Sammanfattning av Charlotta Mellanders Om platsernas välstånd öppenhet. och attraktivitet. Flytt hem till byn igen. Aldrig i livet.

Transkript

1 Sammanfattning av Charlotta Mellanders Om platsernas välstånd öppenhet och attraktivitet. Flytt hem till byn igen. Aldrig i livet. På Södermanlands landsbygdting den 11 april 2014 Vi har gjort en resa från förr i tiden till nutid. Från förr, då produktionen var det viktigaste på platsen. Då jobben var det viktigaste för människorna och man flyttade dit arbete fanns. Produkterna exporterades ut ur städerna. Tills idag, då vi istället konsumerar varor och tjänster på platsen, nu då utbudet istället är viktigt och staden blir allt mer attraktiv för människan. I början av 1800-talet bodde cirka 3 procent av jordens befolkning i städer. I början av 1900-talet var motsvarande siffra 14 procent. Idag bor omkring hälften av alla människor i städer, och på vissa håll ända upp till 2/3 av befolkningen. Vi lever i den kreativa ekonomins uppgång. Människan flyttar till staden och jobben flyttar efter människan. Vi har nått den punkt i världshistorien då det för första gången bor fler människor i världens städer totalt sett än på landsbygden. Faktum är att detta mönster är än mer uttalat i vår del av den mer ekonomiskt utvecklade världen där tre av fyra individer bor i städer. Och urbaniseringen fortsätter. Allra mest ökar befolkningen i större städer där man kämpar med utmaningar relaterat till boendekostnader och transportsystem. De mindre orterna å andra sidan slåss för sin överlevnad för att ha ett tillräckligt stort skatteunderlag för en skola och ett dagis eller tillräckligt med efterfrågan för att ha kvar sin närlivsbutik. Vad menar vi med regional attraktivitet? Om vi tittar på en kartbild av jorden som visar var någonstans människor bor och kalibrerar den bilden med nationernas BNP så ser vi var den ekonomiska aktiviteten finns. Det visar sig att det inte finns någon särskilt stor ekonomiskt aktivitet om vi tittar på hela nationer som till exempel Kina eller Indien. Däremot är den ekonomiska aktiviteten stor i stadsområden som Peking eller Bangalore. Det är sådana områden som växer och skapar konkurrenskraft för länderna. Ett annat exempel på städernas betydelse är att 80 procent av världens alla patent tas ut i 20 geografiskt koncentrerade områden runt om i världen. Mer än 3 av 4 jobb finns idag inom den kreativa sektorn och servicesektorn. Någon måste vilja betala för kunskap och kreativitet om utveckling ska kunna omsättas i praktiken och innovatörerna finns där detta blir möjligt. Samma förhållanden i Sverige I Sverige visar forskningen att samma förhållanden gäller. Innovativitet och positiv utveckling med höga lönesummor och ett växande antal arbetstillfällen sker i områden som har mycket att erbjuda och är stora nog. För att en kommun ska kunna uppnå nettoimmigration har det visat sig att det finns en kritisk gräns som ligger på invånare. Om befolkningen minskar till under denna nivå har kommunen mycket svårt att behålla sin befolkning på sikt. Lägger man in var de högutbildade (som har minst tre års högskolestudier) bor i Sverige på en karta, ser man att koncentrationen ligger i storstäderna och framför allt bor de i Stockholm, Göteborg och Malmö. Man kan också se att det finns högutbildade kring kusterna och i södra Sverige. I norra Sverige är däremot högutbildade knappt synliga på kartan. Den kreativa klassen utgörs av människor som i hög grad får betalt för att tänka som till exempel lärare, programmerare, kulturarbetare, arkitekter och läkare är också oerhört koncentrerade till storstäderna. Av kulturarbetarna och teknologerna bor hälften i Stockholm trots att bara 25 procent av befolkningen bor i Stockholm. Varför dras de dit? 1

2 Denna omförflyttning i geografin, där människor i allt högre grad lämnar landsbygden för staden, får stora ekonomiska avtryck. Dels fungerar agglomerationseffekterna så att med allt större marknadsplatser så blir den regionala ekonomin och arbetsmarknaden alltmer effektiv och produktiviteten ökar. Detta gör att individer i större städer i allmänhet får mer i lön än individer som bor på mindre platser. Men i urbaniseringstrenden syns också sociala avtryck, där preferenser och attityder i större städer skiljer sig alltmer väsentligt från mindre städer och rurala områden. Parallellt med urbaniseringen har vi gått från ett samhälle som i hög grad förlitat sig på den tillverkningsindustri, som en gång i tiden byggde vår välfärd, till ett mer kunskapsbaserat samhälle. Idag utgör tillverkningsindustrin en ytterst liten del av vår arbetsmarknad, samtidigt som tjänstesektorn växer. Vi har även haft ett skifte på yrkesmarknaden, där betydligt färre jobb är traditionella sk. arbetarklassjobb, medan fler välbetalda, kreativa kunskapsjobb, där arbetskraften i högre grad har en universitetsexamen, har tillkommit. Klyftan mellan de som har jämfört med de som inte har har ökat med inträdet i kunskapssamhället och avspeglas också den i den geografiska tudelningen. Tillverkningsindustrin och låglönejobben är överrepresenterade på mindre orter medan kunskapsjobben i högre grad är förlagda till storstäderna. Förnyelsen på arbetsmarknaden och den åldrande befolkningen är en framtida utmaning. En allt större andel äldre skall försörjas av en allt mindre andel unga.. MEN, nu är det ju så att en stor andel unga väljer att flytta hemifrån till en annan ort och därmed inte kommer att stå till regionens förfogande utan snarare går in på arbetsmarknaden någon annanstans. Hur skapar vi attraktiva regioner? Enligt Charlottas kollega Richard Floridas krävs det satsningar inom tre områden för att en plats ska kunna utvecklas optimalt: Teknologi - investeringar i forskning och utveckling Talang - human kapital, utbildning Tolerans - en inkluderande och öppen inställning till idéer, diversitet och kreativitet Det är nödvändigt att satsa på alla områden för att kunna uppnå attraktivitet och tillväxt. Om vi inte tar tillvara de idéer som kommer fram så kommer det inte ut några ekonomiska värden från teknologin och talangerna, då utnyttjas inte vår potential. När Charlotta frågar sina studenter som gör sin C- och D-uppsats frågan: "Vad ska du göra när du blir klar med studierna?" så svarar de flesta att de ska skaffa ett bra jobb. Följdfrågan blir då: "Om du får ett kanonjobb som passar dig perfekt i Kiruna tar du det då?" En enda student har svara ja på denna fråga, trots att hon har ställt den till alla sina studenter sedan När Charlotta istället ställer motsvarande fråga om de skulle kunna ta ett kanonjobb i Eksjö och flytta dit är det ingen student hittills som har svarat ja. På frågan "Vad ska du göra efter studierna?" säger procent av studenterna att de ska flytta till Stockholm. "Det verkar roligt där och där finns många kompisar". Trots att studenterna inte har något jobb ordnat så tror de att det löser sig när de är på plats. Väldigt ofta när jag är ute och föreläser får jag höra: Ja, ja, de unga flyttar iväg för att utbilda sig, men sedan kommer de tillbaka igen. Så låt oss titta på hur det egentligen ligger till. Med hjälp av data från SCB plockade jag fram siffror på antalet 18-åringar per kommun år Sju år senare skulle åldersklass alltså fylla 25 år. Därför jämför vi med hur många 25-åringar som finns i samma kommun sju år senare. Siffrorna är ganska skrämmande. Endast i 40 av 290 kommuner finns det lika många eller Med andra ord tappade 250 kommuner individer under de sju åren. Givetvis kan det vara så att vissa flyttade ut och andra flyttade in, men faktum är att i 86 procent av svenska kommuner var det färre kvar år 2012.Och korrelerar vi den procentuella förändringen med andra 2

3 socio-ekonomiska strukturer ser vi att platserna som ökade har signifikant mycket högre inkomster, högre andel högutbildade och kreativa kunskapsjobb, fler invånare och högre befolkningsdensitet och dessa platser hade inte ökat sin kommunalskatt lika mycket under den här perioden. Samma mönster får vi i de flesta av kommunerna i Södermanland betydligt färre unga människor. I åtta av länets kommuner minskar ungdomar - Flen -41 %, Trosa -37 %, Vingåker -36%, Gnesta - 31 %, Oxelösund -17 %, Strängnäs -17 %, Katrineholm -7 % och Nyköping -2 %. Endast Eskilstuna ökar sin befolkning, + 19 %, genom att de har dels en högskola och är en relativt stor kommun. Sverige håller på att delas. Det finns unga delar som går väldigt bra, men en allt större del av Sverige halkar efter. En mycket stor del av kommunerna minskar i befolkning och då framförallt en yngre befolkning. Det kommer att behövas nya strategier för hur dessa kommuner skall klara sig på sikt, för med all sannolikhet har vi bara sett början ännu Kommunpolitiker säger ofta att om vi bara lockar till oss jobben så ska vi växa, men det räcker inte idag. Ingen av de intervjuade studenterna säger heller att de ska flytta till Stockholm för att där finns så bra sjukvård. När de grundläggande behoven är tillfredsställda är det andra saker som avgör. Om människor ska vilja bo och verka på en plats måste det finnas intressanta och attraktiva miljöer. Platser där det finns möjligheter till konsumtion är de platser som lockar mest. Vi vill ha ett stort utbud av varor och tjänster att välja bland. Ju fler olika typer av restauranger, kulturella mötesplatser, utomhusaktiviteter etc. som finns, desto roligare tycker vi att platsen är. Unga högutbildade singlar flyttar gärna till platser där det finns möjligheter att träffa andra unga singlar. Det är troligen större chanser till det i Stockholm än i Kiruna. Hur kan vi locka till oss de människor vi behöver för att skapa regional tillväxt? Variation av varor och tjänster Estetisk och vacker omgivning God offentlig service Hastighet Densitet Höga löner (Glaeser, Saiz, Kolko 2001) Enligt en stor amerikansk Gallupundersökning är det tre livsavgörande beslut som avgör om en människa känner sig lycklig: Vad vi jobbar med, vem vi lever med och var vi bor. Det visar sig också att städer och platser som rankas högt i "city satisfaction" tenderar att ha invånare som är lyckliga. De som är mest nöjda med sin stad är höginkomsttagare, gifta och högutbildade och andelen som säger sig vara nöjda stiger med åldern. Den i särklass viktigaste faktorerna för att människor ska trivas på en plats är "Quality of place", där stadens skönhet är den starkaste faktorn av alla. I detta begrepp ligger också bland annat tillgång till parker, natur, utomhusaktiviteter, ren luft och rent vatten. Den andra viktigaste faktorn för att människor ska trivas på en plats är öppenhet och tolerans. Öppenhet och tolerans gäller till exempel etniska minoriteter, immigranter, unga högutbildade, unga singlar, homosexuella och familjer med barn, och ju mer inkluderade dessa grupper är i samhället desto bättre blir trivseln. Om människor trivs på en plats ökar sannolikheten för att de vill stanna kvar och samtidigt ökar sannolikheten till att man vill rekommendera platsen till andra. 3

4 Ekonomiskt kretslopp Geografin är allt med andra ord, allt i livet påverkas av var vi befinner oss. Valet av boendeort skapar förutsättningar för allt annat i livet; vem vi lever ihop med, vad vi tjänar, vilken typ av jobb vi har och i vilken miljö våra barn får växa upp i. En välutbildad och kreativ arbetskraft - ökad produktivitet och vinst i företagen - snabbare ekonomisk tillväxt och skatteintäkter - mer pengar till att förbättra och försköna det allmänna rummet - ökad diversitet och förbättrad livskvalitet - en välutbildad och kreativ arbetskraft och så vidare. Förnyelsen på arbetsmarknaden och den åldrande befolkningen är en framtida utmaning. En allt större andel äldre skall försörjas av en allt mindre andel unga.. MEN, nu är det ju så att en stor andel unga väljer att flytta hemifrån till en annan ort och därmed inte kommer att stå till regionens förfogande utan snarare går in på arbetsmarknaden någon annanstans. Vad är det som får människor att flytta till en ort? Vilka krafter bidrar till att skapa nya arbetstillfällen i våra framtida näringar? Vill du hitta en bra plats där fastighetspriserna garanterat går upp om fem till tio år? Kolla var konstnärerna bor idag.. I sina studier visade Charlotta Mellander att det är faktorer som kreativitet och mångfald, snarare än enbart utbildningsnivå och universitet, som utgör drivkraften för tillväxt och utveckling. Det är helt enkelt viktigare vad folk gör än vad de studerade: Nära till kunden, men mer än 60 procent av företagen svarade att valet av plats avgjorts av ägarnas bild av livskvalitet. De gillade helt enkelt att bo just där och det var ett helt annat resultat än det jag förväntat mig, berättar Charlotta Mellander. Vi gjorde en ganska stor undersökning om vad det är som får folk att stanna kvar på en ort och hur nöjd man är med den plats där man bor. Det var några saker som vi särskilt noterade som behovet av mötesplatser, platsens skönhet och kvaliteten hos grundskolan. Just dessa aspekter är väldigt platsspecifika: man kan inte skicka iväg sina barn till en annan kommun och barnens välbefinnande påverkar ens eget. Stadens skönhet kan faktiskt också vara viktigare än goda jobbmöjligheter. Snabba förbindelser till en stor region är viktiga, sen behöver man kunna erbjuda hög kvalitet på boendet, fortsätter Charlotta Mellander. I Södermanland har mångfalden möjlighet att bli en viktig konkurrensfaktor för länets tillväxt och utveckling. Men då gäller det att ta till vara människors kunskap, idéer och ambitioner. Annars är risken stor att de drar vidare. Problemet, menar Charlotta Mellander, är att de flesta ekonomier ser det mänskliga kapitalet som en statisk produkt som tillhör en plats på samma sätt som andra råvaror. Men i verkligheten är humankapitalet ett flöde, en starkt mobil faktor som kan flytta sig till en annan plats. Huvudfrågan är därför: Vilka faktorer avgör var människor kommer att stanna, verka och trivas? Charlotta tror att många i Södermanland är rädda för de utmaningar och den hårdare konkurrens som globaliseringen medför. Då blir det tryggare att försöka hålla kvar det gamla. I Sörmland finns många traditionella industrisamhällen där mycket fungerat på samma sätt i hundra år och människorna förstår kanske inte varför saker ska behöva förändras nu. Man har inte förstått de omstruktureringar som skett i ekonomin. Vad ska då Nyköping eller Katrineholm göra för att stiga i graderna? Det finns ingen verktygslåda som fungerar för alla kommuner, men i många fall handlar det om att koppla ihop sig med en storstad och bli en del av en större region. Att erbjuda bra bostäder och en bra miljö är viktigt. Den största delen av nyföretagandet skapas av dem som redan bor i 4

5 kommunen. I en kommun där människorna trivs och där man kan hitta jobb är också sannolikheten större att man får en högre andel nyföretagande men det är klart att företag inte bara väljer platser för att de är trevliga. Mångfald och bredd är alltså bra för att det stimulerar tillväxt och entreprenörskap. - Men, det måste ju finnas jättemånga som vill flytta till landsbygden? säger någon i publiken. Jo, det är klart att de finns men de är de facto inte så många, låter det tuffa svaret. Det är ingen framgångsfaktor att jobba på att få inflyttare till landsbygden. Det blir inte en tillräckligt stor massa. Jag tänker att om vi arbetar med en attraktiv stad och med ett attraktivt varumärke så kommer det att medföra inflyttning även till landsbygden. - Visst är infrastruktur viktigt. Men jag har sällan träffat någon ung akademiker som sagt att hon vill flytta till en stad för dess utmärkta sjukvårds skull, säger Charlotta. Det finns det statistik som visar att vi arbetar nio procent av våra liv, en tredjedel sover vi, medan fritiden utgör 50 procent. Nya invånare genererar ökade skatteintäkter, pengar som kommunen kan återinvestera i staden och öka platsens attraktion. Därför anser Charlotta Mellander att det är av stor betydelse för städer att kunna erbjuda sina invånare en bred variation i bland annat utbud av varor och tjänster. Hon betonar också att oliktänkande och öppenhet, till exempel mot homosexuella och invandrare, ger extra skjuts åt städer som vill nå ökad tillväxt. Många regionpolitiker undrar hur vi kan attrahera den bästa kompetensen till sin region, men den frågan är fel ställd. De kompetenta och innovativa förmågorna attraheras av platser som redan har estetik, öppenhet och tolerans med mera, och det är där man måste börja säger Charlotta, och avslutar med ett favoritcitat av Jane Jacobs; När en plats blir för tråkig flyttar till och med de rika därifrån.. 5