Föräldrarna ger ungdomarna växtkraft. Om ungdomars utveckling, psykiskt välbefinnande och betydelsen av ett stödnät

Transkript

1 Föräldrarna ger ungdomarna växtkraft Om ungdomars utveckling, psykiskt välbefinnande och betydelsen av ett stödnät

2 Utvecklingsrelaterade uppgifter under ungdomsåren Att frigöra sig från barndomens föräldrar och hitta föräldrarna på nytt på en vuxen nivå. Att strukturera kroppsbilden, sexualiteten och den sexuella identiteten som förändras på grund av puberteten. Att söka hjälp hos jämnåriga under uppväxten och utvecklingen i ungdomsåren. Källa: Aalberg, V. & Siimes, M. A Lapsesta aikuiseksi: Nuoren kypsyminen naiseksi tai mieheksi. Helsingfors: Nemo.

3 Två faser i den psykiska uppbyggnaden: Barndomens utvecklingskurva Ungdomsårens utvecklingskurva Ungdomen är en andra chans i livet Personligheten byggs upp på nytt. Man kan inte förutspå vuxenlivet utifrån förpuberteten. Den plikttrogna kan bli en riktig bohem. Källa: Aalberg, V. & Siimes, M. A Lapsesta aikuiseksi: Nuoren kypsyminen naiseksi tai mieheksi. Helsingfors: Nemo.

4 Utvecklingen under ungdomsåren Under ungdomsåren börjar en omfattande aktivering av de fysiologiska cellerna i hjärnan. Cellaktiviteten och de ostrukturerade nervkontakterna i hjärnan tar sig bland ungdomar uttryck i bl.a. bristande uthållighet. En intensiv interaktion främjar utvecklingen av cellerna och nervkontakterna i hjärnan. En liknande aktiveringsfas förekom i barndomen, från babyåldern fram till ett års ålder. Interaktionen aktiverar områdena för känslor och minne i hjärnan och skapar fält för nervkontakter. De intellektuella och kunskapsmässiga funktionerna utvecklas lineärt, men känsloområdet är svävande innan nervkontakterna stabiliseras Det är viktigt att man erbjuder ungdomar sådan aktivering som främjar uppbyggnaden av dessa kontakter. Källa: Aalberg, V. & Siimes, M. A Lapsesta aikuiseksi: Nuoren kypsyminen naiseksi tai mieheksi. Helsingfors: Nemo.

5 Ungdomarna är olika under puberteten: Kännetecken för en ung person som utvecklas på ett sunt sätt: egoism, omogenhet, svartvit inställning, intellektualisering, asketism, omnipotenthet. Ett stort behov av att vara som alla andra (under den tid då skillnaderna i utvecklingen är som störst). Sårbara: vuxna sårar lätt och förstår inte att puberteten är ett mellanskede. Ibland stormiga, eftersom de egna färdigheterna för att hantera saker inom sig inte är tillräckliga och håller på att utvecklas. Det är nödvändigt för frigörelseprocessen att föräldrarna provocerar. Det anknytningsobjekt som man frigör sig ifrån svartmålas. Källa: Aalberg, V. & Siimes, M. A Lapsesta aikuiseksi: Nuoren kypsyminen naiseksi tai mieheksi. Helsingfors: Nemo.

6 Utveckling under puberteten Det hormonella trycket orsakar ett psykiskt tryck sinnesvärlden blir orolig. Mycket stimulans, vilket tar sig uttryck i motorisk rastlöshet. Vid års ålder börjar den intellektuella och den psykosexuella utvecklingen närma sig varandra. Bland pojkar är tillbakagången djupare än bland flickor. Symptomen hos flickor är ofta riktade mot flickorna själva, medan de bland pojkar är riktade utåt. Under den psykosexuella tillbakagången händer bland annat följande: De barnsliga karaktärsdragen betonas Förhållandet till föräldrarna fluktuerar De dåliga vanorna ökar: osnygghet, pruttar, glufsar i sig maten Källa: Aalberg, V. & Siimes, M. A Lapsesta aikuiseksi: Nuoren kypsyminen naiseksi tai mieheksi. Helsingfors: Nemo.

7 Sexualitet Sexualiteten är en del av mänskligheten. Föräldrarnas och den ungas egna tankar samt de bilder och den information om sexualitet som medierna förmedlar formar uppfattningarna om sexualitet. Det sätt på vilket vårdnadshavaren och föräldern upplever och identifierar sin sexualitet utgör också grunden för det sätt som han/hon pratar om sexualitet på. Flickor hittar ofta mer utrymme att tala om frågorna, medan pojkarna ofta tvingas fundera över dem ensamma. Ungdomarna upplever ofta förvirring, ångest, nyfikenhet, intresse, rädsla och mod i fråga om sexualitetstemat. Det är viktigt att ge en ung person stöd och tid för den individuella uppväxten och kontrollen av den egna sexualiteten. Källa: Bildjuschkin, K. & Ruuhilahti, S Seksiä vaatteet päällä. Helsingfors: Tammi.

8 Vad behöver ungdomarna? Ungdomarna behöver fysiskt och emotionellt utrymme för att utvecklas, och lära känna sig själva, sina gränser och sina möjligheter. Ungdomarna måste få utmana i en konstellation där man möter deras beroende och svarar på deras trots. Ungdomar behöver gränser. Då lär de känna sig själva och sitt framtida ansvar i samhället. Ungdomar behöver jämnåriga vänner. Ungdomar behöver känna att någon bryr sig. Ungdomar behöver närvaron av vuxna personer. Källa: Aalberg, V. & Siimes, M. A Lapsesta aikuiseksi: Nuoren kypsyminen naiseksi tai mieheksi. Helsingfors: Nemo.

9 Vad behöver ungdomarna? Fortsättning... Motto: Livet är svårt, men man klarar av det. Ungdomarna måste kämpa för sin egen självständighet därför behöver de motstånd. En bestämd hemkomsttid kan till exempel utlösa ett drama. Dramat behövs för att den unga ska kunna trotsa, men på ett sådant sätt att den skyddande parten finns med. Källa: Aalberg, V. & Siimes, M. A Lapsesta aikuiseksi: Nuoren kypsyminen naiseksi tai mieheksi. Helsingfors: Nemo.

10 Hannukkala & Törrönen 2009, Föreningen för Mental Hälsa i Finland

11 Den vuxnas roll Vuxna förblir vuxna. För att hitta sig själv behöver den unga stöd av en vuxen. Den ungas utveckling sker alltid inom de gränser som en vuxen har satt upp. Ungdomarna testar de gränser som de vuxna har satt upp. Inom gränserna kan den unga leva på ett kreativt sätt. Det är viktigt att den vuxna kan uppskatta, respektera och möta en ung person. För den unga är kontinuitet, beständighet, säkerhet och tillgänglighet viktigt. Källa: Aalberg, V. & Siimes, M. A Lapsesta aikuiseksi: Nuoren kypsyminen naiseksi tai mieheksi. Helsingfors: Nemo.

12

13 Känslor Det är viktigt och tillåtet att känna och uttrycka alla typer av känslor. Det är viktigt att man lever livet på en bred skala och känner känslor. Man kan lära sig benämna, känna och uttrycka känslor på godkända sätt.

14 Jukka Ketoja och Ulla-Maija Lammi-Ketoja "VÄLMÅENDE" "ILLAMÅENDE"

15 Hur lär man ut känslor? Modell Information Acceptans Genomlevande Exponering Benämning Möjliggörande Den vuxna vet/är medveten, agerar inte. Den unga agerar för att han/hon inte är medveten. Den centrala utvecklingsuppgiften under ungdomsåren är att tygla de egna drifterna/känslorna för att kunna styra sina handlingar och må bra (sexualitet, aggression). Källa: Röning, T

16 Psykisk hälsa är en levnadskonst Den psykiska hälsan utvecklas i samspel mellan individen, den närmaste omgivningen och samhället. Med dess hjälp styr vi vårt liv. En förnybar resurs som kan läras in, stödjas och stärkas. Psykisk hälsa = En kraftresurs som hjälper oss att klara av vardagen, gå i skolan, arbeta. Hjälper oss att komma överens med andra människor. Att inse sitt eget värde, använda känslor, klara av tidvis förekommande ångest och besvikelser. Livsglädje, hopp och tro på livet. Källa: Salonen, K

17 Psykisk hälsa behövs i vardagen och vid utmaningar Förmåga att tala om sina bekymmer och problem Förmåga att lösa konflikter och svåra situationer Förmåga att se olika alternativ och göra val i problemsituationer Strävan efter att lösa problem, inte sopa dem under mattan Hantering av tidvis förekommande ångest Förmåga att hantera besvikelser, förluster och motgångar Acceptans av förändringar i ens eget liv Förmåga att vara flexibel och vid behov anpassa sig - man behöver inte anpassa sig till allt Källa: Salonen, K

18 Mänskliga relationer Mat Motion och gemensamma intressen och måltider Sömn och vila Var och en kan själv påverka dessa! Psykiskt välbefinnande Vardagsrytmen Fritidsaktiviteter och skapande verksamhet Må bra-handen Hannukkala & Törrönen 2009, Föreningen för Mental Hälsa i Finland

19 Grundpelare för psykiskt välbefinnande Var och en kan påverka de grundläggande omständigheter i livet som presenteras i Må brahanden. Dessutom påverkas det psykiska välbefinnandet indirekt av samhällsstrukturerna, kulturen, värderingarna, normerna o.s.v.

20 Kännetecken för psykisk hälsa Självacceptans, självkänsla jag kommer överens med mig själv jag värdesätter mig själv jag överskattar inte mina förmågor, jag nedvärderar inte heller mig själv jag har tålamod med mig själv och andra jag erkänner mina brister, jag kan skratta åt mig själv "Färdigheter" i det egna livet jag har tydliga, realistiska mål och avsikter jag försöker aktivt påverka olika saker jag är nöjd med livet jag kan njuta av små, vardagliga saker Förmåga att känna, förmåga att leva sig in i saker, förmåga att uttrycka känslor Källa: Salonen, K

21 Kännetecken för psykisk hälsa Jag kommer överens med andra jag är öppen och receptiv gentemot andra jag har stabila relationer jag kan lita på mina vänner och de på mig jag kan ta hänsyn till andra människor jag försöker inte utnyttja andra jag låter inte andra utnyttja mig jag känner att jag hör till, att jag är accepterad och behövs jag känner ansvar för andra människor jag respekterar att människor är olika; jag är inte av samma åsikt som alla andra, men jag kan acceptera dem som människor Förmåga att arbeta och ha fritidsintressen, förmåga och vilja att lära sig Livsglädje, hopp, tillit, liv Källa: Salonen, K

22 Kom ihåg-lapp för föräldraskap En ung person har rätt till ett tryggt hem. En ung person har rätt att bli hörd, sedd och bemött. Förstående ögonkontakt med en förälder samt att föräldern bryr sig och är genuint närvarande utgör ett viktigt stöd för en ung person. ungdomar behöver en vuxens tid och närvaro. Viktigt för en ung person: varaktighet, beständighet, trygghet Skapa trygga gränser för barnet och ge honom/henne mycket tid och kärlek Stöd den ungas goda kompisrelationer och fritidsintressen Var medveten om att en ung person ibland kan dölja att han/hon mår dåligt. Om du är orolig för den unga, diskutera med honom/henne och tveka inte att vid behov söka hjälp. Lita på dig själv som förälder Du är den som känner ditt barn bäst Källa: Aalberg, V. & Siimes, M. A Lapsesta aikuiseksi: Nuoren kypsyminen naiseksi tai mieheksi. Nemo: Helsingfors.