Skånevård Sund BARNHÄLSOVÅRDSBLADET SKÅNE NR Kunskapscentrum för barnhälsovård. Hej!

Transkript

1 Skånevård Sund Kunskapscentrum för barnhälsovård BARNHÄLSOVÅRDSBLADET SKÅNE NR Hej! Det är stora saker på gång vad gäller barns hälsa och barnhälsovård! Bild: Colourbox En aktuell och mycket intressant rapport finns tillgänglig för alla som vill veta mer om hur små barns livsvillkor och hälsa ser ut i Skåne. Rapporten Barn och föräldrar i Skåne 2014 har tagits fram i samarbete mellan Kunskapscentrum för barnhälsovård och Enheten för folkhälsa och social hållbarhet och har fått stort medialt genomslag. Framförallt togs frågan om de många barn som upplevt våld i hemmet upp, men även frågor om magont hos fyraåringar kopplat till ekonomisk utsatthet och utmattning hos föräldrar diskuterades. För oss i hälso- och sjukvården är det intressant att många föräldrar låter bli att söka läkarvård för sina barn bland annat på grund av långa väntetider och att man inte kommer fram per telefon. En glädjande uppgift var att merparten av föräldrar läser böcker för sina små barn, även de allra minsta. Vi vet att detta stimulerar språkutveckling och gynnar samspelet mellan barn och föräldrar. Dessutom är det roligt! Rapporten lyfter fram aktuell information om hur barn har det och det är vår förhoppning att den ska läsas och användas av politiker och tjänstemän i hälso- och sjukvården och kommuner liksom av alla som möter barnfamiljer inom olika fält och så familjerna själva förstås! Till familjerna vill vi rikta ett stort tack för att man fyllde i alla frågor! Nästa stora nyhet är att det nya nationella barnhälsoprogrammet har publicerats på Rikshandboken för barnhälsovård. Som de flesta känner till betonar Socialstyrelsens Vägledning för barnhälsovård det förebyggande och hälsofrämjande innehållet liksom teamarbete. Det märks i programmet! Ett brett erbjudande till alla barn och föräldrar och ökade insatser till alla vid behov. Teambesök med sjuksköterska och läkare vid fyra veckors ålder och vid tre år blir nya hållpunkter att utveckla till bra tillfällen att jobba hälsofrämjande. Bred syn på hälsa och psykosociala faktorers betydelse som bas för samverkan med MBHVpsykologerna. Under 2015 kommer Kunskapscentrum för barnhälsovård att erbjuda intressant och förberedande fortbildning för alla som arbetar inom barnhälsovården för att vi ska vara redo att jobba helt enligt det nya programmet med stöd i ackrediteringen för Trevlig läsning! Marie KöhlerLänkar Rapport Barn och föräldrar i Skåne 2014 Rikshandboken för barnhälsovård Barnhälsovårdens nationella program Socialstyrelsen Vägledning för barnhälsovården

2 Barns Behov i Centrum (BBiC)-hälsoundersökningar Det är väl känt att barn och unga som är föremål för samhällets ingripande har en sämre fysisk och psykisk hälsa i jämförelse med andra barn. Dessa barn har under socialtjänstens utredning rätt till en hälsoundersökning enligt BBiC, ett metodstöd som syftar till att stärka barns ställning i socialtjänstens arbete. För dessa barn kan kvalitetssäkrade hälsoundersökningar utförda av läkare göra stor skillnad. Mellan barn utreds av socialtjänsten inom Region Skåne årligen. Antalet hälsoundersökningar enligt BBiC är mycket lågt, de senaste tre åren mellan 80 och 150 per år. Kvalitén på dessa undersökningar varierar mycket, enligt socialtjänsten. Socialtjänsten har svårt att få tider för en hälsoundersökning. Sjukvården har svårt att avsätta tid och har många gånger inte tillräckligt underlag eller kunskap för att genomföra en hälsoundersökning. Det finns en otydlighet i vad respektive organisation kan förvänta sig av varandra. För att förbättra situationen beslutade Hälso- och sjukvårdsnämnden : Att avsätta extra medel till de verksamheter som gör undersökningarna Att avsätta medel till Kunskapscentrum för barnhälsovård för att arbeta med utbildning och kunskapsstöd till berörda verksamheter Vår planering för hösten: Kartläggning av antal undersökningar i regionen samt hur många barn som är föremål för utredning inom socialtjänsten. Vi kommer via de läkarundersökningar som är gjorda se på styrkor och svagheter. Vi på Kunskapscentrum för barnhälsovård kommer att arbeta tillsammans med Kommunförbundet bland annat med en gemensam utbildning/information till chefer inom såväl socialtjänst som sjukvård. Vi har också intentioner att utse något pilotområde för utbildning och gemensamma träffar mellan utredande socialsekreterare och läkare som genomför hälsoundersökningarna. Kontakta gärna oss vid frågor eller funderingar! Nora.kathy@skane.se Elisabeth.cedervall@skane.se Bild: Colourbox

3 Främja hälsosamma levnadsvanor nystartat projekt! Kunskapscentrum för barnhälsovård har i dagarna startat upp ett samverkansprojekt i Örkelljunga och Bromölla kommun. Syftet med projektet är att implementera Grunda Sunda Vanor det vill säga främja hälsosamma levnadsvanor i samverkan med andra verksamheter som möter förskolebarn. Medarbetare inom barnhälsovården, elevhälsan, mödrahälsovården, dietister samt kommunernas kostenheter deltar i gemensamma fortbildningar med fokus på levnadsvanor och övervikt. BHVsjuksköterskorna deltar i fortbildning i vägledande familjesamtal vid identifierad övervikt när barnet är 4 år samt har återkommande klinisk handledning. Förskole- och fritidspersonal medverkar i fortbildning om förskolans betydelse av att Främja hälsosamma levnadsvanor och förskolan som hälsofrämjande arena samt Vad är övervikt/vad är fetma hos förskolebarn? Projektet kommer att pågå under hela 2015 och vi hoppas att det kan ligga till grund för liknande insatser i fler kommuner. Mer information presenteras i framtida barnhälsovårdsblad. Från Kunskapscentrum för barnhälsovårds sida är det Jet Derwig och undertecknad som arbetar med projektet. Ta gärna kontakt med oss om ni har frågor eller funderingar om hur man kan arbeta med frågan i andra kommuner! mariette.derwig@skane.se linda.m.hakansson@skane.se /Linda Håkansson NYTT från projekt Våld i nära relationer med barn i fokus Vi har börjat med de planerade pilotstudierna på såväl BVC som BMM och engagemanget och intresset hos de medverkande är stort. Vi hoppas att vi tillsammans ska kunna finna bra sätt för vårdpersonalen att i högre grad upptäcka förekomst av våld i nära relationer. Allt i syfte att hjälpa dessa familjer och då i synnerhet barnen. Uppgiften för deltagarna i pilotstudien är att våga se, våga fråga och våga agera. Målet är att hitta ett arbetssätt där alla familjer som kommer i kontakt med mottagningarna någon gång tillfrågas om förekomst av våld. Det är en utmaning att hitta rätt tillfälle. Hänsyn måste tas till att partner och äldre barn ofta är med det kan då vara olämpligt att fråga. Det är viktigt att såväl män som kvinnor tillfrågas och att frågan ställs på ett sätt som ger möjlighet till uppriktiga svar. Har du tankar kring ett bra sätt att ställa frågan kring våld så att ärliga svar verkligen kommer fram? Maila oss gärna dina synpunkter. Vi vet att det finns massor med erfarenhet bland er medarbetare. Vi presenterar vårt projekt på höstens och vårens BHV- forum och ser möjligheter att i samråd med er hitta bra arbetssätt. Genom öppna dialoger i grupp föds ofta kreativa idéer. Vi kommer att presentera resultaten av pilotstudien efter nyår. Runt om i Sverige finns liknande projekt och vi har etablerat kontakt med dessa aktörer för att tillsammans kunna dra lärdomar och slutsatser. Återigen, hör gärna av dig med tankar, synpunkter och tips! elisabeth.e.gardlund@skane.se, Tel pernilla.arvidsson@skane.se, Tel

4 FN:s Barnkonvention fyller 25 år Torsdagen den 20 november ställer Kunskapscentrum för barnhälsovård, tillsammans med Kommunförbundet i Skåne, Malmö Högskola, Länsstyrelsen i Skåne och flera av Skånes kommuner, till med ett födelsedagskalas i Jubileumsaulan på SUS Malmö sjukhusområde. Kom och fira med oss! Följ länken till inbjudan, program och anmälningsmöjlighet. Sista dag för anmälan är den 4 november Till inbjudan Kommunförbundet Skånes hemsida /Ylva Thor Fira Barnkonventionens 25-årsjubileum på varje BVC! FN:s Barnkonvention med rättigheter är fortfarande viktig för varje barn. Att konventionen har funnits i 25 år är en fin anledning att ställa till med kalas eller fira på annat sätt! Det finns ett inspirationsmaterial framtaget med olika förslag på hur ett firande kan gå till. Materialet består av ett häfte i pdf-format som kan laddas ned från Kommunförbundet Skånes hemsida. Häftet innehåller allt från enkla diskussionsfrågor att skriva ut och lägga på borden i personalrummet till hur en enklare informationskampanj kan gå till. Läs mer och låt er inspireras! Länk till Kommunförbundet Skånes Inspirationsmaterial /Ylva Thor

5 Artikel 31: att främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och att uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet Barns rätt till kultur och språkutveckling Hur kan vi bidra till att främja det lilla barnets språkliga och kulturella utveckling? Kunskapscentrum för barnhälsovård och Kultur Skåne har startat ett samarbete kring denna viktiga fråga. Den 25 november bjuder vi in barnbibliotekarier, BVC-sjuksköterskor, BVC-läkare, BHV-psykologer, socionomer på familjecentraler, samt medarbetare inom mödrahälsovården till ett seminarium på Dunkers Kulturhus i Helsingborg. Syftet med seminariet är att fördjupa samverkan mellan barnbiblioteken och barn- och mödrahälsovården i Skåne. Vi vill hitta sätt att främja barns språkutveckling samt tillgång till och delaktighet i kultur. Dagen ska vara inspirerande med konstnärlig inramning och interaktivitet mellan de olika professionerna. Detta seminarium riktar sig till medarbetare i Nordvästra Skåne. Liknande seminarier kommer att arrangeras i ytterligare två omgånger under 2015, där vi riktar oss till medarbetare i Nordöstra Skåne den ena gången och till Södra Skåne den andra gången. Varmt välkomna! Anmälan till den 25 november 2014 ( för medarbetare i Nordvästra Skåne) görs via webbformulär. Sista anmälningsdag är 10 november /Kathy Falkenstein-Hagander

6 Intervju med Monica Lidbeck Av Alexandra Thoren Todoulos Monica är vårdutvecklare/ psykolog i Centrala mödra- och barnhälsovårdsteamet, Centrala barnhälsovården i Göteborg och södra Bohuslän. Hennes avhandlingsprojekt är inriktat på att undersöka föräldrars erfarenhet av delad föräldraledighet. Hej Monica! För att lära känna dig lite så tänkte jag att du ska få berätta vilket ditt favoritresemål är och vad du gärna äter när du är där? Det jag allra helst gör det är att befinna mig på ett berg. Jag tycker om att vandra eller åka skidor. Jag gillar verkligen berg! Och då tycker jag om att ha med mig matsäck. Något jag alltid har med mig är te, en kopp varmt te, det älskar jag! Jag vet att du har ett avhandlingsprojekt som handlar om familj och fördelning av föräldraledighet och att ditt fokus är på föräldrar som delar lika på föräldraledigheten. Varför valde du att forska kring det? Det är väldigt spännande, därför att möjligheten att dela lika har ju funnits i mer än 40 år, men det är inte så hemskt många som gör det. Vi vet så lite om hur det är att dela lika. Det var jag helt enkelt nyfiken på. Som psykolog tycker jag också att det är intressant att lägga ett psykologiskt perspektiv på det här; vad händer i familjen? Vad är det föräldrar som delar lika vill uppnå? Vad är det för ideal och drömmar de bär? Sen tänker jag också att det här är ett ämne som berör många och att det är ett ämne som jag hoppas ska kunna ge tillbaka och inspirera till samtal kring det här. Kan du kortfattat berätta om resultatet från din intervjustudie Att dela föräldraledighet föräldrars erfarenheter av skiftet mellan dem? Det man kan säga är att skifta är en process. Den börjar långt före själva skiftet och underlättas av att båda föräldrarna tidigt är engagerade och involverade i barnet. För att det ska bli så verkar det som att kvinnorna beskriver att de aktivt har en strategi där de överlämnar ansvar och kontroll, där de visar sin partner att du får göra på ditt sätt. De jobbar också med sig själva i att kunna släppa ansvar och kontroll. Den som tar över behöver också verkligen göra det. Ta hand om barnet och verkligen vara där, så att den personen får en erfarenhet. Trots att föräldrarna bestämt sig för att dela lika så är det inte en helt enkel process. Men det föräldrarna själva berättar är att de får en fördjupad förståelse för varandra och varandras vardag om de delar lika. Nu håller du på att analysera data från din andra studie som är en enkätundersökning som undersöker familjers familjesituation och familjeliv, relaterat till fördelning av föräldraledighet. Kan du berätta något om tankarna kring varför du valde att titta närmare på just detta? Det finns mycket tyckande och tänkande inom detta ämne. Om vem som passar bäst, eller vad som är bäst och så där. Genom att göra en större studie på gruppnivå så kan man få möjlighet att se på olika aspekter av föräldraskap och familjeliv och jämföra grupper utifrån hur de har fördelat sin föräldraledighet. I den här studien är det lika många föräldrapar som ska dela lika som de som inte har bestämt sig för det och det är där jag vill se om det finns skillnader i parrelationen och familjelivet mellan de som delar lika och de som inte gör det. Jag vill gärna få lite fakta på bordet och titta bakom de bakgrundsfaktorer som man vet kan spela roll om man delar lika, som till exempel inkomst och utbildningsnivå. Hur skulle du vilja att dina forskningsresultat användes? Jag hoppas att jag ska få fram resultat som kan leda till ingångar i samtal med blivande och nyblivna föräldrar. Och att öka medvetenhete kring att det val man gör när man delar dagarna av föräldraledigheten inte bara är dagar, utan att det får konsekvenser i relation till barnet, familjelivet och parrelationen.

7 Hur tror du att personal inom barnhälsovården kan uppmuntra föräldrar att ha ett jämställt föräldraskap för barnets bästa? Jag tror faktiskt att diskutera kring hur man delar på föräldraledigheten är en nyckel, men att undvika att prata om Pappamånader, utan istället höra med föräldrarna; hur har ni tänkt dela på föräldraledigheten? De familjer jag intervjuade som delar lika verkade främst inte ha en jämställdhetsagenda utan det var att båda ville ha en nära relation till barnet. Så, att prata om vilken relation varje förälder vill ha till barnet kan vara en annan ingång som i förlängningen handlar om jämställt föräldraskap. Tack så mycket Monica för att du delar med dig av din spännande forskning! En helt ny folkhälsorapport om barns hälsa är här! Läs den uppmärksammade rapporten där föräldrar till flera tusen av Skånes åtta månaders- och fyraårs barn med hjälp av enkäter har beskrivit barnens hälsa och livsvillkor. Vi ser bland annat att barn till föräldrar vars ekonomi är pressad i större omfattning hade ont i magen än barn till föräldrar med bättre ekonomi. Att föräldrar ibland har låtit bli att söka vård för sina barn när vårdbehov har funnits syns också i rapporten, liksom orsakerna till detta. Rapporten visar även flera glädjande faktum, till exempel att många barn ammas och att flertalet småbarnsföräldrar läser för sina barn. Länk till rapporten /Ylva Thor Bild: Colourbox

8 Om D-vitamindroppar I Sverige finns endast två läkemedelsklassade vitamin-d-droppar, en olje- och en vattenbaserad och båda är tillverkade av ACO. Kunskapscentrum för barnhälsovård har tagit del av två återkommande kommentarer från medarbetare i barnhälsovården rörande vitamin D-droppar: Föräldrars oro avseende antioxidant BHA (E 320) som i djurstudier visat viss cancerframkallande effekt Föräldrar som upplever att deras barn får magknip av oljebaserade D-droppar På Livsmedelverkets hemsida finns information daterat juni 2013, att även oljebaserade D-droppar kan innehålla BHA (beroende på oljans härskningstendens). Från och med årsskiftet 2013/14 har dock ACO tagit bort tillsatsen BHA ur sina oljebaserade D-droppar. Läkemedelsinformationen i FASS överensstämmer med det senaste. Nu finns det alltså ett läkemedel utan BHA (olja) och ett med BHA (vatten). Man har dock inte dragit in gamla flaskor med BHA (olja) utan dessa kan fortfarande finnas i omlopp! ACO medger att man har fått ett ökat antal rapporter om magknip efter oljebaserade droppar utan BHA. Det är dock Läkemedelsverket som måste ta ställning till eventuellt samband. I FASS nämns inget om magknip vare sig för olje- eller vattenbaserade D-droppar. Barnhälsovården ska alltid distribuera läkemedlet ACO:s D-droppar, eftersom det har genomgått strikta kontroller för godkännandet av Läkemedelsverket. Vid magknip talar inget emot att rekommendera vattenbaserade formen D-droppar, eftersom varken Läkemedels- eller Livsmedelsverket har förbjudit BHA, eller dragit in gamla flaskor som innehåller BHA. Tänk dock på att vattenbaserade D-droppar ska förvaras i kyl! /Kathy Falkenstein-Hagander Artikel 24.. Barnet har rätt att alla i samhället, särskilt föräldrar och barn, får information om och har tillgång till undervisning om barnhälsovård och näringslära När ska remiss skickas till ögonspecialist? Vi får ibland frågor om vilka gränser som gäller för remiss till ögonklinik för 4-åriga barn med synnedsättning eftersom det har varit olika gränser i Skåne. I Rikshandboken har avsnittet om syntest nyligen reviderats. Skånes ögonkliniker håller i nuläget på att enas om gränsen för godkänd syn, för att det ska bli lika i hela regionen. Till dess kan ni använda er av Rikshandbokens rekommendationer. Till Rikshandboken Undersökning av ögon, syn och synprövning / Ylva Thor

9 Kostnadsfri vaccination mot mässling (MPR-vaccination) på barnavårdscentral före 12 månaders ålder Den 26 september 2014 beslutade Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Skåne att barnhälsovården från och med den 1 januari 2015 ska erbjuda en kostnad fri extrados MPR-vaccination till barn 6-12 månader inför förestående utlandsresa. Åtagandet blir infört i ackrediteringsvillkoren för BVC 2015 och pengar avsätts i BHV:s budget. Varför ska alla barn före 12 månaders få en kostnadsfri extra dos inför förestående utlandsresa? Vaccin mot mässling (MPR) ingår i det svenska barnvaccinationsprogrammet där första dosen ges vid 18 månader. Vaccinationstäckningen för barn i Sverige är mycket hög och risken för att få mässling i Sverige är mycket liten. Barn under 18 månader skyddas i stor utsträckning genom sk flockimmunitet då större delen av befolkningen är immun. Risken att smittas är dock påtaglig för barn mellan 6-18 månader vid utlandsresa även i Europa. På senare år har flera stora mässlingsepidemier drabbat europeiska länder och vi ser varje år ett antal importfall som ibland ger upphov till inhemska sekundära fall. Ur smittskyddssynpunkt är det för både barnet och samhället angeläget att barn i åldern 6-12 månader inför förestående utlandsresa erbjuds vaccination och att denna är kostnadsfri. För barn mellan månader kan den vanliga MPRvaccinationen flyttas fram inför resan. Barn som ska åka utomlands kan mässlingsvaccineras först från 6 månader med kombinationsvaccinet MPR eftersom ett singelvaccin mot mässling är inte tillgängligt i Sverige. Barn upptill 6 månader är passivt skyddade genom maternella antikroppar. Hos barn mellan 6-18 månader klingar skyddet av eftersom de maternella antikropparna minskar från 6 månaders ålder. Vaccinerade mödrar har lägre nivåer av antikroppar än mödrar som har genomgått mässlingssjukdom (Leuridan, Sabbe & Van Damme, 2012). Socialstyrelsen rekommenderar vaccination mot mässling från 9 månader inför utlandsresa men på speciell indikation kan man vaccinera från 6 månader. Rikshandbokens uppfattning är att vaccination kan rekommenderas redan från 6 månaders ålder. Om MPR vaccination sker <12 månaders ålder krävs läkarordination och en ny dos måste ges i åldern månader med ett intervall på minst en månad mellan doserna och därefter enligt programmet vid 6-8 års ålder (alltså tre doser totalt). Vid osäkerhet - ge hellre en extra dos än avstå! Barnhälsovården ska således från och med den 1 januari 2015 erbjuda en kostnad fri extra MPRvaccinationsdos till barn i åldersgruppen 6-12 månader inför utlandsresa. Länk till protokoll fört i Hälso- och sjukvårdsnämnden /Jet Derwig Bild: Colourbox

10 Ökat antal fall av kikhosta Under sommarmånaderna ökade antalet rapporterade fall av kikhosta..efter all uppmärksamhet i media har antalet rapporterade fall ökat. Troligtvis har det tidigare varit en underrapportering av antal fall. Kikhosta är en allvarlig sjukdom för spädbarn. Hårdast drabbas de allra yngsta som inte har hunnit få de två första vaccindoserna. Drygt 70 procent av dem behöver sjukhusvård, enligt SMI:s nationella övervakning. Barnen smittas oftast av vuxna familjemedlemmar som troligen inte är medvetna om att de har kikhosta. Varken genomgången sjukdom eller vaccination ger ett livslångt skydd och därmed kan sjukdomen inte elimineras helt. De flesta vuxna och vaccinerade får relativt lindrig hosta och kan gå till jobb, förskola och skola som vanligt. För att skydda de allra yngsta barnen ska insatserna inriktas på denna grupp. Därför är det viktigt att vid varje misstänkt fall noggrant förhöra sig om kontakter med spädbarn. Kikhosta hos gravida är i sig ingen särskild risk för fostret. Vid infektion, hos den gravida eller i familjen, i anslutning till partus finns dock risk för smittoöverföring till det nyfödda barnet och profylaktisk behandling kan bli aktuell till familjemedlemmar och den nyfödda. Var uppmärksam på när personer som har nära kontakt med spädbarn har långvarig hosta! För barn under 6 månader bör förebyggande antibiotikabehandling ges vid kontakt med personer med misstänkt kikhosta. För barn som är mellan 6 och 12 månader inleds antibiotikabehandling när första symtom uppkommit. Folkhälsomyndigheten ser för närvarande över åtgärder som kan skydda de yngsta spädbarnen, som är de som drabbas hårdast. Läs mer på Folkhälsomyndigheten: Fler fall av kikhosta Kikhosta kan vara livshotande för spädbarn Statistik kikhosta /Jet Derwig Bild: Colourbox Filmade föreläsningar Gothia fortbildning arrangerar av och till fortbildningsdagar och konferenser inom områden som kan vara intressanta för medarbetare inom barnhälsovården. Den 23 och 24 oktober håller Gothia en konferens om barnhälsovård i Stockholm. Om det inte var möjligt att åka till konferensen kan det fortfarande finnas möjlighet att i ta del av den! Tidigare har det gått att i efterhand se konferensens filmade föreläsningar i tre månader efter föreläsningstillfället på Gothia fortbildnings hemsida. Håll därför utkik de närmsta veckorna på Gothia fortbildning /Ylva Thor

11 Boktips! Av Alexandra Thorén-Todoulos och Ilnaz Golestani När det kommer en ny bebis till familjen eller kanske vid något annat tillfälle så kommer barns nyfikenhet på bebisar fram. Frågorna kan vara allt ifrån Var bebisar kommer ifrån? Vad behövs för att det ska bli ett barn? Hur lång tid tar det för en bebis att växa och vem bestämmer när den ska komma ut? HUR GÖRS BEBISAR? Av Cory Silverberg Det här är en bok för alla sorters barn och alla sorters familjer. Med fantasifulla och färglada illustrationer berättas på ett smart sätt om något som kan vara svårt att förklara på ett bra sätt för ett litet barn. Bilder och text inspirerar till ett öppet sinne och att se möjligheter istället för begränsningar. Den hjälper dig att förklara hur ett barn blir till rent biologiskt men också om du vill förklara hur barn kommer till på annat sätt än det vanliga En familj kan se ut på många olika vis! Det kan vara mamma, pappa, barn. Men det kan också vara farmor, en katt, flera mammor eller bonussyskon! MIN FAMILJ Av Anna-Clara Tidholm Denna bok berättar om olika familjetyper på ett enkelt och illustrativt sätt. Man får följa med olika barn när de presenterar sina familjemedlemmar för läsaren. Som ett komplement till många av böckerna från OLIKA förlag, finns även handledningsmaterial för dig som vill arbeta vidare med de olika ämnena. På hittar du mer information. Böckerna är utgivna av OLIKA förlag. De går att beställa på deras webbshop olika.nu eller på Adlibris. OLIKA AB arbetar för att driva positiv förändring i frågor som rör normer, genus och mångfald. För att på så sätt ge människor fler möjligheter att känna igen sig så att de kan utveckla sina egna unika personligheter och vågar vara sig själva.