SYSTEMATIK VÄXTER DEL 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SYSTEMATIK VÄXTER DEL 2"

Transkript

1 SYSTEMATIK VÄXTER DEL 2

2 MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna genomgång skall du kunna: Förklara den systematiska uppdelningen i fylum Plantae Beskriva utmärkande karaktärer för de grupper som beskrivs här

3 SYSTEMATIK Huvudsakligen landväxter Kärlväxter Mossor Kärlkryptogamer Fröväxter Nu 100 Kransalger Levermossor Nålfruktsmossor Bladmossor Lummerväxter Fräkenväxter Ormbunkar Nakenfröiga Enhjärtbladiga växter Tvåhjärtbladiga växter Gömfröiga 200 Fröväxter (cirka 360 mås) ? Kärlväxter (cirka 420 mås) 500 Miljoner år sedan Gemensamt ursprung Grönalg Landväxter (cirka 475 mås)

4 FANEROGAMER (MAGNOLIOPHYTA) Den högst utvecklade växtgruppen och även den största Förökning genom frö

5 VÄXTSYSTEMATIK NYCKLING Världen: cirka ; Sverige: drygt 2000

6 Barrväxter Världen: 550; Sverige: 6 NAKENFRÖIGA VÄXTER (GYMNOSPERMER) Nakenfröiga växter fröanlag på blad som samlas i kottelika bildningar Alla är vedartade träd eller buskar Tre nu levande grupper: Ginkoväxter Kottepalmer Barrväxter

7 TALL BARRVÄXTER (CONIFEROPSIDA) GRAN EN IDEGRAN LÄRK

8 BARRVÄXTER Honkotte Hankotte Fröämne Sporofyll Genomskärning av fröämne Nucellus (megasporangium) (2n) Megasporens modercell (2n) Integument (2n) Mikropyle Mogen sporofyt (2n) Meios Pollenkorn (n) Meios Megaspor (n) Fröplanta Fröhölje från sporofyten (2n) Integument (2n) Äggkärna (n) Honlig gametofyt (n) Arkegonium Ägg (n) Näringsreserv (n) gametofytvävnad Befruktning Pollenkärna (n) Pollenslang Pollen som gror (n) Embryo (2n) (ny sporofyt) Haploid (n) Diploid (2n)

9 Världen: ; Sverige: TVÅ TYPER AV BLOMVÄXTER (ANGIOSPERMER) Enhjärtbladiga Tvåhjärtbladiga Ett hjärtblad Två hjärtblad Oftast parallellnerviga blad Oftast 3-taliga kransar i blomman Fjäder- eller nätnerviga Oftast 4- eller 5-taliga kransar i av hylleblad och ståndare i blomman

10 VÄXTSYSTEMATIK FRÖVÄXTER Pollenkorn sprids med vinden eller djur Meios Haploid (n) Diploid (2n) Mikrospor (n) bildar pollenkorn Knapp Pollenkorn (hanliga gameter) Pollen färdas ner genom pollenslangen för att nå ägget Ståndare Fröämne Pollen landar på pistillen nära märket. En pollenslang bildas Meios Fruktämne Megasporangium Megaspor i fröämnet Embryo (2n) Ägg (n) Honliga gametofyter i fröämnet Endosperm (3n) (frövita) Frövita (3n) Mogen sporofyt (2n) Mitos Fröplanta (2n) Fröet sprids med vinden eller djur Frukt (utvecklas från fröämnets vägg) med frö Zygot (2n)

11 ENHJÄRTBLADIGA VÄXTER Liljeväxter (Liliaceae) Perenna växter med lök eller knölstam Liljekonvalj Långa lansettlika blad Blomman ofta radiärsymmetrisk Tulpan Lök, sparris, liljekonvalj, hyacint, liljor, tulpan Amaryllis Gul lök

12 Flugblomster ENHJÄRTBLADIGA VÄXTER Orchidéer (Orchidaceae) Ett kalkblad ofta försett med sporre (nektargömme) Guckusko Över arter växtrikets näst största familj Mykohorrizaväxter, vissa saknar klorofyll Mest tropisk och epifytisk Nattviol Jungfru Marie nycklar

13 ENHJÄRTBLADIGA VÄXTER Gräs (Poacae) Ihålig stam (strå), med markerade kompakta leder Motsatta blad, 180 Småax samlade i förgrenad ställning Våra sädesslag, vass, bambu, sockerrör Vete Korn Råg Ris Majs Havre Hirs

14 ENHJÄRTBLADIGA VÄXTER Halvgräs (Cyperaceae) Blommor i enkla eller sammansatta ax, ofta enkönade Strået trekantigt, blad i 120 -ställning Växer ofta på fuktig mark Starrväxter, papyrus, ängsull, säv Ängsull Starr Blåsstarr Papyrus

15 Knapptåg ENHJÄRTBLADIGA VÄXTER Tågväxter (Junaceae) Blommor i i vipp, ax eller huvudlika samlingar Ofta på fuktig mark Tågväxter och fryleväxter Knippfryle

16 ENHJÄRTBLADIGA VÄXTER Kaveldunsväxter (Typhaceae) Sump- eller vattenväxter Brun kolv som består av tusentals reducerade honblommor Smalare segment med hanblommor över Kaveldun

17 SAMMANFATTNING Nakenfröiga växter och de enhjärtbladiga växterna i fröväxterna är de minsta grupperna inom fylum Plantae. Barrväxter har mycket stor ekonomisk betydelse. Gräs har gjort människans utveckling och civilisation möjlig. TO BE CONTINUED

VÄXTERNAS BYGGNAD OCH LEVNADSSÄTT VÄXTFYSIOLOGI

VÄXTERNAS BYGGNAD OCH LEVNADSSÄTT VÄXTFYSIOLOGI VÄXTERNAS BYGGNAD CH LEVNADSSÄTT VÄXTFYSILGI VÄXTFYSILGI MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara uppbyggnad och funktion hos växternas vävnader och cellväggen Beskriva

Läs mer

VÄXTER. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 79-81

VÄXTER. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 79-81 VÄXTER Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s. 62-75 och 79-81 FOTOSYNTESEN - Bara växter och cyanobakterier kan tillverka sin egen näring. - De tillverkar druvsocker av koldioxid och vatten.

Läs mer

Biologi A på Netkurs

Biologi A på Netkurs Biologi A på Netkurs Cellväggar av cellulosa och stora vattenblåsor i cellen som ger vattenskelett Celler med kloro- eller leukoplaster De flesta arterna har fotosyntes några är parasiter Flercelliga,

Läs mer

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och

Läs mer

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Men hur fungerar det? En blomma har både honliga och hanliga delar. De hanliga delarna kallas

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Domän Eukarya. Endosymbiontteorin

Domän Eukarya. Endosymbiontteorin Bildserien visar ciliaten Ophrydium versatile. De stora ringarna markerar framdelen med cilier. De små ringarna visar en födopartikel som individen försöker fånga. Domän Eukarya En eukaryot cell är betydligt

Läs mer

Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme

Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme 57:59 Första fågeln 59:58 Första mänskliga förfadern 59:59 Första moderna människan 57:07 Första däggdjuret 00:01Jordskorpan bildas 57:01 Första dinosaurierna

Läs mer

Domän Eukarya. Endosymbiontteorin

Domän Eukarya. Endosymbiontteorin Bildserien visar ciliaten Ophrydium versatile. De stora ringarna markerar framdelen med cilier. De små ringarna visar en födopartikel som individen försöker fånga. Domän Eukarya En eukaryot cell är betydligt

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

Växter. Biologi 1 Biologi 2

Växter. Biologi 1 Biologi 2 Växter Biologi 1 Biologi 2 Växtcellen Kloroplaster (fotosyntes) cellvägg av cellulosa vakuol växten Blad (fånga solljus) Stam (hålla upp växten) Rötter (ta vatten från marken) Kärl (ledningsvävnad för

Läs mer

Växter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013

Växter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013 Växter i sötvatten Innehåll Andmat... 2 Fräken... 2 Gul svärdslilja... 2 Kabbeleka... 3 Kaveldun... 4 Näckros... 5 Säv... 6 Vass... 7 Pilblad... 8 Vattenmynta... 8 Vattenmöja... 8 1 Andmat Andmat är en

Läs mer

Prokaryota (Cyanobakterier=blågrönalger)* Eukaryota (Svampar)* (Alger)** (Lavar)* Mossor Kärlväxter - Sporbärande växter - Fröväxter - Nakenfröiga

Prokaryota (Cyanobakterier=blågrönalger)* Eukaryota (Svampar)* (Alger)** (Lavar)* Mossor Kärlväxter - Sporbärande växter - Fröväxter - Nakenfröiga Organismvärlden/Växtriket Prokaryota (Cyanobakterier=blågrönalger)* Eukaryota (Svampar)* (Alger)** (Lavar)* Mossor Kärlväxter - Sporbärande växter - Fröväxter - Nakenfröiga växter - Gömfröiga växter *

Läs mer

Ranunkelväxter. Violväxter. Klockväxter. Många ståndare, många pistiller. Vissa arter saknar foderblad.

Ranunkelväxter. Violväxter. Klockväxter. Många ståndare, många pistiller. Vissa arter saknar foderblad. Ranunkelväxter Många ståndare, många pistiller. Vissa arter saknar foderblad. Blommor oftast med klart färgade kronblad, ofta gula (hylleblad) Smörblomma, Ranunculus acris Violväxter Hjärtlika blad Blomman

Läs mer

Från frö till planta. Jeanette Blom

Från frö till planta. Jeanette Blom Från frö till planta Jeanette Blom 2011 ETT FRÖ BLIR TILL Ett frö bildas när befruktning, sexuell förening, ägt rum mellan en hanlig och honlig könscell vilket sker i en växts blomma. Ståndare och pistiller

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

Översikt över de levande organismerna. Allt liv är släkt! Systematik

Översikt över de levande organismerna. Allt liv är släkt! Systematik Översikt över de levande organismerna Allt liv är släkt! Systematik Allt liv är släkt! Systematik Rike Stam (fylum) Klass Ordning Familj Släkte Art Djurriket Ryggsträngsdjur Däggdjur Rovdjur Hunddjur Hundar

Läs mer

Från urtid till nutid. En GPS-runda om växternas evolution

Från urtid till nutid. En GPS-runda om växternas evolution Från urtid till nutid. En GPS-runda om växternas evolution Namn: Datum: Ta med: mobil alt. GPS och kamera denna guide penna Välkommen till en GPS-stödd tidsresa genom Botaniska trädgården! Om ni använder

Läs mer

21 Hägg - Prunus padus

21 Hägg - Prunus padus 21 Hägg - Prunus padus Hägg är ett litet träd eller stor buske. som skjuter rikligt med rotskott och därför kan bilda små bestånd. Den trivs bäst på mulljord och växer i lundar och fuktiga till friska,

Läs mer

Biologi och miljövetenskaper: urvalsprovs modellsvar 2019

Biologi och miljövetenskaper: urvalsprovs modellsvar 2019 Biologi och miljövetenskaper: urvalsprovs modellsvar 2019 Uppgift 1. 1. (i) Det finns ingen målsättning med naturligt urval, men det gynnar de dugligaste/ bästa individerna och leder på längre sikt till

Läs mer

En liten krysslista för stora och små

En liten krysslista för stora och små En liten krysslista för stora och små Träd 1. ASP Aspen får sprakande höstfärger. De har en mycket rak stam och det finns aspar som blivit hela 35 meter höga. Det brukar heta att asplöven darrar och det

Läs mer

Mån 19/ F: Introduktion mål och medel. Mångfald och systematik. Klassifikation

Mån 19/ F: Introduktion mål och medel. Mångfald och systematik. Klassifikation VÄLKOMMEN till kursen ORGANISMERNAS MÅNGFALD OCH FYLOGENI 15hp för Biologi 60hp (kurspaket 2), 20/3-1/6 2012. Kurslokaler: 20/3 20/4 Sal E 306 och lab. D 238, D 246 (och ev. D 247), Arrheniuslab, Frescati

Läs mer

Blommornas taktik vid pollinering Tina D Hertefeldt Enheten för Biodiversitet, Ekologihuset, Lunds universitet

Blommornas taktik vid pollinering Tina D Hertefeldt Enheten för Biodiversitet, Ekologihuset, Lunds universitet Blommornas taktik vid pollinering Tina D Hertefeldt Enheten för Biodiversitet, Ekologihuset, Lunds universitet (http://www.beatricebiologist.com/2010/11/coevolution.html) Blommans delar Stigma eller märke

Läs mer

Separation av plastidfärgämnen

Separation av plastidfärgämnen Separation av plastidfärgämnen Hos fotoautotrofer fångas energin i ljuset upp av speciella pigment-proteinkomplex. De pigment som framförallt absorberar ljuskvanta till fotosyntesen är klorofyllerna. Dessutom

Läs mer

Blombiologi och genetik Lärarhandledning

Blombiologi och genetik Lärarhandledning Blombiologi och genetik Lärarhandledning FREDRIKSDALS FRILUFTSMUSEUM I rabatterna A-G åskådliggörs olika fenomen inom blombiologi och genetik. Rabatter A Blommans byggnad B Pollenspridning C Pollinering

Läs mer

Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan

Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan Del 1. 3,2-4,6 miljarder år sedan jordens skapades för ca 4600 miljoner år sedan. Jordens första atmosfär var giftig: metangas, ammoniak, vattenånga Jorden svalnade alltmer och stelnade. Kometer med is

Läs mer

Lignoser. Jeanette Blom

Lignoser. Jeanette Blom Lignoser Jeanette Blom 2013 LIGNOSER Lignoser är ett botaniskt begrepp för vedartade växter, ett samlingsnamn för träd, buskar och halvbuskar. Ordet lignos kommer sig av att vedartade växter innehåller

Läs mer

Linné, som var så fascinerad av växternas fortplantning,

Linné, som var så fascinerad av växternas fortplantning, Växternas kärleksliv Alstringen av djur och växter utgör naturens förnämsta och mest fördolda fenomen. Alla naturforskare ha intill denna dag ivrigt sökt livets ursprung och källan till allt levande, men

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS LÄRARHANDLEDNING Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS .2 Vad är levande? Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder

Läs mer

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd Här 6 Bergets nordsida. Kontrasten mellan vegetation finns flera arter av stora träd samt Robinia som inte är utanför respektive innanför hjorthägnet är stor inhemsk.

Läs mer

VÄLKOMMEN till kursen ORGANISMERNAS MÅNGFALD OCH FYLOGENI VT hp för Biologi 60hp och BioGeo programmet, 23/3-24/4, 2015 (del 1: zoologidelen)

VÄLKOMMEN till kursen ORGANISMERNAS MÅNGFALD OCH FYLOGENI VT hp för Biologi 60hp och BioGeo programmet, 23/3-24/4, 2015 (del 1: zoologidelen) VÄLKOMMEN till kursen ORGANISMERNAS MÅNGFALD OCH FYLOGENI VT2015 15hp för Biologi 60hp och BioGeo programmet, 23/3-24/4, 2015 (del 1: zoologidelen) v5_26/3-2015; Schemaändringar kan förekomma! Se separat

Läs mer

Pollen och pistiller

Pollen och pistiller Pollen och pistiller Pollen och pistiller Ett informationsmaterial i 3 delar med grundläggande fakta om pollen- och pistill-extrakt samt detaljerad beskrivning av ett par naturmedel. Ståndare och pistiller

Läs mer

Tänk dig en värld utan blommor, frukt, kaffe eller choklad!

Tänk dig en värld utan blommor, frukt, kaffe eller choklad! Tänk dig en värld utan blommor, frukt, kaffe eller choklad! Utan pollinatörer som insekter, fladdermöss, fåglar och många andra skulle världen vara en mycket fattigare plats. Pollinatörer hjälper till

Läs mer

Välkommen till Naturstig Miskarp

Välkommen till Naturstig Miskarp Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en

Läs mer

Umeå universitet EMG Ht Schema för Inventeringsmetodik & Systematik, 15 hp, 2016

Umeå universitet EMG Ht Schema för Inventeringsmetodik & Systematik, 15 hp, 2016 Umeå universitet 20160804 EMG Ht 2016 Schema för Inventeringsmetodik & Systematik, 15 hp, 2016 Lärare: Anders Thornell AT Bent Christensen BC Folmer Bokma FB Gerard Rocher Ros GRR Hans Gardfjell HG Helena

Läs mer

BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad

BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad BESKÄRNING 2017-02-21 Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad Träd och buskar är uppbyggda av Små små celler. Alla växtceller har

Läs mer

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot Detta dokument behandlar vilka medicinalväxter som finns att tillgå i Sverige. Kom ihåg att dessa växter ibland kan förväxlas med giftiga släktingar, så var försiktig. Likaså är de inte lika effektiva

Läs mer

Skogssork (Clethrionomys glareolus)

Skogssork (Clethrionomys glareolus) Skogssork (Clethrionomys glareolus) Är vanlig i hela Sverige. Kroppslängden är 8-13,5 cm med ett smalt huvud. Har en ± tydligt rödbrun rygg, sidor ljusa/gulaktiga och vitaktig buk. Svansen är 3-6 cm och

Läs mer

Boken om NO 1 3. Elevens första grundbok i NO. PROVLEKTION: Fascinerande växter

Boken om NO 1 3. Elevens första grundbok i NO. PROVLEKTION: Fascinerande växter Boken om NO 1 3 Elevens första grundbok i NO PROVLEKTION: Fascinerande växter Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om NO 1 3, elevens första NO-bok. Du får också två sidor ur Arbetsboken och utdrag

Läs mer

Trädslingan i Botaniska trädgården

Trädslingan i Botaniska trädgården Trädslingan i Botaniska trädgården I södra delen av Botaniska trädgården har vi samlat några vanliga svenska träd och försett dem med faktaskyltar. Här kan man arbeta med att lära sig känna igen träden

Läs mer

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson Språkstart NO Facit NO för nyanlända Hans Persson Levande eller inte? s. 6-7 3. Sortera orden. VÄXTER en ros gräs en ormbunke en mossa ett träd DJUR en katt en ödla en björn en fisk en mask Olika material

Läs mer

Bi-lagan EN TIDNING FÖR SKOLANS PEDAGOGER OM UNDERVISNING OCH LÄRANDE BI-LAGAN NR 2 AUGUSTI 2013. Läsårskalender Tema: Fortplantning

Bi-lagan EN TIDNING FÖR SKOLANS PEDAGOGER OM UNDERVISNING OCH LÄRANDE BI-LAGAN NR 2 AUGUSTI 2013. Läsårskalender Tema: Fortplantning Bi-lagan EN TIDNING FÖR SKOLANS PEDAGOGER OM UNDERVISNING OCH LÄRANDE BI-LAGAN NR 2 AUGUSTI 2013 Läsårskalender Tema: Fortplantning November 2013 Fläckig odlingsform av vanlig sebraciklid (foto: Ola Sjödin).

Läs mer

Fröodling en översikt

Fröodling en översikt Fröodling en översikt Anders Skarlind Detta kapitel vänder sig framför allt till dig, som vill få en överblick över hur man odlar frö. Först kommer lite teori och sen kortfattade odlingsanvisningar. Är

Läs mer

Pollinatörer i fröodling

Pollinatörer i fröodling Pollinatörer i fröodling SVEA-konferensen 13 januari 2015 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Insektspollineringens betydelse Åtgärder för humlor Bin och blommor i korthet Alla växter som blommar och

Läs mer

Floraväkteri Öland 2019

Floraväkteri Öland 2019 Floraväkteri Öland 2019 För att bli floraväktare Måste du ha ett konto i Artportalen www.artportalen.se Begära att få bli floraväktare genom att meddela Thomas thomas.gunnarsson.oland@gmail.com Du kommer

Läs mer

Evolution 1 elevuppgift

Evolution 1 elevuppgift Evolution 1 elevuppgift Du ska med hjälp av de olika klimatrummen i Botaniska trädgårdens växthus, få lära dig mer om: Evolutionens mekanismer, till exempel naturligt urval och samevolution, samt deras

Läs mer

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava Liv Livet Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg Förlagsaktiebolaget Otava INNEHÅLL Ett myller av liv.... 4 1. Vad är liv?... 6 2. Cellerna är livets legoklossar...

Läs mer

Växtmorfologi. Epigyn / hypogyn. Kompletterande bilder A5/R3 vt Frukttyper. Blomställningar. Anders Backlund

Växtmorfologi. Epigyn / hypogyn. Kompletterande bilder A5/R3 vt Frukttyper. Blomställningar. Anders Backlund Epigyn / hypogyn Kompletterande bilder A5/R3 vt 2006 Växtmorfologi Avdelningen för farmakognosi Institutionen för läkemedelskemi Uppsala Universitet, Sverige Blomställningar Kronblad Foderblad Gynoecium

Läs mer

en guide till Hopomträskets natur

en guide till Hopomträskets natur Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu 17, 06100 PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan 17, 06100 BORGÅ Mikael

Läs mer

VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KOMMUNIKATION

VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KOMMUNIKATION VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KMMUNIKATIN CELLENS KMMUNIKATIN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara följande begrepp: replikation, translation, transkription,

Läs mer

Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7

Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7 Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7 Det finns många djur- och växtarter runt omkring oss som vi kanske inte tänker på. Vissa känner du säkert igen och kan namnet på, andra kanske du aldrig

Läs mer

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta

Läs mer

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN TALLENS TALANGER DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 4-6. MED TALLENS TALANGER FÅR ELEVERNA UTFORSKA TALLEN OCH DESS INVÅNARE. VI UNDERSÖKER TALLEN SOM ETT EKOSYSTEM OCH FUNDERAR ÖVER NÄRINGSVÄVAR, POLLINERING

Läs mer

En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an

En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an N V Ö S En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an Välkommen till 42:ans lilla trädgårdsbok. Häftet är framtaget för att vi skall få en grön, trygg, och trevlig närmiljö. 2005-2006

Läs mer

DEVON HAV 419-359 miljoner år före nutid

DEVON HAV 419-359 miljoner år före nutid Textsammaställning till utställningen Fossil och evolution DEVON HAV 419-359 miljoner år före nutid Stora steg Det mest utmärkande för hela perioden devon är en explosionsartad utveckling av fiskfaunan

Läs mer

Biologi 7-9. Capensis Förlag AB. Del 1 - Liv och utveckling. Lars Theng och Ingrid Martens

Biologi 7-9. Capensis Förlag AB. Del 1 - Liv och utveckling. Lars Theng och Ingrid Martens Biologi 7-9 Del 1 - Liv och utveckling Lars Theng och Ingrid Martens Capensis Förlag AB Capensis förlag AB Falköping www.capensis.se e-postadress: info@capensis.se 2018 Lars Theng och Ingrid Martens Boloria

Läs mer

Planering i biologi Våren år 7

Planering i biologi Våren år 7 Planering i biologi Våren år 7 Tornhagsskolan den 14 mars 2016 Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi arbeta med växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda

Läs mer

Planering i biologi år 7 del 2

Planering i biologi år 7 del 2 Planering i biologi år 7 del 2 Vad ska vi göra? Nu ska vi lära mer om växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda tobak? Hur påverkas hälsan om man använder

Läs mer

Filmhandledning. Vem bor i skogen? CINEBOX En del av Swedish Film AB

Filmhandledning. Vem bor i skogen? CINEBOX En del av Swedish Film AB Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med övningsuppgifter av olika svårighetsgrad och två sidor med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 16 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Zoologi

Läs mer

Botanik. Systematik, vetenskapliga namn och livsformer. Jeanette Blom

Botanik. Systematik, vetenskapliga namn och livsformer. Jeanette Blom Botanik Systematik, vetenskapliga namn och livsformer Jeanette Blom 2014 SYSTEMATIK - INDELNING AV ORGANISMER Organismvärlden delas in efter cellens, speciellt cellkärnans, byggnad. Man skiljer organismerna

Läs mer

Planering i biologi år 7 del 2

Planering i biologi år 7 del 2 Planering i biologi år 7 del 2 Vad ska vi göra? Nu ska vi lära mer om växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda tobak? Hur påverkas hälsan om man använder

Läs mer

Sommarvandring i Skogastorp ett orkideparadis på Falbygden

Sommarvandring i Skogastorp ett orkideparadis på Falbygden Sommarvandring i Skogastorp ett orkideparadis på Falbygden Skogastorpskärret ligger på Högstenabergets sluttning och genomkorsas av flera bäckar och källor med kalkhaltigt vatten. Bland karaktärsväxterna

Läs mer

TITTA EFTER MÄRKET NÄR DU HANDLAR NÄSTA GÅNG! Svensk ursprungsmärkning för livsmedel, råvaror och växter.

TITTA EFTER MÄRKET NÄR DU HANDLAR NÄSTA GÅNG! Svensk ursprungsmärkning för livsmedel, råvaror och växter. TITTA EFTER MÄRKET NÄR DU HANDLAR NÄSTA GÅNG! Svensk ursprungsmärkning för livsmedel, råvaror och växter. svenskproducerad mat står högt i kurs hos de svenska konsumenterna. märket "från sverige" visar

Läs mer

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné Carl Von Linné Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Taxonomi:

Läs mer

Ormbunkar anteckningar från filmen

Ormbunkar anteckningar från filmen Ormbunkar anteckningar från filmen Ormbunksväxter som hör till vår tids äldsta växter bildade under karbontiden stora sumpskogar tillsammans med fräkenväxter och lummerväxter. I dessa sumpskogar växte

Läs mer

Julpyssel hos Brunnsvikens Trädgård

Julpyssel hos Brunnsvikens Trädgård 2010 101215 Julpyssel hos Brunnsvikens Trädgård Lotta (chef), Gunilla samt Anna-Karin, som förestår kaféet, hälsade oss 18 ivriga pysslare välkomna med varm glögg och pepparkakor, vilket smakade härligt

Läs mer

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr. 2015-025 Pollenanalys och utplock för daterbart material från en stensättning inom RAÄ 40:1, Vimmerby socken, Kalmar län, Småland Sofi Östman och Jan-Erik Wallin

Läs mer

Grzegorz Papaj, med illustrationer av Jacek Lilpop. Spåra evolutionen. bioscience explained Vol 4 No 2 1346. Instruktioner för spelet

Grzegorz Papaj, med illustrationer av Jacek Lilpop. Spåra evolutionen. bioscience explained Vol 4 No 2 1346. Instruktioner för spelet 1346 Grzegorz Papaj, med illustrationer av Jacek Lilpop Laboratory of Bioinformatics and Protein Engineering / Szkoła Festiwalu Nauki International Institute of Molecular and Cell Biology ul. Księcia Trojdena

Läs mer

1. Vart är trattkantarellen mindre vanlig? 2. Hur växer trattkantarellen? 3. Hur ser den ut?

1. Vart är trattkantarellen mindre vanlig? 2. Hur växer trattkantarellen? 3. Hur ser den ut? Faktakort 1 Kantarellen är en av dom vanligaste svamparna. Dom kan man äta. Dom finns i hela Sverige, i löv och barrskogar. Kantarellen är gul. Kantarellen är en skivsvamp, den har skivor under hatten.

Läs mer

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta. Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta. Östra sträckningen Trekilen- Stocklunda Objekt-nr Biotoptyp Y- 1 Rikkärr 146 36 53 704 60 06 Våtmark av rikkärrskaraktär.

Läs mer

När jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård

När jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård När jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård Mitt arbetshäfte namn klass Träff 1 Datum Idag har vi träffats för första gången. Vi har rensat ogräs, grävt, gödslat jorden, satt lök och

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i

Läs mer

Det går att äta all sorts lav i Sverige förutom den giftiga varglaven som lätt känns igen på

Det går att äta all sorts lav i Sverige förutom den giftiga varglaven som lätt känns igen på Växter: OBS. Vi har tagit fram ett fåtal växter som är vanliga i södra Sverige samt som är enkla att känna igen. I matväg har naturen såklart mycket mer att erbjuda men det är dessa arter som vi anser

Läs mer

NÄRA NATUREN. Lärarhandledning

NÄRA NATUREN. Lärarhandledning NÄRA NATUREN Lärarhandledning 1 Den svenska naturens ekosystem är fullt av tjänster som gör oss människor gott. Vi kan vistas i skog och mark tack vare allemansrätten och njuta av frukt och bär tack vare

Läs mer

SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen

SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS Fakta om solrosen Solrosen är en blomma som tillhör arten korgblommiga växter. Det finns ca 70 olika solrosarter och det går att ha dem både inomhus och utomhus. Den blommar

Läs mer

145-66 miljoner år före nutid

145-66 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution Krita hav 145-66 miljoner år före nutid Stora steg Under trias och jura påbörjas en förändring av havets djurliv, som når sin kulmen under krita.

Läs mer

Botanik. En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig

Botanik. En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig Botanik En inblick i hur växterna är uppbyggda fungerar och samspelar med anda organismer i naturen. För årskurs 7, med Anna, Olle och Stig Botanik åk 7 Centraltinnehåll: Natur och samhälle Ekosystems

Läs mer

VÅR/SPRING 2014. Make your house a home!

VÅR/SPRING 2014. Make your house a home! VÅR/SPRING 2014 Make your house a home! Mr Plant är en av Europas ledande leverantörer av konstväxter. Företaget grundades 1988 och har sedan dess levererat konstgjorda blommor, växter och träd över hela

Läs mer

Alla plockar svamp och bär (s.6)

Alla plockar svamp och bär (s.6) Alla plockar svamp och bär (s.6) 1. Dela upp följande sammansatta ord. 1. björklöv regnkläderna gulbruna 4. matsvamparna 5. barrskog 6. favoritställe 7. allemansrätten s 8. bostadshuset s 9. svampplockare

Läs mer

STA:s Riksmöte Alpin 2013

STA:s Riksmöte Alpin 2013 STA:s Riksmöte Alpin 2013 BESÖKSTRÄGÅRDAR LÖRDAGEN DEN 1 MAJ 8:00-14:00 Peter Korns trädgård, Eskilsby En privat botanisk trädgård med växter från hela världen planterade i olika naturlika miljöer. Peter

Läs mer

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4 Skogen + Naturen på hösten Åk 4 Vad innehåller detta område! Biologi Olika sorters skogar Planterad skog/urskog Vanliga träd Användning av träd Svamp Vanliga svampar Nedbrytning Nedbrytare: myra och daggmask

Läs mer

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Växternas livscykel PDF ladda ner

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Växternas livscykel PDF ladda ner Växternas livscykel PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Joseph Midthun. I Växternas livscykel visas hur ett frö blir till en grodd och senare växer upp som en stor ståtlig växt! Boken

Läs mer

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: ad Klockan:

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: ad Klockan: Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120831ad Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser: 50-66% Betyg 3 67-83% Betyg 4 84-100% Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi Skriv svar

Läs mer

L Ä R A R H A N D L E D N I N G

L Ä R A R H A N D L E D N I N G Vårväxter 32 L Ä R A R H A N D L E D N I N G TROLLSKOGEN WC HERRGÅRDEN ÖRTAGÅRD FRUKTTRÄDGÅRD ÅKER OCH HAGAR Vårväxter l Ä r a r h a n d l e d n i n g FRILUFTSTEATERN ROSARIUM ENTRÉBUTIK HUVUDENTRÉ WC

Läs mer

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6 Genetik - cellens genetik - individens genetik Kap 6 Vad bestämmer hur en organism (cell) ser ut och fungerar? Generna (arvsanlagen) och miljön Hur går det till? En gen är en ritning för hur ett protein

Läs mer

Evolution 1 lärarhandledning + elevuppgift

Evolution 1 lärarhandledning + elevuppgift Evolution 1 lärarhandledning + elevuppgift Biologi 1 (BIOBIO01) del Evolution Centralt innehåll: Evolutionens mekanismer, till exempel naturligt urval och sexuell selektion samt deras betydelse för artbildning.

Läs mer

Förökning och celldelning. Kap 6 Genetik

Förökning och celldelning. Kap 6 Genetik Förökning och celldelning Kap 6 Genetik Obs! fel i boken: Sid 215, stycket längst ner står systerkromatider, skall stå homologa kromosomer Sid 217, fjärde raden andra stycket: står eller zygoter vilket

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN

RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN VÅRA VILDA DJUR RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN Rävens ungar föds på våren. Det blir mellan 3-6 ungar och ibland ända upp till 12 ungar i grytet. Rävar bor i skogen i ett hål i marken som kallas gryt.

Läs mer

Naturreservat i Säffle kommun

Naturreservat i Säffle kommun Naturreservat i Säffle kommun Naturreservatet Yttre Hedane På sidan 12 hittar Du en kommunövergripande karta med naturreservaten och på sidan 13 finns en tillhörande lista över naturreservaten samt koordinater

Läs mer

Tillväxthastigheten hos gröna linser (leguminosae.)

Tillväxthastigheten hos gröna linser (leguminosae.) Tillväxthastigheten hos gröna linser (leguminosae.) LENSE GIRMA Handledare: Per Anderhag och Karin Bejer TENSTA GYMNASIUM 2-26 Innehållsförteckning Bakgrund och inledning... 4 Syfte och mål... 4 Metod

Läs mer

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Hjärtblad PDF ladda ner. Författare: Aino Trosell. Extra MP3-CD medföljer!

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Hjärtblad PDF ladda ner. Författare: Aino Trosell. Extra MP3-CD medföljer! Hjärtblad PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Aino Trosell. Extra MP3-CD medföljer! I 1860-talets Malung, en tid av armod och svält, är den sjuåriga Hulda sekunder från att sugas ned i

Läs mer

Samköpsväxter 2011, Umeå Stads Trädgårdssällskap 1. Samköpsväxter Umeå stads trädgårdssällskap PERENNER... 2 ROSOR... 5 BUSKAR... 6 TRÄD...

Samköpsväxter 2011, Umeå Stads Trädgårdssällskap 1. Samköpsväxter Umeå stads trädgårdssällskap PERENNER... 2 ROSOR... 5 BUSKAR... 6 TRÄD... Samköpsväxter 2011, Umeå Stads Trädgårdssällskap 1 Samköpsväxter 2011 Umeå stads trädgårdssällskap PERENNER... 2 NR 1: GERANIUM PRATENSE MIDNIGHT REITER ÄNGSNÄVA 69 KR... 2 NR 2: ANEMONE RIVULARIS BÄCKANEMON

Läs mer

Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation

Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation Bedömningsstöd Biologi 1-6 Lärarinformation Lärarhandledning I den här uppgiften bedöms elevens förmåga att beskriva näringskedjor. Beskrivning av uppgiften Enligt det centrala innehållet i kursplanen

Läs mer

! Vecka 45. TitaNO Biologi, v ! - Veta vad biologi handlar om! - Förklara vad som skiljer en levande varelse från något som inte lever!

! Vecka 45. TitaNO Biologi, v ! - Veta vad biologi handlar om! - Förklara vad som skiljer en levande varelse från något som inte lever! TitaNO Biologi, v. 45-49 Vecka 48 och 49 går alla elever till kl. 16.00 på tisdagen och därmed slutar även alla elever kl. 14.15. på torsdagen. Om någon elev i torsdagsgruppen inte kan flytta sin lektion

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Vass och halm. Slöjda av halm

Vass och halm. Slöjda av halm Vass och halm Både vass och halm är gräs. Stråna är ihåliga med luftkanaler och är därför lämpliga som isolering i väggar och tak. I det gamla jordbrukssamhället var halm en resurs som noga togs tillvara

Läs mer