Redovisning för verksamhetsåret 2007

Transkript

1 Redovisning för verksamhetsåret DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK -

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förvaltningsberättelse 2 Fem år i sammandrag 5 Resultaträkning 8 Balansräkning 9 Kassaflödesanalys 11 Not om redovisningsprinciper 12 Not om finansiella risker 19 Noter till resultaträkning ( nr 1-9 ) 24 Noter till balansräkning ( nr ) 29 Övriga noter Ansvarsförbindelser Åtaganden Investeringsåtaganden Finansiella tillgångar och skulder Kapitaltäckning 33 Företagsstyrning 35 Huvudmän och styrelse 36 Revisionsberättelse 38 Sparbankens huvudmän 39 Sparbankens styrelse, valberedning och reviso 40 Sparbanksfakta 41 Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum fredagen den 18 april 2008 klockan i sparbankens lokal. 1

3 REDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2007 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen för Mjöbäcks Sparbank, organisationsnummer , får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet Sparbankens 104:e verksamhetsår. Verksamhetens art och inriktning Mjöbäcks Sparbank bedriver traditionell bankverksamhet med inriktning mot privatpersoner, småföretag samt jord- och skogsbruk företrädelsevis inom delar av Svenljungas, Marks och Falkenbergs kommuner. Sparbanken satsar på rådgivning mot privatpersoner med speciell inriktning på pensionssparande och boendefinansiering. Telefonbanken och Internetbanken är två viktiga kanaler för sparbankens kunder utöver bankens kontor i Överlida. Mjöbäcks Sparbanks särart på den lokala marknaden visas bland annat genom stödet till bygdens föreningar. Sparbanken är medlem i Sparbankernas Riksförbund och har samarbetsavtal med Swedbank AB. Sparbankens ställning Affärsvolymen ökade med 12,7 % till tkr. Av affärsvolymen ligger 31,4 % utanför vår balansräkning. Mjöbäcks Sparbanks balansomslutning ökade med 14,8 % till tkr och medelomslutningen (MO) ökade med 17,0 % till tkr. Inlåningen ökade med 19,5 % till tkr. Värdet av förmedlat sparande i Swedbank Roburs värdepappersfonder uppgick till ca 238 mkr vid 2007 års slut (239 mkr vid 2006 års slut). Utlåningen ökade med 8,8 % och uppgick till tkr (netto). Summan av förmedlade krediter till Swedbank Hypotek uppgick till ca 125 mkr vid 2007 års slut (107 mkr vid 2006 års slut). Kapitalbasen uppgick till tkr. Kapitaltäckningsgraden ( kapitalbasen i relation till exponerade riskvägda belopp beräknade enligt Basel II reglerna) uppgick till 20,44 %. Lagstadgade minimikapitalkravet för kreditrisker är 8% eller tkr. Vid beräkning av kapitalbas har innehavet av aktier i Swedbank och uppskjuten skattefordran, enligt reglerna om kapitaltäckning, avräknats i sin helhet. Sparbankens likviditet har ökat under året. Största orsaken var den ökade inlåningen. Historiskt har variationen i inlåningen varit mycket låg. Risken för likviditetsproblem bedöms därför som obefintlig i dagsläget. För mer information om likviditeten hänvisas till kassaflödesanalysen på sidan 11 samt not om finansiella risker. 2

4 Sparbankens resultat Rörelseresultatet minskade med 850 tkr eller 9,9 % och uppgick till tkr. I rörelseresultatet 2006 ingick återbetald moms med 817 tkr som en intäkt efter att en tvist med skatteverket rörande sparbankernas och Swedbanks momsgrupp utfallit till sparbankernas och Swedbanks fördel. Bortsett från denna intäkt var rörelseresultatet nästintill oförändrat från De ökade volymerna medförde ett ökat räntenetto trots minskade marginaler. Intäktsökningen motsvarades av ökade kostnader. Kostnadsökningarna förklaras av ökad personalstyrka, avskrivningar på inventarieinköp för höjning av säkerheten och kostnader för rekrytering av ny VD. På sidan 5 och 6 framgår nyckeltal som beskriver sparbankens ställning och resultat. Risker I verksamheten exponeras sparbanken för risker. De risker styrelsen identifierat som mest betydande för sparbanken är kreditrisk, aktiekursrisk, ränterisk och operativa risker. Sparbanken arbetar kontinuerligt med att bedöma och begränsa riskerna. I noten om finansiella risker beskrivs riskerna. Personal Lars-Göran Lind, VD sedan 1973, går i pension hösten Styrelsen har under året arbetat med rekrytering av ny VD. Anställning av ny VD förväntas bli klar under våren. Under första halvåret anställdes två nya medarbetare. De har under året lagt ner mycket tid på utbildning för sina arbetsuppgifter. Stora utbildningsinsatser i övrigt har fortsatt under Även under 2008 blir utbildning en viktig del av arbetet på grund av ökade kompetenskrav på sparbankens personal. Sex stycken av de anställda är certifierade som rådgivare eller banksäljare. Viktiga händelser Den 29 mars utsattes sparbankens kontor för ett bankrån. Det första i bankens 104-åriga historia. Polisinsatsen var lyckosam och rånarna har gripits och dömts. Personalen har tagit del av det stödprogram sparbanken deltar i genom samarbetet mellan sparbankerna och Swedbank. Sparbanken har köpt ytterligare aktier i Swedbank. Detta ses som en långsiktigt god investering och viktigt för att stärka sparbankernas samarbete med Swedbank. Sparbanken har fått utvidgat tillstånd att driva värdepappersrörelse. Enligt ny lagstiftning krävdes detta tillstånd för att få fortsätta verkställa kundernas order vid handel av finansiella instrument. Byte av redovisningsprinciper Från och med den 1 januari 2007 tillämpar sparbanken så kallad lagbegränsad IFRS, vilket innebär att International Financial Reporting Standards (IFRS) är tillämpliga med de begränsningar som följer av RR 32:06 Redovisning för juridiska personer eller FFFS 2006:16 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. 3

5 Införandet av lagbegränsad IFRS har inneburit ett byte av redovisningsprinciper och har haft effekt på balansräkningen. För att uppnå jämförbarhet över sparbankens utveckling har omräkning skett av samtliga jämförelseår. Förväntad framtida utveckling Med nuvarande kända förutsättningar är prognosen för 2008 års rörelseresultat c:a 8,0 mkr. Övrigt Överskottet från konsortiet för Sparbanksförsäkring har ej intäktsförts. Överskottet från konsortiet delas ej ut till medlemsbankerna utan tillgodoräknas framtida försäkringspremier. Mjöbäcks Sparbank har gått in som delägare till Sparbankernas Kort AB och under 2007 även köpt aktier i Bankservice Sverige AB. Sparbankernas Kort AB arbetar med att ta fram betalkort för sparbankerna. Bankservice Sverige AB arbetar med kontanthantering. Sedan balansdagen 31 december 2007 har aktieinnehavet i Swedbank minskat med upp mot 3 mkr. En sådan värdeminskning minskar fonden för verkligt värde i det egna kapitalet. Förslag till vinstdisposition Sparbankens vinst enligt balansräkningen för tkr Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - Överföring till reservfonden tkr Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. 4

6 FEM ÅR I SAMMANDRAG, tkr Volym Utlåning till allmänheten Förändring under året, % 8,8 6,3 14,4 9,5 8,9 Inlåning från allmänheten Förändring under året, % 19,5 14,6 6,7 6,5 8,0 Medelomslutning (MO) Förändring under året, % 17,0 9,6 6,7 8,3 10,9 Affärsvolym, ultimo Förändring under året, % 12,7 12,6 13,4 9,9 10,4 Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 72 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 16,72 20,08 20,38 19,16 18,37 Kapitaltäckningsgrad Kapitalbas i % av riskvägda placeringar 18,39 18,90 20,93 20,98 Kapitaltäckningskvot Kapitalbasen/totalt minimikapitalkrav 2,33 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 2,32 2,54 2,70 3,03 3,30 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,33 1,48 1,46 1,65 1,79 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,60 0,75 0,64 0,75 0,79 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapita 5,56 6,39 5,47 6,58 7,32 KI-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,53 0,47 0,57 0,54 0,55 KI-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,55 0,49 0,56 0,54 0,56 5

7 FEM ÅR I SAMMANDRAG, tkr Osäkra fordringar och kreditförluste Reserveringsgrad för osäkra fordringar Reservering för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 22,45 16,00 7,61 24,51 23,19 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker 0,98 1,12 1,55 1,74 2,06 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) sam övertagen egendom och kreditgarantie 0,10 0, ,03 Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor Personalkostnader i % av MO 0,92 0,94 1,00 1,11 1,14 6

8 FEM ÅR I SAMMANDRAG, tkr RESULTATRÄKNING Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga rörelsekostnader Kreditförluster Summa kostnader Rörelseresultat Bokslutsdispositioner, netto Skatter Årets resultat inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar BALANSRÄKNING Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Aktier Materiella tillgångar Övrigt Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övrigt Avsättningar för pension mm Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, avsättn och eget kapital

9 RESULTATRÄKNING, tkr Not Förändring i procent Ränteintäkter ,6 Räntekostnader ,6 Räntenetto ,0 Erhållna utdelningar ,7 Provisionsintäkter ,8 Provisionskostnader ,0 Nettoresultat av finansiella transaktioner ,8 Övriga rörelseintäkter ,5 Summa rörelseintäkter ,7 Allmänna administrationskostnader ,3 Avskrivning på materiella tillgånga ,7 Övriga rörelsekostnader ,3 Summa kostnader före kreditförluster ,1 Resultat före kreditförluster , Kreditförluster, netto , Rörelseresultat ,9 Skatt på årets resultat ,0 Årets resultat ,8 8

10 BALANSRÄKNING, tkr TILLGÅNGAR Not Förändring i procent Kassa ,9 Utlåning till kreditinstitut ,8 Utlåning till allmänheten ,8 Aktier ,9 Materiella tillgångar 13 - Inventarier ,0 - Byggnader och mark ,1 Uppskjuten skattefordran ,0 Övriga tillgångar ,3 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ,7 Summa tillgångar ,8 9

11 BALANSRÄKNING, tkr SKULDER, AVSÄTTNINGAR Not Förändring OCH EGET KAPITAL i procent Skulder till kreditinstitut ,8 Inlåning från allmänheten ,5 Egen skatteskuld ,9 Övriga skulder ,9 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter ,3 Avsättningar ,1 Summa skulder och avsättningar ,6 Reservfond ,5 Fond för verkligt värde ,5 Årets resultat ,8 Summa eget kapital ,4 Summa skulder, avsättningar och eget kapital ,8 Poster inom linjen Ansvarsförbindelser Åtaganden Sammandrag förändringar eget kapital Fond för Totalt Reserv- verkligt Årets eget fond värde resultat kapital Ingående eget kapital Vinstdisposition avsatt till reservfonden Finansiella tillgångar som kan kan säljas: Omvärderingar redovisade direkt mot eget kapital Årets resultat Utgående eget kapital Ingående eget kapital Vinstdisposition avsatt till reservfonden Finansiella tillgångar som kan säljas: Omvärderingar redovisade direkt mot eget kapital Årets resultat Utgående eget kapital

12 KASSAFLÖDESANALYS, tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner Avskrivningar Kreditförluster Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning av utlåning till allmänheten Ökning av inlåning från allmänheten Förändringar av övriga tillgångar och skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella tillgångar Förvärv av materiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Med likvida medel avses kassa och utlåning till kreditinstitut med avdrag för clearingskulder. Därutöver finns en outnyttjad kredit i räkning om tkr ( tkr). Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten Erhållen utdelning Erhållen ränta Erlagd ränta

13 NOT OM REDOVISNINGSPRINCIPER Uppgifterna i årsredovisningen avser Mjöbäcks Sparbank, , med säte i Överlida, Svenljunga kommun, räkenskapsåret Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enlig Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2006:16) och Redovisningsrådets rekommendationer RR 32:06. Sparbankerna tillämpar så kallad lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RR 32:06 och FFFS 2006:16. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas. Denna årsredovisning innehåller de första fullständiga finansiella rapporterna upprättade i enlighet med lagbegränsad IFRS. Förutsättningar vid upprättande av sparbankens finansiella rapporter Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning (t ex egendom som har övertagits för skydd av fordran) redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader. Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår nedan och vid upprättandet av öppningsbalansräkningen enligt lagbegränsad IFRS per den 1 januari Ändrade redovisningsprinciper Sparbankens aktieinnehav i Swedbank klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas och ska värderas till verkligt värde. Tillämpningen av IAS 39 har påverkat den 12

14 ingående balansen per 1 januari 2006 med följande: Aktiernas värde ökade med tkr till totalt tkr och det egna kapitalet (fond för verkligt värde) ökade med tkr till totalt eget kapital om tkr. Utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar i utländsk valuta räknas om till svenska kronor till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Materiella tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark anses ha obegränsad nyttjandeperiod och skrivs inte av. Sparbanken tillämpar komponentavskrivning på rörelsefastigheten, vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. För övriga materiella anläggningstillgångar anser sparbanken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder. Nyttjandeperioden för inventarier beräknas till 5 år. Nyttjandeperioden för rörelsefastighetens komponenter beräknas enligt nedan: Ytterväggar 100 år Övrig byggnadsstomme 80 år Installationer 40 år Inre ytskikt 10 år Markanläggningar 50 år Det totala avskrivningsbeloppet enligt komponentavskrivningarna innebär endast en mindre avvikelse från ursprunglig avskrivningsplan varför sparbanken beslutat tills vidare följa ursprunglig beloppsmässiga avskrivningsplan. (Byggnaden skrivs av med kr och markanläggningarna med kr.) Avskrivningsmetoder, tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar och aktier. Bland skulder finns leverantörsskulder och låneskulder. 13

15 En finansiell tillgång eller skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering av finansiella instrument Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundoch lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, det vill säga efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar omfattande räntebärande värdepapper med fasta eller fastställda betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas. Här ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar vilka redovisas i resultaträkningen. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder, värderas till upplupet anskaffningsvärde. 14

16 Avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när sparbanken har en befintlig juridisk eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan. Utdelning från aktier och andelar redovisas när utbetalning skett. Provisions- och avgiftsintäkter Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kredit. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs. Hit hör främst avgifter för krediter när det inte är sannolikt att krediten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dess avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts. Hit hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som en intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, till exempel kostnader för clearing, bankgiro och värdepappershandel. Transaktionsavgifter som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. 15

17 Nettoresultat av finansiella transaktioner Denna posten innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultatet av finansiella transaktioner består av: Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Valutakursförändringar. Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera förlusthändelser inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra. Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger eller att lånet klassas som osäkert räknar sparbanken oreglerade betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom finansiella rapporter eller annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på lånefordringar beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden. Tillgångar med kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det finns bevis på att nedskrivningsbeloppet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster. 16

18 Ianspråktagen pant Övertagen egendom för skydd av lånefordran redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats på annat sätt. Eventuella intäkter och kostnader som avser övertagen egendom fördelas på motsvarande sätt som andra intäkter och kostnader i resultaträkningen. Övertagen egendom värderas enligt lägsta värdets princip, det vill säga det lägre beloppet av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar huvudsakligen personal- lokal- IT och telekommunikationskostnader. Ersättningar till anställda Ersättningar till anställda redovisas som kostnad när tjänsterna erhålls. En skuld redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandelsbetalningar när sparbanken har en förpliktelse att göra sådan vinstandelsbetalning till följd av att tjänster erhållits och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt. Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggad genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att URA 45 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not. Pensionering i egen regi Sparbanken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna också i särskilt avtal utfäst att den anställde kan avsluta sin tjänstgöring vid en tidigare tidpunkt än 65 års ålder. Avsättning för kostnaden för pensionering i egen regi görs enligt beräkning från SPK av nuvärdet för pensionsförpliktelsen. Kostnaden är inte skattemässigt avdragsgill förrän förpliktelsen verkställts. 17

19 Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade per balansdagen. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar och skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms som sannolikt att de kan utnyttjas. Ansvarsförbindelser En ansvarsförbindelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 18

20 NOT OM FINANSIELLA RISKER I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga verksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti eller ett värdepapper. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Beviljade krediter rapporteras regelbundet till styrelsen. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. Låntagarnas hemvist är geografiskt i huvudsak hänförliga till sparbankens verksamhetsområde. Placeringar i värdepapper styrs av en instruktion om hur sparbankens likvida medel får placeras. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i styrelsen. 19

21 Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett kravsystem. Fastighetspriserna i verksamhetsområdet är stabila på en jämförelsevis låg nivå. Historiskt har kreditförlusterna för utlåning med säkerhet i fastigheter varit i det närmaste obefintliga. Sparbankens utlåning är av "hypotekskaraktär", 86% av utlåningen till allmänheten har säkerheter i form av pant i fastigheter. Kreditrisken för dessa låntagare är mycket låg. Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt lånefordringar per kategori av låntagare/säkerhet visas i tabell nedan. Kreditriskexponering Total Nedskriv- Redovisat Värde av Total brutto och netto kreditrisk- ning värde säkerheter Kreditriskexponering avs. poster exponering Krediter 1 mot säkerhet av (före ned- i balansrkn efter avdrag Pb i villa- och skrivning) säkerheter fritidsfastigheter Pb i flerfamiljsfastigheter Pb i jordbruksfastigheter Pb i andra näringsfastigheter Företagshypotek Övriga Summa Utlåning till kreditinstitut Ansvarsförbindelser och åtaganden utanför balansräkningen Outnyttjade krediter Garantier Total kreditriskexponering Med kredit avses lånefordringar i balansräkningen Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid upplåningstillfället eller senare uppdatering. 2 inklusive bostadsrätter 3 inklusive bostadsrättsföreningar 4 inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder har olika löptider. 20

22 Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser. Likviditeten bevakas löpande. Sparbankens likviditetsberedskap i form av kassa samt dagslåneräkning och kreditlimiter hos Swedbank får lägst uppgå till 12 % av inlåningen från allmänheten. Likviditeten har under året varit mycket god, per uppgick likvida medel till 25% av inlåningen och per till 31% av inlåningen. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. Likviditetsexponering Kontraktuellt återstående Nominella kassaflöden - kontraktuellt återstående löptid löptid (redov värde) På Högst 3-12 mån 1-5 år >5 år Utan löptid anfordran 3 mån Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning fr allmänheten Övriga skulder och eget kapital Summa skulder och eget kapital Outnyttjade krediter Total skillnad Marknadsrisk Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisk de övervägande marknadsriskerna. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. 21

23 Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Sparbanken har endast ett mycket begränsat lager resevaluta i kassan (50 tkr). Eventuella värdeförändringar har obetydlig resultatpåverkan. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker. Innehavet i Swedbank är det enda väsentliga aktieinnehavet och avräknas i sin helhet från sparbankens kapitalbas. Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den så kallade gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder. Hantering av sparbankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att styrelsen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering. Enligt riskpolicyn begränsas sparbankens räntebundna exponeringar av deras förändrade värde vid en ränteförändring på 1%-enhet i relation till sparbankens förväntade rörelseresultat. Räntebindningstider Högst 1-3 mån 3-12 mån 1-5 år Utan ränta Totalt för tillgångar och 1 mån skulder - Ränteexponering Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning fr allmänheten Övriga skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital Differens tillgångar och skulder Kumulativ exponering

24 Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bland annat omfattar: - kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, - klart definierade ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med inbyggda avstämningar och kontroller, - behörighetssystem, - interna informations- och rapporteringssystem för att bland annat tillgodose ledningens krav på information, - informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar. 23

25 NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN 1 Räntenetto Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Summa Varav ränteintäkt från osäkra fordringar Räntekostnader Skulder till kreditinstitut 0 1 Inlåning från allmänheten varav kostnad för insättargaranti Summa Summa räntenetto Räntemarginal 1,87% 2,28% Totala ränteintäkter i % av MO minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver Placeringsmarginal 2,32% 2,54% Räntenetto i % av MO Medelränta på utlåningen 4,91% 3,99% Medelränta på inlåningen 2,51% 1,29% Inkl. kostnad för insättargarantin 2 Erhållna utdelningar Swedbank Övriga 15 9 Summa Provisionsintäkter Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa

26 4 Provisionskostnader Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa Övriga rörelseintäkter Realisationsvinst vid avyttring av materiella tillgångar 0 52 Övriga ingår återbetald moms avseende återupprättad momsgrupp 817 Summa Allmänna administrationskostnader Personalkostnader - löner och arvoden sociala avgifter kostnad för pensionspremier andra pensionskostnader avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl löneskatt övriga personalkostnader Summa personalkostnader Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon IT-kostnader konsulttjänster revision fastighetskostnader övriga Summa övriga allmänna administrationskostnader Totalt Löner och arvoden Till styrelse och VD Till övriga anställda

27 Ersättningar till ledande befattningshavare 2007 Grundlön Rörlig Övriga Pensionsarvode ersättning förmåner kostnad Summa VD Kjell Andersson, styrelsens ordförande Jan-Olof Kärrander, styrelsens vice ordf tom Marianne Karlsson, styrelsens vice ordf from Christer Everås, styrelseledamot Fredric Lindgårde, styrelseledamo Carolina Larsson, styrelseledamot Marie Mårtensson, styrelseledamot from Summa Ersättningar till ledande befattningshavare 2006 Grundlön Rörlig Övriga Pensionsarvode ersättning förmåner kostnad Summa VD Kjell Andersson, styrelsens ordförande Jan-Olof Kärrander, styrelsens vice ordförande Marianne Karlsson, styrelseledamot Christer Everås, styrelseledamot Fredric Lindgårde, styrelseledamo Carolina Larsson, styrelseledamot from Summa Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt sparbanksstämmans beslut VD s ersättning beslutas av styrelsen. Den rörliga ersättningen avser avsättning till vinstandelsstiftelse avsättning görs enligt samma principer som för övriga anställda Pensioner Bankens pensionsåtagande täcks genom försäkringsavtal och genom avsättning i balansräkningen Pensioner till ledande befattningshavare Till VD - premier för pensionsförsäkring förändring av pensionsavsättning Summa För VD finns ett avtal som innebär att från bankens sida gäller en uppsägningstid på 12 månader och från VD s sida 6 månader. Utöver lön under uppsägningstiden, utgår vid uppsägning från bankens sida et avgångsvederlag motsvarande en årslön. Under förutsättning att VD är i tjänst vid 62 års ålder utgår pension med 72% av lönen under 3 år. Pensionen är förmånsbestämd Antal arbetade timmar Totalt i sparbanken Därav i banktjänst

28 Medelantal anställda kvinnor 3 3 män 5 4 Totalt 8 7 Könsfördelning i ledningen Styrelsen antal kvinnor 3 2 antal män 4 5 Arvode och kostnadsersättningar till revisorer Anders Östblom / KPMG Bohlins AB -revisionsuppdrag Mats Hokander / Deloitte AB -revisionsuppdrag - 37 Revisionsgruppen i Borås AB -interna revisionsuppdrag Övriga rörelsekostnader Avgifter till centrala organisationer Försäkringskostnader Säkerhetskostnader Marknadsföringskostnader Realisationsförlust vid försäljning av materiella tillgångar 0 48 Summa Kreditförluster netto Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster 42 1 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster 0 0 Årets nedskrivning för kreditförluster Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster -9 0 Återförda ej längre erforderliga nedskrivninga för kreditförluster Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar

29 9 Skatt på årets resultat Aktuell skattekostnad Uppskjuten skatt Summa Skattekostnaden i procent av resultatet före skatt i sparbanken. 23,4% 24,3% Skillnaden mellan sparbankens skattekostnad och skattekostnad baserad på 28% i skattesats förklaras nedan tkr procent tkr procent Redovisad skattekostnad ,4% ,3% Skattekostnad, 28% på resultatet före skatt ,0% ,0% Skillnad ,6% ,7% Skillnade består av följande poster Skatteeffekt av: Ej skattepliktiga intäkter ,8% ,8% Ej avdragsgilla kostnader 118 1,5% 104 1,2% Förändring uppskjuten skattefordran ,3% -92-1,1% Summa ,6% ,7% 28