DeDU - Marknadens mest användarvänliga programvara?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DeDU - Marknadens mest användarvänliga programvara?"

Transkript

1 DeDU - Marknadens mest användarvänliga programvara? Lars Åström February 20, 2007 Master s Thesis in Computing Science, 20 credits Supervisor at CS-UmU: Jan-Erik Moström Examiner: Per Lindström Umeå University Department of Computing Science SE UMEÅ SWEDEN

2

3 Sammanfattning Denna rapport behandlar användbarhetsutvärderingen av programvaran DeDU. DeDU är en programvara avsedd bland annat för planering av fastighetsskötsel och underhåll. Det grafiska användargränssnittet i programvaran utvärderades med två metoder: användbarhetstester och Heuristic Walkthrough. Ett antal användbarhetsproblem identifierades under denna utvärdering. Resultaten från utvärderingen låg som grund för framtagandet av en interaktiv prototyp. Syftet med prototypen var att visualisera de förbättringar som skulle kunna göras för att öka programvarans användbarhet. Även prototypen utvärderades och resultaten indikerade att denna var lättare att använda än DeDU. Slutsatsen är att god planering och noggranna förberedelser är viktiga när användbarhets utvärderingar ska utföras. En annan slutsats är att det är fördelaktigt att kombinera olika typer av utvärderingsmetoder då dessa hittar olika typer av problem. DeDU - The most user-friendly application on the market? Abstract This master thesis involves the usability evaluation of a software called DeDU. DeDU is a software intended for helping companies in managing the maintenance of their real estate and houses. The graphical user interface of DeDU was evaluated with two methods: usability testing and Heuristic Walkthrough. A number of usability problems were found during the evaluation. The results from the evalutation formed the foundation for an interactive prototype which should visualize usability improvements to be made to the software. The prototype was also evaluated with respect to usability and the results indicated that the prototype was easier to use than DeDU itself. A conclusion is that good planning and thorough preparation are crucial elements when conducting usability evaluations. Another conclusion is that it is a good idea to combine different evaluation methods since they can reveal different kinds of usability problems.

4 ii

5 Innehåll 1 Introduktion Användbarhet WSP och DeDU Disposition Uppgift, metoder och mål Uppgift Metoder Mål Granskning av användbarhetsutvärderingsmetoder Automatiska metoder Diskussion om automatiska metoder Empiriska metoder Användbarhetstester Diskussion om empiriska metoder Prediktiva metoder Heuristisk utvärdering Cognitive Walkthrough Heuristic Walkthrough Diskussion om prediktiva metoder Slutsats av litteraturstudie Tillgängliga resurser Krav på utvärdering Metoderna mot varandra Utsedda metoder Användbarhetsutvärdering av DeDU Genomförande Förstudie och skapande av användarprofil Heuristic Walkthrough iii

6 iv INNEHÅLL Användbarhetstester Resultat Användarprofil och intervju Utvärdering Kommentarer från nybörjartestpersoner Intervjuer med erfarna användare Slutsats av utvärdering Framtagande av prototyp Genomförande Avgränsning Identifikation av funktioner Skissarbete Implementering och utvärdering av prototyp Beskrivning av prototyp och skisser Fastighetsmodulen Entreprenadmodulen Objektmodulen Resultat från utvärdering av prototyp Slutsatser 45 7 Tillkännagivanden 47 Referenser 49 A Användbarhetsproblemen i DeDU 51

7 Lista över figurer 1.1 Vy över fastighetsmodulen Vy över objektsmodulen Vy över kalendermodulen Vy över entreprenadmodulen Vy över rapportmodulen Vy över fastighetsmodulen Vy över prototypens fastighetsmodul. En fastighet är vald Vy över prototypens fastighetsmodul. Ett hus är valt Vy över prototypens entreprenadmodul. Ett hus är valt Vy över prototypens entreprenadmodul. Första steget för att skapa ny entreprenad Vy över prototypens entreprenadmodul. En entreprenad är vald Skiss av objektmodulen. Ett hus är valt Skiss av objektmodulen. Ett objekt är valt v

8 vi LISTA ÖVER FIGURER

9 Lista över tabeller 3.1 Jämförelse av utvärderingsmetoder vii

10 viii LISTA ÖVER TABELLER

11 Kapitel 1 Introduktion 1.1 Användbarhet Användarvänlighet är ett ord som används frekvent i dagligt tal när man samtalar om interaktiva artefakter såsom datorprogram eller färddatorer i bilar. Användarvänlighet är dock inte ett väldefinierat begrepp. Det man brukar mena när man säger att någonting ska vara användarvänligt är i själva verket att det ska vara användbart. Det finns ganska många definitioner för användbarhet, bland annat följande ISO-standard: Den grad i vilken specifika användare kan använda en produkt för att uppnå ett specifikt mål på ett ändamålsenligt, effektivt och för användaren tillfredsställande sätt i ett givet sammanhang. I praktiken innebär detta att en produkt ska vara lätt att lära sig att använda för de specifika användarna. Det ska dessutom vara lätt att komma ihåg hur man använder produkten när man väl har lärt sig den. Dessa två kriterier smälter samman till att produkten ska vara lätt att använda. Vidare ska produkten vara säker i den mening att användarna skyddas från oönskade fel som kan tänkas uppkomma och resultera i exempelvis förlust av data. Slutligen ska produkten också vara effektiv och underlätta så mycket som möjligt för användarna i deras arbetsuppgifter. Denna definition av användbarhet är viktig då just användbarhet är centralt för det utförda arbetet. 1.2 WSP och DeDU Detta examensarbete har utförts åt WSP Systems DeDU i Umeå. WSP är ett globalt konsultföretag som verkar inom områdena samhällsbyggnad, hus, industri och miljö. DeDU är WSP Systems egenutvecklade programvara och den första versionen kom redan på 1980-talet. DeDU beskrivs på företagets hemsida som marknadens mest användarvänliga programvara för bland annat planering av fastighetsskötsel och underhåll, hantering av felanmälningar samt bevakning och uppföljning av entreprenader [1]. Till skaran av användare hör kommuner och landsting, fastighetsbolag, entreprenörer och industri- och energibolag. DeDU är uppbyggt av 14 moduler, även kallade fönster, där varje modul har ett eget funktionsområde. Dessa moduler är: Fastighet I denna modul registreras och administreras de fastigheter och hus ett företag äger. En fastighet kan till exempel ses som ett kvarter och innehåller således ett antal hus. Varje hus kan ha ett antal rum och ett antal hyresgäster. 1

12 2 Kapitel 1. Introduktion Entreprenader I entreprenadmodulen kan entreprenader för hus och fastigheter registreras. Entreprenadernas garantitid kan även bevakas. Objekt I denna modul registreras de objekt som förebyggande underhåll (FU), besiktningar och planenligt underhåll (PU) ska utföras på. Objekten ligger i ett hus eller fastighet och kan till exempel bestå av ventilationsaggregat, yttre underhåll eller lekparker. Kalender Kalendern används till att planera när det arbete som hör till objekten ska utföras. Kvittera I denna modul kvitteras det jobb som utförts, till exempel ifall en felanmälan åtgärdats. Rapporter Rapportmodulen används för att ta fram detaljerad information och statistik om olika typer av ärenden. Till exempel kan de mest frekvent förekommande feltyperna för en fastighet tas fram. Ärenden I ärendemodulen registreras ärenden av engångskaraktär, till exempel felanmälningar och garantianmärkningar. Bolag Här registreras bolag och personer som hänvisas till i andra moduler. Nycklar I denna modul registreras och administreras de nycklar bolaget har till utlåning. Nyckelutlåning Denna modul används till att registrera vilka nycklar som lånas ut av bolaget. Beställning Denna modul används till att göra beställningar. Ekonomistyrning Ekonomistyrningsmodulen används till exempel för att registrera projekt, konton och kostnadsställen. Prislista I denna modul kan priser för olika reservdelar och arbeten registreras. Dokumentation Denna modul fungerar som ett dokumentarkiv där alla former av dokument kan lagras. I de flesta moduler läggs data upp i en trädstruktur likt den i utforskaren i Windows. Figur 1.1 ger ett exempel på hur fastighetsmodulen ser ut. 1: Längst upp i figuren finns den sedvanliga menyraden och en rad med knappar för snabbåtkomst till de olika modulerna. 2: Till vänster i figuren återfinns trädstrukturen. 3: Till höger om trädet finns ett område där information om fastigheter och hus presenteras. 4: Nere i det högra hörnet finns en kolumn med knappar som används för att manipulera och lägga till information i modulen. De flesta av modulerna i DeDU följer denna layout. 1.3 Disposition Rapporten börjar med en beskrivning av examensarbetets uppgift och mål samt de metoder som använts. Därefter följer en litteraturstudie vars syfte var att utse de utvärderingsmetoder som skulle användas i arbetet. Sedan beskrivs det praktiska arbetets utförande och de resultat arbetet lett till.

13 1.3. Disposition 3 Figur 1.1: Vy över fastighetsmodulen.

14 4 Kapitel 1. Introduktion

15 Kapitel 2 Uppgift, metoder och mål I detta kapitel redogörs för uppgiften för projektet, de metoder som använts och de mål som skulle uppfyllas. 2.1 Uppgift Den praktiska uppgiften för examensarbetet bestod av två delar. Den första delen gick ut på att ur ett användbarhetsperspektiv analysera och utvärdera det grafiska användargränssnittet hos DeDU med dess ingående moduler. Användbarhetsperspektivet innebär att fokus skulle ligga på användarvänlighet och överskådlighet. Menyer, knappar, ikoner, dialogrutor och andra komponenter skulle analyseras ur ovan nämnda användbarhetsperspektiv för att identifiera potentiella användbarhetsproblem. Den andra delen gick ut på att utreda hur DeDU:s gränssnitt skulle kunna förbättras för att öka användbarheten. Dessa förslag på förbättringar skulle visualiseras i form av skisser och en interaktiv prototyp. Skisserna och prototypen skulle även de utvärderas ur användbarhetssynpunkt för att bekräfta att förslagen skulle kunna leda till ökad användbarhet. 2.2 Metoder De metoder som använts för att utvärdera det grafiska gränssnittet är Heuristic Walkthrough och användbarhetstester. Konceptet för den interaktiva prototypen togs fram med hjälp av skisser. Själva prototypen implementerades i Visual Studio 2005 med C# som programspråk. 2.3 Mål Målet med projektet var att belysa problematiken med att företagets programvara eventuellt har låg användbarhet. Vidare skulle en prototyp tas fram med en högre grad av användbarhet jämfört med samma funktioner i den existerande programvaran. Prototypen skulle gå att implementera ur företagets synpunkt och måste således implementeras i samma miljö som den existerande programvaran. Förhoppningsvis ska företaget kunna använda ideér från prototypen till att förbättra sin programvara. 5

16 6 Kapitel 2. Uppgift, metoder och mål

17 Kapitel 3 Granskning av användbarhetsutvärderingsmetoder För att utröna vilka utvärderingsmetoder som finns tillgängliga samt är mest lämpade för utvärderingen av DeDU:s användargränssnitt har en litteraturstudie utförts. De metoder som studerats har blivit kritiskt granskade med utgångspunkt från de resurser som fanns att tillgå för projektet. Tre huvudkategorier av användbarhetsutvärderingsmetoder har identifierats baserat på de indelningar Nielsen [11] och Preece et al. [4] har gjort: Automatiska metoder Empiriska metoder Prediktiva metoder Nedan följer en generell beskrivning av varje kategori. Ett urval av metoderna inom varje kategori beskrivs mer ingående med avseende på hur de utförs och när de skall utföras. Fördelar och nackdelar med avseende på varje metod kommer även att ges. Till sist kommer en slutsats att dras där den eller de lämpligaste metoderna utses till projektets utvärderingsfaser. 3.1 Automatiska metoder De automatiska metoder som finns tillgängliga för utvärdering av grafiska användargränssnitt fungerar på en rad olika sätt och kan vara mer eller mindre automatiska till sin natur [3]. Man kan urskilja tre nivåer av automatisering: Automatisk inspelning av händelser Dessa metoder lagrar automatiskt tangentbordsoch musaktiviteter tillsammans med andra handlingar en användare utför i ett gränssnitt. Vanligtvis sparas datat till en loggfil som en användbarhetsexpert sedan kan analysera manuellt. Finkornigheten på den lagrade datan varierar från metod till metod. Väldigt detaljerad data medför väldigt stora loggfiler. Metoder för automatisk inspelning är särskilt lämpade att användas under användbarhetstester där handlingar loggas tillsammans med tidpunkten för dessa handlingar [3]. 7

18 8 Kapitel 3. Granskning av användbarhetsutvärderingsmetoder Ett antal mjukvaror för automatisk loggning av användaraktiviteter har utvecklats under årens lopp. Al-Qaimari och McRostie [3] tog 1999 fram KALDI (keyboard/mouse action logger), en mjukvara som via Java loggar händelser och spelar in skärmaktiviteter. En annan mjukvara som stöder automatisk inspelning är ID- CAT (integrated data capture and analysis tool) [3]. IDCAT spelar inte bara in händelser såsom musklick utan filtrerar och klassificerar också dessa till meningsfulla aktiviteter, till exempel att användaren sparat en fil. Användaraktiviteter kan även simuleras som i Kasik och George s metod [3]. Där skapar designern av gränssnittet ett expertspår som representerar en expert som använder gränssnittet. Därefter används en genetisk algoritm tillsammans med expertspåret för att simulera en användare som lär sig funktionerna i gränssnittet genom utforskning. Den simulerade användarens aktiviteter loggas sedan för vidare analys [3]. Automatisk analys Dessa metoder identifierar användbarhetsproblem automatiskt som namnet antyder. En del metoder tar en loggfil från ett användbarhetstest som input till en programvara. Denna beräknar sedan användarens prestation i form av kvantitativa mått [3]. Dessa mått kan innefatta tid för avklarad uppgift, effektivitet, produktivitet och antalet fysiska operatorer för att klara en uppgift. All mjukvara för automatisk analys beräknar dock inte kvantitativa mått på användarnas prestation. Istället kan en uppgiftsbaserad ansats utnyttjas där användarens handlingar jämförs med fördefinierade optimala handlingar [15]. Mönster av ineffektivitet och felaktiga handlingar kan sedan utläsas [3]. Ifall en loggfil från användbarhetstester inte finns att tillgå finns det mjukvara som istället tar en specifikation av ett gränssnitt som input. Mjukvaran beräknar sedan till exempel hur effektivt skärmytan är utnyttjad, komplexiteten hos dialogrutor eller att knappar och menyer är konsekvent placerade [3]. Automatisk kritik Den mest sofistikerade nivån av automatisering identifierar inte bara användbarhetsproblem utan ger också konstruktiv kritik till hur problemen kan lösas [3]. Gemensamt för mjukvaror som representerar denna metod är att de involverar en kunskapsbas innehållande design- och användbarhetsriktlinjer. I de fall komponenter i gränssnittet som bryter mot riktlinjerna uppdagas kan sedan förslag på förbättringar ges. Exempel på mjukvaror är KRI/AG (knowledge-based review of user interface) utvecklad av Löwgren och Nordqvist 1992, eller CHIMES (computer-human interaction models) framtagen av Jiang et al som används av NASA [3]. Nedan redogörs för fördelar respektive nackdelar med att använda sig av automatiska metoder. Fördelar Den största fördelen med att använda sig av de automatiska metoderna är att de kan reducera tiden för att utföra en utvärdering [3]. Istället för att logga ett användbarhetstest manuellt kan en automatisk ansats användas för att avsevärt minska arbetsbördan. Genom att använda sig av metoder för automatisk analys och kritik reduceras behovet av användbarhetsexpertis vilket också är en viktig fördel [3]. Som en följd av tidsbesparingen kan också den andel av gränsnittet som utvärderas ökas [3]. Nackdelar En stor nackdel med att använda sig av automatiska metoder för utvärdering är att resultaten inte är kvalitativa. De kan alltså inte säga någonting om vad

19 3.2. Empiriska metoder 9 riktiga användare föredrar eller missförstår [3]. En annan nackdel är att även fast designers får hjälp med att skapa gränssnitt som följer designriktlinjer är det inte säkert att gränssnitten blir användbara [3]. En nackdel som påverkar den generella applicerbarheten hos de automatiska metoderna är att gränssnitten som skall utvärderas oftast måste vara implementerade i en speciell miljö. Detta gäller ifall ovan nämnda existerande mjukvaror skall användas [3]. Sedan kan graden av automatisering ifrågasättas hos en del metoder. Ibland krävs det en stor arbetsinsats från utvärderarens sida för att lära sig en metod eller för att använda metoden korrekt [3] Diskussion om automatiska metoder Det verkar väldigt praktiskt att låta en mjukvara observera och logga till exempel ett användartest. Testledaren kan då inrikta sig på att observera försökspersonerna på en högre abstraktionsnivå och låta mjukvaran spela in alla smådetaljer. Men besparar verkligen en sådan ansats testteamet en massa arbete? Loggfilen som mjukvaran skapar måste ju analyseras efter testen. Om denna fil är alltför detaljerad kanske förtjänsten med att använda mjukvaran går förlorad i analystid. Förvisso kan då kanske fler användbarhetsproblem hittas men problemet består av att hitta gränsen för finkornighet. Om loggfilerna är väldigt stora kan mjukvara för automatisk analys och kritik användas men då har användbarhetsexpertens roll i det hela helt suddats ut. Kan mjukvara verkligen ersätta en mänsklig motsvarighet som dessutom kanske besitter en massa tyst kunskap om hur människor tänker och handlar? Lägg till automatisk simulering av användaraktiviteter och all mänsklig kontakt med den utvärderade programvaran är bortkopplad. Resultatens subjektivitet och kvalitet borde då kunna ifrågasättas. 3.2 Empiriska metoder De empiriska metoderna innefattar att riktiga användare studeras när de arbetar med ett gränssnitt eller programvara. Användarna kan till exempel studeras i deras naturliga miljö, när de utför naturliga arbetsuppgifter, som en typ av fält- eller etnografisk studie [4]. Den person som leder utvärderingen kan antingen delta i användarens naturliga arbete eller studera användarna som en utomstående. En etnografisk studie där testledaren deltar i användarnas arbete som en naturlig medlem i gruppen borde leda till minst påverkan eller bias gentemot användarna. Samtidigt tar en riktig etnografiskstudie väldigt lång tid att utföra. En annan negativ aspekt är att det är svårt på förhand säga vilken data som kommer att samlas in under studien [4]. Detta leder till att metoden inte känns särskilt resurseffektiv för utvärdering av grafiska användargränssnitt och kommer således inte att diskuteras djupare. Den vanligaste empiriska metoden för utvärdering av gränssnitt är användbarhetstester som beskrivs utförligare nedan Användbarhetstester Användbarhetstester av grafiska användargränssnitt innebär att en testledare eller en grupp av observatörer studerar hur slutanvändare eller representativa substitut för sådana utför noggrant förberedda uppgifter i en programvara [4][14]. Användbarhetstester kan utföras i alla skeenden i ett projekts livscykel, dock i varierande former och omfattning [14]. Ibland utförs testerna i avancerade laboratorier men detta är inget krav.

20 10 Kapitel 3. Granskning av användbarhetsutvärderingsmetoder Enkla testmiljöer såsom ett avskärmat rum utrustat med en dator och möjligtvis en videokamera duger ifall resurserna är knappa [14]. Målet med användartester är att upptäcka användbarhetsproblem i den testade programvaran. Detta går till så att olika kriterier mäts under testets gång. Dessa kriterier kan innefatta tiden det tar att utföra en uppgift, hur många fel användaren gör vid försök att lösa en uppgift eller ifall användaren överhuvudtaget klarar av att lösa uppgiften utan hjälp [4]. Det är viktigt att upplysa testpersonen om att det inte är själva personens förmåga som mäts under testet utan det grafiska gränssnittets förmåga att underlätta interaktionen mellan människa och programvara [4]. All interaktion mellan användaren och gränssnittet spelas in för senare analys [4]. För att få ut så mycket information som möjligt från användaren och för att få en bild över hur denne tänker vid problemlösningen kan tänka högt tekniken användas [6]. Denna teknik går ut på att användaren säger högt allt de tänker på och försöker göra med gränssnittet. Efter avslutat test är det vanligt att användaren uppmanas att fylla i ett frågeformulär för att samla in ytterligare data [14]. När det kommer till hur många personer som skall delta i ett test så är det oftast ju fler desto bättre. För små urval leder till icke statistiskt säkerställda resultat ifall användbarhetstestet ingår i ett vetenskapligt experiment [14]. Försök indikerar dock att 4-5 testpersoner hittar cirka 80 procent av användbarhetsproblemen i en produkt [14]. När önskat antal användare testats analyseras all data och slutsatser dras. Förhoppningsvis leder dessa slutsatser till användbara designimplikationer. Enligt Rubin [14] bör en detaljerad testplan tas fram innan testerna börjar. Testplanen skall ligga som en formell grund för hur, när, var och varför testerna utförs. Följande punkter kan anses nödvändiga i en testplan: Syfte Det övergripande syftet för att användbarhetstester skall utföras. Detta syfte skall vara på en hög abstraktionsnivå, ett exempel kan vara att det kommit in klagomål på en ny modul i programvaran. Problempåståenden Ett problempåstående skall specifiera vad som skall testas och de frågor som ska besvaras. Påståendet skall vara så detaljerat som möjligt eftersom det helt enkelt beskriver det man hoppas få ut av användbarhetstestet. Vanligtvis består en testplan av flera problempåståenden. Ett exempel på problempåstående kan vara: hittar användarna till accessoaravdelningen på företagets websida? Användarprofil Under denna sektion skall profilen hos slutanvändarna av produkten beskrivas. Detta för att sedan kunna använda testpersoner med liknande erfarenheter för själva användbarhetstestet. Vikten av att använda testpersoner som representerar slutanvändare är stor, resultatet av testen kan annars ifrågasättas. Att ta fram en användarprofil bör vara ett av de första stegen i en produktutvecklingsprocess men ibland kan det vara svårt för testledaren att få tag i en väldokumenterad sådan hos företaget i fråga. I dessa fall kan en rundringning till kunderna vara nödvändig. Exempel på information att ta med i en användarprofil kan vara ålder, kön, utbildning och datorvana. Testdesign Testdesignen eller metoden skall behandla hur hela testet skall utföras. Denna beskrivning skall innefatta allt från hur testpersonerna skall välkomnas och förberedas inför testet till hur användarna skall utfrågas och belönas i slutet av testet. Denna punkt skall vara tillräckligt detaljerad så att någon utomstående skall kunna förvänta sig vilket resultat testet kommer att ge. En annan motivering till hög detaljnivå är att testet skall gå att återupprepa.

21 3.2. Empiriska metoder 11 Uppgifter Här skall de uppgifter testpersonerna uppmanas utföra i testet redogöras för. Uppgifterna skall återspegla de uppgifter riktiga användare förväntas använda programvaran till. En beskrivning av när eller hur en uppgift är löst är viktigt att ha fördefinierat innan testet påbörjas för att underlätta bedömningen av en testpersons resultat. En övre tidsgräns för hur länge en testperson får hålla på med en uppgift är också viktig för att undvika alltför utdragna tester. Testmiljö och utrustning Den miljö och den utrustning som krävs för att utföra testet skall specificeras i denna punkt. Är produkten tänkt att användas i en speciell miljö, till exempel i en skogsmaskin i arbete, kan det vara en idé att simulera en sådan miljö för ett rättvisande test. Testledarens roll Här skall testledarens roll och beteende gentemot testpersonerna redogöras för. Skall testledaren hjälpa testpersonerna med uppgifterna? Skall testledaren enbart observera testpersonerna? Beroende på hur formellt testet är har testledaren olika roller. Kriterier att mäta Här redogörs tydligt för vilka kriterier som skall mätas under testets gång. Nedan följer ett antal positiva respektive negativa aspekter på användbarhetstestning. Fördelar Användbarhetstestnings absolut mest positiva attribut är det faktum att testpersoner som representerar riktiga användare studeras. Detta leder till att problem som troligtvis skulle påverka slutanvändarna i sitt dagliga arbete uppdagas [5]. Vidare har jämförelser med andra utvärderingsmetoder, till exempel heuristisk utvärdering, visat att användbarhetstestning hittar fler allvarliga och återkommande problem och färre problem med låg-prioritet [13]. En annan fördel med att ha utfört användbarhetstester är att det är lättare att övertyga programvaruutvecklarna att det verkligen existerar designproblem i gränssnittet [5]. Nackdelar Att utföra ett användbarhetstest kan vara väldigt kostsamt i fråga om pengar och tid [11, 13]. Således är kostnaden den största nackdelen med användbarhetstester. Ett användbarhetstest kräver också ett kunnigt testteam eller en kunnig testledare, helst skall den som utför testet vara en användbarhetsexpert [13]. Vidare har försök visat att användbarhetstestning ibland missar allvarliga problem som andra metoder hittar [13, 11] Diskussion om empiriska metoder De empiriska metoderna torde vara oslagbara när det gäller att leverera trovärdiga resultat och kommentarer rörande en mjukvara. Det är trots allt riktiga användare som har riktiga problem som studeras. Att försökspersonerna dessutom kan komma med konstruktiva förslag kan bespara den som utvecklar en programvara mycket arbete. Har man bara tillräckligt med tid på sig för att planera och utföra användbarhetstester är de ett självklart val. Dock måste man tänka på att det kan vara problematiskt att hitta lämpliga förökspersoner. Ifall yrkesverksamma personer skall användas som testdeltagare måste det antagligen finnas tillräckliga ekonomiska tillgångar i projektet för att ersätta dessa för förlorad arbetstid till exempel. Att enbart förlita sig på användbarhetstestning kan visa sig vara ett misstag ifall så många användbarhetsproblem som möjligt skall identifieras. Eftersom metoden ibland missar problem som andra

22 12 Kapitel 3. Granskning av användbarhetsutvärderingsmetoder metoder kan identifiera är det nog säkrast att kombinera användbarhetstester med andra metoder. Detta är dessutom en av de få frågor som olika experter inom användbarhet verkligen kan komma överens om. 3.3 Prediktiva metoder Till denna kategori räknas de metoder som experter eller programvaruutvecklare använder sig av för att förutse användbarhetsproblem i en produkt. Teoretiska modeller för att till exempel förutspå tiden det tar att utföra olika kommandon i en mjukvara räknas också till de prediktiva metoderna. Gemensamt för dessa metoder är att de inte involverar riktiga användare i någon större skala [4]. Nedan presenteras två av de vanligast förekommande metoderna för att förutse användbarhetsproblem samt en utmanare Heuristisk utvärdering Heuristisk utvärdering är en utvärderingsmetod framtagen av Jakob Nielsen med kollegor [9]. Metoden går ut på att ett antal personer individuellt fritt utforskar ett användargränssnitt för att bedöma hur väl gränssnittet överensstämmer med förbestämda användbarhetsprinciper [9, 16]. Ifall det uppdagas att en komponent i gränssnittet bryter mot principerna antecknas var komponenten finns och vilken eller vilka principer den bryter mot [12]. Gränssnittet skall gås igenom minst två gånger. I den första genomgången ligger fokus på att få en känsla för interaktionsflödet i gränssnittet samt dess omfång. När en överblick över hur komponenterna tillsammans utgör gränssnittet erhållits, ligger fokus i den andra genomgången på att hitta användbarhetsproblem för de specifika komponenterna [9]. Det som gett metoden dess namn är just användbarhetsprinciperna som kallas för heuristiker, tumregler, när de används i utvärderingssyfte [4]. Försök har visat att enbart en person som utvärderar inte gör särskilt bra ifrån sig med denna metod. En ensam utvärderare hittar oftast inte mer än 20 till 50 procent av alla användbarhetsproblem i ett gränssnitt [12, 8, 10]. Ovan nämnda försök har även visat att olika utvärderare hittar olika användbarhetsproblem. Detta leder till att ett flertal utvärderingar måste utföras av olika personer för att öka metodens effektivitet. Alla unika användbarhetsproblem sammanställs därefter. Man har kommit fram till att fem utvärderare hittar ungefär 75 procent av alla användbarhetsproblem i ett gränssnitt [8]. Att använda sig av fler än fem utvärderare är oftast inte nödvändigt då detta inte ger någon nämnvärd informationsökning [9]. Förutom antalet personer som utvärderar har även expertisen hos varje person inverkan på utvärderingsresultatet. Specialister inom användbarhet har visat sig mer dugliga att utföra denna metod än personer utan specialistkompetens [8]. Vidare gör så kallade dubbla experter allra bäst ifrån sig, dessa personer är inte bara experter inom användbarhet utan även inom den domän som programvaran används [8]. En annan faktor som påverkar resultatet är de heuristiker som används. Olika typer av programvaror eller elektroniska apparater kräver olika heuristiker anpassade efter typ av programvara eller apparat. Nedan redogörs för Jakob Nielsens tio heuristiker erhållna från en empirisk studie av 249 användbarhetsproblem [7]: Synlighet av systemets status Systemet skall alltid ge återkoppling till användaren vad som pågår, återkopplingen skall ske inom rimlig tid.

Olika syften. TDDD60 användbarhetstest. När passar vilken typ? Med eller utan användare

Olika syften. TDDD60 användbarhetstest. När passar vilken typ? Med eller utan användare TDDD60 användbarhetstest Olika syften Olika typer av metoder Mått på användbarhet/kravuppfyllelse Olika syften Hitta användbarhetsproblem för att förbättra (mål: åtgärda problem, förbättra produkten) Formativ

Läs mer

Utvärdering av prototyp: Frågedatabas av Mårten Cronander. Innehållsförteckning

Utvärdering av prototyp: Frågedatabas av Mårten Cronander. Innehållsförteckning 1 (6) Mottagare: Åsa Cajander Mårten Cronander Utvärdering av prototyp: Frågedatabas av Mårten Cronander Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Ten usability heuristics 2 1.2 Severity ratings for usability

Läs mer

Fö: Användbarhetsutvärdering

Fö: Användbarhetsutvärdering Fö: Användbarhetsutvärdering Samla in, analysera och presentera användbarhetsmått Heuristisk utvärdering Användbarhetstestning Upplägg Heuristisk utvärdering Heuristiker Utvärderare Gå igenom systemet

Läs mer

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet Projektarbete kring system X Det här dokumentet beskriver uppgiften samt innehåller mallar för de rapporter som ska lämnas in. Bild 1 visar ordning och ungefärligt förhållande för tidsåtgång mellan de

Läs mer

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning En rapport från CATD-projektet, januari-2001 1 2 Förstudie Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning Bakgrund Bland de grundläggande

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

Användbarhetstestning

Användbarhetstestning Användbarhetstestning Samla in, analysera och presentera användbarhetsmått Användbarhetstestning Användare utför realistiska uppgifter i prototypen/systemet Observationer, tänka högt kompletteras med intervjuer

Läs mer

Konverteringsskola Del 3: Vad är användbarhet?

Konverteringsskola Del 3: Vad är användbarhet? Konverteringsskolans andra del behandlade vikten av att lära känna sina besökare. Vi kommer nu att arbeta vidare med besökarna i åtanke och fokusera på hur pass väl de kan använda webbplatsen. Om webbplatsen

Läs mer

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Kurs: Designm etodik, 3 p Delm om ent: Datum : 2 0 0 3-1 2-1 8 Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Nils Järgenstedt [ it3 jani@ituniv.se] Innehållsförteckning INLEDNING...

Läs mer

Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet

Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet Datavetenskap Opponent(er): Markus Fors Christian Grahn Respondent(er): Christian Ekström Per Rydberg Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet Oppositionsrapport, C/D-nivå

Läs mer

Heuristisk utvärdering. Usability Problem Taxonomy

Heuristisk utvärdering. Usability Problem Taxonomy Institutionen Examensarbete D-nivå Vårterminen 2005 för i kommunikation datavetenskap 20p och information Heuristisk utvärdering vs Usability Problem Taxonomy En jämförelse ur ett klassificeringsperspektiv

Läs mer

Utvärdering. Användbarhetstest: Vad ska ni göra? Användbarhetstestning kontra heuristisk utvärdering. Användbarhetstestning

Utvärdering. Användbarhetstest: Vad ska ni göra? Användbarhetstestning kontra heuristisk utvärdering. Användbarhetstestning Användbarhetstest: Vad ska ni göra? Utvärdering Mattias Arvola Institutionen för datavetenskap Användbarhetstest med pappersprototyp 4 eller 6 användare som testar 3 eller 5 uppgifter Balansera ordningen

Läs mer

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Grupp 6 Ali Abid Kjell Nilsson Patrick Larsson Mälardalens högskola KN3060, Produktutveckling med

Läs mer

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

GRÄNSSNITTSDESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet GRÄNSSNITTSDESIGN Ämnet gränssnittsdesign behandlar interaktionen mellan dator och människa med fokus på designaspekterna i utveckling av användbara, tillgängliga och tilltalande gränssnitt. Det innehåller

Läs mer

Grupparbete ACSD Projektplanering för ett Patientjournalsystem

Grupparbete ACSD Projektplanering för ett Patientjournalsystem Grupparbete ACSD Projektplanering för ett Patientjournalsystem Uppsala Universitet Institutionen för Informationsteknologi Användarcentrerad Systemdesign Grupp 8, ht03 Christian Rick, rick@bahnhof.se Frida

Läs mer

Användbarhetstestning. Samla in, analysera och presentera användbarhetsmått

Användbarhetstestning. Samla in, analysera och presentera användbarhetsmått Användbarhetstestning Samla in, analysera och presentera användbarhetsmått Title/Lecturer OCTOBER 7, 2015 2 Användbarhetstestning Test med pappersprototyp Title/Lecturer OCTOBER 7, 2015 3 Varför testa?

Läs mer

Sveriges innovationsmyndighet

Sveriges innovationsmyndighet Sveriges innovationsmyndighet Testbäddar inom hälso- och sjukvård och äldreomsorg En testbädd är en fysisk eller virtuell miljö där företag i samverkan med aktörer inom hälso- och sjukvård eller äldreomsorg

Läs mer

Med koppling till EmiWeb

Med koppling till EmiWeb Datavetenskap Opponent(er): Jonas Brolin Mikael Hedegren Respondent(er): David Jonsson Fredrik Larsson Webbaserad släktträdsmodul Med koppling till EmiWeb Oppositionsrapport, C/D-nivå 2005:xx 1 Sammanfattat

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Användarstudie utav GRIM på SFI (Svenska För Invandrare)

Användarstudie utav GRIM på SFI (Svenska För Invandrare) Användarstudie utav GRIM på SFI (Svenska För Invandrare) Per-Olof Gatter ing01@kth.se 1 ...Abstract This document is made as an assignment in the course Speech and Gramming checker tools. It is an continuation

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Unit testing methodology

Unit testing methodology Department of Computer Science Per Hurtig Stefan Lindberg & Fredrik Strandberg Unit testing methodology Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Övergripande utvärdering Helhetsintrycket av uppsatsen är

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...

Läs mer

Nevenka Silfverhielm

Nevenka Silfverhielm Nevenka Silfverhielm 52 miljoner användare och 231 manår senare är vi säkra: Det roligaste vi vet är att skapa produkter och tjänster som ger effekt Om inuse 45 medarbetare i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Läs mer

TestForum 2014 2014-04-09. Robert Magnusson, Nordic Medtest, Karlstad Lars Palm, Temagon AB / Future Position X, Gävle

TestForum 2014 2014-04-09. Robert Magnusson, Nordic Medtest, Karlstad Lars Palm, Temagon AB / Future Position X, Gävle TestForum 2014 2014-04-09 Robert Magnusson, Nordic Medtest, Karlstad Lars Palm, Temagon AB / Future Position X, Gävle NMT:s definition av testning Testning är en empirisk, teknisk undersökning i syfte

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

TENTAMEN: Design och konstruktion av grafiska gränssnitt DAT215/TIG091

TENTAMEN: Design och konstruktion av grafiska gränssnitt DAT215/TIG091 TENTAMEN: Design och konstruktion av grafiska gränssnitt DAT215/TIG091 DAG: 5 mars, 2012 TID: 8.30 12.30 SAL: Hörsalsvägen Ansvarig: Olof Torgersson, tel. 772 54 06. Institutionen för tillämpad informationsteknologi.

Läs mer

Utforska nya versionen av HelpDesk! HelpDesk 3.4. www.artologik.com. Fler finesser, mer kontroll, men fortfarande lika lätt att använda!

Utforska nya versionen av HelpDesk! HelpDesk 3.4. www.artologik.com. Fler finesser, mer kontroll, men fortfarande lika lätt att använda! Glöm alla minneslappar och borttappade ärenden. HelpDesk effektiviserar supporten! HelpDesk 3.4 www.artologik.com Utforska nya versionen av HelpDesk! Fler finesser, mer kontroll, men fortfarande lika lätt

Läs mer

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se

Läs mer

TDDD26 Individuell projektrapport

TDDD26 Individuell projektrapport TDDD26 Individuell projektrapport Kort beskrivning av projektet Vi hade som projekt att utveckla en digital media servicer som skulle hjälpa filmentusiasten att organisera sitt filmbibliotek. Programmet

Läs mer

Guide för Innehållsleverantörer

Guide för Innehållsleverantörer Library of Labs Content Provider s Guide Guide för Innehållsleverantörer Inom LiLa ramverket är innehållsleverantörer ansvariga för att skapa experiment som "LiLa Learning Objects", att ladda upp dessa

Läs mer

E-handel köksportalen Projektuppgift i kursen Användarcentrerad systemdesign, hösten 2003 The Usability Engineering Lifecycle av Deborah J.

E-handel köksportalen Projektuppgift i kursen Användarcentrerad systemdesign, hösten 2003 The Usability Engineering Lifecycle av Deborah J. E-handel köksportalen Projektuppgift i kursen Användarcentrerad systemdesign, hösten 2003 The Usability Engineering Lifecycle av Deborah J. Mayhew Rasha Alshammari, rasha.alshammari.2454@student.uu.se

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Using SharePoint Workflow

Using SharePoint Workflow Datavetenskap Opponent(er): Anders Olsson Marcus Karlsson Respondent(er): Harald Quist Creating a Help Desk Using SharePoint Workflow Oppositionsrapport, C-nivå 2009:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet

Läs mer

Underhållssystem. Lättanvänt Kraftfullt Flexibelt

Underhållssystem. Lättanvänt Kraftfullt Flexibelt Underhållssystem Så hjälper Rejus Maintenance er till ett bättre underhåll Från avhjälpande till förebyggande underhåll på kortast tid Att säkerställa maximal tillgänglighet och driftsäkerhet på era maskiner

Läs mer

med programvaran DeDU WSP Systems UNITED BY OUR DIFFERENCE

med programvaran DeDU WSP Systems UNITED BY OUR DIFFERENCE Effektivare Fastighetsunderhåll med programvaran DeDU WSP Systems UNITED BY OUR DIFFERENCE DeDU ÄR marknadens mest användarvänliga program för: Fastigheter Ärendehantering Tillsyn och skötsel Planerat

Läs mer

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Utvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem

Utvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem Datavetenskap Opponenter: Anders Heimer & Jonas Seffel Respondenter: Daniel Jansson & Mikael Jansson Utvecklingen av ett tidregistrerings- och faktureringssystem Oppositionsrapport, C-nivå 2006:10 1 Sammanfattat

Läs mer

Kristian Almgren Artificiell Intelligens Linköpings Universitet 2011. Talstyrning

Kristian Almgren Artificiell Intelligens Linköpings Universitet 2011. Talstyrning Talstyrning Abstrakt Talstyrning är en teknik som gör det möjligt för oss människor att mer eller mindre verbalt kommunicera med en dator eller ett system. Det här är ett tillvägagångssätt inom AI och

Läs mer

Hur kvalitetssäkra komplexa IT-lösningar och vad är egentligen test?

Hur kvalitetssäkra komplexa IT-lösningar och vad är egentligen test? Hur kvalitetssäkra komplexa IT-lösningar och vad är egentligen test? Sätterstrand Business Park 2014-05-27 Peter Furster Robert Magnusson 2014-01-30 Varför Nordic MedTest? Sjukvården drabbas allt för ofta

Läs mer

Test av Metria Maps avseende Användbarhet och prestanda

Test av Metria Maps avseende Användbarhet och prestanda Test av Metria Maps avseende Användbarhet och prestanda Solgerd Tanzilli, Projektledare Tomas Rosendal, Testledare Xin He, Testare Lars Palm, Testare Anders Östman, Vetenskaplig ledare 1 Sammanfattning

Läs mer

Testning som beslutsstöd

Testning som beslutsstöd Testning som beslutsstöd Vilken typ av information kan testning ge? Vilken typ av testning kan ge rätt information i rätt tid? Hur kan testning hjälpa din organisation med beslutsstöd? Hur kan produktiviteten

Läs mer

Måldriven, informationscentrerad webbdesign

Måldriven, informationscentrerad webbdesign Måldriven, informationscentrerad webbdesign Linus Forsell Digitala Distributionsformer vid Högskolan Väst, Trollhättan, Sverige linus.forsell@student.hv.se 1 Abstrakt I den här essän kommer måldriven och

Läs mer

Metoder för datainsamling

Metoder för datainsamling Metoder för datainsamling Föreläsning 16/10-2002 Christina von Dorrien Kapitel 9.4, 12-13 Användarcentrerad designmetodik Analysera användare, användningssituation och uppgift Testa och utvärdera designförslag,

Läs mer

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Kravhantering / Testprocess - Agenda AGENDA Grundläggande kravhanteringsprocess. Insamling, dokumentation, prioritering, Test och förvaltning

Läs mer

Anpassningsbar applikationsstruktur för flerpunktsskärmar

Anpassningsbar applikationsstruktur för flerpunktsskärmar Datavetenskap Opponent(er): Rikard Boström Lars-Olof Moilanen Respondent(er): Mathias Andersson Henrik Bäck Anpassningsbar applikationsstruktur för flerpunktsskärmar Oppositionsrapport, C/D-nivå 2005:xx

Läs mer

men borde vi inte också testa kraven?

men borde vi inte också testa kraven? men borde vi inte också testa kraven? Robert Bornelind Presentation på SAST, 24 februari 2011 SQS Software Quality Systems Sweden AB Innehåll Introduktion Kvalitet, tid och kostnad Process Testning av

Läs mer

Problemlösning. Problemlösningsprocessen

Problemlösning. Problemlösningsprocessen Problemlösning Vi ägnar oss åt problemlösning flera gånger per dag. Ibland är vi omedvetna om att vi gör det, andra gånger är vi starkt koncentrerade på att ta itu med ett problem. Att välja kaffesort,

Läs mer

Användbarhetstestning. Användbarhetstestning. Användbarhetstestning. Användbarhetstestning. Användbarhetstestning vs heuris7sk utvärdering

Användbarhetstestning. Användbarhetstestning. Användbarhetstestning. Användbarhetstestning. Användbarhetstestning vs heuris7sk utvärdering Användbarhetstestning Användbarhetstestning Samla in, analysera och presentera användbarhetsmått Uppgiften: Del 2: Användbarhetstestning Ni ska användbarhetstesta prototypen med minst en användare per

Läs mer

Modul 7 Att söka arbete För Handledare

Modul 7 Att söka arbete För Handledare Modul 7 Att söka arbete För Handledare Kindly reproduced from Foundations for Work project with permission from DiversityWorks (Project no 2012-1-GB2-LEO05-08201) Introduktion Söka efter ett jobb kan ta

Läs mer

Praktikum i programvaruproduktion

Praktikum i programvaruproduktion Praktikum i programvaruproduktion Introduktion Föreläsare/Ansvarig: Pontus Boström Email:pontus.bostrom@abo.fi Rum A5055 Assistent: Petter Sandvik Email: petter.sandvik@abo.fi Rum: A5048 Föreläsningar:

Läs mer

När larmen tystnar En studie av väktares larminstruktioner ur ett kognitivt perspektiv Anna Göransdotter

När larmen tystnar En studie av väktares larminstruktioner ur ett kognitivt perspektiv Anna Göransdotter Institutionen för kommunikation och information Examensarbete i kognitionsvetenskap 10p C-nivå Vårterminen 2007 När larmen tystnar En studie av väktares larminstruktioner ur ett kognitivt perspektiv Anna

Läs mer

Manual HSB Webb brf 2004 03 23

Manual HSB Webb brf 2004 03 23 TERMINOLOGI I Polopoly används ett antal grundläggande begrepp för publicering och hantering av information, eller innehåll som det också benämns. Nedan följer en kort genomgång av denna grundläggande

Läs mer

Varför ska man använda ett CMS? Vilka är fördelarna och är det alltid bra? Kattis Lodén 2010-03-18

Varför ska man använda ett CMS? Vilka är fördelarna och är det alltid bra? Kattis Lodén 2010-03-18 Varför ska man använda ett CMS? Vilka är fördelarna och är det alltid bra? Kattis Lodén 2010-03-18 Innehåll Inledning... 3 Fakta... 4 Innehåll... 4 Texthantering... 4 Granskning och versionshantering...

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET Projektuppgift Institutionen för informationsteknologi Ht 2004 Användarcentrerad systemdesign.

UPPSALA UNIVERSITET Projektuppgift Institutionen för informationsteknologi Ht 2004 Användarcentrerad systemdesign. Eva Ericsson, ever@stp.ling.uu.se Jens Moberg, jemo@stp.ling.uu.se Peter Strömbäck, dino@stp.ling.uu.se Pensionsplanering Beskrivning, planering och diskussion av ett projekt baserat på användbarhet 1

Läs mer

Exempel på verklig kravspecifikation

Exempel på verklig kravspecifikation Exempel på verklig kravspecifikation Detta är ett exempel på en proffessionell kravspecifikation hämtad ur verkliga livet. Den visas inte i sin fullständighet, det mesta är bortklippt, men strukturen och

Läs mer

Vad är. Domändriven design?

Vad är. Domändriven design? Vad är Domändriven design? 1 Domändriven design är utvecklare och domänexperter som arbetar tillsammans för att skapa mjukvara som är både begriplig och möjlig att underhålla. ett sätt att fånga och sprida

Läs mer

Kursplanering Objektorienterad programmering

Kursplanering Objektorienterad programmering Kursplanering Objektorienterad programmering Fakta Ämne Programmering Poäng 40 Yh-poäng Kurskod YSYS-OOP Klass Systemutvecklare.NET 2 Syfte och koppling till yrkesrollen Syftet är att få en stabil grund

Läs mer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Computer Science Fredrik Nilsson, Jonas Wånggren Daniel Strömberg Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker

Läs mer

Användbarhet och Webbutveckling för mobila enheter. Behovsanalys

Användbarhet och Webbutveckling för mobila enheter. Behovsanalys Användbarhet och Webbutveckling för mobila enheter Behovsanalys Kurshemsidan Böcker mobilutveckling Dokumentation/Inlämningar Kommer på hemsidan (tills på måndag?) Nästa vecka: Planeringsdokument (Scrum)

Läs mer

BLI VÄN MED DIN BUGG. Frukostseminarium. Göteborg 2014-02-07

BLI VÄN MED DIN BUGG. Frukostseminarium. Göteborg 2014-02-07 SNART BÖRJAR DET! BLI VÄN MED DIN BUGG Frukostseminarium Göteborg 2014-02-07 AGENDA Introduktion Vad är en bugg? Vad innebär kvalitet i mjukvara? Buggutställning Att rapportera buggar En riktigt bra buggrapport

Läs mer

30 år av erfarenhet och branschexperts

30 år av erfarenhet och branschexperts 30 år av erfarenhet och branschexperts Integrerad Säkerhet Integrerad Säkerhet Varför överordnat system Användarvänlighet Kvalitet Trygghet Kostnadseffektivitet Varför ett överordnat system? Med stora

Läs mer

Slutrapport: Design av Hemsida för PolyPlast+

Slutrapport: Design av Hemsida för PolyPlast+ Slutrapport: Design av Hemsida för PolyPlast+ Av: Behzad Charoose, Johan Magnuson, Mikael Onsjö och Sofie Persson Datum och Plats: 03-09-19 Göteborg, Chalmers/GU Anledning: Uppgiften ingick som en obligatorisk

Läs mer

För smartare belysning

För smartare belysning För smartare belysning CityTouch LightPoint Lighting Asset Management. CityTouch LightPoint / Asset Management 3 Välkommen till framtidens smarta belysning Professionell hantering av offentlig belysning

Läs mer

Utvärdering av ett 3D-visualiseringsverktyg för försäljning av nya lägenheter PER JONSSON

Utvärdering av ett 3D-visualiseringsverktyg för försäljning av nya lägenheter PER JONSSON Utvärdering av ett 3D-visualiseringsverktyg för försäljning av nya lägenheter PER JONSSON Examensarbete Stockholm, Sverige 2010 Utvärdering av ett 3D-visualiseringsverktyg för försäljning av nya lägenheter

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

KAi SENSEMAKING SYSTEM

KAi SENSEMAKING SYSTEM Alexander Hall, 791023-8554 Individuellt mjukvaruutvecklingsprojekt 7,5 hp Linnéuniversitetet 2013-06-09 KAi SENSEMAKING SYSTEM ABSTRAKT KAi Sensemaking System är en webbapplikation för feedback/återkoppling

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Analysmodeller och datainsamling. Människor och komplexa system. Exempel från lok. Informationshantering i en förarhytt. Direkt observation

Analysmodeller och datainsamling. Människor och komplexa system. Exempel från lok. Informationshantering i en förarhytt. Direkt observation Människor och komplexa system Datainsamlingsmetoder som grund för uppgiftsanalys Anders Jansson Analysmodeller och datainsamling Normativa Beskrivande Formativa Datainsamlingsmetoder Exempel från lok Direkt

Läs mer

Kommandobaserad interaktion

Kommandobaserad interaktion Interaktion 1 Innehåll Kommandobaserad interaktion (Kap 7) Direktmanipulation (Kap 5) Natural-language interaction (Kap 7) Metaforer i användargränssnitt (ej med i boken) Kommandobaserad interaktion Kommandobaserad

Läs mer

1 Översikt...2. 1.1 Vad är kontokoder?...2 1.2 Konto/Mapp uppbyggnad...2 1.3 Tillgång till Kontokoder...2. 2 Område Kontokoder...5

1 Översikt...2. 1.1 Vad är kontokoder?...2 1.2 Konto/Mapp uppbyggnad...2 1.3 Tillgång till Kontokoder...2. 2 Område Kontokoder...5 Manual för Kontokod 1 Översikt...2 1.1 Vad är kontokoder?...2 1.2 Konto/Mapp uppbyggnad...2 1.3 Tillgång till Kontokoder...2 2 Område Kontokoder...5 2.1 Mapputforskare...5 2.2 Verktygsfält...6 2.3 Hitta

Läs mer

Henrik Häggbom Examensarbete Nackademin Våren 2015

Henrik Häggbom Examensarbete Nackademin Våren 2015 AV Henrik Häggbom Examensarbete Nackademin Våren 2015 1 INLEDNING Som examensarbete på min utbildning på Nackademin Programutveckling.NET kommer jag skapa ett webbaserat system för statistik, tabeller

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Design och krav. Design Definition. enkelt Det ska vara möjligt att. Henrik Artman

Design och krav. Design Definition. enkelt Det ska vara möjligt att. Henrik Artman Design och krav Henrik Artman >>Ett av skälen till att projektet inte höll tidplan och budget var [beställarens] höga ambitionsnivå. Dessutom skulle man gjort en stordel av arbetet självt, men en del av

Läs mer

Inlämningsuppgift 1. Inlämningsuppgift 1. Metod. Tester. Högskolan i Kristianstad: Interaktionsdesign I. 2010-09-17, Per-Ola Olsson

Inlämningsuppgift 1. Inlämningsuppgift 1. Metod. Tester. Högskolan i Kristianstad: Interaktionsdesign I. 2010-09-17, Per-Ola Olsson Inlämningsuppgift 1 Metod Jag har valt att studera några av de vanliga funktionerna på en mobiltelefon, sk smartphone. Vi använde min iphone 3GS med ios 4.1 och språket inställt på svenska. Testerna genomfördes

Läs mer

Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408. Introduktion. Kursens mål. För att ni ska

Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408. Introduktion. Kursens mål. För att ni ska Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Introduktion Ann Lantz, Associat professor, alz@kth.se Elina Eriksson, phd-student, elina@kth.se Rebekah Cupitt, phd-student ebekah@csc.kth.se Kursens mål diskutera

Läs mer

TDDC30 Programmering i Java, Datastrukturer och Algoritmer Lektion 5. Laboration 4 Lådplanering Exempel på grafik, ett avancerat program Frågor

TDDC30 Programmering i Java, Datastrukturer och Algoritmer Lektion 5. Laboration 4 Lådplanering Exempel på grafik, ett avancerat program Frågor TDDC30 Programmering i Java, Datastrukturer och Algoritmer Lektion 5 Laboration 4 Lådplanering Exempel på grafik, ett avancerat program Frågor 1 Laboration 4 - Introduktion Syfte: Öva på självständig problemlösning

Läs mer

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL Maj 29, 2015 OMDÖMES RAPPORT John Doe ID UH565474 2014 Hogan Assessment Systems Inc. SAMMANFATTNING Denna rapport utvärderar John Does omdömes- och sstil genom att analysera

Läs mer

http://www.one-life.com/ http://www.bjork.com/ http://www.ro.me/ http://www.protest.eu/en#!/home

http://www.one-life.com/ http://www.bjork.com/ http://www.ro.me/ http://www.protest.eu/en#!/home http://www.one-life.com/ http://www.bjork.com/ http://www.ro.me/ http://www.protest.eu/en#!/home http://www.oakley.com/legionofoakley?cm_mmc=ads-_-apparel_goggles-_-prs_sigseries-_-appa Inspiration Koncept

Läs mer

Tänka-högt metoden versus Enkätundersökning

Tänka-högt metoden versus Enkätundersökning Chalmers tekniska högskola, IT-universitetet 2004-01-12 MDI Interaktionsdesign Designmetodik, 3 p HT-03 Tänka-högt metoden versus Enkätundersökning Sofia Torberntsson Kursansvariga: Hanna Landin Staffan

Läs mer

Sluta gissa börja testa workshop alla pratar ux, 28 nov 2013

Sluta gissa börja testa workshop alla pratar ux, 28 nov 2013 Sluta gissa börja testa workshop alla pratar ux, 28 nov 2013 DAYTONA COMMUNICATION AB Riddargatan 17D, 114 57 Stockholm, Sweden Phone +46 8 579 397 50, Fax +46 8 579 397 55 www.daytona.se, info@daytona.se

Läs mer

Wise Business Support Ms Office Kursinnehåll För nybörjare och därefter

Wise Business Support Ms Office Kursinnehåll För nybörjare och därefter Wise Business Support Ms Office Kursinnehåll För nybörjare och därefter Mohammad Honarbakhsh 2013 01 11 073 784 22 74 mo.honar@wisebs.com www.wisebs.com Ms Office Ms Word, Ms Outlook, Ms PowerPoint, Ms

Läs mer

Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College 17.04.

Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College 17.04. 2012 Översikt av SRS Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein Sør-Trøndelag University College 17.04.2012 Innehåll Inledning 3 Vad är ett studentresponssystem

Läs mer

Användarhantering Windows 7 I denna laboration kommer vi att skapa nya användare och grupper och titta på hur man hantera dessa.

Användarhantering Windows 7 I denna laboration kommer vi att skapa nya användare och grupper och titta på hur man hantera dessa. Användarhantering Windows 7 I denna laboration kommer vi att skapa nya användare och grupper och titta på hur man hantera dessa. Antal: Enskilt Material: En dator med Windows 7 (Vista, Windows 8 eller

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Prototyper och användartest

Prototyper och användartest Föreläsning i webbdesign Prototyper och användartest Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Prototyp för en webbplats! Utkast eller enkel variant av webbplatsen" Syfte"

Läs mer

Samsung Electronics Nordic AB: Manual

Samsung Electronics Nordic AB: Manual Samsung Electronics Nordic AB: Manual» Klassificering Samtliga observationer klassificeras enligt nedanstående procentsatser med färgbeteckning. 0 % I 25 % I 50 % I 75 % I 100 %» Betygsättning av mätpunkter

Läs mer

Användarcentrerad utveckling av fjärravlästa elmätare

Användarcentrerad utveckling av fjärravlästa elmätare Uppsala Universitet Institutionen för informationsteknologi Användarcentrerad Systemdesign, 5p Användarcentrerad utveckling av fjärravlästa elmätare enligt metoden redovisad i Institutionalization of usability

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN MEDIEINFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG MI03 Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN

Läs mer

Hemtentamen. Människa-datorinteraktion fortsättningskurs, 2D1622. Paulina Modlitba Media-01 801209-5603 paulina@kth.se

Hemtentamen. Människa-datorinteraktion fortsättningskurs, 2D1622. Paulina Modlitba Media-01 801209-5603 paulina@kth.se Hemtentamen Människa-datorinteraktion fortsättningskurs, 2D1622 Paulina Modlitba Media-01 801209-5603 paulina@kth.se 1. DECIDE I artikeln Investigating Intra-Family Communication Using Photo Diaries presenteras

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Energimyndigheten Avdelningen för energieffektivisering Johanna Moberg Vår referens/dnr: Er referens/dnr: 2014-4020 2014-09-11 Remissvar Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Läs mer

Användningstest i praktiken

Användningstest i praktiken Användningstest i praktiken Sofia Johansson Bolagsverket Bolagsverket Registreringsmyndighet för svenska företag Finns i Sundsvall 535 anställda Post och inrikes tidningar Företagsinteckningsmyndighet

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

Bakgrund och motivation. Definition av algoritmer Beskrivningssätt Algoritmanalys. Algoritmer. Lars Larsson VT 2007. Lars Larsson Algoritmer 1

Bakgrund och motivation. Definition av algoritmer Beskrivningssätt Algoritmanalys. Algoritmer. Lars Larsson VT 2007. Lars Larsson Algoritmer 1 Algoritmer Lars Larsson VT 2007 Lars Larsson Algoritmer 1 1 2 3 4 5 Lars Larsson Algoritmer 2 Ni som går denna kurs är framtidens projektledare inom mjukvaruutveckling. Som ledare måste ni göra svåra beslut

Läs mer

LiTH. WalkCAM 2007/05/15. Testplan. Mitun Dey Version 1.0. Status. Granskad. Godkänd. Reglerteknisk projektkurs WalkCAM LIPs

LiTH. WalkCAM 2007/05/15. Testplan. Mitun Dey Version 1.0. Status. Granskad. Godkänd. Reglerteknisk projektkurs WalkCAM LIPs Testplan Mitun Dey Version 1.0 Status Granskad Godkänd 1 PROJEKTIDENTITET Reglerteknisk projektkurs, WalkCAM, 2007/VT Linköpings tekniska högskola, ISY Namn Ansvar Telefon E-post Henrik Johansson Projektledare

Läs mer