Utveckling av FRG-konceptet Redovisning av uppdrag till Civilförsvarsförbundet från MSB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utveckling av FRG-konceptet Redovisning av uppdrag till Civilförsvarsförbundet från MSB"

Transkript

1 (10) Utveckling av FRG-konceptet Redovisning av uppdrag till Civilförsvarsförbundet från MSB

2 2 (10) Bakgrund Sveriges Civilförsvarsförbund ansvarar för utbildning, och tillsammans med övriga frivilliga försvarsorganisationer, för rekrytering till de Frivilliga resursgrupperna. MSB har gett i uppdrag åt Sveriges Civilförsvarsförbund att vidareutveckla konceptet FRG. Uppdragets bifogas (Bilaga 1). Inledning Uppdraget har genomförts tillsammans med de övriga frivilliga försvarsorganisationerna och en representativitet bland de frivilliga försvarsorganisationerna har säkerställts i uppdragets samtliga delmoment. Samtliga frivilliga försvarsorganisationerna har inbjudits att delta i arbetet från projektets start. Vid det första mötet den 4 februari deltog följande frivilliga försvarsorganisationer: Sveriges Bilkårers Riksförbund, Svenska Blå stjärnan, Insatsingenjörerna, Riksförbundet Sveriges Lottakårer, Frivilliga Flygkåren, Frivilliga Radioorganisationen, Sjövärnskårernas Riksförbund, Frivilliga Motorcykelkårernas Riksförbund, Svenska försvarsutbildningsförbundet, Frivilliga Automobilkårernas Riksförbund, Svenska Brukshundsklubben och Sveriges Civilförsvarsförbund. Sju organisationer har, förutom Civilförsvarsförbundet, deltagit i det fortsatta arbetet. Övriga 10 organisationer har fortlöpande erbjudits möjlighet att delta i projektets arbetsgrupper och referensgrupp. Två arbetsgrupper med medlemmar från frivilliga försvarsorganisationer har arbetat med frågeställningarna kring FRG. Sveriges Bilkårers Riksförbund, Sjövärnskårernas Riksförbund, Insatsingenjörerna, Svenska försvarsutbildningsförbundet, Sveriges Civilförsvarsförbund, Svenska Blå stjärnan, Frivilliga Automobilkårernas Riksförbund och Svenska Brukshundsklubben har deltagit i arbetsgrupperna. Arbetsgrupperna har sammankallats av sekreterarna som utsetts. Projektplanen för arbetet bifogas (Bilaga 2). En enkät har genomförts bland medlemmar i frivilliga försvarsorganisationer. Sammanfattning och resultat från enkäten bifogas (Bilaga 6). Två referensgrupper har arbetat parallellt med arbetsgrupperna. En referensgrupp har bemannats av företrädare för de frivilliga försvarsorganisationerna och en referensgrupp har bemannats av representanter för kommuner och Sveriges kommuner och landsting. I den senare referensgruppen har representanter ingått från Sveriges Kommuner och Landsting, Lunds kommun, Linköpings kommun, Strömstads kommun, Göteborgs kommun, Faluns kommun, Luleås kommun, Flens kommun och Vallentunas kommun. Innehållet i följande rapport bygger på det arbete som genomförts i arbets- och referensgrupperna samt den enkät som genomförts. Resultatet har sedan sammanställts av projektledaren och sekreterarna. För denna rapport ansvarar förbundsstyrelsen i Civilförsvarsförbundet.

3 3 (10) Följande frågeställningar har bearbetats av arbets- och referensgrupperna: Utreda orsakerna till att få frivilliga försvarsorganisationer engagerar sig i FRG-konceptet på nationell nivå och på kommunal nivå. Ta fram en plan för att skapa ett bredare engagemang som kan stärka FRG-konceptet. Utveckla en metod för långsiktigt inflytande över FRG-konceptet för de övriga frivilliga försvarsorganisationerna. Utveckla en enhetlig metod för etablering av FRG. Föreslå en målbild för FRG nationellt och lokalt Synpunkter på innehåll i kursplanerna för grundutbildning av FRG-medlemmar, FRGansvariga och FRG-ledare. Föreslå en modell för kommuners behovsartikulering, där MSB är slutlig mottagare för kommuners behovsframställningar vad gäller frivilliga förstärkningsresurser. Analysera FRGs roll med hänsyn till nationell förstärkningsverksamhet. Se över den administrativa organisationen kring FRG. Utveckla och förankra ett förslag till kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring internt genom egenkontroll samt extern kvalitetskontroll av FRG-konceptet. Föreslå en minsta gemensam förmågenivå för FRG. Utformning av avtal Svar på frågorna: 1. Utreda orsakerna till att få frivilliga försvarsorganisationer engagerar sig i FRG-konceptet på nationell nivå och på kommunal nivå. Allmänt: Många frivilliga försvarsorganisationer upplever sig inte fått tillräcklig information om FRGverksamheten till de centrala kanslierna. De uttrycker en önskan om att i fortsättningen få information om t.ex. uppstart av Frivilliga resursgrupper. Med tanke på att de frivilliga försvarsorganisationerna har olika struktur, och flera inte är representerade lokalt, är det av extra vikt att de centrala kanslierna får information om lokal FRG-verksamhet för att kunna informera i den egna organisationen. Arbetsgrupperna uttrycker att många medlemmar i de frivilliga försvarsorganisationerna har liten eller ingen kunskap om FRG, vilket också framgår av enkäten. Informationsflödet inom respektive organisation måste därför förbättras. De övriga frivilliga försvarsorganisationer önskar att MSB:s roll som uppdragsgivare för FRGkonceptet ska synliggöras för alla frivilliga försvarsorganisationer och till landets kommuner. MSB har därmed en viktig roll genom att stödja i marknadsföring och information om FRG. Enkäten: Enkäten visar tydligt att kunskapen om möjligheten att delta i en FRG är liten hos medlemmarna i frivilliga försvarsorganisationer. Medlemmarna anger att tid och arbete är det främsta hindret när det gäller engagemanget i FRG. Enkäten visar tydligt att medlemmarna vill delta i krishantering genom att utföra de arbetsuppgifter som behövs snarare än att enbart använda eventuell specialkompetens.

4 4 (10) Kommentarer: Civilförsvarsförbundet kommer i fortsättningen att sända information om uppstart/lokala aktiviteter, avseende FRG, till de centrala kanslierna. Det är då varje centralt kanslis ansvar att föra informationen vidare till den egna organisationens medlemmar. Hänsyn måste även tas till att alla frivilliga försvarsorganisationerna har olika organisation i form av lokala föreningar och regionala distrikt. Inbjudan har tidigare gått ut till de föreningar/kårer som funnits i det kommunala föreningsregistret. 2. Ta fram en plan för att skapa ett bredare engagemang som kan stärka FRG-konceptet. Allmänt: Civilförsvarsförbundet anser det vara viktigt att sammansättningen av FRG, medlemmar, ledare och ansvariga, kännetecknas av mångfald utifrån kön, ålder, etnicitet och kompetens. För att öka engagemanget i FRG är enhetlig och synkroniserad information viktig. Samtliga frivilliga försvarsorganisationer ska få aktuell information om vad som händer inom FRG. Vidare är den interna informationen inom respektive frivillig försvarsorganisation mycket viktig. Den attityd ledningarna i de olika organsiationerna har till FRG har även den stor betydelse för engagemanget. FRG som koncept ska stärkas genom att FRG-loggan används konsekvent. Logotypen är neutral och omfattar alla deltagande organisationer. De FRG-ansvariga ska ha god kännedom om de frivilliga försvarsorganisationernas förmåga samt upprätta kontaktnät med dess företrädare lokalt. En ny folder om FRG ska produceras. Foldern ska innehålla kortfattad text samt bilder från FRGuppdrag. Den bör göras generell men med möjlighet att lokalanpassa med kommunal information. I foldern bör framgå att alla frivilliga försvarsorganisationer kan ingå i FRG men även att andra idéburna organisationer som med uthållighet och kvalitet bidrar till samhällets krishanteringsförmåga kan ingå. Det ska även tydligt framgå att MSB stödjer FRG-verksamheten. Kommentarer: Den huvudsakliga samordningen avseende FRG-verksamheten sker på regional/lokal nivå av Civilförsvarsförbundets verksamhetsledare. Behovet av en nationell FRG-samordnare har framkommit under arbetets gång, då arbetsuppgifterna ökar i takt med att föreslagna åtgärder ska genomföras och FRGverksamheten ökar i landet. En viktig del av FRG-samordnarens arbetsuppgifter blir att öka möjligheten till delaktighet för övriga deltagande organisationer. Samordnaren ska t.ex. ansvara för information till alla deltagande organisationer. Den ska vara en kontaktperson för FRG-frågor nationellt. FRG-samordnaren är en person inom Civilförsvarsförbundet som har relevant kompetens om FRG-frågor nationellt. Samordnaren ska framförallt arbeta med

5 5 (10) att informera om FRG sammanställa råd och tips till kommuner som planerar att starta FRG vidareutveckla utbildningar inom FRG-konceptet föreslå övningsscenarios för FRG sammanställa resultaten från de frivilliga resursgruppernas egenkontroll dokumentera skarpa insatser och erfarenheter från dessa samråd med andra aktörer på central nivå Relevant information ska i sin tur åskådliggöras av samordnaren på en hemsida dit alla organisationer med ett engagemang skapar en länk från sin egen hemsida. Hemsidan kan innehålla: information om vad FRG är och var det finns FRG råd och tips hur man som enskild kan engagera sig i FRG utbildningar inom FRG-konceptet förslag på utrustning för FRG-medlem övningsscenarios hur egen kontroll av verksamhetens kvalitet ska genomföras skarpa insatser och erfarenheter från dessa FAQ avtalsförslag Civilförsvarsförbundets behov av att samverka med övriga frivilliga försvarsorganisationer gör också att en FRG-samordnare behöver tid och andra resurser för att fortsätta den samverkan som har påbörjats. Detta är också ett behov som framkommit i referensgruppen med representanter från de övriga frivilliga försvarsorganisationerna. Möjlighet för de deltagande organisationerna att träffas bör i större utsträckning ges. Nätverksmöten både centralt och regionalt bör anordnas. På varje frivillig försvarsorganisations hemsida ska finnas en ikon FRG. Ikonen på hemsidorna ska vara FRG-logotypen. När medlemmarna klickar på FRG länkas denna direkt till den gemensamma och aktuella FRG-sidan. De uppdateringar som FRG-samordnaren gör, införs därmed under alla organisationers FRG-ikon. Samtliga deltagare i arbets- och referensgrupper stödjer detta förslag. FRG-ansvariga kan rekryteras ur alla frivilliga försvarsorganisationer. Den information som ges till FRG-ansvariga ska också ges till de centrala kanslierna. De frivilliga försvarsorganisationernas centrala kanslier ska få behörighet till den del av hemsidan som är lösenordsskyddad för FRG-ansvarig.

6 6 (10) 3. Utveckla en metod för långsiktigt inflytande över FRG-konceptet för de övriga frivilliga försvarsorganisationerna. Frågan rörande långsiktigt inflytande behandlas även under punkt 2. Civilförsvarsförbundets verksamhetsledare ansvarar för att metoden följs. Den centrala fortbildningen av FRG-ansvariga utformas av Civilförsvarsförbundet med utgångspunkt i de regionala/lokala önskemålen. Civilförsvarsförbundet initierar även, till viss del, möjlighet till fortbildning för FRG-medlemmen. Ett exempel på detta är det samarbete som under 2011 skett tillsammans med Livsmedelsverket (nödvattenmaterielutbildning). En viktig del i det långsiktiga inflytandet är möjligheten till regionala årliga nätverksträffar för alla deltagande organisationer. Där ges möjlighet att uttrycka önskemål från alla inblandade parter i sitt engagemang för FRG. En förutsättning för att dessa träffar ska kunna genomföras är att MSB tilldelar medel till detta. Denna möjlighet har tidigare funnits och varit mycket uppskattad. Referensgruppen med frivilliga försvarsorganisationer stödjer dessa förslag.

7 7 (10) 4. Utveckla en enhetlig metod för etablering av FRG. En metod för etablering får inte förhindra lokala variationer. Metoden beskriver ramarna vid etablering. Ett enhetligt system som genomförs på olika sätt Den första kontakten med kommunledningen tas normalt av Civilförsvarsförbundets verksamhetsledare. Första mötet genomförs av verksamhetsledaren, i förekommande fall tillsammans med FRG-ansvarig. På mötet ges information om FRG-konceptets möjligheter. Utöver detta diskuteras kommunens behov av förstärkningsresurser i förhållande till kommunens risk- och sårbarhetsanalys. När en FRG-utbildning ska starta sker kontakten med de frivilliga försvarsorganisationerna på så sätt att verksamhetsledaren kontaktar den centrala FRG-samordnaren som informerar organisationerna centralt. FRG-samordnaren lägger även ut information om detta på FRGhemsidan. 5. Föreslå en målbild för FRG nationellt och lokalt Målbilden för FRG föreslås vara: Varhelst i landet händelser inträffar, där de ordinarie resurserna behöver förstärkas, behövs FRG. Kommentar: Deltagarna i referensgruppen med kommunrepresentanter och SKL är eniga om att en gemensam målbild för FRG, nationellt och lokalt, är tillräcklig. Målbildens formulering stöds av referensgruppen. Storleken på FRG kan variera utifrån de behov som framkommit i kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser. Erfarenheten visar att cirka en tredjedel av medlemmarna kan infinna sig direkt efter larm, vilket är viktigt att ta hänsyn till vill dimensioneringen av FRG.

8 8 (10) 6. Synpunkter på innehåll i kursplanerna för grundutbildning av FRG-medlemmar, FRGansvariga och FRG-ledare. Förslag till förändringar i kursplanerna bifogas. Förslag på förändringar är markerade med rött (Bilaga 3). 7. Föreslå en modell för kommuners behovsartikulering, där MSB är slutlig mottagare för kommuners behovsframställningar vad gäller frivilliga förstärkningsresurser. Landets kommuner kan redovisa en totalsiffra på resursbehov inom FRG. Siffran är inte baserad på specifika uppgifter utan beskriver kommunernas totala behov av FRG-personer. Förklaringen är den stora variation av händelser som en kommun måste kunna hantera. Även MSB har dragit slutsatsen att det behövs en generell krishanteringsförmåga. Generellt behövs två ansvariga per FRG samt två ledare per 8-10 FRG-medlemmar på plats. Flexibilitet krävs dock. Uppdragen kan förändras över tiden. Nya utbildningsbehov kan tillkomma under innevarande verksamhetsår. Dessa behov måste kunna bemötas för att bibehålla kvaliteten gentemot kommunens uppdrag till FRG och samhällets krishanteringsförmåga. Utbildningsbehovet inför ett nytt verksamhetsår bedöms med fördel gemensamt av MSB och Civilförsvarsförbundet utifrån de underlag som finns i form av ansökningar till FRGgrundutbildningar samt statistik från pågående verksamhet inklusive egenkontrollen. Kommunernas behov av utbildning av FRG-medlemmar, ledare och ansvariga ska formuleras vid det samtal som sker med kommunen varje år. Vid utbildning av ansvariga och ledare, utöver det generella beräknade behovet, ska kommunen framställa behov av sådan utbildning till Civilförsvarsförbundet. Referensgruppen med representanter från kommuner och SKL är enig om att en enskild kommun inte kan beskriva kommunens resursbehov i siffror. Kommunerna kan ofta inte på detaljnivå beskriva vilka behov som de har av frivilliga förstärkningsresurser. Den huvudsakliga anledningen till detta är att kommunerna har att svara mot ett brett spektrum av händelser. En matris är framtagen och kan vid en händelse användas för att formulera behoven efter hand de uppstår. En förteckning över de frivilliga försvarsorganisationernas specialkompetenser är under framtagande. Listan ska kunna användas om en kommun efterfrågar någon form av specialkompetens. De specifika kompetenser som finns i FRG kommer att vara registrerade i Civilförsvarsförbundets resursregister och tillgängliga för varje berörd FRG-ansvarig. RSA Resurs 1 Resurs 2 Resurs 3 Resurs 4 Upphandlad resurs FRG Upphandlat avtal FRG Upphandlat avtal FRG Upphandlat avtal FRG

9 9 (10) 8. Analysera FRG:s roll med hänsyn till nationell förstärkningsverksamhet. FRG och den nationella förstärkningsverksamheten bör kunna komplettera varandra. De nationella förstärkningsenheterna kan bistå med spetskompetens medan FRG har en mer generell och flexibel kompetens. Användandet av FRG och andra frivilliga förstärkningsresurser bör formas utifrån samhällets krishanteringssystem och dess områdesansvar. Vidare bör förstärkningsresursen utformas utifrån samhällets behov så att den svarar mot en generell krishanteringsförmåga. För de frivilligas del bör utformningen av resursen vara sådan att den främjar användandet av de frivilliga i verkliga situationer, vilket är en viktig förutsättning för att behålla kompetens och motivation. Enligt Civilförsvarsförbundets uppfattning bör förstärkningsresurser därför baseras på det lokala områdesansvaret. När en kris eskalerar och de lokala resurserna inte räcker till är det länsstyrelsens ansvar att även samordna de frivilliga förstärkningsresurserna. Vid krishantering på nationell nivå bör samma system tillämpas. Om de frivilliga förstärkningsresurserna organiseras på det sätt som vi förslår, är det även möjligt att på ett bra sätt svara upp mot de intentioner som de nordiska försvarsministrarna har rörande samarbetet för samhällsskydd och beredskap. Behovet framgår bland annat av konklusionerna från den 22 november 2011 i Helsingfors inom ramen för Hagadeklarationen. Det återstår mycket att klara ut i samspelet mellan FRG och de nationella resurspolerna. Polerna beskrivs som ett komplement till FRG. 9. Se över den administrativa organisationen kring FRG. FRG-konceptets aktörer och deras respektive funktioner: Kommunen Dimensionerar och inriktar den frivilliga resursgruppen utifrån de behov av förstärkningsresurser som har identifierats i kommunens risk och sårbarhetsanalys. SKL Samarbetspart för Civilförsvarsförbundet i frågor av kommunövergripande karaktär. Sprida goda exempel till sina medlemmar FRG-ansvarig Samordnar kontakterna mellan frivilligorganisationerna och kommunen. Ansvarar för att FRG fortlöpande uppdateras i Civilförsvarsförbundets resursregister Max och den löpande egenkontrollen. Frivilliga försvarsorganisationer Informerar om och bemannar FRG tillsammans med övriga frivilligorganisationer. Har ett särskilt ansvar för att informerar om FRG i den egna organisationen och stimulera medlemmarnas engagemang.

10 10 (10) Andra ideella organisationer vars medlemmar med uthållighet och kompetens kan bidra till samhällets krishantering. MSB bör överväga att öppna upp för att även dessa organisationers medlemmar kan utbildas inom FRG med medel från MSB. Civilförsvarsförbundet (FRG-samordnare, VL) MSB har gett Civilförsvarsförbundet i uppdrag att utbilda FRG. Civilförsvarsförbundet har i sin roll som nav uppgiften att tillsammans med övriga frivilliga försvarsorganisationer initierar, informerar om och bemanna FRG. MSB Är den myndighet som beviljar statliga anslag till FRG och på andra sätt stödjer FRG:s funktionalitet och utveckling. Det är viktigt att FRG:s roll i krishanteringssystemet kan åskådliggöras på Samverkanswebben som är ett forum för regional och lokal samverkan och informationsutbyte mellan samhällets larm- och ledningscentraler och krisledande aktörer. Operativ organisationsskiss över FRG: För situationer där FRG ska tas i anspråk finns en larmkedja.

11 11 (10) 10. Utveckla och förankra ett förslag till kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring internt genom egenkontroll samt extern kvalitetskontroll av FRG-konceptet. Redovisning av egenkontrollen bifogas (Bilaga 5) liksom ett utlåtande (Bilaga 7) från Ingela Bäckström, universitetslektor i kvalitetsteknik vid Mittuniversitetet. 11. Föreslå en minsta gemensam förmågenivå för FRG. Deltagarna i projektet föreslår att minsta gemensamma förmågenivå för samtliga FRG är att samtliga grupper: Utbildas enligt kursplanen för grundutbildningen Består av minst 10 personer för samtidig insats Övas/fortbildas minst två gånger/år (vid dessa tillfällen uppdateras samtliga personallistor) Genomför samtal med kommunledningen varje år (FRG-ansvarig) Innehar basutrustning för FRG (väst, midjeväska, id-kort). Bör bekostas av MSB. Detta för att ge likvärdiga förutsättningar till FRG som till de nationella förstärkningsenheterna. Likvärdig utrustning underlättar dessutom för ett positivt samarbete över kommun- /läns- /regionsgränserna. Har gällande avtal med kommunen Leds av utbildad FRG-ansvarig samt kompetent ledare. (Ska ha genomgått FRGledarutbildning eller likvärdig, dokumenterad ledarutbildning. (Detta bedöms av VL i samråd med FRG-ansvarig.) En gemensam förmågenivå för FRG underlättar insatser av FRG i andra kommuner eller i statlig verksamhet. 12. Utformning av avtal Förslag på överenskommelser bifogas (Bilaga 4) Avtal mellan kommun organisation Avtal mellan kommun enskild Medgivande till avvikelse från arbetsplats Uppsägning av avtal Bilagor: 1. Uppdragsbeskrivning 2. Projektplan 3-5. Kursplaner 6. Förslag på överenskommelse/avtal 7. Egenkontroll 8. Sammanfattning samt resultat av enkät 9. Utlåtande från Ingela Bäckström, Mittuniversitetet 10. PowerPoint med resultat från enkäten

Utveckling av FRG-konceptet

Utveckling av FRG-konceptet samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Utveckling av räddningstjänst och krishantering Jassin Nasr 010-240 5321 jassin.nasr@msb.se Utveckling av FRG-konceptet Inledning Konceptet frivilliga resursgrupper

Läs mer

Frivilligorganisationer bidrar till ett säkrare samhälle. Vendela Dobson Frivilligsamordnare MSB

Frivilligorganisationer bidrar till ett säkrare samhälle. Vendela Dobson Frivilligsamordnare MSB Frivilligorganisationer bidrar till ett säkrare samhälle Vendela Dobson Frivilligsamordnare MSB Krisberedskap God beredskap för kriser Fallolyckor Drunkningsolyckor Strömavbrott Pandemier Bränder i byggnader

Läs mer

Kvalitetsutveckling av FRG genom egenkontroll

Kvalitetsutveckling av FRG genom egenkontroll 2013-08-19 Kvalitetsutveckling av FRG genom egenkontroll När en frivillig, ideell organisation ska utvärdera sin verksamhet så måste metoden vara enkel. Arbetet ska också ge tillbaka idéer och vägledning

Läs mer

FRIVILLIGA FÖRSVARS- ORGANISATIONER

FRIVILLIGA FÖRSVARS- ORGANISATIONER FRIVILLIGA FÖRSVARS- ORGANISATIONER 18 FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONER BILKÅREN Rekryterar och grundutbildar fordonsförare på tunga behörigheter h Försvarsmakten,Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Södermanland

Verksamhetsplan 2015 Södermanland Datum 150422 Verksamhetsplan 2015 Södermanland MENINGSFULLHET-SÄKERHET-KUNSKAP-HOPP-ANSVAR-MOD-RESPEKT-OMTANKE Innehållsförteckning Din trygghet sid. 2 Frivilliga resursgrupper sid. 2 Medlemsvård, information

Läs mer

DE FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONERNA. Bill Skoglund FAK

DE FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONERNA. Bill Skoglund FAK DE FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONERNA Bill Skoglund FAK Hur många frivilliga försvarsorganisationer finns det i Sverige? Det finns 18 st De omfattas av en särskild författning De har ca 500.000 medlemmar

Läs mer

AVTAL. Civilförsvarsförbundet i Flen, 802446-3179, nedan kallad CffF

AVTAL. Civilförsvarsförbundet i Flen, 802446-3179, nedan kallad CffF 1 Civilförsvarsförbundet i Flen har uppdrag av Flens kommun att vara samordnare av frivilligresurserna (de frivilliga resursgrupperna, FRG) inom kommunen då dessa utnyttjas vid fredstida kriser inom Flens

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Varför finns det samverkansområden?

Varför finns det samverkansområden? Varför finns det samverkansområden? De utpekade myndigheterna ska bedriva planering inom samverkansområdena i syfte att främja en helhetssyn för krisberedskap (Krisberedskapsförordning) Uppgifter för myndigheterna

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Varför kvalitetsutveckla FRG och hur gör vi?

Varför kvalitetsutveckla FRG och hur gör vi? Varför kvalitetsutveckla FRG och hur gör vi? Arbetsgrupp Leni Björklund, v.ordf. SCF Jan Alsander, utbildningschef Pekka Kaukonen, verksamhetsledare Göran Lindqvist, verksamhetsledare Anders Lundin, verksamhetsledare

Läs mer

Försvarsutbildarna Miljö och hälsa. Verksamhetsplan 2015 2018

Försvarsutbildarna Miljö och hälsa. Verksamhetsplan 2015 2018 Försvarsutbildarna Miljö och hälsa Verksamhetsplan 2015 2018 Verksamhetsplan 2015-2018, beslutad på förbundsstämma den 21 mars 2015 Inledning Verksamhetsplanen är ett underlag som styrelsen för Försvarsutbildarna

Läs mer

Avtal mellan kommun och (org.) gällande Frivilliga resursgrupper (FRG)

Avtal mellan kommun och (org.) gällande Frivilliga resursgrupper (FRG) Bilaga 6. Kommunlogga 2011-12-22 Avtal mellan och (org.) gällande Frivilliga resursgrupper (FRG) Varhelst i landet händelser inträffar, där de ordinarie resurserna behöver förstärkas, behövs FRG. FRG är

Läs mer

SVERIGES CIVILFÖRSVARSFÖRBUND PROTOKOLL 1 / 2010 1 11. Förbundsstyrelsen 2010-02-17 1 (6) Förbundskansliet, Sundbyberg

SVERIGES CIVILFÖRSVARSFÖRBUND PROTOKOLL 1 / 2010 1 11. Förbundsstyrelsen 2010-02-17 1 (6) Förbundskansliet, Sundbyberg Förbundsstyrelsen 2010-02-17 1 (6) Tid 09.30 13.30 Plats Beslutande Övriga närvarande Protokolljusterare Förbundskansliet, Sundbyberg Sven Lindgren, förbundsordförande Leni Björklund, förste vice förbundsordförande

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap 2015-2018 Antagen av kommunstyrelsen den 23 november 2016 283 1 1. Inledning Syftet med styrdokumentet är att beskriva det arbete och de åtgärder som

Läs mer

Vad är FRG? En organiserad grupp av frivilliga med särskild utbildning Samlar olika förmågor, kunskaper och erfarenheter Kommunen är uppdragsgivare

Vad är FRG? En organiserad grupp av frivilliga med särskild utbildning Samlar olika förmågor, kunskaper och erfarenheter Kommunen är uppdragsgivare Vad är FRG? En organiserad grupp av frivilliga med särskild utbildning Samlar olika förmågor, kunskaper och erfarenheter Kommunen är uppdragsgivare Varför bildas FRG? För att avlasta och stärka kommunen

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Revidering av Civilförsvarsförbundets grund- och fortbildning av självskyddsinstruktörer

Revidering av Civilförsvarsförbundets grund- och fortbildning av självskyddsinstruktörer 2011-04-27 Revidering av Civilförsvarsförbundets grund- och fortbildning av självskyddsinstruktörer Enligt uppdrag från förbundsstyrelsen avger härmed arbetsgruppen för revidering av grund- och fortbildning

Läs mer

Inledning Värderingar och namn Kommunikationsplanens syfte Strategier Grundbudskap Målgrupper prioriterade målgrupper och kommunikativa mål

Inledning Värderingar och namn Kommunikationsplanens syfte Strategier Grundbudskap Målgrupper prioriterade målgrupper och kommunikativa mål Kommunikationsplan INNEHÅLL Inledning Värderingar och namn Kommunikationsplanens syfte Strategier Grundbudskap Målgrupper prioriterade målgrupper och kommunikativa mål 2015 Civilförsvarsförbundet Adress:

Läs mer

Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen. Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12

Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen. Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12 Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12 Anförande av generalsekreterare Anders M. Johansson, Sveriges Civilförsvarsförbund Det talade ordet

Läs mer

Vision för år 2015 och inriktningsplan för

Vision för år 2015 och inriktningsplan för Antagen av förbundsstämman den 8 oktober 2011 Vision för år 2015 och inriktningsplan för 2012 2013 Vision År 2015 är Civilförsvarsförbundet en väl känd kompetensutvecklare och samordnare av frivilligt

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer

SVERIGES CIVILFÖRSVARSFÖRBUND PROTOKOLL 2 / 2015 10-22. Förbundsstyrelsen 2015-05-11 1 (5)

SVERIGES CIVILFÖRSVARSFÖRBUND PROTOKOLL 2 / 2015 10-22. Förbundsstyrelsen 2015-05-11 1 (5) Förbundsstyrelsen 2015-05-11 1 (5) Tid Kl 10:00-14:10 Plats Beslutande Övriga närvarande Protokolljusterare Smidesvägen 10-12, Solna Sven Lindgren, förbundsordförande Leni Björklund, förste vice förbundsordförande

Läs mer

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt

Läs mer

Generell krishanteringsförmåga. Jan Alsander Utbildningschef Civilförsvarsförbundet

Generell krishanteringsförmåga. Jan Alsander Utbildningschef Civilförsvarsförbundet Generell krishanteringsförmåga Jan Alsander Utbildningschef Civilförsvarsförbundet Civilförsvarsförbundet Är en idéburen, medlemsdriven organisation för säkerhet till vardags och vid kris. Vi finns för

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Återrapportering. avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Återrapportering. avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samhällsskydd och beredskap 1 (6) Datum Diarienr 2015-4814 Utgåva Återrapportering avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samhällsskydd och

Läs mer

Informationsplan för extraordinära händelser och andra allvarliga händelser

Informationsplan för extraordinära händelser och andra allvarliga händelser 2006-08-31 1 (5) Informationsplan för extraordinära händelser och andra allvarliga händelser Antagen av: kommunfullmäktige 2006-08-31 SIG300 v 1.1 2005-11-23 c:\docume~1\jeasun~1\lokala~1\temp\mxlibdir\krisinformationsplan

Läs mer

Sammanställning av kommunernas behov av regionalt stöd gällande mottagandet av ensamkommande barn samt förslag till handlingsplan.

Sammanställning av kommunernas behov av regionalt stöd gällande mottagandet av ensamkommande barn samt förslag till handlingsplan. Version 151113 Sammanställning av kommunernas behov av regionalt stöd gällande mottagandet av ensamkommande barn samt förslag till handlingsplan. Bakgrund Under 2014 kom 7049 ensamkommande barn till Sverige

Läs mer

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport. Greger Nyberg Yrkesrevisor 044-309 3207, 0768-87 00 04 greger.nyberg@skane.se 1 (8) Granskning av Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport., Höganäs kommun,

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR Umeortens civilförsvarsförening VERKSAMHETSÅRET 2013 01 01 2013 12 31

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR Umeortens civilförsvarsförening VERKSAMHETSÅRET 2013 01 01 2013 12 31 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR Umeortens civilförsvarsförening VERKSAMHETSÅRET 2013 01 01 2013 12 31 1.1 Inledning En stor del av föreningens styrelsearbete har inriktats mot att fortbilda och kompetensutbilda

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

Inriktningsplan för åren 2016 2018 (3 år)

Inriktningsplan för åren 2016 2018 (3 år) Inriktningsplan för åren 2016 2018 (3 år) Utgångspunkter Antagen av förbundsstämman den 11 oktober 2015. Medborgarnas och därmed samhällets behov av säkerhet och trygghet är grunden för Civilförsvarsförbundets

Läs mer

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Regeringsuppdrag Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014 Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Mötesplats SO 2015-04-28 Bitr. projektledare Anna Johansson, fil.dr. Fakta om

Läs mer

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk

Läs mer

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen

Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen Överenskommelsen, MSB SKL Uppgifter enligt LEH Risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) Planering inför extraordinära händelser Geografiskt områdesansvar Utbildning

Läs mer

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun Projektägare: Elsa von Friesen Projektledare: Sara Mattisson Godkänt av: Datum för godkännande: Barn och unga är en prioriterad grupp i kommunens olika verksamheter.

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

FAQ frivilliguppdrag som kommunikatör hos länsstyrelser 2016

FAQ frivilliguppdrag som kommunikatör hos länsstyrelser 2016 FAQ frivilliguppdrag som kommunikatör hos länsstyrelser 2016 Vilka uppdrag rekryterar ni till nu? Criscom har fått medel från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för att rekrytera och utbilda frivilliga

Läs mer

Lars Berg. Avdelningen för utveckling av beredskap Enheten för samverkan och ledning lars.berg@msb.se. 23 september 2015 Reservkraftsprojektet 1

Lars Berg. Avdelningen för utveckling av beredskap Enheten för samverkan och ledning lars.berg@msb.se. 23 september 2015 Reservkraftsprojektet 1 Lars Berg Avdelningen för utveckling av beredskap Enheten för samverkan och ledning lars.berg@msb.se 23 september 2015 Reservkraftsprojektet 1 Reservkraftprojektet 2013 2015 Bakgrund 2012 genomförde Livsmedelsverket,

Läs mer

N Y T T F R Å N SIKTA

N Y T T F R Å N SIKTA Nr 3/08 N Y T T F R Å N SIKTA Kommunförbundet Skåne och Region Skåne har tilldelats statliga medel till det 3-åriga samverkansprojektet SIKTA (Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Läs mer

Civilförsvarsförbundets

Civilförsvarsförbundets för Civilförsvarsförbundets AKUTGRUPPER 2012-01-24 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 2 AKUTGRUPPSVERKSAMHET sid 3 Akutgruppernas beredskap Övriga uppgifter Tystnadslöfte ANSVARSFÖRDELNING inom ORGANISATIONEN

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2016 2 (10) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 3. Organisation... 3 3.1 Styrelsen... 3 3.2 Verkställande direktör... 4 3.3 Föreningens

Läs mer

Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015

Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015 Projektplan ansökan om medel Sida: 1 (11) Projektplan ansökan om medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2015 Projektöversikt Projekttitel Namnet på projektet ska vara beskrivande och kortfattat (undvik dock

Läs mer

SVERIGES CIVILFÖRSVARSFÖRBUND PROTOKOLL 1 /

SVERIGES CIVILFÖRSVARSFÖRBUND PROTOKOLL 1 / Förbundsstyrelsen 2016-03-14 1 (5) Tid Klockan 10:00 14:05 Plats Beslutande Övriga närvarande Protokolljusterare Stockholm Sven Lindgren, förbundsordförande Anna-Lena Sörenson, förste vice förbundsordförande

Läs mer

Vision för år 2015 och inriktningsplan för 2013

Vision för år 2015 och inriktningsplan för 2013 Vision för år 2015 och inriktningsplan för 2013 Civilförsvarsförbundet i Jönköpings län Innehållsförteckning Självskyddsutbildning sid. 3 Frivilliga resursgrupper sid. 4 Energiinformation sid. 5 Medlemsvård,

Läs mer

KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN

KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN 2015 VERKSAMHETSPLAN 2015 Planen är tänk att ge en kort beskrivning av KRISBEREDSKAP och den verksamhet som bedrivs inom enheten.

Läs mer

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument 1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)

Läs mer

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska

Läs mer

VISION MISSION VÄRDEGRUND

VISION MISSION VÄRDEGRUND VISION MISSION VÄRDEGRUND FMCK Konferens 2010 FMCK 2010 Strategi Beskriver vägen till målet För att kunna utforma en strategi behöver vi veta målet vår vision Vi måste också veta: var vi är Nuläge Vår

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning

Läs mer

Minnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan

Minnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan Minnesanteckningar Bästa föräldrastöd i samverkan 110301 Inledning Landstingets Samhällsmedicinska enhet tillsammans med Regionförbundet Örebro jobbar sedan 1 oktober 2010 med ett samverkans och utvecklingsarbete

Läs mer

Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 2010:77 RI (Dnr 001-962/2010) Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Mål/syfte med utbildningen och övningarna är att vidareutveckla samverkan mellan SSRS och Sjövärnskåren.

Mål/syfte med utbildningen och övningarna är att vidareutveckla samverkan mellan SSRS och Sjövärnskåren. 1.1 Förmåga i samhällsviktig verksamhet Workshop inom ramen för SOTP mötesplats FRIVILLIGA AUTOMOBILKÅREN Inom SOTP mötesplats 2014 skall en del utgöras av frivilligorganisationernas roll och möjligheter

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap 1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk

Läs mer

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 01: Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar samt regelverk Utbildningsmaterialet

Läs mer

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17 Innebörden av områdesansvar Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17 GUDRUN 2005-01-08 Nosaby 2004-09-10 Kemira 2005-02-04 Newcastle 2005-12-15 Salmonella 2005-12-23 Aviär influensa 2006-04-11

Läs mer

Krissamverkan Gotland

Krissamverkan Gotland Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...

Läs mer

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Projektorganisation Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Tillsammans blir vi starka. När samhället skakas av kriser sluter

Läs mer

PROPOSITIONER. Riksstämma 2015 Gävle

PROPOSITIONER. Riksstämma 2015 Gävle PROPOSITIONER Riksstämma 2015 Gävle Centralstyrelsen Proposition 1 Centralstyrelsens proposition 1 till 2015 års Riksstämma Ändring av Svenska Blå Stjärnans stadgar antagna 2013 1A) Stadgar Blå Stjärnan

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR VISION GÖTEBORG

VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR VISION GÖTEBORG VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR VISION GÖTEBORG INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL Vår verksamhetsplan för 2017 grundar sig i rapporten Vi är Vision och de hjärtefrågor som förbundsmötet 2016 beslutade om. Vi har

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5 Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER. Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus

KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER. Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER Strategisk handlingsplan

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Ett gemensamt förslag från Civilförsvarsförbundet och Forum för Frivilligt Socialt Arbete/Volontärbyrån

Ett gemensamt förslag från Civilförsvarsförbundet och Forum för Frivilligt Socialt Arbete/Volontärbyrån Volontärer i samhällets krishantering Hur kan vi ta emot volontärer före och under det att Sverige hamnat i ett utsatt läge och hur kan vi kanalisera volontärernas engagemang dit det behövs? Ett gemensamt

Läs mer

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande. PM 2014: RI (Dnr 307-877/2014) Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Remiss från Myndigheten för samhällsskydd

Läs mer

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap Styrdokument för krisberedskap 2016-2019 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Styrdokument för krisberedskap Riktlinjer 2016-02-15 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

RIKTLINJER för volontärverksamheten i Nacka

RIKTLINJER för volontärverksamheten i Nacka RIKTLINJER för volontärverksamheten i Nacka uppdaterad version december 2016 Nannette Büsgen Koordinator Riktlinjerna är till hjälp för organisationer som tar emot volontärer och ger stöd och vägledning

Läs mer

Bilaga 2 - beviljade uppdrag, FFO

Bilaga 2 - beviljade uppdrag, FFO Bilaga 2 - beviljade uppdrag, FFO Projekt Frivillig försvarsorganisation belopp 2015, kr Ledarskap - grundläggande SLK - Svenska Lottakåren 1 292 440 Provtagare inom Nationell strålberedskap SLK - Svenska

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun 1 Krisledning vid extraordinära händelser Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och

Läs mer

Länsstyrelsernas del Tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622)

Länsstyrelsernas del Tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) Länsstyrelsernas del Tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) Frågorna i denna enkät avser länsstyrelsens tillsyn enligt alkohollagen under 2014. Syftet med enkäten är att fånga upp länsstyrelsernas arbete

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala)

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) MENINGSFULLHET-SÄKERHET-KUNSKAP-HOPP-ANSVAR-MOD-RESPEKT-OMTANKE Innehållsförteckning Din trygghet sid. 3 Frivilliga resursgrupper sid. 3 Medlemsvård,

Läs mer

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1 Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll kbm rekommenderar 2007:1 kbm rekommenderar 2007:1 Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll Titel:

Läs mer

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Akademi Näringsliv En förändrad omvärld med flera aktörer Offentlig sektor Engagerade medborgare Idéburen sektor Den idéburna sektorn omfattar organiserade

Läs mer

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling Datum 2014-12-01 Beteckning Dnr 14-7-57 Avdelning socialtjänst, vård och omsorg Skånes kommuner Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Läs mer

Handlingsprogram om ökad sysselsättningsgrad. sysselsättningsgrad för ungdomar

Handlingsprogram om ökad sysselsättningsgrad. sysselsättningsgrad för ungdomar Handlingsprogram om ökad sysselsättningsgrad sysselsättningsgrad för ungdomar Version februari 2009 23 Handlingsprogram om ökad sysselsättningsgrad för ungdomar Inriktningsmål: Senast 2011 ska Söderhamns

Läs mer

Bidraget får endast användas för det arbete som medlemsorganisationerna bedriver inom ramen för NSPH:s verksamhet.

Bidraget får endast användas för det arbete som medlemsorganisationerna bedriver inom ramen för NSPH:s verksamhet. Regeringsbeslut I:3 Socialdepartementet 2010-01-21 S2007/2698/HS (delvis) S2010/644/HS (delvis) Nationell samverkan för psykisk hälsa Förmansvägen 2 117 43 STOCKHOLM Uppdrag att sätta upp mål och villkor

Läs mer

Järfälla Civilförsvarsförening

Järfälla Civilförsvarsförening 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2010 STÄMMA Ordinarie föreningsstämma hölls den 24 februari 2010 i Järfälla kommunalhus. Före stämmoförhandlingarna berättade föreningens dittillsvarande vice

Läs mer

Ansvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap

Ansvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap Ansvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap Presskonferens den 31 mars 2016 Helena Lindberg, generaldirektör Jan Wisén, projektledare Anna Johansson, biträdande projektledare Uppdraget

Läs mer

Ny utbildningsdocka för HLR-utbildningar

Ny utbildningsdocka för HLR-utbildningar Nytt från Civilförsvarsförbundet Sverige #1 (utgivningsdag 29 januari 2014) Kontaktuppgifter: E-post red@civil.se eller Box 2034, 169 02 Solna Första nyhetsbrevet Välkommen till Civilförsvarsförbundets

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser

Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser 2016-2019 Diarienr: 2015-000542 Antagen av Kommunfullmäktige den 29 mars 2016 35 1 Innehåll Krisberedskapen i Laholms kommun...

Läs mer

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

UTGIVEN AV SVENSKA FÖRSVARSUTBILDNINGFÖRBUNDET l 2006 l CIVIL KRISHANTERING

UTGIVEN AV SVENSKA FÖRSVARSUTBILDNINGFÖRBUNDET l 2006 l CIVIL KRISHANTERING UTGIVEN AV SVENSKA FÖRSVARSUTBILDNINGFÖRBUNDET l 2006 l CIVIL KRISHANTERING DÄRFÖR BEHÖVER VI BLI BÄTTRE PÅ KRISHANTERING Den 1 januari 2006 blev vi Försvarsutbildarna. Med våra 38 000 medlemmar är vi

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017 samhällsskydd och beredskap 1 (10) Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017 samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Anslag 2:4 Krisberedskap...

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

Säkert, tryggt och framkomligt i vardag och kris. En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet

Säkert, tryggt och framkomligt i vardag och kris. En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet Stockholmsregionen växer Befolkningen ökar snabbt, fler personer rör sig i trafiken och transporterna ökar på vägar, järnvägar och med sjöfart. Små störningar

Läs mer