Mål för informationskompetens inom högre utbildning: 1 preliminär svensk översättning ÅAB, SHH

Transkript

1 Mål för informationskompetens inom högre utbildning: 1 preliminär svensk översättning ÅAB, SHH Association of College and Research Libraries (ACRL) Information Literacy Competency Standards for Higher Education Mål för informationskompetens inom högre utbildning Svensk översättning: FM Heidi Granqvist, baserad på ACRLs original och den finska översättningen Informaatiolukutaidon osaamistavoitteet yliopisto- ja korkeakouluopetuksessa Uppdragsgivare: Åbo Akademis bibliotek och Svenska handelshögskolans bibliotek Preliminär svensk översättning publicerad i samband med Nordinfoseminariet Informationskompetens som utbildningsmål inom universitet och högskolor, i Vasa Finland, arr. NordinfoLit och Tritonia- Vasa vetenskapliga bibliotek och lärocenter. Mål för informationskompetens inom högre utbildning Definition av informationskompetens Informationskompetens består av en uppsättning färdigheter som förutsätter att personen kan identifiera när information behövs och kan lokalisera, utvärdera och effektivt använda den information som behövs." Informationskompetens är också allt viktigare i dagens värld av snabb teknologiutveckling och ett överflöd av informationskällor. Eftersom dagens värld blir allt mer komplex, står människorna inför ett val mellan otaliga olika typer av information i sina universitetsstudier, på sin arbetsplats och i sitt personliga liv. Information finns tillgänglig vid bibliotek, offentliga instanser, organisationer, via medierna och internet och individerna får allt mer information i ofiltrerad form, vilket väcker frågan om dess autenticitet, giltighet och tillförlitlighet. Dessutom är information tillgänglig via många olika medier i grafiskt, hörbart och textformat, vilket ställer individen inför nya utmaningar för att utvärdera och förstå den. Informationens osäkra kvalitet och dess ökande kvantitet innebär stora utmaningar för samhället. Den stora mängden information i sig skapar inte medborgare med bättre kunskaper om de inte dessutom har sådana färdigheter som krävs för att effektivt kunna utnyttja informationen. Informationskompetens utgör grunden för livslångt lärande. Den behövs inom alla vetenskapsområden, alla inlärningsmiljöer och på alla utbildningsnivåer. Med hjälp av den kan studerande hantera innehåll och utvidga sina undersökningar, bli mer självstyrande och ha större kontroll över det egna lärandet. En informationskompetent person kan: Definiera omfattningen på den information som behövs Effektivt få fram den information som behövs Kritiskt värdera informationen och dess källor Integrera utvald information i den egna kunskapsbasen Använda information effektivt för att uppnå ett visst mål Förstå de ekonomiska, juridiska och sociala aspekterna som sammanhänger med informationsanvändning samt söka och använda information på ett etiskt och lagligt sätt.

2 Mål för informationskompetens inom högre utbildning: 2 preliminär svensk översättning ÅAB, SHH Informationskompetens och informationsteknologi Informationskompetensen står i samband med informationsteknologiska färdigheter, men den har mer omfattande konsekvenser för individen, utbildningssystemet och samhället. En person med informationsteknologiska färdigheter kan använda datorer, programtillämpningar, databaser och andra teknologier för att uppnå en stor mängd olika akademiska, yrkesrelaterade och personliga mål. Informationskompetenta personer måste utveckla vissa teknologiska färdigheter. Trots att informationskompetens har mycket gemensamt med informationsteknologiska färdigheter, utgör den ett separat och mer omfattande kompetensområde. Färdigheter i informationsteknologi är i allt högre grad sammanflätade med och stöder informationskompetensen. En rapport som utgavs av USA:s nationella forskningsråd (National Research Council) år 1999 presenterar begreppet flytande kunskaper i informationsteknologi och beskriver flera aspekter som är nyttiga för att förstå relationerna mellan informationskompetens, datorkompetens och en bredare teknologisk kompetens. Rapporten påpekar att datorkompetens handlar om mekanisk inlärning av specifika hårdvaru- och programtillämpningar, medan flytande teknologiskt kunnande fokuserar på förståelse av de begrepp som teknologin bygger på och tillämpning av problemlösning och kritiskt tänkande på teknologianvändningen. Rapporten behandlar även skillnader mellan flytande kunskaper i informationsteknologi och informationskompetens ur den amerikanska grundskole- och gymnasieutbildningens (K-12) samt högskoleutbildningens synvinkel. Informationskompetensen fokuserar på innehåll, kommunikation, analys, informationssökning och utvärdering, medan flytande kunskaper i informationsteknologi förutsätter en djupgående förståelse av teknologin och en gradvis ökande skicklighet i att använda den. 2 Flytande informationsteknologiska kunskaper kan förutsätta en bättre intellektuell förmåga än mekanisk inlärning av program och datoranvändning som hör ihop med datorkompetens, men fokus ligger fortfarande på själva teknologin. Informationskompetens däremot utgör en intellektuell stomme för att förstå, hitta, evaluera och använda information. Dessa kunskaper kan delvis uppnås genom flytande kunskaper i informationsteknologi, delvis genom goda forskningsmetoder, men den viktigaste förutsättningen är ändå förmåga till kritiskt tänkande och resonemang. Informationskompetensen initierar, upprätthåller och utvidgar livslångt lärande genom färdigheter som kan vara teknologirelaterade men som i sista hand är oberoende av teknologi. Informationskompetens och högre utbildning En av universitetens och högskolornas centrala uppgifter är att utveckla livslångt lärande hos sina studerande. Högskolor och universitet skapar en grund för en kontinuerlig utveckling under individens hela karriär genom att försäkra att de studerande har intellektuella färdigheter för resonemang och kritiskt tänkande, och genom att hjälpa dem att bygga upp en förmåga att lära sig inlärning. Detta ger även förutsättningar att handla som upplysta medborgare och samhällsmedlemmar. Informationskompetens är en nyckelfaktor för och bidrar till livslångt lärande. Informationskompetens möjliggör inlärning utanför det traditionella klassrummet och tränar studerande på självständig forskning som de har nytta av i sin arbetspraktik, vid sina första arbetsplatser och då de får allt mer ansvar inom livets alla områden. Eftersom informationskompetensen ökar studerandenas förmåga att utvärdera, hantera och använda information, anser flera av USA:s regionala och ämnesbaserade ackrediteringsorganisationer att den är en nyckelfärdighet som universitetsstuderande bör uppnå. 3 För studerande som bedriver studier utanför den vanliga universitetsmiljön är informationskällor ofta tillgänglig via nätverk och andra kanaler. Utlokaliserade inlärningsteknologier möjliggör undervisning och inlärning då läraren och studenten inte finns på samma plats vid samma tidpunkt. En utmaning för dem som vill utveckla informationskompetensen bland deltagare i

3 Mål för informationskompetens inom högre utbildning: 3 preliminär svensk översättning ÅAB, SHH distansundervisning är att erbjuda dem en möjlighet att lära sig använda ett motsvarande utbud av informationsresurser som finns tillgängliga vid universiteten. Informationskompetensen bland distansstuderande borde vara på samma nivå som bland traditionella universitetsstuderande. En genomgående integrering av informationskompetens i undervisningsplanerna i alla program, i alla tjänster och hela universitetets administration kräver samarbete mellan undervisningspersonalen, bibliotekarierna och förvaltningspersonalen. Lärarkåren skapar en inlärningsmiljö genom föreläsningar och diskussioner. Lärarna sporrar dessutom studenterna att utforska det okända, ger handledning i att uppfylla informationsbehov och följer upp studenternas framsteg. Universitetsbibliotekarierna samordnar utvärderingen och urvalet av informationsresurser som behövs för undervisning och tjänster. De organiserar och underhåller samlingar och servicepunkter som ger tillgång till information samt instruerar studerande och lärare i informationssökning. Förvaltningspersonalen skapar förutsättningar för samarbete och utbildning bland lärarkåren, bibliotekarierna och andra yrkesgrupper som initierar program kring informationskompetens. Förvaltningen stöder programmens planering och budgetering och tilldelar resurser för att upprätthålla dem. Informationskompetens och pedagogik Boyer-kommissionens rapport, Reinventing Undergraduate Education, rekommenderar strategier som förutsätter att studenterna aktivt deltar i att formulera en betydelsefull fråga eller frågeställning, i forskning eller kreativ utredning för att finna svar på denna och utvecklar kommunikativa färdigheter för att presentera resultaten... Kurser som struktureras på detta sätt skapar studentcentrerade inlärningsmiljöer där undersökning är normen, fokus ligger på problemlösning och kritiskt tänkande är del av processen. Sådana inlärningsmiljöer kräver informationskompetens. Informationskompetensen ökar studenternas möjligheter till självstudier, eftersom de lär sig att använda ett brett utbud av informationskällor för att utöka sina kunskaper, ställa upplysta frågor och skärpa sitt kritiska tänkande för allt mer självstyrande inlärning. Studerande har uppnått informationskompetens då de förstår att denna uppsättning färdigheter inte är något som ligger utanför läroplanen utan är inbyggd i dess innehåll, struktur och perioder. Denna integrering i läroplanen erbjuder även många möjligheter att förstärka betydelsen av sådana studentcentrerade undervisningsmetoder som problembaserad inlärning, bevisbaserad inlärning och undersökande inlärning. Under handledning av lärare och andra i problembaserade perspektiv diskuterar studenterna kursens innehåll på en djupare nivå än vad som är möjligt genom att använda enbart föreläsningar och läroböcker. För att få största möjliga nytta av problembaserad inlärning, måste studenterna ofta använda tänkesätt som kräver att de lär sig att använda informationskällor som finns på olika platser och är av olika format. På så sätt ökar studenternas ansvar för sin egen inlärning. Människor har flera olika alternativ för att skaffa den information de behöver för sina undersökningar. Ett sätt är att använda ett system för informationsåtervinning som finns vid bibliotek eller i databaser som är tillgänglig via dator oberoende av plats. Ett annat alternativ är att välja en lämplig forskningsmetod för direkt observation av de fenomen man studerar. Exempelvis läkare, arkeologer och astronomer utför ofta konkreta undersökningar för att konstatera existensen av ett visst fenomen. Dessutom använder matematiker, kemister och fysiker ofta sådana teknologier som statistiska program eller simulation för att skapa en konstgjord miljö där man kan observera och analysera fenomens interaktion. Under studierna för grundexamen och under sina forskarstudier behöver studenterna få upprepade möjligheter att söka, värdera och hantera information som de samlat från ett flertal olika källor och forskningsmetoder inom sitt eget område.

4 Mål för informationskompetens inom högre utbildning: 4 preliminär svensk översättning ÅAB, SHH Användning av målen Målen för informationskompetens inom högre utbildning utgör en stomme för att bedöma informationskompetensen hos studerande. I USA för de även vidare arbetet kring informationskompetensmål som utförs av en arbetsgrupp inom American Association of School Librarians och ger på så sätt den högre utbildningen en möjlighet att anpassa sina mål för informationskompetens till målen inom grundskolan och gymnasiet så att förväntningarna på studenterna på alla nivåer utgör en kontinuitet. Målen som presenteras i detta dokument utgör riktlinjer för den process som lärare, bibliotekarier och övrig personal använder för att identifiera specifika indikatorer för studerandes informationskompetens. Målen är även till nytta för studerande, eftersom de utgör en stomme för att lära sig att hantera växelverkan med information inom sitt eget område. De hjälper dem också att förstå behovet att utveckla en metakognitiv inställning till inlärning och gör dem medvetna om de konkreta handlingar som behövs för att samla, analysera och använda information. Alla studenter förväntas uppvisa kompetens inom alla delområden som beskrivs i detta dokument, men alla behärskar dem inte på samma färdighetsnivå och lär sig dem inte i samma takt. Dessutom kan vissa ämnesområden betona vissa färdigheter i processen och därför ges dessa färdigheter en större vikt än andra vid bedömningen av informationskompetensen. Flera av informationskompetensens delområden kommer troligen att utföras upprepade gånger, eftersom varje mål innehåller aspekter som kräver reflektion och evaluering och studenten förutsätts återvända till tidigare skeden i processen, revidera kriterierna för informationssökningen och gå igenom samma steg igen. För att införa dessa mål i full utsträckning borde en institution först granska sin uppgift och utbildningsmässiga målsättningar för att definiera hur informationskompetensen kan förbättra inlärningen och effektivera institutionens verksamhet. För att hela institutionen skall omfatta begreppet, är det väsentligt att ordna utbildning kring frågan för lärare och övrig personal. Informationskompetens och evaluering Informationskompetensen som beskrivs nedan omfattar fem mål och tjugotvå delmål. Målen fokuserar på studenternas behov på alla nivåer inom högre utbildning. I målbeskrivningarna ingår också en lista över färdigheter för evaluering av studenternas framsteg mot informationskompetens. Dessa färdigheter fungerar som riktlinjer för lärare, bibliotekarier och övrig personal som utvecklar metoder vid den egna institutionen för att mäta studenternas inlärning inom ramen för institutionens specifika uppgift. Förutom att de evaluerar alla studenters grundläggande informationskompetens, borde lärare och bibliotekarier samarbeta för att utveckla evalueringsinstrument och strategier för specifika ämnen, eftersom informationskompetensen tar sig uttryck i förståelsen av kunskapsskapandet, den vetenskapliga verksamheten och publikationsprocesserna inom enskilda ämnen. Vid införandet av dessa mål bör institutionerna vara medvetna om att olika nivåer av tankefärdighet sammanhänger med olika inlärningsresultat, och därför är det viktigt att använda olika instrument eller metoder för att evaluera dessa resultat. Exempelvis utgående från Blooms taxonomi för utbildningsmål (Bloom s Taxonomy of Educational Objectives), förekommer tankefärdigheter både på högre nivå ( higher order ) och lägre nivå ( lower order ) i alla färdigheter som beskrivs i detta dokument. Det rekommenderas starkt att evalueringsmetoder som är lämpliga för tankefärdigheterna som kärvs för respektive nivå integreras i institutionens plan för införande av informationskompetens.

5 Mål för informationskompetens inom högre utbildning: 5 preliminär svensk översättning ÅAB, SHH Exempelvis följande resultat illustrerar tankefärdigheter på högre nivå och lägre nivå : Tankefärdighet på lägre nivå: Resultat Identifierar nyckelord, synonymer och relaterade termer för informationen som behövs. Tankefärdighet på högre nivå: Resultat För den ursprungliga syntesen vidare, om möjligt, till en högre abstraktionsnivå för att skapa nya hypoteser som kan kräva ytterligare information. Lärare, bibliotekarier och övrig personal kommer att inse att gemensamma diskussioner om evalueringsmetoder är ett mycket produktivt sätt att planera ett systematiskt och heltäckande informationskompetensprogram. Detta evalueringsprogram borde nå alla studerande, definiera områden för att vidareutveckla programmet och förstärka mål som redan har uppnåtts. Det borde även klargöra för institutionens intressentgrupper hur informationskompetensen bidrar till att institutionen utexaminerar välutbildade studerande och medborgare. Noter 1. American Library Association. Presidential Committee on Information Literacy. Final Report.(Chicago: American Library Association, 1989.) 2. National Research Council. Commission on Physical Sciences, Mathematics, and Applications. Committee on Information Technology Literacy, Computer Science and Telecommunications Board. Being Fluent with Information Technology. Publication. (Washington, D.C.: National Academy Press, 1999) 3. Eftersom USA saknar en nationell myndighet för universitetstillsyn, finns istället separata, exempelvis regionala, ackrediteringsorganisationer. Några centrala ackrediteringsorganisationer som beaktar informationskompetens är: The Middle States Commission on Higher Education (MSCHE), the Western Association of Schools and College (WASC), and the Southern Association of Colleges and Schools (SACS). 4. Boyer Commission on Educating Undergraduates in the Research University. Reinventing Undergraduate Education: A Blueprint for America's Research Universities. Association of College and Research Libraries Mål för informationskompetens inom högre utbildning Mål, delmål och resultat Godkända av ACRL:s styrelse 18 januari Mål 1 Den informationskompetenta studenten definierar typen och omfattningen av den information som behövs. Delmål:

6 Mål för informationskompetens inom högre utbildning: 6 preliminär svensk översättning ÅAB, SHH 1. Den informationskompetenta studenten kan definiera och uttala behovet av information. 1. Överlägger med lärare och deltar i diskussioner i klassrummet, i arbetsgrupper med andra studerande, och i elektroniska diskussionsgrupper för att identifiera ett forskningsämne eller annat informationsbehov. 2. Utvecklar en problemställning och utformar frågor utgående från informationsbehovet. 3. Undersöker allmänna informationskällor för att sätta sig in i ämnet. 4. Definierar eller modifierar informationsbehovet för att avgränsa fokus till ett hanterbart område. 5. Identifierar nyckelbegrepp och termer som beskriver informationsbehovet. 6. Inser att existerande information kan kombineras med självständiga tankar, experiment och/eller analys för att producera ny information. 2. Den informationskompetenta studenten identifierar potentiella informationskällor av flera olika typer och format. 1. Vet hur information produceras, organiseras och sprids formellt och informellt. 2. Förstår att kunskap kan organiseras enligt olika ämnesområden, vilket påverkar hur informationen finns tillgänglig. 3. Känner igen värdet hos och skillnaderna mellan potentiella informationskällor av olika format (t.ex. multimedia, databas, webbsidor, filer, audio/visuellt, bok). 4. Känner igen syftet och publiken för potentiella källor (t.ex. populär vs. vetenskaplig, samtida vs. historisk). 5. Särskiljer primär- och sekundärkällor, inser hur dessas användning och betydelse varierar mellan olika ämnesområden. 6. Inser att information eventuellt måste sammanställas av obehandlat material från primärkällor. 1. Den informationskompetenta studenten överväger kostnaderna för och fördelarna med att skaffa den information som behövs. 1. Utreder tillgängligheten på den information som behövs och fattar beslut om att utvidga informationssökningen utanför lokala resurser (t.ex. fjärrlån, användning av resurser på annan ort, anskaffning av bild-, video-, text- eller ljudmaterial). 2. Överväger möjligheten att lära sig ett nytt språk eller en ny färdighet (t.ex. utomlands eller inom ett annat ämnesområde) för att samla information som behövs och förstå dess sammanhang. 3. Gör upp en realistisk helhetsplan och tidtabell för att skaffa den information som behövs.

7 Mål för informationskompetens inom högre utbildning: 7 preliminär svensk översättning ÅAB, SHH 2. Den informationskompetenta studenten omdefinierar typen och omfattningen av informationsbehovet. 1. Granskar det ursprungliga informationsbehovet för att klargöra, omforma eller precisera frågeställningen. 2. Motiverar beslut och val gällande informationsbehovet och frågeställningen. Mål 2 Den informationskompetenta studenten får tillgång till informationen på ett effektivt sätt. Delmål: 1. Den informationskompetenta studenten väljer de lämpligaste forskningsmetoderna eller informationssökningssystemen för att få den information som behövs. 1. Identifierar lämpliga forskningsmetoder (t.ex. laboratorieexperiment, simulation, fältarbete). 2. Undersöker fördelar och användbarhet hos olika forskningsmetoder. 3. Undersöker informationssökningssystemens omfattning, innehåll och organisation. 4. Väljer effektiva metoder för att få den information som behövs ur forskningsmetoden eller informationssökningssystemet. 2. Den informationskompetenta studenten skapar och använder effektiva sökstrategier. 1. Utvecklar en forskningsplan som är lämplig för undersökningsmetoden. 2. Identifierar nyckelord, synonymer och relaterade termer för informationen som behövs. 3. Väljer specialterminologi som används inom ämnesområdet eller informationssökningssystemet. 4. Gör upp en sökstrategi med hjälp av kommandon i det valda informationssökningssystemet (t.ex. Boole operatörer, trunkering, och proximity för sökmotorer, interna organisationssystem så som index i böcker). 5. Tillämpar sökstrategin i olika informationssökningssystem med hjälp av olika användargränssnitt och sökmotorer, med olika kommandospråk, protokoll och sökparametrar. 6. Genomför sökningen med hjälp av ämnesområdets vedertagna forskningsmetoder. 3. Den informationskompetenta studenten söker information elektroniskt och personligen med hjälp av ett antal olika metoder.

8 Mål för informationskompetens inom högre utbildning: 8 preliminär svensk översättning ÅAB, SHH 1. Använder olika söksystem för att få information i olika former. 2. Använder olika klassifikationssystem och andra system (t.ex. Call number systems eller index) för att lokalisera informationskällor inom biblioteket eller för att hitta specifika platser för konkret undersökning. 3. Använder elektroniska eller personliga tjänster som är tillgängliga vid institutionen för att hitta den informations om behövs (t.ex. fjärrlån/artikelförmedling, yrkesorganisationer, forskningsenheter, offentliga informationskällor, experter och praktiker). 4. Använder översikter, brev, intervjuer och andra forskningsmetoder för att få primärinformation. 4. Den informationskompetenta studenten preciserar vid behov sökstrategin. 1. Evaluerar sökresultatens kvantitet, kvalitet och relevans för att avgöra om andra informationssökningssystem eller forskningsmetoder borde användas. 2. Identifierar brister i den samlade informationen och beslutar om sökstrategin borde omformas. 3. Gör vid behov om sökningen med hjälp av den omformade strategin. 5. Den informationskompetenta studenten plockar ut, sparar och hanterar informationen och dess källor. 1. Väljer den mest lämpliga bland olika teknologier för att plocka ut den information som behövs (t.ex. klippa/klistra-programfunktioner, kopieringsmaskin, skanner, audio/visuell utrustning, eller forskningsinstrument). 2. Skapar ett system för att organisera informationen. 3. Särskiljer olika typer av källor som citeras och förstår delarna i och korrekt sammansättning av citat från olika typer av material. 4. Sparar all relevant information om citat för framtida användning. 5. Använder olika teknologier för att hantera den utvalda och organiserade informationen. Mål 3 Den informationskompetenta studenten värderar information och dess källor kritiskt och integrerar utvald information i sin kunskapsbas och värdesystem. Delmål: 1. Den informationskompetenta studenten sammanfattar huvudpunkterna i den insamlade informationen.

9 Mål för informationskompetens inom högre utbildning: 9 preliminär svensk översättning ÅAB, SHH 1. Läser texten och väljer ut huvudpunkterna. 2. Omskriver textens innehåll med sina egna ord och väljer ut data korrekt. 3. Identifierar delar av texten som skall citeras ordagrant. 2. Den informationskompetenta studenten formulerar och tillämpar de grundläggande kriterierna för värdering av både informationen och dess källor. 1. Undersöker och jämför information från olika källor för att värdera dess tillförlitlighet, giltighet, korrekthet, betydelse, aktualitet, och synvinkel eller partiskhet. 2. Analyserar strukturen och logiken i argument och metoder som stöder informationen. 3. Känner igen fördomar, bedrägeri eller manipulation. 4. Identifierar den kulturella, fysiska eller övriga kontexten i vilken informationen har skapats och förstår kontextens betydelse för att tolka informationen. 3. Den informationskompetenta studenten sammanställer huvudpunkterna för att skapa nya begrepp. 1. Känner igen samband mellan begrepp och kombinerar dem till potentiellt användbara grundläggande påståenden med stödande bevis. 2. För den ursprungliga syntesen vidare, om möjligt, till en högre abstraktionsnivå för att skapa nya hypoteser som kan kräva ytterligare information. 3. Använder dator och annan teknologi (t.ex. tabellprogram, databaser, multimedia och audio/visuell utrustning) för att studera interaktionen mellan idéer eller andra fenomen. 4. Den informationskompetenta studenten jämför ny kunskap med tidigare kunskap för att fastställa mervärdet, motsägelser eller andra unika drag i informationen. 1. Fastställer om informationen tillfredsställer forskningen eller annat informationsbehov. 2. Använder medvetet valda kriterier för att avgöra om informationen motsäger eller förstärker information från andra källor. 3. Drar slutsatser utgående från den insamlade informationen.

10 Mål för informationskompetens inom högre utbildning: 10 preliminär svensk översättning ÅAB, SHH 4. Testar teorier med tekniker lämpliga för ämnesområdet (t.ex. simulation, experiment). 5. Fastslår informationens troliga exakthet genom att ifrågasätta informationskällan, begränsningarna hos sökverktygen eller strategierna och slutsatsernas rimlighet. 6. Integrerar ny information med tidigare information eller kunskap. 7. Väljer information som ger bevismaterial för ämnet. 5. Den informationskompetenta studenten avgör den nya kunskapen inverkar på individens värdesystem och vidtar åtgärder för att förena eventuella skillnader. 1. Undersöker avvikande åsikter som förekommer i litteraturen. 2. Beslutar om dessa åsikter skall integreras eller förkastas. 6. Den informationskompetenta studenten befäster sin förståelse och tolkning av informationen genom diskussion med andra personer, experter inom området och/eller praktiker. 1. Deltar i klassrums- och andra diskussioner. 2. Deltar i undervisningens elektroniska kommunikationsforum avsedda att uppmuntra diskussion om ämnet (t.ex. e-post, anslagstavlor, diskussionsgrupper). 3. Frågar experter om deras åsikt genom olika kanaler (t.ex. intervjuer, e-post, listservrar). 7. Den informationskompetenta studenten avgör om den ursprungliga frågeställningen borde revideras. 1. Bedömer om det ursprungliga informationsbehovet har tillfredsställts eller om ytterligare information behövs. 2. Granskar sökstrategin och tillägger vid behov ytterligare begrepp. 3. Granskar de informationskällor som använts och utvidgar vid behov sökningen till andra källor. Mål 4 Den informationskompetenta studenten använder, individuellt eller som medlem i en grupp, information effektivt för att uppnå ett visst syfte. Delmål: 1. Den informationskompetenta studenten tillämpar ny och tidigare information för att planera och förverkliga en viss produkt eller prestation.

11 Mål för informationskompetens inom högre utbildning: 11 preliminär svensk översättning ÅAB, SHH 1. Organiserar innehållet så att det stöder produktens eller prestationens syfte och format (t.ex. sammanfattningar, skisser, storyboards). 2. Redogör för vilka kunskaper och färdigheter har överförts från tidigare erfarenheter till planeringen och förverkligandet av produkten eller prestationen. 3. Integrerar ny och tidigare information, inkluderande citat och omskrivningar, på ett sätt som stöder produktens eller prestationens syften. 4. Editerar digital text, bilder och information enligt behov och överför dem från deras ursprungliga plats och format till en ny kontext. 2. Den informationskompetenta studenten dokumenterar produktens eller prestationens utvecklingsprocess. 1. För journal över informationssökningen, evalueringen och kommunikationen. 2. Funderar över tidigare framgångar, misslyckanden och alternativa strategier. 3. Den informationskompetenta studenten informerar effektivt om produkten eller prestationen för andra. 1. Väljer ett medium och format som bäst stöder produktens eller prestationens syften och den avsedda publiken. 2. Använder olika IT-tillämpning vid förverkligandet av produkten eller prestationen. 3. Använder visuella principer i sin kommunikation. 4. Kommunicerar tydligt och med en stil som stöder publikens syften. Mål 5 Den informationskompetenta studenten förstår flera av de ekonomiska, juridiska och sociala frågorna som sammanhänger med informationsanvändning samt söker och använder information på ett etiskt och lagligt sätt. Delmål: 1. Den informationskompetenta studenten förstår flera av de etiska, juridiska och socioekonomiska frågorna som sammanhänger med information och informationsteknologi. 1. Identifierar och diskuterar frågor som berör sekretess och säkerhet såväl i tryckta och elektroniska miljöer. 2. Identifierar och diskuterar frågor som berör gratis kontra avgiftsbelagd tillgång till information.

12 Mål för informationskompetens inom högre utbildning: 12 preliminär svensk översättning ÅAB, SHH 3. Identifierar och diskuterar frågor som berör censur och yttrandefrihet. 4. Förstår vad immateriell egendom, upphovsrätt och korrekt användning av material skyddat av upphovsrätt innebär. 2. Den informationskompetenta studenten följer lagar, regler, institutionens praxis och god sed gällande informationssökning och användning av informationskällor. 1. Följer accepterad praxis vid deltagande i elektronisk diskussion (t.ex. netikett ). 2. Använder godkända lösenord och andra identifikationsformer för tillgång till informationskällor. 3. Följer institutionen praxis för tillgång till informationskällor. 4. Skadar inte informationskällor, utrustning, system eller lokaler. 5. Anskaffar, sparar och sprider text, data, bilder och ljud på ett lagligt sätt. 6. Förstår vad plagiering innebär och presenterar inte andras arbete som sitt eget. 7. Förstår institutionens principer för forskning gällande människor. 3. Den informationskompetenta studenten anger de använda informationskällorna vid presentation av produkten eller prestationen. 1. Väljer ett lämpligt dokumentationssätt och använder det konsekvent vid referens till källorna. 2. Anger vid behov att han eller hon fått tillstånd att använda material skyddat av upphovsrätt.