Nyvång är en kulturhistoriskt intressant industrimiljö som speglar den nordvästskånska gruvindustrins betydelse.

Transkript

1 RIKSINTRESSET NYVÅNG Nyvång är en kulturhistoriskt intressant industrimiljö som speglar den nordvästskånska gruvindustrins betydelse. Ett viktigt inslag i landskapsbilden är den stora bergbunken. Stadsplanen och den typiska arbetarbebyggelsen med sina kolbodar har ett högt kulturhistoriskt värde. Åstorps kommun i samarbete med Regionmuseet

2 Broschyren har skapats i ett samarbete mellan Åstorps kommun och Regionmuseet. Layout och tryck står Åstorps kommun för. Medverkande: Johanna Perlau, stadsarkitekt, Linda Svederberg, planarkitekt, Malin Bergman, planarkitekt, Elisabeth Möllerström, landskapsarkitekt, Michael Svensson, informatör och Ingela Blomén, byggnadsantikvarie, Regionmuseet. November 2013 Foto framsida: Åstorps kommun

3 Det här är ett informationsblad......till dig som är boende, fastighetsägare eller intresserad av bebyggelsen i Nyvång som är ett riksintresse. Det innebär att Åstorps kommun har skyldighet att visa det hänsyn. Därför har kommunen startat ett projekt för att upprätta områdesbestämmelser för Nyvång. Det är ett verktyg som kommunen kan använda för att styra användningen av mark, vatten och bebyggelse i kommunen. Den här broschyren är en kortversion av rapporten Nyvång - bland kolbodar och hagtorn från Regionmuseet. Rådgivning vid om- eller tillbyggnad eller renovering När du ska bygga om, bygga till eller på annat sätt förändra din fastighet kan du kontaka Åstorps kommun för råd och hjälp när du ska söka bygglov. Regionmuseet kan också hjälpa till med råd och stöd. Gruvmuseet har många foton som visar hur Nyvång såg ut förr i tiden vilka kan vara inspirerande. I en kulturhistoriskt intressant miljö som Nyvång är det lämpligt att utgå ifrån ursprunglig bebyggelse, gestaltning och färgsättning vid förändringar av fastigheten. Kontaktuppgifter finns på baksidan av broschyren. Vad är ett riksintresse? Det är ett mark- och/eller vattenområde av nationell betydelse. Det finns olika typer av riksintressen och de pekas ut av olika myndigheter. Riksantikvarieämbetet beslutar om riksintressen för kulturmiljövården. Ett riksintresse kan vara allt ifrån små miljöer som speglar en speciell historisk epok till vidsträckta landskapsavsnitt som utvecklats under lång tid. Syftet med riksintresset är att området ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada de värden som pekats ut. 3

4 Gruvnäringen i Skåne Den tidigaste utvinningen av kol i Skåne kan beläggas till 1500-talet. Förekomsten av stenkol och lera har gett upphov till hela samhällen med karaktäristisk bebyggelse vilket Nyvång är ett exempel på. De skånska samhällena som anlades i anslutning till gruvorna skiljer sig från andra skånska byar eftersom de byggdes upp till färdiga samhällen på kort tid och präglades av den tidens byggnadssätt och politiska strömningar. Det finns liknande miljöer i Skåne men ingen är så väl genomförd som Nyvång, vars plan bygger på trädgårdstadens principer. Trädgårdstadens principer Begreppet trädgårdsstad skapades av engelsmannen Ebenezer Howard vid sekelskiftet Hans idé var att förena stad och land för att skapa ekologiska enheter och självständiga städer, fria från klassmässig segregation och privat markspekulation. Trädgårdstadens stadstyp kännetecknas av måttlig täthet, låga hus, trädgårdar, traditionella gator, torg och platser. Trädgårdstadsrörelsens idéer nådde Sverige från England, via Tyskland och Danmark. Här sökte man förebilderna till de nya industriarbetarsamhällen av trädgårdsstadstyp i den svenska byggnadstraditionen. Resultatet blev enkla hus som med lite variation i detaljerna upprepades och tillsammans skapade en helhet. Teckning: R Callmander via Regionmuseet Stenkolsbrytning på havsbotten utanför Helsingborg. Foto: Åstorps kommun En glimt av en trädgård i Nyvång. 4

5 Riksintresset Nyvång Gruvschaktet vid Nyvång, vars mäktiga bergbunke dominerar det platta landskapet, användes mellan 1907 och Flera byggnader från anläggningens första tid finns bevarade, till exempel maskinhuset Schakt Carl Cervin. Idag används byggnaden som Gruvmuseum. Under och 1920-talen växte ett större samhälle upp kring gruvan. Höganäsbolaget köpte mark och uppförde bostäder åt sina anställda. Samhället är uppbyggt efter en strikt geometrisk plan med ljust putsade bostadshus i gatulinjen. Höganäsbolagets Martin Cronsiö ritade de flesta byggnaderna. Intill husen finns karaktärsskapande kolbodar där den kol som gruvarbetarna fick som en del av sin lön förvarades. Planeringen av Nyvång Det var Helsingborgs stadsingenjör Sigfrid Ewald som drog upp riktlinjerna för Nyvång. Hans idé var att skapa ett självförsörjande samhälle baserat på tanken om trädgårdstaden, d.v.s. att industri och bostäder tillsammans skulle utgöra en komplett grannskapsenhet på landsbygden. Det första utkastet till en plan över Nyvång gjordes 1910 av Sigfrid Ewald själv. Redan året efter fick Lewerentz och Stubelius från Stockholm uppdraget att rita bostäder och stadsplan för ett nytt gruvsamhälle, Nyvång, åt Svenska Kolbrytnings AB, som i sin tur ägdes av Höganäsbolaget. Foto: Åstorps kommun Idag finns Nyvångs gruvmuseum i maskinhuset Schakt Carl Cervin. Foto: Åstorps kommun Toppen av bergbunken som dominerar landskapet vid Nyvång. 5

6 Planerna gällde en självständig trädgårdstad efter engelsk eller tysk förbild, med egen skola, butiker, bibliotek och kyrka med kyrktorg och brunn. Planen fullföljdes aldrig och endast några få byggnader uppfördes. Bolaget lät sin egen arkitekt Martin Cronsiö ta över uppdraget runt Cronsiö fortsatte arbetet i Lewerentz och Stubelius anda och många av de byggnader som uppfördes i Nyvång är inspirerade av de som Lewerentz och Stubelius ritade. Ett hus i Nyvång. Foto: Åstorps kommun Karta över Nyvång från Karta: Regionmuseet 6

7 Idag Skisser: Regionmuseet Överst: Skiss på det som är unikt för Nyvång: den skarpa gränsen mellan hus och gata som här utgörs av husets fasad som ligger i linje med gatan. Underst: Ytterligare en skiss på det som är unikt för Nyvång: Den skarpa gränsen mellan trädgård och gata som här utgörs av häcken. Trots att Nyvång idag i mycket är olikt det gamla gruvsamhället finns det väldigt tydliga och synliga kopplingar till det ursprungliga Nyvång. Från gatorna, arbetarbostäderna, vissa offentliga byggnader via kolbodar, häckar och murar ner till detaljer som takpannor och fönsterspröjsar. Och, inte minst, stadsplanen som visar hur samhällets trädgårdar, gator och offentliga platser hänger ihop. De skarpa avgränsningarna ger Nyvång karaktär och bidrar starkt till dess identitet. Miljön med sina skarpa gränser mellan den privata trädgården och den offentliga gatan ger tack vare sin begränsade yta ett stadsmässigt intryck. Kort sagt, vad som gömmer sig i en trädgård avslöjas först när du står i den. 7

8 Ta hand om Nyvång När du tar hand om en kulturhistorisk miljö är det viktigt att göra det med måttfullhet och respekt, både för originalet och för det som skett genom åren. En gammal byggnad kan ha tillägg från olika epoker som berättar byggnadens historia. Om valet står mellan att återställa originalet eller behålla tilläggen kan det i Nyvångs fall handla om att se till vad som är bäst för miljön som helhet. En sammanhållen bebyggelse som är typisk för sin tid utgör genom sin enhetlighet ett kraftfullt inslag i miljön. Därför är det viktigt att ta hand om de tidstypiska detaljer som påverkar bebyggelsens karaktär. Det är bland annat räcken, fönstersättning, dörrar, skärmtak och staket. Nyvångs gatunät och gaturum bör hållas ihop. Kolbodar och förråd i gatulinjen ska behållas eftersom de är så oerhört typiska. Om möjligt bör häckar återplanteras. Husen i Nyvång är i många fall ganska små men tomterna är stora. Undvik att stycka upp tomterna eftersom de är typiska för Nyvång. Tomternas storlek ger goda utbyggnadsmöjligheter för den som så önskar. Tänk också igenom valen av material och färg så att de passar ihop med både byggnaden och helheten. 8 Skisser: Regionmuseet Överst: Nyvångs kraftigt markerade gränser utåt är viktiga för karaktären och gör att intrycket av en grön ö i odlingslandskapet förstärks. Den översta skissen är ett exempel på detta. Underst: I de centrala delarna av Nyvång är det vanligt med kortare siktlinjer, något som också är typiskt för trädgårdsstaden. Den undre skissen är ett exempel på detta.

9 Mitt hus Varje hus i Nyvång är en del av helheten. Den helhet som ger Nyvång sin identitet och som gör att detta är en trevlig plats att bo på. Det är också helheten som gör att Nyvång är utpekat som riksintresse. Innan du gör en förändring; fundera på varför den ska göras och vad du vill att den ska ge. Min trädgård För miljön som helhet är trädgården minst lika viktig som byggnaderna. Precis som huset, anlades trädgården i en viss tid med ett visst syfte. Ursprungligen var trädgården betydelsefull för försörjningen eftersom köksträdgårdar och fruktträd gav ett viktigt tillskott i hushållskassan för familjerna. I skötseln av din trädgård ingår också att du sköter din häck så att den inte skymmer sikten i en eventuell korsning. I korsningen ska häcken, på en sträcka om 10 meter räknat från korsningens hörn, vara max 80 cm hög. Hus som är typiska för Nyvång. Foton: Åstorps kommun 9

10 Foto: Regionmuseet Den karaktäristiska utblicken mot landskapet och häcken som skarp gräns mellan trädgård och gata. Foto: Regionmuseet Placeringen av kolboden precis i kanten mellan trädgård och gata är typisk för Nyvång. Bergbunken. Foto: Regionmuseet Lycka till med din fastighet! Hör av dig till oss om du har frågor, behöver hjälp eller vill ha inspiration. Kontaktinformation hittar du på broschyrens baksida. 10

11 N 11

12 När du ska bygga om, bygga till eller förändra din fastighet i Nyvång och måste söka bygglov, kontakta oss för råd och hjälp! Samhällsbyggnadsenheten på Åstorps kommun Telefon växel: E-post: byggochmiljo@astorp.se Hemsida: Regionmuseet Kristianstad, byggnadsvård Telefon växel: E-post: byggnadsvard@regionmuseet.se Hemsida: Nyvångs gruvmuseum Telefon: E-post: info@nyvangsgruva.se Hemsida: Postadress: Åstorp Gatuadress: Storgatan 7 E-post: kommun@astorp.se Telefon: Fax: Org. nr Bg Pg