Tillväxthastigheten hos gröna linser (leguminosae.)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillväxthastigheten hos gröna linser (leguminosae.)"

Transkript

1 Tillväxthastigheten hos gröna linser (leguminosae.) LENSE GIRMA Handledare: Per Anderhag och Karin Bejer TENSTA GYMNASIUM 2-26

2 Innehållsförteckning Bakgrund och inledning... 4 Syfte och mål... 4 Metod och material Observation... 6 Tabeller... 7 Tidsplan... 7 Resultat Slutsats/Diskussion Utvärdering Källförteckningar... 2

3 Abstrakt Projekt processens första steg var att välja område. Efter bestämningen av området studerades om det fanns liknande undersökningar som redan gjordes, vilket hjälpte till att undvika upprepningar och samla fakta om gröna linser det vill säga till vilken art grupper tillhör detta växter och om det finns några karaktäristiker som man borde ta hänsyn till när man skulle börja med projektet. För att underlätta att få svar kontaktades forskare som jobbar med växter och har bra erfarenhet att jobba med växter. Med hjälp av dessa upplysningar bestämdes att mitt projekt skall handla om gröna linser. Gröna linser valdes på grund av att de växter snabbt därmed var det lätt att få svar eller resultat inom en begränsad tid. Projektets syfte var att bestämma tillväxthastigheten hos linserna. Projektet inleddes med att göra ett groningsförsök, för att skulle kunna veta hur lång tig det tar för att linser frön skall gro. Efter detta försök grupperades krukor i fyra grupper. Anledningen till detta var att komma fram till ett exakt resultat och samtidigt för att ha koll på hur växterna reagerar om de behandlas på olika sätt. Den första gruppen var vattenförsöksgrupp. Till skillnad från vattenförsöksgrupp fick andra försöksgrupp mer vatten, den tredje kontroll grupp och slutligen den sista ljusförsöksgruppen. Inledningsvis vattnades alla grupp växter med samma mängd av vatten (2ml) den första dagen. Eftersom grupp 1 var vattenförsöksgrupp fick de hela tiden 2ml vatten men resten av försöksgruppväxter fick 7ml, det vill säga ml mer. Eftersom grupp 4 var ljus försöksgrupp, vilket innebar att de inte fick tillgång till ljus, ställdes de på ett mörkt ställe. När växterna vattnades så togs mätningar på all växtgrupperna mellan var tredje till femte dag. Undersökningen tog 4 veckor och i andra veckan togs bilder för att kunna visa hur varje växtgrupp såg ut därmed tydliggöra skillnader och likheter mellan grupperna. Under de första tre undersökningar veckor var tillväxten accelererande (ungefär 7,84 cm per vecka) men den sista veckan blev tillväxten avtagande. 7cm per vecka var de genomsnittliga värde för hela gruppen men om vi ser för varje växtgrupp så tillväxte grupp 1. 7,7 cm, grupp 2. 7, cm, grupp 3. 7,87cm och grupp 4. 8,2 cm. Slutsatsen var att det genomsnittligt längden av detta växt är 32cm. Möjligtvis kan det variera mellan 31cm och 33cm beroende på tillgång till ljus samt vatten. Gröna linser behöver inte så mycket vatten. Den behöver i genomsnitt ml vatten för en vecka. Det kan klara att växa i mörker och enligt min undersökning så växte växtgrupp 4 snabbare och även längre än resten av växtgrupper. Min konklusion blev så att linserna inte är helt ljusberoende växt. Man kan säga att det har två egenskaper, den ena är att det växer genom att fotosyntesen ske, det vill säga ljuset som energikälla och det andra är att använda den lagrade energin (stärkelse) som finns i fröet eller hjärtbladen.(svenska växter 1973) 3

4 Bakgrund och Inledning Att leva i en plats omgiven av växter är en av de bästa saker som jag vill ha i mitt vardagsliv. Jag gillar natur och försöker njuta av den på alla tänkbara sätt. När jag började tänka vad mitt projektarbete skulle innehålla så dök en idé upp att jobba inom biologiområdet. Efteråt hade jag inte svårt att välja inriktningen. Jag valde detta projektarbete för att jag är först och främst intresserad av växter. Jag tycker om att ta hand om växter, särskilt krukväxter och det har jag gjort i flera år. Det har varit intresseväckande att se hur snabbt olika växter växer inom en begränsad tid. Detta inspirerade mig att göra någon granskning av växter. Flertalet undersökningar på växter har genomförts som gäller växternas karaktär, det vill säga till exempel hur långa de är, vilket sorts jord som passar till tillväxtprocessen. Mitt projekt ser lite annorlunda ut jämfört med andra undersökningar som har gjort hittills, vilket gör det mer fascinerande att jobba med detta. Projektet handlar om en baljväxt, gröna linser. Den tillhör släktet baljväxter leguminosae. Baljväxter är mycket rika på protein och innehåller även mycket kostfiber, mineral och B-vitamin. Det innehåller också långsamma kolhydrater som hjälper till att hålla blodsockernivån på en jämn nivå. Ur miljösynpunkt är linser mycket värdefulla. De behöver inte konstgödslas. De ordnar sin egen kvävegödsling, tack vare kvävefixerande bakterier i rötterna och tillför dessutom kväve till jorden under växtperioden. De är med andra ord resurssnåla. När man odlar groddar så ökar också halten av C och E vitaminer samt riboflavin kraftig. Linserna är mycket lätta att arbeta med i skolan. Det är en liten växt och odlingen ryms till exempel i en 2ml E-kolv. Linserna har en snabb tillväxt och försöksresultatet syns efter drygt veckor. Syfte och mål Det allra första syfte på detta projekt är att studera tillväxten av baljväxt, gröna linser. Det vill säga att bestämma tillväxthastigheten hos denna växt. Det finns olika saker såsom vatten, ljus, olika jordsorter, som påverkas tillväxten. Naturligtvis kommer jag också att undersöka tillväxthastigheten i förhållande till olika tillgång på vatten och samtidigt ljusintensitet. Påverkan av ljus på tillväxthastigheten studeras genom att ställa växterna på olika platser som får olika tillgång på ljusintensitet. Eftersom det är svårt att säga att alla växter som ställs på samma plats får samma mängd av ljus föreställs att de får ungefär lika stor mängd ljus. Men vilka faktorer är nödvändiga för tillväxten av detta växter? Efter man får svaret på frågan så kan man dra slutsatsen, det vill säga hur många cm den växer under en vecka samt hur lång den bli efter undersökningen genomförts. 4

5 Metod och Materiel För att inleda detta försök behövdes ett visst antal gröna linser, 13 krukor, måttband, ml bägare, en liten kartong, jord, digitalkamera. Groningsförsök För att kunna veta hur snabbt ett frö gror lades hushållspapper i ett glas och blötlades. Sedan lades ett visst antal gröna linser på det fuktade hushållspappret. Hushållspappret blev avtorkat efter 2 dagar och så det blöttes med ungefär ml vatten. Efter drygt 2 dagar hade fröen svällt och färgen hade speciellt på ena sidan ändrats till mörk grön. Alla förändringar, observationer antecknades. Tre dagar efter började fröen gro (stjälkliknande). Förändringar antecknades (hur lång det blev ungefär) Tillväxthastighetsförsök Tre ställen valdes där krukorna skulle ställas. Ett ställe där det fanns bra tillgång till ljus, en mörk samt en plats där växterna fick tillräckligt ljus. Krukorna grupperades i fyra grupper och placerades på tre olika ställen. Grupp 1 vattenförsök, Grupp 2 med tillräcklig belysning, Grupp 3 kontroll, Grupp 4- ljusförsök (mörkt ställe) Jorden fördelades jämt och hälldes i krukor. Jorden vattnades med 2ml, ett frö placerades i varje kruka på samma djup. Mätningen påbörjades så fort hjärtbladet dök upp. Efter tre dagar vattnades Grupp -1 med 2ml, Grupp2-4 vattnade med 7ml vatten. Eftersom växterna inte behövdes vattnas med samma mängd av vatten var tredje dag så halverades mängden till 12,ml för Grupp 1 och 37,ml för Grupp2-4 (för första 2 veckor). Växterna mättes var tredje dag under de första nio försöksdagarna. Sedan gjordes en mätningen per vecka. 37,ml vatten var fortfarande för mycket för grupp 2-4 och vatten volymen halverades ännu en gång till 18,7ml under försöksvecka fyra. Från och med försöks dag 2 minskades vattenmängden som tillfördes till Grupp 4 till 4,68ml och krukorna vattnades en gång per vecka. Försöksdag 2 fotograferades all försöksgrupper. Försöksdag 3 avslutades undersökningen av tillväxthastigheten genom att göra den sista mätningen och observationerna antecknades.

6 Vattenupptagskapacitets försök Det här försöket gick ut på att undersöka och bestämma vattenupptaget. 12g jord vägdes upp och ställdes på ett ställe där det fanns tillräckligt med ljus så att vattnet avdunstar snabbt. Efter dagar blev jorden torr och vägdes igen. Mätningen gjordes och skillnaden före och efter jorden blev torr noterades. Linser odlades och vattnades med 2ml vatten och det skedde var sjunde dag under 2 veckor Efter två veckor togs växten bort och jorden vägdes samt resultatet antecknades. Vatten avdunstningen försök Det här försöket gick ut på att hur mycket vatten som avdunstas från jorden. 12g jord vägdes upp och hälldes i kruka, och fick sedan torka ordentligt i dagar Efter dagar vattnades med 2ml vatten, det skedde var sjunde dag under två veckor. Efter två veckor vägdes jorden. Vikt skillnaden före och efter försöket antecknades. Observation Groningsförsök Linserna hade grön färg innan groningsförsöket påbörjades. Sedan ändrades färgen till mörkgrön speciellt på det ena sidan där linserna började gro. Efter några dagar började en liten vit stjälk växa ut som var ganska hård när man kände med handen. Efter ett par dagar började färgen på stjälken att ändra till ljusgul. Längden av stjälken ökade ganska mycket de tre sista dagarna och därtill även några blad började visa sig lite. Men bladen hade inte grön färg såsom gröna växters färg brukar vara. Tillväxthastighetsförsök Försöksvecka 1: - Den första fasen var liknande som groningsförsöket, det vill säga att bladen hade gul färg samt att stjälken var ljusgul. Under vecka 2 förändrades färgen på stjälken, grupp 1-3, till ljusgrön men stjälkens färg i grupp 4 ändrades inte, det såg fortfarande gulaktig ut. Grupp 1-3, bladen hade vuxit bara på toppen av växten, det vill säga, det fanns inte något blad som började växa ut på sidan av växten. Försöksvecka 2: - Som alla andra grupper har grupp 4 s blad börjat komma ut men de satt ihop, det vill säga de hade inte öppnat sig så mycket dessutom var bladerna gulaktiga och stjälken hade fortfarande vit färg. När det gäller längdskillnader mellan försöksgrupperna så hade grupp 4 växterna snabbare än andra växtgrupper. Försöksvecka 3: - tillväxten verkade pågå ännu mera. Stjälkarna var så tunna att de inte kunde hålla sig raka, istället blev de böjda. Speciellt grupp 4 växternas stjälkar var tunnare samt mjukare än andra gruppens stjälkar. Flera blad kom ut men antalet blad var inte proportionellt med tillväxt hastigheten. Tillväxthastigheten var inte jämt för varje försök vecka Försöksvecka 4: - under denna vecka var tillväxthastigheten lite långsam för grupp 1-3 växter medan grupp fyras tillväxt fortfarande pågick som tidigare. 6

7 Tidsplan Mars/: - Kom på idén att göra någon undersökning om växter April/: - Funderingar över vad man kunde granska om växter Juni/: - område bestämdes Juli-augusti/: - Växtaffär kontaktades och försökte nå botanist på Stockholms universitet, information samlades. Sep 1-27/: - Ägnades åt att skriva projektplan och företaget Hands on Science som arbetar med växter kontaktades. 2 Okt- Okt/: - arbetade med gror försöket kt- 2 Okt/: - Material förberedds 27 Okt/: - Tillväxthastighets försök påbörjades 22 Nov/: - växterna fotograferades 1 Dec/: - Vattenupptag samt avdunstning försök startades 2 Dec/: - Hela försöket avslutades Tabeller Volym av Tid vatten/ml Grupp vecka 1 2 1,2, 3,4 vecka ,3,4 vecka , 2,3,4 2 1 vecka 4 18,7 2,3 4, Tillväxthastighetsförsök Volym/ml: - volym av vatten som vattnades under försöksveckan. Grupp 1 vatten försök grupp Grupp 2 tillväxthastighet försök grupp Grupp 3- kontroll grupp Grupp 4- ljus försök grupp 2. Vattenupptags kapacitet Jord Vikt/gm Innan försök 12 Efter det blev torr Efter försök Jorden vikt före försöket Jordens vikt efter avdunstningen skedde och blev torr Jordens vikt efter försöket genomförts 3, Avdunstningsförsök Jord Vikt/gm Innan försök 12 Efter det blev torr Efter försök 12 7

8 Resultat Grupp 1 Fig.1 Tillväxten i grupp 1, vilket är vatten försöksgrupp. Alla växter fick loka stor mängd av vatten och hade placerats på samma ställe. För varje växt var tillväxten olika vilket syns på graferna. För alla grafer i detta försök grupp, Y-axeln visar ökning av längden (i cm) samt x-axeln visar den tiden som undersökningen genomfört. Och tiden är uppdelat i veckor, 1-4. Planta 1 Planta Planta 3 Planta Planta Planta

9 Grupp 2 Fig.2 Denna grupp är tillväxthastighetförsöksgrupp. All växter hade fått samma mängd av vatten samt placerats på samma ställe, det vill säga att de fick nästan samma mängd ljus. Trots detta fanns fortfarande tillväxtskillnader mellan varje växt. För alla grafer i denna grupp representerar y-axeln växternas längd (i cm) och x-axeln beskrevs undersöknings tid. Planta 1 Planta Planta 3 Planta Planta Planta

10 Planta 7 Planta Grupp 3 Fig.3 Denna grupp var kontroll grupp. För att kontrollera undersökningen behövdes en kontrollgrupp, vilket hjälper att kunna undvika från att göra fel och för att kunna komma fram till exakta resultat. Mängden av vatten som vattnades var lika mycket som grupp 2 fastän de hade placerats på ett annat ställe där det fanns tillgång med ljus. Jämfört med grupp 2 så fick grupp 3 mindre mängd av ljus. Y-axeln i denna grupp beskriver växternas längd samt x-axeln beskriver undersökning tiden. Planta 1 Planta vecka 1 vecka 2 v ecka 3 vecka 4 Planta 3 Planta Grupp 4 Fig.4 Detta är en grafisk beskrivning av växternas tillväxt. Denna grupp användes för att undersöka påverkan av ljus. Därför placerades de på ett mörkt ställe. Den snabba tillväxten gjorde att grafen såg annorlunda ut jämfört med andra gruppernas grafer. Såsom andra gruppers grafer beskriver y-axeln växtens längd samt x-axeln var undersökningen tiden.

11 Planta 1 Planta Planta 3 Planta Genomsnittliga tillväxten av varje grupp (1-4) växter Fig. Dessa grafer visar den genomsnittliga tillväxten hos varje växtgrupp. Grupp 1 växter i denna serie representerar hela fig.1 grafer, och samma för respektive grafer också. Dessa grafer gjordes för att kunna jämföra skillnaden på tillväxten mellan försöksgrupper. Anledningen till skillnader inträffade var de villkor som hade påverkat växterna på olika sätt. Detta förklaras ordentligt i slutsatsen och diskussion. Grupp 1 plantar Grupp 2 plantar

12 Grupp 3 plantar Grupp 4 plantar vecka 1 vecka 2 vecka 3 vekca Slutsats/Diskussion Under detta projekt kan man lära sig och få nog information om gröna linser, från groningssteget till växten växer och bli stort. Som man förstå från namnet så har linserna gröna färger och de är ungefär 3mm breda. Det som skedde i första steget av groningsförsöket var att fröerna började svälla, det vill säga att volymen ökade vilket innebär att en del av vatten som fanns i närheten togs upp. Ju mer de tog upp desto mer svällde de upp(raven.e 1987). Linserna är två hjärtbladiga växter. Fröet är en sort av lagrad näring. Det finns olika faktorer som påverkar fröet så att det ska börja gro. Det kan vara både yttre och inre faktorer. Bland de yttre faktorerna så är vatten, syre och temperaturen de viktigaste. Fröerna är helt torra, vanligtvist innehåller till 2 procent av vatten av dess totala vikt. Alltså det är inte möjligt att groningsprocessen påbörjas förrän fröet tagit upp eller absorberats den mängd av vatten som behöves för metaboliska aktiviteter. När fröet sugit upp vattnet sväller det och betydlig påtryckning uppstår inuti. Först spricker embryot på den ena sidan, dvs. just den platsen som de första embryots rötter börjar växa ut. Under de fem groningsförsöksdagar så blev embryot på ett ställe mörkt och dem här embryo rötter. De var ganska hårda samt korta. Det är på grund av att de består av rotämne, stamämne samt växtens första blad, hjärtbladen. När fröet börjar gro, det första som dyker upp är embryot rot. Det hjälper utvecklingen av växterna genom att fungera som stöd in i jorden vilket gör att embryot absorberar vatten på lättare sätt. Den näring, som grodden behöver för sin tidigaste utveckling, finns då i hjärtbladen. När fröet gror utvecklas grodden till den nya plantan, som består av de tre grundorganen rot, stam och blad. Ibland så är det att groddarna kräver ljus för denna process men inte när det gäller linserna. Det var därför det inte behövdes jord som innehåller viss näringsämne utan bara vatten tillgång krävdes för att groendet skulle kunna pågå. Som sagt var temperaturen också bland de yttre faktorer som behövs för groendet. För både gronings och tillväxthastighetsförsöket antogs att temperaturen var optimal, vilket 12

13 innebär att temperaturen låg mellan 2-3 grader. Om temperaturen hade varit minimum (- grader) eller maximum (4-48 grader) skulle embryot ha dött. Egentligen gäller detta bara för linserna och för vissa embryon. Förmodligen finns det embryon som klarar sig under minimum eller maximum temperatur. Bild.1 Här ser vi hur ett groende linsernas frö såg ut under undersökning processen. I allmänt tog groendet av embryot 7dagar. Andra steget efter embryot hade grott var att stamämnet samt växtens hjärtblad började dyka upp. Under första försöksveckan hade hjärtbladen samt stjälken vit färg. Det var för att i fröet fanns tillräckligt näringsämne, olika byggstenar som var väldigt viktigt för utvecklingen av linsernas fröer samt vatten. I de byggstenar fanns bland annat fundamentala byggstenar som var nödvändiga för fotosyntesen. De här byggstenarna används inte förrän vid en viss tid, det vill säga att tills det näringsämne som fanns i embryot används klart. Eftersom det inte fanns något näringskälla så sätter de igång med fotosyntesprocessen. Försök vecka 1 var en sorts av förändringsstadium, från embryo till en ung växt. I denna vecka dök det upp några hjärtblad och de unga skotten hade växt. Se bild.2 Under de fyra försöksveckorna hade de försöksgrupperna vuxit olika men det menas att det fanns skillnad på tillväxthastigheten mellan dem, särskilt mellan grupp 4 och resten av grupperna. Grupp 1 växter hade fått ett konstant vatten mängd (2ml) hela tiden men deras genomsnittliga tillväxt har inte så stor skillnad med resten av grupper. Till exempel den genomsnittliga tillväxthastigheten av grupp 1 från den första till andra vecka blev 6,cm, från andra till tredje 12,cm, från tredje till den vecka fyra 8,cm. Om vi jämför de här siffrorna med grupp 2 och 3 så är det den skillnaden på genomsnittliga längden 1-1,cm. Fastän den genomsnittliga längden av grupp 4 växter blev ungefär i vecka 1, 7cm, vecka 2, 11cm, vecka 3, 22cm och vecka 4, 34,cm. Det vill säga att denna gruppens tillväxthastighet var 2 till 2,cm mer än den andra grupper. Från detta kan man dra slutsatsen att olika vattenmängd inte spelade stor roll för tillväxten. Förklaringen till detta är att eftersom växternas blad var små (bara 3mm bred), stjälken var tunn samt antalet blad inte så många evaporerade inte så mycket vatten från växterna genom de små porerna i cellväggen som finns på stjälken samt bladen. Om en växt har bredare blad och tjockare stammar behöver den en viss mängd av vatten, ju mera det finns stora ytor desto mer finns det möjligheter för att evaporationen sker (mycket vatten evaporerar). Vattnet hjälper till också att växten ska kunna stå rakt som stadga. Eftersom linsernas stam var väldigt tunn kunde de inte stå upprätt efter försöksvecka 2 fastän i försöksvecka 1 kunde de hålla sig rakt eftersom de var korta, ungefär 4cm långa. Se bild.3 Bild 2. Så här såg de ut när hjärtbladen börjades dyka upp. De var ungefär 1cm långa. 13

14 Bild 3. De här linserna är ungefär 4cm långa och växte under dagar. Grupp fyra var en speciell grupp. Under hela undersökningen tid placerade de i mörk. Det innebär att de inte fick ljus och på grund av detta hade stjälken samt de bladen fortfarande vit färg. Eftersom de inte fick ljusstrålningar skedde inte fotosyntes processen vilket betyder att det inte fanns klorofyll som ger de grönfärg. Även om det inte skedde fotosyntes Och samtidigt behövdes inte så mycket vatten för att som sagt stjälken var väldigt tunn och det hade inte så mycket blad, bara på toppen och det var ungefär 2mm bred vilket betyder att evaporation av vatten inte var märkbar. Och de kunde klara sig med en liten mängd av vattentillgång. Se bild.4 processen så stannade inte tillväxten. Det blev tvärt om, att tillväxten var snabbare än andra växtgrupper. Men antal blad var väldigt lite och de fanns på toppen av växten. Tillväxten av stjälken var inte proportionellt men antal blad. Det betyder att växten var jämt uti efter ljus så att fotosyntesen sker och för att kunna få energi för tillväxten. Men växten var fortfarande i den första fasen, det vill säga att växtens energikälla var bara den lagrad stärkelse som finns i fröet. För att fotosyntesen ska kunna ske behöver lite energi (den lagrad näringsämne som finns fröet). Eftersom det inte skedde fotosyntesen i dessa växter så kan växterna använda den energin för tillväxten istället. ett växt. Enligt resultatet så är växtens längd ungefär 31cm och det tar fyra veckor från embryofasen tills det blir ett växt. Tillväxthastigheten för denne växt var ungefär 6,cm per vecka. Växten kräver inte så mycket vatten, bara 12,ml per vecka per en växt. Växten kan klara sig i mörkt ställe fastän möjligheten att ge ett frö är väldigt lite. Det betyder att tillväxten avstannar på grund av att den lagrat näringsämne tar slut efter ett tag och eftersom det inte finns tillgång med ljus (energi källa) så kan de inte växa längre, tillväxten avstannar. Utvärdering av arbetet Bild 4. Här ser vi hur stjälken ser ut. Det är vit och väldigt tunn dessutom har de gulaktiga blad som finns bara på toppen av växten. Efter vatten upptagsförsöket blev resultatet att 4ml vatten var borta från jorden. Men för att kunna veta hur mycket vatten som växten tog och hur mycket vatten som avdunstades gjordes avdunstningsförsöket. Enligt detta försök räcker 2ml vatten för två veckor, dvs. 12,ml vatten per vecka för Under hela processen av detta projekt lärde jag mig först och främst att kunna jobba självständig, vara ansvarig samt att lära mig själv. Det har varit jätte intressant att jobba med dessa växter. Dels var det för att linserna växer väldig snabbare än andra växter som jag hade tagit hand om. Jag brukade vara väldigt imponerad jag såg de växa till exempel 2cm per dag. Innan jag började projektet så visste jag bara hur man ska tillaga gröna linser men efter detta försök så 14

15 lärde jag mig hur växten ser ut, vad det behöver för tillväxten, hur långt det är samt tillväxthastigheten. Om jag hade gjort vattenupptag och avdunstningsförsöket innan jag började tillväxthastighetsförsök så skulle jag ha vattnat den exakta mängden av vatten som behövdes och så att det inte påverkar på tillväxten. För att för mycket vatten är inte bra för tillväxten. Källförteckningar Raven Evert Eichhorn, Biology of plants, Fifth edition, sidan 44, och The Angiosperm plant body: Structure and Development. Svenska växter (Fanerogamer), 1973.

16 Källförteckningar Raven Evert Eichhorn, Biology of plants, Fifth edition, sidan 44, och The Angiosperm plant body: Structure and Development. 16

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Vad gör växten med vattnet?

Vad gör växten med vattnet? Innehåll ver.2 Vad gör växten med vattnet? Du har säkert undrat över varför dina växter behöver så mycket vatten. Det är inte mera märkligt än att du själv behöver 1-3 liter vatten om dagen. Du får det

Läs mer

SYFTET MED MIN UNDERSÖKNING

SYFTET MED MIN UNDERSÖKNING SYFTET MED MIN UNDERSÖKNING Det jag vill få fram med min undersökning är hur jag kan få greenfröet att gro snabbast och till lägsta pris. I mitt fall har jag använt mig av Penn-A1. Jag begränsade antalet

Läs mer

5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris).

5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris). 5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris). Olof Hellgren och Hans Larsson Introduktion I flera försök har påvisats att pelleterade fröer haft fördröjd

Läs mer

Medelhavet. flyttar norrut

Medelhavet. flyttar norrut John och Kerstin Rogers räknar med att de har en av Sveriges sydligaste palmodlingar. Samtidigt är den nog också en av Europas nordligaste palmodlingar. Medelhavet Text: Carro Wendt Foto: Pernilla Wästberg

Läs mer

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv. Ekoflaskan Ekoflaskan är som ett jordklot i miniatyr där glaset och gaserna inuti är atmosfären. Den är en utmärkt modell när man vill arbeta med frågor och observationer om hur livet på jorden fungerar.

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Gör så här: Lägg några potatisar av samma sort att gro på olika ställen i skolan. En del placeras på en ljus plats, medan andra läggs i mörker.

Gör så här: Lägg några potatisar av samma sort att gro på olika ställen i skolan. En del placeras på en ljus plats, medan andra läggs i mörker. GRONINGSFÖRSÖK Innan det är dags att sätta potatis bör man låta dem förgro. Vilken påverkan har ljus och temperatur på groningen? Gror olika sorter olika snabbt? potatis av olika sorter mörk plats ljus

Läs mer

Wändels perennodlare

Wändels perennodlare Wändels perennodlare Artikeln införd i Din Trädgård nummer 11-2002 Den här PDF-filen ligger som en bilaga på webbplatsen http://www.monarda.se - gå dit>>> Lars Forslin Observera att texten ligger som bild.

Läs mer

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Mariuana: Odling i garderoben...

Mariuana: Odling i garderoben... Mariuana: Odling i garderoben... OBS! Det är olagligt att Odla Cannabis i Sverige. Majja Gräsnäsa This book is for sale at http://leanpub.com/mariuanaodlingigarderoben This version was published on 2015-04-05

Läs mer

Temperaturtest på vårtäckningsdukar

Temperaturtest på vårtäckningsdukar 1 Temperaturtest på vårtäckningsdukar INLEDNING Inom diverse grönsaksodlingar har man under en längre tid använt sig av växthus eller s.k. groningsdukar för att skapa de bästa förutsättningar för olika

Läs mer

Älskade Pelargoner...

Älskade Pelargoner... Stjärnpelargon Bladen spetsigt flikiga, liknar lönnblad. Blommorna är stjärnformiga, lite spretiga. Även dubbla sorter finns, de är charmigt rufsiga. blomjord. Plocka bort vissna blommor och blad efter

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda.

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda. Syfte: Skapa förståelse för odlingens grundprinciper och ge en känsla av att kunna bidra till en hållbar utveckling genom egna handlingar, samt väcka ett intresse för odling hos barnen Mål: Att jämföra

Läs mer

Behöver du extra säkerhet? Hydroseeding ger dig både hängslen och livrem

Behöver du extra säkerhet? Hydroseeding ger dig både hängslen och livrem Hydroseeding Behöver du extra säkerhet? Hydroseeding ger dig både hängslen och livrem Är Hydroseeding (sprutsådd) bästa sättet att skapa bra möjligheter för den nya plantan och samtidigt skydda mot erosion

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Claudia Girnth-Diamba

Claudia Girnth-Diamba 1346 Claudia Girnth-Diamba Solrød Gymnasium, Solrød Center 2, DK 2680 Solrød Strand, Danmark Koka gröna grönsaker i saltat vatten och vid olika ph Vill du att dina grönsaker skall bli bruna när de kokas?

Läs mer

Modellfoto utanför studion

Modellfoto utanför studion Modellfoto utanför studion Tre grunder för rätt exponering I det här dokumentet går jag igenom de tre byggstenarna för rätt exponering - bländare, slutartid och ISO. Glöm inte att prova med din kamera

Läs mer

Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05

Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05 Svampproblematik i integrerat växtskydd Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05 Svampgissel i gurka och tomat Gråmögel tomat och gurka Mjöldagg gurka och

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

E-mail Apache Patio Hot Peppers 69:-

E-mail Apache Patio Hot Peppers  69:- Du kan redan nu förhandsbeställa våra ekologiskt odlade plantor. Uppdragna från ekofrö i det natursköna Karlskoga, Värmland. Tillgången är starkt begränsad. Plantorna skickas per post så snart frostrisken

Läs mer

Tittar man på bladen hos en ampelfackla (Aeschynanthus) ser man att de är tjocka

Tittar man på bladen hos en ampelfackla (Aeschynanthus) ser man att de är tjocka Gloxiniaväxter Saintpaulian med sina violformade, färgglada blommor och sidenmjuka blad är en av våra mest älskade krukväxter. Den hör till familjen gloxiniaväxter som hyser en mängd intressanta och lättodlade

Läs mer

Bevattning. Inget liv utan vatten. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning

Bevattning. Inget liv utan vatten. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning Faktablad Integrerat Växtskydd Bevattning Inget liv utan vatten Foto: Agnar Kvalbein Sammanfattning Plantans vattenförbrukning regleras av det vatten som avdunstar genom porerna på bladens ovansida. Minskad

Läs mer

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot Detta dokument behandlar vilka medicinalväxter som finns att tillgå i Sverige. Kom ihåg att dessa växter ibland kan förväxlas med giftiga släktingar, så var försiktig. Likaså är de inte lika effektiva

Läs mer

Manual. Eco Grow PMF-M30

Manual. Eco Grow PMF-M30 Manual Eco Grow PMF-M30 Innehåll Garantivillkor s. 3 Avsedd användning s. 4 Produktinfo s. 5 Ingående delar s. 6 Montering s. 7 Installation s. 8 Timer s. 9-10 Odling i jord s. 11 Vattenodling s. 12-17

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Baljväxter. Divya Jagasia kostvetare och ordförande av Baljväxtakademin 2 september Ekocentrum Göteborg

Baljväxter. Divya Jagasia kostvetare och ordförande av Baljväxtakademin 2 september Ekocentrum Göteborg Baljväxter Divya Jagasia kostvetare och ordförande av Baljväxtakademin 2 september Ekocentrum Göteborg Divya Jagasia Från Indien och uppväxt i USA Baljväxter stor del av kosten i Indien Vegetarian i 18

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

4.2 Vad är träd bra för?

4.2 Vad är träd bra för? AGROFORESTRY 4.2 Vad är träd bra för? Dela upp eleverna i grupper och tilldela varje grupp varsin del av trädet som de får tillverka förslagsvis i papper eller kartong. Dela upp trädet i delarna; stammen,

Läs mer

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se Gott med BÖNOR BÖNOR & LINSER Bönor och linser är lätta att använda och passar bra i både kalla och varma rätter. Snabbt kan du göra en härlig bönsallad, en het salsa eller piffa upp grytan lite extra

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

VITT BRÖD MED FULLKORNSPRESTANDA!

VITT BRÖD MED FULLKORNSPRESTANDA! VITT BRÖD MED FULLKORNSPRESTANDA! The Green Bakery AB, 2007 Vad är Växtkraft? Växtkraft är ett mjöl som baseras på ett urval av biologiskt odlade spannmål av högsta kvalitet Avgörande för urvalet är näringsinnehållet

Läs mer

Skäm bort dig själv och din trädgård

Skäm bort dig själv och din trädgård SE Universal stabiliserar infarten och motverkar hjulspår PlantProtect skyddar mot lätt vårfrost, insekter och kraftigt solljus Universal håller kvar jorden inuti och minimerar ogräset AquaSorb bekväm

Läs mer

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

RÖRELSE. - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. RÖRELSE Inledning När vi går, springer, cyklar etc. förflyttar vi oss en viss sträcka på en viss tid. Ibland, speciellt när vi har bråttom, tänker vi på hur fort det går. I det här experimentet undersöker

Läs mer

Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter

Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter När man byter eller köper nya växter får man tyvärr ibland även ohyra på köpet. Här visas hur några typiska angrepp ser ut. Trips Trips är en rätt vanlig skadeinsekt

Läs mer

Draken Bertas Experiment. ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012

Draken Bertas Experiment. ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012 Draken Bertas Experiment ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012 Vi har i vårt arbete med experiment i förskolan tagit avstamp i Läroplan för förskolan (Lpfö 98), som i den reviderade upplagan 2010 på

Läs mer

ERBJUDANDE! I Augusti månad har du möjlighet att köpa dessa produkter till 20 % rabatt!

ERBJUDANDE! I Augusti månad har du möjlighet att köpa dessa produkter till 20 % rabatt! ERBJUDANDE! I Augusti månad har du möjlighet att köpa dessa produkter till 20 % rabatt! Art. 103/104 All Purpose Cream normal/torr hud Verkar mjukgörande, binder fuktigheten ihuden och stärker vävnaden.

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

INNEHÅLL GRUNDAREN 3 VÅR RESA 4 ODLING 5 PRODUKTER 6 PÅ TALLRIKEN 7 KONTAKT 8

INNEHÅLL GRUNDAREN 3 VÅR RESA 4 ODLING 5 PRODUKTER 6 PÅ TALLRIKEN 7 KONTAKT 8 SILMUSALAATTI STORY INNEHÅLL GRUNDAREN 3 VÅR RESA 4 ODLING 5 PRODUKTER 6 PÅ TALLRIKEN 7 KONTAKT 8 GRUNDAREN FÄRSK. GOD. EKO. JAG VILLE GÖRA VÄRLDENS BÄSTA SALLAD - EN SMAKRIK SALLAD. Som 7-årig pojke intervjuades

Läs mer

Växthus spinnkvalster Angriper de flesta växtslag. Trivs bäst i varmt och torrt klimat. Övervintrar som befruktade dvalhonor, ändrar färg blir

Växthus spinnkvalster Angriper de flesta växtslag. Trivs bäst i varmt och torrt klimat. Övervintrar som befruktade dvalhonor, ändrar färg blir Växthus spinnkvalster Angriper de flesta växtslag. Trivs bäst i varmt och torrt klimat. Övervintrar som befruktade dvalhonor, ändrar färg blir rödaktig. Nyttodjur Phytoseiulus persimilis Lever endast av

Läs mer

Undervisningen i ämnet biologi naturbruk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet biologi naturbruk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: BIOLOGI NATURBRUK Ämnet biologi naturbruk behandlar den biologi som har betydelse för arbete med växter och djur inom naturbruk. I ämnet ingår naturbrukets påverkan på ekosystemen. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Veckans middagsrecept!

Veckans middagsrecept! Vi levererar din nya livsstil. VECKA 19 Veckans middagsrecept! Här kommer veckans recept, omsorgsfullt sammansatta av vår kock Karin Andersson och näringsberäknade av vår dietist Sierra de Goldsmith. Smaklig

Läs mer

Att ta belägg / pressa växter

Att ta belägg / pressa växter Att ta belägg / pressa växter Lätt att göra rätt, svårare att göra p erfekt Torbjörn Tyler, museiintendent Varför? För att visa för eftervärden vilken växt/art du studerat För att eftervärden skall kunna

Läs mer

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015.

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015. Växjö 2015-05-05 Mikael Frisk Till Banchefer, Klubbar, GDF ordf. I distriktet Småland Gotland Värmland - Örebro Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015. När jag skriver

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten

Läs mer

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper

Läs mer

Vad är jord och vad är substrat?

Vad är jord och vad är substrat? Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går

Läs mer

Konsultarbete, Hitta maximal volym fo r en la da

Konsultarbete, Hitta maximal volym fo r en la da Konsultarbete, Hitta maximal volym fo r en la da Uppgift 2. Maximal låda. I de fyra hörnen på en rektangulär pappskiva klipper man bort lika stora kvadrater. Flikarna viks sedan upp så att vi får en öppen

Läs mer

Diabetes och fotvård

Diabetes och fotvård DIABETES OCH FÖTTER Diabetes och fotvård Att leva med diabetes gör att det blir ännu viktigare att ta hand om sin personliga hälsa. Det gäller även vården av fötterna. Personer som har diabetes drabbas

Läs mer

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER LÄRARHANDLEDNING Papper Hej! Vi inom Papperskretsen brinner för pappersanvändning och återvinning. I Sverige lämnar vi tillsammans in över 90 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamblad

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Arbuskulär mykorrhiza och saltstress Natriumklorids inverkan på symbiosen mellan Rhizophagus intraradices isolat BEG 141 och Medicago truncatula.

Arbuskulär mykorrhiza och saltstress Natriumklorids inverkan på symbiosen mellan Rhizophagus intraradices isolat BEG 141 och Medicago truncatula. EN BIOLOGISK STUDIE VID POLHEMSGYMNASIET, GÖTEBORG I SAMARBETE MED GÖTEBORGS UNIVERSITET Arbuskulär mykorrhiza och saltstress Natriumklorids inverkan på symbiosen mellan Rhizophagus intraradices isolat

Läs mer

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Det här är 500 gram frukt och grönsaker till frukt och grönsaker hör: frukt, bär, torkad frukt och juice grönsaker och rotfrukter, men inte potatis torkade

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Konsten att öka skörden med gas. Konsten att öka skörden med gas.

Konsten att öka skörden med gas. Konsten att öka skörden med gas. Konsten att öka skörden med gas Konsten att öka skörden med gas. 2 Håndbog om beskyttelsesgas Prata med dina växter, eller tillsätt koldioxid. Det gamla talesättet, att man ska prata med sina växter, gäller

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Solar cells 2.0 Inledning Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Figure 2.1 Utrustning som används i experiment E2. Utrustningslista (se Fig. 2.1): A, B: Två solceller C: Svart plastlåda

Läs mer

230 215 200 185 170 ionic + - ionic titanium. pro 230 steam

230 215 200 185 170 ionic + - ionic titanium. pro 230 steam 1 8 1 9 3 2 230 215 200 185 170 ionic + - 5 4 6 7 pro 230 steam ionic titanium 2 SVENSKA Plattång i pro 230 steam BaByliss plattång i pro 230 steam är en plattång med ånga som har en mycket hög temperatur.

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Hälsa alla välkomna. Då startar vi.

Hälsa alla välkomna. Då startar vi. Hudvårdstimme Hudvårdstimme Hälsa alla välkomna Hej och välkomna, presentera dig själv och säg att ni idag bjuder på en örtdryck med koncentrat från kinesiskt grönt te samt örter. Den innehåller mycket

Läs mer

Grundskolan vecka 2-3

Grundskolan vecka 2-3 Grundskolan vecka 2-3 V. 2 9-13/1 Studiedag V. 3 16-20/1 Kycklingpyttipanna m currydressing Köttbullar m pasta. Blodpudding o potatisbullar m lingon, bönsallad o nypondryck. Fiskarens fiskgratäng m potatis

Läs mer

Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent

Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent Växjö 2013-06-28 Mikael Frisk Till alla klubbar/banchefer/greenkeepers I Distriktet Småland Blekinge Värmland Örebro samt Delar av Dalarna Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent Tänk vad tiden går fort. För

Läs mer

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus 1. Hur är vår planet beroende av ljus? 2. Vad är ljus? 3. Vad är elektromagnetisk energi? 4. Vad kallas de partiklar som energin består av? 5. Hur snabbt är ljusets

Läs mer

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Observera att det är en annan art, Aphanomyces cochlioides, som orsakar rotbrand i sockerbetor! Ärtrotröta

Läs mer

Instuderingsfrågor extra allt

Instuderingsfrågor extra allt Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken

Läs mer

Bokning: tfn: 08-16 70 30 epost: naturenshus@vetenskapenshus.se

Bokning: tfn: 08-16 70 30 epost: naturenshus@vetenskapenshus.se Innehåll Kemi Våtmarkens kemi (åk 8-gymn) Zoologi Under ytan (åk F-3 grsk) Botanik Titta det gror (åk F-3gr) En ek, en bok, en björk (åk F-3 grsk) Tropisk hetta (åk F-6 grsk) Växtdetektiven (åk 1-5 grsk)

Läs mer

Biokol i urbana vegetationsbäddar

Biokol i urbana vegetationsbäddar Biokol i urbana vegetationsbäddar Ann-Mari Fransson Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Planteringar som anlagts eller renoverats med biokol Herrhagsvägen Sthlm, biokol i växtbädd för träd

Läs mer

Lagring av äppel ur sortförsöken 2014-2015

Lagring av äppel ur sortförsöken 2014-2015 Lagringsförsök äppel IP försök pernilla.gabrielsson@landsbygd.ax Lagring av äppel ur sortförsöken 2014-2015 I samband med skörd sattes äpplena i skördekyl, efter sortering (senast 31.10) in i vanligt kyllager.

Läs mer

Laborationskurs i FYSIK A

Laborationskurs i FYSIK A Laborationskurs i FYSIK A Labbkursen i fysik består av 6 laborationer. Vid varje labbtillfälle (3 stycken) utförs 2 laborationer. Till varje laboration finns förberedande uppgifter. Dessa skall lämnas

Läs mer

Växtpärm Magnolior. Sida 1 av 10

Växtpärm Magnolior. Sida 1 av 10 Sida 1 av 10 Växtpärm Magnolior Här har jag samlat mina favoriter bland den växtgruppen Magnolior. Det är sorter som är beprövade och som håller ett väldigt högt prydnadsvärde. Jag älskar Magnolior! Priser

Läs mer

En förening för dig som älskar trädgården och som gärna vill lära dig mer

En förening för dig som älskar trädgården och som gärna vill lära dig mer www.tradgardsamatorerna.nu En förening för dig som älskar trädgården och som gärna vill lära dig mer Sällskapet TrädgårdsAmatörerna Historia Sällskapet TrädgårdsAmatörerna (STA) bildades i Stockholm 1938.

Läs mer

ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk

ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk Åldersbestämning av fisk Fiskar är växelvarma djur och de växer i längd under hela sitt liv. Tillväxten följer årstidsväxlingarna. Under sommaren är tillväxten snabb och det

Läs mer

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov 1. Förändringar i atmosfärens sammansättning: hur och varför skiljer sig situationen i Europa

Läs mer

Utvinning av THC från Fiberhampa

Utvinning av THC från Fiberhampa Utvinning av THC från Fiberhampa Intern rapport droganalysenheten, 2006:1 MariAnne von Wachenfelt Lena Johansson INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING... 1 2 BAKGRUND... 1 2.1 Lagstiftningen... 1 2.2 Vanliga uppfattningar

Läs mer

FÄRG FÖR DITT VÄLBEFINNANDE

FÄRG FÖR DITT VÄLBEFINNANDE FÄRG FÖR DITT VÄLBEFINNANDE FÄRG FÖR DITT VÄLBEFINNANDE PRESENTATIONSÖVERSIKT Carl Rehnborg och berättelsen om NUTRIWAY Utmaningar gällande sund kost Färga din kost Sund kost. Sund livsstil. Dela välbefinnandet

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer