Biogas Rötning. Förgasning (GoBiGas)

Transkript

1 Biogas Rötning Förgasning (GoBiGas)

2 Världens första miljömärkta drivmedel

3 40 TWh Biogas: En väg till det hållbara transportsamhället 50 TWh 60 TWh (förgasning) 10 TWh (rötning) Skogsavfall Tillgängligt imorgon Mat-, industri- och jordbruksavfall Tillgängligt idag! -Tekniken -Fordonen -Avfallet matavfall industriavfall jordbruksavfall

4 Gasendal - uppgraderingsanläggning Samarbete med Gryaabs avloppsreningsverk i Göteborg En anläggning för uppgradering av biogas, gasen injiceras i naturgasnätet Biogasen produceras av avloppsslam Kapacitet ca 60 GWh/år I drift sedan april 2007 Bidrag från KLIMP Ingår i BiogasMax

5 Falköping uppgraderingsanläggning Samarbete med Falköpings kommun, FordonsGas och lokala lantbrukare En anläggning för uppgradering av biogas, gasen distribueras via lokalt nät till tankstation Biogasen produceras av avloppsslam och matavfall Kapacitet ca 10 GWh/år I drift sedan februari 2008 Bidrag från KLIMP o EU

6 Skövde KLIMP Start våren GWh/år Avfall från Livsmedelsproduktion (mejeri o slakteri)

7 Sävsjö samarbete med lantbrukare Samarbetsavtal med Sävsjö Biogas AB bildat av 5 lantbrukare Gödsel från 20-tal gårdar samrötas Luftrening Gasdistribution 19 GWh biogas Bidrag från Klimp Gasuppgradering Biogödsel Drifttagning 2012 Gödsel Mottagningshall Rötkammare Substratlager Hygienisering Biogödsellager

8 Biogödsel kallas den biprodukt som uppstår vid rötning till Bättre näringstillgänglighet Lätt att sprida Mindre lukt Attraktivt pris Lokalproduce rat biogas

9 Sveriges första anläggning för flytande biogas

10 Bakgrund och Syfte GoBiGasprojektet sammanfattning GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project syfte att i kommersiell skala demonstrera förgasningsteknikens möjligheter Den första anläggningen i världen för kontinuerlig produktion av biogas från biobränsle genom förgasning. Första anläggning att distribuera biogas på svenska stamnätet Kommersiell skala i två etapper 20 MW/ 160 GWh/år i drift 2013 Demonstrationsanläggning, delfinansierad av Energimyndigheten MW/ GWh/ år Efter utvärdering av etapp 1 kommersiell anläggning Prestandamål Gasutbyte, ca 65 % Energiverkningsgrad > 90% Drifttid 8000 h/år Distribution på befintligt högtrycksgasnät

11 GoBiGas Etapp 1 Biogas 160 GWh / år Fjärrvärme ca 50 GWh / år Två anläggningsdelar: Förgasning: Leverantör Metso Power med licens från Repotec Metanisering: Huvudleverantör Jacobs, tekniklicens från Haldor Topsöe Montage pågår, driftsättning under 2013, första leverans av gas november 2013

12 Slutsatser Biogasmarknaden är fortfarande omogen Affärs-och teknikutveckling pågår Alla våra 6 byggda anläggningar har fått KLIMP-bidrag eller motsvarande Behovet av biogas ökar. Årlig marknadstillväxt på ca 20% Ett aktivt miljöval och betalningsvilja är en förutsättning för ökad produktion.

13 Miljöanpassat byggande

14 Program för miljöanpassat byggande ta fasta på: Beständighet Hälsa-inomhusklimat Miljöpåverkan Resurshushållning Bullerskydd Energihushållning Fuktskydd

15 Några enkla vinster Tilläggsisolering av dåligt isolerade bostäder har ofta kort pay-off tid. Placera balkonger utanför isolerskikt Individuell mätning av varmvatten Byte av värmekälla från direkverkande el och olja till fjärrvärme eller värmepump ger oftast god lönsamhet. Krav på nya bostäder: Totalt köpt energi (exklusive hushållsel) får inte överstiga 60 kwh/m2, år då energikällan är fjärrvärme eller förnybar energi i flerbostadshus För flerbostadshus med el som huvudsaklig energikälla, värmepump mm, ska andelen köpt energi inte överstiga 45 kwh/m2, år. Fristående byggnader mindre än 200m2 är motsvarande tal < 55 kwh/m2, år och < 40 kwh/m2, år (golvarea Atemp). Planera bullerexponerade bostäder med en tyst sida där man lägger sovrummen. Projektera för att använda dagsljus samt närvarostyrd belysning och lågenergilampor i gemensamma utrymmen.

16 Exempel Katjas Gata 119 Energi och Miljö U-VÄRDEN (W/M 2 C) Före Efter Ombygggda balkonger, fönster Isolering Tak, väggar + Fläktrum FÖRE OMBYGGNAD Separata varmvatten-mätare EFTER OMBYGGNAD Yttervägg 0,31 0,12 Fönster 2,4 0,9 Vindsbjälklag 0,14 0,1 Sockel 0,48 0,3 Bottenbjälklag 0,4 0,1 Fjärrvärme 170 kwh/m 2 54 kwh/m 2 varav uppvärmning 133 kwh/m 2 25 kwh/m 2 varav varmvatten 32 kwh/m 2 25 kwh/m 2 varav kulvertförluster 5 kwh/m 2 4 kwh/m 2 El (fastighetsel) 8 kwh/m 2 6 kwh/m 2 Totalt 178 kwh/m 2 (A temp ) 60 kwh/m 2 (A temp )

17 Huvudmål för trafiken politikernas mål Minska biltrafiken och öka resande med kollektivtrafik och cykel Minska användandet av fossila bränslen Minska bullret Öka energieffektiviteten Kväveoxider och partiklar har fortfarande för höga nivåer Trängselskatt införs vilket kommer att minska biltrafiken med %

18 Antal rena fordon i Göteborg Över 40% av alla nya bilar Runt 20% totalt

19 Styrande åtgärder för rena fordon i Göteborg Fri gatuparkering för rena fordon Taxistationer för miljöanpassade taxibilar En speciell miljöavgift för konventionella fordon ägna av staden (250 /år och bil) Lokal definition för miljöanpassade fordon Lokal produktion av biogas Parkeringsprioritet för samägda bilar Klimatkompensation 150 Euros/ton CO2 Ger 2 miljoner Euro i staden

20 Exempel på vad vi uppnått under de senaste 3 åren Gångfartsgator Fotgängare har prioritet Gågator med tidsfönster för bilar Automatiska pollare Längdreglering, maximum 10m. Förbättrad tillgång till distributionsfordon Färre enkelriktade gator Förbättrad attraktivitet i gatumiljön Minskade körsträckor

21 Elfordonsarbetet i Göteborg

22 Prioriterade mål för trafik Biltrafiken ska minska till förmån för resande med kollektivtrafik och cykel Fossilbränsleanvändningen ska minska Minska klimatpåverkan och buller Öka energieffektiviteten

23 Lokala incitament och offentlig upphandling Staden kan införa lokala incitament i form av parkeringssubventioner eller reserverade p-ytor Staden kan ställa krav, t ex avgasfria eller eldrivna fordon, vid upphandling av transporttjänster i takt med att sådana fordon finns tillgängliga Samma miljö- och trafiksäkerhetskrav som statliga myndigheter Gemensamma krav inom staden

24 Vad händer nu Staden testar ett tjugotal eldrivna bilar och lär sig om teknik, användarbeteende och underhåll Etablerar laddställen för kommunala och privata aktörer - Förhyrda p-platser för kommunala användare och företag - Även enstaka bilpoolsbilar - Ingen besöksparkering - En publik station för snabbladdning - Test pendelparkering

25 Vad händer mera Deltar i diverse utvecklingsprojekt Laddinfrastruktur (Göteborg Energi, P-bolaget) Elbilsdrift (Volvo PV, Test Site Sweden, Energimyndigheten) Eldrivna renhållningsfordon (Renova) Laddhybridbussar linje 60, Hyperbus (Volvo Bussar m.fl.) Eldrivna poolbilar (uppstartsskede)

26 Vad händer mera Elcyklar P-app lediga p-platser, laddstatus Ev. p-förmån elfordon och bränslesnåla fordon Framdragning el vid nybyggnader av p-hus