Tidningen för alla travintresserade Nr Försäkringar 18 Stående MRI 20 Djurens hjälte 30. God Jul &Gott Nytt År

Transkript

1 Tidningen för alla travintresserade Nr Försäkringar 18 Stående MRI 20 Djurens hjälte 30 God Jul &Gott Nytt År

2 Medlemsblad för Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Travhästen ASVT Solvalla Travbana Stockholm Tel , Fax asvt@asvt.se Generalsekreterare: Nils-Bertil Hansson,Tel nils-bertil@asvt.se Biträdande generalsekreterare: Ulrika Lundberg, Tel ulrika@asvt.se Styrelse: Margareta Wallenius-Kleberg (ordf) Börje Larsson (v ordf) Ingemar Alin Lennart Petersson-Brodda Sven Rejnö Carina Dahling-Satrell Ove Konradsson Björn Ljungek Ylva Lindh Per Johnsson Ronny Olofsson Tidningen Travhästen utkommer sex gånger per år. Under 2007 preliminärt som följer: Nr 1 i februari, tema: avel Nr 2 i april, tema: hovvård Nr 3 i maj, tema: transporter Nr 4 i september, tema: utfodring Nr 5 i oktober, tema: stallinredning Nr 6 i december, tema: utrustning Tidningen ingår i medlemsavgiften a 475 kr för ASVT:s medlemmar. Ansvarig utgivare: Ulrika Lundberg Redaktör och stf ansvarig utgivare: Lotta Isacsson, lotta@asvt.se , Tidningsproduktion: LIME AB, Tel Fax , Annonsförsäljning: Johanna Karlsson, Tel johanna@lime.nu Grafisk form och layout: Charlotta Behrens, charlotta@lime.nu Tryck: UPC Print, Finland Miljöcertifierat tryckeri. Innehåll Travhästen 6 06 OMSLAGSFOTO: Claes Kärrstrand Ledare 2 Tema: Utrustning 4-11 Hästskor kan ibland te sig som en djungel. Vi har kollat vilka skor som används mest just nu och besökt Mustadfors bruk världsledande på söm. Julklappstips 12 Idétorka? Var bara lugn vi hjälper dig. Christer Nylander 15 Under ett lopp på Bergsåker förändrades allt. Möt tränare Christer Nylander fyra år efter olyckan. Försäkringar 18 Se över ditt försäkringsskydd och ta del av ASVT:s nya avtal med Folksam. Privat klinik siktar högt 22 MRI för stående häst. Icora Tilly är död 26 Uppfödarmöte på Axevalla 28 ASVT Just nu 29 Djurens Hjälte: Henrik Hult 30 Föl- och ammajourens eldsjäl har prisbelönats. Elitsto: Theiza 36 Betäckningssiffror Statistik 3-åringar 42 Statistik 4-åringar 44 Segerstatistik 46 Hingstdepån 48 Uppfödarstatistik

3 L Ledare Vi travar in i framtiden! Det lackar mot jul och ett nytt år står för dörren. Likt ett barns längtan efter tomten har vi aktiva inom travsporten höga förväntningar på att det nya året ska ge oss svar på hur framtidens travsport ska se ut. Det är en otroligt spännande vår vi går till mötes där vi inom BAS-organisationerna får möjlighet att medverka direkt i STC:s framtidsprojekt Framtidens travsport. Att vi likställs med travsällskapen i en referensgrupp och har möjlighet att påverka besluten känns bra. Det stora och viktiga effektmålet i projektet Mer pengar till de aktiva alla ska leva tyder mer än någonsin på att man numera ser klarare på de aktiva som resurs. Att samtliga BAS-organisationer också sluter upp och stödjer STC:s handlingsplan tyder även på god insikt i leden om den problematik som finns i svensk travsport samt att vi måste samarbeta för att nå det mål som sätts upp. Kompetent referensgrupp Det finns flera oroväckande problemområden att ta tag i: nedslitna anläggningar, spelmonopolet, totonettot, vikande betäckningssiffror med mera. De personer som tillsatts i referensgruppen kommer säkert att få lägga sina pannor i djupa veck både en och två gånger men jag betvivlar inte att de kommer att lyckas. Varför? De älskar sin sport, har gedigen erfarenhet och ser potentialen för travsporten i framtiden. De kommer att göra sitt yttersta och inte tilllåta att travsporten går ödets väg. Jag ser fram emot att få följa deras arbete. Sedan måste vi alla hjälpas åt att blicka framåt för utan framtidstro är det svårt att bygga något nytt. Svår ekonomi i uppfödningen Att det finns problem i svensk travhästuppfödning har vi tydligt påtalat vid ett flertal tillfällen. Betäckningssiffrorna minskade med 36 procent mellan åren 1998 och 2005 för att i år öka en aning, om än rätt blygsamt. I den nyligen avslutade rapporten om de svenska travhästuppfödarna, deras verksamhetsvillkor och framtidsplaner, ses tydligt att det är de ekonomiska förutsättningarna som saknas. Hela 78 procent av travhästuppfödarna får inte sina kostnader täckta och av de mindre uppfödarna (1-3 ston) är motsvarande siffra hela 85 procent. Det är oroande läsning eftersom det är de små uppfödarna som utgör basen i den svenska travhästuppfödningen. Man kan konstatera att uttrycket som nyligen myntades av Lasse Edlund,uppfödare till Gims-hästarna, Det är en slags boxarmentalitet i den här branschen stämmer in på många. Vi reser oss på nio varenda gång för att få hålla på med det vi älskar; att föda upp fina föl och unghästar som vi sedan kan följa på tävlingsbanan. Som alla vet är det hästägarna som får hjulen att rulla. Det är extra viktigt att de gynnas i framtidens travsport så att de motiveras att satsa på nya unghästar. Då kan uppfödningen också få bättre villkor. Stort intresse för travavel Flera ljusglimtar går ändå att skönja. Årets genomsnitts- och toppriser på auktionerna slog alla tidigare rekord vilket visar att det finns stort intresse för att investera i svenska unghästar. Det har blivit tydligt att kvalité och exklusivitet lönar sig. Likaså har vi sett många svenska uppfödare inhandla nya välstammade fölston i landet i väster. Inte på många år har det heller visats så många hingstar vid den svenska avelsvärderingen. Det verkar trots allt som om intresset för travavel är mycket djupt rotat och att det finns hopp för framtidens travsport. Julklapp från Folksam Årets julklapp till dig som medlem i ASVT blir ett bättre försäkringsskydd i form av en olycksfallsförsäkring som omfattar dig och din familj i hästverksamheten. Läs mer om försäkringar och det nya avtalet på annan plats i tidningen. Låt oss trava in i ett nytt år med hopp om en levande travsport. Ha en God Jul och ett riktigt Gott Nytt TravÅr! Ulrika Lundberg Bitr. Generalsekreterare ulrika@asvt.se 2

4 Tema: Utrustning Att skor ibland kan upplevas som en djungel kan de flesta av oss skriva under på. Travhästen har besökt Hådéns hovslageri på Solvalla för att ta reda på vad som används mest på marknaden just nu. Vilka skor används Slät aluminiumsko (fram). Hådéns hovslageri på Solvallas stallbacke har funnits sedan i mitten av 1960-talet. Sortimentet består av cirka 600 produkter av ett femtiotal fabrikat men några nyheter i ordets rätta bemärkelse finns inte att tala om, menar Tommy Eigel som arbetar i butiken: Det kommer inte så mycket nytt. Kanske någon sko vartannat år, men det som dyker upp är i allmänhet samma skor som redan finns fast i ett annat utförande. TEXT OCH FOTO: Lotta Isacsson lotta@asvt.se Hådéns hovslageri har en stadig kundkrets bland såväl trav- som galopp- och ridfolket trots butikens relativt anonyma placering intill stallbackskurvan på Solvalla. Verksamheten startades av Erik Hådén och togs över av Fredrik Wehtje, som också driver firman Scandinavian Horse AB i Kopparberg, för cirka sju år sedan. Butiken på Solvalla kommer att upphöra till våren, närmare bestämt i maj. Se separat artikel. För ungefär tio år sedan slutade Hådéns utföra hovslagararbeten, numera handlar det om ren butiksförsäljning av hästskor, brodd och söm. Därutöver säljs all tänkbar hovslagarutrustning såsom städ, tänger och förkläden. Tommy har arbetat på Hådéns i elva år. Han är i grunden hovslagare och har dessutom ett antal år som hästskötare på Menhammar Stuteri på meritlistan. Tillsammans med sin familj äger han tre ridhästar så hovslagarkunskaperna kommer väl till pass. Någon enstaka gång kan det också bli lite traditionellt hovslagararbete på arbetstid. Ibland ringer de från kliniken här på Solvalla och ber om hjälp. Då kan det handla om att de har en häst inne med en hovböld eller liknande, berättar han. Vinklarna viktigast Att allt fler skor sina hästar själv är alldeles uppenbart, menar Tommy. Bland travfolket ser vi det tydligt och det är också logiskt. Stortränarna har ju ofta egna hovslagare 4

5 när? Tommy har arbetat på Hådéns i elva år och har full koll på det omfattande sortimentet. anställda. För de som inte har den möjligheten blir det för kostsamt att anlita hovslagare hela tiden då hästarna ska byta skor före och efter lopp. Han menar att vinklarna är det absolut viktigaste vid all verkning och skoning. Det handlar om hur hästen står och går. Ett av de vanligaste fel vi ser bland dem som skor själva handlar just om vinklarna, eller att den som skott inte klarat av att rikta skon efter hoven. Ibland skojas det om att en bra hov riktar sig själv men då är man ute och cyklar Tommys arbete består till stor del av rådgivning kring skoning och lämpliga skor. Generellt är folk väldigt duktiga på att träna och köra sina hästar men kunskaperna kring skoning är lite sämre. Ofta handlar det om nyhetens behag när någon kommer in och vill ha en viss produkt som de sett att någon annan använder. Då får vi diskutera oss fram till den bästa lösningen för just den häst det gäller, menar han. Gör något som är tokigt Att det ändå är viktigt att våga prova sig fram för att lära mer illustreras kanske bäst av ett telefonsamtal för länge sedan: Jag skulle sko en häst och ringde till dåvarande Barfotaskor, superlätt aluminium sko. Till hästar med alltför dålig hovkvalitet för lite horntillväxt att slita på - för att gå barfota på riktigt i lopp. 5

6 Slät järnsko (fram). Halvrund aluminiumsko (fram). Underlättar överrullning. Falsad järnsko (bak) för bättre grepp. Hans Mattsson stansar broddhål när det finns lite tid över. butiksägaren Erik Hådén för att be om ett råd. Hådén svarade mig: gör någonting som är tokigt så kanske det går bra, men se till att hästen inte blir lidande, berättar Tommy med ett leende. Med flinka fingrar plockar Tommy fram ett antal skor och sulor för att i grova drag visa på vad som används mest och minst just nu. Vi har tyvärr kommit till en punkt när marknaden står och stampar och jag tror nog att det kommer att se ut så ett tag. Vad som verkligen skulle behövas är en riktigt stötdämpande sko förutom PG-skor, menar han. Tommys kollega, Hans Mattsson, håller ställningarna i kassan men snart börjar den långa kön kräva även Tommys uppmärksamhet. Det är fredag förmiddag, normalt sett en lugn tid i butiken, men för bara något dygn sedan anlände den första snön med besked. Gissningsvis står vinterskor och broddar högt i kurs denna dag. SPECIALSKOR GULDSKOR & BREDDARSKO Övre raden från vänster: Kombisko (fram): ger hoven större bäryta, skapar bättre grepp i tån än patentskon. Patentsko (fram): samma funktion som kombisko men något sämre grepp i tån än kombiskon. Päronsko (fram) aluminium: Ökar trycket på strålen, ökar blodcirkulationen i hoven och ger ett rappare framsteg. Päronsko (fram) järn. Nedre raden från vänster: Ringsko (fram): ger större bärighet i trakterna, påskyndar till viss del överrullning. Öppen tå (fram) aluminium: kortar av framsteget. Öppen tå (fram) järn. Äggsko (bak): minskar genomtrampet och påskyndar överrullning. Övre raden från vänster: Guldsko (bak): hårdmetallkanten minskar slitaget. Guldsko (fram): slits ej lika mycket som järnsko. Mindre kant för mindre fäste. Guldsko (bak): med fast brodd och hårdmetallkant. Kant och brodd slits jämnt. Nedre raden från vänster: Guldsko (bak): med fast brodd för att slippa brodda. Även fram. Breddarsko (bak): breddar baksteget, ihopslagning förhindras. Guldskor är i grund och botten vanliga järnskor försedda med en lödning som utgör själva guldet. Detta gör skorna slitstarka men också betydligt dyrare än andra skor. 6

7 Stänger efter Elitloppet Hådéns hovslageri på Solvalla kommer att stänga i maj då ägaren Fredrik Wehtje istället kommer att koncentrera sig på sin andra firma i Kopparberg. Solvalla blir därmed, åtminstone tills vidare, utan eget försäljningsställe för skor och hovslagarutrustning. Andra försäljningsställen för skor och utrustning finns visserligen inom ett inte alltför långt avstånd, men drabbade kommer de att bli som behöver hjälp med att slipa klingor eller svetsa specialskor. Mycket av arbetet handlar om rådgivning och telefonen ringer flitigt. Järnsko (bak), vinter, med broddhål. Greppsko aluminium (bak). Järnsko (fram), vinter, med broddhål. Det finns många skor på marknaden idag och de skiljer sig bland annat i tjocklek, bredd, fals eller inte fals samt sömhålens placering. Rent allmänt ska en sko vara bred eftersom bärytan ska vara så stor som möjligt. Den ska också vara relativt tunn för att inte störa hovmekanismen för mycket. SULOR PG-SKOR, PLATSKOR OCH RACER Övre raden från vänster: Filt/plast: mycket vanlig, hård. Används runtom. Kilsula i polyrytan eller gummi. Vid låga trakter, används runtom. Finns i olika höjder. Filt/gummi: mjuk. Används runtom. Nedre raden från vänster: Flappsula (vinter): här med tåsko. Ökar blodcirkulationen, lämnar trakterna fria. Bra för hästar som ofta trampar av sig skorna. Päronsula: sula i plast, används såsom på bilden tillsammans med päronsko. Övre raden från vänster: PG-sko: stötdämpande, fördelar trycket över så stor yta som möjligt. PG-sko med brodd: broddarna är ingjutna. PG-sko tävling: lättare typ av PG-sko. Nedre raden från vänster: Plastsko: mycket lätt, ganska slitstark men går ej att rikta. Ringsko i plast. Racer (bak): slitstark, endast en fals. Sulor, som i första hand har en stötdämpande funktion, finns även i aluminium men det används sällan. 7

8 Tema: Utrustning Mustadfors bruk världsledande på söm I lilla Dals Långed finns världens största tillverkare av hästskosöm. Varje år lämnar ton söm fabriken för att spridas ut över världen och används inte bara vid skoning av hästar utan även till åsnor och oxar. 8

9 Fakta Mustadfors Mustadfors bruk är världsledande när det gäller att tillverka hästskosöm. Årligen görs cirka ton söm vid fabriken som är belägen vid Dalslands kanal i Dals Långed, cirka fyra mil sydväst om Åmål. Där etablerades fabriken 1898 då det norska företaget O Mustad och Son flyttade verksamheten dit. Produktionen krävde tillgång till mycket vattenkraft för att driva maskinerna och det fanns vid Upperudsälven som ingår i kanalens sjösystem. Än idag är fabriken ägd av familjen Mustad men företaget har växt till ett multinationellt imperium Mustad International Group BV med säte i Schweiz och tillverkning över hela världen. I Dals Långed arbetar idag 60 personer men som mest när fabriken etablerats sysselsatte den 450 människor. Runt bruket växte ett helt litet samhälle upp men som idag är införlivat med Dals Långed. Förutom söm görs idag specialspik som dekorspik eller båtspik i mindre skala. Magne Delebekk visar hur den nya generationens travsko läggs an mot en hov. Islutet av 1800-talet etablerades fabriken i Dals Långed för att göra hästskosöm. Tillverkningen sker än idag efter samma principer och det är i stort sett samma maskiner som används i produktionen av sömmen även om de moderniserats och effektiviserats. Sömmen går sedan på export till ett 70-tal länder runt om i världen. Mustad säger man i folkmun och det är också under varumärket Mustad som produkterna marknadsförs. Vi gör cirka 230 olika varianter på söm och vi har haft ungefär 40 procent av marknaden, säger Agneta Häll, marknads- och försäljningsassistent vid Mustadfors bruks AB. Med så många varianter finns det i stort sett en söm för varje behov men det är inte bara hästar som skos runt om i världen. En sömmodell exporteras bland annat till Turkiet där den används för att sko klövarna på oxar! Huvudmodellen bland sömmen är annars E, vilken säkert de allra flesta som skott på ett eller annat sätt kommit i kontakt med. Den finns i olika storlekar beroende på hov- och skostorlek men också i en tunnare och längre variant. Det finns söm för olika djur, söm för arbete och söm för sport men också olika hovslagare föredrar olika söm, säger Magne Delebekk, norsk hovslagare och konsult hos Mustad när det gäller att ta fram nya sömmar och hovbeslag. Sömmen ska också passa allt från minsta ponny till största shirehästen, det kan bli kilos viktskillnad. Det gör också skillnad på söm, säger Magne Delebekk. Den söm Mustad tillverkar anpassas också efter olika skotillverkare och därmed växer sortimentet ytterligare. Vi har alltid en pågående produktutveckling och under nästa år kommer vi troligen med en ny söm som har ett hårdmetallstift för att bli mer slitstark, säger Agneta Häll. Vi jobbar också med att ta fram en söm som är rätt så tunn men ändå stark vid huvudet, säger Magne Delebekk. Andra generationens travskor Söm görs av järn och råmaterialet köper Mustad från England. Tidigare köptes det i Sverige men idag går det inte längre att få tag på den kvalitén inom landet. För att i slutänden få en bra kvalité genomgår råmaterialet en förprocess som kallas glödning. Genom att hetta upp materialet och sedan låta det svalna, en 9

10 Tema: Utrustning Agneta Häll och Magne Delebekk visar vinterskor med fasta brodd, en produkt i Mustadfors bruks sortiment för hovvård och hovslageri som säljs över hela världen. Mustad utvecklar ständigt nya modeller av travskor och nästa år kommer 2-3 nya modeller ut på marknaden. process som tar cirka ett dygn, försvinner spänningarna ur materialet. En söm får inte vara för hård i materialet för sådana sömmar går bara av. Genom glödningen blir materialet istället lite segt. Den färdiga sömmen poleras sedan för få en bättre kvalité och en glattare yta som gör att den glider bättre när den spikas i hoven, säger Magne Delebekk. Förr gjordes den processen med hjälp av syra vilket inte var lika miljövänligt jämfört med dagens metod. Men Mustad har inte bara hästskosöm i produktsortimentet. I koncernen görs också hästskor för både rid-, trav- och galopp. Travskorna är en förhållandevis ny produkt i koncernen och fram tills för ett par år sedan gjordes travskorna i fabriken i Dals Långed. Men vår kapacitet här räckte inte till så idag tillverkas skorna i vår fabrik i USA, säger Agneta Häll. Där görs 16 miljoner hästskor varje år, eller mer än en sko i sekunden. Idag är det också andra generationens travskor som tillverkas. Idag finns ett grundsortiment av den nya skon men fler modeller är under utveckling och framtagning. Vi har vanliga släta och falsade, tvärtå, aluminium, hårdmetallskor och skor med fast brodd i dagsläget men vi satsar full ut och nästa år kan det bli 2-3 nya modeller, säger Agneta Häll. Det kan dock ta tid att få genomslag för en ny sko i branschen. Mustad jobbar hårt mot hovslagare för att skapa efterfrågan och deltar bland annat i mässor och ordnar kurser. Det finns en inbyggd tröghet därför att en butik inte kan ha hemma alla modeller från alla tillverkare av vare sig skor eller söm. Många hästar skos för trångt För drygt ett år sedan lanserades de nya travskorna. Den gamla skon var smalare och lite längre. Vi förbättrade bland annat formen genom att ge skorna en rundare form. Vi har också fasat av dem så att skorna ska avlasta sulan samt flyttat in sömhålen något, säger Magne Delebekk. Mustadfors bruk tillverkar cirka ton hästskosöm i cirka 230 olika modeller årligen och som exporteras ut i hela världen. En söm består av tre delar: Huvudet, klingan och svicken (spetsen). Svicken är lite fasad för att gå rätt när den slås i hoven. Sömmen är också polerad för att bland annat minska friktionen när den slås i. Här listas de mest användbara sömmarna när det gäller att sko travhästar. Av tradition döps sömmen med bokstäver eller bokstavskombinationer: E3 den mesta använda sömmen inom travet. En allroundsöm. E3 Slim samma som E3 men är lite tunnare och längre. E2 samma modell som E3 men är anpassad för lite mindre hovar. E4 samma modell som E3 men för lite större hovar/skor. E4 Slim lite längre och tunnare än E4. Ofta använd på kallbloden. FJ en söm med en lägre skalle som passar bäst för tävling med travskor i järn eller aluminium. ASV en tävlingssöm som ursprungligen togs fram för amerikanska galoppskor i aluminium. Sömmen är tunn och klen med låg skalle och rekommenderas till aluminiumskor. 10

11 Många har vänt sig emot skons runda form men Magne Delebeckk menar att en hästsko måste ha en bättre form än hoven den ska skos på för att få ett bra resultat vid skoningen. Han anser att många hästar idag skos för trångt vilket gör att hovbenet inte får tillräckligt utrymme inuti hoven. Skon ska ses som ett hjälpmedel att få en bra hov. Idag när vi tävlar våra travhästar mycket barfota behövs riktiga, bra hovar och för det krävs en fin, symmetrisk hovform, säger han. Samtidigt har travet avelsmässigt gått fram väldigt mycket så att nästan alla travare idag kan tävla med lätta skor eller barfota, säger Magne Delebekk. Magne Delebekk har skott hästar sedan 1970-talet och det började med hans egna svårskodda kallblod. Sedan blev det praktiktid hos en gammal smed på den norska veterinärhögskolan och i mitten av 1980-talet gick han den svenska hovslagarutbildningen. Någon norsk motsvarighet fanns inte då. Idag har han inga travhästar utan han och hans hustru driver ett ridcenter inriktat på dressyr, träning och ridläger med ett 50-tal hästar i Norge. Genom åren har han både tävlat i både världsmästerskap och riksmästerskap och dömt hovslageritävlingar. Ett 20-tal placeringar med några 2:a platser i VM har det blivit som bäst. Hovslageritävlingarna tror jag är det som räddat kvar kunskapen om smide i den här branschen och i stort sett är det bara Mustad som gått in och sponsrat dessa tävlingar, säger Magne Delebekk. I fabriken i Dals Långed finns centrallagret och därifrån skeppas både skor, söm, hovslageriverktyg, sulor och annat ut. I fabriken gängas också alla skor som ska ha broddhål och dessa går främst till de nordiska länderna. På Mustadfors används i princip samma maskiner, om än moderniserade, som när fabriken etablerades i slutet av 1800-talet. TEXT OCH FOTO: Lena Karlsson 11

12 Färgklick bland verktygen Borr & skruvdragare 18 V 1,3 Ah. ETC-Tools. 434 kr Det börjar närma Tillhör du dem som förträngt julklappsinköpen? Var bara lugn, du har ännu lite tid på dig. Här får du tips på stora och små gåvor till nära och kära, såväl två- som fyrbenta vänner. Nästan för snygga att använda? Stjärnor till stallets stjärna Dubbelsydd grimma med guld- eller silverstjärnor samt matchande grimskaft. Cirkapris 159 kr. Ergonomiska ryktborstar med greppvänliga ryggar. Produkterna säljs styckvis. Cirkapriser 59 kr (hovkrats) till 125 kr (stor borste) Stalljackan nummer ett? Rött, glatt och varmt Utetäcke Rambo Plus Turnout med integrerad hals och tre maggjordar. Från kr Huvudlag som syns Syntethuvudlag i knalliga färger. Läderfodrad nacke. 424 kr Fristads SoftShell -jacka. Vattenavvisande och vindtät. 711 kr Mystofflor Mjuka och sköna. 49 kr Fingrarnas bästa (vinter)vän uppvärmda handskar och fingervantar. Håller händerna varma i flera timmar kr. Samtliga 12 priser Travhästen inkluderar nr moms.

13 sig Till frusna tomtar och drängar Vinteroverall L.Brador i oxfordnylon. Quiltfodrad. 910 kr Till barn och barnbarn: Till den som har allt: Varför inte ge bort en tidningsprenumeration? Länktips: med cirka 400 tidningar att välja bland. Exempel på ämnesområden: häst, hund, jakt och fiske. Tryck upp almanackor, kaffemuggar eller T-shirts med dina bästa bilder. Beställ hos din lokala fotohandlare eller via ett flertal fotoleverantörer på nätet. Länktips: där du även kan beställa presentpapper med ditt eget motiv. Ladda upp dina bästa, vackraste eller roligaste hästbilder Kanske på kaffekoppen? FOTO: Klappar åt jycken: en tyghäst Roy mjukishäst 79 kr och en snygg stalltröja Fleecetröja med broderat motiv. 245 kr. Stilrent täcke Fodrat, vattentätt täcke med andasfunktion. 279 kr Tuggboll i julens färg Massiv gummiboll. 25 kr tillsammans med en cool nyckelring Borstenyckelring 9 kr Försäljningsställen Elhandskar/vantar: Lindra i Gävle HB Hundprodukter och tofflor: Hööks Hästsport Huvudlag, fleecetröja (barn) och borrmaskin: Bole-Produkter AB Overall och jacka: Nordpost Stjärn-grimma och borstar: Tyghäst och nyckelring: Horze Utetäcke: Hästshopen i Sverige SAKLETARE: Lotta Isacsson, lotta@asvt.se

14 Under ett lopp på Bergsåker våren 2002 krokade två ekipage ihop. Christer Nylander och hästen Nettan satt i invändigt läge bakom och hade inte en chans att väja. Kollisionen blev våldsam och Nylander slungades ur sulkyn. Han fick svåra men inte livshotande skador. Foto: Lena Karlsson Lång väg tillbaka Christer Nylander slutar som proffstränare I familjen Nylanders hem i Kovland, några mil utanför Sundsvall, trängs hederspriserna från otaliga segrar, inte minst från framgångarna med unghästar. Men ett kort ögonblick, i ett lopp på Bergsåker den 23 maj 2002, ändrades förutsättningarna för en fortsatt framgångsrik tränarkarriär radikalt. Det har gått fyra år sedan den svåra olyckan på Bergsåker. Vägen tillbaka har varit lång för Christer Nylander men i somras gjorde han comeback i sulkyn och körde ett par lopp på Lycksele. På pappret gick det bra, har man kört mer än lopp sitter löpkörningen i ryggmärgen och ringrosten var mindre än väntat. Han vann ett av loppen men en av uppsittningarna resulterade i en viktig insikt: hans kropp tålde inte påfrestningarna och resultatet blev svåra smärtor. Loppen i Lycksele blev den stora vändningen. Det var ett väldigt uppvaknande. Efter nya undersökningar och i samråd med läkare har jag insett att jag inte kan komma tillbaka utan har bestämt mig för att sluta som professionell tränare. Snabba framsteg Efter olyckan var Christer Nylander tillbaka hemma på gården efter tio veckor. Det gick med hjälp av starka, smärtstillande mediciner, men hans kropp har också haft en otroligt läkande förmåga. Det, i kombination med framstegen i rehabilitering och träning, gav hopp om en fortsatt framtid som travtränare. Samtidigt hade han varit med om olyckor förr och alltid snabbt varit tillbaka i stallet eller på banan. Det gick ganska fort när jag väl kom upp ur sjuksängen och jag har hela tiden trott att på måndag är jag bra igen. Men man tänker heller inte klart när man är så drogad av smärtlindrande mediciner som jag var. Sedan ett par år klarar han sig dock utan mediciner, men smärtorna slipper han aldrig. Målsättningen är att komma ner i TEXT: Lena Karlsson 15

15 Att hålla på med unghästar är det roligaste kull och ju mer man kan desto bättre går det. Christer har insett att han inte fullt ut kan komma tillbaka, och antalet hästar i träning är betydligt färre än tidigare. FOTO: Lena Karlsson hästar innan årsskiftet och kvar blir i princip bara egna hästar. Unghästar en utmaning Innan olyckan hade han ett 70-tal hästar i träning. Efter olyckan har antalet minskat allt eftersom och det har varit svårt att få in nya hästar. Idag har Christer Nylander 35 hästar i träning och hittills har det blivit drygt kronor i inkörda pengar till stallet i år. Åren 2002 till 2005 har resultatet legat på mellan 2,2 miljoner och 1,3 miljoner inkört. Det har gått mycket tack vare en fungerande gård och väldigt bra personal. De hästar jag hade i träning vid olyckan och som var igång fick starta vidare och vara kvar så länge de tjänade pengar. Det jag tappat är de nya kullarna med unghästar. Unghästar har varit lite av Christer Nylanders signum och det har bland annat blivit ett otal segrar i STC:s unghästserier genom åren. Att hålla på med unghästar är det roligaste och där har jag haft mest framgångar. Man lär sig för varje ny Framgång med ston Han har också visat sig vara extra duktig på att plocka fram fina ston och många minns ston som Serena och Rapid H. Vi hade begränsat med pengar att handla för och kom aldrig åt de hingstar vi ville ha. Stona var billigare, de var mindre attraktiva hos andra tränare men hade det tuffare i tävling också. En del i framgången med unga hästar och ston har varit att stona oftast fått träna hårdare än hingstarna. Man kan träna stona hårdare än hingstar, som lättare drabbas av överträning, men man måste behandla stona rättvist och aldrig gå över gränsen. Det glömmer de aldrig. På gårdens kuperade marker finns kilometerlånga backar och träningsslingor i skogen. Christer Nylander var också en av personerna bakom unghästträning och uppfödning på Irland. Han är övertygad om att naturen där med den kuperade terrängen och det örtrika naturliga gräset är mycket gynnsamt för utvecklingen hos unga hästar. Stort intresse för travavel Men Christer Nylander har också valt hästar medvetet efter egna idéer om bland annat härstamning. Han har varit intresserad av travavel sedan han började med hästar i års åldern. Till en början handlade det om kallblod men det var svårt att läsa sig till 16

16 Största försäkringsfallet hittills Ett av alla minnesvärda ögonblick: Christer Nylander och Serena efter segern i Sprintermästaren FOTO: Kanal 75 någon kunskap om kallblodsavel och snart blev det enbart inriktning på varmbloden. Det som är så fascinerande med avel och uppfödning är att försöka para ihop något som blir bra. Det är en riktig utmaning. Idag har han en liten uppfödning med fem egna ston. De flesta är utackorderade men tanken är att minska ner antalet och sedan ha dem hemma på gården om det går. Uppfödning lär i alla fall bli det sista jag kommer att sluta med. Tappade kontrollen Självklart har olyckan inneburit ett ekonomiskt avbräck för hans rörelse och åren efter olyckan medförde också ekonomiska problem och organisatoriska bekymmer. Innan olyckan hade Christer Nylander hela kontrollen över sitt företag men efter olyckan klarade han inte längre av den administrativa delen. De starka medicinerna och sviterna av olyckan gjorde det svårt att ha ordning på alla papper och ekonomiska förehavanden. Det har senare rett upp sig men däremot är ännu inte försäkringsfrågan utredd trots att det gått fyra år. Jag tycker att mitt försäkringsskydd har varit bra men det tar sin tid och det har inte bara berott på försäkringsbolaget, säger Christer Nylander. Råds ta hjälp Det är bland annat bedömningar för till exempel ersättningsnivåer som dragit ut på tiden. Men också att Christer själv trott, och har haft målet, att komma tillbaka som tränare till 100 procent. Något han nu vet inte är möjligt. Jag kan inte längre ljuga för mig själv. Nu vet jag att jag inte kan fortsätta som innan olyckan. Sina tränarkollegor uppmanar han dock att skaffa en professionell försäkringsmäklare. Idag har tränarna så olika förhållanden; en är tränare, en annan catchdriver, och då blir behoven så olika, säger Christer Nylander. Christer Nylanders olycka 2002 är hittills det största försäkringsfallet i svensk travsport. Slutregleringen har dragit ut på tiden men enligt STC:s jurist Göran Wahlman är fallet snart klart. Jag kan inte kommentera slutbeloppet men det rör sig om ett antal miljoner kronor. Kusken till en annan häst i loppet dömdes av måldomarnämnden på Bergsåker som vållande till olyckan. Det trots att det egentligen inte gick att säga att kusken agerat vårdslöst. Men vi har en överenskommelse med försäkringsbolaget att i de fall en måldomarnämnd dömer någon som vållande räkans det som vårdslöshet. Det förenklar skaderegleringen, säger Göran Wahlman. I Christer Nylanders fall har slutregleringen ändå dragit ut på tiden av olika omständigheter, bland annat har det varit komplicerat att utreda och beräkna ersättningsnivåer. Christer Nylanders fall är också det första försäkringsfall där ersättningen kommer att överstiga en miljon kronor. Alla A- eller B-tränare är försäkrade via sin licens. Oavsett om det handlar om träning eller tävling finns en ansvarsförsäkring och en hästdrulleförsäkring. A-tränarna är också försäkrade för omhändertagande av andra hästar. 17

17 Se över dina försäkringar Handen på hjärtat: visst har du lagt ned större möda på att teckna hästförsäkringar än att se över ditt eget försäkringsskydd? Ett vanligt fenomen men tyvärr står många av oss relativt oskyddade när olyckan är framme. FOTO: Thomas Blomqvist/Kanal 75 TEXT: Lotta Isacsson Hästfolk tenderar att tillhöra många olika kategorier uppfödare är även hästägare, hästägare är även tränare, tränare är även uppfödare... Som uppfödare och medlemmar i ASVT har vi ett visst skydd via medlemsavgiften, som tränare omfattas vi av STC: s licensförsäkring och så vidare. Det är lätt att resonera i termer som att alltid är det någon försäkring som täcker upp om olyckan skulle vara framme men det är viktigt att se över vilket skydd man egentligen har. Svart på vitt vad gäller? ASVT:s medlemmar har, via föreningens samarbete med Folksam, sedan länge en så kallad medhjälparförsäkring. Det innebär att besökare och medhjälpare i (häst)verksamheten omfattas av en olycksfallsförsäkring. Från och med 2007 gäller ett förnyat samarbetsavtal mellan ASVT och Folksam vilket innebär att medlemmen och dennes familj, det vill säga personer skrivna på samma adress, omfattas av en olycksfallsförsäkring. I denna försäkring finns också ett skydd för medhjälpare/besökare. Se artikel på nästa sida. ASVT:s medlemmar omfattas även av en rättsskyddsförsäkring via If. Bra skydd vid träning och tävling En betydande andel uppfödare är också B-licens innehavare och omfattas därmed, tillsammans med D-licensinnehavare samt lärlingar, av STC:s kollektiva försäkringar. I korthet täcker dessa försäkringar skador som STCregistrerad häst förorsakar, dels vid vårdslöshet (ansvarsförsäkring) och dels vid icke vårdslöshet (hästdrulleförsäkring). Vidare täcks skador som uppstår vid kollision mellan ekipage i en tävlingssituation samt lämnar ersättning för personskador som drabbar den försäkrade under aktivitet i samband med utövande av travsport. men komplement krävs Eftersom ovanstående försäkringar är starkt inriktade mot skador och olycksfall som sker i hästrelaterade sammanhang är det viktigt att gå igenom vilket skydd du har även som privatperson. Bland annat är det Från och med nästa år kommer ASVT:s medlemmar att, via sin medlemsavgift, ha ett ännu bättre försäkringsskydd via Folksam. Med start i januari 2007 kommer medlemmar med familj att omfattas av en olycksfallsförsäkring. I denna försäkring ingår också ett skydd för medhjälpare/besökare. mycket värt att teckna en personlig olycksfallsförsäkring, vilket gör att du är skyddad när du skadar dig i en annan situation än tillsammans med hästarna. Tänk på att: Gå igenom vilket försäkringsskydd du och din familj har på jobbet, i hästrelaterade situationer och inte minst på fritiden. Kostnader för direkta utlägg kan du bara få mot kvitto från en enda försäkring. Däremot faller invaliditetsersättning och dödsfallsersättning ut från samtliga olycksfallsförsäkringar. Hur stort försäkringsbeloppet ska vara beror på den egna ekonomin, men en tumregel kan vara att minst 30 prisbasbelopp (ett prisbasbelopp 2006 = kr) ska utgå vid 100 procents invaliditet. Olycksfallsförsäkringar utbetalas med ett engångsbelopp. Med en egen (individuellt tecknad) sjukförsäkring kan du dessutom minska ditt inkomstbortfall om du inte kommer tillbaka till arbetet efter olyckan. 18

18 Hallå där Ann Andersson, marknadsansvarig för avdelning Häst på Folksam. Vad omfattar den olycksfallsförsäkring som från och med nästa år kommer att ingå i medlemsavgiften för ASVT:s medlemmar? I medlemsavgiften ingick tidigare en olycksfallsförsäkring för besökare till dig som medlem i ASVT. Enligt era önskemål erbjuder vi nu en försäkring till en bredare krets. Utan någon som helst extra kostnad för dig som medlem omfattas du, dina familjemedlemmar och dina besökare av en olycksfallsförsäkring som gäller för olyckor som är hästrelaterade. Försäkringen gäller utan självrisk och ersätter upp till 10 basbelopp vid medicinsk invaliditet och nödvändiga tandskadekostnader. Dessutom utbetalas 0,5 basbelopp vid dödsfall på grund av olycka. Ni har även en relativt ny försäkring som heter Hästsäker vad innebär den? Hästfolk bör ha ett brett olycksfallsskydd menar Ann Andersson. Många som umgås med hästar har inte ett tillräckligt skydd och vi vet att hästsport kan ge väldigt allvarliga skador vid olyckor. Vi har därför tagit fram Hästsäker som är en olycksfallförsäkring som ger ersättning för tandskador och invaliditet efter olycksfall i samband med hästar. Den medicinska invaliditetsersättningen uppgår till 15 prisbasbelopp och dödsfallsersättningen till 4 prisbasbelopp. Dessutom är premien låg. Årspremien är endast 125 kronor per person eller 250 kronor för hela familjen. Som uppfödare/hästmänniska: vad bör man i allmänhet tänka på när man ser över sina personförsäkringar? Hästfolk, oavsett nivå på utövandet, bör ha ett bra brett olycksfallskydd och då rekommenderar vi dig att teckna individuella olycksfallsförsäkringar. Till de yngre, den så kalllade Barnförsäkringen och till dig som är äldre den så kallade Personförsäkringen. Båda försäkringarna gäller dygnet runt och kan kombineras med Hästsäker, medlemsförsäkringar, sjukförsäkringar etcetera. TEXT OCH FOTO: Lotta Isacsson lotta@asvt.se Du vet väl om att ASVT:s samarbete med Folksam innebär följande för dig som medlem: Nytt från 2007: ASVT-medlem med familj, det vill säga personer skrivna på samma adress, omfattas av en olycksfallsförsäkring. Besökare/medhjälpare i (häst)verksamhet skyddas också av denna. ASVT-medlemmar har 10 procents rabatt på Folksams djurförsäkringar (häst/hund/katt). ASVT-medlemmar har en månads gratis hästförsäkring samt gratis A6 veterinärvårdsförsäkring för samtliga födda föl under tolv månader från försäkringens ikraftträdande. Köpare av auktionshästar vid ASVT Trottex AB:s auktioner har två månaders gratis försäkring under förutsättning att försäkring tecknas för ett år. I övriga fall lämnas en månads gratis A6 livförsäkring och veterinärvårdsförsäkring. ASVT-medlemmar kan utan kostnad erhålla rådgivning kring vilka försäkringar de kan tänkas behöva. I början av november förnyade ASVT och Folksam sitt samarbetsavtal. Från vänster: Mats Andersson, Folksam Djurförsäkringar; Nils-Bertil Hansson, generalsekreterare ASVT och Ann Andersson, marknadsansvarig för avdelning Häst på Folksam. FOTO: Lotta Isacsson Rådgivningen omfattar bland annat olycksfall-, bil-, hemförsäkring och sparande. Kontaktperson: Åsa Rosén Hagert, , eller asa.rosen@folksam.se. 19

19 En riktig vinnarskalle Holger Söderqvist, Stall Jasmine i Uddevalla, lämnade in det vinnande bidraget i Travhästens designtävling. Här är slutresultatet, tolkat av den välkände motivlackaren David Gunnarsson, DaveArt, och lackerat på en travhjälm. Den fräckt lackerade hjälmen med den tuffa hästen överlämnas inom kort till vinnaren. Du kan läsa mer om Holger Söderqvist och hans vinnande motiv på vår hemsida TEXT OCH FOTO: Lena Karlsson 20

20 På Stenestads hästklinik i Kågeröd sex mil norr om Malmö finns en magnetkamerautrustning för stående häst. MRI är ett mycket exakt hjälpmedel för att kunna upptäcka var en skada uppstått på den nedre delen av hästens ben. Vi är hittills ensamma i Sverige om den här utrustningen för häst, säger veterinär Anna Wachtmeister. Privat klinik siktar högt MRI för stående häst TEXT: Lotta Isacsson lotta@asvt.se Namnet Stenestad klingar logiskt vid ankomsten till kliniken. Uppfarten till gården kantas av en lång allé inramad av just det stenar. Själva gården består av ett flertal stall, totalt finns här ett 25-tal boxplatser, ridhus och ett antal andra byggnader. Vi får prata lite mellan varven. Det är just nu högtryck här, säger Anna Wachtmeister med ett leende samtidigt som hon utför böjprov på en ponny. Kliniken vars chef och ägare heter Göran Rydén har funnits i ett tiotal år. På Stenestad utförs alla typer av operationer och många hästar kommer hit på remiss. Det visar sig emellertid att Anna och hennes kollegor är suveräna på att hitta små luckor mellan patienterna för att helhjärtat ställa upp och svara på frågor. Efter en snabb rundtur i stallen beger vi oss till den lokal som inrymmer själva MRI-utrustningen. Känslig utrustning Förkortningen MRI står för Magnetic Resonance Imaging, eller på svenska ungefär magnetisk resonansbildtagning. De elektromagnetiska fälten runt magneten är känsliga för exempelvis el vilket är anledningen till att utrustningen måste stå separat. Magneten är en så kallad konstantmagnet, med andra ord aktiv hela tiden. Vid elektromagnetiska störningar utifrån måste magneten kalibreras om. Temperaturen i rummet ligger på cirka 20 grader och väggarna är klädda med specialtillverkade plattor av kopparplåt som är överdragna med en annan typ av metall. Den typ av elkablar som används i rummet är av samma slag som rekommenderas för elöverkänsliga personer, det vill säga skärmade kablar. Utrusningen som är tillverkad i England installerades på Stenestad i somras. Vid varje undersökning som hittills gjorts har den tyske veterinären Torben Schulze varit på plats för att lära personalen den nya tekniken. Den klinik Schulze arbetar på till vardags ligger mellan Köln och Bonn och där har i skrivande stund utförts ungefär 22