Landstingsplan och budget 2007

Transkript

1 Till Landstingsfullmäktige Landstingsplan och budget 2007 LANDSTINGSPLAN Det långsiktiga perspektivet utifrån framtida utmaningar och åtaganden BUDGET Det kortsiktiga perspektivet i och med det närmaste budget-/genomförande- /uppföljningsåret

2 INNEHÅLL sid 1 Landstingets verksamhetsidé 3 2 Huvudsaklig inriktning och fokusområden Främja hälsa och förebygga sjukdom Hälso- och sjukvårdens prioriteringar och program Samverkan i och utanför landstinget Samverkan i sjukvårdsregionen Chef och ledarskap och personalförsörjning Systematiserat arbete för att utveckla och förbättra 24 3 Finansiella förutsättningar 26 4 God ekonomisk hushållning 30 5 Modell för ekonomisk ersättning till hälso- och sjukvården 35 6 Inriktning och anslag per styrelse, nämnd och förvaltning år Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Landstingsstyrelsen Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Habilitering och hjälpmedel Folktandvården Varuförsörjningen Landstingsservice Regional verksamhet och kollektivtrafik Övrigt landstingsövergripande, landstingets kansli Övrigt landstingsövergripande, centrala förtroendemannakostnader och avgifter Kulturnämnden 68 7 Patientavgifter Investeringar 76 9 Finansiell plan Styrelsers och nämnders ansvar och befogenheter ekonomi Reslutat och finansieringsbudget med förslag till utdebitering 81 2

3 Inledning I landstingsplan och budget, nedan kallad landstingsplan, anges den landstingsövergripande inriktningen och prioriteringen för verksamheten samt en finansiell plan. I samband med den finansiella planen fastställs anslagen för styrelser, nämnder och förvaltningar. Landstingsplanen grundar sig på föregående års resultat, en omvärlds- och situationsanalys som beskriver den allmänna samhällsutvecklingen och omvärldens och länsinvånarnas framtida situation, krav och önskemål på landstingets verksamhet. Landstingsplanen fullföljer de politiska planeringsförutsättningarna (PPF) som fastställdes av landstingsfullmäktige i juni år Lika med de preliminära planerings- och anslagsramarna inför höstens mer konkreta planeringsarbete i samband med genomförandeåret Process och tidplan Landstingets planeringsprocess sett till år 2006 har sin början i januari februari med arbetet med årsredovisningen 2005 och omvärlds- och situationsanalysen. Politiker- och tjänstemannadialoger äger sedan rum under våren med utgångspunkt i bl. a. omvärldsoch situationsanalysen, gällande landstingsplan, årsredovisning 2005, preliminära vårdöverenskommelser och regeringens vårbudget. Dialogerna resulterar i de politiska planeringsförutsättningarna som fastställs av landstingsfullmäktige i juni. Samtidigt har arbetet med vårdöverenskommelserna bedrivits. Vårdöverenskommelserna fastställs av Hälsooch sjukvårdsstyrelsen i oktober och landstingsplanen av landstingsfullmäktige i november. Verkställighet och uppföljning Verksamhetens inriktning, mål och finansiella ramar enligt landstingsplan och vårdöverenskommelserna utgör underlag till förvaltningarnas verksamhetsplaner. De förvaltningsövergripande verksamhetsplanerna förankras och kommuniceras i landstingsstyrelsens ägardelegation. Även de av landstinget, sedan tidigare, beslutade målen i samband med bl.a. miljö- och personalpolitiska program ska inarbetas i verksamhetsplanerna. 1. Landstingets verksamhetsidé I mitten av 1990-talet utarbetade landstinget en s.k. verksamhetsidé. Den nuvarande lydelsen är följande: Landstinget är en demokratisk organisation som arbetar med samhällsservice, främst hälso- och sjukvård, ytterst styrd av oss som bor i länet. Målet för verksamheten är en god folkhälsa i länet. Servicen ska präglas av kvalitet och förnyelseförmåga. Verksamhetsidén är nu mogen för omarbetning. Under våren 2007 skall därför en ny verksamhetsidé arbetas fram under ledning av en politiskt tillsatt arbetsgrupp med bred representation. Den nya verksamhetsidén fastställs sedan av landstingsfullmäktige

4 2. Huvudsaklig inriktning och fokusområden Vägledande för allt arbete inom landstinget i Uppsala län skall vara ett fåtal tydliga inriktningar. Dessa är: Tillgänglighet Kvalitet Kostnadseffektivitet Tillgänglighet Hälso- och sjukvården i Uppsala län ska kännetecknas av patienternas möjlighet att enkelt och utan onödigt dröjsmål få tillgång till den vård de behöver. Kvalitet Hälso- och sjukvården i Uppsala län skall bygga på ett högt kvalitetsmedvetande grundat på ett systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete. Kostnadseffektivitet Hälso- och sjukvården i Uppsala län skall erbjudas invånarna i en form som säkerställer att den goda tillgängligheten och höga kvalitén produceras på effektivast möjliga sätt med hänsyn till kvalitetskrav, patientsäkerhet och behov. Utifrån dessa övergripande inriktningar har landstinget sedan några år tillbaka arbetat utifrån sex definierade fokusområden. Dessa fastställdes av landstingsfullmäktige i juni 2006 och har utgjort grund för det vidare arbetet. I samband med landstingsplanen fastställer fullmäktige nu i november de landstingsövergripande målen. De kortsiktiga målen avser 2007 medan de långsiktiga målen kan bli föremål för omarbetning under planperioden. De landstingsövergripande målen inom respektive område förankras hos förvaltningarna och förvaltningsspecifika mål ska redovisas i respektive förvaltnings verksamhetsplan. Fokusområden Inledning I juni år 2006 fastställde landstingsfullmäktige de politiska planeringsförutsättningarna som är vägledande i arbetet med års landstingsplan och budget, vårdöverenskommelser samt förvaltningarnas verksamhetsplaner. I de politiska planeringsförutsättningarna anges sex prioriterade områden som särskilt angelägna att fokusera insatserna på för att stärka landstingets möjligheter att klara framtida utmaningar och åtaganden. I juni fastställer fullmäktige fokusområden och dess inriktning. I samband med landstingsplanen fastställer novemberfullmäktige de landstingsövergripande lång- och kortsiktiga målen. De kortsiktiga målen avser budget- och genomförandeåret 2007, medan de långsiktiga målen sträcker sig över planperioden. De landstingsövergripande målen inom respektive område förankras hos förvaltningarna och förvaltningsspecifika mål ska redovisas i respektive förvaltnings verksamhetsplan. 4

5 2.1 Främja hälsa och förebygga sjukdom Det är en tydlig politisk inriktning att all landstingets verksamhet har ett uppdrag att i första hand främja hälsa och förebygga ohälsa och sjukdom. En plan för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet har antagits under den gångna mandatperioden. För att nå framgång i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet är det viktigt att planen är ett levande dokument. Den ska användas i allt lednings-, styrnings- och uppföljningsarbete, på alla nivåer och i utrednings- och utvecklingsarbete. Planen ska brytas ned i olika styrdokument och användas i diskussioner om hur mål och uppföljning ska formuleras och hanteras. Arbetet med ersättningssystem, uppföljning, kostnadseffektiva prioriteringar samt chefoch ledarskap är också strategiska insatser för att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet på lång sikt ska bidra till en effektivare hälso- och sjukvård och ett förverkligande av landstingets plan för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Även i utbildningen av vårdpersonal, inte minst läkare, bör inslagen av folkhälsovetenskap och motiverande samtalsteknik öka. Syfte Genom strategisk ledning, styrning och samordning ska landstinget skapa ett framgångsrikt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete inom hälso- och sjukvården för att uppnå en god hälsa på lika villkor för länets befolkning. För ett framgångsrikt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete måste en hälsoorientering genomsyra såväl landstingets styr- som verksamhetsprocesser. Långsiktigt mål för styrprocessen Arbetet ska vara strukturerat så att landstingets plan för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet genomsyrar landstingets lednings- och planeringsarbete samt dess utrednings-, utvecklings- och uppföljningsarbete på alla nivåer. Långsiktigt mål för verksamhetsprocessen Kvalitetssäkrade patientuppgifter om levnadsvanor (främst vad avser rökning, alkohol och fysisk aktivitet) och hälsorelaterad livskvalité ska vara tillgängliga för kartläggning, uppföljning och utveckling för hälso- och sjukvårdens planering av det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatserna. Mätning av hälsorelaterad livskvalitet 1 ska vara kopplat till behandlingsmetoder, medicinska eller icke-medikamentella insatser. Detta ökar möjligheterna att fokusera på de insatser som har största nyttoeffekten. Långsiktigt mål Landstinget i Uppsala län ska i öppna jämförelser med andra landsting ha bättre tillgänglighet till primärvård än mer än hälften av jämförbara landsting. 1 Genom att t ex koppla SF 36 samt EQ 5D (två olika verktyg för att mäta hälsorelaterad livskvalitet) till EPJ. 5

6 Uppsala län ska vara bättre än genomsnittet i landet när det gäller kraven för vårdgarantin. Fortsatt inriktning Utgångspunkterna för förslag till inriktning inom fokusområdet är det aktuella hälsoläget i befolkningen samt utvecklingen av frisk- och riskfaktorer. Detta finns beskrivet i omvärlds- och situationsanalysen. Andra viktiga underlag är förvaltningarnas rapportering av det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i sina respektive årsredovisningar samt den under året genomförda uppföljningen av landstingets plan för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet och folkhälsopolitisk rapport 2005 (en första uppföljning av den nationella folkhälsopolitiken). Målsättningen för kommande period är att vidmakthålla redan gjorda landvinningar och se till att dessa sprids i organisationen och är av god kvalitet och blir en naturlig del av verksamhet och förhållningssätt. Samtidigt måste nya områden och utmaningar utvecklas. Viktiga strukturella insatser för att stödja det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet: Fortsätta utveckla olika ersättningssystem som verktyg för styrning, främst i arbetet med den målrelaterade ersättningen i vårdöverenskommelserna. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetets roll ska redovisas i allt uppföljnings- och utvärderingsarbete. SF-36 och /eller EQ-5D (två olika verktyg för att följa hälsorelaterad livskvalité) ska användas vilket innebär att kopplingen till Cosmic ska fortsätta utvecklas. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ska ses som en del i landstingets effektiviseringsarbete och som en del i arbetet med en god ekonomisk hushållning. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ska vara en del i vertikala och horisontella prioriteringsdiskussioner. Hälsa i bokslut ska integreras i landstingets årsredovisningar. Förvaltningarnas arbete med att formulera mål och skapa rutiner och verktyg för genomförande och för kvalitetssäkring och uppföljning ska utvecklas och spridas. Metoder för att uppnå en bättre hälsa ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv måste fortsätta att utvecklas. Samtidigt ska systemen i största möjliga utsträckning vara konstruerade så att arbetet går att följa över tid. Mål 2007 I styrelsers och förvaltningars styrande dokument såsom t ex verksamhetsplaner ska, utifrån landstingets plan för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete, de verksamhetsmål som bedöms som relevanta ha förbättrats utifrån 2006 års resultat. Landstingets bokslut för 2007 års verksamhet avseende det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ska utgå från den nationella modell som presenterats i rapporten Hälsa i bokslut. 6

7 Metoder och rutiner ska ha utarbetats för att registrera och redovisa levnadsvanor på individ-, grupp- och befolkningsnivå. En pilotstudie ska ha påbörjats för att testa mätning av hälsorelaterad livskvalitet i EPJ. Landstingsfullmäktige föreslås besluta att: - de landstingsövergripande lång- och kortsiktiga målen för plan- och budgetperioden fastställs. 2.2 Hälso- och sjukvårdens prioriteringar och program Prioriteringar har alltid gjorts och kommer alltid att behöva göras inom hälso- och sjukvården. Under senare år, inte minst med anledning av prioriteringsutredningen och riksdagens beslut med anledning av den, har kraven på öppet redovisade prioriteringar ökat. Att prioritera inom ett så känsligt och för många människor avgörande område som hälso- och sjukvården gör att personal och politiker möter svåra etiska frågeställningar. Dessa måste kunna identifieras och hanteras. Landstinget kan behöva öka sin kompetens och sitt stöd till verksamheterna inom detta område. I landstinget görs insatser för att skapa underlag för öppna prioriteringar. Ett exempel är de programarbeten som pågått under flera år. Ett annat är vårdgarantireformen där indikationer för vård och behandling tydliggörs samtidigt som patienterna ges en garanterad tid för besök och behandling. Utvecklingen av politikerrollen i hälso- och sjukvården har gått mot en förstärkning av medborgarperspektivet under senare år. Politikernas roll är att med hjälp av de olika medicinska professionerna och övriga tjänstemän, ta fram ett underlag för prioriteringsbeslut och genom opinionsbildning och dialog bidra till att valen uppfattas som rättvisa och legitima i allmänhetens ögon. Ett första steg är att systematiskt analysera innehållet i de redan framtagna programmen och att komplettera med data kring sjukdomsgrupper. Då möjliggörs en horisontell jämförelse mellan sjukdomsgrupperna som kan vara grunden för en diskussion kring fördelning/omfördelning av resurser. Detta kan utgöra ett underlag för en gränsöverskridande diskussion och förankring inom olika grupper för ett vidare arbete med vertikala prioriteringar inom i första hand slutenvården. Nästa steg blir att i samverkan med regionala och nationella insatser utveckla arbetssätt och metoder för att kunna ge underlag för riktlinjer och genomförande av dessa i hälsooch sjukvården. För att prioriteringar ska uppfattas som rättvisa och legitima, krävs att kunskaperna är tillfredsställande och att de olika företrädarna inom politik, profession, tjänstemannaorganisation och befolkning är förberedda att ta sig an denna utmaning. En intensifierad dialog under processens gång mellan dessa grupper kommer att ge en bättre acceptans och följsamhet. 7

8 Syfte Att kunna erbjuda en hälso- och sjukvård utformad så att tillgängliga resurser i första hand erbjuds dem som enligt principerna i prioriteringsutredningen har de största behoven. Långsiktigt mål Prioriteringsfrågorna ska hanteras enligt en välfungerande utarbetad metod i ett regionalt perspektiv. Analys av de medicinska programmen Landstinget har sedan år 2000 drivit ett programarbete med syfte att: skapa förutsättningar för en mer likvärdig vård i länet, stärka medborgarnas inflytande, skapa bättre prioriterings- och resursfördelningsprocess och öka samverkan med andra aktörer. För att uppnå dessa syften och få genomslag i verksamheten är det viktigt att programarbetet inlemmas i planeringsprocessen. Efter den utvärdering av programarbetet som gjordes 2004, har hälso- och sjukvårdsstyrelsen och programberedningen vidtagit åtgärder för att ytterligare förstärka programarbetets roll. Det går att utveckla innehållet i programmen, så att programmen blir mer användbara i prioriteringssammanhang. I dagsläget saknar flera av programmen uppgifter om olika aktörers kostnader för behandlings- respektive rehabiliteringsinsatser. Detta beror delvis på brister i rapporteringsrutiner, men också på att landstingets redovisningssystem inte är utformat för att beskriva sjukdomsgrupper. I de flesta program saknas också hälsoekonomiska analyser. Presentation av ekonomiska data och hälsoekonomiska uppgifter skulle underlätta möjligheten att göra jämförelser mellan olika sjukdomsgrupper. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har antagit nya riktlinjer för programgrupperna där det tydliggjorts att en hälsoekonomisk analys om möjligt ska göras. En informationsplanering till varje nytt program görs för att få ett bättre genomslag för programmen. Även informationen om programarbetet som sådant skall förbättras. Länsdelsberedningarna har involverats i arbetet med att utveckla samverkan med kommunerna. Detta är viktigt bl a eftersom det inom flera områden är svårt att beskriva och analysera en vårdkedja utan att också den kommunala delen av vården inbegrips. Uppföljning av programmen begränsas till de förslag till utvecklings- och förbättringsområden som tas upp i programmens missiv. Områden som finns med i vårdöverenskommelserna följs upp vilket kan användas även till uppföljningen av programmen. Varje uppföljning inbegriper en hearing där såväl aktörer inom vården som brukarorganisationer erbjuds möjlighet att ge sin syn på hur det aktuella programområdet fungerar. Hälsooch sjukvårdsstyrelsen kan med uppföljningen som grund ge programberedningen i uppdrag att göra revideringar av program och missiv. 8

9 I samarbete mellan Nätverket Uppdrag Hälsa och Socialstyrelsen bedrivs ett projekt med syfte att utveckla/testa hur uppdragsbeskrivningar kan formuleras för att styra med kunskapen om den goda vården, med Socialstyrelsens riktlinjer och regionala vårdprogram som underlag. I projektet skall också inventeras vilka uppdragsbeskrivningar och avtal som finns i landstingen så att bra varianter kan lyftas fram. Landstinget i Uppsala län har deltagit i projektet genom att utifrån programarbetet ta fram ett förslag till uppdragsbeskrivning om astma och KOL. Uppsalas sätt att arbeta med program har visat sig fungera väl. Förslaget har fått positiv uppmärksamhet nationellt och det är angeläget att fortsätta diskussionen om hur uppdragsbeskrivningar kan användas i styrprocessen. Utvecklad dialog internt och externt Sedan några år tillbaka genomförs s.k. dialogkonferenser kring olika diagnosgrupper. I dessa deltar ledande politiker, representanter för berörda verksamheter och chefstjänstemän. Hittills har dialogkonferenser arrangerats kring områdena onkologi, hjärtsjukvård, ortopedi, kirurgi, kvinnosjukvård och vuxenpsykiatri. Det är angeläget att dialogkonferenserna samordnas med programarbetet. Programmen och nationella riktlinjer ska i relevanta fall användas som ett underlag för diskussionerna. Syftet är att bredda kunskapen om olika sjukvårdsområden och initiera prioriteringsdiskussioner. Utveckling av en modell för medborgardialog kommer att starta under hösten För att kunna föra ut prioriteringsfrågorna i en sådan dialog, krävs ett konkret material med frågeställningar som går att ta ställning till. För att kunna samråda om hälso- och sjukvårdsfrågor i stort, krävs ett diskussionsunderlag för samrådet. Länsdelsberedningarna planerar ett samarbete med kulturnämnden och studieförbunden kring detta. Samverkan inom prioriteringsområdet lokalt, regionalt och nationellt En arbetsgrupp från de sju landstingen inom Uppsala-Örebro regionen har på uppdrag av samverkansnämnden utrett frågan om förutsättningar för samverkan rörande prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Den nationella vårdgarantin har beaktats liksom redan pågående arbete i regionen. Gruppens enhälliga ställningstagande är att det finns ett behov av regionalt samarbete i prioriteringsfrågor. Gruppen föreslår dock inte ett gemensamt regelverk, då det är varje landstings suveräna ansvar att ta ställning till vilket vårdutbud man vill erbjuda sin invånare. Alla ställningstaganden avseende vertikala prioriteringar bygger på upprättandet av rangordningslistor för åtgärder i vården. Det är gruppens uppfattning att sådant arbete bör bedrivas gemensamt utifrån en gemensam modell som utgår från kopplingen sjukdomstillstånd/diagnos åtgärd. I modellen ska nytta och eventuella risker med åtgärden beaktas, liksom i vilken grad åtgärden är evidensbaserad. Kostnadseffektivitet ska vägas in. Konsekvensanalys vid eventuellt avstående av åtgärd ska också kunna göras. Arbetet bör ansluta till pågående nationella aktiviteter. 9

10 I nära anslutning till prioriteringsarbete ligger arbetet med implementering av nationella riktlinjer, införande av den nationella vårdgarantin samt stärkande av kunskapsbaserad vård. Arbetsgruppen anser att det finns flera beröringspunkter som motiverar att de regionala insatserna inom dessa områden samordnas. Samverkansnämnden har antagit arbetsgruppens förslag som innebär följande: Inrättande av en regional samordningsgrupp med uppgift att samordna, bevaka och driva prioriteringsarbete. Inrättande av specialitetsråd, bestående av verksamhetschefer från de ingående sjukhusen samt primärvården i regionen, med uppgift att i samverkan med övriga professioner ansvara för upprättande av rangordningslistor samt i övrigt bevaka regiongemensamma specialitetsfrågor. Att resurser avsätts för ovanstående beskrivna arbete En särskild arbetsgrupp för tandvård inrättas. Mål 2007 Landstinget ska ha avsatt behövliga resurser för det regionala prioriteringsarbetet och aktivt medverka i specialitetsråd och andra grupper inom prioriteringsområdet. Arbetet med medicinska program för demens och cancersjukdomar ska avslutas under 2007 och då ska även arbetet med nya programområden inledas. En metod ska vara utarbetad för att hantera prioriteringsfrågorna år 2007 i ett regionalt perspektiv. Landstingsfullmäktige föreslås besluta att: - de landstingsövergripande lång- och kortsiktiga målen för plan- och budgetperioden fastställs. 2.3 Samverkan i och utanför landstinget Som anges i inledningen har inför den nya mandatperioden inriktningen mot samverkan inom landstinget tydliggjorts när det gäller såväl den politiska organisationen som tjänstemannaledningen. Detta måste starkare genomsyra hela landstingets verksamhet från Landstinget har inte ensamt ansvar för hälso- och sjukvården. Även primärkommunerna är sjukvårdshuvudmän enligt hälso- och sjukvårdslagen. Samverkan med kommunerna måste vara stark och tydlig för att inte enskilda patienter eller grupper ska hamna mellan stolarna. Även med många andra myndigheter, organisationer och intressen måste landstinget samverka för att skattebetalarnas pengar ska få optimal användning. Samverkan är alltså ett mycket stort och vidsträckt fokusområde som här delats upp i ett antal avgränsade viktiga verksamhetsområden. Beställarorganisationens uppdelning i en hälso- och sjukvårdsstyrelse och tre länsdelsberedningar har skapat bra förutsättningar för ökad samverkan mellan landstinget och länets kommuner kring äldre, barn- och ungdomar, funktionshindrade samt i frågor som rör folkhälsa. Länsdelsberedningarnas samverkansuppdrag lokalt berör, förutom kommuner- 10

11 na, även försäkringskassan samt lokala handikapp- och pensionärsföreningar. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har ansvar för helhet och likvärdighet i länet. På ett övergripande plan där länets alla sju kommuner berörs kanaliseras samverkan via Regionförbundet Uppsala län. Syfte Genom att utveckla formerna för ett aktivt och välfungerande samarbete inom landstingets egna förvaltningar och med externa aktörer ska förutsättningarna för länets befolkning förbättras. Folkhälsoarbete Samverkan inom folkhälsoområdet mellan länets kommuner, andra aktörer och landstinget är angeläget för att uppnå målet om en god hälsa på lika villkor. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete kräver uthållighet och en väl förankrad och hållbar struktur. Därför är det viktigt att länets gemensamma folkhälsopolicy är ett levande dokument och att dess mål och strategier ligger till grund för det gemensamma arbetet. Landstinget har i sin plan för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet utvecklat folkhälsopolicyn genom att bl a ta fram mål och delmål för områden som är aktuella att samverka kring ur landstingets perspektiv. De flesta kommunerna har idag egna folkhälsoplaner eller liknande. Kommunernas folkhälsoplaner samt landstingets egen plan måste vägas samman för att arbetet ska bli framgångsrikt. För närvarande utreds dessutom hur vissa resurser för strategiskt folkhälsoarbete ska tillföras Regionförbundet under 2007 för att även denna gemensamma arena för kommunerna och landstinget ska nyttjas för folkhälsoarbetet. Långsiktigt mål För att uppnå en god hälsa på lika villkor för befolkningen i länet ska de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatserna ingå som en naturlig del i kontakterna mellan olika huvudmän. Fortsatt inriktning Länets gemensamma folkhälsopolicy ska även fortsättningsvis ligga som grund för det framtida arbetet: Samsynen hos inblandade aktörer kring prioriterade frågor är en viktig förutsättning för ett framgångsrikt folkhälsoarbete och måste fortsätta att utvecklas. Resultaten från Liv & hälsa tillsammans med folkhälsopolitisk rapport 2005 ska ligga till grund för beslut om insatsområden och strategier. Kunskapen om vilka metoder som har en dokumenterad effekt samt hur folkhälsoinriktade insatser bör utformas för att ge ett gott resultat måste öka. En struktur för det strategiska länsövergripande folkhälsoarbetet måste fortsätta att utvecklas. De av hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastslagna riktlinjerna för folkhälsomedlen bör i större utsträckning ligga till grund för samverkansprojekt. 11

12 Mål 2007 Samverkansmålen i landstingets plan för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ska vara kända och nedbrutna för olika verksamheter. Resultaten från kartläggningarna Liv & hälsa ska ha använts som underlag för beslut om insatsområden och strategier för att minska hälsoklyftor mellan olika befolkningsgrupper. Kunskapen ska ha ökat om vilka metoder som har en dokumenterad effekt samt hur folkhälsoinriktade insatser bör utformas för att ge ett gott resultat. En överenskommelse har träffats med länets kommuner om hur det strategiska folkhälsoarbetet ska bedrivas inom Regionförbundets ram. Barn och ungdomar Barn och ungdomar utvecklas snabbt och i nära samspel med omgivningen. Både positiva och negativa trender kan utvecklas relativt fort. Ett flertal skolundersökningar av barn och ungdomar visar att utvecklingen av hälsoläget hos barn och ungdomar är oroande. I undersökningarna framkommer att livsstils- och beteendefaktorer bidrar till en oroande trend inom flera angelägna hälsoområden. För att bryta detta måste insatser bedrivas både förebyggande och behandlande. Detta gör att frågorna om barns och ungdomars hälsa måste få en prioriterad plats i landstingets egna verksamheter och också finnas med på agendan i landstingets samverkan med andra aktörer, främst kommunerna. Breda förebyggande insatser riktade mot stora grupper samt insatser riktade till speciella vårdgrupper är angelägna att utveckla. En samsyn hos inblandade aktörer kring prioriterade frågor är en viktig förutsättning för att detta ska kunna uppnås. Långsiktigt mål För att främja en positiv hälsoutveckling hos barn och ungdomar ska arbete och metoder ha utvecklats i samverkan mellan olika huvudmän, men också mellan landstingets olika förvaltningar. Fortsatt inriktning Landstinget kommer under mandatperioden att utveckla ett särskilt centrum med samlad kompetens för det förebyggande arbetet bland barn och ungdom och för stödinsatser till föräldrar. Detta centrum ska stödja, utveckla, förstärka och samordna. Att det är nödvändigt visar resultaten från bl a skolenkäten Liv & hälsa ung, från den kommunikationsstudie som genomförts och i folkhälsopolitisk rapport Exempel på förebyggande arbete i landstingets egna verksamheter är folktandvårdens insatser för att barn och ungdomar inte ska använda tobak, verksamheten vid mödra- och barnhälsocentralerna, Hälsoäventyret, överviktsarbetet i Viktiga gruppen och Tonvikt samt utvecklingen på barnsjukhuset och inom barn- och ungdomspsykiatrin. 12

13 Exempel på förebyggande arbete i samverkan med andra aktörer är arbeten med COPEinriktning (Community Parent Education Program), VITS-teamen (Vardagsnära Insatser med Tydlig Samverkan), Länsbarnombudsmannen, familjecentraler mm. Utifrån inriktningsmålet i landstingets plan för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet; att främja en positiv hälsoutveckling hos barn och ungdomar" fordras ett systematiskt arbete för att ta fram strategier och samverkansformer: Identifiera problemområden och tidigt identifiera barn och ungdomar i riskzon. Utveckla och förmedla kunskap om barn och ungdomars liv, hälsa och levnadsvanor. Öka kunskapen om vilka metoder som har en dokumenterad effekt samt hur folkhälsoinriktade insatser bör utformas för att ge ett gott resultat. Gemensamt mellan kommun och landsting utveckla strategier för att erhålla en röd tråd från identifiering av problem till intervention i hälsofrämjande insatser. Pågående insatser, t ex VITS-team, olika COPE-projekt, Hälsoäventyret, överviktsprogram och familjecentraler måste utvecklas och komma barn och ungdom till godo i hela länet. Kartlägga pågående förebyggande arbete kring barn och ungdomars hälsa i länet i syfte att förbättra samarbetet. Kunskapen om stödjande miljöer som begrepp behöver utvecklas. Mål 2007 Utveckla ett barn och ungdomskompetenscentrum med samlad kompetens för det förebyggande arbetet och för stödinsatser till föräldrar. Tillsammans med länets kommuner utveckla det förebyggande familjecentrerade arbetet, t ex i form av familjecentraler. Äldre För gruppen äldre har styrgruppen Kompass Äldre med företrädare för Uppsala kommun och landstinget varit verksam under några år. Även i andra delar av landstingsområdet har motsvarande arbete startats. Utgångspunkter har varit att hitta flexibla samverkanslösningar mellan landsting och kommuner utifrån vetskapen att allt fler människor med omfattande behov av vård och omsorg bor kvar i sin bostad. En särskild hemvårdsenhet för äldre har etablerats i Uppsala kommun. Därutöver är gruppernas uppdrag att lägga förslag utifrån följande antaganden: Äldres vårdbehov måste i större utsträckning tillgodoses i det ordinära boendet. Färre äldre ska behöva åka till akutmottagningar för bedömningar och behandlingar. Kontinuerlig systematisk kvalitetskontroll av läkemedelsanvändning ska införas för att uppnå en förbättrad livskvalitet och färre läkemedelsrelaterade akutvårdsbesök. Fler multisjuka äldre ska kunna få vård i bostaden. Tydligt medicinskt ansvar för gruppen äldre ska klargöras. Kommunala sjuksköterskor ska i ökad utsträckning bedöma vårdnivå och i samråd med mobila läkare genomföra behandlingar. 13

14 Kommunal vård- och omsorgspersonal ska utbildas för att bättre kunna ansvara för äldre- och funktionshindrades munhälsa. Långsiktigt mål Samplaneringen med länets kommuner ska öka för att uppnå förbättrat omhändertagande för äldre invånare med stora vårdbehov och behov av akuta insatser. Läkartillsynen i både särskilt och ordinärt boende ska säkerställas i länets alla kommuner. Mål 2007 Hemvårdsenheten för äldre multisjuka i Uppsala kommun ska ha full verksamhet och svara för läkarinsatser i både ordinärt och särskilt boende. Samverkan med länets kommuner kring vården av de mest sjuka äldre har fördjupats, bl a med hjälp av statliga stimulansmedel. Arbetet med att avsevärt minska antalet utskrivningsklara vid Akademiska sjukhuset har intensifierats i nära samarbete med Uppsala kommun. Samarbetet med Uppsala kommun i Kompass Äldre har intensifieras och förslag om kompetensutveckling och samarbete mellan sjukvårdsrådgivningen och kommunens trygghetsjour har utarbetats. Samarbetet med kommunerna i den södra länsdelen inom den s k Äldrenålen har intensifieras, bl a vad gäller utveckling av palliativ vård och rehabilitering av äldre. Psykisk ohälsa Samverkan kring grupper med psykisk ohälsa rör både barn, ungdomar och vuxna samt äldre. Ansvars- och arbetsfördelningen mellan primärvården och psykiatridivisionen ska följas upp och det kommunala ansvaret klarläggas. Nationella medel för utvecklingsinsatser inom området psykisk ohälsa rör såväl landstinget som kommunerna i samverkan. Långsiktigt mål Samplaneringen med länets kommuner rörande psykisk ohälsa ska utökas och förbättras utifrån en tydlig ansvarsfördelning. Fortsatt inriktning Utveckling av förebyggande och tidiga insatser genom samarbete mellan psykiatridivisionen och primärvården och med länets kommuner och andra samhällsaktörer. Tydlig ansvarsfördelning och samverkan mellan psykiatridivisionen och primärvården, bl a genom systematisk kunskapsöverföring och konsultativa insatser. Utveckling och samordning av arbetet kring människor i asyl- och integrationsprocessen. Utvecklat samarbete mellan landstinget, försäkringskassan, länsarbetsnämnden och länets kommuner när det gäller personer som är sjukskrivna eller på annat sätt befinner sig utanför arbetsmarknaden med särskild fokus på unga människor mellan 18 och 25 år samt kvinnor äldre än 55 år. 14

15 Genomförande av särskilda utvecklingsinsatser i samarbete mellan landstinget och länets kommuner, finansierade bl a med hjälp av statliga medel för psykiatrin. Fortsatt ökning av psykosocial och psykologisk kompetens inom primärvården. En utökning ska ske av antalet personliga ombud. Mål 2007 Arbetet med att utveckla Vuxen-vits för patienter med nueropsykiatriska problem (t ex ADHD) har inletts, utifrån den modell som används för barn- och ungdom. Statliga medel för , s k Miltonpengar ska återredovisas under Hälso- och sjukvård för personer från andra länder Asylsökande, gömda flyktingar, flyktingar med uppehållstillstånd samt invandrare är delar i befolkningen där landstinget har ansvar som sjukvårdshuvudman men där regelverken är olika för olika grupper. För asylsökande ska landstinget bedriva viss hälso- och sjukvård för vilken ett statligt schablonbidrag per asylsökande utgår. Därutöver finns en statlig ersättning för vårdkontakter som överstiger en kostnad på kr. Den senare får rekvireras i särskild ordning. I den uppföljning som nyligen presenterats av Sveriges kommuner och landsting redovisas att ersättningen inte motsvarar landstingens kostnader. För de sk gömda eller illegala flyktingarna har landstinget inget kostnadsansvar. I de fall sjukvård utnyttjas av denna grupp sker en separat fakturering. En speciell tillämpning finns hur beslut om avskrivning av dessa kostnader kan prövas. För personer med uppehållstillstånd gäller samma regler som för övriga invånare. Det finns dock ett samband mellan hur individen tas om hand som nyanländ och hur situationen sedan ser ut när individen har fått en stadigvarande placering i landet. Det är därför viktigt att både kunskap och organisation om denna grupp kan integreras oavsett om individen är nyanländ eller har fått en mer stadigvarande placering i landet. I Sveriges kommuners och landstings uppföljning redovisas att landstingen inte genomför hälsoundersökningar för nyanlända i den utsträckning som är önskvärd. Bland de nyanlända finns individer med svåra upplevelser bakom sig. Detta understryker vikten av tidiga och aktiva insatser för att därigenom förebygga framtida stora vårdbehov. Landstingets insatser kring hälso- och sjukvård för nyanlända måste ses tillsammans med andra introduktionsinsatser där delar av ansvaret ligger på bl a kommuner, länsarbetsnämnden och Migrationsverket. Ett speciellt avtal har träffats mellan de berörda parterna kring introduktionen. Landstinget medverkar i ett samverkansprojekt med EU-finansiering där nya former för omhändertagande utvecklas i samverkan med andra parter. Projektet upphör vid halvårsskiftet För närvarande pågår ett nytt projekt där asylsökande i eget boende speciellt fokuseras. Migrationshälsan Cosmos (husläkarmottagning för nyanlända flyktingar) inom primärvården och ETP (enheten för transkulturell psykiatri) inom psykiatridivisionen är exempel på enheter som arbetar med både kompetens- och kunskapsstöd men också patientverksamhet för den beskrivna gruppen. 15

16 Långsiktigt mål Landstinget ska genom tydligare uppdrag till den egna organisationen och i samverkan med övriga parter satsa på ett tidigt och adekvat omhändertagande av personer som kommer från andra länder och lägga en god grund för att dessa personers hälsa ska utvecklas. Framtida inriktning Problemet är att det finns brister i dagens omhändertagande samtidigt som de ersättningar som erhålls från staten inte är tillräckliga. Den framtida inriktningen måste således handla om att effektivisera omhändertagandet både i den egna organisationen och i samverkan med övriga parter. Utveckla samverkan med andra aktörer för att förbättra det tidiga omhändertagandet. Initiera förbättringar i nuvarande struktur och organisation utifrån de strukturella hinder som uppmärksammats i olika projekt. Ge landstingets verksamheter tydliga uppdrag samt koppla dessa uppdrag till såväl den statliga som landstingsinterna finansieringen. Mål 2007 En kartläggning ska genomföras om hur de samlade resurserna för hälso- och sjukvård till personer från andra länder disponeras. Ställning ska tas till den fortsatta utvecklingen av Cosmos från och med halvårsskiftet 2007, då finansiering via EU-medel av en del av Cosmos verksamhet upphör (Aros-asyl) Samverkan med försäkringskassan Regeringens strategi för hälsa i arbetslivet berör landstinget som arbetsgivare men också landstinget i sin roll som vårdproducent. Det finns en fungerande samverkan mellan försäkringskassan och vårdgivaren samtidigt som det ställs ökade krav på den sjukskrivande läkaren. Samverkan har en fast form i de så kallade resursteamen. Flera projekt med fokus på preciserade grupper har påbörjats i samverkan mellan försäkringskassan, landstinget och vissa delar av länsarbetsnämnden. I budgetpropositionen för 2006 har frågorna om samverkan mellan sjukvårdshuvudmännen och försäkringskassan uppmärksammats ytterligare. En modell har beslutats där sjukvårdshuvudmännen ska få del av en uppnådd reducering av kostnaderna för sjukskrivningarna under förutsättning att försäkringskassan och landstinget tar fram en gemensam plan för detta. En sådan plan föreligger nu i Uppsala län där parterna är överens om ett antal aktiviteter i en särskild gemensam handlingsplan. Landstinget har bl a åtagit sig att följa upp dessa punkter i kommande ägaruppdrag och vårdöverenskommelser. Långsiktigt mål Landstinget och försäkringskassan ska inom ramen för sin samverkan medverka till att reducera kostnaderna för sjukskrivningar. 16

17 Mål 2007 Samarbetet med Försäkringskassan ska ha vidareutvecklats med bland annat gemensamma diskussioner om diskrepans mellan ohälsa och sjukfrånvaro. Ett aktivt arbete ska bedrivas utifrån den med försäkringskassan gemensamma planen för att reducera antalet sjukskrivna och få del av uppnådd kostnadsreducering. Samverkan med Uppsala universitetet Utbildningen av vårdens personal samt forskning och utveckling för framtidens hälsooch sjukvård är samverkansytor mellan landstinget och Uppsala universitet. Såväl dimensionering och innehåll i utbildningen som möjligheten att kunna erbjuda god klinisk träning för personer under utbildning, är exempel på områden där en samverkan finns som ytterligare kan fördjupas. Inom det så kallade ALF-avtalet som landstinget och Uppsala universitet träffat, har parterna kommit överens om att tillsammans utveckla framtidens hälso- och sjukvård utifrån de resurser som finns kring forskning och utveckling. Ett nytt avtal om kliniska praktikplatser kommer att träffas med Uppsala universitet från år 2007 där landstinget ska tillhandahålla avtalade kliniska praktikplatser av god kvalitet samt personal som handleder och svarar för den kliniska utbildningen. Långsiktigt mål Genom en stärkt samverkan med Uppsala universitet ska landstinget säkra tillgången till personal för en kunskapsbaserad hälso- och sjukvård. Mål 2007 Diskussioner med Uppsala universitet och den medicinska fakulteten kring behov av nya forskningsområden som ska prioriteras. Samverkan kring ny teknik En viktig förutsättning för att utveckla samverkan med kommunerna och andra externa parter är att samverka kring ny teknik och applicera den på olika situationer där parterna har ett behov av att överföra information, stöd och kompetens mellan varandra. Långsiktigt mål Att använda ny teknik ska vara en naturlig del för att säkra både ett gott omhändertagande och ett effektivt resursutnyttjande. Genom att använda tillgänglig teknik har samarbetet och kvaliteten ökat för den gemensamma vårdplanen som ska tas fram för utskrivningsklara patienter. 17

18 Det ska finnas en plan för hur innehållet i den elektroniska patientjournalen ska kunna integreras med den information som finns inom den hälso- och sjukvård som ligger inom kommunernas ansvarsområde. Inom ramen för Centrum för e-hälsa ska nya former av tillämpningar ha prövats för att stimulera samarbetet mellan landstingets hälso- och sjukvård och den kommunala hälso- och sjukvården. Mål 2007 I samarbete mellan Centrum för e-hälsa, hemvårdsenheten för äldre och Uppsala kommun ska journalhanteringen för hemvårdsenhetens patienter effektiviseras. Medverka i arbetet med Nationell IT-strategi tillsammans med övriga landsting och regioner, samt Sveriges Kommuner och Landsting. Landstingsfullmäktige föreslås besluta att: - de landstingsövergripande lång- och kortsiktiga målen för plan- och budgetperioden fastställs. 2.4 Samverkan i sjukvårdsregionen Cirka två tredjedelar av verksamheten vid Akademiska sjukhuset tillgodoser behovet av vård för invånare i Uppsala län. En tredjedel av sjukhusets vård är till för patienter från andra landsting. Högspecialiserad vård är konkurrensutsatt och det finns osäkra faktorer kring den framtida utvecklingen. Inte minst Ansvarsutredningens uppdrag att utreda och komma med förslag till den framtida organisationen för hälso- och sjukvården i Sverige kommer att få stor betydelse för landstinget och Akademiska sjukhuset. Landstinget har som ägare av ett universitetssjukhus ett ansvar för att stärka den högspecialiserade vården samt undervisningens och forskningens ställning vid Akademiska sjukhuset. Arbetet med att skapa förutsättningar för Akademiska sjukhuset att även i fortsättningen vara ett av de största och mest framstående universitetssjukhusen i Sverige är både ett långsiktigt och kortsiktigt arbete som måste bedrivas på alla nivåer inom landstingets organisation. Genom att utveckla och säkerställa den samverkan som finns etablerad med andra landsting stärks och breddas samarbetet med fler och ger tydligare inslag av partnerskap. Det är även viktigt att inom landstingets organisation skapa en medvetenhet kring vilka faktorer som är viktiga för att Akademiska sjukhuset ska bibehålla och utveckla sin roll. Det handlar inte endast om sjukvårdspolitiska frågeställningar utan frågor om tillgängliga kommunikationer och näringspolitisk utveckling kan också vara av strategisk betydelse. Syfte Genom en utbyggd samverkan inom Uppsala-Örebro-regionen ska förutsättningar skapas för Akademiska sjukhuset att även fortsättningsvis vara ett stort och allsidigt universitetssjukhus. Samverkan innebär samtidigt möjligheter till gemensamma lösningar inom andra områden där fokus är en rationell användning av befintliga resurser för att kunna ge en god vård och service till invånarna i regionen. 18

19 Långsiktigt mål Uppsala-Örebro regionen ska vara en naturlig arena för regionens sju landsting både vad avser högspecialiserad vård och för andra områden där huvudmännen ser en ur regionen gemensam nytta att samverka. Akademiska sjukhusets förmåga att hävda sin position inom högspecialiserad vård skall stärkas under perioden. Fortsatt inriktning Avtalen med landstingen i Södermanland och Västmanland, som Akademiska sjukhuset tillsammans med Örebro universitetssjukhus vann efter en upphandling 2004, ger en grund för att fortsätta utvecklingen av en samverkan med regionen som bas samtidigt som samarbetet med universitetssjukhuset i Örebro stärks. Sjukhuset har nu även träffat avtal med Landstinget Gävleborg och Landstinget Dalarna vilket gör att avtal nu finns med alla landsting i regionen. Dessutom finns ett nytt avtal med Åland. De nya avtalen har en tydligare inriktning mot partnerskap och samarbete. Det pågår även aktiviteter på den nationella nivån när det gäller samverkan kring den högspecialiserade vården. Exempel är etableringen av en Rikssjukvårdsnämnd från 2007 samt arbetet kring Ansvarsutredningen. Vårt landsting har tillsammans med sex andra landsting och regioner som är ägare av universitetssjukhus - bildat ett kommunalförbund för att bygga och driva ett nationellt centrum för partikelterapi, eventuellt en kombinationsanläggning för protoner och lättjoner, förlagt till Uppsala, i nära anslutning till Akademiska sjukhuset. Kommunalförbundet har startat sin verksamhet Investeringen i anläggningen beräknas till cirka 700 miljoner kronor och kan stå färdig år Ansvarsutredningen kommer att redovisa sitt slutbetänkande under första halvåret år Dess förslag kommer att bli föremål för remissbehandling och senare riksdagsbeslut med sikte på eventuella förändringar från Det innebär att utredningen inte kommer att ha någon direkt betydelse för samverkan i sjukvårdsregionen under denna planperiod. Indirekt kommer dock sannolikt den regionala samverkan att påverkas genom den diskussion som förs i anslutning till utredningen och de förslag som läggs 2007 bl a kring framtida regionala indelningar. Inom ramen för en fortsatt samverkan inom de träffade avtalen om högspecialiserad vård och olika initiativ som samverkansnämnden beslutat om, ska samverkan fortsätta att utvecklas inom sjukvårdsregionen. Utöver samverkan enligt ovan kan nämnas: Samverkan med såväl Uppsala universitet, övriga universitet/högskolor inom regionen och regionens landsting ska utvecklas när det gäller forskning och utveckling. Ett forskningsråd har inrättats och medel avsätts för forskning och utveckling från Samverkan inom regionen ska stärkas för att trygga framtidens behov av personal. Olika utbildningsaktörer ska påverkas kring dimensionering, inriktning och praktikplatser. 19

20 Fortsätta samverkan kring genomförandet av vårdgarantin både vad avser information till patienterna som att samverka kring tillgänglig produktionskapacitet för att uppnå vårdgarantins mål. Mål 2007 Samarbetet inom regionen kring vårdgarantin, t ex utnyttjande av produktionskapacitet, slussningar av patienter och informationsinsatser ska fortsätta. Samarbete inom olika specialiteter ska ha utvecklats positivt genom de nyinrättade specialistråden. Landstingsfullmäktige föreslås besluta att: - de landstingsövergripande lång- och kortsiktiga målen för plan- och budgetperioden fastställs. 2.5 Chef och ledarskap och personalförsörjning Chef och ledarskap För att kunna möta framtida utmaningar behövs chefer, både män och kvinnor, med en kompetensprofil anpassad till denna framtid. Chefsuppdragen ska vara tydliga och bland annat ange ansvaret att utifrån kända förutsättningar hantera personalfrågor, verksamhet och ekonomi. Landstinget måste därför förstärka sina insatser vid rekrytering och för att utveckla och stödja sina chefer. En kartläggning av villkoren för landstingets chefer ur ett jämställdhetsperspektiv har nyligen genomförts. Antalet chefer med budget- och arbetsgivaransvar uppgår till cirka 500 i hela landstinget. För att kunna rekrytera och behålla chefer i framtiden måste landstinget erbjuda goda arbetsvillkor genom bland annat bra arbetsorganisation som leder till lagom stora arbetsgrupper så att tillräcklig tid finns för att utöva ledarskapet. Möjligheterna till utveckling, handledning och mentorskap ska förbättras. Cheferna ska ha tydliga uppdrag och ansvar. Många av landstingets chefer ställs i sitt arbete inför svåra etiska ställningstaganden, vilka måste mötas och hanteras på ett bra sätt. På alla nivåer är det viktigt att chefer utgörs av både kvinnor och män. En kartläggning av villkoren för landstingets chefer ur ett genusperspektiv har nyligen genomförts. Kartläggningen omfattar bland annat tillgång till administrativt stöd i form av personer, faktisk arbetstid, antal medarbetare och förmåner. Resultatet visar att det framför allt är kvinnor som har ansvar för allt för stora arbetsgrupper vilket kan bidra till stress. Vidare att män har högre lön än kvinnor på mellanchefsnivå. Kartläggningen är en grund för förbättringsåtgärder i syfte att ge chefer förutsättningar för att med god kvalitet utöva sitt ledarskap. Syfte Ge chefer och ledare förutsättningar för att med god kvalitet utöva sitt ledarskap. 20

21 Långsiktigt mål Landstinget ska ha bra chefer och ledare med insikt om vad det innebär att vara chef och arbetsgivarföreträdare. Cheferna ska ha kunskaper om bland annat arbetsrätt, ekonomi, arbetsmiljö, strategiskt folkhälsoarbete och miljöarbete. Landstingets chefer har ett ansvar för att gällande Samverkansavtal med de fackliga organisationerna följs till bokstav och anda. Fortsatt inriktning Förbättringsåtgärder ska vidtas med anledning av resultatet av kartläggningen av villkoren för landstingets chefer. Det ska ske en förbättring av förutsättningarna för chefer att utöva sitt ledarskap genom att ge stöd i uppdragen genom handledning och mentorskap. Resultaten av kartläggningen av chefers villkor ska beaktas. Arbetsgivarperspektivet ska tydliggöras tillsammans med samverkansansvaret i utbildningar för nuvarande och blivande chefer. Kunskapen att identifiera och möta etiska frågeställningar ska öka. Mål 2007 Löner ska vara könsneutrala. Bakomliggande faktorer av löneskillnaden mellan kvinnor och män på chefsnivå ska vara utredda för att kunna konstatera om skillnaden är saklig. Kriterier för vad arbetsgivaren förväntar sig av sina chefer samt förutsättningar att utöva sitt ledarskap ska ingå i kommande utbildningar. En policy med en gemensam verksamhetsidé och värdegrund för det personalpolitiska området ska vara utarbetad. Nuvarande policydokument ska vara omarbetade till handlingsplaner. Personalförsörjning Ekonomiskt utrymme och tillgång till personal är två centrala förutsättningar för att bedriva vård i framtiden. Det är för landstinget en utmaning att inte öka personalen mer än ekonomin tillåter och samtidigt klara framtida personalförsörjningsbehov. Ökad frisknärvaro och minskad sjukfrånvaro I enlighet med regeringens proposition Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro, beslutade riksdagen i december år 2004 att införa en lag om särskild sjukförsäkringsavgift samt förändringar i ett antal lagar. Riksdagens beslut är ett led i att öka förutsättningarna för ett hälsosammare arbetsliv och ett steg på vägen mot målet att halvera sjukfrånvaron fram till år 2008 i förhållande till år Staten och landstingen har gjort en överenskommelse att under åren 2007 till 2009 utbetala högst en miljard kronor för att stimulera ökad prioritering av sjukskrivningsfrågorna. Största ansvaret för detta har landstinget i sin egenskap av ansvarig för hälso- och sjukvården men satsningen påverkar även landstinget som arbetsgivare. 21