Strategi för tätortsnära friluftsliv
|
|
- Maja Kristin Danielsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sida 1/12 Strategi för tätortsnära friluftsliv Mål och syfte Målet med strategin är att beskriva avgörande vägval och ställningstaganden för att Kungsbacka kommun ska utvecklas till en hälsosam kommun med tillgängliga områden för friluftsliv och natur enligt uppställda nationella mål. Strategin utgår från Kungsbackas vision 2030 om en hållbar stad och kommun. Strategin berör flera mål som kommunen ska följa i sin dagliga verksamhet: övergripande nationella mål som landskapskonventionen, barnkonventionen, miljömålen, folkhälsomålen, skolans närhet till naturen men även kommunfullmäktiges prioriterade mål. Strategin för det tätortsnära friluftslivet ska komplettera kommunens översiktsplan för det tätortsnära friluftslivet.
2 Sida 2/12 Strategin geografiska omfattning Strategi för det tätortsnära friluftslivet omfattar områden inom tätorter och inom gång - och cykelavstånd från våra tätorter.
3 Sida 3/12 Vägval Inriktningar Med stöd av angränsande kommuners arbete har fyra områden valts ut som strategier för det tätortsnära friluftslivet i Kungsbacka kommun. Sött och salt Attraktivt grönt Till fots och i rörelse Du får, du kan, du vågar Sött och salt - vatten för många Kungsbacka har en unik plats vid vattnet, både hav och sjöar. Det finns 10 mil kust, 140 sjöar och många vattendrag. Tillgången till bad och vatten är för alla, även besökare, och vi har ett regionalt ansvar för tillgång till kusten. Staden växer och även Kungsbacka tätorts invånare ska ges tillgång till utomhusbad i det fria. Vi vill stärka kopplingen till att se och vara vid vatten och att kunna ha utomhusaktivitet vid vattnet. Alla ska kunna komma till vattnet oavsett färdmedel, både via gång- och cykelvägar samt stråk från kollektivtrafik och parkeringsmöjlighet och gästplatser för båtar. Vatten som element är viktigt för rekreation och därför ska även ytor för dagvattnet utnyttjas som en resurs samt ytor för klimatanpassning. I Kungsbacka finns stora möjligheter till nya lättillgängliga och spännande miljöer vid vatten.
4 Sida 4/12 Gör det möjligt att röra sig längs vatten Idag är kommunens många vattendrag och sjöar en outnyttjad potential. Det är attraktivt att röra sig längs vatten och vattendragen ska ges en tydligare roll i utemiljön och användas som utgångspunkt i rekreationsmiljöer. Genom att skapa stråk längs vattendragen kan tillgängligheten öka och olika delar av kommunen bindas ihop. Samtidigt kan flanörerna njuta av en vacker natur. Befintliga stigar ska utnyttjas både i nya och befintliga miljöer. Planera en kust för alla Havskusten lockar och samlar många intressen. Den ska vara offentlig och tillgänglig för alla vare sig du promenerar, surfar, åker skridskor, fiskar, kommer med båt eller dyker. Vi ska erbjuda tillgängliga stränder med goda möjligheter att röra sig längs kusten, både till fots och genom tillgängliga stråk, där stråken erbjuder goda möjligheter att se och sitta. Vi ska utnyttja vår unika mångfald med stränder och klippor och i takt med en ökad andel äldre befolkning ökar möjligheterna för tillgänglighetsanpassade bad. Vi har både ett regionalt och lokalt ansvar för en ökad befolkning som vill bada och vara vid vår fantastiska resurs, havet. Båtliv och hamnen som mötesplats Våra större hamnar är utmärkta platser för liv, rörelse och rekreation för alla. Hamnarna kan vara utgångspunkter för stråk utmed kusten med god tillgänglighet och livfullhet. Hamnar är besöksmål som ska utvecklas både med fokus på besökare från havet och från land. Vi ska erbjuda möjlighet att vistas i hamnen och göra den tillgänglig för alla och funktionshindrade ska kunna röra sig i och omkring hamnen. Här ska finnas parkeringar för både bil och cykel.
5 Sida 5/12 Planera med vatten som en tillgång i bebyggd miljö Vatten är en förutsättning för en grönskande utemiljö men det kan utnyttjas bättre i den bebyggda miljön. Både naturligt vatten som bäckar och dammar, men också dagvatten kan användas för att skapa tilltalande boendemiljöer, upplevelser och biologiskt rika miljöer. För att lyckas med vattenfrågan är det en förutsättning att den behandlas tidigt i planeringsprocessen och med ett nära samarbete mellan olika ansvarsområden. Samt att ha ett övergripande förvaltningsperspektiv för att uppbyggda kvalitéer ska bestå. Attraktivt grönt - utveckla och utnyttja I och kring Kungsbacka stad och dess tätorter finns stora grönytor som används flitigt och vissa används inte alls, men dessa kan förädlas både med byggnation och ökad tillgång till det gröna, vilket ger högre värden för både människor och djur. Kungsbacka kan utveckla idéer kring kompensation vid omvandling av gröna ytor för att öka attraktiviteten och tillgängligheten samtidigt som de kan utnyttjas för förtätning. Kungsbacka bör arbeta för att öka den biologiska mångfalden, istället för monokulturer som gräsmattor. Antalet gröna sittplatser och mötesplatser ska öka och möjligheten för lärande utomhus ska ges större plats. Skapa gröna rum för paus och vila samt för lek och spontanaktivitetsytor Förtäta med upplevelser, vila och kvalité Befolkningen ökar och fler vill ta del av utemiljön. En plats med många aktiviteter används av många människor, och folkliv är en attraktion i sig men det behöver även finnas rofyllda miljöer. När man förtätar måste man ta hänsyn till att den befintliga grönstrukturen kan ta emot fler
6 Sida 6/12 människor. För dagens grönytor bör kommunen ta aktiv ställning för hur de ska utvecklas eller bevaras. Vid exploateringar ska man undvika att skada befintliga natur- och rekreationsvärden. Ibland kommer värden ändå att skadas eller försvinna och då bör man ersätta dessa. Kungsbacka bör ta fram en princip för gröna kompensationsåtgärder vid exploatering. Planera och ta till vara platsers kvalitéer Kungsbacka och dess tätorter expanderar och nya stadsdelar planeras. För att säkra tillgången på grönytor och yta för friluftsliv behöver nya platser och omården planeras och skapas. Inför varje bebyggelseexploatering ska en noggrann inventering av natur- och rekreationsvärden genomföras för att kunna ta till vara på befintliga kvalitéer när nya utemiljöer skapas även för boende utanför det aktuella projektområdet. Det handlar om karaktär, kulturhistoriska och biologiska värden. Detta gäller både i nya och befintliga områden, i synnerhet i centrala lägen. Skydda grönområden med höga natur- och rekreationsvärden Det finns många platser med höga natur- och rekreationsvärden. För att garantera att de finns kvar, även för framtida generationer, bör de skyddas långsiktigt. Detta kan göras på flera olika sätt: genom att inrätta natur- eller kulturreservat, genom naturvårdsavtal eller biotopskydd, eller med detaljplaneläggning. Kommunen kan också köpa in eller byta till sig sådana områden för att säkra områdets värden. Vid planläggning ska grönytor ses i ett större sammanhang och utifrån sin utvecklingspotential. På så vis kan vi undvika att viktiga stråk byggs bort eller att grönytor naggas i kanten.
7 Sida 7/12 Utnyttja ekosystemens tjänster och förtäta med biologiska värden Våra ekosystem förser oss med en mängd tjänster och varor, exempelvis vattenrening, pollinering av frukt- och bärodlingar, träråvaror och reglering av det lokala klimatet. Något som är mest resurseffektivt om naturen gör jobbet. Kommunen ska därför utnyttja ekosystemtjänster i större grad, både genom att använda befintliga ekosystem och genom att skapa nya. I den bebyggda miljön och i naturen finns en mängd platser med en stor potential att öka de biologiska värdena. Många arter behöver ett nätverk av miljöer för fortplantning, födosök och förflyttning. Platser med ett rikt växt- och djurliv upplevs dessutom som värdefulla av många människor, i synnerhet för våra skolor. Exempelvis kan vi plantera träd för att skapa framtidens gröna lungor, för att ge nya bostadsområden karaktär och kvalité samt för att utnyttja trädens förmåga att ge ett behagligt lokalklimat. Områden med potential för ett rikt djur- och växtliv bör identifieras och värderas. Till fots och i rörelse - tillgång och tillgängligt Att kunna tryggt röra sig fritt både till fots och med cykel är en förutsättning för god livskvalité för alla, i synnerhet unga och gamla. I Kungsbacka bor många barnfamiljer och att cykla till kompisar på egen hand, till skolan och till fritidsaktiviteter bör vara en självklarhet. Att kunna gå rundor med hunden eller vännerna är hälsobefrämjande för alla åldrar. Utegym, utomhusleder och motionsspår ska finnas i alla kommunens tätorter. Vägars barriäreffekter ska minskas och kollektivtrafiken hållplatser ska med lätthet kunna nås av alla, både till fots och med cykel. Hållplatser och hundrastplatser ska finnas utmed stråk och platserna ska även fungera för möten mellan människor.
8 Sida 8/12 Tillgängliga stråk både till fots och med cykel skapar också helt nya möjligheter såsom Kattegattleden och möjligheter både för vardagsutflykten och turism. Tryggheten är en grundsten för att möjligheten att röra sig fritt ska finnas året om och belysning och skötsel en viktig faktor. Bind samman och skapa rundor En grundsten för folkhälsan är ett aktivt liv med motion, natur, promenader och sociala möten. Sätter vi människan i centrum skapas förutsättningar för promenader och cykelturer, vilken även skapar en befolkad utemiljö som upplevs trygg och trivsam. Genom att binda samman värdefulla platser och målpunkter, skapa möjlighet att går rundor och länka ihop olika delar av tätorterna samt kommunen kan samband och orienterbarhet skapas. Viktiga gång- och cykelstråk ska vara väl omhändertagna, belysta och ha god kontakt med omgivande bebyggelse för att upplevas som trygga året runt. Välbefinnande och spring i benen Att vara i naturen är positivt för vår hälsa och vårt psykiska välbefinnande. Naturen ger möjlighet till fysiskt aktivitet, vilket i sig är positivt för hälsan, men ger också minskad stress och oro samt ökad koncentrationsförmåga. Motionsspår anpassat för hela säsongen bör utvecklas i anslutning till våra tätorter. Bryt barriärer och gör tillgängligt Alla ska kunna ta del av utemiljön. Planera för funktionsnedsatta, äldre med rullatorer, vuxna med barnvagn och barn på egen hand. Tänk året runt, även den mörka tiden och på utvalda sträckor i naturmark. I våra tätortsområden finns barriärer bestående av infrastruktur och jordbrukslandskap och vattendrag. Barriärer måste överbryggas för att ge
9 Sida 9/12 möjlighet till ökad rörelse för både djur och människor genom att kontakten över vägen och tätorternas olika delar ökar. I framtida planarbete ska barriärer undvikas och i befintliga områden ska barriäreffekter minskas. För alla tätortsnära områden ska en inventering genomföras och förslag tas fram. Informera och kommunicera För att ha möjlighet att besöka och värna natur- och rekreationsområden är det viktigt att känna till att de finns, att hitta dit och att hitta på plats. Förutom befintliga invånare och tillfälliga besökare finns ett stort informationsbehov hos nya inflyttade invånare utan tidigare koppling till Kungsbacka. Genom att informera om olika platsers möjligheter och värden kan vi skapa ett intresse och en nyfikenhet att vilja besöka områden runt om i kommunen. Informationsmaterial om besöksmål i utemiljön behöver tas fram för olika målgrupper, och finnas tillgängligt både digitalt, tryckt och på plats i utemiljön. Skapa lekfulla miljöer Att leka är att lära, både för barn och vuxna. Genom att integrera lek på fler ställen än de traditionella lekplatserna kan vi skapa mer tillåtande miljöer som uppmuntrar till rörelse. Barns utforskande på egen hand ska göras möjlig. Där spelar den bostadsnära naturen en viktig roll för lek där man kan hoppa, studsa, springa, bygga kojor och uppleva äventyr. Även utomhusgym, spontanidrottsplatser, motionsområden och utflyktslekplatser behöver utvecklas och skapas med fokus på lekfullhet, attraktivitet och användning året runt. Riktlinjer kring lekplatser kan tas fram för att utreda dagens lekplatsbehov samt för att se nya möjligheter för lek, inte bara för de allra minsta.
10 Sida 10/12 Du får, du kan, du vågar - utrymme för initiativ Ytor för gemensamma aktiviteter blir allt viktigare ju fler vi blir. Ingen ska behöva åka bort för att kunna utöva spontana aktiviteter tillsammans med andra, leka eller mötas med krav på organisation och sport. Kungsbacka ska erbjuda tillåtande platser för brännboll och midsommarfirande, odling på allmän plats, folkliv och platser att bara få vara på i alla tätorter. Ytor kan vara flexibla över året genom parklets (allmänna sittplatser på parkeringar) och parkeringar som blir skateparker över sommarlovet. I våra tätortscentrum ska vi kunna tillåta torghandel och tillfälliga serveringar (foodtrucks) och det ska finnas tillgång till barntillåtna ytor i centrum. Våra gemensamma ytor ska vara tillåtande, välkomnande, tillgängliga, inkluderande och med ett tillåtande näringsliv som ökar tillgängligheten för fler såsom glass vid stranden och kanotuthyrning. Utveckla utflyktsområden I Kommunens olika landskap finns ett stort antal unika utflyktsmål och ännu oupptäckta smultronställen. Genom att utveckla dessa, skapa fler anordnade platser samt informera om dem kan en mängd upplevelser erbjudas för både kommunens invånare och besökande turister. Naturupplevelser och landskapets variation kan förstärkas med djärv arkitektur i utkikstorn, grillplatser, pulkabackar och vindskydd. För att anpassa till nya invånare och tillfälliga besökare krävs skyltning, ordnad skötsel, papperskorgar och tillgänglig information. Skapa plats för lärande utomhus Naturen är bra för inlärning: koncentrationen och sinnena skärps. Alla ska ges möjlighet till utomhuspedagogik med utemiljön som kunskapskälla. Exempelvis kan klassrum skapas utomhus, elever ta ansvar för skötsel eller kojbyggarläger arrangeras. Samverkan mellan
11 Sida 11/12 pedagoger och markförvaltare behöver stärkas. Ytor och plats för skogen i skolan ska finnas i närheten av alla kommunens skolor. Ge förutsättning att delta och sätta avtryck Många vill var med och påverka sin omgivning. Avtryck kan skapa engagemang, delaktighet och samhörighet som resulterar i kreativa idéer. Genom att utveckla former för olika aktörer och privatpersoner att sköta och ta ansvar för delar av utemiljön värdet för allmänheten öka, den lokala samhörigheten stärkas och den biologiska mångfalden öka. Detta ska ske på sätt som säkrar den allmänna tillgången och inte utesluter annan användning. Kommunen ska uppmuntra och bemöta lokala initiativ från föreningar och invånare genom att bidra med kunskap, inspiration eller ersättning. Olika former för dialog, särskilt i arbete med närmiljön, behöver utvecklas så att alla ges möjlighet att göra sin röst hörd. Blanda aktiviteter och tillåt tillfälliga evenemang Många av kommunens utemiljöer kan göras mer välkomnande. Genom att blanda aktiviteter för olika målgrupper kan utbyte skapas tillsammans med ett rikt folkliv som gör att man vill stanna ute länge. Det ska ges utrymme för tillfälliga evenemang under hela året - till exempel midsommarfirande, parkmusik, friluftslopp, kulturfestivaler och skridskoåkning på torg. Privata initiativ ska uppmuntras och allmänna lokaler till exempel skolor och förskolegårdar kan öppnas upp för aktivitet på kvällar och helger. Experimentera och utmana med konst och tillfällig arkitektur Med konst och tillfällig arkitektur kan vi experimentera i utemiljön och skapa dialog om vad platser kan och borde vara, utmana invanda föreställningar samtidigt som historier skapas och saker sker. När det finns ett behov av att ändra platsers funktion är detta arbetssätt värdefullt för att testa alternativ för platsens användning och möjligheter.
12 Sida 12/12 Användning av konst och tillfällig arkitektur integreras till att bli en del av kommunens arbetssätt genom samverkan och används särskilt i stadsomvandling. Exempelvis kan en byggtomt bli en tillfällig park och paviljonger tillåtas med restaurang med tillfälliga bygglov. Ansvar för genomförandet Huvudansvariga för strategin och dess uppföljning är den nämnd som ansvarar för kommunens friluftsverksamhet. Beslutad av: Kommunstyrelsen Dokumentets datum: Ansvarig förvaltning: Förvaltningen för Kultur och Fritid Kontakt: Kungsbacka direkt , info@kungsbacka.se Kungsbacka kommun, Kungsbacka
Strategi för det tätortsnära friluftslivet. Förslag till. Strategi för. Tätortsnära friluftsliv KUNGSBACKA KOMMUN
Förslag till Strategi för det tätortsnära friluftslivet Strategi för Tätortsnära friluftsliv KUNGSBACKA KOMMUN Strategi för det tätortsnära friluftslivet Om dokumentet Strategi för det tätortsnära friluftslivet.
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.
2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar
F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster
En ny grönplan för Eskilstuna kommun strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster Eskilstuna industristad i omvandling som växer genom förtätning Ställningstaganden
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan
Riktlinje för utomhuslek i
1(5) Riktlinje för utomhuslek i Diarienummer Fastställt av Datum för fastställande 2018/40 Kultur- och fritidsnämnden 180619 Dokumenttyp Dokumentet gäller för Giltighetstid Riktlinje Alla nämnder, bolag,
Program för utomhuslek i
1(5) Program för utomhuslek i Diarienummer Fastställt av Datum för fastställande 2018/40 Kultur- och fritidsnämnden 180619 Dokumenttyp Dokumentet gäller för Giltighetstid Program Alla nämnder, bolag, kommunalförbund
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys
Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys för Detaljplan Västra Forsa, Bollebygd kommun 2018-05-08 2018-06-01 SKA/BKA Västra Forsa 1 Inventering Hur fungerar området idag? Hur fungerar platsen för
Social konsekvensanalys
Dnr: PLAN.216.331 217-3-2 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av Bjärby 7:1 m.fl. Nättraby, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark
FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning
FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE Gävle kommun 2018-11-08 1 Ortofoto avgränsning FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE FOKUSOMRÅDEN Norra Brynäs en stadsdel vid vatten och grönska Norra Brynäs
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD
Tomtebogård gröna kvaliteter
Tomtebogård gröna kvaliteter Vad kan det gröna bidra med i ny stadsdel Utgå från förutsättningarna Stadsbyggnad samverka med bebyggelse, skapa spännande stad Skapa ett nätverk av gröna och blå platser
Bevara barnens skogar
Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer
Strategi för offentliga rum - en del av framkomlighetsstrategin. Fariba Daryani Stockholms stad
Strategi för offentliga rum - en del av framkomlighetsstrategin Fariba Daryani Stockholms stad BILDSPEL STRATEGI FÖR OFFENTLIGA RUM Utveckling av Stockholms trafikstrategi Framkomlighetsstrategin Antogs
Uppdrag. Erfarenhet från att arbeta med det gröna strategiskt. Lars Johansson
Uppdrag Erfarenhet från att arbeta med det gröna strategiskt Lars Johansson 2016-05-26 2016-07-29 Begreppet Grönstruktur Boverket: Grönstruktur i städer och tätorter är, liksom bebyggelsestruktur och trafikstruktur,
Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15
Sida (5) Förvaltning: Kultur- och fritidsförvaltningen Ansvarig: Administration Dokumenttyp: 382 Diarienummer: ST 265/5, FN 47/5 Beslutat av: Kommunfullmäktige Publiceringsdatum: 209-0-29 Revideras: 2023-0-28
Västra Ingelstad Dialogworkshop. Sammanställning
Västra Ingelstad Dialogworkshop Sammanställning 19060 Bakgrund Bymiljöprogram Vellinge kommun har tagit fram stadsmiljöprogram och bymiljöprogram för flera orter i Vellinge. Syftet är att fånga upp karaktären
Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås
Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås - Framtid Vallås Utvecklingsprogrammet beskriver den gemensamma framtidsbilden och viljeinriktningen för Vallås. Programmet har tagits fram i dialog med invånare,
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-05-08 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Därför har vi fått utmärkelsen Sveriges Friluftskommun 2010
SUNDSVALL Sveriges Friluftskommun 2010 Därför har vi fått utmärkelsen Sveriges Friluftskommun 2010 Sundsvalls kommun är sverigebäst på friluftsliv genom en medveten satsning på att öka sundsvallsbornas
8. Grönområden och fritid
8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-04-05 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA
En sammanfattning 2 (12) Januari 2019. Kortversion av rapporten Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA. Författare: Kenneth Berglund, utredare Stadsutveckling, Hyresgästföreningen, kenneth.berglund@hyresgastforeningen.se
Social konsekvensanalys
Dnr: PLAN.2010.3654 2016-01-29 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av Torstäva 9:43 Torsnäs, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark
Socialt konsekvensanalysverktyg (SKA) i Uppsala kommun. Stadsbyggnadsförvaltningen
Socialt konsekvensanalysverktyg (SKA) i Uppsala kommun Mål och budget 2016-2018 SBF har många krav och utmaningar ÖP Mål & budget CEMR Landsbygdsprogram City lab-certifiering Bostadspolitisk strategi
Vänersborg - lokala värden
Vänersborg - lokala värden Inledning Vi är två ungdomar som under fyra veckor har sommarjobbat för Vänersborgs kommun med Agenda 21 och folkhälsa. Som projektarbete har vi genom en enkätundersökning valt
ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.
ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen
Natur- och friluftsplan för Finspångs kommun -lägesrapport
Natur- och friluftsplan för Finspångs kommun -lägesrapport 2018-09-10 Bakgrund Prioriterat uppdrag 2018 uppdatera objektskatalogen (prioriterat sedan tidigare) ta fram en friluftsplan (prioriterat sedan
Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige
Den goda kommunen med 13000 invånare 2027 Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-14 137 Den goda kommunen Den goda kommunen är du och jag. Och alla andra förstås. Den goda kommunen är ett uttryck för vår
Plats: torparängen/ sollentunaholm Norrviken
Elsa Palmheden och Emelie Adamek Plats: torparängen/ sollentunaholm Norrviken Beskrivning: I kursen hållbart samhälle ska vi utveckla en plats i Sollentuna. Vi har valt torparängen och sollentunaholm i
Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar
Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar KARAKTÄRSOMRÅDEN Jordbrukslandskapet mellanrummen 167 Karaktärsområde III
Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten
Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt
3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering
3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå
Karlskrona kommun ser det som en självklarhet att planera för social hållbarhet!
SKA SOCIA L KO NSEK VENSA N A LYS Karlskrona kommun ser det som en självklarhet att planera för social hållbarhet! Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten främja en samhällsutveckling
Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen
Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen Syfte tar sin utgångspunkt i naturvärden Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk
Policy för allmänna kommunala aktivitetsplatser och lekplatser
Policy för allmänna kommunala aktivitetsplatser och lekplatser Antagen av kommunfullmäktige 2015-09-28 95, diarienummer KS 2010/269. Bakgrund I Vaggeryds kommun finns idag 19 allmänna lekplatser som förvaltas
TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN
TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN NY ÖVERSIKTSPLAN FÖR TANUMS KOMMUN IDENTITET OCH FRAMTID Tanums kommun Grebbestad Fjällbacka Rabbalshede Lur Resö Hamburgsund Bullaren Östad Tanumshede Gerlesborg Sannäs Havstenssund
Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
En renässans för friluftslivet?
En renässans för friluftslivet? Propositionen 2009/10:238 - Framtidens friluftsliv Regeringsuppdrag till Naturvårdsverket: Förslag till mål för friluftslivspolitiken, (Naturvårdsverkets rapport 6476 mars
STADSBYGGNADSKONTORET, Grönstrukturplan Åsa Lindblom,
Grönområden bidrar med 84 procent av svenskarna svarar att det är mycket viktigt med träd i städer. (sifo) drygt 60 procent mindre regnvatten rinner av från asfalterade ytor med träd jämfört med rena asfaltytor
Markanvisning som Socialt Instrument Hur då?
Markanvisning som Socialt Instrument Hur då? Fiktiv plats: Fastigheterna är belägna i Lerums tätort cirka 700 meter från Lerums centrum. I gällande översiktsplan, ÖP 2008, anges markanvändningen till befintlig
Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).
Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.
Dialogmöte Exercisheden
Dialogmöte Exercisheden Anteckningar från möte #1 med allmänheten (21 januari 2017) Varför är vi här? Stadsbyggnadskontoret har bjudit in till ett antal dialoger kring utvecklingen av Heden på temat Vad
Lekplatser. Lekplats Vivelparken (överst), naturlek i Herrängsskogen (ovan t.v) och Kristallparkens parklek (Pärke, 2015; ovan t.h).
Lekplatser För barnen i den täta staden är det av stor betydelse att trafikens effekter som buller, föroreningar och framförallt barriärer minskas och överbryggs så att en god tillgång på lekområden kan
Öresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni
Öresundsvägens utvecklingsområde Projektforum 2 juni Agenda 13.00 Start. Välkommen, presentation 13.15 Knäckfrågor just nu i projektet 13.30 Tema-WS Disposition grön-blå infrastruktur Inledning om vad
Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör
Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör SUNDBYBERGS STAD Så här utvecklar vi Hallonbergen och Ör DET HÄR ÄR ETT DOKUMENT som anger hur stadsutvecklingen i Hallonbergen
Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström
Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön
Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar
DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,
Bilaga 1. Sammanställning av underlag som berör Röda stugan
Bilaga 1. Sammanställning av underlag som berör Röda stugan Del 1. Nu gällande översiktsplan, Promenadstaden. Det finns flera saker som efterfrågas i gällande översiksplan och som Röda stugan kan hjälpa
Barnperspektivet Blackebergs nya studentbosta ders pa verkan pa barnen i omra det
Barnperspektivet Blackebergs nya studentbosta ders pa verkan pa barnen i omra det 2013-06-14 Skrivet av: Åsa Lindgren Sweco TransportSystem Sweco TransportSystem AB 1(6) Bakgrund I Blackeberg planeras
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium
2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen
Fastighetskontoret Park- och Naturförvaltningen Miljöförvaltningen Trafikkontoret Idrott- och föreningsförvaltningen Kretsloppskontoret Annan: Datum:
Sida 1/12 Utvärdering av behov av KOMPENSATIONSÅTGÄRDER för rekreativa och ekologiska er Ärendets namn Diarienummer Stadsdel Handläggare, SBK Utvärderingen har gjorts i samarbete med Reviderad Fastighetskontoret
Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.
2 Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut. Stadsdelen ska växa fram i unik samverkan och bli en internationell
Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag
Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Vad är en översiktsplan? En långsiktig och hållbar målbild för användning av mark, vatten och bebyggd miljö En samlad framtidsdiskussion med medborgarna och
Möts och umgås. Äter och fikar
Bilaga 3 Sammanställning av webbenkätens fritext (6 oktober - 1 november). Tolka sammanställningen: De olika färgerna representerar kategorier som innehåller olika aktiviteter. Varje aktivitet beskrivs
Samråd om förslag till Hagsätraskogens naturreservat
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Avdelningen för utveckling, lokaler och stadsmiljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-05-04 Handläggare Fredrik Holmgren Telefon: 08-50814050 Till Enskede-Årsta-Vantörs
Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/592 2014-01-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna
Social konsekvensanalys
Dnr: PLAN.2015.3625 2017-01-30 Social konsekvensanalys Lanternan 3 m.fl. Hästö, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten främja
HANDLINGSPLAN BILAGA 1. GRÖNPROGRAM FÖR LUNDS KOMMUN
VERSION 2019-04-24 HANDLINGSPLAN BILAGA 1. GRÖNPROGRAM FÖR LUNDS KOMMUN 1 Om handlingsplanen Handlingsplanen tar utgångspunkt i Grönprogram för Lunds kommun och syftar till att förverkliga grönprogrammets
Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?
SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,
STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING
STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer
WORKSHOP OM UTOMHUSAKTIVITETER I DET FRAMTIDA BRUNNSHÖG - 10/11 2012
SAMMANSTÄLLNING AV: WORKSHOP OM UTOMHUSAKTIVITETER I DET FRAMTIDA BRUNNSHÖG - 10/11 2012 Den 10 november genomfördes en öppen workshop med boende och verksamma på Brunnshög, Östra Torn och Norra Fäladen.
Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013
Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013 innehåll Varför svaga samband? Konkreta åtgärder/exempel för att stärka upp de svaga sambanden?
Grönare Stockholm- Förslag till nya riktlinjer för planering, genomförande och förvaltning av stadens parker och naturområden
Skärholmens stadsdelsförvaltning Stadsutveckling och medborgarservice Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Handläggare Love Örsan Telefon: 08-508 24 019 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Grönare Stockholm- Förslag
Socialdemokraternas vision för Hjärup
Socialdemokraternas vision för Hjärup 1 Pierre Sjöström, kandidat till fullmäktige och uppdraget som kommunstyrelsens ordförande Hjärup är den tätort som växer mest i vår kommun. Expansionen innebär utmaningar,
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Tekniska nämndens uppdragsplan 2015
Tekniska nämndens uppdragsplan 2015 2015-03-12 Uppdragsplan 2015 TN-2014/0721 Antagen vid tekniska nämndens möte den 12 mars 2015. I enlighet med styrmodellen för Norrköpings kommun tar nämnderna varje
Grönstrategi Tät och grön stad Helena Bjarnegård Stadsträdgårdsmästare
Grönstrategi Tät och grön stad Helena Bjarnegård Stadsträdgårdsmästare Parker och naturområden Park- och naturförvaltningen förvaltar 11 900 hektar mark och vattenområden, vilket gör oss till stadens största
Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt
Helsingborg och Malmö Bygg tätt och grönt Två stadsträdgårdsmästare! Oh no Martin Hadmyr Helsingborg Ola Melin - Malmö Gemensam utmaning - Pågående urbanisering. 85% av befolkningen bor på 1,3% av Sveriges
rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur
Halmstads Från insektsliv till Friluftsliv Halmstads kommun är fantastisk med sin rika och omväxlande natur, där kusten, åarna, myrmarkerna, slättlandskapet, skogarna och stadsmiljöerna skapar en variation
SAMRÅDSFÖRSLAG. Sammanfattning
SAMRÅDSFÖRSLAG Sammanfattning Övergripande strukturer Planförslaget Stråk och barriärer Stadsplan 2017 är ett sätt att testa om ÖP 2010:s strategier kring förtätning håller och om vi klarar av befolkningsökningen
TROLLHÄTTANS PARKPROGRAM
TROLLHÄTTANS PARKPROGRAM - 2016 Antagandehandling November 2016 Producerad av: Projektledare: Referensgrupp: Text: Foto: Illustrationer: Trollhättans Stad, Stadsbyggnadsförvaltningen Linn Arnås, Projektanställd
Lekvärdefaktor. Det väsentliga är nog att inte tro att man ska få någon färdig produkt utan det här är en utveckling ständigt över tid.
Lekvärdefaktor Inspiration till grönare skolgårdar med barnperspektiv Det väsentliga är nog att inte tro att man ska få någon färdig produkt utan det här är en utveckling ständigt över tid. Vuxna, barn,
KOMMUNÖVERGRIPANDE GRÖNSTRUKTUR
KOMMUNÖVERGRIPANDE GRÖNSTRUKTUR 137 dem i ett större sammanhang och länka dom till var- - Sjöarp var bondeskogsbrukets vagga i Blekinge och tillika ett centrum för naturvård, scouting och för fältbiologernas
Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun
Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun Föredragets frågeställningar Så blir översiktsplanen ett mer strategiskt
Regional, översiktlig och strategisk planering
Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och
Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering
Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering Hållbar kommun, 23 Januari 2018 Jörgen Sundin, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-01-24 1 Vad
K O RT V E R S I O N
KORTVERSION Sedan 2013 är Göteborgs Stads kulturprogram ett styrdokument för alla verksamheter i Göteborgs Stad. Kulturprogrammet visar hur Göteborg ska utvecklas till en ledande stad för konst, kultur
Workshop med politiker och tjänstemän Del 1: Friluftsområden, friluftsaktiviteter och deras tillgänglighet
Grön strategi Bilaga 8 Workshop med politiker och tjänstemän 160302 Del 1: Friluftsområden, friluftsaktiviteter och deras tillgänglighet STYRKOR Vilka styrkor har våra friluftsområden, leder och friluftsaktiviteter?
Barriäreffekter för friluftsliv, flora och fauna vid Söderleden Mölndals stad, Västra Götalands Län
Åtgärdsvalsstudie Barriäreffekter för friluftsliv, flora och fauna vid Söderleden Mölndals stad, Västra Götalands Län SAMMANFATTNING 2013-11-08 Projektnummer: TRV 2013/17980 1 Dokumenttitel: Skapat av:
JIL Stockholms läns landsting i (4)
JIL Stockholms läns landsting i (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Grönstrukturplan för Nynäshamns stad Arendebeskrivning
Året är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden.
vårt håbo 2030 Året är 2030 Året är 2030 och Håbo kommun i hjärtat av Mälardalen är en plats för hela livet. Det bor 25 000 invånare i vår växande kommun och vi har hög kvalitet i alla våra verksamheter.
KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN
KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN YSTADS KOMMUNS VISION Ystad är porten till framtiden och omvärlden. Här finns en god miljö för kreativa idéer. Företagen verkar såväl lokalt som globalt. Mångfald av fritid
Helhetssyn på blågröna lösningar CATHARINA STERNUDD, HÅLLBAR STADSGESTALTNING, LU
Helhetssyn på blågröna lösningar CATHARINA STERNUDD, HÅLLBAR STADSGESTALTNING, LU Presentationens innehåll När regnvattnet tar plats i stadsmiljön Blågröna lösningar och multifunktionalitet Vatten i stadsmiljön
Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030
Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till
Program för miljöövervakning av biologisk mångfald och relaterade ekosystemtjänster. Svar på remiss från miljö- och hälsoskyddsnämnden
Dnr Sida 1 (7) 2017-04-20 Handläggare Magdalena Möne 08-508 262 47 Till Trafiknämnden 2017-05-18 Program för miljöövervakning av biologisk mångfald och relaterade ekosystemtjänster. Svar på remiss från
3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län
Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens
Policy. Kulturpolitiskt program
Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka
Social hållbarhet i fysisk planering i Göteborg
Hållbar stad öppen för världen Social hållbarhet i fysisk planering i Göteborg Verktyg och processer kopplade till mål Ulrika Lundquist och Jessica Andersson 20190903 Globalt 1 kap1 : syftar till att
Socialdemokraterna i
Socialdemokraterna i framkant för Bromölla! En kommun att leva och verka i med stolthet, en plats för våra barn att växa upp i, ett samhälle med förutsättningar till ett liv med kvalitet där möjlighet
Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering
Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering Vattendagarna 14/11 2017 Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental