Redovisning för verksamhetsåret 2009

Transkript

1 Redovisning för verksamhetsåret 2009 Vinterbild över sjön Hallången i Överlida. - DET ÄR VI SOM ÄR TRIVSELBYGDENS BANK -

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förvaltningsberättelse 2 Fem år i sammandrag 5 Resultaträkning 8 Balansräkning 9 Kassaflödesanalys 11 Not om redovisningsprinciper 12 Not om finansiella risker 18 Noter till resultaträkning ( nr 1-10 ) 25 Noter till balansräkning ( nr ) 30 Övriga noter Ansvarsförbindelser Åtaganden Finansiella tillgångar och skulder 33 Not om kapitaltäckning 34 Bolagsstyrning 36 Huvudmän och styrelse 37 Revisionsberättelse 39 Sparbankens huvudmän 40 Sparbankens styrelse, valberedning och revisor 41 Sparbanksfakta 42 Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum fredagen den 16 april 2010 klockan i sparbankens lokal. 1

3 REDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2009 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen för Mjöbäcks Sparbank, organisationsnummer , får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet Sparbankens 106:e verksamhetsår. Verksamhetens art och inriktning Mjöbäcks Sparbank bedriver traditionell bankverksamhet med inriktning mot privatpersoner, småföretag samt jord- och skogsbruk företrädelsevis inom delar av Svenljungas, Marks och Falkenbergs kommuner. Sparbanken ger hög personlig service och satsar på rådgivning mot privatpersoner med speciell inriktning på pensionssparande och boendefinansiering. Internetbanken och Telefonbanken är två viktiga kanaler för sparbankens kunder utöver bankens kontor i Överlida. Mjöbäcks Sparbanks särart på den lokala marknaden visas bland annat genom stödet till föreningar och byalag inom verksamhetsområdet. Sparbanken är medlem i Sparbankernas Riksförbund och har samarbetsavtal med Swedbank AB. Sparbankens ställning Affärsvolymen ökade med 15,2 % till tkr. Av affärsvolymen ligger 29,6 % utanför vår balansräkning. Mjöbäcks Sparbanks balansomslutning ökade med 12,2 % till tkr. Medelomslutningen (MO) ökade med 2,9 % till tkr. Inlåningen ökade med 6,9 % till tkr. Värdet av förmedlat sparande i Swedbank Roburs värdepappersfonder uppgick till ca 244 mkr vid 2009 års slut (168 mkr vid 2008 års slut). Utlåningen ökade med 12,1 % och uppgick till tkr (netto). Summan av förmedlade krediter till Swedbank Hypotek uppgick till ca 136 mkr vid 2009 års slut (120 mkr vid 2008 års slut). Kapitalbasen uppgick till tkr. Vid beräkning av kapitalbas har innehavet av aktier i Swedbank enligt reglerna om kapitaltäckning, avräknats i sin helhet. Lagstadgade minimikapitalkrav för kreditrisker är tkr och för operativa risker tkr, totalt tkr. Vilket innebär att kapitalbasen är 1,89 gånger större än minimikapitalkravet. Mer information finns att läsa i noten om Kapitaltäckning på sidan 34. Utlåningen fortsatte öka fortare än inlåningen vilket minskat likviditeten. Under andra halvåret 2009 ökade inlåningen från allmänheten och från kreditinstitut vilket förbättrade likviditeten. För att stärka likviditeten tecknades en kontokredit om 40 mkr under början av För mer information om likviditeten hänvisas till kassaflödesanalysen på sidan 11 samt not om finansiella risker på sidan 18. 2

4 Sparbankens resultat Reserveringar för befarade kreditförluster ökade kraftigt under 2008 (2 839 tkr). Under 2009 halverades kreditförlusterna och uppgick till tkr. Kreditförlusterna är i huvudsak relaterade till ett fåtal företagsengagemang. Utdelning från sparbankens Swedbankaktier uteblev under Räntenettot minskade med 3,9% till tkr ( tkr). Ökade volymer har inte kunnat balansera upp försämrade räntemarginaler. Provisionsnettot ökade något tack vare ökade förmedlade volymer till Swedbank Hypotek och Swedbank Robur. Kostnader före kreditförluster ökade marginellt med 1,3%. Sammantaget gjorde detta att rörelseresultatet före kreditförluster blev tkr (8 213 tkr). Förra årets negativa rörelseresultat på grund av nedskrivningen med tkr avseende innehavet av Swedbankaktier har vänts till ett positivt rörelseresultat tkr ( tkr). På sidan 5 och 6 framgår nyckeltal som beskriver sparbankens ställning och resultat. Risker I verksamheten exponeras sparbanken för risker. De risker styrelsen identifierat som mest betydande för sparbanken är kreditrisk, aktiekursrisk, ränterisk och operativa risker. Sparbanken arbetar kontinuerligt med att bedöma och begränsa riskerna. Av styrelsen fastställda instruktioner och limiter syftar till att begränsa riskerna i verksamheten. I noten om finansiella risker på sidan 18 beskrivs riskerna. Personal Personalstyrkan har utökats med ytterligare en deltidstjänst. Sparbanken har för närvarande 3 st privatrådgivare och 2 st företagsrådgivare. Omvärldsförändringar medför ständiga krav på utbildning av sparbankens personal. Under året har sparbankens personal förutom uppgradering av samtliga rådgivningsrätter genomgått utbildning gällande penningtvätt, miljö samt säkerhet och brand. Ersättningar till sparbankens ledning beskrivs i not nr 5 på sidan 26. Aktier i Swedbank Under hösten 2009 genomförde Swedbank en nyemisson för att få in mer kapital. Mjöbäcks Sparbank tecknade och köpte nyemitterade aktier enligt föreslagen tilldelning aktier köptes i oktober för totalt 5,1 mkr. Eftersom innehavet i Swedbank avräknas från kapitalbasen innebar köpet en försämrad kapitalbas motsvarande köpesumman. I årsredovisningen har aktieinnehavet i Swedbank värderats till börskursen 71,00 för Swedbank A och 70,50 för Swedbank preferens som gällde vid årsskiftet. I början av 2010 har Swedbanks börskurs fallit. Varje krona börskursen faller innebär ca 400 tkr i minskat Eget Kapital för Mjöbäcks Sparbank eller motsvarande positivt vid en börsuppgång. 3

5 Vid beräkning av sparbankens kapitalbehov för verksamheten räknas hela värdet av aktieinnehavet i Swedbank bort. Detta medför att sparbanken har oförändrat god beredskap oavsett utveckling av aktiekursen i Swedbank. Läs mer om detta i noten om kapitaltäckning på sidan 34. Förväntad framtida utveckling Med nuvarande kända förutsättningar är prognosen för 2010 års rörelseresultat 4,7 mkr. Miljöcertifiering Mjöbäcks Sparbank miljöcertifierades i juni 2009 enligt ISO Nödvändiga rutiner och ledningssystem utarbetades i samarbete med sparbankerna i Alingsås, Tranemo och Ulricehamn samt Swedbank Sjuhärad. Miljöarbetet sker parallellt med övrigt arbete i sparbanken och syftar till ständiga förbättringar. Övrigt I december 2009 lade SEB ner sitt kontor i Överlida vilket var det enda kvarvarande konkurrerande bankkontoret inom Mjöbäcks Sparbanks verksamhetsområde. En viss volymökning förväntas att ske på grund av detta, företrädesvis på inlåningssidan. Ett samarbete rörande sakförsäkringar har inletts med Dina Försäkringar Ätradalen och Dina Försäkringar Viskadalen. Genom ett ökat samarbete med Swedbank Försäkringar finns en försäkringsspecialist på sparbanken en gång per månad för rådgivning av försäkringstjänster. Ett avtal gällande inkasso- och efterbevakningstjänster har tecknats med Lindorff Sverige AB. Förslag till vinstdisposition Sparbankens vinst enligt balansräkningen för tkr Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - Överföres till reservfonden tkr Reservfonden består av sparbankens sparade vinstmedel och syftar till att stärka sparbanken mot eventuella förluster i framtiden. Efter årets avsättning uppgår Reservfonden till tkr. Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen även om inte den finansiella tillgången tagits bort från balansräkningen. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. 4

6 FEM ÅR I SAMMANDRAG, tkr Volym Utlåning till allmänheten Förändring under året, % 12,1 10,4 8,8 6,3 14,4 Inlåning från allmänheten Förändring under året, % 6,9 3,8 19,5 14,6 6,5 Medelomslutning (MO) Förändring under året, % 2,9 5,8 17,0 9,6 6,7 Affärsvolym, ultimo Förändring under året, % 15,2-0,4 12,7 12,6 13,4 Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + eget kapitalandel av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 14,15 13,36 16,72 20,08 20,38 Kapitaltäckningskvot Kapitalbasen/totalt minimikapitalkrav 1,89 2,18 2,33 Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskvägda placeringar 16,32 19,07 20,44 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 2,27 2,44 2,32 2,54 2,70 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,13 1,36 1,33 1,48 1,46 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,32-0,74 0,60 0,75 0,64 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 4,13-8,19 5,56 6,39 5,47 KI-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,63 0,56 0,53 0,47 0,57 KI-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,71 0,71 0,55 0,49 0,56 5

7 FEM ÅR I SAMMANDRAG, tkr Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Reservering för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 35,99 43,64 22,45 16,00 7,61 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten 1,20 1,36 0,98 1,12 1,55 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten 0,28 0,61 0,10 0,10 - Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor Personalkostnader i % av MO 0,90 0,93 0,92 0,94 1,00 6

8 FEM ÅR I SAMMANDRAG, tkr RESULTATRÄKNING Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga rörelsekostnader Kreditförluster Summa kostnader Nedskrivning finansiella tillgångar Rörelseresultat Bokslutsdispositioner, netto Skatter Årets resultat inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar BALANSRÄKNING Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Aktier och andelar mm Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Avsättningar för pension mm Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, avsättn och eget kapital

9 RESULTATRÄKNING, tkr Not Förändring i procent Ränteintäkter ,3 Räntekostnader ,9 Räntenetto ,9 Erhållna utdelningar ,0 Provisionsintäkter ,7 Provisionskostnader ,0 Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter ,3 Summa rörelseintäkter ,1 Allmänna administrationskostnader ,5 Avskrivningar på materiella anläggningstillg ,0 Övriga rörelsekostnader ,6 Summa kostnader före kreditförluster ,3 Resultat före kreditförluster , Kreditförluster, netto , Nedskrivning av finansiella anläggningstillg ,0 Rörelseresultat Bokslutsdispositioner ,0 Skatt på årets resultat ,1 Årets resultat

10 BALANSRÄKNING, tkr TILLGÅNGAR Not Förändring i procent Kassa ,4 Utlåning till kreditinstitut ,3 Utlåning till allmänheten ,1 Aktier ,3 Materiella tillgångar 14 - Inventarier ,9 - Byggnader och mark ,2 Aktuell skattefordran ,2 Övriga tillgångar ,2 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ,8 Summa tillgångar ,2 9

11 BALANSRÄKNING, tkr SKULDER, AVSÄTTNINGAR Not Förändring OCH EGET KAPITAL i procent Skulder till kreditinstitut ,1 Inlåning från allmänheten ,9 Övriga skulder ,9 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter ,5 Avsättning för uppskjuten skatt ,9 Summa skulder och avsättningar ,1 Obeskattade reserver ,0 Reservfond ,7 Fond för verkligt värde ,0 Årets resultat ,0 Summa eget kapital ,7 Summa skulder, avsättningar och eget kapital ,2 Poster inom linjen Ansvarsförbindelser Åtaganden Fond för Rapport över förändringar i eget kapital Reserv- verkligt Årets Totalt eget fond värde resultat kapital Ingående eget kapital Vinstdisposition avsatt till reservfonden Finansiella tillgångar som kan säljas: Omvärderingar redovisade direkt mot eget kapital Årets resultat Utgående eget kapital Ingående eget kapital Vinstdisposition avräknas mot reservfonden Finansiella tillgångar som kan säljas: Omvärderingar redovisade direkt mot eget kapital Årets resultat Utgående eget kapital

12 KASSAFLÖDESANALYS, tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar Kreditförluster Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning av utlåning till allmänheten Försäljning av aktier (omsättningstillgång) Ökning av inlåning från allmänheten Ökning av skulder till kreditinstitut Förändringar av övriga tillgångar och skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Försäljning av aktier Investeringar i finansiella tillgångar Försäljning av materiella tillgångar Förvärv av materiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Utöver likvida medel finns outnyttjad kontokredit om tkr ( 0 ). Specifikation av likvida medel vid årets slut Kassa Utlåning till kreditinstitut Clearingskulder Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten. Erhållen utdelning Erhållen ränta Erlagd ränta

13 NOT OM REDOVISNINGSPRINCIPER Uppgifterna i årsredovisningen avser Mjöbäcks Sparbank, , med säte i Överlida, Svenljunga kommun, räkenskapsåret Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enlig Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom så kallad lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas. Förutsättningar vid upprättande av sparbankens finansiella rapporter Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderat till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning (t ex egendom som har övertagits för skydd av fordran) redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader. Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna. Utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar i utländsk valuta räknas om till svenska kronor till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. 12

14 Materiella tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark anses ha obegränsad nyttjandeperiod och skrivs inte av. Komponentavskrivning beräknas på rörelsefastigheten, vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. För övriga materiella anläggningstillgångar anser sparbanken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder. Nyttjandeperioden för inventarier beräknas till 5 år. Det totala avskrivningsbeloppet enligt komponentavskrivningarna innebär endast en mindre avvikelse från ursprunglig avskrivningsplan varför sparbanken beslutat tills vidare följa ursprunglig beloppsmässiga avskrivningsplan. (Byggnaden skrivs av med 2% per år och markanläggningarna med 5%.) Avskrivningsmetoder, tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. De redovisade värdena för företagets tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns nedskrivningsbehov. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar och aktier. Bland skulder finns leverantörsskulder och låneskulder. En finansiell tillgång eller skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering av finansiella instrument Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid 13

15 första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, det vill säga efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar omfattande räntebärande värdepapper med fasta eller fastställda betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas. Här ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar vilka redovisas i resultaträkningen. Verkligt värde på onoterade aktier bedöms motsvara anskaffningsvärdet då verkligt värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Inlåning samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder, värderas till upplupet anskaffningsvärde. Avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när sparbanken har en befintlig juridisk eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Skillnaden mot andra skulder är att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive betalda räntor på osäkra fordringar. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan. Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kredit. 14

16 Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs. Hit hör främst avgifter för krediter när det inte är sannolikt att krediten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dess avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts. Hit hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som en intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, till exempel kostnader för clearing, bankgiro och värdepappershandel. Transaktionsavgifter som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Denna posten innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultatet av finansiella transaktioner består av: Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Valutakursförändringar. Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera förlusthändelser inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra. Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger eller att lånet klassas som osäkert räknar sparbanken oreglerade betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom finansiella rapporter eller annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på lånefordringar beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden. Tillgångar med kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Nedskrivning av ett egetkapitalinstrument klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas (ex aktier i Swedbank) till ett värde lägre än upplupet anskaffningsvärde görs via resultaträkningen. En nedskrivning över resultaträkningen görs när värdenedgången är betydande eller varaktig. 15

17 Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det finns bevis på att nedskrivningsbeloppet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster. Nedskrivningar av ett egetkapitalinstrument klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas (ex aktier i Swedbank), vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster. Ianspråktagen pant Övertagen egendom för skydd av lånefordran redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats på annat sätt. Eventuella intäkter och kostnader som avser övertagen egendom fördelas på motsvarande sätt som andra intäkter och kostnader i resultaträkningen. Övertagen egendom värderas enligt lägsta värdets princip, det vill säga det lägre beloppet av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar huvudsakligen personal- lokal- IT och telekommunikationskostnader. Ersättningar till anställda Ersättningar till anställda redovisas som kostnad när tjänsterna erhålls. En skuld redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandelsbetalningar när sparbanken har en förpliktelse att göra sådan vinstandelsbetalning till följd av att tjänster erhållits och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt. Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggad genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar 16

18 flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 5. Pensionering i egen regi Sparbanken har tidigare utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna också i särskilt avtal utfäst att en anställd kan avsluta sin tjänstgöring vid en tidigare tidpunkt än 65 års ålder. Avsättning för kostnaden för pensionering i egen regi görs enligt beräkning från SPK av nuvärdet för pensionsförpliktelsen. Kostnaden är inte skattemässigt avdragsgill förrän förpliktelsen verkställts. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar och skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade per balansdagen. Ansvarsförbindelser En ansvarsförbindelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 17

19 NOT OM FINANSIELLA RISKER I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga verksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti eller ett värdepapper. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Beviljade krediter rapporteras regelbundet till styrelsen. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. Låntagarnas hemvist är geografiskt i huvudsak hänförliga till sparbankens verksamhetsområde. Placeringar i värdepapper styrs av en instruktion om hur sparbankens likvida medel får placeras. 18

20 Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i styrelsen. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett kravsystem. Fastighetspriserna i verksamhetsområdet är stabila på en jämförelsevis låg nivå. Historiskt har kreditförlusterna för utlåning med säkerhet i fastigheter varit i det närmaste obefintliga. Sparbankens utlåning är av "hypotekskaraktär", 85% av utlåningen till allmänheten har säkerheter i form av pant i bostads- och jordbruksfastigheter. Kreditrisken för dessa låntagare är mycket låg. Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt lånefordringar per kategori av låntagare/säkerhet visas i tabell nedan. Kreditriskexponering Total Nedskriv- Redovisat Värde av Total vid utgången av 2009 kreditrisk- ning värde säkerheter Kreditriskexponering avs. poster exponering Krediter mot säkerhet av (före ned- i balansrkn efter avdrag skrivning) säkerheter Statlig o kommunal borgen Pb i villa- och fritidsfastighet samt bostadsrätt Pb i flerfamiljsfastigheter Pb i jordbruksfastigheter Pb i andra näringsfastigheter Företagshypotek Övriga inkl blancokrediter Summa Utlåning till kreditinstitut Ansvarsförbindelser och åtaganden utanför balansräkningen Outnyttjade krediter Garantier Total kreditriskexponering

21 Kreditriskexponering Total Nedskriv- Redovisat Värde av Total vid utgången av 2008 kreditrisk- ning värde säkerheter Kreditriskexponering avs. poster exponering Krediter mot säkerhet av (före ned- i balansrkn efter avdrag Pb i villa- och fritidsfastighet skrivning) säkerheter samt bostadsrätt Pb i flerfamiljsfastigheter Pb i jordbruksfastigheter Pb i andra näringsfastigheter Företagshypotek Övriga inkl blancokrediter Summa Utlåning till kreditinstitut Ansvarsförbindelser och åtaganden utanför balansräkningen Outnyttjade krediter Garantier Total kreditriskexponering Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder har olika löptider. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser. Likviditeten bevakas löpande. Sparbankens likviditetsberedskap i form av kassa samt dagslåneräkning och kontokrediter får lägst uppgå till 10 % av inlåningen från allmänheten. Likvida medel uppgick per till 11% av inlåningen och per till 17% av inlåningen (inklusive den 2009 tecknade kontokrediten). Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns på sidan 11 i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. 20

22 Likviditetsexponering vid utgången av 2009 Kontraktuellt återstående Nominella kassaflöden - kontraktuellt återstående löptid löptid (redov värde) På Högst 3-12 mån 1-5 år >5 år Utan löptid anfordran 3 mån Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning fr allmänheten Övriga skulder och eget kapital Summa skulder och eget kapital Outnyttjade krediter Total skillnad Likviditetsexponering vid utgången av 2008 Kontraktuellt återstående Nominella kassaflöden - kontraktuellt återstående löptid löptid (redov värde) På Högst 3-12 mån 1-5 år >5 år Utan löptid anfordran 3 mån Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning fr allmänheten Övriga skulder och eget kapital Summa skulder och eget kapital Outnyttjade krediter Total skillnad

23 Marknadsrisk Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisk de övervägande marknadsriskerna. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Sparbanken har endast ett mycket begränsat lager resevaluta i kassan (55 tkr). Eventuella värdeförändringar har obetydlig resultatpåverkan. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker. Innehavet i Swedbank är det enda väsentliga aktieinnehavet och avräknas i sin helhet från sparbankens kapitalbas. En uppgång i Swedbanks börskurs med 10 kr medför ett ökat eget kapital i sparbanken med 3,9 mkr och motsatsen vid en nedgång. Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den så kallade gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder. Hantering av sparbankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att styrelsen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering. Enligt riskpolicyn begränsas sparbankens räntebundna exponeringar av deras förändrade värde vid en ränteförändring på 1%-enhet i relation till sparbankens genomsnittliga rörelseresultat före kreditförluster. 22

24 Ränteexponering vid utgången av 2009 Räntebindningstider Högst 1-3 mån 3-12 mån 1-5 år Utan ränta Totalt för tillgångar och 1 mån skulder Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning fr allmänheten Övriga skulder Eget kapital och obeskattade reserver Summa skulder och eget kapital Differens tillgångar och skulder Kumulativ exponering Ränteexponering vid utgången av 2008 Räntebindningstider Högst 1-3 mån 3-12 mån 1-5 år Utan ränta Totalt för tillgångar och 1 mån skulder Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning fr allmänheten Övriga skulder Eget kapital och obeskattade reserver Summa skulder och eget kapital Differens tillgångar och skulder Kumulativ exponering

25 Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bland annat omfattar: - kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, - klart definierade ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med inbyggda avstämningar och kontroller, - behörighetssystem, - interna informations- och rapporteringssystem för att bland annat tillgodose ledningens krav på information, - informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar. 24

26 NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN 1 Räntenetto Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Summa Varav ränteintäkt från osäkra fordringar Räntekostnader Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten varav kostnad för insättargaranti Övriga Summa Summa räntenetto Räntemarginal 2,14% 1,95% Totala ränteintäkter i % av MO minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver Placeringsmarginal 2,27% 2,44% Räntenetto i % av MO Medelränta på utlåningen 3,26% 5,63% Medelränta på inlåningen 0,87% 3,31% Inkl. kostnad för insättargarantin 2 Erhållna utdelningar Swedbank Övriga 0 10 Summa Provisionsintäkter Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa

27 4 Provisionskostnader Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa Allmänna administrationskostnader Personalkostnader - löner och arvoden sociala avgifter kostnad för pensionspremier avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl löneskatt övriga personalkostnader Summa personalkostnader Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon IT-kostnader konsulttjänster revision fastighetskostnader övriga Summa övriga allmänna administrationskostnader Totalt Löner och arvoden Till styrelse och VD Till övriga anställda Summa Ersättningar till ledande befattningshavare 2009 Grundlön Rörlig Övriga Pensionsarvode ersättning förmåner kostnad Summa Tomas Andrén, VD Kjell Andersson, styrelsens ordförande Christer Everås, styrelsens vice ordförande Fredric Lindgårde, styrelseledamot Carolina Larsson, styrelseledamot Marie Mårtensson, styrelseledamot Jimmy Karlsson, styrelseledamot Summa