Blommornas taktik vid pollinering Tina D Hertefeldt Enheten för Biodiversitet, Ekologihuset, Lunds universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Blommornas taktik vid pollinering Tina D Hertefeldt Enheten för Biodiversitet, Ekologihuset, Lunds universitet"

Transkript

1 Blommornas taktik vid pollinering Tina D Hertefeldt Enheten för Biodiversitet, Ekologihuset, Lunds universitet (

2 Blommans delar Stigma eller märke Ståndare Fröämne net.net/bioplants/images/pollparts.gif&w=300&h=234&ei=igyot6cycbtc4qsh9pdkdw&zoom=1&iact=rc&dur=124&sig= &page= 8

3 Linné såg växter som sexuella varelser Linnés sexualsystem: Delade in blommorna efter antal pistiller och ståndare 24 olika klasser Kvinna (pistill) levde i ett förhållande med män (ståndare). Antalet varierade.

4 Mjölkört och honungsbi Fotograf: Lennart Nilsson

5 Fotograf: Lennart Nilsson

6 Varför är pollination så viktigt? Varför finns det så många spektakulära exempel på anpassningar mellan blommor och pollinatörer? Varför behöver blommornas pollen överhuvudtaget flyttas när det finns blommor som pollinerar sig själva? Korsbefruktning

7 Självbefruktning Korsbefruktning Anlagen är en omkombination av anlag från en förälder Ständig omkombination av arvsanlag Mindre genetisk variation Plantor med nya arvsanlag bildas Ökad risk för inavel Viktigt för förmågan att anpassa sig till nya miljöförhållanden

8 Effektiv pollinering ger högre frösättning, bättre kvalitet på fröna och högre andel avkommor Dubbelkokosnöt, världens största frö

9 Korsbefruktning Hur förhindrar växten att pollen och fröämne av samma blomma träffas? - Hon- och hanblommor på olika plantor - Hon- och hanblommor på olika ställen på plantan - Ståndare och pistiller mognar vid olika tidpunkter - Ståndare och pistiller är olika långa - Ståndare och pistiller växer åt olika håll

10 Separata hon- och hanplantor Rödblära

11 Hannar och honor i olika blomställningar Ofta vindpollinerade 5% av blomväxterna Hassel

12 Eller blanda blomtyper! Hanblommor och tvåkönade Honblommor och tvåkönade Hannar, honor, tvåkönade

13 Gullviva Brösarps backar Österlen

14 Ståndare och pistill på olika höjd

15 Separation av ståndare och pistiller Heterostyly 2 eller fler olika blomformer De två blomformerna hos Gullviva Primula

16 Självbefruktning 20% av blomväxterna är självbefruktande Fördelar: - Ingen risk att pollination uteblir - Mycket lik föräldern trivs i samma miljö Från virtuella floran

17 Självbefruktande blommor Ständig självbefruktning Slutna blommor (Kleistogami) Ståndare och pistiller nära varandra eller hopväxta Reservplan Karga miljöer Tidiga växter Få pollenkorn

18 Självbefruktning för säkerhets skull Violblommor öppnas inte om temperaturen är för låg Vissa blommor i blomställningen öppnas inte, som nedersta blommorna i vissa gräs Kleistogam violblomma

19 Självbefruktande jordnöt

20 Hur uppstod pollinering? Pollen är värdefull föda för insekter protein, fett och kolhydrater De första pollinatörerna tror vara skalbaggar som åt pollen. Pollination skedde när skalbaggarna gick mellan blommor. Selektion på blomformer som attraherade olika typer av pollinatörer Selektion för blommor som gav annan belöning: nektar (sockerkälla)

21 Hur ska blomman locka till sig pollinatörer? Guidning av pollinatörer Skyltning och synkroniserad blomning Färgväxling i pollinerade blommor Doftsignaler Klara färger Härmning

22 Nektarguider Här lånade jag bilder från Björn Roslett som finns på nätet. Det är tyvärr copyright på hans fina foton men de finns om man söker på hans namn på Google Linjerna visar vägen till den mörkare fläcken i mitten som visar var nektar och pollen finns

23 Varför har en självbefruktande växt nektarguider?

24 Färgväxling i pollinerade blommor Jättenäckrosen i Amazonas blommar på natten och pollineras av skalbaggar Den opollinerade blomman är vit och doftar kola och ananas för att locka till sig skalbaggar Skalbaggarna fångas i blomman över natten och pollen deponeras på dem. Nästa dag släpps den pudrade skalbaggen ut och flyger till nya blommor När blomman har pollinerats ändrar den färg till rosa och blir doftlös Blommans inre har en högre temperatur vilket är positivt för skalbaggarna

25 Färgväxling i Amazonasnäckros

26 Den befruktade blomman ändrar färg Natt 1 Natt 2 Tropisk näckros (Victoria amazonica)

27

28 Doftsignaler Nattblommande växter har tung doft Ligustersvärmare dras till bl. a. kaprifol

29 Nattens drottning blommar bara en natt och pollineras av fladdermöss eller nattfjärilar

30 Rafflesia, världens största blomma Asdoft som drar till sig pollinerande flugor Ligger på marken, som dött djur, kronbladen liknar kött Parasitisk växt Enkönade blommor, befruktning är sällsynt Blir alltmer sällsynt när regnskogarna huggs ner 1 m

31 Härmning Flugblomster Härmar grävstekelhonornas form och doft Flugblomster blommar när stekelhannarna har fötts, men innan honorna kommer

32 Flugblomster pollinium Doft och känsla viktigaste signalerna till steklarna Foto från Virtuella floran

33 Blomfärger Klarrött, blått, grönt, lila kolibrier Blått, gult steklar Rosa, orange, rött fjärilar (enda insekter som ser rött) Masskyltning

34 Nektar i olika växter Körtlar i växten producerar nektar. De kan sitta i kronblad, blad, pistiller eller andra växtdelar. Nektarns sockerinnehåll spänner från mindre än 20% (plommon) till 70% (Hästkastanj) Tropiska storblommiga växter har hög nektarproduktion

35 Nektar i bananblomma

36 Fjärilar dricker nektar Fjärilar dricker nektar för eget bruk Lång sugsnabel Landningsplatta uppskattad Fjärilsblommor har ofta nektarn i sporre eller i långt rör, ex. gullviva

37 och Nattfjärilar Ljusa/vita blommor som syns i skymning Stark doft Nattfjärilarna står stilla i luften och suger nektar Gammafly Kaprifol, liljekonvalj, lungört, vänderot, såpnejlika

38 Precision vid pollinering Humlor börjar alltid på den nedersta blomman och jobbar sig uppåt. Ståndare utvecklas före pistillerna hindrar självbefruktning Stenhumla på fingerborgsblomma

39 Stängda blommor Gulsporrens stängda blomma kräver starka insekter som kan öppna den. Den mörkgula fläcken visar var nektarn finns. Nektarns sitter längst ner i sporren och bara humlor och bin med lång sugsnabel kan komma åt den.

40 Pollenklubbor

41 Nektar inte bara socker Mikroorganismer hittades i nektarn (6 svampar, 3 bakterier) 1 svamp och 1 bakterie producerade etanol av socker Mikroorganismerna finns på frukt och transporteras av getingar till orkidén Getingar som druckit etanolnektar putsade sig mindre -> mindre risk att pollinier ramlade av (Ehlers och Olesen, 1996, Flora)

42 Vilka pollinatörer har vi?

43 Antal arter av vildbin i Sverige (Europa, Världen) 30 (60, 247) arter av humlor Bombus spp. 9 arter av snylthumlor (boparasiter)fd. Psityhrus spp., numera Bombus spp. 246 kända solitära bin Ca 1/3 rödlistade (Anna Persson, Lunds universitet) Åkerhumla, B. pascuorum på äppelblom

44 Humlans livscykel reproduktion Foto: Anna Persson samt Ilkka Teräs, Helsingfors Univ.

45 Solitära bin, boplatser

46 Nyttan av mångfald Försäkring: om en art försvinner finns andra kvar Funktionell mångfald: skillnader i ekologi ger en mer komplett pollinering Interaktioner: olika arter påverkar varandras beteende vid pollen och nektarsök påverkar därför också pollinering

47 Mycket kvar att upptäcka Pollinering upptäcktes på sent 1700-tal Tidigare trodde man att pollen spontant överfördes till märket, eller mha små vibrationer Blommornas färg och form trodde man inte hade någon betydelse Man såg att insekter förde bort pollen och trodde att det var skadligt för växterna Sprengel skrev Das entdeckte Geheimnis der Natur im Bau und der Befruchtung der Blumen men blev ignorerad Lämnade därför sin skola och drog sig tillbaka Först när Darwin gav ut On the varous contrivances by which British and foreign orchids are fertilised by insect, and on the good effects of intercrossing 1862 ansågs blommornas ekologi vara riktig vetenskap

48 Tack för att ni lyssnade Tack Anna Persson, LU, för bilder

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Men hur fungerar det? En blomma har både honliga och hanliga delar. De hanliga delarna kallas

Läs mer

Tänk dig en värld utan blommor, frukt, kaffe eller choklad!

Tänk dig en värld utan blommor, frukt, kaffe eller choklad! Tänk dig en värld utan blommor, frukt, kaffe eller choklad! Utan pollinatörer som insekter, fladdermöss, fåglar och många andra skulle världen vara en mycket fattigare plats. Pollinatörer hjälper till

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Linné, som var så fascinerad av växternas fortplantning,

Linné, som var så fascinerad av växternas fortplantning, Växternas kärleksliv Alstringen av djur och växter utgör naturens förnämsta och mest fördolda fenomen. Alla naturforskare ha intill denna dag ivrigt sökt livets ursprung och källan till allt levande, men

Läs mer

Skogsfruns pollination, ett mysterium? Lars Efraimsson, Forshaga

Skogsfruns pollination, ett mysterium? Lars Efraimsson, Forshaga Skogsfruns pollination, ett mysterium? Lars Efraimsson, Forshaga Under de år jag ägnat särskilt intresse åt skogsfrun har jag haft tillfälle att studera säkert flera hundra blommande exemplar i olika delar

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

Blombiologi och genetik Lärarhandledning

Blombiologi och genetik Lärarhandledning Blombiologi och genetik Lärarhandledning FREDRIKSDALS FRILUFTSMUSEUM I rabatterna A-G åskådliggörs olika fenomen inom blombiologi och genetik. Rabatter A Blommans byggnad B Pollenspridning C Pollinering

Läs mer

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen 1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

BLOMMORNA INPÅ LIVET VÄLKOMMEN IN I BLOMMORNAS HEMLIGA VÄRLD

BLOMMORNA INPÅ LIVET VÄLKOMMEN IN I BLOMMORNAS HEMLIGA VÄRLD BLOMMORNA INPÅ LIVET VÄLKOMMEN IN I BLOMMORNAS HEMLIGA VÄRLD VÄLKOMMEN IN I BLOMMORNAS HEMLIGA VÄRLD! Alla dessa iögonfallande blommor med starka färger, fantastiska former och underbara dofter. Vad är

Läs mer

Området för pollinations- och spridningsbiologi. Skylttexter och karta

Området för pollinations- och spridningsbiologi. Skylttexter och karta Området för pollinations- och spridningsbiologi Skylttexter och karta Området för pollinations- och spridningsbiologi Foto: Eva Dalin Det här är ett område i Bergianska trädgården med syfte att visa hur

Läs mer

Fakta om pollinatörer

Fakta om pollinatörer Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,

Läs mer

Evolution 1 elevuppgift

Evolution 1 elevuppgift Evolution 1 elevuppgift Du ska med hjälp av de olika klimatrummen i Botaniska trädgårdens växthus, få lära dig mer om: Evolutionens mekanismer, till exempel naturligt urval och samevolution, samt deras

Läs mer

Hur påverkas Pulmonaria obscuras pollinering av dess färgskiftning och andra faktorer?

Hur påverkas Pulmonaria obscuras pollinering av dess färgskiftning och andra faktorer? Hur påverkas Pulmonaria obscuras pollinering av dess färgskiftning och andra faktorer? Vincent Edberg, Caroline Bergkrantz, Oscar Ottosson Handledare: Leena Arvanitis, Ellen Schagerström och Mia Huusko

Läs mer

Från humla till jordgubbe

Från humla till jordgubbe Från humla till jordgubbe - om pollinerande insekter och deras tjänster MAJ RUNDLÖF, FORSKARE VID LUNDS UNIVERSITET Pollinering = transporten av pollen från den hanliga ståndaren till den honliga pistillen

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare

Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare Foto: Louis Vimarlund Jordbruksinformation 14-2016 Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare Text: Lena Friberg, HIR Skåne & Petter Haldén, HS

Läs mer

Pollinatörer i fröodling

Pollinatörer i fröodling Pollinatörer i fröodling SVEA-konferensen 13 januari 2015 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Insektspollineringens betydelse Åtgärder för humlor Bin och blommor i korthet Alla växter som blommar och

Läs mer

Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018

Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018 Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018 www. ETIKETT Klisterdekal med märke Honung från Svenska Bin finns att beställa på medlemssidan LOCKSÄKRING Klisterdekal locksäkring med Svenska Bins märke (30 mm

Läs mer

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering. Fjärilsspelet Foto Göran Andersson Fjärilsspelet är en lättsam, fartfylld och rolig lek som hjälper eleverna att fundera över artbevarande, biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Spelet passar från

Läs mer

VÄXTER. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 79-81

VÄXTER. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 79-81 VÄXTER Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s. 62-75 och 79-81 FOTOSYNTESEN - Bara växter och cyanobakterier kan tillverka sin egen näring. - De tillverkar druvsocker av koldioxid och vatten.

Läs mer

Evolution 1 lärarhandledning + elevuppgift

Evolution 1 lärarhandledning + elevuppgift Evolution 1 lärarhandledning + elevuppgift Biologi 1 (BIOBIO01) del Evolution Centralt innehåll: Evolutionens mekanismer, till exempel naturligt urval och sexuell selektion samt deras betydelse för artbildning.

Läs mer

POLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS

POLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS POLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS Jenny Henriksson Rådgivare biologisk mångfald Jordbruksverket Foto: Petter Haldén Mångfald på Slätten www.jordbruksverket.se/mångfaldpåslätten Pollinerare,

Läs mer

Inköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling. Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter

Inköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling. Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter Inköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter Det här ska vi prata om Ord: Kartonghumlor, samhället en familj, arbetare,

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

21 Hägg - Prunus padus

21 Hägg - Prunus padus 21 Hägg - Prunus padus Hägg är ett litet träd eller stor buske. som skjuter rikligt med rotskott och därför kan bilda små bestånd. Den trivs bäst på mulljord och växer i lundar och fuktiga till friska,

Läs mer

Päls med många funktioner

Päls med många funktioner Foto: Wikimedia Commons Rådjurskidet har en fläckig päls för att bättre smälta in i bakgrunden och undvika att bli upptäckt. Päls med många funktioner Övning till Bi-lagan nr 2 2017, månadsuppslaget för

Läs mer

Resurseffektivitet -Pollinering. Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr /09

Resurseffektivitet -Pollinering. Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr /09 Resurseffektivitet -Pollinering Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr 29-10086/09 PM 3. Resurshushållning- Pollinering Detta PM syftar till att redogöra honungsbins, och deras

Läs mer

Att få. blommor och bin. att trivas

Att få. blommor och bin. att trivas Att få blommor och bin att trivas Finns det bin ökar äppelskörden. Samarbeta med våra vänner bina Bin och andra insekter gör stor nytta när de flyger från blomma till blomma och hjälper till med pollinering.

Läs mer

Projektnr VVF Vi började med att prata med barnen om att bin, humlor och fjärilar behöver vår hjälp för att överleva. Därefter frågade vi

Projektnr VVF Vi började med att prata med barnen om att bin, humlor och fjärilar behöver vår hjälp för att överleva. Därefter frågade vi Projektnr VVF-2016-3000 Vi började med att prata med barnen om att bin, humlor och fjärilar behöver vår hjälp för att överleva. Därefter frågade vi barnen 9 st 3-4 åringar om de hade några idéer hur och

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS LÄRARHANDLEDNING Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS .2 Vad är levande? Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder

Läs mer

Öka skörden med Pollineringspoolen!

Öka skörden med Pollineringspoolen! Öka skörden med Pollineringspoolen! www.biodlingsforetagarna.nu Bin ökar skörden enkelt och miljövänligt Pollinering med hjälp av inhyrda bisamhällen kan ge en enkel skördeökning. I Pollineringspoolen

Läs mer

Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen

Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen 2 Foto: Från Boken om Biodling Min familj är som ett samhälle. Mamma är drottningen. Vi har ingen kung, det behövs

Läs mer

En bisaga i tre kapitel. Dagen då du pratade med klöverhumlan

En bisaga i tre kapitel. Dagen då du pratade med klöverhumlan En bisaga i tre kapitel Dagen då du pratade med klöverhumlan En bisaga i tre kapitel Dagen då du pratade med klöverhumlan Minns du hur det var när du var så liten att du inte kunde prata än? Kanske minns

Läs mer

SYSTEMATIK VÄXTER DEL 2

SYSTEMATIK VÄXTER DEL 2 SYSTEMATIK VÄXTER DEL 2 MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna genomgång skall du kunna: Förklara den systematiska uppdelningen i fylum Plantae Beskriva utmärkande karaktärer för de grupper som beskrivs

Läs mer

POLLINERINGSLEKEN OLLINERA MERA

POLLINERINGSLEKEN OLLINERA MERA P POLLINERINGSLEKEN OLLINERA MERA Aktivitetens mål Tanken med pollineringsleken är att deltagarna genom lek, rörelse, reflektion och diskussion ska utveckla sin medvetenhet och förståelse om hur betydelsefull

Läs mer

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson Språkstart NO Facit NO för nyanlända Hans Persson Levande eller inte? s. 6-7 3. Sortera orden. VÄXTER en ros gräs en ormbunke en mossa ett träd DJUR en katt en ödla en björn en fisk en mask Olika material

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Maj Rundlöf Institutionen för ekologi, SLU Uppsala Miljömålsseminarium 2009 12 02 Pollineringsbehov? 75 90% av alla vilda växter är beroende av pollinerande insekter

Läs mer

Älskade Pelargoner...

Älskade Pelargoner... Stjärnpelargon Bladen spetsigt flikiga, liknar lönnblad. Blommorna är stjärnformiga, lite spretiga. Även dubbla sorter finns, de är charmigt rufsiga. blomjord. Plocka bort vissna blommor och blad efter

Läs mer

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan

Läs mer

Utvecklingen av elevers förståelse av ekologiska processer. Gustav Helldén LISMA Sektionen för lärande och miljö Högskolan Kristianstad

Utvecklingen av elevers förståelse av ekologiska processer. Gustav Helldén LISMA Sektionen för lärande och miljö Högskolan Kristianstad Utvecklingen av elevers förståelse av ekologiska processer Gustav Helldén LISMA Sektionen för lärande och miljö Högskolan Kristianstad Erfarenheter från undervisning på olika stadier Grundskola och gymnasium

Läs mer

Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie

Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie Ingemar Fries Ekologiska institutionen SLU, Uppsala Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande

Läs mer

Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev

Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev 2013 Innehåll Syfte... 3 Uppdrag... 3 Metod... 3 Bakgrund... 3 Resultat... 3 Område 1... 5 Område 2... 6 Slutsatser... 9 2 Syfte Syftet har varit

Läs mer

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally Syfte: Skapa intresse och förståelse för olika småkryp. Visa att insekterna fyller flera viktiga funktioner och är avgörande för att våra ekosystem ska fungera och vi människor få mat. Mål: Att skapa fler

Läs mer

Pollineringstjänster

Pollineringstjänster Pollineringstjänster Mer pollinering högre skörd bättre kvalitet på frukter och frön En miljövänlig produktresurs Presentationens innehåll 1) Blommor och bin 2) Pollineringstjänster 3) Pollineringsväxter

Läs mer

Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster

Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Delrapport 4 Informationsmöten med aktörer i staden Lonaprojekt, Malmö stad 2012-2015 Rapporten framtagen som del i projektet Samverkan kring pollinatörer

Läs mer

Pollinering i rödklöverfröodling

Pollinering i rödklöverfröodling Pollinering i rödklöverfröodling Oskar Lainio Examensarbete för agrolog (YH)-examen Utbildningsprogrammet för lantbruksnäringarna Raseborg 2012 EXAMENSARBETE Författare: Oskar Lainio Utbildningsprogram

Läs mer

Pollen och pistiller

Pollen och pistiller Pollen och pistiller Pollen och pistiller Ett informationsmaterial i 3 delar med grundläggande fakta om pollen- och pistill-extrakt samt detaljerad beskrivning av ett par naturmedel. Ståndare och pistiller

Läs mer

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor 10:40 11:50 Ekologi Liv på olika villkor 10:40 11:50 Kunskapsmål Ekosystemens energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. 10:40 11:50 Kunskapsmål Biologisk

Läs mer

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava Liv Livet Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg Förlagsaktiebolaget Otava INNEHÅLL Ett myller av liv.... 4 1. Vad är liv?... 6 2. Cellerna är livets legoklossar...

Läs mer

Så gör djur - tre avsnitt

Så gör djur - tre avsnitt Så gör djur - tre avsnitt Filmhandledning Handledningen innehåller tre separata handledningar med två sidor med övningsuppgifter av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till

Läs mer

Fröodling en översikt

Fröodling en översikt Fröodling en översikt Anders Skarlind Detta kapitel vänder sig framför allt till dig, som vill få en överblick över hur man odlar frö. Först kommer lite teori och sen kortfattade odlingsanvisningar. Är

Läs mer

Blommande fältkanter. Ordlista

Blommande fältkanter. Ordlista Blommande fältkanter Bakgrund Filmen handlar om att skapa blommande remsor längs fältkanter och i fält. Blommande fältkanter främjar artrikedomen i jordbrukslandskapet, och har också direkt nytta för odlingen.

Läs mer

Pollineringsuppdrag. www.biodlingsforetagarna.nu

Pollineringsuppdrag. www.biodlingsforetagarna.nu Pollineringsuppdrag www.biodlingsforetagarna.nu 1 Att tänka på vid pollineringsuppdrag I Sverige idag odlas klöverfrö på runt 3 500 hektar, tre fjärdedelar är rödklöver. Raps och rybs odlas på över 99

Läs mer

Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06

Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06 Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten Söder Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Pollinatörer och raps Program

Läs mer

EKOSYSTEMTJÄNSTER STÖDJANDE

EKOSYSTEMTJÄNSTER STÖDJANDE EKOSYSTEMTJÄNSTER Ekosystemtjänster (EST) är ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande (Naturvårdsverket 2012 efter The economics of ecosystem and biodiversity -TEEB). Ekosystemtjänster

Läs mer

Våra vilda växter vid havet

Våra vilda växter vid havet Våra vilda växter vid havet Norra Havsängen Tätörten Tätörten har lila blommor och en bladrosett på marken. Den är en köttätande växt och fångar små insekter på de klibbiga bladen. Insekten löses upp med

Läs mer

Syfte På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad.

Syfte På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad. Övningar för små barn (källa http://jämtnatur.se/) Naturens väv På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad. Passar för 1, 2 och 3. Ett nät (fotbollsnät

Läs mer

Experimentera med vatten

Experimentera med vatten VATTNETS KRETSLOPP Experimentera med vatten Beskrivningarna av experimenten med vatten är inspirerade av materialet på Svenskt Vattens hemsida, (www. svensktvatten.se), länken Mitt Vatten överst till höger,

Läs mer

Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20

Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20 Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten söder Thorsten.Pedersen@jordbruksverket.se Program Viktigaste resultat Fältundersökningens uppbyggnad

Läs mer

Boken om Biologi. Provlektion: Hur ser djur ut? Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om biologi.

Boken om Biologi. Provlektion: Hur ser djur ut? Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om biologi. Boken om Biologi Boken om Biologi är ett grundläromedel i biologi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundbok, arbetsbok och lärarbok. Provlektion: Hur ser djur ut? Följande provlektion är ett utdrag

Läs mer

HUMLOR. Sverige finns 37 arter. Drottningen övervintrar. Bor ofta i gamla musbon. Lagrar pollen i boet

HUMLOR. Sverige finns 37 arter. Drottningen övervintrar. Bor ofta i gamla musbon. Lagrar pollen i boet HUMLOR Humlorna är effektiva pollinerare, mycket pollen fastnar på den håriga kroppen. Foto: Louis Vimarlund Sverige finns 37 arter Sverige är särskilt rikt på humlearter jämfört med andra europeiska länder.

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar

Läs mer

Fördjupning om humlor i bärodling

Fördjupning om humlor i bärodling Fördjupning om humlor i bärodling Rådgivare Thilda Håkansson HIR Skåne thilda.hakansson@hushallningssallskapet.se, tele: 010-4762263 Odlingen av bär har förändrats Produktion av svenska bär under längre

Läs mer

Biodling ger mer än du anar!

Biodling ger mer än du anar! Biodling ger mer än du anar! Tio konstateranden om Svensk Biodling Honung. En söt svensk historia. För att få fram ett halvt kilo honung måste bisamhället tillryggalägga en flygsträcka som kan mätas i

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Humleinventering Västerängs lantbruk, Ransta

Humleinventering Västerängs lantbruk, Ransta Humleinventering Västerängs lantbruk, Ransta Bakgrund Västeräng är en demogård inom Jordbruksverkets Mångfald på Slätten. Gården sköts konventionellt, med spannmål, utsädesodling, klöverfröodling och Salix.

Läs mer

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen Naturens kopior Titta på Naturteaterns film och lyssna noga. 1. Skriv ner fem sätt hur djuren kan röra sig på. Människan Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Läs mer

Växter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013

Växter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013 Växter i sötvatten Innehåll Andmat... 2 Fräken... 2 Gul svärdslilja... 2 Kabbeleka... 3 Kaveldun... 4 Näckros... 5 Säv... 6 Vass... 7 Pilblad... 8 Vattenmynta... 8 Vattenmöja... 8 1 Andmat Andmat är en

Läs mer

När jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård

När jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård När jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård Mitt arbetshäfte namn klass Träff 1 Datum Idag har vi träffats för första gången. Vi har rensat ogräs, grävt, gödslat jorden, satt lök och

Läs mer

Officinalis - apotekarros Aimable Ami Tuscany Superb

Officinalis - apotekarros Aimable Ami Tuscany Superb Lär dig känna igen några vanliga klassiska rosgrupper Gallica-Gruppen Växtsätt vanligen upprätt, låga medelhöga, 1-1,5 m. Kan bilda rikligt med rotskott. Blad något läderartade, avlångt äggrunda. Bladen

Läs mer

Innehåll. Tack 6. Förord 9. Biologi och ursprung 10. Odlade pioner 18. Placering och plantering 90. Skötsel och förökning 96

Innehåll. Tack 6. Förord 9. Biologi och ursprung 10. Odlade pioner 18. Placering och plantering 90. Skötsel och förökning 96 Innehåll Tack 6 Förord 9 Biologi och ursprung 10 Odlade pioner 18 Placering och plantering 90 Skötsel och förökning 96 Sjukdomar och skadedjur 100 Nybörjarens vanligaste frågor 103 Ordlista 106 Adresser

Läs mer

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Välkommen till BIPARADISET i Bokhultet

Välkommen till BIPARADISET i Bokhultet Välkommen till BIPARADISET i Bokhultet Biparadiset i Bokhultet Biparadiset i Växjö är Sveriges första biparadis. Det invigdes 2010 och skapades på en två hektar stor plan som tidigare användes för övningskörning

Läs mer

Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och. blå jungfrulin.

Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och. blå jungfrulin. Ge blomsteränge Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och blå jungfrulin. Skapa en äng i din trädgård. Genom att utarma jorden på växtnäring gynnas ängsblommorna på gräsens

Läs mer

Historien om Mathilde och Chouke

Historien om Mathilde och Chouke Historien om Mathilde och Chouke Jag såg en Hoya carnosa blomma för första gången i full sol på en terass på Teneriffa i början av 70-talet under ett besök för att studera den kanariska suckulenta endemiska

Läs mer

4.2 Vad är träd bra för?

4.2 Vad är träd bra för? AGROFORESTRY 4.2 Vad är träd bra för? Dela upp eleverna i grupper och tilldela varje grupp varsin del av trädet som de får tillverka förslagsvis i papper eller kartong. Dela upp trädet i delarna; stammen,

Läs mer

Bilaga 4. Förslag på åtgärder som förstärker naturmiljön vid Skurubron. Tillhörande Miljökonsekvensbeskrivning - Vägplan Väg 222 Skurubron

Bilaga 4. Förslag på åtgärder som förstärker naturmiljön vid Skurubron. Tillhörande Miljökonsekvensbeskrivning - Vägplan Väg 222 Skurubron Bilaga 4 Förslag på åtgärder som förstärker naturmiljön vid Skurubron Tillhörande Miljökonsekvensbeskrivning - Vägplan Väg 222 Skurubron Nacka kommun, Stockholms län Granskningshandling 2014-10-31 Objektnummer:

Läs mer

Uppdrag: SPINDELNS KROPP

Uppdrag: SPINDELNS KROPP SP I LAR D N Korsspindlar spinner stora vackra nät. Nätets mönster ser ut som ett cykelhjul med ekrar. Många spindlar som spinner den här typen av nät tillhör gruppen hjulspindlar. Spindlar finns i nästan

Läs mer

Juni 2015. Ärlinghem. Blommor

Juni 2015. Ärlinghem. Blommor Juni 2015 Ärlinghem Blommor Pelargonia Pelargonier är ett släkte i familjen näveväxter med över 250 kända arter. Släktet består av örter, halvbuskar och buskar. Blommorna har fem kronblad, de två övre

Läs mer

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande Sammanfattning Liv i utveckling En introduktion och diskussion kring vad liv är Vad är levande och vad är inte levande runt oss? Hur har livet utvecklats och hur kommer det sig att just jorden har liv?

Läs mer

Plask och plums! EKOSYSTEMTJÄNSTER VAD NATUREN GÖR FÖR DIG

Plask och plums! EKOSYSTEMTJÄNSTER VAD NATUREN GÖR FÖR DIG Plask och plums! Allt levande behöver vatten. Vi människor behöver vatten för att odla mat, tvätta och för att våra kroppar ska fungera. Vatten är också viktigt för djur och växter. I vattenmiljöer som

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Hur gynnar vi nyttodjur i fält? Hur gynnar vi nyttodjur i fält? ÖSF 2015-11-26 Sara Furenhed Vad? Varför? Hur? Foto: Lina Norrlund Foto: Anders Arvidsson Vad kan nyttodjuren tillföra? Ekosystemtjänster stödjande funktioner från naturen

Läs mer

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 2015-06-29 Enkla mångfaldsåtgärder på gården Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 1 Mångfald på slätten Både tio ton vete och lärksång Jordbruksverket Fyra fokusområden: Nyttodjur Fåglar

Läs mer

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA ISBJÖRN FJÄRIL SKÖLDPADDA KORALL PINGVIN PANDA ISEN SMÄLTER ÄNGAR BLIR ÅKRAR HAVSNIVÅN STIGER HAVEN BLIR VARMARE SLUT PÅ MAT SKOGARNA FÖRSVINNER ÅK MER TÅG VÄLJ EKOLOGISKT ÅTERVINN MER KÖP FÄRRE GREJER

Läs mer

Biologi Livets utveckling

Biologi Livets utveckling Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur

Läs mer

Erfarenheter av slåttehumle (vallhumla) och kløverhumle från Sverige - status och möjliga tiltik (åtgärder)

Erfarenheter av slåttehumle (vallhumla) och kløverhumle från Sverige - status och möjliga tiltik (åtgärder) Erfarenheter av slåttehumle (vallhumla) och kløverhumle från Sverige - status och möjliga tiltik (åtgärder) Björn Cederberg, entomolog (ArtDatabanken Uppsala) bjorn.cederberg@slu.se Tidigare utbredning

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Projektet. FRAXIGEN är ett projekt finansierat av Europeiska. För närvarande finns inga utarbetade anvisningar för val av

Projektet. FRAXIGEN är ett projekt finansierat av Europeiska. För närvarande finns inga utarbetade anvisningar för val av Projektet FRAXIGEN är ett projekt finansierat av Europeiska Unionen för att studera de genetiska resurserna hos trädsläktet ask i Europa, framförallt med syfte att bevara genetisk mångfald och lokala anpassningar

Läs mer

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv. Ekoflaskan Ekoflaskan är som ett jordklot i miniatyr där glaset och gaserna inuti är atmosfären. Den är en utmärkt modell när man vill arbeta med frågor och observationer om hur livet på jorden fungerar.

Läs mer