Canada (4) United States (9) United Kingdom (12) Reconvictions (25) Community settings (11) Institutional settings (15)

Transkript

1 , Skyddsvärnet ABF-huset Relationens betydelse vid evidensbaserad behandling i Kriminalvården Anne H. Berman, fil dr, leg psykolog, leg psykoterapeut Specialist i klinisk psykologi Beroendecentrum Stockholm Karolinska Institutet, Inst f klinisk neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning anne.h.berman@ki.se Frågor att besvara: Kan program vara effektiva trots tvång? Hur många klienter får tillgång till program? Vad kan programmen få för effekter? Spelar relationen och dess kvalité någon roll för utfall? Varför skulle relationens kvalité kunna ha betydelse? Description (Number of studies) Weighted mean Odds Ratio Confidence interval p Kan program vara effektiva trots tvång? Canada (4) United States (9) United Kingdom (12) Reconvictions (25) Community settings (11) Institutional settings (15) Low risk offenders (8) High risk offenders(8) (.094) (.056) Voluntary (16) Non-voluntary (10) (.057) Small (11) Large (15) Pre-2000 (9) Post-2000 (17) Från Tong, L. S. J., & Farrington, D. P. (2006). How Effective is the "Reasoning and Rehabilitation" Programme in Reducing Reoffending? A Meta-analysis of Evaluations in Four Countries. Psychology, Crime and Law, 12:1, (c) 2010, Anne H Berman 1

2 , Skyddsvärnet ABF-huset Tillgång till program och frivillighet Hur många klienter får tillgång till program? Program Tidsperiod Andel med tillgång Tvång? Källa Cognitive Skills ca 10-12% i fä frivilligt Berman Cognitive skills lägre i frivården frivilligt Svensson One-to-One ,5% (1484/96000) frivilligt Besev/Gajecki Frivårdsprogram ca 13% frivilligt SPOF, Berman Kriminalvården ca 2007 ca 16% frivilligt Krantz Frivård alla år 100% tvång Lagstiftning Slutsats: Oavsett om relationen är viktig, är relationen till kontaktperson/frivårdsinspektör det enda många klienter har tillgång till. 1,2 Unadj. 1,0 CS programmet p=.002 Fullföljare (n=212) 0.75* Vad kan programmen få för effekter?,8 Kontroller (n=451) 1.00,6 Avhoppare (n=64) 1.38 *,4,2 Cognitive Skills Kontroller (n=451) Fullföljare (n=212) 0,0 Avhoppare (n=64) Berman, (c) 2010 Antal Anne H BermanNamn månader Efternamn (överlevnad) utan återfall i brott 2004 Cognitive Skills för frivårdsklienter som begått våldsbrott Spelar relationen någon roll för utfall? Svensson, A (2007) The Cognitive Skills Program and Offender Recidivism in Swedish Probation, Psykologexamens uppsats, SU. (c) 2010, Anne H Berman 2

3 , Skyddsvärnet ABF-huset One-to-One deltagare (n=554) Kvalitativ forskning om Cognitive Skills Tron på slumpen predicerar högre å-f Ekonomiska problem predicerar högre å-f Bättre hälsa predicerar lägre återfall Att gå klart OTO predicerar lägre återfall Eidenstedt, M. (2004) Så har jag ändå liksom behållt mitt lugn, va Personlig vinst hos deltagare i Kriminalvårdsprogrammet Cognitive Skills. Psykologexamensuppsats, Stockholms universitet Besev, P. & Gajecki. M. (2009). Predicting offender recidivism among Swedish participants in the One-to-One CBT programme Psykologexamensuppsats, SU. Spelar relationens kvalité någon roll för utfall? Resultatanalyser Stockholm Probation Outcome Form (SPOF) Karakteristika som skilde åt frivårdsklienter som återföll, från de som inte återföll (c) 2010, Anne H Berman 3

4 , Skyddsvärnet ABF-huset Typiska och atypiska mönster när kontakten varit sämre än planerat under övervakningstiden Sämre kontakt under övervakningen Typer = vanligare än förväntat Vanligare att återfalla som drogbrukare med tidigare domar, när sämre kontakt: (risk kvot: 1,5, n=134, L) Vanligare att återfalla som icke drogbrukare med tidigare domar, när sämre kontakt: (riskkvot: 2,7, n=40, M) Gruppstorlek: XL >300 L M S 0-39 Sämre kontakt under övervakningen Antityper=mindre vanligt än väntat Gruppstorlek: XL >300 L M S 0-39 Ovanligt att avhålla sig från brott, även som icke drogbrukare utan tidigare dom, när sämre kontakt: (riskkvot:.77, n=146, L ) Ovanligt att avhålla sig från brott, även som alkoholbrukare utan tidigare dom, när sämre kontakt: (riskkvot:.66, n=44, M ) Varför skulle relationens kvalité kunna ha betydelse? Förbättringsfaktorer i psykoterapi och psykosocialt arbete Förbättringsfaktorerna samverkar 40% Metod Placebo Relationen 35% Egna resurser 40% 40% Metod Placebo Relationen Egna resurser 35% Från Lars Oscarsson, 2009, Sackett, 2000, Hubble, 1999 Lambert, % (c) 2010, Anne H Berman 4

5 , Skyddsvärnet ABF-huset Existentiella grundbehov Att arbeta med människor förutsätter en grundläggande reflektion kring existentiella frågor kring vad det är att vara människa i olika livsskeden och situationer. Fysiska Sociala Personliga/ Psykiska Copyright: Lars Oscarsson 2009 Baserat på van Deurzen, 1998, Berman, Behovsdefinitioner Fysiska Sociala Personliga Mat Sömn Skydd Kroppslig hälsa Sexualitet Erkännande Tillhörighet Autonomi Kompetens Självkänsla Relationer Känslomässig balans Visdom Mening Syfte med livet Sinnesfrid Kriminogena Fängelseintagna Från Berman, A.H. (2004). Enhancing Health Among Drug Users in Prison. Doktorsavhandling Psykologiska Inst, SU. Kök/ matsal Säng Cell Träning Avslappning Medicinsk behandling Besöksrum Hälsosam tillfredsställelse av fängelseintagnas mänskliga behov Fysiska Sociala Personliga Akupunktur Nåbara Familj Vänner Föreningar Religion Övningsbara ADL Permissioner Arbete/studier Prestationer Samarbete Frivård Lekmannaöv Psykoterapi Psykiatri Impulsivitet Drogmissbruk Antisociala attityder Antisociala vänner Dåliga familjrelationer Fängelsestrukturen KONTAKT- KVALITÉ Livspotential Reflektion Känsla av sammanhang Bidrag till samhället Acceptans/ förlåtelse Visionsrum Kriminogena Behandlingsbara KBT program Terapeutiska samhällen Föräldraträning Utredning Cognitive Skills OTO Motiverande samtal Svar på frågorna: Kan program vara effektiva trots tvång? Ja. Hur många klienter får tillgång till program? Färre än 1 av 5. Vad kan programmen få för effekter? Minska risken för återfall mellan 10-. Spelar relationen och dess kvalité någon roll för utfall? Ja, som en samverkande faktor; sämre kvalité på relationen kan vara markör för återfallsrisk. Varför skulle relationens kvalité kunna ha betydelse? För att alla människor har samma grundbehov, de som har kriminogena behov behöver reflektera kring anti- och prosocial behovstillfredsställelse med en existentiellt medveten samtalspartner som det går att bygga god terapeutisk allians med (tillit, värme, autenticitet, acceptans). Frivården är ett tvångsprogram som alla frivårdsklienter går i. Relationens kvalité har betydelse: Kasta inte ut barnet med badvattnet! Flera funderingar? anne.h.berman@ki.se (c) 2010, Anne H Berman 5