Överklagande av ett beslut om nekad hälsooch sjukvård
|
|
- Olof Bergqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Frida Runeson Överklagande av ett beslut om nekad hälsooch sjukvård JUAN01 Termin: VT16
2 Innehåll FÖRKORTNINGAR 1 1 INLEDNING Syfte och frågeställningar Metod och material Avgränsningar Disposition 3 2 FÖRVALTNINGSRÄTTSLIG REGLERING Hälso- och sjukvårdens organisation Regleringen enligt FL och KL Förvaltnings- och kommunalbesvär 6 3 REGLERING ENLIGT SPECIALFÖRFATTNING Vårdgivarens ansvar Hälso- och sjukvårdspersonalen skyldigheter Patientens rätt 8 4 VID MISSNÖJE MED BESLUT Rätt till hälso- och sjukvård som en rättighet Tillvägagångssätt vid missnöje 10 5 RÄTTEN TILL DOMSTOLSPRÖVNING Allmänt om rätten till domstolsprövning Rätten till domstolsprövning enligt EKMR Rätten till domstolsprövning enligt EU-rätt 13 6 DISKUSSION 15 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 18 RÄTTSFALLSFÖRTECKNING 20
3 Förkortningar EKMR Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna FEU Fördraget om Europeiska unionen FL Förvaltningslag (1986:223) HSL Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) IVO Inspektionen för vård och omsorg KL Kommunallag (1991:900) LPT Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård PL Patientlag (2014:821) PSL Patientsäkerhetslag (2010:659) RF Regeringsformen Stadgan Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna 1
4 1 INLEDNING Hälso- och sjukvårdsrätt är en rättsfigur som inte passar in helt och hållet i något av de övergripande rättsområdena. Hälso- och sjukvårdsrätt kan exempelvis aktualiseras både i straffrätten och i civilrätten. 1 Hälso- och sjukvårdsrättsliga frågor som är att hänföra till förvaltningsrätt och förvaltningsprocessrätt är till exempel tvångsvård enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, LPT. Den psykiatriska tvångsvården är strikt reglerad, exempelvis genom rätten att överklaga intagningsbeslut till allmän förvaltningsdomstol. 2 Men vilken möjlighet finns att överklaga beslut för övrigt inom hälso- och sjukvården? 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att utröna om en enskild kan överklaga ett beslut om nekad hälso- och sjukvård. Följande frågeställningar uppställdes: - Hur ser den rättsliga regleringen ut för hälso- och sjukvården? - Kan beslut inom hälso- och sjukvården överklagas? - Vad innebär rätten till domstolsprövning? 1.2 Metod och material För att besvara frågeställningarna har en rättsdogmatisk metod använts. De juridiska rättskällorna lagtext, lagförarbeten, rättspraxis och doktrin har studerats och analyserats de lege lata och de lege ferenda. 3 1 Vahlne Westerhäll (2015) s. 124 f.; Staaf, Wendel och Zanderin (2012) s. 38 f. 2 Se 32 LPT. 3 Kleineman (2013) s. 21, s
5 Det material som har använts är huvudsakligen lagtext och doktrin. Omfattande praxis angående rätten till domstolsprövning finns i europarätten varför ett exemplifierande urval har fordrats av utrymmesskäl. 1.3 Avgränsningar Framställningen har avgränsats till möjligheten att överklaga ett beslut om nekad vård inom hälso- och sjukvården. Andra frågor som kan aktualiseras vid missnöje med beslut, till exempel återkallelse av legitimation eller ersättning för skada, kommer inte beröras. Spörsmål om exempelvis vad som är ett beslut och klagorätten utgör i hög grad relevanta infallsvinklar men har av utrymmesskäl exkluderats. 1.4 Disposition I kapitel 2 kommer den förvaltningsrättsliga regleringen enligt förvaltningslagen (1986:223), FL, och kommunallagen (1991:900), KL, att beskrivas och i efterföljande kapitel 3 redogörs för regleringen enligt speciallag. Kapitel 4 handlar om rätt till hälso- och sjukvård som en rättighet samt tillvägagångssätten vid missnöje med ett beslut inom hälso- och sjukvården. Kapitel 5 beskriver rätten till domstolsprövning och uppsatsen kommer slutligen att avslutas med en diskussion i kapitel 6. 3
6 2 FÖRVALTNINGSRÄTTSLIG REGLERING Den förvaltningsrättsliga regleringen för hälso- och sjukvården utgörs av FL, KL och specialförfattning. I det följande kommer regleringen för hälsooch sjukvårdens organisation, undantagen i FL för hälso- och sjukvårdsärenden samt besvärsformerna att presenteras. 2.1 Hälso- och sjukvårdens organisation Enligt 1 kap. 1 KL är Sverige indelat i kommuner och landsting. Enligt 2 kap. 4 KL finns särskilda förskrifter på vissa områden som rör dessas skyldigheter, exempelvis i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL. 4 Ansvaret för att tillhandahålla hälso- och sjukvård åligger landstingen och kommunerna. 5 Enligt 3 kap. 1 KL ska det i varje kommun och landsting finnas en beslutande församling kommunfullmäktige respektive landstingsfullmäktige. Enligt 3 kap. 3 KL ska fullmäktige tillsätta de nämnder som behövs för att fullgöra kommunens och landstingets skyldigheter. Av 3 kap. 13 KL framgår att nämnderna beslutar i frågor som rör förvaltningen, i frågor som de enligt lag eller annan författning ska handha samt i frågor som delegerats. Ledningen av hälso- och sjukvården ska enligt 10 och 22 HSL utövas av en eller flera nämnder. 4 Bohlin (2016) s. 181 f.; Prop. 1990/91:117 s. 35, s Se 3 och 18 HSL. 4
7 2.2 Regleringen enligt FL och KL Nämnderna betraktas som förvaltningsmyndigheter i FL, 6 men två undantag finns för hälso- och sjukvårdsärenden. Det första undantaget stadgas i 31 FL och innebär att FL inte ska tillämpas i sådana ärenden när kommunens eller landstingets beslut kan överklagas enlig 10 kap. KL. Enligt 10 kap. 2 2 p. KL får beslut av en nämnd överklagas förutsatt att beslutet inte är av rent förberedande eller rent verkställande art. Om det finns särskilda föreskrifter om överklagande i specialförfattning ska dock de bestämmelserna tillämpas eftersom KL enligt 10 kap. 3 är subsidiär. För sådan verksamhet som kommunerna och landstingen är skyldiga att ombesörja enligt specialförfattning finns ofta särskilda föreskrifter om överklagande. När till exempel en hälso- och sjukvårdsnämnd fullgör uppgifter de är skyldiga att handha enligt HSL gäller därför inte undantaget i 31 FL utan FL ska i princip tillämpas i sin helhet. Undantaget i 31 FL gäller inte heller för ärenden där beslutet inte är överklagbart. När nämnden istället utför uppgifter som är frivilliga gäller 31 FL och FL ska då inte tillämpas. 7 Skulle däremot en specialförfattning inte innehålla någon överklagandebestämmelse eller om en sådan bestämmelse visserligen finns men beslutet som överklagas inte omfattas av denna ska paragraferna om överklagande i KL tillämpas. 8 Det andra undantaget gäller för hälso- och sjukvårdsärenden i första instans. För sådana mål gäller enligt 33 FL bestämmelserna i i lagen bara om myndighetens beslut kan överklagas på annat sätt än enligt 10 kap. KL. Bestämmelserna i FL gäller inte heller för beslut som inte kan överklagas. 9 6 Ragnemalm (2014) s. 39; SOU 2010:29 s Hellners och Malmqvist (2010) s. 59 f., Bohlin (2016) s. 299; Ragnemalm (2014) s Hellners och Malmqvist (2010) s
8 I förarbetena tycks lagstiftaren varit tveksam till hälso- och sjukvårdsärendens hemmahörande i förvaltningsprocessrätten. Det uttalas exempelvis avseende 33 FL att det särskilt inom hälso- och sjukvården kan vara svårt att avgöra om en situation utgör ärendehandläggning eller faktiskt handlande, och därmed antingen falla inom eller utanför FL:s tillämpningsområde. Lösningen för att undvika problemet var helt sonika enligt lagstiftaren ett undantag i 33 FL Förvaltnings- och kommunalbesvär Vilken lag som blir tillämplig är av avgörande betydelse då lagarna medför helt olika förutsättningar för överklaganden. Ett överklagande enligt FL benämns som förvaltningsbesvär och innebär att överordnad myndighet eller domstol kan upphäva, ändra eller ersätta beslutet. Överinstansen kan därmed pröva både beslutets laglighet och lämplighet. Ett överklagande enligt KL benämns som kommunalbesvär och innebär att beslutet kan godkännas eller upphävas. Domstolen bedömer endast beslutets laglighet. En ytterligare åtskillnad är att förvaltningsbesvär utgör ett rättsmedel för enskilda till skillnad från kommunalbesvär som istället möjliggör en kontroll av den kommunala förvaltningen för kommunmedborgare. 11 Avslutningsvis ska problematiken vid delegering av beslut till tjänstemän framhållas. Om exempelvis en tjänsteman i en hälso- och sjukvårdsnämnd skulle fatta ett beslut efter delegering är beslutet att se som ett nämndbeslut och därmed också överklagbart enligt 10 kap. 2 2 p. KL. Skulle tjänstemannen överskrida sina befogenheter bör också ett sådant nämndbeslut kunna överklagas då det inte tillkommit lagenligt. Har tjänstemannen handlat utan delegering är beslutet inte att se som ett kommunalt beslut Prop. 1985/86:80 s Ragnemalm (2014) s. 151 f. 12 Lindquist och Losman (2013) s. 266; Prop. 1990/91:117 s. 223 f. 6
9 3 REGLERING ENLIGT SPECIALFÖRFATTNING I förra kapitlet har den förvaltningsrättsliga regleringen enligt FL och KL beskrivits. I detta kapitel kommer regleringen enligt specialförfattning att redogöras för utifrån vårdgivarens ansvar, hälso- och sjukvårdspersonalens skyldigheter samt patientens rätt. 3.1 Vårdgivarens ansvar HSL är en ramlag 13 och enligt 2 HSL är målen för hälso- och sjukvården en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vidare ska vården ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den person som har störst behov av vården ska ges företräde. Enligt 28 HSL ska ledningen av hälso- och sjukvården vara organiserad så att den tillgodoser både hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främja kostnadseffektivitet. I 1 kap. 3 patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, definieras vårdgivare som en statlig myndighet, landsting eller kommun för sådan hälso- och sjukvård som aktörerna har ansvar för. Vidare kan en vårdgivare vara en annan juridisk person eller en enskild näringsidkare. Enligt 3 HSL ska varje landsting erbjuda hälso- och sjukvård åt personer som är bosatta inom landstinget eller är kvarskrivna enligt 1 folkbokföringslagen (1991:481) och stadigvarande vistas där. I vissa situationer sträcker sig skyldigheten längre, exempelvis om någon som vistas inom landstinget behöver akut vård. 14 Av 3 andra stycket HSL framgår att det ansvar som tillskrivs landstinget inte omfattar sådan hälsooch sjukvård som är kommunens ansvar. Enligt 18 HSL ska kommunerna 13 Axelsson (2015) s Se 4 HSL. 7
10 erbjuda god hälso- och sjukvård åt de som efter beslut av kommunen bor i särskild boendeform eller bostad, exempelvis ett äldreboende. 3.2 Hälso- och sjukvårdspersonalen skyldigheter PSL fastslår bland annat hälso- och sjukvårdspersonalens skyldigheter. I 6 kap. 1 PSL stadgas den grundläggande norm som gäller för yrkesutövningen arbetet ska utföras i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Begreppet saknar legaldefinition och får fastställas till sitt innehåll vid den enskilda behandlingssituationen. Enligt 6 kap. 2 PSL ansvarar personalen själv för utförandet av arbetsuppgifterna då det föreligger ett personligt yrkesansvar Patientens rätt Patientlagen (2014:821), PL, riktar sig till patienten och i 4 kap. 2 PL fastslås utgångspunkten för all hälso- och sjukvård samtycke krävs om inte annat följer av lag. Enligt 1 kap. 1 PL syftar lagen till att stärka och tydliggöra patientens ställning och till att främja dess integritet, självbestämmande och delaktighet. I 2 kap. 1 och 2 PL föreskrivs att vården ska vara lätt tillgänglig och att patienten snarast ska få en medicinsk bedömning av hälsotillståndet om det inte är uppenbart obehövligt. Av förarbetena framgår dock explicit att PL inte innehåller utkrävbara rättigheter Staaf, Wendel och Zanderin (2012) s. 26 f. 16 Prop. 2013/14:106 s
11 4 VID MISSNÖJE MED BESLUT Vårdgivarens, personalens och patientens förehavanden är som beskrivits i förra kapitlet noggrant reglerat. I detta kapitel kommer redogöras för om rätt till hälso- och sjukvård kan ses som en rättighet samt hur den enskilde kan gå tillväga vid missnöje med beslut. 4.1 Rätt till hälso- och sjukvård som en rättighet Hälso- och sjukvårdsregleringen är utformad som en skyldighetslagstiftning. Den lagstadgade skyldighet som åläggs landstingen och kommunerna är att erbjuda hälso- och sjukvård. Detta innefattar att tillhandahålla resurser för den vård som efterfrågas och att vården ska vara av god kvalitet. Det finns dock inte en motsvarande rättighet att få vård. Det som ska avgöra om en enskild får tillgång till vården är sjukvårdspersonalens bedömning av det medicinska behovet. Skulle en person inte få den vård som önskas eller som är nödvändig men som uteblir till följd av ett felaktigt beslut saknas rättsliga möjligheter att utkräva vården. 17 Ett beslut om tillträde till vården kan inte överklagas enligt några lagbestämmelser det saknas en formell besvärsväg. 18 Det har diskuterats i förarbeten om utkrävbara rättigheter och möjlighet till domstolsprövning ska införas. Lagstiftaren har dock inte ansett detta lämpligt, bland annat då det hade fordrat omfattande expertmedverkan och inneburit svårigheter att utforma adekvata, effektiva sanktioner. 19 Lotta Vahlne Westerhäll beskriver rådande rättsläge mycket klargörande: 17 Staaf, Wendel och Zanderin (2012) s. 18 f.; Sverne Arvill och Johnsson (2012) s. 29; SOU 1997:154 s Vahlne Westerhäll (2015) s. 12; SOU 1997:154 s. 54, Prop. 2013/14:106 s
12 Rätt till vård och behandling kan således endast ses som en kvasirättighet, eftersom den enskilde inte kan erhålla en positiv rättighet i det konkreta fallet utan endast en förmodad garanti för framtiden, att vissa minimikrav på en god vård upprätthålls Tillvägagångssätt vid missnöje Om en enskild är missnöjd med ett beslut som fattats inom vården förväntas hen primärt att vända sig till behandlande yrkesutövare, sekundärt till verksamhetschefen. Det finns också en möjlighet att vända sig till en patientnämnd i kommunen för stöd och hjälp. Slutligen kan personen göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. 21 Enligt 7 kap. 10 och 19 PSL ska IVO efter anmälan pröva klagomål mot vårdgivare eller personal eller på egen hand initiera utredningar. Klagomål från enskilda avgörs enligt 7 kap. 18 PSL genom beslut. I beslutet får IVO uttala sig om en åtgärd eller underlåtenhet som företagits strider mot lag eller föreskrift eller med hänsyn till patientsäkerheten är att anse som olämplig. Beslutet är inte överklagbart och beslutsfattandet anses inte enligt förarbetena till lagen utgöra myndighetsutövning. 22 I en departementsserie 2011 föreslogs dock att det borde införas en klagorätt till allmän förvaltningsdomstol för den kritiserade och för anmälaren i kritikärenden. 23 Utredningen har inte resulterat i någon lagändring. 20 Vahlne Westerhäll (2015) s. 12 f. 21 Sverne Arvill och Johnsson (2012) s. 121, s Se 10 kap. 13 PSL; Prop. 2009/10:210 s Ds 2011:36 s
13 5 RÄTTEN TILL DOMSTOLSPRÖVNING I kapitel 3 och 4 har fastställts att det inte finns några lagbestämmelser som ger en enskild som nekats vård rätt att överklaga utan att den rättsliga möjlighet som finns är en anmälan till IVO. Skulle IVO besluta att inte rikta kritik kan inte heller detta beslut överklagas. Tillgången till rättsmedel utgör en rättssäkerhetsgaranti 24 och detta kapitel ska beskriva rätten till domstolsprövning. 5.1 Allmänt om rätten till domstolsprövning Rätten till domstolsprövning för enskilda som tvångsvis har omhändertagits av det allmänna fastslås i 2 kap. 9 regeringsformen, RF, och i 2 kap. 11 RF fastslås en generell rätt till en rättvis rättegång. Utöver detta finns det en rätt till domstolsprövning i olika specialförfattningar, i rättsprövningslagen (2006:304), i 22 a och 3 andra stycket FL samt i europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, EKMR, och EU-rätten. 25 Problem uppstår när nationell rätt inte är förenlig med europarätten, exempelvis vid vissa överklagandeförbud. 26 FL är enligt 3 första stycket subsidiär till speciallag men ska enligt andra stycket alltid tillämpas om det behövs för att tillgodose rätten till domstolsprövning av civila rättigheter eller skyldigheter enligt artikel 6.1 i EKMR. Denna rätt följer även av EUrätten Warnling-Nerep (2015) s Warnling-Nerep (2015) s. 43 f. 26 Se till exempel RÅ 1995 ref. 58, RÅ 1997 ref. 65 och RÅ 2001 ref Warnling-Nerep (2012) s. 73; Se kapitel 5.3 nedan. 11
14 5.2 Rätten till domstolsprövning enligt EKMR Artikel 6.1 första meningen i EKMR stadgar: Var och en skall, vid prövningen av hans civila rättigheter och skyldigheter eller av en anklagelse mot honom för brott, vara berättigad till en rättvis och offentlig förhandling inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol, som upprättats enligt lag. Artikel 6.1 i EKMR förutsätter en seriös och reell tvist om en civil rättighet med sin grund i nationell lag. Artikeln stadgar en processuell rätt och ska inte ge upphov till nya materiella rättigheter. 28 Bestämmelsen fordrar vidare att det rör sig om en civil rättighet eller skyldighet och begreppet ska tolkas autonomt. 29 Enligt Europadomstolens praxis kan civila rättigheter och skyldigheter vara exempelvis civilrättsliga eller arbetsrättsliga tvister och diverse statliga bidrag och ersättningar. Skattskyldighet, rättigheter av politisk karaktär samt inresetillstånd och vistelserätt för utländska medborgare är exempel på områden som enligt praxis inte har omfattas av artikeln. 30 Ingen praxis från Europadomstolen avseende att hälso- och sjukvård skulle utgöra en civil rättighet har återfunnits. Det är inte så förvånande då de rättigheter som EKMR skyddar främst är politiska och medborgerliga. 31 Andra artiklar i konventionen har däremot aktualiserats i samband med hälso- och sjukvårdsfrågor. Frågor om reproduktion och provrörsbefruktning har exempelvis prövats under åberopande av artikel 8 i EKMR om rätten till respekt för privat- och familjeliv. 32 Enligt artikel 13 i EKMR ska den vars konventionsstadgade fri- och rättigheter kränkts ha tillgång till ett effektivt rättsmedel inför en nationell myndighet. Artikel 13 i EKMR uppställer ett krav på att klagomål ska 28 Danelius (2012) s. 149 f. 29 Danelius (2012) s. 155; Se till exempel König v. Germany p Warnling-Nerep (2011) s. 78 f.; Se till exempel Tre Traktörer Aktiebolag v. Sweden p. 44, p , Mendel v. Sweden p. 56 och Ferazzini v. Italy p Danelius (2012) s Evans v. the United Kingdom. 12
15 prövas på ett godtagbart sätt men det måste inte nödvändigtvis ske inför en domstol Rätten till domstolsprövning enligt EU-rätt I artikel 19.1 i fördraget om Europeiska unionen, FEU, fastslås att medlemsstaterna ska fastställa de möjligheter till överklagande som behövs för att säkerställa ett effektivt domstolsskydd när unionsrätten är tillämplig. Kravet på domstolskontroll av myndighetsbeslut i medlemsstaterna utgör en allmän rättsprincip. 34 Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, stadgan, är rättsligt likställd med fördragen men blir bara tillämplig om EU-rättsliga regler aktualiseras. 35 I artikel 47 i stadgan fastslås rättsskyddsprincipen rätten till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol. 36 Enligt artikeln har den vars unionsrättsligt garanterade fri- och rättigheter kränkts en rätt till ett effektivt rättsmedel inför en domstol. 37 Bestämmelsen stadgar också rätten att få sin sak prövad inför en oavhängig och opartisk domstol i en offentlig och rättvis rättegång vilket ska ske inom skälig tid. Artikel 47 i stadgan ger ett mer omfattande skydd än vad EKMR gör eftersom den inte enbart omfattar rättigheter och skyldigheter av civil karaktär. 38 Enligt artikel 35 i stadgan har var och en rätt att ha till tillgång till förebyggande hälsovård och medicinsk vård på de villkor som fastställs i nationell lagstiftning och praxis. Vidare ska en hög nivå av människors hälsa säkerställas vid utformning och genomförande av unionsrätten. Det är oklart i vad mån de artiklar i stadgan som är av social karaktär faktiskt är 33 Danelius (2012) s Se till exempel Borelli EU:C:1992:491 p Bernitz och Kjellgren (2010) s. 126, s Warnling-Nerep (2015) s Se till exempel Heylens EU:C:1987:442 p. 14, p. 17 och Johnston EU:C:1986:206 p Warnling-Nerep (2015) s
16 genomdrivbara rättigheter eller endast principer. 39 Enligt artikel 267 i FEU kan dock nationell domstol begära förhandsavgörande från EU-domstolen om rättsläget är oklart. Klart är emellertid att det finns andra EU-rättsakter som ger rätt till hälso- och sjukvård under särskilda förutsättningar. 40 Nämnas bör också artikel 41 i stadgan som fastslår rätten till god förvaltning. 41 Enskilda ska tillförsäkras en rätt att tid få sina angelägenheter behandlade opartiskt, rättvist och inom skälig tid. 39 Bernitz och Kjellgren (2010) s Se till exempel Europaparlamentets och rådets förordning 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård; Se 3c HSL. 41 Bernitz och Kjellgren (2010) s
17 6 DISKUSSION Syftet med denna uppsats var att utröna om en enskild kan överklaga ett beslut om nekad hälso- och sjukvård. Av vad som ovan framförts är det korta svaret nej det finns inte någon lagstadgad överklagandemöjlighet och rätten till vård ses inte som en positiv rättighet enligt gällande rätt. Det långa svaret är dock det beror på. Den förvaltningsrättsliga regleringen för hälso- och sjukvården är komplex. Förutsatt att man godtar att beslut om nekad vård ändock ska kunna överklagas trots avsaknad av en uttrycklig lagregel torde bestämmelserna om överklagande i KL tillämpas. Detta enligt 31 FL och 10 kap. 2 2 p. KL om det rör sig om beslut som en hälso- och sjukvårdsnämnd fattar. Beslutet skulle i så fall bara kunna bedömas utifrån sin laglighet, vilket inte torde vara tillfredsställande för den enskilde. Visserligen skulle att domstolsavgörande kunna innebära gör om, gör rätt för nämnden men sett till tidsaspekten har kanske vårdbehovet redan upphört. Är personen fortfarande i behov av vård kan ju dock utfallet av en laglighetsprövning vara gynnsam. En annan fråga är om denna ordning kan anses rimlig. Kan ett överklagande om nekad vård ses som en granskning för att kontrollera den kommunala förvaltningen? Möjligtvis skulle man kunna argumentera för detta om det exempelvis sker upprepade felaktiga beslut i nämnden som drabbar kommuninvånarna. Vidare kan man fråga sig om varje kommuninvånare då ha klagorätt för alla beslut om nekad vård även om det inte angår dem själva? En ytterligare dimension av problematiken är att om det är en landstingsanställd som nekar någon vård är det då att se som ett nämndbeslut efter delegering? Det rättsliga tillvägagångssätt som enligt gällande rätt föreligger för en enskild som är missnöjd är som ovan nämnts att anmäla till IVO. Det är möjligt att riktad kritik från IVO skulle kunna utgöra en lämplig åtgärd för en person som vill överklaga ett beslut om nekad vård. Det kan ju resultera i 15
18 att den enskilda efter kritiken erbjuds vård som denne behöver eller åtminstone ger en slags upprättelse om vårdbehovet har upphört eller tillgodosetts av annan vårdgivare i fall då beslutet inte var korrekt. Ett kritikärende avseende ett felaktigt handlande som sker hos flera vårdgivare eller personal skulle också kunna ge ringar på vattnet och exempelvis ändra felaktig branschpraxis. Eftersom IVO själv kan initiera utredningar finns också en möjlighet till kontroll av efterlevnaden av myndighetens beslut. En avsaknad av möjlighet att överklaga ett beslut om nekad hälso- och sjukvård kan också diskuteras utifrån rättssäkerhetsaspekter. Främst gör sig rättssäkerhetsskäl gällande vid tvångsvård och som tidigare nämnts finns exempelvis i LPT en lagstadgad möjlighet att överklaga. Gör sig rättssäkerhetshänsyn lika gällande vid frivillig vård? Jag skulle nog vilja påstå det. Visserligen sker självfallet ingen sådan myndighetsutövning som vid tvångsvård men kan inte en absolut och ensidig beslutanderätt för det allmänna i vissa fall ses som en form av passivt tvång? Om det allmänna på ett rättvist sätt nekar befolkningen vård tenderar svaret kanske att bli nekande. Om det istället exempelvis skulle ske på ett diskriminerande sätt skulle jag vilja hävda att det blir svårare att försvara den ensidiga och absoluta rätten ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Visserligen finns en omfattande diskrimineringslagstiftning men det kan ändock hända att missgynnandet sker gentemot en enskild i en situation som inte går att hänföra till någon av de nödvändiga diskrimineringsgrunderna. En avsaknad av överklagandemöjlighet är då svårt att försvara. Om man ser till europarätten kan konstateras att artikel 6.1 i EKMR och 3 andra stycket FL garanterar en rätt till domstolsprövning för civila rättigheter eller skyldigheter. Det torde inte vara osannolikt att rätten till hälso- och sjukvård inte ses som en civil rättighet då konventionen inte främst tar sikte på sociala rättigheter. Som ovan nämnts är artikel 6.1 i EKMR inte heller till för att skapa materiella rättigheter. Så som rättsläget får förstås ses inte heller rätten till vård som en materiell rättighet enligt svensk rätt. Begreppet civil rättighet ska ju dock ges en autonom tolkning 16
19 och konventionen har aktualiserats i andra fall som rör hälso- och sjukvård. Rätten till akut sjukvård skulle nog däremot kunna ses som en medborgerlig rättighet. Denna rätt har ju den enskilde alltid även om dennes hälsotillstånd skulle kunna förvärras till följd av ett felaktigt beslut om nekad vård. Att inte kunna överklaga ett beslut om nekad vård skulle utifrån denna argumentation då på sin höjd kunna ses som orättvist men inte olagligt. Vad gäller rätten till domstolsprövning enligt EU-rätten är jag mer tveksam till om den svenska regleringen kan anses förenlig. Även om den rätt till medicinsk vård som är fastslagen i stadgan skulle vara att se som en princip och inte en rättighet finns det andra gränsöverskridande situationer där EUrättsliga regler om hälso- och sjukvård aktualiseras. I ett sådant fall tror jag att den enskilda så som unionsmedborgare framgångsrikt skulle kunna åberopa sin rätt till domstolsprövning för att kunna göra gällande sina unionsrättsliga rättigheter. Den lagtekniska lösning som utgör gällande rätt kan få långtgående konsekvenser för enskilda och det går att föreställa sig situationer där en sådan ordning inte kan anses vara juridiskt tillfredsställande. Det kan till och med påstås att det kan utgöra en risk för rättssäkerheten att anförtro så mycket makt till vårdgivaren eller personalen utan att samtidigt tillhandahålla några rättsliga medel för den enskilde. Finns det då en möjlig lösning? Ska det vara möjligt att överklaga ett beslut om nekad vård? Jag skulle nog vilja påstå att det borde vara det. Lösningen måste ju dock inte vara en överklagandemöjlighet till allmän förvaltningsdomstol, kanske skulle IVO kunna utföra denna uppgift bättre med sin expertkunskap. Till syvende och sist har dock lagstiftaren inte ansett att ett beslut om nekad vård ska kunna underkastas rättslig prövning. Det torde dock kunna hävdas att den maktobalans som kan uppstå är bekymmersam och att den svenska ordningen mycket väl kan vara oförenlig med europarätten. 17
20 Käll- och litteraturförteckning Källor Offentligt tryck Ds 2011:36 Överklagande av Socialstyrelsens beslut om kritik enligt patientsäkerhetslagen. Prop. 1985/86:80 Prop. 1990/91:117 Prop. 2009/10:210 Prop. 2013/14:106 Om en ny förvaltningslag. Om en ny kommunallag. Patientsäkerhet och tillsyn. Patientlag. SOU 1997:154 SOU 2010:29 Patienten har rätt. En ny förvaltningslag. Litteratur Axelsson, Ewa, Medicinsk juridik för hälso- och sjukvårdspersonal, 1. uppl., Gleerups Utbildning, Malmö, Bernitz, Ulf & Kjellgren, Anders, Europarättens grunder, 4., [omarb. och uppdaterade] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, Bohlin, Alf, Kommunalrättens grunder, Sjunde upplagan, Wolters Kluwer, Stockholm, Danelius, Hans, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis: en kommentar till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, 4., [uppdaterade] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, Hellners, Trygve & Malmqvist, Bo, Förvaltningslagen med kommentarer, 3., [rev.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm,
21 Kleineman, Jan (2013), Rättsdogmatisk metod, i: Korling, Fredric & Zamboni, Mauro (red.), Juridisk metodlära. 1. uppl. Studentlitteratur s Lindquist, Ulf & Losman, Sten, Kommunallagen: en handbok med lagtext och kommentarer, 14. uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, Ragnemalm, Hans, Förvaltningsprocessrättens grunder, 10., [rev.] uppl., Jure, Stockholm, Staaf, Annika, Wendel, Lotta & Zanderin, Lars, Hälso- och sjukvårdsrätt: en introduktion för professionsutbildningar, 1. uppl., Liber, Malmö, Sverne Arvill, Ebba & Johnsson, Lars-Åke, Patientens rätt, 5., [omarb.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, Vahlne Westerhäll, Lotta, Svensk patientlagstiftning: lärobok om patienters "rätt" i hälso- och sjukvården, 2., omarb. uppl., Santérus, Stockholm, Warnling-Nerep, Wiweka, Förvaltningsbeslut: överklagande, rättsprövning och annan domstolsprövning, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, Warnling-Nerep, Wiweka, En introduktion till förvaltningsrätten, 10., rev. uppl., Norstedts juridik, Stockholm, Warnling-Nerep, Wiweka, Rättsmedel: om- & överprövning av förvaltningsbeslut, 1. uppl., Jure, Stockholm,
22 Rättsfallsförteckning Högsta förvaltningsdomstolen RÅ 1995 ref. 58. RÅ 1997 ref. 65. RÅ 2001 ref 56. EU-domstolen Borelli EU:C:1992:491. Heylens EU:C:1987:442. Johnston EU:C:1986:206. Europadomstolen Evans v. the United Kingdom. Ferazzini v. Italy. König v. Germany. Mendel v. Sweden. Tre Traktörer Aktiebolag v. Sweden. 20
EU-rätten och förvaltningsprocessen. JUAN01 Förvaltningsprocessrätt den 29 april 2017 Torvald Larsson, doktorand i offentlig rätt
EU-rätten och förvaltningsprocessen JUAN01 Förvaltningsprocessrätt den 29 april 2017 Torvald Larsson, doktorand i offentlig rätt Inledning - Ämnet för dagen Övergripande frågor: I vilken utsträckning påverkar
Läs merEU-rätten och förvaltningsprocessen. JUAN01 Förvaltningsprocessrätt den 11 april 2016 Torvald Larsson, doktorand i offentlig rätt
EU-rätten och förvaltningsprocessen JUAN01 Förvaltningsprocessrätt den 11 april 2016 Torvald Larsson, doktorand i offentlig rätt Inledning -Ämnet för dagen Övergripande frågor: I vilken utsträckning påverkar
Läs merArtikel 6.1 europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
HFD 2019 ref. 10 Fråga om ett beslut att inte bevilja ersättning för resekostnader i samband med sjukhusvård avser en civil rättighet enligt artikel 6.1 EKMR och därför ska kunna bli föremål för domstolsprövning.
Läs merLag om rätt till domstolsprövning av civila rättigheter och skyldigheter
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:811 av Robert Hannah och Said Abdu (FP) Lag om rätt till domstolsprövning av civila rättigheter och skyldigheter Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager
Läs merLaglighetsprövning i Kommunallagen och Artikel 6.1 EKMR - Frågor om klagorätt och prövningens omfattning
Antal ord: 3760 Johanna Nilsson JUAN01 VT18 Laglighetsprövning i Kommunallagen och Artikel 6.1 EKMR - Frågor om klagorätt och prövningens omfattning 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 1.1 Problembakgrund
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (8) meddelad i Stockholm den 15 mars 2019 KLAGANDE Landstinget i Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar MOTPART Dödsboet efter AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings
Läs merMeddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet
Läs merHögsta förvaltningsdomstolen meddelade den 18 juni 2018 följande dom (mål nr ).
HFD 2018 ref. 46 En skogsägare har trots föreskrivet överklagandeförbud ansetts ha rätt att överklaga ett beslut om nekad skyddsjakt efter älg eftersom beslutet avsett en civil rättighet. 23 a, 29 och
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 18 juni 2018 KLAGANDE AA MOTPART Länsstyrelsen i Västmanlands län 721 86 Västerås ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den
Läs merDOM Meddelad i Stockholm
KAMMARRÄTTEN Avdelning 03 DOM 2018-12-19 Meddelad i Stockholm Sida 1 (7) Mål nr 6956-18 KLAGANDE AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms beslut den 21 juni 2018 i mål nr 12697-18, se bilaga
Läs merJur. dr Moa Kindström Dahlin. Centre for Research Ethics & Bioethics
Barns med- och självbestämmanderätt i psykiatrisk vård Jur. dr Moa Kindström Dahlin 1 Patienter har rättigheter - självbestämmande och integritet Rättighetsdokument (av olika dignitet) Regeringsformen
Läs merKommittédirektiv. Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Dir. 2018:92
Kommittédirektiv Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter Dir. 2018:92 Beslut vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté
Läs merHFD 2015 ref 6. Lagrum: Artikel 6.1 i Europakonventionen
HFD 2015 ref 6 Beslutsorganet Överklagandenämnden i Överklagandenämnden för studiestöd har ansetts vara en domstol i Europakonventionens mening även när beslut fattats av den ledamot som samtidigt är myndighetschef.
Läs merJURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Förutsättningarna för förvaltningsbesluts överklagbarhet
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Förutsättningarna för förvaltningsbesluts överklagbarhet Hannah Bergman JUAN01 Förvaltningsprocessrätt 15 högskolepoäng Vårterminen 2013 Innehåll Förkortningslista...
Läs merDatum Dnr Mål angående laglighetsprövning
Regionstyrelsen DELEGATIONSBESLUT Datum 2014-03-04 Dnr 1301134 1 (1) Mål 4053-13 angående laglighetsprövning Beslut 1. Regionstyrelsen avger yttrande till Kammarrätten enligt föreliggande förslag. Ärendebeskrivning
Läs merRiktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören
medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs mer1. den hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) som bedrivs av landstinget eller enligt avtal med landstinget,
Reglemente för landstingets patientnämnd Allmänna bestämmelser 1 Patientnämnden har i enlighet med lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. till uppgift att stödja och hjälpa patienter inom 1. den
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 10 maj 2012 KLAGANDE Välfärden kök & kaffe AB Ombud: Pär Cronhult Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Malmö högskola 205 06 Malmö ÖVERKLAGAT
Läs merSociala rättigheter för utsatta EU-medborgare. Andreas Pettersson Jur. dr. Umeå universitet
Sociala rättigheter för utsatta EU-medborgare Andreas Pettersson Jur. dr. Umeå universitet Lex superior Rättsreglernas tolkningsprinciper Överordnade regler har företräde framför underordnande regler Lex
Läs merDOM 2015-10-28 Meddelad i Stockholm
Avdelning 06. DOM 2015-10-28 Meddelad i Stockholm Sida 1 (6) Mål nr 5562-15 KLAGANDE Region Örebro län Box 1613 701 16 Örebro MOTPART AA Ombud: Johan Rosengren Hidros Denmark ApS Warfvinges väg 35 112
Läs merMeddelandeblad. En ny hälso- och sjukvårdslag. Bakgrund/Allmänt. Nr 3/2017 Oktober Mottagare: Landsting, kommuner, privata vårdgivare
Meddelandeblad Mottagare: Landsting, kommuner, privata vårdgivare Nr 3/2017 Oktober 2017 En ny hälso- och sjukvårdslag Bakgrund/Allmänt I förarbetena till den nya hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), nedan
Läs merPATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET
PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Uppdaterad: 2016-07-01 POLICY Uttrycker
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2018-01-25 Närvarande: F.d. justitieråden Gustaf Sandström och Lena Moore samt justitierådet Thomas Bull Ny dataskyddslag Enligt en lagrådsremiss den 21 december
Läs merLandstingsövergripande lagar
Landstingsövergripande lagar Landstingsövergripande lagar Kommunallagen Förvaltningslagen Hälso- och sjukvårdslagen Patientlagen Patientdatalagen Tryckfrihetsförordningen Offentlighets- och sekretesslagen
Läs merKommittédirektiv. Behandlingen av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt. Dir. 2017:42
Kommittédirektiv Behandlingen av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt Dir. 2017:42 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska göra
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 20 juni 2016 KLAGANDE Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Box 17 801 118 94 Stockholm MOTPART Svensk-Turkiska Riksförbundet,
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659); SFS 2012:957 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i
Läs merMaria Åling. Vårdens regelverk
2016-01 19 Maria Åling Vårdens regelverk Föreskrift, En föreskrift är bindande REGLER som skapats genom ett beslut i något offentligt organ. En föreskrift meddelas genom LAG eller FÖRORDNING eller, på
Läs merVad är förvaltningsrätt?
Förvaltningsrätt En introduktion Per-Ola Ohlsson Baserat på Warnling-Nerep (2008) Vad är förvaltningsrätt? Rättssystemet Offentlig rätt Civilrätt 1 Förvaltningsrätt Allmän Speciell Förvaltningslagen FL
Läs merFörvaltningsrätt En introduktion
Förvaltningsrätt En introduktion Per-Ola Ohlsson Baserat på Warnling-Nerep (2008) Vad är förvaltningsrätt? Rättssystemet Offentlig rätt Civilrätt Förvaltningsrätt Allmän Speciell Förvaltningslagen FL (1986:223)
Läs merM i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:23
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:23 Målnummer: UM3885-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-11-17 Rubrik: Lagrum: Bestämmelsen om rätt till rättsligt bistånd och biträde i det omarbetade
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag
Läs merKOMMUNALRÄTT. Terminskurs 6 Vt Kommunalrätt - Lars Bejstam 1 ÖVERSIKT KOMMUNER OCH LANDSTING
KOMMUNALRÄTT Juristprogrammet Termin 6 Vårterminen 2015 Lars Bejstam ÖVERSIKT Vad är en kommun? Vad får en kommun göra? kommunal kompetens. Vem beslutar i kommunen? Hur överklagas kommunala beslut? Vt
Läs merGrunder, omständigheter och utveckling av talan
Stockholm den 16 juni 2015 Mark- och miljööverdomstolen Rotel 0601 Box 2290 103 17 Stockholm Enbart per e-post Mål nr P 2270-15, Tyresö kommun m.fl../. Anna-Karin Lundberg m.fl., angående detaljplan för
Läs merAnsvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård
Sida 1 (5) 2016-01-18 Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 2 mars 2011 SÖKANDE Trossamfundet Jehovas vittnen, 878500-4071 Ombud: Jur.kand. Majeed Alnashi Aequitas Juridik Box 5 732 21 Arboga KLANDRAT
Läs merLagar, förordningar och föreskrifter
Vad är tandvård? Lagar, förordningar och föreskrifter Tandvårdslagen Tandvårdsförordningen Lag om statligt tandvårdsstöd Förordning om statligt tandvårdsstöd Föreskrifter (Försäkringskassan, TLV, Socialstyrelsen)
Läs merDOM Meddelad i Stockholm
DOM 2019-02-18 Meddelad i Stockholm Sida 1 (7) KLAGANDE AA Ombud: Chefsjurist Johan Magnusson och förbundsjurist Stefanie Friberg MOTPART Socialstyrelsen ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms
Läs merPatientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag
Socialutskottets betänkande 2015/16:SoU14 Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i hälso- och sjukvårdslagen,
Läs merGrundlagarna. Rättsliga principer för socialt arbete. Rättskällorna 11/6/2012. EU-rätt. Per-Ola Ohlsson. Författningar. Förarbeten.
Rättsliga principer för socialt arbete Per-Ola Ohlsson Grundlagarna Författningar EU-rätt Rättskällorna Förarbeten Rättspraxis Sedvänja Doktrin 1 Författningar Grundlag Riksdag Lag Riksdag Förordning Regeringen
Läs merGrundlagarna och de. Per-Ola Ohlsson
Grundlagarna och de rättsliga principerna Per-Ola Ohlsson Grundlagarna Författningar EU-rätt Rättskällorna Förarbeten Rättspraxis Sedvänja Doktrin Grundlag Lag Riksdag Riksdag Förordning Regeringen Föreskrift
Läs merAllmän förvaltningsrätt. Vad är förvaltningsrätt? Centrala begrepp. Professor Olle Lundin Juridiska institutionen Uppsala universitet
Allmän förvaltningsrätt Professor Olle Lundin Juridiska institutionen Uppsala universitet Vad är förvaltningsrätt? Förhållandet mellan myndigheter Förhållandet mellan myndigheter och enskilda Regleringen
Läs merReglemente för patientnämnden
Ärende 17 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten 2017-09-08 Diarienummer 170589 Landstingsfullmäktige Reglemente för patientnämnden Förslag till beslut Landstingsfullmäktige godkänner
Läs merYTTRANDE. Chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynning. Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm (S2018/03579/FS)
YTTRANDE Chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynning Datum 2018-10-10 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 64-2018 Sid 1 (5) Yttrande över departementspromemorian Åtgärder för en
Läs merDelegering. av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård. Del 1. Utbildningskompendium. för. delegeringsutbildning
Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård Utbildningskompendium för delegeringsutbildning Del 1 Inledning Denna skrift riktar sig till dig som står i begrepp att ta emot en delegering. Att
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 20 april 2016 KLAGANDE AA Ombud: advokat Magnus Hagevi Advokatfirma DLA Nordic KB Box 7315 103 90 Stockholm MOTPART Stockholms läns landsting
Läs merEn moderniserad rättsprövning, m.m.
Konstitutionsutskottets betänkande En moderniserad rättsprövning, m.m. Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2005/06:56 En moderniserad rättsprövning, m.m. I propositionen föreslår
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs merDelegationsordning för äldrenämnden
Äldrenämnden Bilaga 1 Avdelningen Utbildning och Dnr 111-776/2016 administration Sida 1 (6) 2016-11-22 1. Allmänt om delegering Nämnderna kan delegera sin beslutanderätt till en grupp förtroendevalda,
Läs merVerksamhetschefens ledningsansvar - Hur det ser ut och hur det kan delas -
Verksamhetschefens ledningsansvar - Hur det ser ut och hur det kan delas - 9 februari 2017 Oskar Höllgren, jurist, Institutet för Medicinsk Rätt AB Medicinrättsligt ansvar finns på tre nivåer Vårdgivare
Läs merPatientsäkerhetsutredningen. SOU 2008:117 Patientsäkerhet Vad har gjorts? Vad behöver göras?
Patientsäkerhetsutredningen SOU 2008:117 Patientsäkerhet Vad har gjorts? Vad behöver göras? Prop. 2009/10:210 Patientsäkerhet och tillsyn Riksdagsbehandling den 15 juni 2010 I kraft den 1 januari 2011
Läs merSlutförande av talan i mål nr , Rolf Johansson m.fl.. /. Partille kommun
Förvaltningsrätten i Göteborg Box 53197 400 15 Göteborg Stockholm den 25 oktober 2013 Slutförande av talan i mål nr 13577 12, Rolf Johansson m.fl.. /. Partille kommun 1. Givna tillfälle att slutföra talan
Läs merHFD 2015 ref 49. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank; 10 kap. 8 första stycket 4 kommunallagen (1991:900)
HFD 2015 ref 49 Ett landstingsbeslut som innebar att patientavgifter kunde betalas med kontanter enbart på två av landstingets vårdinrättningar ansågs strida mot lag. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen
Läs merRiktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun
Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Ett normerande dokument som Omsorgsnämnden fattade beslut om 30 augusti 2018, och som Äldrenämnden fattade beslut om 27 september 2018 Dokumentnamn Fastställd
Läs merDOM Meddelad i Stockholm
KAMMARRÄTTEN Avdelning 02 DOM 2018-01-19 Meddelad i Stockholm Mål nr 7495-17 1 KLAGANDE Tomelilla kommun, 212000-0886 Gustafs Torg 16 273 80 Tomelilla MOTPART Socialstyrelsen 106 30 Stockholm ÖVERKLAGAT
Läs merLag om försäkringsmedicinska utredningar
Lag om försäkringsmedicinska utredningar 2018-12-04 Tillämpningsområde 1 Denna lag reglerar ansvar, befogenheter och krav vid undersökningar som Försäkringskassan får begära att den försäkrade ska genomgå
Läs merAnsvarsfördelning. Kommunernas hälso- och sjukvård
2017-04-18 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Anna Åberg Ansvarsfördelning Kommunernas hälso- och sjukvård Kommunen har sedan den 1 januari 1992, då kommunerna övertog huvuddelen av ansvaret
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 26 maj 2016 KLAGANDE Tekniska nämnden i Södertälje kommun 151 89 Södertälje MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom
Läs merSvar på motion om ledsagning i Bollebygds kommun
2019-06-12 1 (8) Dnr :KS2017/228-4 Socialförvaltningen Teresia Granlund Utvecklingsledare berit.ligard@bollebygd.se Socialnämnden Svar på motion om ledsagning i Bollebygds kommun Förslag till beslut Socialnämnden
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-03-15 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Agneta Bäcklund. Ändringar i lagen om tillämpning av Europeiska
Läs mer3 kap. 9 första stycket, 6 kap. 33 första stycket, 10 kap. 2 2 kommunallagen (1991:900)
HFD 2016 ref. 28 Chefsinstruktionen för en regiondirektör ansågs innefatta en sådan delegation av beslutanderätt att hans beslut om ny övergripande organisationsstruktur inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merUppgift 2. Redogör kort för följande begrepp:
Uppgift 2 Redogör kort för följande begrepp: 1) EU-rättens företräde 2) Direktivens spärrverkan 3) Estoppel effekt 4) Principen om direktivkonform tolkning 5) Direktivens horisontella direkta effekt Uppgift
Läs merVårdgivarens klagomålshantering Lagändringar
Vårdgivarens klagomålshantering Lagändringar Lagar Patientsäkerhetslagen ( 2010:659) (PSL) Patientlagen (2014:821) (PL) Lag (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården (KL) Träder i kraft
Läs merKommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel
Kommunal hälso- och sjukvård 2012-09-25 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk
Läs merKommittédirektiv. En myndighet med ett samlat ansvar för tillsyn över den personliga integriteten. Dir. 2014:164
Kommittédirektiv En myndighet med ett samlat ansvar för tillsyn över den personliga integriteten Dir. 2014:164 Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2014 Sammanfattning Ansvaret för tillsyn på
Läs merJURIDISKA ASPEKTER PÅ GLAPPET MELLAN BÖR OCH ÄR I STYRNINGEN AV SJUKVÅRDEN LOTTA VAHLNE WESTERHÄLL
JURIDISKA ASPEKTER PÅ GLAPPET MELLAN BÖR OCH ÄR I STYRNINGEN AV LOTTA VAHLNE WESTERHÄLL Den goda hälso- och sjukvården styrs av två normsystem: 1) människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merTemadag om det nya klagomålssystemet
Temadag om det nya klagomålssystemet Marie Åberg Petra Carlbaum Inspektionen för vård och omsorg 13 december 2017 Förändrad klagomålshantering 1 januari 2018 IVO Vårdgivaren Patientnämnden Ändamålsenlig
Läs merFörtroendemannautbildning 24 mars Lagstiftning som styr landstingets verksamhet. Landstingsjurist: Sanna Othman
Förtroendemannautbildning 24 mars 2011 Lagstiftning som styr landstingets verksamhet Landstingsjurist: Sanna Othman - EG-rätten - nationell lag - Förordningar Lagstiftning som styr landstingsverksamhet
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (6) Rev. 2013-11-17 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH : ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH Sjuksköterskor och
Läs merMeddelandeblad. Ny bestämmelse som ger kommunerna befogenhet att lämna kompensation till enskild
Meddelandeblad Mottagare: I alla kommuner: Kommunstyrelse, Socialnämnd, vård- och omsorgsnämnd, förvaltningschefer och verksamhetschefer 2/2011 Februari 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Ny bestämmelse
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 29 juni 2016 KLAGANDE Martinsson Transport AB, 556953-2061 Ombud: Advokat Sten Holdo Advokaterna Abrahamsson & Holdo AB Norra Rådmansgatan
Läs merHANDIKAPP FÖRBUNDEN. Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se
HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2015-06-16 Dnr.nr S2015/1547/FS Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem
Läs merYttrande över departementspromemorian Ansvar för de försäkringsmedicinska utredningarna (Ds 2016:41)
YTTRANDE Chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynning Datum 2017-02-17 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 122-2016 Sid 1 (7) Yttrande över departementspromemorian Ansvar för de
Läs merDatum Vår referens Ersätter 2010-09-30 Elisabet Ohlsson
YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation Ingemar Hamskär 114 94 Stockholm Datum Vår referens Ersätter 2010-09-30 Elisabet Ohlsson Ert meddelande 2010-07-16 0059 Ert nummer Utländsk näringsverksamhet
Läs merVilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?
Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS
Läs merMeddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011
Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 20 april 2016 KLAGANDE Skåne läns landsting 291 89 Kristianstad MOTPARTER Se bilaga (här borttagen) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
Läs mer9 kap. 17 och 10 kap. 8 kommunallagen (1991:900) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 8 november 2016 följande dom (mål nr ).
HFD 2016 ref. 72 Den omständigheten att revisionsberättelsen saknat ett ställningstagande i frågan om ansvarsfrihet bör beviljas eller inte har inte medfört att kommunfullmäktiges beslut i ansvarsfrihetsfrågan
Läs merJURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Förvaltningsbesluts överklagbarhet En undersökning avseende vad som konstituerar ett överklagbart förvaltningsbeslut samt huruvida införandet av 41 NFL stärker
Läs merBeslut om parkeringstillstånd för rörelsehindrade har ansetts röra en civil rättighet och därför vara överklagbart.
HFD 2016 ref. 41 Beslut om parkeringstillstånd för rörelsehindrade har ansetts röra en civil rättighet och därför vara överklagbart. 3 förvaltningslagen (1986:223) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade
Läs merTandvårdslag (1985:125)
Tandvårdslag (1985:125) SFS nr: 1985:125 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 1985-03-14 Ändrad: t.o.m. SFS 2008:346 Inledande bestämmelse 1 Med tandvård avses i denna lag åtgärder för
Läs merRemiss: Placering av barn över nationsgränser med stöd av Bryssel II-förordningen och 1996 års Haagkonvention m.m.
YTTRANDE 1 2010-02-12 Dnr LS 2009/1006 Sektionen Ledningsstöd Juridiska fakultetsstyrelsen Univ. lektor Vilhelm Persson Remiss: Placering av barn över nationsgränser med stöd av Bryssel II-förordningen
Läs merBeslut om statsbidrag till organisation har i visst fall ansetts röra en civil rättighet och därför vara överklagbart.
HFD 2016 ref. 49 Beslut om statsbidrag till organisation har i visst fall ansetts röra en civil rättighet och därför vara överklagbart. 3, 4 och 16 förordningen (2008:63) om statsbidrag till organisationer
Läs merFinansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring
Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen
Läs merAllmän rättskunskap. Internationell rätt Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ) EU- rätt Fördragen och internationella överenskommelser
Allmän rättskunskap Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se VILKA RÄTTSKÄLLOR FINNS? HUR SKA RÄTTSKÄLLORNA ANVÄNDAS? - DEN JURIDISKA METODEN Internationell rätt Sveriges överenskommelser
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 april 2011 SÖKANDE AA Ombud: Jur. kand. Pehr Amrén Försvarsadvokaterna Stockholm Box 12107 102 23 Stockholm KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens
Läs merHälso- och sjukvårdsjuridik inom demensvården -
Hälso- och sjukvårdsjuridik inom demensvården - frivillighet, information, samtycke och sekretess rättsläget för patienter med nedsatt beslutsförmåga Pernilla Wikström Information och samtycke hälso- och
Läs merDs 2017:12 Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-06-09 Ert dnr: Sektionen för socialtjänst Greger Bengtsson Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Ds 2017:12 Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre
Läs merKommunalrätt. Ellika Sevelin HT 2017
Kommunalrätt Ellika Sevelin HT 2017 OBS! Ny kommunallag! Omstrukturerad Börjar gälla jan 2018 Föreläsningens innehåll Vad är en kommun? Kommunens kompetens Kommunernas organisation och arbete Att överklaga
Läs merVälkommen till LAGD01 Delkurs I Offentlig rätt
Välkommen till LAGD01 Delkurs I Offentlig rätt Offentlig förvaltning Den verksamhet som utövas av förvaltningsmyndigheterna Men vilka är förvaltningsmyndigheterna? Statliga myndigheter (ca 450 st) Kommunala
Läs merFörslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-12-14 Närvarande: F.d. justitierådet Lennart Hamberg samt justitieråden Anita Saldén Enérus och Svante O. Johansson. En handräckningsbestämmelse i lagen
Läs merHFD 2016 Ref 54. Kommunfullmäktiges beslut att återkalla samtliga förtroendevaldas
HFD 2016 Ref 54 HFD 2016 ref. 54 Kommunfullmäktiges beslut att återkalla samtliga förtroendevaldas uppdrag vid förändringar i nämndorganisationen omfattar även kommunstyrelsen. Laglighetsprövning enligt
Läs merRättskällor. Hälso- och sjukvårdens regelsystem
Hälso- och sjukvårdens regelsystem En del av den offentliga rätten. Ramlag med många föreskrifter. Ett särskilt ansvarsystem. Många olika aktörer. I ständig utveckling. Rättsregler; en modell för konflikthantering
Läs merTandvårdslag (1985:125)
SFS 1985:125 Källa: Rixlex Utfärdad: 1985-03-14 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2006:193 Tandvårdslag (1985:125) [Fakta & Historik] Inledande bestämmelse 1 Med tandvård avses i denna lag åtgärder för att förebygga,
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 20 november 2018 KLAGANDE Konkurrensverket 103 85 Stockholm MOTPART Stockholms kommun Ombud: Jurist Lars Mattsson Stockholms kommun Box
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Lag om försäkringsmedicinska utredningar
LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2018-03-19 Närvarande: F.d. justitieråden Gustaf Sandström och Lena Moore samt justitierådet Anders Eka Lag om försäkringsmedicinska utredningar Enligt en lagrådsremiss
Läs merRemissvar avseende Framtidens biobanker (SOU 2018:4), dnr S2018/00641/FS
2018-06-27 Dnr 10.1-10747/2018-2 1(5) Avdelning öst Caroline Sundholm caroline.sundholm@ivo.se s.remissvar@regerinskansliet.se ss.fs@regerinskansliet.se Remissvar avseende Framtidens biobanker (SOU 2018:4),
Läs merStockholms läns landsting 1 (3)
Stockholms läns landsting 1 (3) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-10-22 LS 1408-0956 Landstingsstyrelsen Yttrande över departementspromemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård
Läs mer