Bedömningsunderlag Östersunds kommuns övergripande kvalitetspris Uppgifter om sökande enhet/arbetsplats

Transkript

1 Bedömningsunderlag Östersunds kommuns övergripande kvalitetspris 2010 Uppgifter om sökande enhet/arbetsplats Enhet/arbetsplats: Renhållning Chef för enheten/kontaktperson: Ola Skarin Telefonnr Mobilnr E-postadress: ola.skarin@ostersund.se Besöksadress: Krondikesvägen 60

2

3 Verksamhetsbeskrivningen Ge en kortfattad beskrivning av verksamhetens uppdrag och verksamhetsidé. Renhållning ansvarar för hämtning, transport och omhändertagande av hushållsavfall i Östersunds kommun. Huvuddelen av avfallet tas omhand vid Gräfsåsens avfallsanläggning för behandling, mellanlagring eller deponering. Utförarstyrelsen har verksamhetsansvaret för den kommunala avfallshanteringen som utförs av Teknisk förvaltning, Renhållning. Kommunen har monopol på den avfallshantering som berör hushållen och våra kunder är således alla innevånare i Östersunds kommun. Renhållning har ansvar för att informera om kommunal avfallshantering till medborgare och företag. Informationsskyldigheten gäller även det avfall som omfattas av producentansvar; tex förpackningar och tidningar. Kommunens mål med avfallshanteringen syftar till att minska avfallets mängd och avfallets farlighet. Renhållnings värdegrund är Kunden i fokus Miljöriktig hantering Engagemang och samhällsansvar. Ange totalt antal medarbetare inom enheten/arbetsplatsen. Ange också antal anställda med arbetsledande ställning inom enheten/arbetsplatsen. Antal anställda: 28,5 personer (exkl. arbetsledare/chefer) Antal arbetsledare/chefer: 5 personer. Ange vilka olika grupper av kunder/ brukare ni finns till för och ungefärligt antal. Vi finns till för samtliga våra medborgare och företagare. De fördelas på ca 8600 enbostadshus, ca lägenheter, ca 1500 fritidshus samt ca 650 företag.

4 Beskriv er organisation med ett organisationsschema. Renhållning Östersund Ledning Planering Adminstration Renhållningschef 2 Renhållningsingenjörer 2 Assistenter 0,5 Informatör Driftomslutning: Investeringar Anställda: 64,5 mkr 6,5 mkr 33,5 st Insamling Behandling Återvinning 1 arbetsledare 1 arbetsledare 1 arbetsledare 13 miljöarbetare 6 miljötekniker 5 miljötekniker 1 biträdande arbetsledare lägenheter 8632 villor 1557 fritidshus Ca 650 verksamheter Avfallsanläggning Gräfsåsen Återvinningscentraler -3 bemannade för mottagning av grovavfall och farligt avfall från hushållen 1. Kunder/Brukarens upplevelse av kvaliteten A. Beskriv hur (vad och på vilka sätt) ni tydliggöra för kunderna/brukare vilka förväntningar de kan ha på er verksamhet. Renhållnings samlade information finns på kommunens hemsida där avfall och återvinning är lätt att hitta på första sidans snabbval. På hemsidan finns även en servicedeklaration där förväntningar tydliggörs. Kommunens hemsida är Renhållnings huvudkanal som även fungerar som ett uppslagsverk. Delar av det som syns på hemsidan ges även ut i enkla trycksaker. Speciella kundgrupper 2009 har varit villahushåll och flerbostadshus. Vår sorteringsguide finns både på hemsidan och i pappersform. På Rådhuset och på våra återvinningscentraler finns sorteringsguiden för avhämtning. Sorteringsguiden beskriver kortfattat den service som Renhållning ger och den innehåller även anvisningar och exempel på hur man sorterar avfall. Sorteringsguiden revideras direkt på hemsidan när förändringar i sorteringsrutiner uppstår. I pappersform har den vid två tillfällen den senaste 10 åren delats ut till samtliga hushåll i kommunen.

5 Renhållning annonserar viktiga händelser och nyheter i lokal media och gör även utskick av nyhetsbrevet Rena nyheter via fakturan till våra kunder. Varje år görs en kommunikationsplan för Renhållning som även innehåller en annonsplan. I kommunens välkomstpaket till alla nyinflyttade, finns information om hur renhållning fungerar och vad man kan förvänta sig. För varje kundgrupp arbetar Renhållning fram målgruppsanpassad och begriplig information om vår service. Informationen läggs ut på kommunens hemsida. Renhållning tar emot studiebesök på sina anläggningar från framförallt skolor, men även från förenings- och näringslivet. Vid dessa besök informeras om kommunens renhållning och den verksamhet Renhållning bedriver. Renhållning deltar i nationella kampanjer som vår branschorganisation AvfallSverige tar fram, tex om farligt avfall, batterier och just nu återvinning. Verksamheten syns ofta i media och ges där möjlighet att sprida information. Renhållning går även ut i skolor och i andra sammanhang för att informera och utbilda. En särskild intressegrupp kan vara medlemmar i en bostadsrättsförening. Vid kundträffar med tex bostadrättsföreningar fångas synpunkter från de boende upp och åtgärdas. Till grund för renhållningsverksamheten i kommunen ligger renhållningsordning och avfallsplan. Det är föreskrifter som reglerar hur renhållning vid hushåll i Östersunds kommun ska fungera. I avfallsplanen som är framåtsyftande anges bland annat kommunens mål för avfallshanteringen. I renhållningsordningen beskrivs vad kunder kan förvänta sig av oss och vad vi förväntar oss av kunderna. Vid förändringar i förutsättningarna för renhållning revideras renhållningsordningen och revisionerna beslutas politiskt. B. Beskriv hur ni efterfrågar, tar in synpunkter (beröm, klagomål, förslag, önskemål, brukarundersökningar) från kunder/brukare? Vår servicetelefon, Gröna telefonen, är öppen alla vardagar Där svarar vi på frågor och tar emot synpunkter om avfallshantering. Vi har även flera administrativa telefonlinjer in till Renhållning där vi hanterar övriga kundärenden, fakturor och ändringar i abonnemang. På vår hemsida finns möjlighet att fylla i ett formulär för olika tjänster som gäller det abonnemang man har. Det finns även en e-post-adress renhallning@ostersund.se där kunder kan ställa frågor och lämna synpunkter som blir bemötta av Renhållnings personal. Inkommande e-post läses dagligen och besvaras. Besvarad e-post lagras i en mapp som är tillgänglig för hela personalen. På arbetsplatsmöten och ledningsmöten tas kundfrågor upp och diskuteras för att få en samsyn på hur vi från Renhållning ska förhålla oss till frågeställningen. Renhållning använder också kommunens synpunktshanteringssystem för att fånga upp och åtgärda problem.

6 Renhållning arbetar ofta med olika projekt ger som ger ökad kundkontakt, tex har vi utvecklat och förbättrat sophämtningen vid fritidshus. I det projektet har alla kunder kontaktats och erbjudits olika valmöjligheter. Det individuella valet har resulterat i en åtgärd. Beroende på det val man gjort sker årlig uppföljning av kundens abonnemang. Renhållning medverkar vid möten i bostadsrättsföreningar för att sprida information och svara på frågor. Vi deltar i mässor, tex villamässa och läromedelsmässa, för att möta kunder. Renhållning är varje vecka med i möten om bygglov tillsammans med bygglovshandläggare. Där lämnar vi och tar vi emot synpunkter på soprum och sophantering i fastigheter. Renhållning arbetar aktivt tillsammans med entreprenörer för producentansvaret i ett koncept vi kallar soprumsmakeover, för att hjälpa fastighetsägare med behov att skapa bra och fungerande soprumsmiljöer. Vi planerar tillsammans med fastighetsägare och entreprenör vilka åtgärder som är lämpliga för att få en bra soprumsmiljö. När åtgärderna är gjorda återkopplar fastighetsägaren resultatet. Resurs finns på Renhållning för att arbeta med soprumsmakeovern. En enkät baserad på kommunens kvalitetsdimensioner, används för att få reda på vad interna kunder tycker om Renhållnings verksamhet. Vid 2009 års enkät kom för få svar för att kunna dra några slutsatser från enkäten. Medborgarförslag som berör renhållning behandlas av Renhållnings tjänstemän som ger ett förslag till beslut. Förslaget förs sen till politiskt beslut. Ibland föranleder ett medborgarförslag en åtgärd. Medverkan i Radio Jämtland - Frågelådan ca 4 ggr/år. Det är en bra kanal för att fånga in synpunkter och kunna återföra dessa direkt till kund. Frågelådan är också en bra kanal för att sprida aktuell information. I SCB:s medborgarundersökning som gjordes 2008 i Östersunds kommun finns ett fåtal frågor som berör renhållning. På den direkta frågan vad tycker du om sophämtningen i din kommun, får vi värdet 8,0. Medelvärde bland deltagande 54 kommuner är 7,7 och högsta värde 8,3. Frågeställningen är för generell för att ge underlag för förbättringsåtgärder. C. Beskriv hur ni arbetar med uppföljning och förbättring vad gäller identifierade kvalitetsbrister. Kvalitetsbrister löses ofta i direkt dialog med kunden, det kan tex vara en missad tömning av ett kärl. Den som tar emot samtalet tar direkt kontakt med sopbilen på den aktuella sträckan och löser problemet. Återkoppling sker direkt till kund. De brister som inte löses direkt förs in i Renhållnings ordersystem och registreras som en kvalitetsbrist som ska åtgärdas. Åtgärden följs upp via en rutin där våra chaufförer återrapporterar in till kontoret när åtgärden utförts. Renhållnings chaufförer gör även egna observationer avseende kunder som sedan blir till en åtgärdsrapport i systemet. Rapporterna är lätt tillgängliga i det administrativa systemet Winsam.

7 Ett nytt system för registrering av tömda kärl håller på att införas och ska vara fullt utbyggt för enbostadshus 1 januari Det kommer att säkerställa vår kvalitet mot kund. Alla hämtningar registreras av en dator i sopbilen där chaufförerna kan skicka och ta emot arbetsordrar. Avvikelser registreras i sopbilens dator av chaufför och blir en åtgärdsrapport i systemet. Vi utför varje år en plockanalys på brännbart avfall från hushållen. Den analysen ger ett svar på hur väl sorteringen av brännbart avfall fungerar. I de analyser som hittills gjorts har kvalitetsbrister i hur förpackningar sorteras ut konstaterats. Den kvalitetsbristen ligger till grund för planering och genomförande av information till hushållen. Resultatet av plockanalysen återförs till kunderna genom olika media tex dagstidningar och vår egen tidskrift Vårt Östersund. På arbetsplatsmöten diskuteras behov av ny information med anledning av resultatet av plockanalysen. Efter beslut förs behov av ny information in i vår kommunikationsplan. På våra månatliga arbetsplatsträffar och ledningsmöten följer vi upp kvalitetsbrister. Vi går igenom dessa och de hamnar på en åtgärdslista som följs upp vid varje träff. På Renhållnings månatliga enhetsmöte där all personal deltar, tar vi upp övergripande kvalitetsbrister. Kommunens synpunktshantering är en bra kanal att få kundernas synpunkter på kvalitetsbrister i vår verksamhet. Svar och åtgärder återkopplas till kund. 2. Medarbetarna A. Beskriv hur ni arbetar med medarbetarnas kompetensutveckling. Samtliga anställda vid Renhållning erbjuds ett årligt återkommande utvecklingssamtal. Vid samtalet gör chefen tillsammmans med arbetstagaren en personlig kompetensutvecklingsplan. I planen anges det överenkommna kompetensbehovet för nästkommande år. Det erbjuds även arbetsrotation där det är möjligt för de som är intresserade att pröva nya arbetsuppgifter. Teknisk förvaltning har en mall för planen och den följs upp vid nästa utvecklingssamtal. I det årliga lönesamtalet görs en uppföljning av medarbetarens prestationer. Lönesamtalen utgår ifrån kommunens fyra kvalitetsdimensioner och följer en av Teknisk förvaltning framtagen mall. En utbildningsinsats är planerad 2010 för att öka inflytande och delaktighet för personalen. År 2006 genomfördes den senaste utbildningen i syfte att öka inflytande och delaktighet för samtliga fast anställda på Renhållning. Då identifierades tre områden att arbeta vidare med och förbättra. De tre områdena var intern information, lära av varandra och arbetsrotation. Det kom igång ett flertal aktiviteter, tex ett internt veckobrev och nya mötesrutiner i samband med utbildningen. Renhållning arbetar ofta i projektform när förändringar och förbättringar ska genomföras. Projektgruppen sätts ihop utifrån kompetens för projektets

8 genomförande. Finns kompetensbrist ges utbildning till gruppen så att projektet kan genomföras. För att omvärldsbevaka och lära oss nya saker åker vi på studiebesök till andra kommuner och aktörer. Vår branchorganisation Avfall Sverige ordnar varje år ett antal kurser inom verksamhetsområdet. Renhållnings mål är att all personal ska genomgå den kurs som vänder sig till den personalkategori man tillhör. Tex har all personal som arbetar på våra återvinningscentraler gått en kurs i arbete på återvinningscentraler. Renhållning är representerade i olika nationella forum. Vi har representanter i forumet för biologisk behandling och i forumet för deponifrågor där träffar sker minst 2 ggr/år.vi deltar också med representanter i lokala och regionala nätverk såsom Z-renhållare och Norrlandsträffen, för att utbyta erfarenheter och skapa kontakter. Z-renhållare träffas 7-10 ggr/år och Norrlandsträffen är en gång per år. Nyheter och kunskaper från dessa forum och nätverk tas upp på arbetsplatsträffar och avdelningsmöten. Renhållning är även engagerade i internationellt arbete. Tidigare har vi haft ett engagemang i sydöstra Polen där vi arbetat tillsammans med representanter i regionen för att utveckla renhållning. För tillfället har vi ett liknande arbete med regionen Alfred Nzo i Sydafrika. Där arbetar vi med kunskapsöverföring, systemutveckling och information inom området Waste management. Det innebär att flera av medarbetarna har internationella kontakter. Renhållning har en positiv syn på internrekrytering och har vid ett flertal tillfällen använt detta för att skapa utveckling i arbetet. Det är också en viktig signal till medarbetarna att det finns utvecklingsmöjligheter inom avdelningen. Renhållning deltar i Teknisk förvaltnings utvecklingsgrupp för yngre medarbetare med utvecklingspotential Syftet med en utvecklingsgrupp är att förvaltningen ska utvecklas till en attraktiv arbetsgivare såväl internt som externt för att attrahera och behålla medarbetare. Utvecklingsgruppen ska skapa individuella utvecklings- och karriärs möjligheter för medarbetare som kan vara presumtiva chef-, ledare eller nyckelpersoner inom förvaltningen. Renhållning har haft en deltagare med i första omgången och uppföljning av den medarbetarens resultat i utvecklingsgruppen sker genom ett utvecklingssamtal tillsammans med renhållningschef och förvaltningschef. B. Beskriv hur ni arbetar med arbetsmiljöfrågor. Renhållning gör regelbundet organisationsdiagnoser. Resultatet av diagnosen behandlas i ledningsgrupp och samverkansgrupp. Resultatet utmynnar i handlingsplaner för de områden där förbättringsmöjligheter identifierats. Arbetet med handlingsplanerna kommuniceras på avdelnings- och arbetsplatsträffar. Handlingsplanerna revideras årligen vid ett samverkansgruppmöte och sätts samman till ett dokument som trycks upp och finns tillgängligt på arbetsplatser där personalen har begränsad tillgång till dator.

9 I arbetsmiljöarbetet ingår även en årlig arbetsmiljörevision som upprättas av vår personalhandläggare, baserat på paragraferna i AFS 2001:1 (systematiskt arbetsmiljöarbete). Ledning och samverkansgrupp gick 2008 en gemensam arbetsmiljöutbildning. Utbildningen var obligatorisk och det är en utbildning som nya chefer och fackliga förtroendemän ska genomgå. Vid den årliga skyddsronden identifieras arbetsmiljöbrister som noteras och åtgärdas. Fel och brister som som upptäcks i det dagliga arbetet fångas upp på arbetsplatsträffar och åtgärdas så fort som möjligt. Uppföljningar av arbetsmiljöbrister görs på samverkansgruppmöten. Sjukfrånvaron är låg och Renhållning arbetar aktivt med hälsofrågor. Alla har möjlighet att ta ut en friskvårdspeng. Renhållning har i tre år haft ett lag i skridskotävlingen Vertex, en gemensam aktivitet som är hälsobefrämjande. I Teknisk förvaltnings riktlinjer för en god personalpolitik framgår att personalen är en viktig resurs. Man erbjuds hälsoprofilbedömning eller hälsokontroll vartannat år, män över 50 år erbjuds att kontrollera prostatacancer, kvinnor får gå på mammografi på arbetstid. Det erbjuds också frukt till de anställda på arbetsplatsen. Teknisk förvaltning har som mål att förbättra sjuktalen ytterligare. Målet för 2011 är 3,6 %. Renhållning gjorde 2003 med egen personal en arbetsmiljöinventering av samtliga ca 1300 soprum i kommunen. Det resulterade i en åtgärdslista som vi fortfarande arbetar med. Renhållning fortsätter att löpande gå igenom soprummen och tack vare ett bra samarbete med fastighetsägarna åtgärdas bristerna i regel snabbt. En ny inventering av soprummen planeras inför 2011 i samband med att alla kärl ska märkas. Ett lyfthjälpmedel är installerat på Åvc i Odenskog för att förebygga skador som kan uppstå i samband med tunga lyft. Flera av Renhållnings medarbetare erbjuds efter behovsprövning förebyggande massage. Det finns även tillgång till en massagestol på Gräfsåsen som samtlig personal på Renhållning kan utnyttja. Renhållning arbetar aktivt med olika arbetsmiljöprojekt.grön rutt är ett pilotprojekt som drivs i ett bostadsområde i Östersund tillsammans med Posten och Tidningstjänst, för att bland annat skapa en säkrare trafikmiljö. Grön Rutt ger ett färre antal backningar och andra manövrar av fordonen för att kunna utföra arbetet att hämta sopor samt att dela ut post och tidningar. En uppföljning är gjord och resultatet visar att de flesta kunderna är nöjda. Det har ännu inte tagits beslut om man ska arbeta efter det nya systemet. Grön rutt har väckt nyfikenhet hos andra kommuner i Sverige som vill veta mer. En medveten satsning på insamling av avfall i kärl och på moderna sopbilar har gjort att i stort sett all sopsäckshantering har försvunnit och därmed en stor del av de arbetsmiljöproblem som funnits inom området att samla in sopor. Vid upphandlingar av arbetsmaskiner och sopbilar fästs stor vikt vid förarmiljön. Det är ett kriterie som har stor betydelse vid utvärdering av anbud.

10 Vid nyanställning följer vi kommunens rutin för introduktion av nyanställda. På Gräfsåsens avfallsanläggning finns en särskild rutin för introduktion av nyanställda och vikarier. Den rutinen finns i det egenkontrollprogram som upprättats för anläggningen på Gräfsåsen. Egenkontrollprogrammet revideras regelbundet och kommuniceras vid arbetsplatsmöten. Via ett avtal med Falch Healthcare kan Renhållnings personal få gratis telefonrådgivning i situationer där stöd kan vara önskvärt. Det kan gälla situationer i arbetslivet såväl som privat. C. Beskriv på vilka sätt ni tydliggör målen för verksamheten så att de är väl kända av alla anställda. Resultatet från den senaste organisationsdiagnosen visar att 64 % av medarbetarna upplever att de har god eller mycket god kännedom om enhetens verksamhetsmål. Endast 7 % har anser sig ha dålig kännedom om målen. Renhållnings mål utgår från kommunens övergripande mål och riktlinjer. Dessa diskuteras och följs upp på våra frukostmöten där hela avdelningen är samlad. Uppföljning sker genom att vi mäter i organisationsdiagnosen om värdet har förbättrats och vidtar åtgärder utifrån detta resultat. Renhållning arbetar aktivt med att få medarbetarna att använda intern och extern webb. Handlingsplaner som syftar till att åtgärda brister som kommit fram genom den årliga organisationsdiagnosen ligger på interna webben. Teknisk förvaltning har varje år en grupp som arbetar med förvaltningens mål. Renhållning har en representant i gruppen som redovisar gruppens arbete vid arbetsplatsträffar och frukostmöten. Där finns då möjlighet för personalen att lämna synpunkter på målarbetet. 3. Verksamheten A. Beskriv hur ni arbetar med styrning och uppföljning av enhetens verksamhet och ekonomi. Renhållnings verksamhet är taxefinansierad med krav på nollresultat. Det innebär att budget är det viktigaste styrdokumentet. Budget för nästkommande verksamhetsår görs efter augustiprognosen innevarande år. Drift- och investeringsbudget görs av arbetsledningsgrupp och kommuniceras via arbetsplatsträffar. Budgetuppföljning sker med april- och augustiprognos samt i bokslut. Budgetuppföljningar och bokslut kommuniceras på samma sätt. Den slutliga budgeten för kommande verksamhetsår redovisas också i samverkansgrupp. Det dagliga arbetet på Renhållning planeras och styrs genom att personalen arbetar efter rutiner och instruktioner. På Gräfsåsen följer man de dagliga rutiner som finns för driften av avfallsanläggningen. Dessa rutiner finns i egenkontrollprogrammet som revideras och kommuniceras på arbetsplatsträffar när behov finns.

11 På Renhållnings stab finns rutiner för hur vi arbetar med olika kundgrupper. Dessa rutiner är relativt nya och har inte följts upp och reviderats ännu. Det är ett arbete som ska göras hösten Vi arbetar ofta med verksamhetsutveckling i projektform. Ett exempel är hur Renhållning arbetat för att genomföra behovsanpassad hämtning av brännbart avfall. Behov av förändring uppstod när plockanalysen visade på en kvalitetsbrist gällande innehållet i det brännbara avfall som skickas till Sundsvall för förbränning. En projektgrupp utsågs och arbetet startade med att identifiera problemet. En projektplan upprättas där aktiviteter och tidsramar framgår. Resurser för projektet finns i regel med i den investeringsbudget som varje år upprättas av ledningen för Renhållning. Projektet följs upp löpande vad det gäller aktiviteter och tidsramar. Behov att ändra i projektplan eller i arbetssätt för att genomföra projektet beslutas och genomförs av medlemmarna i projektgruppen. Projektets ekonomi följs upp av renhållningschef och kommuniceras till projektgruppen. När hela projektet genomförts sker en utvärdering av måluppfyllelse, ekonomi och förbättringsområden. Detta projekt pågår fortfarande varför det slutgiltiga resultatet ännu inte kan följas upp. Detta och liknande projekt redovisas löpande i veckobrev, på arbetsplatsträffar och på frukostmöten. Det Renhållning gör för att förändra och förbättra berör alltid våra kunder. Varje sådant projekt får också en egen kommunikationsplan. Den är en del av projektplanen och följs upp och utvärderas löpande. B. Beskriv hur (vad och på vilka sätt) och i vilken omfattning ni omvärldsorienterar er, samverkar och jämför er med andra för att utveckla verksamheten. Renhållningsfrågor har alltid varit intressanta för politiker och medborgare i Östersunds kommun. Man var tidigt ute med källsortering och har sedan mitten på 90-talet legat i framkant i utvecklingen i Sverige. För att bibehålla positionen som en av de ledande kommunerna i Sverige är omvärldsbevakning och deltagande i nätverk mycket viktigt. Omvärldsorintering är en viktig faktor för en verksamhet som renhållning där det sker mycket med både lagstiftning och systemutveckling. För att säkerställa att vi arbetar med de rätta åtgärderna deltar vi i flera nätverk. Nationellt finns vår branchorganisation AvfallSverige där vi är medlemmar och har även med medarbetare i några av AvfallSveriges utvecklingsgrupper. Regionalt finns ett nätverk av norrlandskommuner där vi deltar och lokalt har vi jämtlandskommunerna i Z-Renhållare. Vi är mest aktiva i Z-Renhållare som under de senaste 6 åren samverkat intensivt och har haft många möten. Vi har under dessa år genomfört många olika aktiviteter, tex gemensamma upphandlingar, remissvar på utredningar, utveckling av en gemensam deponi för avfall i länet och gemensamma utbildningar. Allt som sker i Z-Renhållare dokumenteras. På arbetsplatsträffar och frukostmöten redovisas vad som pågår inom Z-Renhållare. Vi följer också utvecklingen i branchen genom tidskrifter och annat informationsmaterial som går på cirkulation inom Renhållning.

12 Renhållning samverkar också med lokala entreprenörer för avfall för att utveckla och förbättra soprumsmiljöer i flerfamiljshus. Det gagnar både de boende och de som hämtar soporna. Konceptet heter soprumsmakeover. I syfte att jämföra Renhållning i Östersund med renhållning i andra kommuner deltar vi i ett flertal nationella nyckeltalsjämförelser. Vi finns med i AvfallWebb som är branchens egen jämförelsedatabas. I databasen finns ett stort antal statistikuppgifter där vi kan jämföra oss med andra kommuner. Ett av Renhållnings mål inför 2011 finns som en jämförelse med ett nyckeltal i AvfallWebb. Vi är också med i Kommunkompassen, Nils Holgersson, Villaägarna och SCB:s jämförande statistik för svenska kommuner. Renhållning har också för andra året i rad nominerats till ett nationellt pris för vårt arbete med att minska andelen farligt avfall som inte tas omhand på rätt sätt. Våra plockanalyser på brännbart avfall visar på mycket låg innehåll av farligt avfall, jämfört med andra kommuner i Sverige. Det är ett kvitto på att vi lyckats med vårt arbete med farligt avfall. 4. Resultat A. Kunderna/Brukarna Redovisa resultaten från mätningar av kundens/brukarens upplevelse av verksamhetens kvalitet. Systemförändring till källsortering påbörjades 1997 i Östersunds kommun och pågick till 2002 innan alla fastigheter var anslutna. Under den perioden gjordes några enkätundersökningar för att fånga upp synpunkter från kundens upplevelse av verksamhetens kvalitet. Enkäterna följdes upp och en del förändringar i verksamheten gjordes utifrån resultatet av undersökningen. Bland annat infördes ökade öppettider på våra återvinningscentraler. På senare år har inga enkäter gjorts på Renhållnings initiativ, frågor om renhållning finns med i SCB:s enkätundersökning av kommuner i Sverige. Resultatet från SCB:s senaste undersökning är redovisat men inte uppföljt. Frågan som ställdes, Vad tycker du om sophämtningen i din kommun?, är för generell för att hitta något speciellt förbättringsområde. En enkätundersökning kommer under våren att äga rum på vår återvinningscentral i Odenskog Det sker i samband med en aktivitetsdag.

13 B. Medarbetarna Redovisa resultat från mätningar som avser medarbetarnas grad av nöjdhet med sin arbetssituation. Spindeldiagram fråga Föregående mätning Nuvarande situation Önskvärd situation Lyfter minst 15 kg i arbetet 5 Samverkar med andra enheter/förvaltningar 4 Arbetar i ogynnsamma arbetsställningar Regelbunden info. från samverkansgr. till enheten/arbetsplatsen 3 2 Förekommer fysiska miljöproblem 1 Samarbetar på arbetsplatsen för att lösa gemensamma problem 0 Vanligtvis kroppsligt ansträngande arbete Kännedom om arbetsplatsens verksamhetsmål Samarbete med arbetskamrater Kännedom om enhetens budget/ ekonomi Deltar aktivt vid verksamhetsplanering

14 Spindeldiagram fråga Föregående mätning Nuvarande situation Önskvärd situation Lyfter minst 15 kg i arbetet 5 Samverkar utanför arbetsplatsen Arbetar i ogynnsamma arbetsställningar 4 Regelbunden info. från samverkansgr. till enheten/arbetsplatsen 3 Förekommer fysiska miljöproblem 2 Samarbetar på arbetsplatsen för att lösa gemensamma problem 1 Vanligtvis kroppsligt ansträngande arbete Kännedom om arbetsplatsens verksamhetsmål Samarbete med arbetskamrater Kännedom om enhetens budget/ ekonomi Deltar aktivt vid verksamhetsplanering

15 Spindeldiagram fråga Föregående mätning Nuvarande situation Önskvärd situation Krav i överensstämmande med kunskaper och färdigheter 5 Finns tolerans för situationer utanför jobbet Resurser för att utföra arbetet på ett godtagbart sätt Fri att bestämma hur arbetet ska utföras 4 3 Befogenheter för att kunna genomföra arbetsuppgifter på ett godtagbart sätt Stressas av kravet på hög tillgänglighet 2 Lära nya saker i arbetet 1 Slutföra arbetsuppgifter utan tidspress Arbetar aktivt för att utveckla kunskaper och färdigheter Arbetskamraterna ger erkännande och uppskattning Acceptans på arbetsplats för olika meningar/åsikter Bidrar aktivt till att utveckla ett öppet klimat på arbetsplatsen Vi-känslan Engagemang i arbetet

16 Spindeldiagram fråga Föregående mätning Nuvarande situation Önskvärd situation Krav i överensstämmande med kunskaper och färdigheter 5 Finns tolerans för situationer utanför jobbet Resurser för att utföra arbetet på ett godtagbart sätt Fri att bestämma hur arbetet ska utföras 4 3 Befogenheter för att kunna genomföra arbetsuppgifter på ett godtagbart sätt Stressas av kravet på hög tillgänglighet 2 Lära nya saker i arbetet 1 Slutföra arbetsuppgifter utan tidspress Arbetar aktivt för att utveckla kunskaper och färdigheter Arbetskamraterna ger erkännande och uppskattning Acceptans på arbetsplats för olika meningar/åsikter Bidrar aktivt till att utveckla ett öppet klimat på arbetsplatsen Vi-känslan Engagemang i arbetet

17 Spindeldiagram Föregående mätning Nuvarande situation Önskvärd situation Tydliggör och diskuterar målen för verksamheten 5 Har regelbundna arbetsplatsträffar 4 Ger stöd i arbetet Behandlar medarbetare rättvist och jämlikt 3 2 Arbetar aktivt med effektiviseringar och kvalitetsförbättringar Ger återkoppling på utfört arbete 1 Arbetar aktivt med att utveckla ett öppet klimat Visar medarbetare respekt Tar tillvara och nyttjar var och ens speciella kunskaper och färdigheter Ger medarbetare handlingsutrymme Tar tillvara elevers/vårdtagares/kunders synpunkter för att utveckla verksamheten

18 Spindeldiagram fråga Föregående mätning Nuvarande situation Önskvärd situation Tydliggör och diskuterar målen för verksamheten 5 Har regelbundna arbetsplatsträffar 4 Ger stöd i arbetet Behandlar medarbetare rättvist och jämlikt 3 2 Arbetar aktivt med effektiviseringar och kvalitetsförbättringar Ger återkoppling på utfört arbete 1 Arbetar aktivt med att utveckla ett öppet klimat Visar medarbetare respekt Tar tillvara och nyttjar var och ens speciella kunskaper och färdigheter Ger medarbetare handlingsutrymme Tar tillvara elevers/vårdtagares/kunders synpunkter för att utveckla verksamheten Resultaten i spindeldiagrammen visar inte på någon stor skillnad mellan 2006 och 2008 i frågeområdet 4-28, medarbetarnas syn på fysisk arbetsmiljö, samverkan och delaktighet, personlig utveckling och arbetsklimat. Däremot finns en stor skillnad i hur ledarskapet och hur närmaste chef uppfattas. Några månader innan organisationsdiagnosen 2008 gjordes, blev det ny arbetsledning på insamlingen, där arbetsledaren har 13 underställda personal. Det nya ledarskapet internrekryterades ur gruppen fast anställda på insamlingen. Arbetsledning delades på två personer och den förändringen hade inte satt sig vid tillfället för organisationsdiagnosen. Vi har nu också avslutat delat ledarskap på insamlingen och gått tillbaka till en person som arbetsledare. En ny medarbetarundersökning ska göras under hösten 2010 och resultatet av den får ligga till grund för en eventuell handlingsplan om chef- och ledarskap. Resultaten från organisationsdiagnoserna har legat till grund för ett antal handlingsplaner. Arbetet med handlingsplanerna har gjorts i samverkansgruppen och sen kommunicerats vid arbetsplatsträffar och frukostmöten. Handlingsplanerna finns tillgängliga för Renhållnings personal på vår interna hemsida och i pappersform ute på Renhållnings olika arbetsplatser. Handlingsplanerna revideras av samverkansgruppen utifrån organisationsdiagnosens resultat.

19 C. Ekonomiskt resultat Redovisa ert ekonomiska resultat enligt nedan. Kostnader Intäkter (inkl. skatteintäkter) Resultat Bokslut 2007 Bokslut 2008 Budget 2009 Bokslut tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr 972 tkr 399 tkr 0 tkr tkr Kommentera resultat här, orsak till både plus och minus resultat ska redovisas på ett tydligt sätt. Renhållning är till 100 % taxefinansierad och budgeterar sin verksamhet med ett nollresultat års resultat och ekonomisk verksamhetsberättelse: Renhållningstaxan höjdes 3 % inför Resultatet blev kr bättre än mot budgeterade 0 tkr. Det har varit ett bra år där Renhållningen har sänkt sina totala driftkostnader och kostnader för egna fordon med 738 tkr resp 500 tkr mot budget. Lönekostnaderna har också varit lägre, 824 tkr. Alla tjänster fylldes inte upp, samt ett färre antal vikarier på insamlingen. RagnSells har skött tömningen av trekammarbrunnar men har haft problem med den redovisning som Renhållningen ska debitera kunderna efter. Den förbättring av både utförande och redovisning som förväntats under 2007 års säsong har delvis uteblivit. Slamtömningstaxan höjdes med 10 % inför I år har slamtömningen dock gett ett positivt resultat, 28 tkr. Intäkterna för återvunnet material, i första hand metallskrot, har ökat med 850 tkr mot budget. Försäljningen av gas gav 80 tkr mindre än budget, på grund av att gasproduktionen i tippen minskar års resultat och ekonomisk verksamhetsberättelse Renhållningstaxan höjdes 3 % inför Resultatet blev 399 tkr mot budgeterade 268 tkr. Renhållningens omsättning har varit 661 tkr högre än budget. Det är framförallt de höga skrotpriserna under 2008 som bidragit till högre intäkter. Kostnaderna för Renhållning är 550 tkr högre än budget. Behandling av avfall som kommer in på Gräfsåsen har blivit mer kostnadskrävande. Maskinell sortering och krossning används i allt högre grad för att få ett bättre material till vidare behandling.

20 RagnSells har för 4:e året skött tömningen av trekammarbrunnar. Denna säsong har gått bättre avseende både utförande och redovisning. Däremot har verksamheten gått med ett underskott på 270 tkr. Intäkterna för återvunnet material, i första hand metallskrot, har ökat med 1400 tkr mot budget. Skrotpriserna har under delar av året varit historiskt höga. En betydande del av skrotet kommer från bygget av ny deponi där det visade sig att schaktmassorna innehöll metallskrot till ett värde av 1316 tkr. Med hjälp av dessa pengar har vi kunnat sänka investeringskostnaden för den nya deponin med motsvarande summa års resultat och ekonomisk verksamhetsberättelse Renhållningstaxan var 2009 oförändrad. Vid besparingsbudgeten för 2009 sattes Renhållnings resultatkrav till 1400 tkr. Det slutliga resultatet blev 1248 tkr. Renhållningens omsättning har varit 1482 tkr högre än ursprunglig budget. Det är framförallt intäkterna från behandling av oljeskadad jord som under senhösten varit betydligt högre än förväntat, 1215 tkr. RagnSells har för 5:e året skött tömningen av trekammarbrunnar. Denna säsong har fungerat bra avseende både utförande och redovisning. Däremot dras fortfarande verksamheten med ett underskott, i år på 178 tkr. Inför 2010 har Renhållning har efter upphandling tecknat ett nytt avtal med Ragnsells och slamtömningstaxan är höjd med 6 %. Redovisa också hur stor avvikelse enheten/arbetsplatsen haft mellan augustiprognos och slutligt resultat för tre år i följd. Redovisa i matrisen nedan. Prognostiserat resultat -augusti tkr 297 tkr 875 tkr Slutligt resultat 972 tkr 399 tkr tkr Avvikelse i % > 100 % 34 % 39 % Kommentera avvikelse: Siffrorna speglar att enskilda händelser kan ha stor påverkan på avvikelsens storlek.