med lång kontinuitet, samtidigt som det kan ge ekonomisk avkastning. Det finns flera olika metoder av hyggesfria åtgärder att välja mellan, beroende vad som är lämpligt för det enskilda beståndet utifrån trädslag och markförhållanden. Blädning är en metod där enskilda träd avverkas, ofta de grövsta. Används metoden luckhuggning avverkas luckor som är mellan meter stora och där får den nya skogen växa upp. När föryngringen är säkerställd kan en ny lucka tas upp. Överhållen skärm innebär att man genom återkommande utglesningar låter ny skog komma upp samtidigt som den äldre skogen avverkas i olika omgångar. Alla skogar är inte lämpliga för hyggesfria metoder, men Skogsstyrelsen anser att andelen hyggesfritt bör öka. Det är ett bra komplement till den skogsbruksmetod vi använt under väldigt lång tid nu trakthyggesbruk där skogen avverkas med efterföljande markberedning, hyggesrensning och plantering. Med hyggesfritt skogsbruk finns fler möjligheter för områden där den traditionella metoden inte är lämplig eller i de fall skogsägarna önskar en mer skoglig känsla. Text: Erik Henriksson Foto: Johan Nitare Träff om hyggesfritt skogsbruk planeras under sommaren. Håll utkik här: sjalvservice/skogstraffar/

8 Att få ett beslut Har du fått ett beslut om föreläggande angående återväxtåtgärder från Skogsstyrelsen? Om du har det kan det vara bra att veta vad det innebär. I Skogsstyrelsen arbetsuppgifter ingår att vi bevakar att skogsvårdslagen följs, och även de delar av miljöbalken som rör skogsbruksåtgärder. Vägledning om lagens krav, beslut om förbud eller föreläggande och anmälan om misstanke om brott är exempel på åtgärder som vi arbetar med i vårt tillsynsarbete. Beslut om föreläggande ny skog Ett föreläggande är ett beslut som innebär att den som beslutet gäller måste utföra en åtgärd eller att åtgärden måste utföras på ett visst sätt. När vi uppmärksammat att lagens krav på plantantal och högsta tillåtna luckighet inte uppfyllts, kan vi besluta om att förelägga markägaren att markbereda och plantera. I beslutet står sista datum som du har att utföra åtgärderna, annars riskerar du att behöva betala vite. Kommunikation Innan du får ett beslut av oss kommer Skogsstyrelsen att kommunicera med dig, det sker skriftligt via brev eller muntligt via telefon. Det innebär att vi underrättar dig om att Skogsstyrelsen förbereder ett beslut, men det är även en möjlighet för dig som markägare eller verksamhetsutövare att lämna synpunkter. Vite Beslutet är nästan alltid förenat med ett vite. Vite är ett påtryckningsmedel för att få någon att följa ett beslut. I ett beslut om föreläggande eller förbud anger vi ett vitesbelopp som gäller om beslutet inte följs. Den som följer beslutet behöver inte betala vitet. Om beslutet däremot inte följts ansöker vi hos domstol om att vitet ska dömas ut. Delgivning När du får ett beslut, bifogas även ett delgivningskvitto som du ska skriva under och returnera. Det är viktigt att du gör det så att Skogsstyrelsen vet att du blivit delgiven beslutet. Om du inte gör det kan Skogsstyrelsen använda sig av rekommenderad post eller delgivningsman. Våga fråga Har du frågor eller funderingar kring beslutet ska du inte tveka att kontakta oss, antingen den tjänsteman som står på beslutet eller genom att ringa vår växel. Text: Dan Hagström Foto: Michael Ekstrand Om ni vill ha kontakt med någon från distriktet så besök vår hemsida Ansvarig utgivare: Maria Larsson Redaktör: Tobias Gramner Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand