Kvalitetsutveckling av FRG genom egenkontroll

Transkript

1 Kvalitetsutveckling av FRG genom egenkontroll När en frivillig, ideell organisation ska utvärdera sin verksamhet så måste metoden vara enkel. Arbetet ska också ge tillbaka idéer och vägledning inför sitt fortsatta arbete till den FRG-grupp som utvärderas. Därför har Civilförsvarsförbundet valt Självvärdering med möjlighet till extern granskning som metod för utvärderingen av FRG. Arbetsgång för kvalitetsutveckling av FRG Vilka uppgifter ska FRG ställa samman? Förbundet kommer att begära in resultaten av FRG:ernas självvärderingar. Skälet är att förbundet behöver kunna redovisa en samlad bild av FRG-verksamheten för andra deltagande organisationer och anslagsbeviljande myndigheter. Behovet för förbundet av att kunna göra det växer och den samlade bilden kommer också att ge de lokala grupperna möjlighet att jämföra sig med andra när systemet är i bruk. 1

2 Om man ska kunna få en samlad bild skärps kraven på enkelhet i metoden ytterligare eftersom enkelhet är säkraste sättet att få data som håller att ställas samman med data från andra orter till en gemensam bild över FRG-utvecklingen. Det krävs också om man ska kunna se behov av förnyelse och utveckling av FRG-konceptet i sin helhet. Därför har förbundet utarbetat en mall som ska användas lokalt för att samla in uppgifter för den samlade analysen. De uppgifter som ska ingå är listade nedan. Det framgår av listan att det är i huvudsak uppgifter som FRG själv behöver när man gör sin egen verksamhetsberättelse/årsredogörelse. Bara insamlade uppgifter som FRG själv behöver men de måste vara tillförlitliga och kunna ställas samman. Statistik Hur många ingår i FRG uppdelat på kön, och ålder? Finns avtal med kommunen? Hur många medlemmar har det? Vilken utrustning har FRG? Vilken utbildning, förutom grundutbildning, har gruppen? Vilka ledarresurser finns? Vilka färdigheter finns i gruppen? Hur många träffar har gruppen genomfört under senaste verksamhetsåret/tolvmånadersperioden? Vilka övningar har gruppen genomfört under samma tid? Vilka uppdrag har gruppen utfört under samma tid? Vilka uppdrag har man under samma tid eventuellt tvingats tacka nej till och i så fall anledning till detta? Vilka mål har gällt för verksamheten under det senaste verksamhetsåret/tolvmånadersperioden. Vilka mål är särskilt prioriterade? Hur har verksamheten levt upp till målen? Hur stor budget har man haft för det senaste verksamhetsåret/tolvmånadersperioden?. Är budgeten specificerad? I så fall hur? Övrigt? Egna noteringar av vikt. Om ni har uppgifter att jämföra med från tidigare år blir ert eget analysarbete ännu mer intressant. Förbundet behöver färre uppgifter än det som har intresse för den lokala FRG:s redovisning och verksamhetsutveckling. Men ibland kan förbundet behöva komplettera de lokala uppgifterna med andra uppgifter t.ex. hur väl känt FRG är bland allmänheten. Sådana kompletteringar kommer förbundet att ta fram på annat sätt än genom föreningarna. Grundprincipen är att Civilförsvarsföreningarna/FRG:erna inte ska behöva samla in andra uppgifter än sådana som är intressanta för den egna verksamheten. Det är trots allt tidkrävande att samla in och analysera data. 2

3 Men lokalt ska man inte underskatta behovet av att själv ha god insikt i hur effekterna i verkligheten är av FRG-verksamheten. Den kunskapen behövs för att ha relevant utbildningsoch övningsverksamhet, för att kunna rekrytera rätt kompetens och för att kunna uppfylla kommunens krav och därigenom kunna teckna avtal och få ersättning. Till sist är ju också den lokala FRG-gruppen beroende av att förbundet får uppdragsmedel så att nya medlemmar och ledare kan få utbildning Statistik räcker inte. Det krävs även intervjuer, En halvtimmesträff med kommunledningen om FRG ska ingå: Ur sin egen verksamhetsberättelse/årsredovisning för FRG-verksamheten ska de som deltar i självvärderingen kunna hämta de viktigaste uppgifterna som ska analyseras. Man får lättare att arbeta med dem på en utvärderingsträff om man fyller i den mall förbundet har utarbetat. Men det behövs även andra uppgifter om man ska kunna göra en ordentlig värdering och analys av verksamhetens kvalitet och kunna se vilka förändringar som bör genomföras. Dessa kompletterande uppgifter måste samlas in på annat sätt, genom samtal, intervjuer etc. Ett årligt halvtimmessamtal med kommunledningen om hur man uppfyllt förra årets FRGåtagande och vad som förväntas för det nästkommande året är av stor vikt för varje FRGledare/-ansvarig när man planerar arbetet.. Ett sådant samtal ger också ett nästan nödvändigt, underlag för den lokala självvärderingen. Som hjälp för detta finns en central mall för hur samtalet bör gå till i bilagan 1. Om FRG utöver halvtimmessamtalet med kommunledningen vill intervjua några fler om hur man lyckas i sin verksamhet så står det naturligtvis fritt. Det kan vara nödvändigt beroende på lokala förhållanden. Hur startar man? Titta på verksamhetsstatistiken All självvärdering börjar med att man gemensamt i FRG tittar på hårda siffror. Börja med att samla in verksamhetsstatistik enligt bilaga 2, Verksamhetsstatistik för FRG. Analysera statistiken utifrån följande frågor: 1. Hur många träffar, hur många utbildningstillfällen, hur många övningar har man haft senaste året? 2. Är verksamheten mer intensiv i år än förra året? (De tre senaste åren om man har statistik att jämföra med) 3. Vad beror förändringarna på? 4. Hur många är med i FRG? Har alla gått grundutbildning? Hur många har gått utbildning i kriskommunikation? Har alla utbildade kontrakt med kommunen? Har man rätt kompetens för uppdragen man får från kommunen? (Kolla i MAX-registret) 5. Hur ser det personella läget ut idag jämfört med tidigare? Vad beror förändringarna på? 3

4 6. Hur mycket kostar verksamheten i år jämfört med tidigare? Vad beror eventuella skillnader på? Man antecknar sina iakttagelser i ett protokoll. Bilaga 3. Verksamhetssiffrorna kompletteras med det som framkom vid halvtimmessamtalet med kommunledningen. Bilaga 5. Vad sa man om FRG? Vad var man nöjd med? Vad ville man att FRG skulle bli bättre på? Var man direkt missnöjd med något FRG gjorde? Hur såg man på utvecklingen av kommunens egen krishanteringsförmåga? Vad skulle man fokusera där på nästa och eventuellt kommande år? Hur kommer det att påverka vad FRG arbetar med? Hur såg man på kostnaderna för krishantering? Skulle något ske som påverkar FRG? Hur såg kommunen på det regionala krishanteringssamarbetet? Ger det utrymmer för den lokala FRG:n att samverka med FRG:er i andra kommuner? Hur ser den kommunala övningsverksamheten ut? Vad planeras för kommande år? Övrigt? Andra uppgifter om FRG och verksamheten och som bör upp bordet för att granskas noteras därefter. Och naturligtvis noterar man om man valt att intervjua fler man samarbetar med lokalt. Denna genomgång ska vara noggrann men ändå inte långrotas. Någon för anteckningar för gruppens räkning. Sedan går man över i nästa fas: SWOT-analys. SWOT-analys Ett mycket användbart verktyg för att starta arbetet med utvärdering/kvalitetsutveckling är SWOT-analys. Den innebär att alla deltagare i FRG tillsammans öppet, självkritiskt och konstruktivt granskar sin egen verksamhet. Uppriktighet är absolut avgörande för framgång eftersom man själv ska kunna se vilka svagheter man har, vilka brister man kan rätta till och vilka utvecklingsmöjligheter verksamheten har. Den genomgång av hårda data och resultatet av halvtimmessamtalet man haft med kommunledningen och som redovisats för övriga deltagare är en gemensam start inför SWOTanalysen. I SWOT-analysen beskriver man uppriktigt: Verksamhetens egen (interna): S (strenght) styrka W (weakness) svaghet Samt de faktorer som utifrån påverkar verksamheten dvs omgivningens (externa) 4

5 (opportunities) möjligheter T (treath) hot Varje deltagare i SWOT-analysen ska var för sig själv skriva ner hur man ser på FRGverksamhetens styrkor, svagheter samt vilka möjligheter eller hot förändringar och det som sker i omgivningen kan ge upphov till. Gör man det på post-it-lappar kan man sedan enkelt samla dem på ett blädderblock. Annars får någon vara sekreterare vid blädderblocket. Det är viktigt att man skriver ett protokoll minnesanteckning från SWOT-analysen. Den kommer att visa sig vara guld värd senare när man tillsammans ska föreslå en åtgärdsplan. Exempel från Borås FRG på utformning av en mall för sammanställning: Åtgärdsplan: När SWOT-analysen är gjord ska man tillsammans göra en åtgärdsplan. Det kan vara lämpligt att be ett par stycken att göra ett förslag som sedan diskuteras gemensamt. Alternativt kan man dela upp hela FRG-gruppen i undergrupper som var för sig ger förslag till: hur man ska fortsätta att arbeta i FRG-gruppen för att vidmakthålla det som är bra hur man ska förändra/utveckla det som fungerar mindre bra. Alla idéer noteras. Det är viktigt att gruppen inte börjar censurera idéer i detta första skede. Utan tillsammans värderar vad som är viktigast och i vilken tidsföljd man vill genomföra åtgärderna. 5

6 Helst bör man tillsammans komma fram till en tidsplan för när eventuella förändringar ska genomföras. Men den behöver ofta ses över av FRG-ansvarig tillsammans med ett par deltagare och kanske någon från den lokala föreningen. Sedan fastställs åtgärdsplanen på vederbörligt sätt om att den ska genomföras. Det samlade materialet från självvärderingen, det vill säga åtgärdsplan och underlagen, sänds därefter in till verksamhetsledaren och förbundets utbildningsansvarige. Nu har man avslutat självvärderingen. Förhoppningsvis har man redan bestämt sig för en extern granskning. Exempel från Borås FRG på utformning av en mall för åtgärdsplan Extern granskning En FRG-grupp ska ha en extern bedömning med jämna mellanrum t ex vart tredje år när systemet med självvärdering blivit rutin. Några FRG:er kommer i ett inledande skede att uppmanas att ha en extern bedömare redan i inledningen så att förbundet kan se att utbildning och träning av bedömarna fungerar. Först ska FRG-gruppen börja med att välja granskare. 6

7 Man väljer en granskare ur en förteckning på särskilt utbildade bedömare som förbundet har. Därtill utser distriktets verksamhetsledare i samråd med förbundets utbildningsansvarige ytterligare en granskare. För att stimulera extern granskning kommer extrakostnaderna för de externa bedömarna att betalas av förbundet. De externa granskarna ska, innan de kommer på besök, i god tid ha fått tillgång till all skriftlig dokumentation som självvärderingen resulterat. (Sammanställning av statistik, protokoll från halvtimmessamtal med kommunledningen, eventuella övriga intervjuer, SWOT-protokoll och åtgärdsplan samt övriga noteringar av intresse) Bedömarna ska först träffa den FRG-ansvarige som berättar hur FRG-arbetet bedrivs. Sedan träffar man en större grupp med vilken man går igenom vad allt skriftligt material visar. Det brukar bli ett intressant och oftast roligt samtal som i sig föder nya tankar i den grupp som bedöms. Finns tillfälle är det en fördel om de externa bedömarna också träffar några kommunrepresentanter, det avgör bedömarna tillsammans med FRG. Sen bör bedömarna få följa något mer kvalificerat utbildnings- eller övningspass. Därefter får bedömarna dra sig tillbaka för en stunds överläggning och sedan kommer man tillbaka och delger den FRG-ansvarige eller en större grupp en preliminär bedömning. Väl hemma skriver bedömarna en kortfattad gemensam rapport om vad man funnit. Särskilt viktigt är om man tycker att SWOT-analysen behöver nyanseras på någon punkt. Bedömarna uttalar sig också om åtgärdsplanen och kan också föreslå förändringar eller kompletteringar av den. Innan rapporten blir definitiv sänds den tillbaka till FRG-ansvarige för kommentar. Det kan ju hända att bedömarna missuppfattat något som bör rättas till. Bedömargruppen värderar de eventuella synpunkter som då kan komma in och lämnar sedan ifrån sig en slutgiltig rapport. Slutrapporten sänds till FRG-ansvarig, den lokala föreningen, verksamhetsledare och förbundets utbildningsansvarige. Därmed har FRG slutfört självvärdering med extern granskning. Sedan är det bara att arbeta på enligt åtgärdsplanen samtidigt som man tar till sig det bedömarna sagt. Det är viktigt att FRGgruppen ställer in sig på att åtgärda även det som bedömarna föreslår. Några definitioner Träff En sammankomst med huvudsaklig uppgift att stärka FRG-gruppens sociala sammanhållning genom lekar, tävlingar och att man eventuellt äter något tillsammans. Vid en träff kan man också ge mer översiktlig information. Utbildningspass En planlagd sammankomst som syftar till tillföra gruppen kompetens genom att ge nya kunskaper och/eller utveckla erfarenheter. Övning En planlagd sammankomst med uppgift att lösa en uppgift, gärna tillsammans med andra. 7

8 Verksamheten syftar främst till att kontrollera gruppens förmåga men tillför självklart även kompetens både enskilt och i gruppen. En övning kan vara mer eller mindre komplex. FRG:s basutrustning FRG måste ha en tydlig profil även kring utrustning. Det ska därför tydligt framgå av utmärkningen att utrustning och medlemmar tillhör FRG. Personlig utrustning som alla FRG-medlemmar minst bör ha: Väst, likadan över landet men med lokal profilering (blå väst standard). Särskild utmärkning för ledare/ansvariga. Huvudbonad. ID-kort. Gemensam rekommendation enligt mall på FRG-sidan Midjeväska/ryggsäck innehållet anpassat efter individens behov. Kläder efter uppdrag och väder Utrustning som varje grupp minst bör ha: Grupputrustningen ska vara anpassad efter de mål som finns för verksamheten. FRG-medlem Medlem i FRG. FRG-medlemmar utbildas av Civilförsvarsförbundet enligt kursplan som tagits fram av Civilförsvarsförbundet och godkänts av MSB. FRG-ansvarig godkänner vilka som ska grundutbildas FRG-ansvarig har mandat att i samråd med gruppen avskilja medlem från uppdrag i gruppen FRG-ansvarig Den som är ansvarig för FRG-verksamheten i kommunen. FRG-ansvarig utbildas av Civilförsvarsförbundet enligt kursplan som tagits fram av Civilförsvarsförbundet och godkänts av MSB. Verksamhetsledaren genomför en antagningsintervju med sökande. Verksamhetsledaren har mandat att avskilja olämpliga deltagare från utbildningen Verksamhetsledaren kan i samverkan med gruppen och kommunen avskilja olämplig FRG-ansvarig från uppdraget. FRG-ledare Operativ ledare. Utbildas av Civilförsvarsförbundet enligt kursplan som tagits fram av Civilförsvarsförbundet och godkänts av MSB. FRG-ansvarig gör det första urvalet bland de sökande. Verksamhetsledaren genomför intervju och profil med sökande Återkoppling mellan FRG-ansvarig och utbildare av ledare om det behövs 8

9 FRG-ansvarig har mandat att i samråd med gruppen avskilja ledare från sitt uppdrag. Frivillig resursgrupp, FRG En frivillig resursgrupp består av personer från frivilligorganisationer. De har rekryterats för att de har erfarenhet, utbildning och personliga förutsättningar för att efter den gemensamma grundutbildningen klara de arbetsuppgifter som gruppen kan ställas inför. De frivilliga resursgruppernas uppgift är att finnas till hands för kommunen när de ordinarie resurserna behöver förstärkas i utsatta lägen. En frivillig resursgrupp kallas in på begäran av kommunledningen för att till exempel hjälpa till med evakueringar, information, administration och andra praktiska uppgifter. Även medmänskligt stöd till drabbade är en viktig arbetsuppgift för en FRG-medlem. För att kunna kalla sig för FRG måste Gruppen bestå av minst 10 personer för samtidig insats. Avtal finnas mellan FRG-medlemmarna och kommun/motsv. Gruppen och medlemmarna minst vara utrustade enligt FRG:s basutrustning (väst, midjeväska, id-kort) Gruppen genomfört minst två övningar/fortbildningar per år. Gruppen ha utsedda ledare med operativ kompetens. Gruppen ha en FRG-ansvarig Gruppen utbildats enligt godkänd kursplan Ledas av utbildad FRG-ansvarig samt kompetent ledare Gruppen (FRG-ansvarig) genomföra samtal med kommunledningen varje år 9

10 Frågor och svar ang Kvalitetsutveckling av FRG Allmänt Civilförsvarsförbundet har tagit fram och utvecklat konceptet med statliga medel. Civilförsvarsförbundet fungerar som navet i FRG med uppgift att initiera, organisera och grundutbilda FRG. Vidare att fortlöpande verka för att FRG-verksamheten utvecklas. Hur kan Civilförsvarsförbundet agera för att verksamheten ska nå sitt syfte? Civilförsvarsförbundet är navet i konceptet som syftar till att förstärka samhällets krisberedskap genom att engagera frivilliga som en förstärkningsresurs. Därför ska Civilförsvarsförbundet självklart reagera och verka för förändringar om det behövs för att nå syftet. Egenkontroll varför? FRG är en viktig del i samhällets krishanteringssystem. Det är viktigt att FRG fungerar och utvecklas i takt med hotbilden och den tekniska utvecklingen. En väl genomförd egenkontroll av verksamheten är en grundförutsättning för att lyckas med uppdraget att fylla de krav som kan ställas på FRG. Erfarenheter från liknande verksamhet visar att det väcker omgivningens respekt och ökar verksamhetens status både i omgivningens ögon liksom i den egna organisationen Egenkontroll - emot vad? Verksamheten ska utvärderas mot de av kommunen uppsatta målen som beskrivs i avtalet men också mot förbundets utbildning och mål med verksamheten. Vad är nyttan med detta? Att vi vill se till att FRG verkligen bidrar till att det finns en god krishanteringsförmåga lokalt. Vad säger MSB? MSB har uttryckt att detta är ett intressant initiativ. Finns det en särskild budget för detta? Ja i Civilförsvarsförbundets budget. Men en del kostnader av mindre art kommer att ligga på FRG lokal. SWOT vad är det? Kan verksamhetsledaren hålla i den? SWOT-analysen är en arbetsmetod där gruppen ska ta fram gruppens Starka sidor (Strenghts) Svagheter (Weaknesses) Möjligheter för verksamheten (Opportunities) Hot mot verksamheten (Threats) Metoden kan ledas av verksamhetsledaren eller någon annan person. En utförlig beskrivning av metoden finns på 10

11 Vem tar emot och behandlar utvärderingarna? Den främsta mottagaren är FRG-gruppen själv som får ett hjälpmedel att bli bättre. Men uppgifterna ska också tas emot, behandlas och sammanställs centralt av Civilförsvarsförbundet så att alla parter kan få en bättre gemensam bild av läget när det gäller FRG samt ett underlag för eventuella förändringar av hur stödet ska utvecklas. Hur förenklar och förtydligar vi så att arbetet verkligen genomförs? Genom att erbjuda en så enkel modell för utvärdering som möjligt och genom att ytterligare förenkla och förfina utvärderingsinstrumentet när vi väl börjar få in erfarenheter från användarna. Hur gör vi egenkontrolsarbetet till en naturlig del av FRG-arbetet? Genom att integrera egenkontrollen i Civilförsvarsförbundets verksamhet och regelbundet göra uppföljningar av resultat. Vilken kompetens har de externa utvärderarna? De externa utvärderarna rekryteras bland personer med stor erfarenhet av FRG eller liknande verksamhet. Dessa får sedan en kompletterande utbildning av Civilförsvarsförbundet. Frågor från förening Hur gör vi om någon kommun med FRG säger att de inte vill vara med? Det är varje FRG:s ansvar att verksamheten fungerar tillfredsställande. Varje FRG ansvarar för att delta i utvärderingen av sig själva. Om kommunen inte är intresserad att delta i kvalitetsutvecklingen genom att träffa företrädare för FRG ska det anmälas till Civilförsvarsförbundet centralt. Vad kostar det min förening? Det kostar den tid det tar att genomföra och sammanställa utvärderingen. Vad får vi för pengar till föreningen? Inga särskilda medel för detta. Däremot svarar Civilförsvarsbundet för kostnader för de externa bedömarna. Vad får jag för utbildning för att genomföra detta? Verksamhetsledaren kommer att informera om detta liksom förbundet centralt på Varför ska det komma någon från en annan del av Sverige och utvärdera oss? All erfarenhet visar att självvärderingen blir mer seriös om man även blir externt granskad av personer man vet har kunskap om den verksamhet man bedriver Hur blir det om den FRG-ansvarige hör till en annan organisation än Civilförsvarsförbundet? Föreningen har ett ansvar för att verksamheten fungerar oavsett vem som är FRG-ansvarig. Ska inte vi stimulera kommunerna att själva utvärdera sin verksamhet? Alla kommuner utvärderar inte sin krishanteringsförmåga. Det hindrar inte att vi själva tar initiativ till att utvärdera vår egen verksamhet. Kanske kan vårt arbete stimulera kommunen till egen utvärdering. Hur motiverar vi kommunerna? Genom att berätta vad det handlar om. 11

12 Hur spela in budskapet mot kommunerna? Det kan göras i samband med att Civilförsvarsförbundet lokalt skickar brev till kommunledningen om genomförandet av samtal. Se mer om detta på Hur och när ska vi utvärdera? Vi som arbetat med denna fråga tror att utvärderingen framöver lämpligen görs i samband med föreningens verksamhetsberättelse och i så god tid före årsmötet att den kan ligga till grund för en verksamhetsplan. Självvärderingen genomförs därmed årligen medan den externa granskningen sker vart tredje år om det inte finns särskilda skäl för annan ordning. Vem bekostar - träff? Civilförsvarsförbundet lokalt - utbildningspass? Enligt avtal med kommunen - övning? Enligt avtal med kommunen Frågor från FRG-ansvarig Kommer detta inte att ta mycket tid för mig som FRG-ansvarig? Det tar viktig planeringstid men kommer i gengäld att ge bra underlag för det fortsatta arbetet. Vad får jag för utbildning? Utbildning och information genom verksamhetsledaren och Civilförsvarsförbundets hemsida Litar ni inte på mig? Det handlar inte om att utvärdera enskilda funktionärers arbete utan konceptets hållbarhet och funktionalitet. Varför just mina grupper? Detta gäller alla FRG. Alla ska med! Skrämmer inte detta bort medlemmar? Erfarenheter från liknande projekt visar tvärtom att man som medlem tar mer seriöst på uppdraget samtidigt som medlemmens och verksamhetens status ökar. 12

13 Bilaga 1 År: FRG i Kommunens uppdrag/uppgifter till FRG 1. Vilka uppgifter/uppdrag har kommunen till FRG? 13

14 Bilaga 2 År: FRG i Verksamhetsstatistik för FRG 1. Hur många ingår i FRG uppdelat på kön och ålder? 2. Finns kontrakt med kommunen? 14

15 3. Vilken utrustning har FRG? 4. Vilka ledarresurser finns? (Från ex FRG, arbetsliv och föreningsliv.) 5. Vilka färdigheter finns i gruppen? 15

16 6. Hur många träffar har gruppen genomfört under det senaste verksamhetsåret/tolvmånadersperioden? 7. Vilka övningar har gruppen genomfört? 8. Vilka uppdrag har gruppen utfört? Har kommunen kallat in FRG för skarp insats? 16

17 9. Hur stor budget har man haft för det senaste verksamhetsåret/tolvmånadersprioden? Är budgeten specificerad? I så fall hur? 10. Övrigt? Redovisa ex gruppens uppfattning om verksamhetsåret.. 17

18 Bilaga Ett årligt samtal med kommunledningen om FRG-verksamheten. Bakgrund: Det är rimligt att FRG-ansvarig tillsammans med ytterligare ett par gruppmedlemmar får träffa kommunen som uppdragsgivare en gång per år för ett samtal om erfarenheter av verksamheten och hur man ska inrikta sig för kommande år. Samtalet ska förberedas så att det blir effektivt och inte längre än nödvändigt. Vilka vill FRG träffa: Från kommunen vill FRG träffa ledande kommunpolitiker, Chefstjänsteman/krisledningsansvarig och/eller säkerhetschef samt ev övriga kontaktpersoner. Försök undvika att det blir fler än 7, max 9 personer, kring bordet. Annars blir det svårt att föra ett samtal där alla kan delta under en begränsad tid. Hur förbereds samtalet: I förväg sänds över ett brev med de frågor man vill ta upp och som man vill att kommunen ska redovisa sin syn på. 1. Hur bedömer kommunledningen att kommunens krishanteringsförmåga har utvecklats under året? 2. Hur bedömer kommunen att FRG har fungerat? 3. Vad anser kommunen att behöver FRG förbättra under det kommande året? 4. Hur kommer kommunens krishanteringsarbete att utvecklas under kommande år? Vilka övningar planeras? Vilket eventuellt samarbete planeras med andra kommuner och regionalt? 5. Tror kommunen att den planerade utvecklingen kommer att påverka kommunens syn på FRG? 6. Hur kommer kommunens ekonomiska stöd till FRG att se ut kommande år? FRG sänder inför samtalet över en beskrivning av den hittills bedrivna verksamheten. (I princip samma uppgifter som i verksamhetsberättelsen och det basunderlag man behöver för den egna självvärderingen. Genom den bakgrundsinformationen slipper man föredragningar från FRG:s sida och kan gå direkt på kommunens svar på frågorna under halvtimmen. 18

19 År: FRG i En halvtimme med kommunledningen 1. Hur bedömer kommunledningen att kommunens krishanteringsförmåga har utvecklats under året? 2. Hur bedömer kommunen att FRG har fungerat? 19

20 3. Vad anser kommunen att FRG behöver förbättra under det kommande året? 4. Hur kommer kommunens krishanteringsarbete att utvecklas under kommande år? Vilka övningar planeras? Vilket eventuellt samarbete planeras med andra kommuner och regionalt? 5. Tror kommunen att den planerade utvecklingen kommer att påverka kommunens syn på FRG? 20

21 6. Hur kommer kommunens ekonomiska stöd till FRG att se ut kommande år? 21

22 Bilaga 4. År: FRG i FRG:s komplettering till det årliga halvtimmes-samtalet med kommunledningen. 1. Vad sa man om FRG? 2. Vad var man nöjd med? Vad ville man att FRG skulle bli bättre på? Var man direkt missnöjd med något FRG gjorde? 22

23 3. Hur såg man på utvecklingen av kommunens egen krishanteringsförmåga? Vad skulle man fokusera där på nästa och eventuellt kommande år? Hur kommer det att påverka vad FRG arbetar med? 4. Hur såg man kostnaderna för kirshantering? Skulle något ske som påverkar FRG? 23

24 5. Hur såg kommunen på det regionala krishanteringssamarbetet? Ger det utrymme för den lokala FRG att samverka med FRG i andra kommuner? 6. Hur ser den kommunala övningsverksamheten ut? Vad planeras för kommande år? 24