Tillväxthastigheten hos gröna linser (leguminosae.)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillväxthastigheten hos gröna linser (leguminosae.)"

Transkript

1 Tillväxthastigheten hos gröna linser (leguminosae.) LENSE GIRMA Handledare: Per Anderhag och Karin Bejer TENSTA GYMNASIUM 2-26

2 Innehållsförteckning Bakgrund och inledning... 4 Syfte och mål... 4 Metod och material Observation... 6 Tabeller... 7 Tidsplan... 7 Resultat Slutsats/Diskussion Utvärdering Källförteckningar... 2

3 Abstrakt Projekt processens första steg var att välja område. Efter bestämningen av området studerades om det fanns liknande undersökningar som redan gjordes, vilket hjälpte till att undvika upprepningar och samla fakta om gröna linser det vill säga till vilken art grupper tillhör detta växter och om det finns några karaktäristiker som man borde ta hänsyn till när man skulle börja med projektet. För att underlätta att få svar kontaktades forskare som jobbar med växter och har bra erfarenhet att jobba med växter. Med hjälp av dessa upplysningar bestämdes att mitt projekt skall handla om gröna linser. Gröna linser valdes på grund av att de växter snabbt därmed var det lätt att få svar eller resultat inom en begränsad tid. Projektets syfte var att bestämma tillväxthastigheten hos linserna. Projektet inleddes med att göra ett groningsförsök, för att skulle kunna veta hur lång tig det tar för att linser frön skall gro. Efter detta försök grupperades krukor i fyra grupper. Anledningen till detta var att komma fram till ett exakt resultat och samtidigt för att ha koll på hur växterna reagerar om de behandlas på olika sätt. Den första gruppen var vattenförsöksgrupp. Till skillnad från vattenförsöksgrupp fick andra försöksgrupp mer vatten, den tredje kontroll grupp och slutligen den sista ljusförsöksgruppen. Inledningsvis vattnades alla grupp växter med samma mängd av vatten (2ml) den första dagen. Eftersom grupp 1 var vattenförsöksgrupp fick de hela tiden 2ml vatten men resten av försöksgruppväxter fick 7ml, det vill säga ml mer. Eftersom grupp 4 var ljus försöksgrupp, vilket innebar att de inte fick tillgång till ljus, ställdes de på ett mörkt ställe. När växterna vattnades så togs mätningar på all växtgrupperna mellan var tredje till femte dag. Undersökningen tog 4 veckor och i andra veckan togs bilder för att kunna visa hur varje växtgrupp såg ut därmed tydliggöra skillnader och likheter mellan grupperna. Under de första tre undersökningar veckor var tillväxten accelererande (ungefär 7,84 cm per vecka) men den sista veckan blev tillväxten avtagande. 7cm per vecka var de genomsnittliga värde för hela gruppen men om vi ser för varje växtgrupp så tillväxte grupp 1. 7,7 cm, grupp 2. 7, cm, grupp 3. 7,87cm och grupp 4. 8,2 cm. Slutsatsen var att det genomsnittligt längden av detta växt är 32cm. Möjligtvis kan det variera mellan 31cm och 33cm beroende på tillgång till ljus samt vatten. Gröna linser behöver inte så mycket vatten. Den behöver i genomsnitt ml vatten för en vecka. Det kan klara att växa i mörker och enligt min undersökning så växte växtgrupp 4 snabbare och även längre än resten av växtgrupper. Min konklusion blev så att linserna inte är helt ljusberoende växt. Man kan säga att det har två egenskaper, den ena är att det växer genom att fotosyntesen ske, det vill säga ljuset som energikälla och det andra är att använda den lagrade energin (stärkelse) som finns i fröet eller hjärtbladen.(svenska växter 1973) 3

4 Bakgrund och Inledning Att leva i en plats omgiven av växter är en av de bästa saker som jag vill ha i mitt vardagsliv. Jag gillar natur och försöker njuta av den på alla tänkbara sätt. När jag började tänka vad mitt projektarbete skulle innehålla så dök en idé upp att jobba inom biologiområdet. Efteråt hade jag inte svårt att välja inriktningen. Jag valde detta projektarbete för att jag är först och främst intresserad av växter. Jag tycker om att ta hand om växter, särskilt krukväxter och det har jag gjort i flera år. Det har varit intresseväckande att se hur snabbt olika växter växer inom en begränsad tid. Detta inspirerade mig att göra någon granskning av växter. Flertalet undersökningar på växter har genomförts som gäller växternas karaktär, det vill säga till exempel hur långa de är, vilket sorts jord som passar till tillväxtprocessen. Mitt projekt ser lite annorlunda ut jämfört med andra undersökningar som har gjort hittills, vilket gör det mer fascinerande att jobba med detta. Projektet handlar om en baljväxt, gröna linser. Den tillhör släktet baljväxter leguminosae. Baljväxter är mycket rika på protein och innehåller även mycket kostfiber, mineral och B-vitamin. Det innehåller också långsamma kolhydrater som hjälper till att hålla blodsockernivån på en jämn nivå. Ur miljösynpunkt är linser mycket värdefulla. De behöver inte konstgödslas. De ordnar sin egen kvävegödsling, tack vare kvävefixerande bakterier i rötterna och tillför dessutom kväve till jorden under växtperioden. De är med andra ord resurssnåla. När man odlar groddar så ökar också halten av C och E vitaminer samt riboflavin kraftig. Linserna är mycket lätta att arbeta med i skolan. Det är en liten växt och odlingen ryms till exempel i en 2ml E-kolv. Linserna har en snabb tillväxt och försöksresultatet syns efter drygt veckor. Syfte och mål Det allra första syfte på detta projekt är att studera tillväxten av baljväxt, gröna linser. Det vill säga att bestämma tillväxthastigheten hos denna växt. Det finns olika saker såsom vatten, ljus, olika jordsorter, som påverkas tillväxten. Naturligtvis kommer jag också att undersöka tillväxthastigheten i förhållande till olika tillgång på vatten och samtidigt ljusintensitet. Påverkan av ljus på tillväxthastigheten studeras genom att ställa växterna på olika platser som får olika tillgång på ljusintensitet. Eftersom det är svårt att säga att alla växter som ställs på samma plats får samma mängd av ljus föreställs att de får ungefär lika stor mängd ljus. Men vilka faktorer är nödvändiga för tillväxten av detta växter? Efter man får svaret på frågan så kan man dra slutsatsen, det vill säga hur många cm den växer under en vecka samt hur lång den bli efter undersökningen genomförts. 4

5 Metod och Materiel För att inleda detta försök behövdes ett visst antal gröna linser, 13 krukor, måttband, ml bägare, en liten kartong, jord, digitalkamera. Groningsförsök För att kunna veta hur snabbt ett frö gror lades hushållspapper i ett glas och blötlades. Sedan lades ett visst antal gröna linser på det fuktade hushållspappret. Hushållspappret blev avtorkat efter 2 dagar och så det blöttes med ungefär ml vatten. Efter drygt 2 dagar hade fröen svällt och färgen hade speciellt på ena sidan ändrats till mörk grön. Alla förändringar, observationer antecknades. Tre dagar efter började fröen gro (stjälkliknande). Förändringar antecknades (hur lång det blev ungefär) Tillväxthastighetsförsök Tre ställen valdes där krukorna skulle ställas. Ett ställe där det fanns bra tillgång till ljus, en mörk samt en plats där växterna fick tillräckligt ljus. Krukorna grupperades i fyra grupper och placerades på tre olika ställen. Grupp 1 vattenförsök, Grupp 2 med tillräcklig belysning, Grupp 3 kontroll, Grupp 4- ljusförsök (mörkt ställe) Jorden fördelades jämt och hälldes i krukor. Jorden vattnades med 2ml, ett frö placerades i varje kruka på samma djup. Mätningen påbörjades så fort hjärtbladet dök upp. Efter tre dagar vattnades Grupp -1 med 2ml, Grupp2-4 vattnade med 7ml vatten. Eftersom växterna inte behövdes vattnas med samma mängd av vatten var tredje dag så halverades mängden till 12,ml för Grupp 1 och 37,ml för Grupp2-4 (för första 2 veckor). Växterna mättes var tredje dag under de första nio försöksdagarna. Sedan gjordes en mätningen per vecka. 37,ml vatten var fortfarande för mycket för grupp 2-4 och vatten volymen halverades ännu en gång till 18,7ml under försöksvecka fyra. Från och med försöks dag 2 minskades vattenmängden som tillfördes till Grupp 4 till 4,68ml och krukorna vattnades en gång per vecka. Försöksdag 2 fotograferades all försöksgrupper. Försöksdag 3 avslutades undersökningen av tillväxthastigheten genom att göra den sista mätningen och observationerna antecknades.

6 Vattenupptagskapacitets försök Det här försöket gick ut på att undersöka och bestämma vattenupptaget. 12g jord vägdes upp och ställdes på ett ställe där det fanns tillräckligt med ljus så att vattnet avdunstar snabbt. Efter dagar blev jorden torr och vägdes igen. Mätningen gjordes och skillnaden före och efter jorden blev torr noterades. Linser odlades och vattnades med 2ml vatten och det skedde var sjunde dag under 2 veckor Efter två veckor togs växten bort och jorden vägdes samt resultatet antecknades. Vatten avdunstningen försök Det här försöket gick ut på att hur mycket vatten som avdunstas från jorden. 12g jord vägdes upp och hälldes i kruka, och fick sedan torka ordentligt i dagar Efter dagar vattnades med 2ml vatten, det skedde var sjunde dag under två veckor. Efter två veckor vägdes jorden. Vikt skillnaden före och efter försöket antecknades. Observation Groningsförsök Linserna hade grön färg innan groningsförsöket påbörjades. Sedan ändrades färgen till mörkgrön speciellt på det ena sidan där linserna började gro. Efter några dagar började en liten vit stjälk växa ut som var ganska hård när man kände med handen. Efter ett par dagar började färgen på stjälken att ändra till ljusgul. Längden av stjälken ökade ganska mycket de tre sista dagarna och därtill även några blad började visa sig lite. Men bladen hade inte grön färg såsom gröna växters färg brukar vara. Tillväxthastighetsförsök Försöksvecka 1: - Den första fasen var liknande som groningsförsöket, det vill säga att bladen hade gul färg samt att stjälken var ljusgul. Under vecka 2 förändrades färgen på stjälken, grupp 1-3, till ljusgrön men stjälkens färg i grupp 4 ändrades inte, det såg fortfarande gulaktig ut. Grupp 1-3, bladen hade vuxit bara på toppen av växten, det vill säga, det fanns inte något blad som började växa ut på sidan av växten. Försöksvecka 2: - Som alla andra grupper har grupp 4 s blad börjat komma ut men de satt ihop, det vill säga de hade inte öppnat sig så mycket dessutom var bladerna gulaktiga och stjälken hade fortfarande vit färg. När det gäller längdskillnader mellan försöksgrupperna så hade grupp 4 växterna snabbare än andra växtgrupper. Försöksvecka 3: - tillväxten verkade pågå ännu mera. Stjälkarna var så tunna att de inte kunde hålla sig raka, istället blev de böjda. Speciellt grupp 4 växternas stjälkar var tunnare samt mjukare än andra gruppens stjälkar. Flera blad kom ut men antalet blad var inte proportionellt med tillväxt hastigheten. Tillväxthastigheten var inte jämt för varje försök vecka Försöksvecka 4: - under denna vecka var tillväxthastigheten lite långsam för grupp 1-3 växter medan grupp fyras tillväxt fortfarande pågick som tidigare. 6

7 Tidsplan Mars/: - Kom på idén att göra någon undersökning om växter April/: - Funderingar över vad man kunde granska om växter Juni/: - område bestämdes Juli-augusti/: - Växtaffär kontaktades och försökte nå botanist på Stockholms universitet, information samlades. Sep 1-27/: - Ägnades åt att skriva projektplan och företaget Hands on Science som arbetar med växter kontaktades. 2 Okt- Okt/: - arbetade med gror försöket kt- 2 Okt/: - Material förberedds 27 Okt/: - Tillväxthastighets försök påbörjades 22 Nov/: - växterna fotograferades 1 Dec/: - Vattenupptag samt avdunstning försök startades 2 Dec/: - Hela försöket avslutades Tabeller Volym av Tid vatten/ml Grupp vecka 1 2 1,2, 3,4 vecka ,3,4 vecka , 2,3,4 2 1 vecka 4 18,7 2,3 4, Tillväxthastighetsförsök Volym/ml: - volym av vatten som vattnades under försöksveckan. Grupp 1 vatten försök grupp Grupp 2 tillväxthastighet försök grupp Grupp 3- kontroll grupp Grupp 4- ljus försök grupp 2. Vattenupptags kapacitet Jord Vikt/gm Innan försök 12 Efter det blev torr Efter försök Jorden vikt före försöket Jordens vikt efter avdunstningen skedde och blev torr Jordens vikt efter försöket genomförts 3, Avdunstningsförsök Jord Vikt/gm Innan försök 12 Efter det blev torr Efter försök 12 7

8 Resultat Grupp 1 Fig.1 Tillväxten i grupp 1, vilket är vatten försöksgrupp. Alla växter fick loka stor mängd av vatten och hade placerats på samma ställe. För varje växt var tillväxten olika vilket syns på graferna. För alla grafer i detta försök grupp, Y-axeln visar ökning av längden (i cm) samt x-axeln visar den tiden som undersökningen genomfört. Och tiden är uppdelat i veckor, 1-4. Planta 1 Planta Planta 3 Planta Planta Planta

9 Grupp 2 Fig.2 Denna grupp är tillväxthastighetförsöksgrupp. All växter hade fått samma mängd av vatten samt placerats på samma ställe, det vill säga att de fick nästan samma mängd ljus. Trots detta fanns fortfarande tillväxtskillnader mellan varje växt. För alla grafer i denna grupp representerar y-axeln växternas längd (i cm) och x-axeln beskrevs undersöknings tid. Planta 1 Planta Planta 3 Planta Planta Planta

10 Planta 7 Planta Grupp 3 Fig.3 Denna grupp var kontroll grupp. För att kontrollera undersökningen behövdes en kontrollgrupp, vilket hjälper att kunna undvika från att göra fel och för att kunna komma fram till exakta resultat. Mängden av vatten som vattnades var lika mycket som grupp 2 fastän de hade placerats på ett annat ställe där det fanns tillgång med ljus. Jämfört med grupp 2 så fick grupp 3 mindre mängd av ljus. Y-axeln i denna grupp beskriver växternas längd samt x-axeln beskriver undersökning tiden. Planta 1 Planta vecka 1 vecka 2 v ecka 3 vecka 4 Planta 3 Planta Grupp 4 Fig.4 Detta är en grafisk beskrivning av växternas tillväxt. Denna grupp användes för att undersöka påverkan av ljus. Därför placerades de på ett mörkt ställe. Den snabba tillväxten gjorde att grafen såg annorlunda ut jämfört med andra gruppernas grafer. Såsom andra gruppers grafer beskriver y-axeln växtens längd samt x-axeln var undersökningen tiden.

11 Planta 1 Planta Planta 3 Planta Genomsnittliga tillväxten av varje grupp (1-4) växter Fig. Dessa grafer visar den genomsnittliga tillväxten hos varje växtgrupp. Grupp 1 växter i denna serie representerar hela fig.1 grafer, och samma för respektive grafer också. Dessa grafer gjordes för att kunna jämföra skillnaden på tillväxten mellan försöksgrupper. Anledningen till skillnader inträffade var de villkor som hade påverkat växterna på olika sätt. Detta förklaras ordentligt i slutsatsen och diskussion. Grupp 1 plantar Grupp 2 plantar

12 Grupp 3 plantar Grupp 4 plantar vecka 1 vecka 2 vecka 3 vekca Slutsats/Diskussion Under detta projekt kan man lära sig och få nog information om gröna linser, från groningssteget till växten växer och bli stort. Som man förstå från namnet så har linserna gröna färger och de är ungefär 3mm breda. Det som skedde i första steget av groningsförsöket var att fröerna började svälla, det vill säga att volymen ökade vilket innebär att en del av vatten som fanns i närheten togs upp. Ju mer de tog upp desto mer svällde de upp(raven.e 1987). Linserna är två hjärtbladiga växter. Fröet är en sort av lagrad näring. Det finns olika faktorer som påverkar fröet så att det ska börja gro. Det kan vara både yttre och inre faktorer. Bland de yttre faktorerna så är vatten, syre och temperaturen de viktigaste. Fröerna är helt torra, vanligtvist innehåller till 2 procent av vatten av dess totala vikt. Alltså det är inte möjligt att groningsprocessen påbörjas förrän fröet tagit upp eller absorberats den mängd av vatten som behöves för metaboliska aktiviteter. När fröet sugit upp vattnet sväller det och betydlig påtryckning uppstår inuti. Först spricker embryot på den ena sidan, dvs. just den platsen som de första embryots rötter börjar växa ut. Under de fem groningsförsöksdagar så blev embryot på ett ställe mörkt och dem här embryo rötter. De var ganska hårda samt korta. Det är på grund av att de består av rotämne, stamämne samt växtens första blad, hjärtbladen. När fröet börjar gro, det första som dyker upp är embryot rot. Det hjälper utvecklingen av växterna genom att fungera som stöd in i jorden vilket gör att embryot absorberar vatten på lättare sätt. Den näring, som grodden behöver för sin tidigaste utveckling, finns då i hjärtbladen. När fröet gror utvecklas grodden till den nya plantan, som består av de tre grundorganen rot, stam och blad. Ibland så är det att groddarna kräver ljus för denna process men inte när det gäller linserna. Det var därför det inte behövdes jord som innehåller viss näringsämne utan bara vatten tillgång krävdes för att groendet skulle kunna pågå. Som sagt var temperaturen också bland de yttre faktorer som behövs för groendet. För både gronings och tillväxthastighetsförsöket antogs att temperaturen var optimal, vilket 12

13 innebär att temperaturen låg mellan 2-3 grader. Om temperaturen hade varit minimum (- grader) eller maximum (4-48 grader) skulle embryot ha dött. Egentligen gäller detta bara för linserna och för vissa embryon. Förmodligen finns det embryon som klarar sig under minimum eller maximum temperatur. Bild.1 Här ser vi hur ett groende linsernas frö såg ut under undersökning processen. I allmänt tog groendet av embryot 7dagar. Andra steget efter embryot hade grott var att stamämnet samt växtens hjärtblad började dyka upp. Under första försöksveckan hade hjärtbladen samt stjälken vit färg. Det var för att i fröet fanns tillräckligt näringsämne, olika byggstenar som var väldigt viktigt för utvecklingen av linsernas fröer samt vatten. I de byggstenar fanns bland annat fundamentala byggstenar som var nödvändiga för fotosyntesen. De här byggstenarna används inte förrän vid en viss tid, det vill säga att tills det näringsämne som fanns i embryot används klart. Eftersom det inte fanns något näringskälla så sätter de igång med fotosyntesprocessen. Försök vecka 1 var en sorts av förändringsstadium, från embryo till en ung växt. I denna vecka dök det upp några hjärtblad och de unga skotten hade växt. Se bild.2 Under de fyra försöksveckorna hade de försöksgrupperna vuxit olika men det menas att det fanns skillnad på tillväxthastigheten mellan dem, särskilt mellan grupp 4 och resten av grupperna. Grupp 1 växter hade fått ett konstant vatten mängd (2ml) hela tiden men deras genomsnittliga tillväxt har inte så stor skillnad med resten av grupper. Till exempel den genomsnittliga tillväxthastigheten av grupp 1 från den första till andra vecka blev 6,cm, från andra till tredje 12,cm, från tredje till den vecka fyra 8,cm. Om vi jämför de här siffrorna med grupp 2 och 3 så är det den skillnaden på genomsnittliga längden 1-1,cm. Fastän den genomsnittliga längden av grupp 4 växter blev ungefär i vecka 1, 7cm, vecka 2, 11cm, vecka 3, 22cm och vecka 4, 34,cm. Det vill säga att denna gruppens tillväxthastighet var 2 till 2,cm mer än den andra grupper. Från detta kan man dra slutsatsen att olika vattenmängd inte spelade stor roll för tillväxten. Förklaringen till detta är att eftersom växternas blad var små (bara 3mm bred), stjälken var tunn samt antalet blad inte så många evaporerade inte så mycket vatten från växterna genom de små porerna i cellväggen som finns på stjälken samt bladen. Om en växt har bredare blad och tjockare stammar behöver den en viss mängd av vatten, ju mera det finns stora ytor desto mer finns det möjligheter för att evaporationen sker (mycket vatten evaporerar). Vattnet hjälper till också att växten ska kunna stå rakt som stadga. Eftersom linsernas stam var väldigt tunn kunde de inte stå upprätt efter försöksvecka 2 fastän i försöksvecka 1 kunde de hålla sig rakt eftersom de var korta, ungefär 4cm långa. Se bild.3 Bild 2. Så här såg de ut när hjärtbladen börjades dyka upp. De var ungefär 1cm långa. 13

14 Bild 3. De här linserna är ungefär 4cm långa och växte under dagar. Grupp fyra var en speciell grupp. Under hela undersökningen tid placerade de i mörk. Det innebär att de inte fick ljus och på grund av detta hade stjälken samt de bladen fortfarande vit färg. Eftersom de inte fick ljusstrålningar skedde inte fotosyntes processen vilket betyder att det inte fanns klorofyll som ger de grönfärg. Även om det inte skedde fotosyntes Och samtidigt behövdes inte så mycket vatten för att som sagt stjälken var väldigt tunn och det hade inte så mycket blad, bara på toppen och det var ungefär 2mm bred vilket betyder att evaporation av vatten inte var märkbar. Och de kunde klara sig med en liten mängd av vattentillgång. Se bild.4 processen så stannade inte tillväxten. Det blev tvärt om, att tillväxten var snabbare än andra växtgrupper. Men antal blad var väldigt lite och de fanns på toppen av växten. Tillväxten av stjälken var inte proportionellt men antal blad. Det betyder att växten var jämt uti efter ljus så att fotosyntesen sker och för att kunna få energi för tillväxten. Men växten var fortfarande i den första fasen, det vill säga att växtens energikälla var bara den lagrad stärkelse som finns i fröet. För att fotosyntesen ska kunna ske behöver lite energi (den lagrad näringsämne som finns fröet). Eftersom det inte skedde fotosyntesen i dessa växter så kan växterna använda den energin för tillväxten istället. ett växt. Enligt resultatet så är växtens längd ungefär 31cm och det tar fyra veckor från embryofasen tills det blir ett växt. Tillväxthastigheten för denne växt var ungefär 6,cm per vecka. Växten kräver inte så mycket vatten, bara 12,ml per vecka per en växt. Växten kan klara sig i mörkt ställe fastän möjligheten att ge ett frö är väldigt lite. Det betyder att tillväxten avstannar på grund av att den lagrat näringsämne tar slut efter ett tag och eftersom det inte finns tillgång med ljus (energi källa) så kan de inte växa längre, tillväxten avstannar. Utvärdering av arbetet Bild 4. Här ser vi hur stjälken ser ut. Det är vit och väldigt tunn dessutom har de gulaktiga blad som finns bara på toppen av växten. Efter vatten upptagsförsöket blev resultatet att 4ml vatten var borta från jorden. Men för att kunna veta hur mycket vatten som växten tog och hur mycket vatten som avdunstades gjordes avdunstningsförsöket. Enligt detta försök räcker 2ml vatten för två veckor, dvs. 12,ml vatten per vecka för Under hela processen av detta projekt lärde jag mig först och främst att kunna jobba självständig, vara ansvarig samt att lära mig själv. Det har varit jätte intressant att jobba med dessa växter. Dels var det för att linserna växer väldig snabbare än andra växter som jag hade tagit hand om. Jag brukade vara väldigt imponerad jag såg de växa till exempel 2cm per dag. Innan jag började projektet så visste jag bara hur man ska tillaga gröna linser men efter detta försök så 14

15 lärde jag mig hur växten ser ut, vad det behöver för tillväxten, hur långt det är samt tillväxthastigheten. Om jag hade gjort vattenupptag och avdunstningsförsöket innan jag började tillväxthastighetsförsök så skulle jag ha vattnat den exakta mängden av vatten som behövdes och så att det inte påverkar på tillväxten. För att för mycket vatten är inte bra för tillväxten. Källförteckningar Raven Evert Eichhorn, Biology of plants, Fifth edition, sidan 44, och The Angiosperm plant body: Structure and Development. Svenska växter (Fanerogamer), 1973.

16 Källförteckningar Raven Evert Eichhorn, Biology of plants, Fifth edition, sidan 44, och The Angiosperm plant body: Structure and Development. 16

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

Vad gör växten med vattnet?

Vad gör växten med vattnet? Innehåll ver.2 Vad gör växten med vattnet? Du har säkert undrat över varför dina växter behöver så mycket vatten. Det är inte mera märkligt än att du själv behöver 1-3 liter vatten om dagen. Du får det

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

SYFTET MED MIN UNDERSÖKNING

SYFTET MED MIN UNDERSÖKNING SYFTET MED MIN UNDERSÖKNING Det jag vill få fram med min undersökning är hur jag kan få greenfröet att gro snabbast och till lägsta pris. I mitt fall har jag använt mig av Penn-A1. Jag begränsade antalet

Läs mer

Manual Vattenodlingskit för PMF-M10

Manual Vattenodlingskit för PMF-M10 Manual Vattenodlingskit för PMF-M10 EcoSolu ons Innehåll Vattenodlingskit För säker användning s. 3 Medföljande delar s. 4 Förbered vatten s. 5 Tillsätt näringslösning s. 6 Plantering s. 7 Planteringsförlopp

Läs mer

Manual Mini Plant Factory PMF-M30. EcoSolu ons

Manual Mini Plant Factory PMF-M30. EcoSolu ons Manual Mini Plant Factory PMF-M30 EcoSolu ons Manual Mini Plant Factory För säker användning s. 3 Ingående delar s. 4 Produktinfo s. 5 Installation s. 6 Odling s. 7-14 Så ställer du in timern s. 15-16

Läs mer

Materialet från: Växter och ljus Nelson Garden

Materialet från: Växter och ljus Nelson Garden Materialet från: Växter och ljus Nelson Garden Växter behöver ljus för alla sina livsprocesser. Under det mörka halvåret är odlingen är som svårast. Ofta är det trångt i våra fönsterkarmar så här års med

Läs mer

5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris).

5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris). 5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris). Olof Hellgren och Hans Larsson Introduktion I flera försök har påvisats att pelleterade fröer haft fördröjd

Läs mer

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv. Ekoflaskan Ekoflaskan är som ett jordklot i miniatyr där glaset och gaserna inuti är atmosfären. Den är en utmärkt modell när man vill arbeta med frågor och observationer om hur livet på jorden fungerar.

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris)

5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) . Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) Olof Hellgren och Hans Larsson, SLU Introduktion I flera försök har påvisats att pelleterade fröer haft fördröjd

Läs mer

Medelhavet. flyttar norrut

Medelhavet. flyttar norrut John och Kerstin Rogers räknar med att de har en av Sveriges sydligaste palmodlingar. Samtidigt är den nog också en av Europas nordligaste palmodlingar. Medelhavet Text: Carro Wendt Foto: Pernilla Wästberg

Läs mer

Mönstrad Gräsmatta. Planering och förberedelser. ASLÖG, Marica Ohlsson 3 april 2007

Mönstrad Gräsmatta. Planering och förberedelser. ASLÖG, Marica Ohlsson 3 april 2007 ASLÖG, Marica Ohlsson 3 april 2007 Mönstrad Gräsmatta Att mönstra gräsmattan genom att använda olika sorters grässorter var en idé jag fick medan jag ritade på huset och trädgården som min sambo och jag

Läs mer

Wändels perennodlare

Wändels perennodlare Wändels perennodlare Artikeln införd i Din Trädgård nummer 11-2002 Den här PDF-filen ligger som en bilaga på webbplatsen http://www.monarda.se - gå dit>>> Lars Forslin Observera att texten ligger som bild.

Läs mer

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och

Läs mer

Gör så här: Lägg några potatisar av samma sort att gro på olika ställen i skolan. En del placeras på en ljus plats, medan andra läggs i mörker.

Gör så här: Lägg några potatisar av samma sort att gro på olika ställen i skolan. En del placeras på en ljus plats, medan andra läggs i mörker. GRONINGSFÖRSÖK Innan det är dags att sätta potatis bör man låta dem förgro. Vilken påverkan har ljus och temperatur på groningen? Gror olika sorter olika snabbt? potatis av olika sorter mörk plats ljus

Läs mer

HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR?

HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR? HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR? Du kommer med största sannolikhet att skriva rapporter senare i livet (träning!) Om man jobbar som forskare använder man sig av laborationsrapporter när

Läs mer

Amaryllisens dag. 19 november

Amaryllisens dag. 19 november Amaryllisens dag 19 november Amaryllisens dag 19 november Amaryllis är den perfekta blomman till jul eftersom den är så sagolikt vacker. Den har attityd och skapar stämning samtidigt som den är busenkel

Läs mer

10 Livsviktigt! De åtta B-vitaminerna De fettlösliga är vitamin A, D, E och K.

10 Livsviktigt! De åtta B-vitaminerna De fettlösliga är vitamin A, D, E och K. 10 Livsviktigt! Förutom de ämnen som ger oss energi, så innehåller maten massvis med andra ämnen som vi också behöver. Vitaminer kan t.ex. fungera som en tändande gnista och sätta igång en reaktion i kroppen,

Läs mer

Glöm inte att märka dina sådder. Här en primula, P. tanneri ssp Nepalensis. Foto: Helen Isaksson-Nyman

Glöm inte att märka dina sådder. Här en primula, P. tanneri ssp Nepalensis. Foto: Helen Isaksson-Nyman Så perenner - så här kan du göra! Publicerad: 2012-01-03 Det kliar i många gröna fingrar nu. Så snart det nya året börjar blickar vi framåt mot en ny vår och sommar och vi vill börja så fröer! Perennerna

Läs mer

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava Liv Livet Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg Förlagsaktiebolaget Otava INNEHÅLL Ett myller av liv.... 4 1. Vad är liv?... 6 2. Cellerna är livets legoklossar...

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Gunnesboskolan Tetra Pak Tur och retur Hur kan man optimera återvinning av förpackningar. Sida 1(8)

Gunnesboskolan Tetra Pak Tur och retur Hur kan man optimera återvinning av förpackningar. Sida 1(8) Sida 1(8) Namn: Jakob Lindbladh Klass: Gunnesboskolan 9c Datum: 17/5/ - 21/5/ Handledare: Helene Berg, Tetra Recart AB Gunnesboskolan Tetra Pak Tur och retur Hur kan man optimera återvinning av förpackningar

Läs mer

Manual. Eco Grow PMF-M30

Manual. Eco Grow PMF-M30 Manual Eco Grow PMF-M30 Innehåll Garantivillkor s. 3 Avsedd användning s. 4 Produktinfo s. 5 Ingående delar s. 6 Montering s. 7 Installation s. 8 Timer s. 9-10 Odling i jord s. 11 Vattenodling s. 12-17

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS LÄRARHANDLEDNING Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS .2 Vad är levande? Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder

Läs mer

DELPROV B. Förmåga att genomföra systematiska undersökningar

DELPROV B. Förmåga att genomföra systematiska undersökningar DELPROV B. Förmåga att genomföra systematiska undersökningar Provet innehåller exempel på uppgifter i biologi, fysik och kemi 1. Vårblommor Framför er har ni två vanliga växter som vi i Sverige både odlar

Läs mer

Tillväxtreglering utan kemikalier

Tillväxtreglering utan kemikalier Utgivningsdatum 2015-03-01 Tillväxtreglering utan kemikalier En stor del, av de kemikalier som används i konventionell krukväxtodling är retarderingsmedel. I en normal odling står retarderingsmedlena för

Läs mer

Älskade Pelargoner...

Älskade Pelargoner... Stjärnpelargon Bladen spetsigt flikiga, liknar lönnblad. Blommorna är stjärnformiga, lite spretiga. Även dubbla sorter finns, de är charmigt rufsiga. blomjord. Plocka bort vissna blommor och blad efter

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Manual Vattenodlingskit för EcoHerb

Manual Vattenodlingskit för EcoHerb Manual Vattenodlingskit för EcoHerb Innehåll För säker användning s. 3 Medföljande delar s. 4 Förbered vatten s. 5 Tillsätt näringslösning s. 6 Plantering s. 7 Planteringsförlopp s. 8 Skörd s. 9 Rengöring

Läs mer

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs. OGRÄS 2013 05 18 Vad är ett ogräs? Ogräs är egentligen ett orättvist namn på växter som många gånger är väldigt vackra men som råkar växa på, för oss människor, fel plats Ogräs är alltså en växt som finns

Läs mer

69:- 49:- Ord.pris 69:- 15:- HÄRLIGA HORTENSIOR Hydrangea Trivs i ljusa lägen och vill ha jämn fuktighet. I vitt, rosa och blått.

69:- 49:- Ord.pris 69:- 15:- HÄRLIGA HORTENSIOR Hydrangea Trivs i ljusa lägen och vill ha jämn fuktighet. I vitt, rosa och blått. Inspiration, tips & råd. VI ÄR SVERIGES TRÄDGÅRDSMÄSTARE Inspiration, tips och råd för både hem och trädgård. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev. www.bogront.se 15:- JORDVIVA Primula vulgaris Ord.pris 25:-

Läs mer

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

Framgångsrik precisionssådd

Framgångsrik precisionssådd I ekoodling är rapsen en sann cash crop och att lyckas ger ett rejält utslag på sista raden. Att etablera höstraps med hög precision ger jämna fält och säker övervintring. Sverker Peterson, Bjälbo gård

Läs mer

Ensetkulturen: uthållig produktion av mat och material i tusentals år. Av Laila Karlsson och Abitew Lagibo Dalbato

Ensetkulturen: uthållig produktion av mat och material i tusentals år. Av Laila Karlsson och Abitew Lagibo Dalbato Ensetkulturen: uthållig produktion av mat och material i tusentals år Av Laila Karlsson och Abitew Lagibo Dalbato Presentation vid svensk-etiopiska föreningens höstmöte 2014 Höjd: upp till 10 m Vad är

Läs mer

ELEVER BYGGER EGNA LUFT- FÖRVÄRMARE

ELEVER BYGGER EGNA LUFT- FÖRVÄRMARE ELEVER BYGGER EGNA LUFT- FÖRVÄRMARE En luftförvärmare är ett miljövänligare och framtidens sätt att värma upp ett rum. Med bara en låda och solljus kan en luftförvärmare värma upp ett helt rum, om inte

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

Manual. EcoHerb PMF-M10

Manual. EcoHerb PMF-M10 Manual EcoHerb PMF-M10 Innehåll För säker användning s. 3 Produktinfo s. 4 Ingående delar s. 5 Montering s. 6 Installation s. 7 Så ställer du in timern s. 8-9 Odling s. 10 Frågor och svar s. 11 2 För säker

Läs mer

Erfarenheter av vätmedel och ett mindre försök på Fairway

Erfarenheter av vätmedel och ett mindre försök på Fairway EXAMENSARBETE HGU 2008 2010 Erfarenheter av vätmedel och ett mindre försök på Fairway Peter Pettersson Course Manager ABBEKÅS GK 2010 INLEDNING Syfte Är att undersöka om man kan få en märkbar effekt av

Läs mer

79:- 49:- 19:- 79:- HORTENSIOR HÄRLIGA. Sveriges Trädgårdsmästare. JORDVIVA Primula vulgaris HOYA AUSTRALIS RUND. Flera olika former!

79:- 49:- 19:- 79:- HORTENSIOR HÄRLIGA. Sveriges Trädgårdsmästare. JORDVIVA Primula vulgaris HOYA AUSTRALIS RUND. Flera olika former! Sveriges Trädgårdsmästare Krukväxt 2015 Inspiration, tips och råd för både hem och trädgård. JORDVIVA Primula vulgaris Ord.pris 89:- 19:- Ord.pris 29:- HÄRLIGA HORTENSIOR Flera olika former! MINI- DRIVHUS

Läs mer

Försurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10

Försurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10 Försurning Joel Langborger 9A Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10 Innehållsförteckning: Sida Inledning 1 Bakgrund 1 Syfte 1 Material 1 Metod 2 Resultat 2 Slutsats 2 Felkällor 3 Avslutning 3 Inledning: Försurning

Läs mer

Mariuana: Odling i garderoben...

Mariuana: Odling i garderoben... Mariuana: Odling i garderoben... OBS! Det är olagligt att Odla Cannabis i Sverige. Majja Gräsnäsa This book is for sale at http://leanpub.com/mariuanaodlingigarderoben This version was published on 2015-04-05

Läs mer

Gröna skolgårdar, rapport 2013

Gröna skolgårdar, rapport 2013 Gröna skolgårdar, rapport 2013 Sinnenas trädgård, Förskolan Blomman Förskolan Blomman ligger i Nilstorp i Lund och består av två avdelningar. Det är en ganska liten men personlig förskola som har ett nära

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

Wexthuset erbjuder kvalitetprodukter inom odling och trädgård från ledande märken. Växtnäring och gödning. Specialjord och orkidékompost

Wexthuset erbjuder kvalitetprodukter inom odling och trädgård från ledande märken. Växtnäring och gödning. Specialjord och orkidékompost Wexthuset erbjuder kvalitetprodukter inom odling och trädgård från ledande märken. Växtnäring och gödning Specialjord och orkidékompost Orkidékrukor, stöd och clips Amplar Hanging Basket Swellgel bevattningsgel

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka, 14 Även denna vecka har kväveupptaget i höstvetet varit mycket lågt. I nollrutorna hade inget ytterligare kväve tagits upp sedan förra veckans

Läs mer

En stark måne är på väg att dra sig tillbaka igen. Min kamera är inte tillräckligt bra för att ta kort på månen.

En stark måne är på väg att dra sig tillbaka igen. Min kamera är inte tillräckligt bra för att ta kort på månen. En stark måne är på väg att dra sig tillbaka igen. Min kamera är inte tillräckligt bra för att ta kort på månen. Idag hade jag morgonträff med min Super PT Fredrik P. Han hade snickrat ihop ett nytt program

Läs mer

Applikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique)

Applikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique) IV. TEST RESULTAT MED LOCAGREEN 1.TESTER PÅ SKÖRD (VETE, BETOR och SÄD) Material och metoder Allmänt protokoll: Spanmål: en applikation / på sista lövet stadiet / dos 1.5 kg/ha Betor.: en applikation /

Läs mer

Livets myller Ordning i myllret

Livets myller Ordning i myllret LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas

Läs mer

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Temperaturtest på vårtäckningsdukar

Temperaturtest på vårtäckningsdukar 1 Temperaturtest på vårtäckningsdukar INLEDNING Inom diverse grönsaksodlingar har man under en längre tid använt sig av växthus eller s.k. groningsdukar för att skapa de bästa förutsättningar för olika

Läs mer

Modellfoto utanför studion

Modellfoto utanför studion Modellfoto utanför studion Tre grunder för rätt exponering I det här dokumentet går jag igenom de tre byggstenarna för rätt exponering - bländare, slutartid och ISO. Glöm inte att prova med din kamera

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Hur kan vi, och med vilka metoder kan vi bäst och mest effektivt minska frystorkeproblemen?

Hur kan vi, och med vilka metoder kan vi bäst och mest effektivt minska frystorkeproblemen? Specialarbete HGU 2003 Av: Johan Widell Hur kan vi, och med vilka metoder kan vi bäst och mest effektivt minska frystorkeproblemen? Ett vanligt förekommande problem med golfbaneskötsel i vårat klimat är

Läs mer

Konsultarbete, Hitta maximal volym fo r en la da

Konsultarbete, Hitta maximal volym fo r en la da Konsultarbete, Hitta maximal volym fo r en la da Uppgift 2. Maximal låda. I de fyra hörnen på en rektangulär pappskiva klipper man bort lika stora kvadrater. Flikarna viks sedan upp så att vi får en öppen

Läs mer

En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an

En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an N V Ö S En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an Välkommen till 42:ans lilla trädgårdsbok. Häftet är framtaget för att vi skall få en grön, trygg, och trevlig närmiljö. 2005-2006

Läs mer

Biologi A på Netkurs

Biologi A på Netkurs Biologi A på Netkurs Cellväggar av cellulosa och stora vattenblåsor i cellen som ger vattenskelett Celler med kloro- eller leukoplaster De flesta arterna har fotosyntes några är parasiter Flercelliga,

Läs mer

Från Barnträdgård till Trädgårdsbarn

Från Barnträdgård till Trädgårdsbarn Från Barnträdgård till Trädgårdsbarn Projektledare Martina Jönsson Matkonsult Hushållningssällskapet Halland Nästan alla barn gillar att odla och alla barn gillar att skörda smultron, jordgubbar, små söta

Läs mer

Claudia Girnth-Diamba

Claudia Girnth-Diamba 1346 Claudia Girnth-Diamba Solrød Gymnasium, Solrød Center 2, DK 2680 Solrød Strand, Danmark Koka gröna grönsaker i saltat vatten och vid olika ph Vill du att dina grönsaker skall bli bruna när de kokas?

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

Delprov A3 och Delprov B

Delprov A3 och Delprov B Exempeluppgift Delprov A3 och Delprov B Genomföra systematiska undersökningar Instruktion till läraren inför den systematiska undersökningen Uppgiften avser att mäta elevernas förmåga att planera, genomföra

Läs mer

Margus Pedaste. bioscience explained Vol 6 No 1 1346. Har koldioxid någon betydelse?

Margus Pedaste. bioscience explained Vol 6 No 1 1346. Har koldioxid någon betydelse? bioscienceexplained Vol 6 No 1 1346 Margus Pedaste Science Education Centre, University of Tartu 4 Tähe St., 51010 Tartu, Estland Har koldioxid någon betydelse? Arbetsblad för att studera faktorer som

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Livsfilosofins ursprung

Livsfilosofins ursprung Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.

Läs mer

Manual. Eco Herb Duo PMF-M20

Manual. Eco Herb Duo PMF-M20 Manual Eco Herb Duo PMF-M20 Innehåll Garantivillkor s. 3 Avsedd användning s. 4 Produktinfo s. 5 Ingående delar s. 6 Montering s. 7 Installation s. 8 Timer s. 9-10 Odling i jord s. 11 Vattenodling s. 12-17

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Råd och anvisningar för kompostering av trädgårdsavfall. Kretslopp

Råd och anvisningar för kompostering av trädgårdsavfall. Kretslopp MEDDELANDE 1 (5) Miljöskyddsenheten Råd och anvisningar för kompostering av trädgårdsavfall Kompostering av trädgårdsavfall och liknande, så kallad kallkompostering, får ske utan anmälan till miljö och

Läs mer

Jätteloka (jättefloka)

Jätteloka (jättefloka) Jätteloka (jättefloka) Identifiering Jättelokans fröplantor påminner om lönnblad. Kuva: ELY-keskus En 2-3-årig planta har stora, flikiga blad med grov- eller vasstandad kant. Stjälkarna är nedtill rödfläckiga

Läs mer

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

EGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se

EGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se EGEN MATKOMPOST + www.rekosundsvall.se FÖRBEREDELSER Med en matkompost kan du minska vikten på hushållsavfallet som skickas med sopbilen och på så sätt göra sophämtningen billigare för dig själv. Regler

Läs mer

Patogena svampar (och närbesläktade)

Patogena svampar (och närbesläktade) Patogena svampar (och närbesläktade) Förutsättningar för svampangrepp Smittan=svampen Spridningen Infektionsförhållanden Viktiga grupper: Rotsvampar (inkl. algsvampar) gråmögel Phytophthora mjöldagg rost

Läs mer

Okunskap och myter om bröd

Okunskap och myter om bröd Undersökning: Okunskap och myter om bröd Maj 2011 Ingemar Gröön Sakkunnig bröd, kost och hälsa Brödinstitutet AB Box 55680 102 15 Stockholm Tel. 08-762 67 90 info@brodinstitutet.se www.brodinstitutet.se

Läs mer

Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05

Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05 Svampproblematik i integrerat växtskydd Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05 Svampgissel i gurka och tomat Gråmögel tomat och gurka Mjöldagg gurka och

Läs mer

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling

Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum

Läs mer

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi. LPP natur och miljö Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi biologi, fysik, kemi, geografi och hemkunskap?

Läs mer

Vattenrening nr 53400

Vattenrening nr 53400 53400 Experimentlåda Vatten Lärarhandledning Vattenrening nr 53400 Innehåll Lista över komponenter... Bildöversikt förpackningens innehåll... Särskilda inlärningsmål... 2 Experiment... 2.1 Experiment

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Sjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras

Sjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras Avdunstning Avdunstning Energi från solen tillförs en fri vattenyta och omvandlar vattnet till vattenånga. När avdunstningen ökar kommer luften till sist att mättas av vattenånga och kondensation börjar.

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Luftförvärmare. Vår idé och design. Mohammed Muhsin. För dig som gillar att återvinna och bygga!

Luftförvärmare. Vår idé och design. Mohammed Muhsin. För dig som gillar att återvinna och bygga! För dig som gillar att återvinna och bygga! Luftförvärmare Mohammed Muhsin Vi i gruppen byggde en luftförvärmare av återanvänt materiel i detta projekt. För dig som inte vet hur en luftförvärmare ser ut

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Behöver du extra säkerhet? Hydroseeding ger dig både hängslen och livrem

Behöver du extra säkerhet? Hydroseeding ger dig både hängslen och livrem Hydroseeding Behöver du extra säkerhet? Hydroseeding ger dig både hängslen och livrem Är Hydroseeding (sprutsådd) bästa sättet att skapa bra möjligheter för den nya plantan och samtidigt skydda mot erosion

Läs mer

9-2 Grafer och kurvor Namn:.

9-2 Grafer och kurvor Namn:. 9-2 Grafer och kurvor Namn:. Inledning I föregående kapitel lärde du dig vad som menas med koordinatsystem och hur man kan visa hur matematiska funktioner kan visas i ett koordinatsystem. Det är i och

Läs mer

VITT BRÖD MED FULLKORNSPRESTANDA!

VITT BRÖD MED FULLKORNSPRESTANDA! VITT BRÖD MED FULLKORNSPRESTANDA! The Green Bakery AB, 2007 Vad är Växtkraft? Växtkraft är ett mjöl som baseras på ett urval av biologiskt odlade spannmål av högsta kvalitet Avgörande för urvalet är näringsinnehållet

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Från frö till planta (F-6)

Från frö till planta (F-6) NO-biennal 2015 Från frö till planta (F-6) Britt-Marie Lidesten, Nationellt Resurscentrum för biologi och bioteknik Vi arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i försök med växter och testar praktiska odlingsmetoder.

Läs mer

Upptining och förvaring av plantor före plantering

Upptining och förvaring av plantor före plantering Din plantleverans Din plantleverans 3 Upptining och förvaring av plantor före plantering Håller du denna broschyr i handen har du förmodligen fått plantor levererade av Södra Skogsplantor. Vi hoppas att

Läs mer

Bella linde & Vanja Sandgren. odla, skörda, äta. lärarhandledning. alfabeta

Bella linde & Vanja Sandgren. odla, skörda, äta. lärarhandledning. alfabeta Bella linde & Vanja Sandgren Lilla grönsakslandet odla, skörda, äta lärarhandledning 3 alfabeta Lärarhandledning Lilla Grönsakslandet odla, skörda, äta ger handfast vägledning till en ekologisk skolträdgård

Läs mer

Vad skall vi gå igenom under denna period?

Vad skall vi gå igenom under denna period? Ljus/optik Vad skall vi gå igenom under denna period? Vad är ljus? Ljuskälla? Reflektionsvinklar/brytningsvinklar? Färger? Hur fungerar en kikare? Hur fungerar en kamera/ ögat? Var använder vi ljus i vardagen

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Mini-kompost. Vi skall här ge förslag på en mindre, riktigt lättskött variant passande för en eller två elevers dagliga fruktrester:

Mini-kompost. Vi skall här ge förslag på en mindre, riktigt lättskött variant passande för en eller två elevers dagliga fruktrester: Mini-kompost För att lära sig om hur nedbrytning fungerar kan det vara bra att arbeta med en liten kompost i modellform lämplig för inomhusbruk. Då kan man hålla igång den året om på ett ställe där det

Läs mer

Arbetsråd utomhus, konsument. Hur gör man? Måla träfasad

Arbetsråd utomhus, konsument. Hur gör man? Måla träfasad Arbetsråd utomhus, konsument Hur gör man? Måla träfasad Så målar du träfasad 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Att måla om en träfasad är ett projekt som består av flera delmoment. Tvätten är kanske det allra viktigaste,

Läs mer

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren

Läs mer

Inledning. Material och metoder. Tester på MAT och INDUSTRI POTATIS. Potatis (tidig mat sort)

Inledning. Material och metoder. Tester på MAT och INDUSTRI POTATIS. Potatis (tidig mat sort) 1 Tester på MAT och INDUSTRI POTATIS Inledning Utforskning av: Förhöjning av fotosyntesen och avkastningen Indirekt effekt på svampsjukdomar genom en allmän förstärkning av plantan Effekten på kvalitén:

Läs mer

När skall man stödså?

När skall man stödså? När skall man stödså? Alltid!!! Varför? Man har alltid moderna gräsarter i backen. Bestäm vilket gräs man skall prioritera! Sköt sedan detta gräs! Och inte vitgröe. Is och stående vatten Om man inte har

Läs mer