VA-PLAN. Del 3 Planering för vatten, avlopp och dagvatten

Transkript

1 VA-PLAN Del 3 Planering för vatten, avlopp och dagvatten

2 Del 3 VA-plan Planering för vatten, avlopp och dagvatten Projektansvarig: Projektledare: Arbetsgrupp: Kommunstyrelsen Stefan Larsson Björn Holm, Daniel Johansson, Stefan Larsson, Göran Nilsson Medverkande konsultföretag: ProVAb AB, Anna Norman Linköping och Britta Bristav, Umeå Utgivare: Vimmerby kommun Stadshuset Vimmerby Omslagsbild: Vimmerby Avloppsreningsverk, foto Kreathörn, maj 2013 Layout: Tryck: Informations- och mediaenheten Informations- och mediaenheten, Vimmerby kommun, december 2013 Beredning och antagande: VA-planen har antagits av kommunfullmäktige , 220 efter beredning i kommunstyrelsen , 293 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) förmedlade av Länsstyrelsen i Kalmar. Copyright: Vimmerby kommun 2013

3 (19) Innehåll 1 Sammanfattning Inledning och bakgrund Omfattning VA inom verksamhetsområdet Plan för den allmänna VA-anläggningen Plan för fastställande av verksamhetsområden Plan för införande av vattenskyddsområden Vattenförsörjningsplan Åtgärds- och investeringsplan för befintliga vattenverk Åtgärds- och investeringsplan för befintliga avloppsreningsverk Plan för certifiering av avloppsslam (REVAQ) Sanerings- och förnyelseplan för ledningsnätet Dagvattenstrategi VA utanför verksamhetsområdet VA-utbyggnadsplan Handlingsplan i väntan på VA-utbyggnad Handlingsplan för enskild VA-försörjning Referenser Ordlista Bilaga A Bilaga B Bilaga C Bilaga D Bilaga E Bilaga F Bilaga G Bilaga H Plan för fastställande av verksamhetsområden Plan för införande av vattenskyddsområden Utrymme för framtida Vattenförsörjningsplan Åtgärds- och investeringsplan för befintliga vattenverk Åtgärds- och investeringsplan för befintliga avloppsreningsverk Plan för certifiering av avloppsslam (REVAQ) Utrymme för framtida Sanerings-, förnyelse- och investeringsplan för ledningsnätet Utrymme för framtida Dagvattenstrategi

4 1 Sammanfattning VA-plan (19) Vimmerby kommun, med representanter från Vimmerby Energi & Miljö AB, Miljö- och byggförvaltningen, kommunstyrelseförvaltningens samhällsbyggnadsavdelning och Pro- VAb AB, har under utarbetat en VA-plan för hela kommunen. VA-planen är avsedd som ett komplement till kommunens översiktsplan och VA-planeringsarbetet har också innefattat framtagningen av en VA-översikt, för en nulägesorientering samt en VApolicy med mål och strategier för planering, projektering och prövning av vatten och avlopp. Syftet med att upprätta en kommunal VA-plan är att få en heltäckande långsiktig planering för vatten- och avloppsförsörjningen i kommunen för att i enlighet med EU:s vattendirektiv ge förutsättningarna för att samtliga vattenförekomster därmed ska uppnå god ekologisk, kemisk och kvantitativ status Planen omfattar vattenförsörjning, spillvattenhantering samt dag- och dränvattenhanteringen inom såväl som utanför befintligt verksamhetsområde. I och med detta arbete säkerställs tillgången till rent dricksvatten, övergödning och försämring av vattenmiljön förhindras och förutsättningarna för fastighetsetablering och boende klargörs utifrån VA-perspektivet.

5 (19) 2 Inledning och bakgrund En förvaltningsövergripande arbetsgrupp i Vimmerby kommun har under utarbetat en VA-plan för hela kommunen. ProVAb har medverkat som konsult. Projektet har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) förmedlade av Länsstyrelsen i Kalmar. Arbetet har genomförts stegvis och utgått från en fastslagen arbetsmodell beskriven i Rapport 2009:07 Kommunal VA-planering manual med tips och checklistor framtagen av Länsstyrelsen i Stockholms län. Steg 1 var en VA-översikt som belyste nuläget med styrande omvärldsfaktorer och dokument, kända risker och problem samt behov och krav på framtida utveckling. VA-policy togs fram som steg 2 för att underlätta och samordna arbetet för funktionella lösningar på hållbara VA-system och har antagits av kommunfullmäktige den 26 november Syftet med att upprätta en kommunal VA-plan som steg 3, är att få en heltäckande långsiktig planering för vatten- och avloppsförsörjningen i kommunen. På det sättet kan man, i enlighet med EU:s vattendirektiv, ge förutsättningarna för att samtliga vattenförekomser därmed ska uppnå god ekologisk, kemisk och kvantitativ status. Även BSAP (Baltic Sea Action Plan), vilket är en överenskommelse mellan EU och Östersjöländerna gällande reduktion av bestämda mängder fosfor och kväve till bland annat Östersjön, som är slutrecipient för Vimmerbys renade avlopp, kräver ett systematiskt arbetssätt för att man på nationell nivå ska nå uppsatta beting. Det är därför av stor vikt att man vid översiktsplaneringen för exploatering och förtätning av Vimmerby kommun känner till och tar hänsyn till VA-frågorna. Nuvarande översiktsplan för Vimmerby kommun, "Lokal utvecklingsplan och översiktsplan 2007" antogs av kommunfullmäktige den 25 juni Översiktsplaneringen, som är ställd under kommunstyrelsen och utförs av planerings- och utvecklingskontoret, är dock under omarbetning. Tanken är att den nya Översiktsplanen ska innehålla del 1, 2 och 3 av VA-planen bilagda som ett tematiskt tillägg.

6 (19) 3 Omfattning Vimmerby kommuns VA-plan beskriver, mot bakgrund av nuläget, den framtida VAförsörjningen både inom och utanför nuvarande verksamhetsområde. Va-planen utgörs av fyra delplaner som kopplas till konkreta åtgärder och riktlinjer inom, respektive utanför, verksamhetsområde. För VA inom verksamhetsområdet har arbetsgruppen tagit fram en Plan för den allmänna VA-anläggningen. Den består i sin tur av ett antal konkreta handlingsplaner som huvudsakligen VEMAB har att verkställa. Dessa handlingsplaner anger tid och kostnad för fastställande av verksamhetsområden, införande av vattenskyddsområden, säkerställning av vattenförsörjningen, åtgärder och underhåll för VA-anläggningarna, certifiering av avloppsslammet, sanering och förnyelse för ledningsnätet samt strategi för dagvattenhanteringen. För VA utanför verksamhetsområdet har arbetsgruppen tagit fram tre delplaner, för vilka ansvaret delas mellan Miljö- och byggförvaltningen i Vimmerby kommun och VEMAB. I den första, VA-utbyggnadsplan, beskrivs olika principer för anslutning av enskilda avlopp och gemensamhetsanläggningar till det kommunala nätet. I den andra, Handlingsplan i väntan på VA-utbyggnad, beskrivs övergångsprinciperna från VA-policyn för enskilda anläggningar som kommer få kommunal VA-försörjning inom en tioårsperiod. Den sista delplanen, Handlingsplan för enskild VA-försörjning, beskriver hur en långsiktigt hållbar VA-försörjning åstadkoms för fastigheter, vilka inom överskådlig tid inte kan anslutas till VA-kollektivet i kommunen. Lagkrav och villkor samt nationella, regionala och lokala miljömål som berör VAförsörjningen har tidigare beskrivits i VA-översikten. För att efterleva dessa krav, uppnå fastställda mål och följa VA-policyn såväl inom som utanför befintliga verksamhetsområden avser kommunen arbeta utifrån beskrivna principer och genomföra tidssatta åtgärder i denna VA-plan.

7 (19) 4 VA inom verksamhetsområdet Vimmerby kommun har cirka invånare, varav 75 % är anslutna till den kommunala VA-försörjningen som idag omfattar följande orter: Vimmerby, Storebro, Gullringen, Södra Vi, Frödinge, Tuna, Rumskulla, Djursdala, Locknevi, Pelarne, Toverum och Vrångfall. Drift och underhåll av den allmänna VA-anläggningen för dricks-, spill- och dagvatten sköts från och med 1 januari 2010 av Vimmerby Energi & Miljö AB. Figur 1. Orter inom Vimmerby kommun som har kommunal VA-försörjning Aktuella verksamhetsområden utgör en total yta av 10,5 km 2 och omfattar i olika utsträckning dricksvatten, spillvatten och dagvatten, se översikt i tabell 1. I bilaga till VAöversikten finns detaljerade kartor över samtliga verksamhetsområden.

8 (19) Tabell 1. VA-verksamhetsområden, Vimmerby kommun Omr Ort Verksamhetsområde i km 2 V+S+D S V 1 Vimmerby 6,47 0,009 2 Storebro 1,03 3 Gullringen 0,82 4 Södra Vi 0,88 5 Frödinge 0,43 6 Tuna 0,14 0,07 7 Rumskulla 0,23 8 Djursdala-Backa-Källstad 0,02 9 Djursdala-Skolan 0,1 10 Locknevi 0,1 11 Pelarne Toverum 0,06 13 Vrångfall 0,02 Summa 10,02 0,17 0,19 V=dricksvatten, S=spillvatten, D=dagvatten, Nuläge för dricksvatten I Vimmerby kommun produceras drygt en miljon kubikmeter dricksvatten årligen, vilket endast är 40 % av vad dricksvattenanläggningarna har dimensionerats för, se tabell 2. Läckaget är lågt och enligt VA-översikten debiteras huvuddelen av det levererade dricksvattnet. Förbrukningen, 206 liter per person och dygn, ligger något över riksgenomsnittet, som år 2009 var 188 liter per person och dygn. Produktion och leverans av dricksvatten i Vimmerby kommun omfattar 12 kommunala vattenverk, 183 km distributionsnät, 6 högreservoarer och 4 tryckstegringsstationer. Av vattenverken är det bara Vimmerby och Södra Vi som har tillstånd till vattenuttag genom vattendom i enlighet med äldre lagstiftning. Vattenskyddsområde med uppdaterade föreskrifter i enlighet med Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde, 2010:5, saknas för samtliga. Flertalet har dock skyddsområde beslutat av Länsstyrelsen i enligt med Vattenlag (1983:291), som införlivades i miljöbalken och därmed upphävdes Reservvattentäkter för vattenverken inom kommunen saknas. Det finns dock möjlighet att efter viss omkoppling på ledningsnätet distribuera vatten från vattenverket i Vimmerby till Södra Vi och vice versa. Potentiella vattenresurser för kommunens framtida dricksvattenförsörjning finns i form av både ytvatten och grundvatten, se VA-översikten. Inom Vimmerby kommun har Vattenmyndigheten statusklassificerat 21 grundvattenförekomster, 19 sjöar samt 34 vattendrag. Länsstyrelsen i Kalmar län har påbörjat arbetet med att ta fram en regional vattenförsörjningsplan för länet. När Länsstyrelsen slutfört förarbetet avser Vimmerby kommun ta fram en plan för kommunens vattenförsörjning. Inom verksamhetsområdet finns ett större antal verksamheter som kan påverka delar av vattenförsörjningen på ett negativt sätt; industriell verksamhet samt lantbruk och övrig djurhållning. Andra risker för vattenkvaliteten är trafiken, t ex transporter av farligt gods liksom de stora nederbördsmängder som kan orsakas av naturliga avvikelser eller klimatförändringar. Vid höga flöden finns risk för inducering av ytvatten från Stångån till vatten-

9 (19) täkten vid Skillingarum (Vimmerby vattenverk), och undersökning av detta ingår i det pågående arbetet för framtagande av nytt vattenskyddsområde. Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) har gjort en översiktlig översvämningskartering längs Stångån (MSB, 2010) som visade att delar av Storebro och Vimmerby kommer att bli översvämmade vid 100-årsflöden. En mer detaljerad utredning av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut visar att både Vimmerby vattenverk och Vimmerby reningsverk kan bli översvämmade vid 100-årsflöden (SMHI, 2012). I kommunen finns en beredskapsplan som bl.a. innehåller ett dokument benämnt Nödlägesberedskap, daterad Detta dokument tillämpas av VEMAB vid driftstörningar och tekniska problem med VA-distribution. Nuläge för avloppsvatten I Vimmerby kommun renas cirka 2 miljoner kubikmeter avloppsvatten årligen från VAkollektivet, bestående av personer, livsmedelsindustri (mejerier och ett bryggeri), metallgjuterier samt cirka 1200 små/medelstora företag. Dessutom finns en större turistanläggning i Vimmerby tätort, vilken årligen tar emot cirka besökare. Eftersom dagens avloppsreningsanläggningar har en sammanlagd reningskapacitet på personekvivalenter, innebär detta att det även finns goda möjligheter att ansluta fler. Spillvattenledningsnätet är ca 164 km långt med totalt 27 avloppspumpstationer. Mängden ovidkommande vatten är enligt beräkningar i VA-översikten måttlig, medan förnyelsetakten för ledningarna har beräknats till drygt 400 år. Det finns 11 kommunala avloppsreningsanläggningar i Vimmerby kommun. Samtliga av dessa anläggningar lever upp till de krav som ställs i miljöbalken gällande tillstånds- eller anmälningsplikt. Anläggningarna har en stor spridning vad gäller reningstekniker: Vimmerby, Södra Vi, Gullringen och Storebro har biologisk rening med efterföljande kemisk fällning Rumskulla har slamavskiljare kombinerad med biodamm och infiltration Tuna har slamavskiljare med biodamm och markbädd Locknevi har slamavskiljare och biodamm Toverum, Pelarne och Vrångfall har slamavskiljning kombinerad med markbädd Källstad har slamavskiljning med efterföljande infiltration Tabell 2. Kapacitet och uttag/belastning för dricksvatten respektive avloppsreningsanläggningar Omr Ort Dricksvattenanläggning Avloppsreningsanläggning Dimensionering, m 3 /d Uttag, m3/d* Dimensionering i pe Antal anslutna 1 Vimmerby Storebro Gullringen Södra Vi Frödinge 6 Tuna Rumskulla Djursdala-Backa-Källstad Djursdala-Skolan Locknevi Pelarne

10 (19) 12 Toverum Vrångfall Summa * Medeluttag Nuläge för dagvatten Utsläpp till vatten handlar i Vimmerbys fall främst om dagvatten, det vill säga regn- och smältvatten som för med sig föroreningar från tak och vägar, genom ledningar och diken, ut i sjöar, vattendrag och hav. Dagvattennätet är väl utbyggt med 110 km ledningar och en förnyelsetakt beräknad till närmare 140 år, enligt VA-översikten. Under perioden byggdes flera dagvattenmagasin i Vimmerby tätort. Totalt finns det fem avrinningsområden inom Vimmerby kommun som representerar en topografiskt avgränsad yta. Dessa områden är Stångån (Motala ström), Botorpsströmmen, Marströmmen, Silverån (Emån) och Virån. De områden som representerar större dagvattenledningars upptagningsområde är framförallt Stångån men till viss del också Botorpsströmmen och Marströmmen. För de vattendrag som har låg vattenomsättning och/eller tar emot stora mängder dagvatten kan dagvattnets bidrag av föroreningar få en märkbar negativ effekt och förväntade klimatförändringar pekar mot större nederbördsmängder. Eftersom häftiga regn förväntas inträffa allt oftare och bli mer extrema i och med att klimatet förändras har Kommunstyrelsen (KS 5, 2013) antagit den Risk- och sårbarhetsanalys för skyfall som Räddningstjänsten genomfört. I den pekas ett antal åtgärder ut som bör genomföras för att mildra konsekvenserna av ett skyfall. Åtgärderna ska genomföras under en 5-årsperiod. 4.1 Plan för den allmänna VA-anläggningen Vimmerby kommun har i enlighet med Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) ordnat vattenförsörjning och avlopp till skydd för människors hälsa och miljön i stora delar av kommunen. Kommunens målsättning är att snabbt bidra till att fler får bra VA. Den övergripande strategin är att utveckla det kommunala VA-systemet och ansluta så många fastigheter som möjligt där det är ekonomiskt försvarbart och tekniskt möjligt. Detta ska ske i kombination med utveckling av bra enskilda VA-lösningar. Plan för den allmänna VA-anläggningen består av åtta konkreta handlingsplaner som huvudsakligen VEMAB har att verkställa. Dessa handlingsplaner preciseras nedan och sätter tid och pengar för fastställande av verksamhetsområden, införande av vattenskyddsområden, säkerställning av vattenförsörjningen, åtgärder och underhåll för VA-anläggningarna, certifiering av avloppsslammet, sanering och förnyelse för ledningsnätet och slutligen strategi för dagvattenhanteringen Plan för fastställande av verksamhetsområden I Vimmerby kommun finns flera anläggningar för dricksvatten och avloppsvattenbehandling som drivs av VEMAB, men saknar formellt fastställda verksamhetsområden, se Tabell 1. I vissa fall ingår delar av ett samhälle i det fastställda verksamhetsområdet, medan andra delar av samma samhälle inte ingår. Likaså finns det i ett antal samhällen endast verksamhetsområde för dricksvatten alternativt spillvatten. En översyn av dessa områden ska

11 (19) genomföras, för att om möjligt inrätta enhetliga verksamhetsområden. Beslut om fastställande av verksamhetsområden fattas sedan av Kommunfullmäktige. I bilaga A ses Plan för fastställande av verksamhetsområden Plan för införande av vattenskyddsområden Genom EU:s ramdirektiv för vatten läggs grunden för ett gemensamt regelverk för skyddet av inlandsvatten, kustvatten och grundvatten. Alla grund- och ytvattentäkter som försörjer fler än 50 personer alternativt levererar mer än 10 m 3 /dygn ska enligt vattendirektivet ha ett godtagbart skydd senast Även de nationellt initierade miljömålen Levande sjöar och vattendrag samt Grundvatten av god kvalitet innehåller krav på vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser. VEMAB ansvarar för att upprätta alternativt uppdatera vattenskyddsområden och skyddsbestämmelser för kommunens befintliga och potentiella (utifrån kommunens vattenförsörjningsplan) yt- och grundvattentäkter i enlighet med Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde, 2010:5. I bilaga B ses Plan för införande av vattenskyddsområden. Planerade åtgärder skall vara genomförda senast och även omfatta upprättande av tillståndsansökan för vattenuttag för täkter som saknar detta, såvida man inte kan visa att det är uppenbart att varken enskilda eller allmänna intressen skadas av verksamheten Vattenförsörjningsplan En aktivitet för att uppnå Grundvatten av god kvalitet innebär att Länsstyrelsen i Kalmar län arbetar enligt vattenförvaltningsförordningen med underlag för kommunens vattenförsörjningsplaner. När Länsstyrelsen slutfört förarbetet ansvarar VEMAB för att ta fram plan för kommunens vattenförsörjning. Detta ska genomföras senast 1 år efter att länsstyrelsens regionala vattenförsörjningsplan är antagen. Plankontoret skall därefter tillse att vattenförsörjningsplanen inarbetas i översiktsplanen. Bilaga C lämnas öppen för framtida Vattenförsörjningsplan Åtgärds- och investeringsplan för befintliga vattenverk För att säkerställa god dricksvattenkvalitet samt uppfylla gällande lagkrav ansvarar VEMAB för att på ett systematiskt sätt bibehålla eller förbättra prestandan på kommunens vattenverk. I bilaga D ses Åtgärds- och investeringsplan för befintliga vattenverk. Planen omfattar byggnad, maskin, el, styr och regler för kommunens anläggningar och delas upp i <5 år, 5-10 år och >10 år Åtgärds- och investeringsplan för befintliga avloppsreningsverk För att säkerställa god avloppsrening, med syfte att minska smittspridning och övergödning, samt uppfylla gällande lagkrav ansvarar VEMAB för att på ett systematiskt sätt bibehålla eller förbättra prestandan på kommunens avloppsreningsverk. Genom att öka reningsgraden för fosforföreningar i avloppsvattnet kan VEMAB bidra till att målet Ingen övergödning uppnås för Kalmar län. I enlighet med Vimmerbys lokala utvecklings- och

12 (19) översiktsplan (LUP, 2007) åtar man sig även att optimera energianvändningen i de kommunägda byggnaderna, verka för att ny teknik stimuleras samt att miljösatsningar genomförs. I bilaga E ses Åtgärds- och investeringsplan för befintliga avloppsreningsverk. Planen omfattar byggnad, maskin, el, styr och regler för befintliga anläggningar och delas upp i <5 år, 5-10 år och >10 år Plan för certifiering av avloppsslam (REVAQ) Rening av avloppsvatten innefattar även produktion av avloppsslam. Slammet har tidigare använts som gödningsmedel på åkermark och VEMAB ansvarar för att öka förutsättningarna för ett fortsatt nyttiggörande av slammets innehåll av näringsämnen. Målsättningen är att slam med hög kvalitet ska kunna återföras till produktiv mark så att ett naturligt kretslopp kan upprätthållas. För att kunna åstadkomma detta planerar bolaget för ett mer aktivt uppströmsarbete för avlopp med lägre föroreningsinnehåll. I bilaga F ses Plan för certifiering av avloppsslam (REVAQ), i vilken arbetssätt och tidplan för arbetsprocessens genomförande redovisas Sanerings- och förnyelseplan för ledningsnätet VEMAB ansvar för att minska mängden ovidkommande vatten till kommunens avloppsreningsanläggningar och på det sättet även minska mängden fosfor till recipienten från såväl bräddat som nödavlett avloppsvatten. De aktiviteter som huvudsakligen utförs är TVinspektioner av ledningsnätens kondition åtföljda av förnyelse- och renoveringsåtgärder för ledningssystemet utifrån fastställd metod för prioritering. VEMAB ansvarar för att Sanerings-, förnyelse- och investeringsplan för ledningsnätet är framtagen senast Även de åtgärder som nämns i Risk- och sårbarhetsanalysen för skyfall ska ingå i planen. Bilaga G lämnas öppen för framtida Sanerings- och förnyelseplan för ledningsnätet Dagvattenstrategi Förorenat dagvatten bör förhindras att nå recipienten. Ambitionen kan tillgodoses genom restriktioner i en strategi för avledning och omhändertagande av dagvatten. Kommunen har goda förutsättningar för dagvattenrening för LOD genom anläggning av våtmarker och dammar samt har planer på att bygga fler dagvattenmagasin då nya delar av Vimmerby exploateras. Även de åtgärder som nämns i Risk och sårbarhetsanalysen för skyfall ska ingå i planen. VEMAB och kommunstyrelseförvaltningens samhällsbyggnadsavdelning ansvarar för att en dagvattenstrategi är framtagen senast Se framtida bilaga H.

13 (19) 5 VA utanför verksamhetsområdet I Vimmerby kommun finns fem större enskilda gemensamhetsanläggningar för avlopp som överstiger 25 personekvivalenter och uppskattningsvis 2300 fastigheter med enskilt avlopp, se VA-översikten. Av de enskilda avloppen är i storleksordningen 20 % godkända, resten saknar tillstånd och/eller är i behov av förbättringar för att uppnå kommunens krav på skyddsnivå. Gällande gemensamhetsanläggningarna fungerar samtliga väl och det finns idag inga planer på att införliva dessa i något verksamhetsområde. Vimmerby kommun fastslår i VA-policyn att målen om en hållbar utveckling, hushållning med grundvatten och kretsloppsanpassade avloppslösningar nås genom att bygga ut kommunalt vatten och avlopp i så stor del av kommunen som möjligt. Kommunen verkar för att alla fastigheter med enskilda VA-lösningar, som inte ansluts till det kommunala nätet, inrättar en modern och kretsloppsanpassad utformning och att det är en förutsättning för utökade byggrätter. Enligt Vattentjänstlagen, LAV (Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster), är det kommunens skyldighet att ordna vattentjänster om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse. Enligt kommunerna i Kalmar län är praxis att LAV alltid ska tillämpas när antalet bostadsbyggnader i samlad grupp överstiger 20. Vid bebyggelsegrupper med utspridda fastigheter eller ett fastighetsantal under 20 måste frågan om LAV:s tillämpning alltid prövas i det enskilda fallet. Vid en sådan bedömning kan utgången bli olika från ett område till ett annat. För att fastställa vad samlad grupp innebär har Vimmerby för avsikt att tillämpa en modell från Borgholms kommun där man i ett GIS-kartlager placerar cirklar runt de aktuella bostadsbyggnaderna för att kunna se klusterbildningen inom ett område. För fastigheter på landsbygden, där det idag inte finns några kommunala ledningar i närområdet används cirklar med radien 50 m. I områden där det redan finns kommunala ledningar i närområdet används cirklar med radien 100 m. Kartbilden med överlappande cirklar hjälper till för bedömning om eventuell anslutning till kommunalt VA. I Vimmerby kommun känner man redan till ett flertal områden som innefattas av definitionen samlad grupp, där avloppslösningarna i flera fall är bristfälliga, se tabell 4. Vissa av dessa saknar naturliga avgränsningar, vilket medför svårigheter att uppskatta antal tänkbara objekt som kan vara aktuella för anslutning till kommunalt VA. I många områden är fritidshusen inte avstyckade som egna fastigheter, varför det endast har gjorts en grov uppskattning över antalet tänkbara bostadsbyggnader för anslutning. För att bedöma vilka områden av dessa som bör och/eller kan anslutas till det kommunala VA-nätet har arbetsgruppen genomfört en rangordning utifrån miljöpåverkan samt möjligheter till anslutning. Miljöpåverkan har rangordnats från 1-6 där 1 poäng ges till områden där enskilda avloppslösningar kan vara hållbara och 6 poäng till områden där de negativa miljöeffekterna från enskilda avlopp anses vara betydande. Följande bedömningskriterier har beaktats: antal hus i området, närhet till ytvatten, status på ytvatten enligt VISS, topografiska och geologiska förutsättningar samt möjligheter till funktionella och ekonomiskt rimliga enskilda lösningar.

14 (19) Anslutningsbarhet har rangordnats från 1-6, där 1 poäng ges till områden där det bedöms bli komplicerat och kostsamt att ansluta och 6 poäng till områden där det är enkelt och/eller ekonomiskt rimligt att ansluta till det kommunala VA-nätet. Sammanvägning av poäng från rangordningen av miljöpåverkan och anslutningsbarhet fås genom enkel summering och ger en grov uppskattning för om anslutning till kommunalt VA bör ske eller inte. Arbetsgruppen föreslår att områden som har erhållit 2-5 poäng efter summeringen kan behålla enskilda avloppslösningar om de anpassas till rätt skyddsnivå. En summa på 6-8 poäng medför fördjupad utredning av områdets förutsättningar medan områden som får 9-12 poäng snarast bör anslutas till kommunalt VA alternativt samfällighet. I den sista gruppen hamnar områdena Gissen och Krön. Se tabell 3 för vägledning utifrån sammanvägningen av poäng och tabell 4 för sammanställning av område, skattning av antalet byggnader och poäng för miljö, anslutningsbarhet och totalbedömning. Tabell 3. Prioriteringsordning Poäng Vägledande kommentar 9-12 Bör snarast möjligt anslutas till kommunalt VA alternativt samfällighet 6-8 Bör utredas för möjlighet att ansluta till kommunalt VA 2-5 Enskilda långsiktigt hållbara lösningar förespråkas Tabell prioriterade områden med bostadsbyggnader i samlad grupp, bedömd miljöpåverkan samt anslutningsbarhet och rangordning för kommunal VA-anslutning Rangordning för kommunal VA-anslutning Antal Område byggnader Anslutningsbarhet Miljö Totalt Gissen, Tobo 50 (+20) 1) Krön, Södra Vi 100 (+15) 1) Älåkraområdet Borstingen, Vimmerby Nossen, Vimmerby 60 2) Toverum, Locknevi Björkhult, Gullringen Solnen, Solnebo Åsjön, Rumskulla 46 + camp 3) 3 1 (2) 4) 4 (5) 4) Mossjön, Pelarne Snesaren, Djursdala 50 (+13) 1) 1 2 (3) 5) 3 (4) 5) 1) Siffan inom parentes anger planerad expansion av området 2) 40 på västra sidan av sjön Nossen, Höknäset och 20 på östra sidan av sjön Nossen, Grägarp 3) Åsjön på Vimmerbysidan inkl några spridda fastigheter samt Spillhammarbadets Camping på Eksjösidan 4) Anslutning till Mariannelund visas inom parentes och ger 2 poäng i anslutningsbarhet och 5 totalt 5) Anslutning till Krön visas inom parentes och ger 3 poäng i anslutningsbarhet och 4 totalt

15 (19) För de enskilda avlopp som återfinns inom ovan diskuterade områden samt övriga delar av Vimmerby kommun ansvarar Miljö- och byggförvaltningen för att inventera och bistå med vägledning och stöd. Drygt 1800 enskilda avlopp saknar idag tillstånd och/eller är i behov av förbättringar för att uppnå kommunens krav på skyddsnivå. Prioriteringsordning för inventering utgår huvudsakligen från anläggningens läge, där tillrinningsområde för vattenförekomster som enligt EU:s vattendirektiv riskerar att inte uppnå god status går först. Vattensystem som riskerar att inte uppnå god ekologisk status enligt MKN till 2021 ses i tabell 5. Observera i detta sammanhang att samtliga av dessa vatten har god kemisk status, med undantag för kvicksilver. Inventeringsplaner upprättas årligen och ambitionen är att samtliga enskilda avlopp i Vimmerby kommun ska vara inventerade inom en tolvårsperiod. Allt eftersom inventeringarna genomförs prövas om kartlagda områden omfattas av begreppet samlad grupp enligt ovan beskrivna definition (ev. behov av nya verksamhetsområden initieras av VA-huvudmannen), och om de i så fall prioriteras för kommunal VAanslutning utifrån miljöpåverkan och anslutningsbarhet. Tabell 5 Vattensystem som riskerar att inte uppnå god ekologisk status till 2021 Vattensystem Ekologisk status Vattenuttag Spillvattenrecipient Dagvattenrecipient Marströmmen Hökforsbäcken Måttlig Tunaån Måttlig X Virån Verån Otillfredsställande Botorpsströmmen Vanstadån Otillfredsställande X Tätsjöbäcken Måttlig Gerssjöbäcken Måttlig Toteboån Måttlig Gröppleån Måttlig X Hällån Otillfredsställande Sjön Anen Måttlig Stångån Stångån: Måttlig Juttern - Ydrehammar Vervelån: Måttlig Stångån - Verveln Nylingsån Måttlig Högerumsån Måttlig X Älsterebäcken Otillfredsställande X Herrestorpeån Måttlig Lillån (Hjorten) Måttlig Sjön Juttern Måttlig X X Sjön Krön (södra delen) Måttlig X X Sjön Krön (norra delen) Otillfredsställande X X Sjön Ören Måttlig X X 5.1 VA-utbyggnadsplan Som tidigare beskrivits är det kommunens skyldighet att ordna vattentjänster om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse (LAV). I

16 (19) Vimmerby har efterfrågan på kommunala VA-tjänster utanför verksamhetsområdena varit i princip obefintliga under de senaste åren. I samband med större förståelse för hur enskilda avloppsanläggningar kan påverka känsliga vattenförekomsterna har dock krav från kommunen på fastighetsägare ökat betydligt. Hållbara VA-lösningar är dessvärre ofta en ekonomisk fråga för såväl kommunen som den enskilde fastighetsägaren. För att inte belasta VA-kollektivet i onödan avser Vimmerby kommun att tillämpa så kallad särtaxa, d.v.s. när kostnaden för VA-utbyggnaden överstiger anslutningsavgifterna med mer än 50 % tas överstigande summa ut av abonnenten/abonnenterna. Särtaxans konstruktion hämtas från Svenskt Vattens publikation P96 och införs i Vimmerbys ordinarie VA-taxa. Beloppen i ordinarie taxa är framräknade för att motsvara ett normalfall sett över hela kommunen, medan beloppet för särtaxan beräknas specifikt för det aktuella området. Det kan finnas områden där en hållbar VA-lösning kan skapas utan kommunens medverkan genom en så kallad gemensamhetsanläggning. Enskilda fastighetsägare kan spara stora summor på att hitta en lokal lösning med lokala entreprenörer och slippa exempelvis kostnaderna för en överföringsledning. För att säkerställa att en sådan anläggning håller måttet i fråga om process så väl som prestanda ställer dock Vimmerby kommun funktions- och materialkrav på anläggningen. Detta beror på att dagens lagstiftning kan tvinga kommunen att i framtiden överta en sådan anläggning. Vid en sådan överenskommelse skriver kommunen avtal med anläggningsägarna och oberoende besiktningsman genomför slutbesiktningen. Befintliga eller nya gemensamhetsanläggningar kan även vid behov kopplas till kommunalt VA med hjälp av överföringsledningar, där kostnaden för detta faller på anläggningsägarna, emedan anslutningsavgift uteblir så länge anläggningen, inklusive rörledningar mellan hushållen, driftas av anläggningssägarna. Vimmerby kommun har, som man kan se i tabell 4, flera identifierade områden som har behov av VA-utbyggnad. Gissen och Krön bör snarast möjligt anslutas till kommunalt VA alternativt samfällighet utifrån beskriven bedömning av miljöpåverkan samt möjligheter till anslutning. Älåkraområdet, Borstingen, Nossen och Toverum bör på samma grund utredas för möjlighet att ansluta till kommunalt VA. Som tidigare nämnts är målsättningen för Vimmerby kommun att bygga ut kommunalt vatten och avlopp i så stor del av kommunen som möjligt. Viktigt är dock att LAV:s tillämpning alltid prövas i det enskilda fallet. Detta kombinerat med Miljö- och byggförvaltningens systematiska inventering av de enskilda avloppen utgör grunden för i vilken utsträckning VA-utbyggnaden kommer att fortskrida. 5.2 Handlingsplan i väntan på VA-utbyggnad I Vimmerbys VA-policy har det slagits fast vissa övergångsprinciper för fastigheter med enskilda VA-anläggningar, där man planerar för kommunalt VA inom en tioårsperiod. Följande har av kommunfullmäktige därmed beslutats gälla: En enskild avloppsanläggning ska ha fullgod rening av avloppsvatten fram till dess inkoppling till kommunalt avlopp sker. Om funktionen är undermålig kan den lokala miljömyndigheten förelägga om åtgärd ända fram till tidpunkt för anslutning till kommunal anläggning. Åtgärder ska vara skäliga och anpassas till riskbild och tidpunkt för anslutning.

17 (19) För besiktigad och godkänd anläggning som är nyare än 10 år finns möjlighet till viss ersättning vid övergång till kommunal lösning. Principer för ersättning finns i VA-policyn. Pågår detaljplanering bör ansökan om bygglov vilandeförklaras i två år. Medges bygglov ska krav på framtida anslutning till allmänt VA säkerställas i särskilt avtal, se VA-policyn. Bygglov får endast medges om det finns möjligheter att ordna vatten och avlopp på en fastighet. Temporära lösningar med till exempel sluten tank för avloppsvatten kombinerat med modern vattensnål teknik för dricksvatten kan medges som kortsiktig lösning om fastighetsägaren i avtal förbinder sig att ansluta till kommunalt VA när det är utbyggt. Avtal om framtida anslutning till allmän VA-anläggning finns som bilaga 4 i VA-policyn. Möjlighet att finna särlösningar, genom att t.ex. ansluta enbart avlopp till befintligt kommunalt verk eller utveckling av gemensam vattenförsörjning ska kunna avtalas om. Förutsättningarna kan normalt klargöras i en enklare utredning. Inom områden som kan utvecklas utan genomgripande förnyelseplaner ska endast byggrätten justeras med ett enkelt planförfarande samtidigt som VA löses genom kommunal anslutning eller under övergångstid enskild/gemensam lösning. I vissa fall kan det vara nödvändigt att ange en genomförandetid i nya detaljplaner som inleds i och med att VA är utbyggt. 5.3 Handlingsplan för enskild VA-försörjning För att åstadkomma långsiktigt hållbar VA-försörjning för samtliga kommuninnevånare behövs en kombination av såväl kommunala som enskilda anläggningar vilka håller den standard som lagstiftningen eftersträvar. På avloppssidan bedöms belastningen på yt- och grundvatten vara stor på grund av bristfällig rening och låg närsaltsreduktion i många enskilda anläggningar. När det gäller enskilda avlopp har reningskraven ökat och kommunen ställer krav på hög skyddsnivå i de fall en avloppsanläggning bedöms riskera att ge en negativ påverkan på den ekologiska eller kemiska statusen hos en sjö eller ett vattendrag. Det är även av stor vikt att fosfor från hushållen återförs till kretsloppet. För enskilda avlopp med hög skyddsnivå kan man fånga upp fosfor antingen i så kallade fosforfällor med filter av till exempel polonite eller traditionell fällning i slamavskiljare eller motsvarande. I det första fallet är kommunens ambition att det mättade filtermaterialet från fällorna skall hanteras i kommunens komposteringsanläggning för att så småningom kunna återföras till kretsloppet. I det andra fallet transporteras brunnsslammet till Vimmerby reningsverk där det får ingå i framtida REVAQ-certifiering av det kommunala reningsverksslammet och spridas på produktiv mark. Den totala miljövinsten för detta förfarande ökar om man kan minska antalet transporter. VEMAB utreder därför frågan om att införa lokal slamavvattning genom delsugning av yt- och bottenslam i samband med hämtning av brunnsslammet vid respektive fastighet. En sådan deltömning har även den miljömässiga fördelen att bakteriefloran i den nytömda slamavskiljaren återförs, vilket ökar nedbrytningen av organiskt material snabbare än annars. För att nå den långsiktigt hållbara och kretsloppsanpassade avloppsförsörjningen som eftersträvas genomför Miljö- och byggförvaltningen inventeringar av de enskilda avloppen i kommunen. Arbetet sker i projektform i samarbete med miljö- och byggnadskontoret i Hultsfred och är upplagt så att man årligen inventerar cirka enskilda avlopp. Ägare till avlopp som bedöms ge en undermålig rening av avloppsvattnet ges i genomsnitt två år att åtgärda anläggningarna. Målet är att samtliga enskilda avlopp skall ha inventerats och att de undermåliga ska ha åtgärdats inom en 12-årsperiod. Arbetstakten är satt efter möjlig-

18 (19) heterna för handläggarna att hantera tillståndsärenden och för befintliga entreprenörer att hinna åtgärda de undermåliga avloppen. Prioriteringen av områdena som skall inventeras görs från år till år men principen är att områden i anslutning till känsliga sjöar och vattendrag samt närhet till vattenskyddsområden skall inventeras först. Områdena kommer dessutom att spridas över kommunen för att arbetet för avloppsentreprenörerna skall bli rimligt. Handläggarna av tillstånd för enskilda avlopp får inte styra i teknikval, men kretsloppsanpassade metoder och gemensamhetsanläggningar förespråkas när sådana lösningar bedöms vara lämpliga. Avloppslösningar som är gemensamma för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse inrättas av lantmäterimyndighet vid förrättning med stöd av anläggningslagen (Anläggningslag (1973:1149)). Den miljömässiga bedömningen av anläggningens utformning utförs av Miljö- och byggnämnden.

19 (19) 6 Referenser VA-Översikt, daterad VA-Policy, beslutad i fullmäktige Lokal utvecklings- och översiktsplan, antagen Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område EU:s vattendirektiv (Vattendirektivet) Kommunal VA-planering manual med tips och checklistor, Länsstyrelsen i Stockholms län, Rapport 2009:07 BSAP Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan, Naturvårdsverkets rapport 5984, 2009 samt Åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt, Vattenmyndigheten Södra Östersjön 2010 Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde, 2010:5 Översiktlig översvämningskartering längs Storån och Stångån. Sträckorna Nedre Föllingen till Åsunden och Storebro till Brokind, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Rapport nr: 69, Översvämningskartering längs Stångån genom Vimmerby, SMHI:S rapport nr Beredskapsplan bl.a. innehållande Nödlägesberedskap, daterad Händelsescenario för Risk och sårbarhetsanalys, Skyfall i nutid och framtid, Länsstyrelserna Risk- och sårbarhetsanalys, Skyfall i nutid och framtid Vimmerby kommun, Räddningstjänsten, (Version 6) Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster den så kallade Vattentjänstlagen, LAV P96 VA-taxa, Svenskt Vatten, 2007 Anläggningslag (1973:1149) Våtmarksplan för Vimmerby kommun, antagen av kommunfullmäktige Bedömningsgrunder för handläggning av enskilda avloppsanläggningar i Vimmerby kommun, Beslut av miljö- och byggnämnden , 232 Kommunalt material som rör VA-planeringen Översiktskarta över ledningsnät för VA Vimmerby kommun. Modellering för spillvatten Vimmerby tätort Modellering för dagvatten - Vimmerby tätort och Södra Vi Bedömningsgrund för handläggning av enskilda avloppsanläggningar Nödlägesberedskap för VA

20 (19) 7 Ordlista Avloppsvatten Bräddvatten Dagvatten Dricksvatten Dränvatten Förnyelsetakt LOVA Ovidkommande vatten Pe Recipient Spillvatten Tillskottsvatten VA Vattendirektivet Vatten som avleds i rörledning: spillvatten, processvatten, kylvatten, dränvatten, dagvatten och inläckage. Avloppsvatten som avleds till recipient, direkt eller via dagvattenledning, från bräddavlopp i kombinerat system. Ytligt avrinnande regnvatten och smältvatten. Sötvatten som avses drickas av människor. Vatten som avleds genom dränering av byggnader, vägar etc. Andel av total ledningslängd som förnyas under ett år. Statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt förmedlade av Länsstyrelsen i Kalmar. Samlingsbegrepp för vatten som utöver spillvatten avleds i spillvattenförande avloppsledning. Tillskottsvatten kan vara dagvatten, dränvatten, inläckande sjö- och havsvatten eller dricksvatten. Observera att tillskottsvatten även inkluderar medvetet inkopplat vatten, som till exempel i kombinerade system eller tillåtna dräneringsanslutningar. Begreppet ovidkommande vatten förekommer också. Personekvivalent uttrycks som ett tal för att beskriva belastningen från allmän verksamhet och industri såväl som från hushåll för en reningsanläggning eller ett ledningsnät. Talet är en omräkning av den mängd syre som mikroorganismer i BOD 7 -analys förbrukar under sju dygn för att bryta ned det organiska materialet i avloppsvattnet. Vid omräkningen förutsätts 70 gram BOD 7 motsvara belastningen för en person under ett dygn. Vattenförekomst som tar emot spill- eller dagvatten med eller utan föregående rening Spillvatten indelas oftast i svartvatten, som är det spolas ut från toaletter och gråvatten (eller BDT-vatten) som är smutsigt vatten från bad, duschar, diskning och tvätt. Se förklaring för Ovidkommande vatten ovan Vatten och Avlopp EU:s ramdirektiv för vatten syftar till att vi ska uppnå en långsiktigt hållbar förvaltning av våra vattenresurser. Alla sjöar, vattendrag, kustvatten samt grundvatten omfattas. Målsättningen är att de vatten som omfattas av direktivet ska ha god ekologisk status till år 2015 eller år En bärande princip är att inget vatten får försämras.

21 Plan för fastställande av verksamhetsområden VA-plan Bilaga A Planens syfte I Vimmerby kommun finns flera anläggningar för dricksvatten och avloppsvattenbehandling som drivs av VEMAB, men saknar formellt fastställda verksamhetsområden. En översyn av dessa områden ska genomföras, för att om möjligt inrätta enhetliga verksamhetsområden. Beslut om fastställande av verksamhetsområden fattas av Kommunfullmäktige. Redan fastställda verksamhetsområden som har utökats eller förändrats på annat sätt kommer även ses över. 2. Omfattning/Avgränsning Samtliga vatten- och avloppsreningsanläggningar som ägs och drivs av VEMAB ska omfattas av åtgärden. Genomgång och fastställande av verksamhetsområde för dagvatten ingår inte i denna plan. 3. Ansvarig för planens genomförande VA-chef, VEMAB 4. Deltagare i planens genomförande VA-chef, nätchef, utredningsingenjör, samt karttekniker samtliga VEMAB. 5. Tidplan för planens genomförande Förarbetet ska genomföras under 2013, så att beslut om förslag till fastställande av verksamhetsområde kan fattas av kommunstyrelsen senast vid möte i januari 2014 för att därefter antas av kommunfullmäktige. 6. Kostnadsbedömning för planens genomförande Kostnader för genomgång av kartmaterial och formella framställningar till Kommunfullmäktige ryms inom VEMAB:s befintliga driftbudget Prioritering av åtgärder Prio Objekt 1 Vatten (Vattenverk) 2 Avlopp (Avloppsreningsverk) 3 Avlopp (Övrig avloppsrening)

22 Bilaga B Plan för införande av vattenskyddsområden 1. Planens syfte Genom EU:s ramdirektiv för vatten läggs grunden för ett gemensamt regelverk för skyddet av inlandsvatten, kustvatten och grundvatten. Alla grund- och ytvattentäkter som försörjer fler än 50 personer alternativt levererar mer än 10 m 3 /dygn ska enligt vattendirektivet ha ett godtagbart skydd senast Omfattning/Avgränsning Vattenskyddsområden inrättas med stöd av Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde, 2010:5. Åtgärden ska omfatta befintliga kommunala yt- och grundvattentäkter. Eventuellt kan ytterligare potentiella täkter tillkomma efter färdigställande av kommunens vattenförsörjningsplan. Parallellt med detta ska tillståndsansökan för vattenverksamhet tas fram för samtliga vattentäkter, såvida man inte kan visa att det är uppenbart att varken enskilda eller allmänna intressen skadas. 3. Ansvarig för planens genomförande VA-chef, VEMAB 4. Deltagare i planens genomförande VA-chef, utredningsingenjör, VA-tekniker samt karttekniker. 5. Tidplan för planens genomförande Framtagning av förslag till vattenskyddsområden och skyddsföreskrifter till samtliga befintliga vattentäkter skall vara utfört senast 2018, så att beslut om fastställande kan fattas senast under Kostnadsbedömning för planens genomförande Kostnader för eventuella kompletterande geoundersökningar, framtagning av kartmaterial och textbearbetning bedöms belasta VEMAB:s driftbudget med 100 kkr årligen under sex år. 7. Prioritering av åtgärder Prio Ort med vattentäkt Vattenskyddsområde, år Kommentar 1 Vimmerby 2006/2010 Revideringsarbete pågår 2 Södra Vi Storebro Gullringen Tuna Rumskulla Djursdala Backa-Källstad Locknevi saknas 9 Pelarne saknas 10 Vrångfall saknas 11 Toverum saknas Planerar för vatten från Vimmerby VV 12 Djursdala-Skolan saknas Planerar för vatten från Backa-Källstad 13 Frödinge saknas Upphävt 2010, vatten från Vimmerby VV

23 Bilaga C Utrymme för framtida Vattenförsörjningsplan

24 Bilaga D Åtgärds- och investeringsplan för befintliga vattenverk 1. Planens syfte Att säkerställa vattenverkens standard och vattenkvalitet. 2. Avgränsningar Endast anläggningar som ägs och drivs av Vimmerby Energi & Miljö AB omfattas av åtgärderna. 3. Ansvarig för planens genomförande VA-chef, VEMAB. 4. Deltagare i planens genomförande VA-chef och utredningsingenjör, VEMAB. 5. Tidplan för planens genomförande , nedanstående prioriteringsordning kan ändras. 6. Kostnadsbedömning för planens genomförande 5 mkr 7. Prioritering av åtgärder Prio Åtgärder Tidigast år 1 Vimmerby Överbyggnader av brunnar i Skillingarum samt installation av flödesmätare till varje brunn, komplettering av undercentral för insamling av flöden från brunnar i Skillingarum och Västra skogen Utreda möjligheter och kostnader att flytta vattenverket, Åbro har önskemål att utnyttja marken för framtida utbyggnad. Samt leta efter alternativ vattentäkt till Skillingarum m.a.p översvämningsrisk. 2 Locknevi Större reservoar, UV-ljus Samtliga vattenverk Översyn och komplettering av skalskydd vid samtliga vattenverk Djursdala Vatten från Källstad/Backa Toverum Vatten från Frödinge, se åtgärder avloppsverk. 2016

25 Bilaga E Åtgärds- och investeringsplan för befintliga avloppsreningsverk 1. Planens syfte Att säkerställa att anläggningarna motsvarar dagens krav på avloppsrening, för att uppnå god status i recipienterna. 2. Avgränsningar Endast anläggningar som ägs och drivs av Vimmerby Energi & Miljö AB omfattas av åtgärderna. 3. Ansvarig för planens genomförande VA-chef, VEMAB. 4. Deltagare i planens genomförande VA-chef och utredningsingenjör, VEMAB. 5. Tidplan för planens genomförande , nedanstående prioriteringsordning kan ändras. 6. Kostnadsbedömning för planens genomförande 45 mkr 7. Prioritering av åtgärder Prio Åtgärder Tidigast år 1 Rumskulla Nybyggnad av ARV, renshantering, biologisk-rening, kemiskfällning, sedimentering, befintlig biodamm och infiltration behålls som efterpolering. Vasstorkbäddar 2 Tuna Nybyggnad av ARV, renshantering, biologisk-rening, kemiskfällning, sedimentering, befintlig biodamm behålls som efterpolering. Markbäddar byggs om till vasstorkbäddar. 3 Toverum 1. Avlopp pumpas till Frödinge (Vimmerby). 2. Minireningsverk, befintlig markbädd restaureras Pelarne Minireningsverk, befintlig markbädd restaureras Vrångfall Minireningsverk, befintlig markbädd restaureras Källstad Minireningsverk, befintlig infiltration restaureras Locknevi Minireningsverk, markbädd, befintlig biodamm behålls Södra Vi Vasstorkbäddar. 2020

26 Bilaga F Plan för certifiering av avloppsslam (REVAQ) 1. Planens syfte I Vimmerby kommuns VA-policy anges att kommunala beslut och planer ska bidra till att VAsystemen kretsloppsanpassas och att näringsämnen i avloppsvatten återförs till produktiv mark. Ambitionen är därför att REVAQ-certifiera det kommunala avloppsslammet, såvida inte annan tänkbar kretsloppslösning kan tillämpas. Syftet med certifieringssystemet är således att vara såväl en nationell som lokal drivkraft för en fortlöpande ytterligare förbättring av kvaliteten på det till reningsverken inkommande avloppsvattnet och därmed på växtnäringen från slammet. En allt bättre kvalitet på avloppsvattnet in till reningsverken kommer också ha stor betydelse för den framtida miljöbelastningen på våra sjöar, vattendrag och kustområden att certifieringssystemet ska erbjuda alla aktörer en öppen och transparent information om hur slammet producerats och om dess sammansättning att växtnäring från avloppsfraktioner produceras på ett ansvarsfullt sätt och att kvaliteten uppfyller fastställda krav En närmare beskrivning av certifieringssystemet, styrgrupp, regelkommitté och sekretariat finns i särskild PM utgiven av Svenskt Vatten ( 2. Omfattning/Avgränsning Endast slam som produceras eller hanteras vid reningsverket i Vimmerby kommer att omfattas av åtgärden. Allmänt krävs att information om externt slam och andra externa råvarors härkomst, volym och sammansättning ska dokumenteras. 3. Ansvarig för planens genomförande Teknisk chef, VEMAB. 4. Deltagare i planens genomförande Arbetsgruppen föreslås bestå av VA-chef, nätchef, renhållningschef, utredningsingenjör, miljöingenjör, karttekniker samt driftpersonal inom bolagets VA-verksamhet. 5. Tidplan för planens genomförande Planens genomförande är beroende av ett formellt kommunalt beslut gällande certifiering av slammet och påbörjas senast Certifieringsarbetet inleds med uppströmsarbete, provtagningar, intern genomgång av arbetsrutiner på reningsverket etc. Först efter framtagningen av ett heltäckande underlag kan en formell certifieringsansökan upprättas och inlämnas till certifieringsorganet på föreskriven ansökningsblankett. Detta beräknas sannolikt kunna ske tidigast ett till två år efter arbetets påbörjan. 6. Kostnadsbedömning för planens genomförande Kostnader och budget för certifikat och upprätthållande av certifieringen såsom spårämnesanalyser, uppströmsarbete slambehandlingsmetod för hygienisering, markanalyser före och efter slamgödsling och så vidare får preciseras i samband med planens genomförande. Enligt branschorganisationen Svenskt Vatten uppges att den största kostnaden för att säkerställa att REVAQ:s krav uppfylls är att