Lignoser. Jeanette Blom
|
|
- Ingeborg Göransson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lignoser Jeanette Blom 2013
2 LIGNOSER Lignoser är ett botaniskt begrepp för vedartade växter, ett samlingsnamn för träd, buskar och halvbuskar. Ordet lignos kommer sig av att vedartade växter innehåller lignin, en aromatisk förening som ingår i vedartade växters cellväggar. Ligninet bidrar till att ge trädet dess styrka genom att binda ihop cellulosan, som ett hoplimmande plast med cellulosa som fibermaterial. Ligninets sammansättning skiljer sig åt för olika botaniska grupper Livsformer Träd Förvedad, flerårig växt med endast en stam från roten. Höjd: oftast över 6 m, men kan variera från någon meter till mer än 100 m (i Sverige ca 50m). Vissa trädarter kan i naturen uppträda både som buskar och träd, t ex sälg och hägg. Buske Förvedad flerårig växt med flera, mer eller mindre likstarka skott (flerstammig) från roten. Höjd: oftast inte högre än 6 m, men kan i vissa fall bli upp till 10 m. Halvbuske Buskliknande växt med en flerårig, förvedad eller hård basaldel eller jordstam, från vilken kortlivade, vanligen ett- eller tvååriga, skott bildas. T ex lavendel, ljung, tranbär och linnea. Klassificering Lignoser delas in i olika botaniska grupper beroende på när de fäller eller byter sina blad. Lövfällande Träd och buskar som fäller bladen på hösten för att gå in i en viloperiod kallas för lövfällande. Anledningen till att de fäller bladen är att spara energi, då det är mindre tillgång på solljus på vintern. När det är för lite ljus fungerar fotsyntesen sämre och det blir svårt för växten att hålla energibalansen uppe. Det är också ett sätt att skydda sig mot olika angrepp. Om bladen utsätts för kyla kan bladfästet skadas och bli en inkörsport för olika parasiter, t ex bakterier och virus men även svamp. Växten sparar också vatten genom att fälla bladen. Genom bladen avdunstar vatten. Vid vattenbrist, t ex när markvattnet är fruset (tjäle) eller vid torka, kan växten inte tillgodogöra sig markvatten. Alla träd och buskar med vanliga löv tillhör gruppen angiospermer (gömfröiga växter). Barrväxter Bladen på barrträd kallas för barr. Det är nålliknande blad som innehåller hartsartade ämnen och kisel vilket bidrar till barrens styvhet. Typiska barr har gran, tall, en, idegran och lärk. Tuja, cypress och hiba har en annan typ av blad eller barr som mer liknar platta fjäll än nålar. Vissa enar kan ha både och. Barrväxter klarar bättre att hålla energibalansen under vintern och behöver därför inte fälla barren på hösten. När våren kommer är de direkt redo för att skjuta nya skott. De klarar därför också nordligare utbredning än lövfällande träd och buskar. Lärk däremot är en barrväxt som fäller barren på hösten. Alla barrväxter tillhör gruppen gymnospermer (nakenfröiga växter). 2
3 Städsegrön Städsegröna växter är växter som behåller sina blad på vintern, t ex de flesta barrträd som gran, idegran och tuja, men även rododendron. Städsegrön kan översättas till alltid grön. Växten byter istället blad allteftersom bladen åldras. Kan variera mellan två till fyra år beroende på art. Städsegröna växter kan ibland drabbas av tjältorka som visar sig med bruna barr eller blad. Tjältorka uppstår på vintern när marken är frusen och vårsolen är stark. Växterna avdunstar då vatten men kan inte tillgodogöra sig nytt eftersom marken är frusen. Ett bra sätt att hjälpa städsegröna växter är att skydda dem mot vårsolen. Vintergrön Vintergröna växter är växter som behåller blad och barr över vintern. Bladen byts ut under våren och ibland även på sommaren då nya blad kommer. Exempel på vintergröna växter är tall och liguster. Orden städsegrön och vintergrön blandas ofta ihop och det är vanligt att alla växter inom dessa grupper kallas för vintergröna växter. Härdighet När vi pratar om växters härdighet menar vi deras förmåga att klara ett visst klimat, det vill säga hur bra de tål kraftiga och snabba temperaturförändringar samt hur bra de klarar mycket låga temperaturer under långa perioder. En växts härdighet säger inget om dess förmåga till fortplantning. Det finns växter som klarar ett nordligt klimat bra men som inte kan föröka sig i detta på grund av att frö eller frukt inte hinner utveckla sig och mogna innan kylan kommer. Flera av våra vanliga trädgårdsväxter är inte härdiga på egen rot, t ex äppelträd och rosor. De är därför ympade eller okulerade på en härdig grundstam. Riksförbundet Svensk Trädgård har tagit fram en karta med Sveriges olika odlingszoner. Zonindelningen gäller endast för vedartade växter och gällde från början endast fruktträd. Zonkartan togs fram av Sveriges Pomologiska förening och publicerades första gången Numera gäller kartan även prydnadsträd och buskar. Sverige delas in i 8 zoner plus en fjällregion. Zon 1 är den gynnsammaste och zon 8 den besvärligaste och kallaste. Vatten, sjöar och hav, är värmehållande och närmast kuster och stränder uppstår därför ofta ett gynnsamt klimat. 3
4 Svensk Trädgårds zonkarta över Sverige Avmognad eller invintring När sommaren går mot höst börjar träd och buskar att förbereda sig för vinterns vila, det kallas för avmognad eller invintring och innebär att de ökar sin stress- och köldtålighet. Bladen fälls och växtsafter dras tillbaka till roten. Dessa förberedelser styrs av temperatur och dagslängd. För att en växt ska invintra bra krävs att den slutar sin tillväxt i tid. Olika träd och buskar har olika invintringstider. Sent invintrande växter är t ex ek, hagtorn, poppel, al och bok. Sent invintrande växter planteras med fördel på hösten, som regel efter 15 november. 4
5 Proveniens Man pratar om växters proveniens och menar då växtens ursprungliga provins eller område (härkomst). D v s den plats där den har sin naturliga utbredning och där den förmår att utveckla grobara frön. Dess ursprung och genetiska egenskaper har stor betydelse för hur den kommer att växa och övervintra eftersom ursprunget styr växtens avmognad och vårstart. En lignos som är fröförökad och uppdriven i t ex Holland har anpassat sig till det klimat som finns i där, det vill säga längre säsong och varmare vintrar. Om en sådan växt planteras i en kallare zon avmognar växten vid den tid då vintern inträffar i Holland, inte när den inträffar i det nya klimatet. Det samma gäller för växter som odlas i södra Sverige, eller tvärtom i norra Sverige, och förflyttas till ett annat klimat inom Sverige. Har man varit i skogen och hämtat t ex björkar på olika ställen kan man också se skillnad i hur de avmognar och fäller sina löv på olika tidpunkter. Växter som är vegetativt förökade och är avkomlingar/kloner från en och samma planta (moserplanta) avmognar på exakt samma tidpunkt som moderplantan. Exoter Växter som planteras utanför sitt normala utbredningsområde kallas för exoter. De klarar övervintringen men inte att naturligt föröka sig eftersom de avmognar senare. Exempel på exoter är magnolia, robinia, tulpanträd och gingko. Ståndorter Olika växter trivs på olika platser, de har olika krav på fuktighet, ljus och värme etc. En typisk plats för en viss växt kallas för dess ståndort, alltså den plats där växten trivs och där man kan förvänta sig att finna den. Ståndorter karaktäriseras av klimat, topografi och jordfuktighet. Olika växter har olika ståndortstillhörighet. Den svenska naturen brukar delas in i nio olika typer av ståndorter. Ordet ståndort blandas ofta ihop med ordet växtplats som beskriver den plats där växten faktiskt växter, där den är planterad eller där den kommer att planteras. Skarpt Näringsfattigt Näringsrikt Torrt Friskt Fuktigt Blött Lågt ph Högt ph Ståndortsschema för den svenska naturen 5
6 KÄLLOR Gunnarsson, A (2000) kompendium Ståndorter, lignoser och lignosanvändning Ekholm, D m fl (1991) Vilda och förvildade träd och buskar i Sverige Lund: SBT-redaktionen Vollbrecht, K (1997) [upplaga 3] Träd deras biologi och vård Alnarp: SLU Förvaltningsavdelningen Vollbrecht, K m fl (2002)Nya beskärningsboken Natur och Kultur/LTs Förlag Johansson, B (2007) Odla barrväxter Stockholm: Bokförlaget Signum Palmstierna, I och Johansson, B K (2006)Träd & buskar i trädgården Västerås: ICA Bokförlag 6
Skogen + Naturen på hösten. Åk 4
Skogen + Naturen på hösten Åk 4 Vad innehåller detta område! Biologi Olika sorters skogar Planterad skog/urskog Vanliga träd Användning av träd Svamp Vanliga svampar Nedbrytning Nedbrytare: myra och daggmask
Läs merFörslaget kommer från: Simon Nyström
Träplantering Jag vill komma med ett förslag till plantering av träd. Bakrunden till detta är bland annat att jag fått veta att vår äng visat sig vara mycket lämpligt för plantering då det råder ett litet
Läs merStudier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.
Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och
Läs merSOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen
SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS Fakta om solrosen Solrosen är en blomma som tillhör arten korgblommiga växter. Det finns ca 70 olika solrosarter och det går att ha dem både inomhus och utomhus. Den blommar
Läs merBESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad
BESKÄRNING 2017-02-21 Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad Träd och buskar är uppbyggda av Små små celler. Alla växtceller har
Läs merSkogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening
Skogsvårdsplan Kungshamns Samfällighetsförening Anders Larsson Mammut konsult Yxlan 22 April 2014 Sid 1 Skötselbeskrivning av naturmark, allmänt. Kungshamns Samfällighetsförening. Området är mycket vackert,
Läs merAllt om årstiderna - Vintern
Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland:
Läs merSKÖTSELRÅD. Hantering av mottagen leverans: Plantering:
SKÖTSELRÅD För att ge dina nya växter bäst förutsättningar vid nyetablering, vänligen ta del utav våra Skötselråd! Hantering av mottagen leverans: Placera växterna i ett skuggigt område och helst i lä
Läs merJORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Läs merRita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.
Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför
Läs merPå Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,
EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.
Läs merTRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd
TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd Här 6 Bergets nordsida. Kontrasten mellan vegetation finns flera arter av stora träd samt Robinia som inte är utanför respektive innanför hjorthägnet är stor inhemsk.
Läs merVäxter. Biologi 1 Biologi 2
Växter Biologi 1 Biologi 2 Växtcellen Kloroplaster (fotosyntes) cellvägg av cellulosa vakuol växten Blad (fånga solljus) Stam (hålla upp växten) Rötter (ta vatten från marken) Kärl (ledningsvävnad för
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merHur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog
Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Klimatförändringar och skogsskötsel Klimatforskarna idag är relativt eniga om att vi ska få förändringar i klimatet som
Läs merRäkna med frost Om Frostrisk
Räkna med frost Ola Langvall, Mats Hannerz, Urban Nilsson Höstfrost är sällan något problem för gran i södra Sverige. Där är det försommarfrosterna, som slår till under granens skottskjutningsperiod, som
Läs merRedovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?
Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Diarienummer: 25-14077/08 Sammanfattning Odlingssäsongen 2009 undersöktes hur ympning påverkar
Läs merEn kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an
N V Ö S En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an Välkommen till 42:ans lilla trädgårdsbok. Häftet är framtaget för att vi skall få en grön, trygg, och trevlig närmiljö. 2005-2006
Läs merSäker trafik på bostadsgator kräver fri sikt i korsningar!
Fri sikt 70 cm Säker trafik på bostadsgator kräver fri sikt i korsningar! För att föraren som sitter i sin bil och små barn intill vägen ska få tillräcklig sikt ska växtlighet eller annat hinder inte vara
Läs merNaturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan
Naturen på hösten Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan Kunskapskrav Centralt innehåll Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband, t.ex. nedbrytning, pollinering
Läs merTrädinventering och okulär trädbesiktning för Steninge anläggningssamfällighet Augusti 2013
Trädinventering och okulär trädbesiktning för Steninge anläggningssamfällighet Augusti 2013 BILD Jacksons Trädvård AB Katarina Bangata 65 116 42 Stockholm 08-410 470 70 www.jtvab.se Trädinventering och
Läs merSvampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05
Svampproblematik i integrerat växtskydd Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05 Svampgissel i gurka och tomat Gråmögel tomat och gurka Mjöldagg gurka och
Läs merUrdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler
Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag
Läs merEn liten krysslista för stora och små
En liten krysslista för stora och små Träd 1. ASP Aspen får sprakande höstfärger. De har en mycket rak stam och det finns aspar som blivit hela 35 meter höga. Det brukar heta att asplöven darrar och det
Läs merVäxtsjukdomar. av växtmaterial. Trädgårdsingenjör Stångby Plantskola AB
Växtsjukdomar som påverkar våra val av växtmaterial. Jörgen A Warpman a Trädgårdsingenjör Stångby Plantskola AB Agenda Genomgång av de allvarligaste sjukdomarna Hur hanterar plantskolorna dessa sjukdomar?
Läs merEVA HERNBÄCK TRÄDGÅRDSSKOLAN. Illustration: IANN EKLUND TINBÄCK
EVA HERNBÄCK TRÄDGÅRDSSKOLAN Illustration: IANN EKLUND TINBÄCK 3 Prisma Besöksadress: Tryckerigatan 4 Box 2052, 103 12 Stockholm www.prismabok.se Prisma ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, Grundad 1823
Läs merBiologi A på Netkurs
Biologi A på Netkurs Cellväggar av cellulosa och stora vattenblåsor i cellen som ger vattenskelett Celler med kloro- eller leukoplaster De flesta arterna har fotosyntes några är parasiter Flercelliga,
Läs merÄlgbetesinventering (ÄBIN) 2015
Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 HÄR SKA KARTA IN SOM BESKÄRS TILL LÄMPLIG STORLEK. Kartan visar ÄFO i länet samt det slumpmässiga stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta
Läs merOmråden som berörs av Banverkets projekt Trädsäkring av järnvägen på Lunds kommuns fastigheter
En trädsäker järnväg I snitt faller ett träd om dagen över järnvägen med kostsamma skador på kontaktledningarna som följd. Tågförseningarna som följer orsakar stora samhälleliga kostnader och järnvägens
Läs merFriluftsliv - använda naturen
Friluftsliv - använda naturen Idrott och hälsa 1 Hur kan vi använda naturen på ett bra sätt! Introduktion Som vi pratat om berört många gånger nu under friluftslivs lektionerna är att naturen har mycket
Läs merSäker trafik på bostadsgator kräver fri sikt i korsningar!
Fri sikt 70 cm Säker trafik på bostadsgator kräver fri sikt i korsningar! För att föraren som sitter i sin bil och små barn intill vägen ska få tillräcklig sikt ska växtlighet eller annat hinder inte vara
Läs merÖvervintring av två- och fleråriga växter
Övervintring av två- och fleråriga växter Anders Skarlind Tvååriga växter ska överleva en vinter innan de kan blomma och ge frö. Ofta måste vi skydda dem, eftersom de flesta tvååriga köksväxter vi odlar
Läs merÄlgbetesinventering 2016
Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Köping-Västerås Län: Västmanland Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merSYSTEMATIK VÄXTER DEL 2
SYSTEMATIK VÄXTER DEL 2 MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna genomgång skall du kunna: Förklara den systematiska uppdelningen i fylum Plantae Beskriva utmärkande karaktärer för de grupper som beskrivs
Läs merKompensationsåtgärder i samband med ombyggnad av väg 267 Rotebroleden
Kompensationsåtgärder i samband med ombyggnad av väg 267 Rotebroleden Kompensationsåtgärder vid väg 267 Rotebroleden I samband med att vi bygger om Rotebroleden och bygger en ny trafikplats vid väg 850
Läs merStockholm
Stockholm 2013.10.13 Exkursion Sollentuna Häradsallmänningen Jägmästare Thies Eggers från Skogssällskapet och ansvarig förvaltare visade oss runt på Häradsallmänningen. I förvaltningen ingår hela cykeln
Läs merSödras plantor ger snabbare tillväxt i skogen
Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material
Läs merAlla plockar svamp och bär (s.6)
Alla plockar svamp och bär (s.6) 1. Dela upp följande sammansatta ord. 1. björklöv regnkläderna gulbruna 4. matsvamparna 5. barrskog 6. favoritställe 7. allemansrätten s 8. bostadshuset s 9. svampplockare
Läs merVad gör växten med vattnet?
Innehåll ver.2 Vad gör växten med vattnet? Du har säkert undrat över varför dina växter behöver så mycket vatten. Det är inte mera märkligt än att du själv behöver 1-3 liter vatten om dagen. Du får det
Läs merRibes nigrum Vertti, Grönt vinbär Ett svartvinbär där bären inte blir svarta utan behåller sin gröna färg även när de mognar. De har en söt och god
Ribes nigrum Vertti, Grönt vinbär Ett svartvinbär där bären inte blir svarta utan behåller sin gröna färg även när de mognar. De har en söt och god smak som lämpar sig väl för saft- och vintillverkning.
Läs merSmittspridning och klimat
Smittspridning och klimat Vilka processer styr relationen? Uno Wennergren http://people.ifm.liu.se/unwen/index.html Vad tror man idag om sjukdomars utbredning i relation till klimatförändring? WHO har
Läs merEkologisk äppelodling i Norrland
Ekologisk äppelodling i Norrland Odlingsförutsättningar och sortval från zon 5 och norrut Caroline Jonsson 2012 Examensarbete, högskolenivå, 15 hp Biologi Examensarbete B, 15 hp Trädgårdsmästarprogrammet
Läs merÄlgbetesinventering (ÄBIN) 2015
Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Kartan visar områdets avgränsning samt det slumpmässiga stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk skattning
Läs merFrämmande trädslag - användning och lagstiftning i Sverige
Tysklönn Hybridlärk Douglasgran Hybridlärk Främmande trädslag - användning och lagstiftning i Sverige Jättepoppel Sanna Black-Samuelsson Rödek Sitkagran Kustgran Innehåll Främmande trädslag engagerar och
Läs merOFFERT. Avser objekt: Samfälligheten Hedemoravägen Hedemoravägen 15-193
OFFERT 295 Avser objekt: Samfälligheten Hedemoravägen Hedemoravägen 15-193 Här kommer en sammanställning av mötet den 1 oktober. Offerten gäller nyplantering av 9st träd samt plantering av 60st liguster,
Läs merLANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och
Läs merÄlgbetesinventering 2016
Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Norrtälje S Län: Stockholm Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merÄlgbetesinventering 2016
Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Mellersta Norra Län: Skåne Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merNordiska zonkartor. Historia, konstruktion och klimatförändringens påverkan. Annika Larsson
Nordiska zonkartor Historia, konstruktion och klimatförändringens påverkan Annika Larsson Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, SLU Examensarbete inom Landskapsingenjörsprogrammet Sveriges lantbruksuniversitet,
Läs merNytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen
Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Foto: Anna Marntell, Skogsstyrelsen Klimatförändringar och transport via världshandeln ger Fler möjligheter för främmande arter att nå Sverige.
Läs merÄlgbetesinventering 2016
Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Gävle-Dala Län: Dalarna Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merSkogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening
www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande
Läs merAnn-Mari Fransson Landskapsarkitektur, planering och förvaltning
Ann-Mari Fransson Landskapsarkitektur, planering och förvaltning Växtartdiversiteten är högre i urbana miljöer (på grund av eller trots urbaniseringen?) Exota arter ökar i urbana områden (neophyter nutid-
Läs merAtt få växter att trivas och utvecklas i olika livsmiljöer och ståndorter
Att få växter att trivas och utvecklas i olika livsmiljöer och ståndorter Anders Folkesson landskapsarkitekt, universitetsadjunkt vid SLU Alnarp. Moviums rådgivare i design med bygg-och växtmaterial i
Läs merÄlgbetesinventering 2016
Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Östersund-Sundsvall, delomr. 1 Län: Jämtland Kartan visar ÄFO-områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov
Läs merIntegrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström
Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad
Läs merKompostera mera. Komposten. Trädgårdskomposten... 1. Kompostbehållaren... 1. Kompostera så här... 1. Livet i komposten... 2
Komposten Innehåll Trädgårdskomposten... 1 Kompostbehållaren... 1 Kompostera så här... 1 Livet i komposten... 2 När det inte fungerar... 2 Hushållskomposten... 2 Problem med hushållskomposten... 4 Varmbänk
Läs merVårvinterstäda. Checklista för sköna trädgårdssysslor i februari mars
Vårvinterstäda Checklista för sköna trädgårdssysslor i februari mars GÖR EN SAK I TAGET Jag har funnit att det är mest effektivt att göra klart en typ av syssla över hela trädgården, innan jag går på nästa.
Läs merNu vaknar trädgården Beskärning Växtval (perenner som inte faller rådjuren i smaken ) Plantering Nigella Trädgård, Camilla Wihlander Nu vaknar Trädgården Aspenäs Villaägarförening februari 2011 Beskärning
Läs merÄlgbetesinventering (ÄBIN) 2015
Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Län: ÄFO: Områdets areal, (ha) 145300 Värmland Bergslagskanalen Inventeringen av detta område koordineras av Skogforsk med finansiering av skogsbruket. Skogsstyrelsen står
Läs merGråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot
Detta dokument behandlar vilka medicinalväxter som finns att tillgå i Sverige. Kom ihåg att dessa växter ibland kan förväxlas med giftiga släktingar, så var försiktig. Likaså är de inte lika effektiva
Läs merIngen vinter är den andra lik
Övervintring av plantskoleväxter - studieresa Ingen vinter är den andra lik En tidig och vacker februarimorgon rullade vår buss med studietursdeltagande plantskoleföretagare ut från Hushållningssällskapets
Läs merÄlgbetesinventering och foderprognos 2015/2016
Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Uppsala län Kartan visar slumpvis utlagda kilometerrutor där inventering i ungskog har skett under 2015 och 2016. Ur detta stickprov har en statistisk skattning
Läs merLADDA NER LÄSA. Beskrivning. Vintergröna växter PDF ladda ner
Vintergröna växter PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Ulla-Märta Westerstål. Vintergrönt har länge betraktats som lite trist och tråkigt men nu har trenden vänt och det är allt fler som
Läs merVresrosen ett hot mot kustens flora
Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen (Rosa rugosa) är en främmande art som förts in från Sydostasien i början av 1900-talet, och som sprider sig särskilt i
Läs merUTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA
Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening
Läs merVÄXTKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
VÄXTKUNSKAP Ämnet växtkunskap behandlar de växter som används i park- och trädgårdsmiljöer. För att kunna välja och arbeta med växter i olika miljöer krävs goda art- och sortkunskaper samt kunskaper om
Läs merÅret runt. som fastighetsägare i Uppsala kommun. det här ansvarar du för!
Året runt som fastighetsägare i Uppsala kommun det här ansvarar du för! Inledning Du är en av alla fastighetsägare i Uppsala kommun. I den här foldern hittar du information om ditt ansvar och vad du behöver
Läs merSvenska träslag Ask Avenbok
Al Växer: Sverige, Europa och Mindre Asien. I Sverige finns två arter, Klibbal och Gråal. Alen är snabbväxande och blir 20-25 m, med en omkrets på 0,3-0,4 m. Användningsområde: möbler, modellbygge, trätofflor,
Läs merÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING
14 UPPDRAGSNUMMER: 3840003 FÖR DETALJPLAN LÅNGREVET, VÄSTERVIK 2014-04-03 Sweco Architects AB Ulrika Kanstrup Sweco 14 1 Sammanfattning Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst
Läs merAnvändbara växter i naturen
Användbara växter i naturen Pär Leijonhufvud 26 maj 2011 Innehåll par@leijonhufvud.org, CC Gran............................. 2 Tall............................. 2 Björk............................ 2 Brännässla.........................
Läs merCopyright Octopus Publishing Group Ltd 2009. Bonnier Impact, imprint inom Bonnier Fakta, 2010. Text Joanna Smith. Översättning Maud Steen
First published in 2009 under the title Hamlyn All Colour 200 No-work Garden Ideas, by Hamlyn, a division of Octopus Publishing Group Ltd 2 4 Heron Quays, London E14 4JP www.octopusbooks.co.uk Copyright
Läs merBiologi. Livet på jorden
Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många
Läs merJättefloka. - en skadlig främmande art
Jättefloka - en skadlig främmande art Jätteflokan -en skadlig främmande art Jätteflokan har förts in i Finland som trädgårdsväxt på grund av sin ståtliga blomställning och storlek. Från trädgårdarna har
Läs merTorta Fjällnejlika 1-2 m Juli-september Hela fjällkedjan. Djupt flikade blad. Växer i björkskog, på ängar och i ängsvidesnår. Omtyckt av björn.
Torta Fjällnejlika 1-2 m Juli-september Hela fjällkedjan. Djupt flikade blad. Växer i björkskog, på ängar och i ängsvidesnår. Omtyckt av björn. 10-20 cm Juli-augusti. Hela fjällkedjan. Väldoftande. Kan
Läs merFrukt och bär i Norrlands inland
AKADEMIN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap Frukt och bär i Norrlands inland - ett designförslag Elin Sundin 2015 Examensarbete, Grundnivå (högskoleexamen), 15
Läs merÄppelträdet ett träd med stort prydnadsvärde
- Varför beskär vi fruktträd? Är det enbart ett måste eller för att trädet tar för stor plats i trädgården. Svaret är självklart, nej. Målet med beskärningen kan vara många men den viktigaste orsaken till
Läs merDessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.
Fotosyntes Som fotosyntesens upptäckare brukar man ibland räkna britten Joseph Priestley, även om denne inte fick hela sammanhanget klart för sig. Priestley experimenterade 1771 drog slutsatsen att växter
Läs merSkötselplan Brunn 2:1
Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som
Läs merExamensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning
Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning Innehållsförteckning Bakgrund 1 Fakta 2 Frågeställning 3 Metod 3 Resultat 4 Slutsatser och diskussion 4 Bakgrund Vara-Bjertorp GK är belägen mitt på Västgötaslätten.
Läs merRåd om hur du hindrar spridning av invasiva främmande arter i och från din trädgård
Råd om hur du hindrar spridning av invasiva främmande arter i och från din trädgård Parkslide Foto: Nils Carlsson Har du smitare i din trädgård? Trädgårdar utgör en stor spridningsrisk för invasiva främmande
Läs merVäxtlista för Västerbottens län, zon V-VIII
Växtlista för Västerbottens län, zon V-VIII Maria Holmlund Institutionen för stad och land 2009 Kandidatarbete, 15 hp. Landskapsarkitektprogrammet Ultuna, Uppsala Sveriges lantbruksuniversitet Kandidatarbete
Läs merOdling av vedartade växter i kärvt klimat
AKADEMIN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap Odling av vedartade växter i kärvt klimat En studie om zonkartans användning i Norr- och Västerbottens län Edit Johansson
Läs merGrobarhet i frön från stocklöpare i sorten Rasta
Grobarhet i frön från stocklöpare i sorten Rasta SBU Projektkod: 2007-1-2-511 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor
Läs merEVIGHETSGRANAR - på gränsen mellan skog och fjäll
EVIGHETSGRANAR - på gränsen mellan skog och fjäll Old Tjikko 9550 år BP Fulufjället 905 m ö.h. Lisa Öberg Trädgräns de översta minst 2 m höga träden av en viss art i en viss fjällsluttning Trädgräns Kalfjäll
Läs merLEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.
OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll
Läs merÄlgbetesinventering och foderprognos 2015/2016
Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Skåne län Kartan visar slumpvis utlagda kilometerrutor där inventering i ungskog har skett under 2015 och 2016. Ur detta stickprov har en statistisk skattning
Läs merÄlgbetesinventering och foderprognos 2015/2016
Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Örebro län Kartan visar slumpvis utlagda kilometerrutor där inventering i ungskog har skett under 2015 och 2016. Ur detta stickprov har en statistisk skattning
Läs merEffekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag?
Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag? Per Erik Karlsson IVL Svenska Miljöinstitutet/ Inst. f. Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet. Forskningen som redovisas
Läs merÄlgbetesinventering 2016
Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Östersund-Sundsvall Län: Jämtland Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merÄlgbetesinventering och foderprognos 2015/2016
Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Kronobergs län Kartan visar slumpvis utlagda kilometerrutor där inventering i ungskog har skett under 2015 och 2016. Ur detta stickprov har en statistisk
Läs merSamköpsväxter 2011, Umeå Stads Trädgårdssällskap 1. Samköpsväxter Umeå stads trädgårdssällskap PERENNER... 2 ROSOR... 5 BUSKAR... 6 TRÄD...
Samköpsväxter 2011, Umeå Stads Trädgårdssällskap 1 Samköpsväxter 2011 Umeå stads trädgårdssällskap PERENNER... 2 NR 1: GERANIUM PRATENSE MIDNIGHT REITER ÄNGSNÄVA 69 KR... 2 NR 2: ANEMONE RIVULARIS BÄCKANEMON
Läs mer5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris).
5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris). Olof Hellgren och Hans Larsson Introduktion I flera försök har påvisats att pelleterade fröer haft fördröjd
Läs merÄlgbetesinventering och foderprognos 2015/2016
Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016 Västra Götalands län Kartan visar slumpvis utlagda kilometerrutor där inventering i ungskog har skett under 2015 och 2016. Ur detta stickprov har en statistisk
Läs merBotaniska trädgården östra del
Botaniska trädgården östra del Idag ska du få undersöka de olika rummen i den östra delen av Botaniska Trädgårdens växthus. Den östra delen av växthuset, består av fem olika Hus/rum, Palmhuset, Victoriahuset,
Läs merDe fyra klimatzonerna
De fyra klimatzonerna Klimatzoner Klimatzoner är en betäckning på vad för sorts klimat som finns i ett område. Klimat påverkas av vilken longitud eller latitud området befinner sig, eftersom solens strålar
Läs merSkogliga åtgärder vintern 2011/2012
INFORMATION 1 [8] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att
Läs merVäxternas inkomster och utgifter
Del 1 Växternas inkomster och utgifter Växten Inkomster Utgifter Ljus CO 2 H 2 0 Värme Näring Fotosyntes Socker Tillväxt Andning Underhåll Näringsupptag Transporter Blomning/frö Förråd Försvar Symbioser
Läs merKriterier för att värdera plantkvalitet och plantvitalitet - rätt planta till rätt ändamål. Jörgen Hajek, Skogforsk
Kriterier för att värdera plantkvalitet och plantvitalitet - rätt planta till rätt ändamål Jörgen Hajek, Skogforsk Vad är kvalitet? Vad är kvalitet? Kvalitet = uppfylld förväntan D v s att varan eller
Läs mer5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris)
. Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) Olof Hellgren och Hans Larsson, SLU Introduktion I flera försök har påvisats att pelleterade fröer haft fördröjd
Läs mer