Handlingsplan för strategiskt folkhälsoarbete

Transkript

1 Karin Liljeberg-Trotzig Dnr: RFUL 2013/123 Carin Östling Charlotta Bjälkebring-Carlsson Handlingsplan för strategiskt folkhälsoarbete Regionförbundet Uppsala län åren Inriktning Det strategiska folkhälsoarbetet som bedrivs med regionförbundet som bas bidrar till att mål, strategiska inriktningar och åtaganden i Uppländsk drivkraft 3.0, länets regionala utvecklingsstrategi, förverkligas. Arbetet utgår från ett livsloppsperspektiv, det vill säga tar hänsyn till människors behov under olika faser i livet. Det råder ett ömsesidigt samband mellan hälsa och tillväxt. God hälsa är en drivkraft för tillväxt, och tillväxt påverkar hälsoläget i befolkningen. Hälsoläget är i sin tur en viktig del av människors behov och välbefinnande, den sociala dimensionen av hållbar utveckling. God hälsa på lika villkor för alla nås med goda livsvillkor, hälsosamma levnadsvanor, psykiskt välbefinnande och en hälsofrämjande hälso- och sjukvård. I ett hållbart samhälle i världsklass kommer utvecklingen alla till del och miljömässiga värden tas till vara. (Uppländsk drivkraft 3.0). Folkhälsoperspektivet lyfts särskilt inom den strategiska inriktningen Kompetenta Uppsala län: Uppsalaregionens viktigaste tillgång och utvecklingskraft är befolkningens kompetens och förmåga. Varje kvinna och man ska ges möjlighet att delta aktivt i arbets- och samhällsliv. Exempel på åtaganden i RUS som bedöms ha särskild betydelse för en god folkhälsa och social hållbarhet är: A. Säkra en utbildning inom grund- och gymnasieskola med hög kvalitet och goda resultat i hela regionen. B. Öka samverkan mellan individen och berörda aktörer för effektivare introduktion av nyanlända och flyktingar. C. Samordna insatser för ökad sysselsättning bland unga. D. Utjämna skillnader i hälsa. E. Etablera en trygg miljö för lärande i skolan. F. Uppmuntra en hälsosam samhällsplanering. G. Understöd ett drogfritt liv för ökad livskvalitet och fler levnadsår. H. Planera för en hållbar samhällsutveckling. Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon E-post info@regionuppsala.se Org. nr Postadress Box 1843, Uppsala Fax Hemsida Postgiro

2 Arbetsgrupper, nätverk och styrdokument finns till viss del redan kopplade till dessa åtaganden. Som exempel kan nämnas ett för länet gemensamt åtgärdsprogram inom området ANDT (Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak). I andra fall bildas arbetsgrupper och liknande där behov och intresse uppstår. 1.1 Andra vägledande dokument/mål för arbetet Nationella folkhälsomål med det övergripande målet: Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen samt elva målområden: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Propositionen En förnyad folkhälsopolitik (prop 2007/08:110) Health 2020: The European policy for health and well-being (WHO): Alla människor är inkluderade och får stöd i att nå välmående och sin fulla hälsopotential och ett arbete för att minska ojämlikhet i hälsa. Gör jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa. Slutrapport från ett utvecklingsarbete mellan 20-talet kommuner, landsting och regioner lett av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Det är också viktigt att bevaka och för länet på ett lämpligt sätt tillvarata programmeringen inför EU:s kommande strukturfondsperiod samt pågående arbeten i olika nätverk nationellt och internationellt exempelvis WHO-nätverket Healthy cities. 2. Insatsområden Det strategiska folkhälsoarbetet som bedrivs av regionförbundet har två fokus: Folkhälsa och tillväxt samt nationell folkhälsopolitik på regional nivå. Det innebär att folkhälsoarbetet ska bidra till inkluderande tillväxt och vara en integrerad del i regional utveckling med den nationella tillväxtpolitiken och RUS som utgångspunkt. Samtidigt 2

3 ska regionförbundet vara en strategisk bas för länets aktiviteter inom folkhälsopolitikens områden. 2.1 Mått på välfärd och hållbarhet Behov: Det finns en tilltagande diskussion om att välfärd och utveckling inte enbart kan mätas i ekonomiska termer utan behöver kompletteras, till exempel med mått på hälsa, välbefinnande, trygghet och hållbar utveckling. För det behöver regionförbund med flera se över sina mått på regional utveckling och komplettera med annan relevant statistik. Intresse för en sådan kunskapsutveckling finns i flera län och har diskuterats inom ramen för FRUSAM 1 där Regionförbundet i Uppsala län har en aktiv roll. Aktivitet: Ta fram förslag på regionala utvecklingsmått för välfärd och hållbarhet i samarbete med Regionförbundet Östsam (Östergötlands län) med flera. Mål: Regionförbundet har bidragit aktivt i arbetet och tillfört nya kunskaper till länet. 2.2 Inkluderande tillväxt och jämlik hälsa Behov: I EU:s tillväxtstrategi EU 2020 är tillväxt för alla, en inkluderande tillväxt, ett av de prioriterade områdena. Enligt strategin är arbete den bästa vägen ur fattigdom och utanförskap (EU lyfter särskilt fram ungdomar, äldre, funktionshindrade, personer som invandrat samt barn som lever i fattigdom). EU visar på vikten av att säkerställa en likvärdig tillgång till utbildning samt förebygga skolavhopp. Likaså att motverka diskriminering, främja jämställdhet samt arbeta för ökad integrationen av olika grupper i samhället. EU fastställer också att det finns en växelverkan mellan ojämlikhet i hälsa och fattigdom publicerade EU-kommissionen arbetsdokumentet "Investing in Health, som lyfter fram hälsans roll i genomförandet av EU 2020-strategin. Den tar fasta på att individers hälsostatus starkt påverkar deras delaktighet på arbetsmarknaden. Den ekonomiska tillväxten kan ökas genom att förbättringar i folkhälsan som möjliggör för människor att förbli aktiva och behålla en god hälsa under längre tid. EU uppmärksammar också att ohälsan är ojämlikt fördelad (sämst i grupper med låg utbildning och bäst bland högutbildade) och att investeringar för att minska skillnader i 1 FRUSAM är ett nationellt nätverk som syftar till att öka kunskapen om sambanden mellan folkhälsa och regional utveckling/tillväxt. 3

4 hälsa också positivt kommer att bidra till att EU 2020 strategins mål om social inkludering och fattigdomsbekämpning kan uppnås. De ökade skillnaderna i hälsa har varit en aktuell fråga alltsedan professor Michael Marmot 2008 presenterade WHO-rapporten Closing the gap in a generation: Health equity through action on the social determinants of health. I Sverige har SKL, baserat på Marmots rapport, lett en samling för social hållbarhet och minskade skillnader i hälsa. Samlingen har resulterat i en slutrapport med rekommendationer på hur kommuner, landsting, regioner med flera aktivt kan motverka skillnader i hälsa. Aktivitet: Utarbeta ett folkhälsounderlag inom ramen för inkluderande tillväxt, med särskilt fokus på att utjämna de skillnader i hälsa som identifierats i länet. Underlaget bör beskriva kunskapsläget, innehålla en kartläggning av hälsoläget med fokus på identifierade skillnader, pågående initiativ och aktörer inom i länet samt förslag på möjliga områden att mobilsera kring. Underlaget tas fram som del i förberedelserna inför kommande strukturfondsprogram och kan utgöra underlag för framtida initiativ inom området. Mål: Regionförbundet har tillfört ny kunskap och mobiliserat länsaktörer kring minst ett områden som förväntas bidra till ökad inkludering och minskade skillnader i hälsa. 2.3 Folkhälsorapportering Behov: En förutsättning för att kunna följa upp hälsoläget och eventuella skillnader i hälsa, bedöma behovet av insatser samt effekten av olika insatser är att befolkningsdata finns tillgänglig som synliggör utvecklingen av hälsan i olika grupper i samhället, allra helst ner på bostadsområdesnivå. I länet genomförs två befolkningsundersökningar sedan början av 2000-talet. Liv och hälsa ung riktar sig till barn/ungdomar och genomförs i åk 7, 9 samt 2 på gymnasiet. Tidigare har en Liv och hälsa undersökning också genomförts i den vuxna befolkningen men från och med 2012 ingår länet i den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Länet har goda förutsättningar att följa folkhälsoutvecklingen i och med dessa två undersökningar men kan bli bättre på att aktivt tillvarata och sprida resultaten av dessa. Aktivitet: Ta fram en kommunikationsplan för att tillvarata och sprida resultaten av Liv och hälsa ung samt Hälsa på lika villkor och genomföra de insatser som beskrivs där i god samverkan med landstinget, länets kommuner och länsstyrelsen med flera. Mål: Regionförbundet har medverkat till minst en spridningsinsats inom varje kommun samt en på länsnivå och bidragit till minst två fördjupade rapporter som baseras på materialet. Särskild hänsyn har tagits till att synliggöra eventuella skillnader i hälsa mellan befolkningsgrupper. 4

5 2.4 Samverkan med regionförbundets enhet för välfärd- och FoU-stöd Behov: För att främja hälsan i befolkningen behöver insatser genomföras på olika nivåer där grunden är ett brett hälsofrämjande arbete som erbjuds till alla på samhällsnivå. Därtill behövs särskilda riktade insatser till personer som befinner sig i riskzonen för att utveckla problem samt som ett sista steg, hjälp och stöd till dem som redan har utvecklat problem. Genom ett utvecklat samarbete mellan det strategiska folkhälsoarbetet och enheten Välfärd och FoU-stöd, regionförbundet, kan kedjan mellan de olika preventionsnivåerna stärkas och synergieffekter uppnås. En bättre regional samverkan underlättar samverkan på lokal nivå. Aktivitet: Föra en regelbunden dialog med enheten Välfärd och FoU-stöd för att stärka samverkan, finna synergier och beröringspunkter utifrån respektive uppdrag. Mål: Det strategiska välfärdsarbetet som utgår från Regionförbundet är samordnat och integrerat i respektive enheters uppdrag. Samarbetet har resulterat i minst en gemensam insats. 2.5 Samverkan föräldrastöd Behov: Den nationella strategin Ett utvecklat föräldrastöd en vinst för alla (SOU 2008:131) har som syfte att stärka föräldrars förmåga att ge sina barn en god och trygg uppväxt. Ohälsa förhindras och positiva resurser stärks. Under 2011 genomfördes en kartläggning av det generella föräldrastödet i länet. Det finns ett behov av en aktör som initierar samverkan för utvecklingen av föräldrastödet i länet. Aktivitet: Genomföra regional föräldrastödskonferens i samarbete med Statens folkhälsoinstitut samt vidta relevant uppföljning. Arbetet sker i samverkan med landstinget, länets kommuner, länsstyrelsen samt enheten för Välfärd och FoU-stöd, regionförbundet. Mål: En konferens är genomförd med gott resultat och minst 150 besökare. Uppföljning efter konferensen är genomförd. 2.6 Samhällsekonomiska beräkningar och sociala investeringar Behov: Hälsofrämjande och förebyggande insatser bidrar till att motverka framtida hälsoproblem och kan därför förväntas vara långsiktigt lönsamma. Vid beslut om medel för att motverka ohälsa och utanförskap tenderar man att titta enbart på vad en insats kostar och sällan på det ekonomiska värdet/samhällsnyttan av en framgångsrik insats. 5

6 Samhällsekonomiska beräkningar visar beräknade kostnader för förebyggande eller tidiga insatser i relation till de kostnader som man riskerar att få utan insatser. Ett sätt att hantera att det ofta tar lång tid innan en insats lönar sig rent ekonomiskt (även om det mänskliga lidandet minskar på kort sikt) är att avsätta medel i en social investeringsfond, medel som öronmärks för hälsofrämjande och förebyggande insatser. Aktivitet: Tillvarata och sprida kunskap om samhällsekonomiska analyser av folkhälsoinsatser samt bevaka sociala investeringar som medel för att åstadkomma hälsofrämjande/förebyggande insatser. Mål: Regionförbundet har bidragit till minst en kunskapshöjande aktivitet inom området. 2.7 En hälsosam samhällsplanering Behov: En hälsosam samhällsplanering är ett åtagande i RUS och speglar ett växande intresse för hur de miljöer vi lever i påverkar vårt vardagsliv och vice versa. Samhällsplaneringen måste väga samman socialt ansvarstagande med miljömässig och ekonomisk hänsyn vilket blir en viktig del i arbete med den sociala hållbarheten och minskade skillnader i hälsa. En rätt utformad miljö kan ge positiva hälsoeffekter som kommer alla till del, särskilt de socioekonomiskt utsatta och de mest inaktiva. Det kan handla om attraktiva gång- och cykelvägar, närhet till skog och andra grönområden, mötesplatser och miljöer som är utformade så att de främjar miljön och klimatet, den sociala sammahållningen och upplevelsen av trygghet. Aktivitet: Påbörja ett utvecklingsarbete kring hälsosam samhällsplanering/social hållbarhet i samhällsplanering. Mål: Minst en länsövergripande aktivitet har genomförts som belyst och tillfört kunskap om området. 3. Regional styrstruktur Under 2010 utvecklades formerna för en regional styrstruktur för det strategiska folkhälsoarbetet. Det resulterade i bildandet av en regional arbetsgrupp för folkhälsofrågor (RAFF), en styrgrupp (länets medlemsdirektörer) samt en politisk förankring via förbundsstyrelsen. 6

7 Ur handlingsplan regionalt strategiskt folkhälsoarbete : En förutsättning för folkhälsoarbetet är att det finns en tydlig struktur för styrning, samverkan och kommunikation i länet. En revision av länets samlade folkhälsoarbete visar på en splittrad organisation för folkhälsoarbetet med många aktörer såväl regionalt som lokalt. För ett effektivt arbete behövs en ökad samordning för att den samlade kompetensen ska kunna utvecklas och användas på bästa sätt. Genom en utvecklad struktur kan också roll- och ansvarsfördelning tydliggöras samtidigt som delaktighet från medlemmarna och en effektiv omvärldsbevakning säkerställas. På sikt kan en gemensam plattform utvecklas för att hålla ihop, använda och utveckla kompetensen inom folkhälsoområdet. Som ett första steg bildas en regional arbetsgrupp, ett partnerskap/styrgrupp samt att formerna för politisk förankring i förbundsstyrelsen utvecklas. Dialogen i dessa grupper utgör basen i genomförandet av såväl strukturen som i val av insatser. Politisk förankring (Förbundsstyrelsen) Förbundsstyrelsen utgör det organ som lämpligast används för politisk förankring. Förbundsstyrelsen tar de slutgiltiga besluten i de frågor som hanteras av RAFF och styrgrupp. Informationsärenden presenteras också för förbundsstyrelsen. Vissa större ärenden kan också behöva skickas på remiss till kommunerna och landstinget. Styrgrupp (Medlemsdirektörer) Styrgruppen utgörs av medlemsdirektörer som leds och sammankallas av regiondirektören. Regionförbundets folkhälsostrateger föredrar ärenden och återrapporterar till RAFF. Gruppen godkänner den inriktning och de insatsområden som föreslås i handlingsplanen för regionalt strategiskt folkhälsoarbete. Den godkänner även ev. budgetförslag. Regional arbetsgrupp för folkhälsofrågor (RAFF) Arbetsgruppen består av medlemmarna utsedda tjänstemän med mandat och uppdrag att företräda och förankra folkhälsoperspektivet i sin organisation. Den syftar i första hand till att skapa goda förutsättningar för samverkan och kommunikation i länet och är regionförbundets främsta kontaktyta in i medlemsorganisationerna. Arbetet i RAFF tar avstamp i regionförbundets handlingsplan för strategiskt folkhälsoarbete 2013 och är förbundets bollplank i framtagandet av kommande handlingsplaner. Arbetsgruppen bidrar med sina perspektiv till genomförandet och är den primära länken in i de olika medlemsorganisationerna. Gemensamma initiativ tas, samverkan utvecklas och kunskap och information utbyts med handlingsplanen och åtaganden i RUS som bas. 7

8 Arbetsgruppen leds och sammankallas av regionförbundets folkhälsostrateger och träffas regelbundet. Till gruppen inbjudes även tjänstemän från länsstyrelsen. Ideella organisationer och övriga myndigheter samt Uppsala universitet (Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap) adjungeras. Aktivitet: Under 2013 föreslås att RAFF arbetar fram en gemensam aktivitetsplan baserad på åtaganden i RUS och de aktiviteter som presenteras i denna handlingsplan med syfte att tydliggöra roller och uppgifter för arbetsgruppen En gång per år planerar RAFF en heldagsaktivitet i syfte att fördjupa och vidareutveckla samarbetet, fastslå och följa upp aktivitetsplan samt ge en kunskapsfördjupning inom något av de åtaganden i RUS som bedöms ha starkast beröring för folkhälsa/social hållbarhet. Inför 2014 prövas även förutsättningarna för att vidga RAFF och anta en delvis ny ansats på social hållbarhet, där folkhälsoperspektivet och minskade skillnader i hälsa har en central roll. Detta kan exempelvis ske i samband med genomförandet av de nya strukturfondsprogrammen. Med en delvis omformulerad roll och uppgift kan gruppens sammansättning komma att förändras. Om/när tiden är mogen kommer underlag att tas fram för ställningstagande i styrgruppen. Mål: En gemensam aktivitetsplan har utarbetats och bildar underlag för samarbetet i RAFF. Minst ett internat är genomfört och däremellan regelbundna möten i arbetsgruppen. 4. Uppföljning av handlingsplanen En avstämning av handlingsplanen genomförs inför årsskiftet 2013/2014 och vid behov revideras inriktningen. En uppföljning av aktiviteter och måluppfyllelse genomförs i slutet av 2014 och bildar underlag för utarbetandet av ny handlingsplan gällande 2015 och framåt. 8