PLAN FÖR STÖD OCH SERVICE ENLIGT LSS Fastställd av socialnämnden

Transkript

1 PLAN FÖR STÖD OCH SERVICE ENLIGT LSS Fastställd av socialnämnden

2 PLAN FÖR STÖD OCH SERVICE ENLIGT LAGEN 1993:387 OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS) Uppdrag och syfte 1 METOD, MATERIAL OCH GENOMFÖRANDE 2 Utveckling av medborgardialog 2 Genomförda dialogträffar 2 Övrig inhämtning av synpunkter 3 Framförda utvecklingsområden 4 NATIONELLA OCH KOMMUNALA STYRDOKUMENT 5 Nationella mål 5 Socialtjänstens mål och ansvar 5 Socialstyrelsens vägledande och styrande dokument 5 Boende 5 Daglig verksamhet, samhälls och individförändringar 6 Systematiskt kvalitetsarbete 6 Uddevalla kommuns övergripande mål och strategier 7 Socialnämndens måldokument 8 LSS VERKSAMHETEN I UDDEVALLA 9 Organisation 9 Omfattning 10 Kostnad 12 LSS GRUNDPRINCIPER 14 LSS RÄTTIGHETER 15 Personlig assistans 15 Ledsagarservice 16 Kontaktperson 17 Avlösarservice i hemmet 18 Boende i familjehem eller bostad med särskild service 19 för barn eller ungdom Boende med särskild service för vuxna 20 Daglig verksamhet 22

3 Rådgivning och annat personligt stöd 24 Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år 24 ÖVRIGA UTVECKLINGSOMRÅDEN 25 Samverkan 25 Inflytande och delaktighet 26 Stöd till familjer, barn och unga med funktionsnedsättning 28 Kommunikation, ny teknik och hjälpmedel 29 Personal och kompetens 30 Insatsmätning 32 SLUTORD 34 REFERENSLISTA 35

4 Att våga Det är roligt pröva något nytt man inte gjort förut kan också sakna det gamla längta tillbaka det kan vara jobbigt man måste ju trivas det känns jättebra när det går bra när man hjälps åt samarbetar man måste våga Detta är en dikt som skapades då ett diktargäng från Kretsloppet, en daglig verksamhet, brukade träffas för att skriva om både stort och smått. Tillsammans gjorde de en diktsamling Vänner som trycktes 2004.

5 PLAN FÖR STÖD OCH SERVICE ENLIGT LAGEN 1993:387 OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS ) Uppdrag och syfte Socialnämndens ansvar är att tillhandahålla stöd och service utifrån lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Avdelningen för särskild handikappomsorg har av socialnämnden fått i uppdrag att ta fram en långsiktig plan för kommunens LSS verksamheter. Planen ska utgöra grunden för vilka utvecklingsområden som ska prioriteras under åren 2013 till Uppdrag Ta fram en långsiktig plan för stöd och service enligt LSS Syfte Visa vilka förändringar och behov som kan förväntas Tydliggöra utvecklings och förbättringsområden Tydliggöra hur behoven kan tillgodoses 1

6 METOD, MATERIAL OCH GENOMFÖRANDE Underlag och synpunkter kring planen har inhämtats från flera olika källor. Trender som uppfattats inom olika områden som påverkar resursbehov, statistik, lagstiftning och styrdokument som påverkar verksamheterna inom LSS har styderats. Stor vikt har lagts på att få in synpunkter via dialog mellan brukare, närstående, personal, tjänstemän, intresseföreningar och politiker. Blandade och enskilda grupper utifrån målgrupp och yrkesprofessioner har bjudits in för att få del av synpunkter från olika perspektiv. En referensgrupp med olika yrkesprofessioner och intresseföreningarna Attention, Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB) och Döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB) har medverkat i planen. Utveckling av medborgardialog I kommunen finns ett politiskt beslut att utveckla metoder för medborgardialog. Den här planen är framarbetad inom ramen för ett EU projekt, Engagera Mera (EM). Syftet med projektet är att utveckla användbara medborgardialogmetoder. Projektet sker i samarbete med Fredrikstad kommune i Norge och medfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (InterReg). I projektet används specifika metoder för att arbeta med dialogprocesser för att öka medborgares möjlighetet att framföra åsikter och att påverka. De olika dialogmetoderna som ingår i projektet har olika grad av möjlighet till inflytande, allt från att få information till att vara med och bestämma. De två dialogmodeller som valts för för arbetet med planen ligger båda inom ramen att ge utrymme att tycka till och framföra åsikter. Metoderna ska vidareutvecklas för att medborgardialogerna ska kunna användas till olika medborgarmålgrupper. De dialogformer som använts från projektet är Matchmaking och Miljö- och Trygghetsvandring. Metoden Matchmaking ger en direkt dialog mellan medborgare och politiker. Syftet är att på ett strukturert sätt arbeta med medborgares möjlighetet att framföra åsikter och att påverka. Metoden Miljö och Trygghetsvandring innebär att en vandring genomförs med berörd medborgargrupp tillsammans med behöriga beslutsfattare från kommunen och andra eventuellt ansvariga för det valda området där man ser på närmiljön och föreslår förbättringar. Syftet med vandringarna är att få en diskussion om vad som kan göras bättre, vem som ansvarar för eventuella åtgärder och vad de enskilda själva som vistas i området kan bidra med för att förbättra sin närmiljö. Genomförda dialogträffar Matchmaking har använts vid två tillfällen. Ett tillfälle mellan politiker från socialnämnden och närstående till personer med funktionsnedsättning och ett mellan politiker och det brukarråd som är upprättat inom särskild handikappomsorg. Vid mötet med närstående fokuserades diskussionerna kring två frågeställningar; Vad är viktigt för att din anhörig ska känna trygghet med det stöd och den service som socialtjänsten ger? Vad behöver utvecklas 2

7 vidare när det gäller boende och daglig verksamhet? Vid mötet med brukarrådet var diskussionerna mer fria utifrån det som brukarna själva tyckte var viktigt och ville förmedla till politikerna. En Miljö- och trygghetsvandring genomfördes vid en av kommunens dagliga verksamheter. Denna verksamhet valdes därför att deltagare tidigare hade framfört synpunkter dels kring området runt verksamheten men också hur de upplevde att gå vägsträckan till och från busshållplatsen. Vid vandringen deltog tjänstemän med ansvar för kommunens fastigheter trafikfrågor. Hela vandringen dokumenterades både med foton och nedtecknande av de synpunkter som framfördes. Hela dokumentationen vidarebefordrades till deltagande tjänstemän för möjlighet till åtgärd av de inkomna synpunkterna. Även deltagarna i den dagliga verksamheten har fått dokumentationen från vandringen. Dialogträffar har genomförts med intresseföreningarna Attention och FUB. Frågeställningar vid dessa gruppdiskussioner var; Vad ser ni för behov i framtiden? Vad behöver utvecklas och förändras? De synpunkter som framfördes har återkopplats till deltagarna i form av en sammanställning över det som diskuterades. En dag med workshop har genomförts med personal från olika avdelningar inom socialtjänsten. Dagen genomfördes i form av grupparbeten där olika yrkesprofessioner var blandade för att gemensamt diskutera hur man från olika synvinklar såg på framtida behov och förbättringsområden. Frågeställningarna vid detta tillfälle var; Hur vill vi att stöd och service enligt LSS ska se ut 2022? Vad behöver utvecklas och förändras för att nå visionerna 2022? Övrig inhämtning av synpunkter Ett utskick med frågeställningar kring boende med särskild service, daglig verksamhet, korttidsvistelse och ledsagarservice har skickats till brukare inom både kommunala och privata verksamheter för att få del av deras tankar om framtiden. I frågeställningarna inhämtades synpunkter kring boendeformer, önskemål om olika former av daglig verksamhet och aktiviteter, tankar kring medbestämmande och inflytande. Information kring planen har delgetts i flera olika forum. Handikapprådet, verksamhetsrådet och Handikappföreningarnas samarbetsorgan (HSO) har fått information och i samband med det fått möjlighet att lämna synpunkter. Socialnämnden har kontinuerligt blivit uppdaterade om arbetet. Vid den årliga LSS mässan hölls ett föredrag kring arbetet med planen. Där informerades om hur avdelningen för särskild handikappomsorg arbetat med brukarinflytande och delaktighet för att få in synpunkter till utvecklingsarbetet inom LSS verksamhetsområde. 3

8 Framförda utvecklingsområden Synpunkter och olika aspekter som framkommit vid olika dialogträffar och möten har beaktats, bearbetats och lett till uttformandet av planen och dess framtagna utvecklingsområden. Särskilt har framkommit önskemål och synpunkter om utveckling av: möjlighet till olika boendeformer för särskilda målgrupper sysselsättning till mer arbetslika former och miljöer tillgång till information både muntligt, skriftligt och via nätet IT och teknisk utrustning, tillvarata kompetens från särskolan olika samverkansformer mellan externa och interna parter 4

9 NATIONELLA OCH KOMMUNALA STYRDOKUMENT Nationella mål År 2000 antog riksdagen regeringens förslag om en nationell handlingsplan för handikappolitik (prop. 1999/2000:79). Inriktningen och målen gäller fortfarande. De nationella målen utgår från att människor med funktionsnedsättning ska ha samma möjlighet som alla samhällsmedborgare att vara fullt delaktiga i samhället och uppnå jämlikhet i levnadsvillkor. Det funktionshinderspolitiska arbetet ska särskilt arbeta för att identifiera och undanröja hinder som försvårar delaktighet i samhället men också motarbeta diskriminering. Sverige har anpassat gällande lagstiftning så den överensstämmer med FN:s konventioner för att säkerställa mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det är framförallt två av FN:s konventioner som är styrande för arbetet. Dessa är konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och konventionen om barns rättigheter. Socialtjänstens mål och ansvar Övergripande mål för socialtjänsten anges i socialtjänstlagen 2001:453 (SoL). Socialtjänstens verksamheter ska utmärkas av helhetssyn och främja människors lika värde både vad gäller ekonomisk och social trygghet och jämlikhet i levnadsvillkor. Verksamheten ska bygga på respekt för människors rätt till självbestämmande och integritet. Lagen har kompletterats med bestämmelser om mål och inriktning för arbetet med vissa särskilt utsatta grupper i samhället. De är bland andra barn och unga och människor med funktionsnedsättning. Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har tillkommit som ett komplement till SoL. Allt stöd en person med funktionsnedsättning kan behöva kan inte tillgodoses genom LSS då den endast innehåller ett begränsat utbud av preciserade insatser. Socialstyrelsens vägledande och styrande dokument Boende Alla insatser i LSS ska främja full delaktighet och jämlika levnadsvillkor. Vuxna som beviljats boende med särskild service skall erbjudas en fullvärdig bostad som inte har en institutionell prägel. En fullvärdig bostad enligt Boverkets byggregler innefattar bostad med rum för personlig hygien, rum eller del av rum för samvaro, sömn och vila och egen del för matlagning. 5

10 För att undvika en institutionell karaktär bör en bostad med särskild service inte samlokaliseras eller vara i nära anslutning till andra särskilda boendeformer som exempelvis korttidshem eller äldreboenden. De bör heller inte samlokaliseras med lokaler för daglig verksamhet. Undantag från detta kan göras för en mindre grupp personer som har större omvårdnadsbehov. För insatsen bostad med särskild service för barn eller ungdomar finns ingen nedre åldersgräns. Däremot bör den som avslutat sin gymnasieutbildning inte bo kvar i bostad för barn och ungdomar eftersom de då uppnått en ålder då de kan betraktas som vuxna. Barn och ungdomsboende ska vara av familjelik karaktär vilket innebär att de som bor i bostaden delar på kök och utrymme för personlig hygien. Ungdomar som uppnått ålder där man betraktas som vuxen ska kunna leva som andra vuxna vilket då innebär att flytta till en fullvärdig bostad för vuxna, ett boende som kan tillförsäkra goda levnadsvillkor i förhållande till ett vuxenliv. Daglig verksamhet, samhälls och individförändringar Daglig verksamhet syftar till att skapa gemenskap och individuell utveckling och ska anpassas efter individuella önskemål och behov. På senare år har daglig verksamhet utvecklats och kompletterats med grupper som deltar i utflyttade verksamheter där arbetsuppgifter kan vara hos olika arbetsgivare eller i annan kommunal verksamhet. Nya målgrupper har tillkommit då fler har fått diagnoser inom autismspektrumtillstånd och ADHD. Många är yngre och ställer andra krav på sysselsättningsform och vill ut i arbetslivet. Enligt socialstyrelsens vägledning (2010) På tröskeln Daglig verksamhet med inriktning på arbete behöver vägledningsinsatser sättas in tidigt. Det behövs en väl fungerande samordning och nya kreativa arbetsmetoder mellan olika aktörer på arbetsmarknadsområdet för att öka möjligheten för unga med funktionsnedsättning att komma ut i arbetslivet. Systematiskt kvalitetsarbete Bestämmelser om kvalitet och kvalitetsarbete finns i flera styrande dokument för arbete inom vård, stöd och service. Både i SoL och LSS finns angivet bestämmelser om kvalitet och kvalitetsarbete. Personal ska ha lämplig utbildning och erfarenhet för att upprätthålla en hög kompetens men även utbildning och erfarenhet som kan krävas för varje specifik uppgift. Personalens medverkan i kvalitetsarbetet är viktig för att säkerställa att processer och rutiner följs och förbättras. Socialstyrelsen arbetar för närvarande med att ta fram allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar med att ge stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning. Från socialstyrelsen gäller en ny bestämmelse från 1 januari 2012 (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Ansvaret har förtydligats för att säkerställa 6

11 samverkan dels i den egna verksamheten men också med andra verksamheter inom socialtjänst, myndigheter, föreningar och organisationer. Verksamheter ska systematiskt arbeta med förbättringsområden. I detta arbete ingår att göra bedömningar om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa och orsaka brister. En bedömning ska också göras för att se vilka negativa konsekvenser som eventuellt kan uppstå. Egenkontroll ska regelbundet genomföras genom exempelvis öppna jämförelser mellan egna och andras verksamheter, målgruppsundersökningar och granskning av dokumentation. System ska finnas för att ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet. Uddevalla kommuns övergripande mål och strategier Uddevalla kommun har i Strategisk plan formulerat övergripande mål och strategier som ska vara styrande för alla verksamheter de närmsta åren. För dessa områden finns politiska uppdrag fastställda för socialnämnden. Uppdragen berör: kompetensutveckling för nytänkande och alternativa arbetssätt inom organisationerna att utveckla former för ökad möjlighet till påverkan och inflytande för medborgarna att arbeta för att säkerställa god service och tillgänglighet att alla som representerar kommunen bemöter medborgarna med ett serviceinriktat och professionellt förhållningssätt. att tvärsektoriellt folkhälsoarbete ska prioriteras genom fokus på goda uppväxtvillkor, hälsosamma levnadsvanor samt trygghet och förebyggande skador Som gemensam värdegrund ska all kommunal verksamhet arbeta utifrån begreppen öppenhet, respekt och professionalitet. Öppenhet vi är öppna och ger ett gott bemötande Respekt vi tar hänsyn till människors lika värde Professionalitet vi har kunskap och kompetens All personal ska bära med sig värdeorden i sitt arbete. Värdegrunden ska speglas i mötet med den enskilde. 7

12 Socialnämndens måldokument Måldokumentet är uppdelat på ett flertal områden som var och en beskriver önskvärt innehåll och ambitionsnivå inom verksamhetsområdet. Områden i måldokumentet är bland andra Information och delaktighet, Trygghet och tillgänglighet, Anhöriga och närstående, Individuell anpassning och valfrihet, Personalens kompetens och bemötande. Dokumentet är en viktig del av socialnämndens styr- och kvalitetsledningssystem som skall tillämpas på enhetsnivå tillsammans med enheternas egna verksamhetsmål. Socialnämndens vision Människan i centrum Livskavalitet för alla! 8

13 LSS VERKSAMHETEN i UDDEVALLA Uddevalla är landets 43:e stad i storleksordning med drygt invånare. Kommunen har en väl utbyggd handikappomsorg med möjlighet att tillgodose stöd och service i enlighet med Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade, LSS. Närmare 450 personer får insatser enligt LSS i en ekonomisk omfattning av cirka 21 % av socialtjänstens budget, cirka 200 mkr. Organisation LSS verksamheten är ett eget verksamhetsområde inom socialtjänstens organisation. Avdelningen för särskild handikappomsorg ansvarar för all LSS verksamhet förutom insatsen personlig assistans som avdelning för assistans och rehabilitering ansvarar för. Oberoende av organisation skall LSS verksamheterna ses som en helhet och samarbeta på alla nödvändiga plan. Två av LSS insatserna organiseras utanför socialtjänsten, för insatsen korttidstillsyn för skolungdom under 12 år ansvarar kommunens Barn- och utbildningsförvaltning och för insatsen rådgivning och annat personligt stöd ansvarar Västra Götalandsregionen. Avdelningen för särskild handikappomsorg leds av en avdelningschef och ett antal enhetschefer. Här verkställs beslut fattade av LSS handläggare inom socialtjänstens biståndsavdelning. Socialtjänstens organisation skiljer således på beslutande verksamhet och verkställande/utförande verksamhet. Avdelning för assistans och rehabilitering med ansvar för personlig assistans organiseras på motsvarande sätt. För insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL, inom LSS området ansvarar särskilt riktade sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnast. Andelen personer med insatser enligt LSS ökar även om andelen insatser i genomsnitt per personal tycks hålla sig relativt konstant. Detta innebär dock att fler personer behöver bostad, fler behöver daglig verksamhet och så vidare. Den stora utmaningen under de närmaste åren är att kunna erbjuda kostnadseffektiva insatser i tillräcklig omfattning med den kvalitet som lagen anger. Insatser som är anpassade till den enskildes behov, önskemål och förutsättningar i enlighet med fattade biståndsbeslut. 9

14 Omfattning Antal personer med verkställd insats enligt LSS (exklusive personlig assistans enligt SFB beslut, för SFB beslut se tabell sid nedan) Totalt antal personer Antal insater enligt LSS Personlig assistans LSS beslut Ledsagarservice Kontaktperson Avlösarservice i hemmet Korttidsvistelse utanför hemmet Boende barn eller ungdom Boende vuxna Daglig verksamhet Totalt antal Källa: Sveriges officiella statistik, Personer med funktionsnedsättning insatser enligt LSS år 2007 och 2011, SoS års siffror är hämtade ur det underlag som kommunen inrapporterat till Socialstyrelsen 1 oktober Denna tabell visar antalet personer med verkställda beslut den 1 oktober respektive år. En statistik som används som underlag i det nationella systemet för utjämning av LSS kostnader mellan kommunerna. Detta innebär att antalet personer med verkställda beslut sett över året skiljer sig något från dessa inrapporterade tillfällen. En och samma person kan ha insatser från flera områden. Genomsnittligt antal insatser per person uppgick år 2007 till 1,9 och för åren 2011 och 2012 var antalet insatser genomsnittligt 1,8 per person Antalet personer har ökat från 2007 till 2012 med 92 personer. Det totala antalet verkställda insatser från har ökat från 633 till 793. Detta motsvarar en ökning med cirka 25 %. 10

15 Antal personer med insats personlig assistans enligt beslut socialförsäkringsbalken (SFB) SFB utförd av kommunen SFB utförd av privat utförare Totalt antal Vid mättillfälle 31 december åren 2007 och 2011 har antalet beslut enligt SFB ökat med 15 personer, fler har valt privat utförd assistans. Totalt har den privat utförda assistansen ökat från 2007 med 51 %. För 2012 bedöms antalet personer med SFB beslut vara oförändrad. Antal personer med insatser enligt LSS i Uddevalla kommun i jämförelse med närliggande och jämnstora kommuner, Västra Götaland och riket per invånare Uddevalla Vänersborg Trollhättan Mölndal Skövde VG Riket År 2007 År 2011 Källa: Sveriges officiella statistik, Personer med funktionsnedsättning insatser enligt LSS år 2007 och 2011, SoS I Uddevalla kommun har antalet personer med insatser enligt LSS ökat från år 2007 till 2011 med 14 personer per invånare. Detta motsvarar en ökning med 21 %. Riket har ökat med 5 personer vilket motsvarar en ökning med 8 %. Omfattningen av antal personer inklusive redovisad ökning gällande Uddevalla har ingen självklar förklaring. Några faktorer som kan påverka kan vara kommunens läge och resursutbud, kommunens 11

16 särskolegymnasium och kommunens historik med numera nedlagda institutionsboende. En ytterligare faktor kan vara tillvägagångssätt i bedömningar, beslut och utförande av LSS insatser. Kostnad Kostnad per insats enligt LSS i tkr för räkenskapsåren 2007 och Personlig assistans enligt LSS Ledsagning Kontaktperson Avlösarservice Korttidsvistelse utanför hemmet Boende barn eller ungdom (elevhem) Boende vuxna Daglig verksamhet Total kostnad tkr tkr Varav kostnad för privat vald assistans utförare och köpta insatser Personlig assistans enligt LSS Ledsagning Kontaktperson 13 0 kr Korttidsvistelse utanför hemmet Boende barn eller ungdom (elevhem) Boende och daglig verksamhet vuxna Total kostnad tkr tkr 12

17 Kostnad för personlig assistans enligt SFB Total kostnad tkr tkr När Försäkringskassan beviljar personlig assistans enligt SFB måste kommunen betala de första 20 timmarna per person och vecka. Detta motsvarar cirka kr per person och år. Uddevalla Antal invånare: Antal personer med LSS insats per invånare: 81 Ökning antal personer : 24 % Kostnad totalt: tkr Kostnad per person med LSS insats: ca 430 tkr (exkl SFB) Andel köpt insats av total: 8,7 % Ökning LSS kostnader : 30,6 % (inklusive avtalsenlig löneökning) 13

18 LSS GRUNDPRINCIPER De bärande principerna inom LSS är självbestämmande och inflytande, delaktighet, kontinuitet, tillgänglighet och helhetssyn. LSS skiljer sig till vissa delar från SoL då LSS endast gäller för vissa personer med funktionsnedsättning utifrån tre specifika personkretsar medan socialtjänstlagen gäller för alla kommunens invånare. Även om den enskilde personen får insatser enligt LSS får denne inte utestängas från insatser enligt socialtjänstlagen. Målet för verksamheten är att människor som har omfattande funktionsnedsättningar ska kunna leva ett värdigt liv så likt andra människors liv som möjligt som inte har funktionsnedsättningar. Den enskilde personen ska så långt som möjligt ges inflytande och medbestämmande över de insatser som ges. Personen söker själv insatsen. Biståndshandläggare gör en utredning om man tillhör målgruppen för insatserna och därefter görs en bedömning av behovet av den sökta insatsen. Den enskilde som får insatsen ska ha direkt inflytande både vad gäller planering, utformning och genomförande av insatsen (Prop1992/93:159). När insatsen är riktad till ett barn ska vårdnadshavaren ha motsvarande inflytande över insatsen. En person som uppfyller kriterierna för insatser enligt LSS har rätt till insatsen såvida det inte går att styrka att insatsen faktiskt tillgodoses på annat sätt. Denna motivering skiljer sig från socialtjänstlagen där beslut om avslag kan ske med motiveringen att behovet kan tillgodoses på annat sätt. Rätten till insatser enligt LSS är därmed starkare än insatser enligt socialtjänstlagen. Bistånd enligt SoL kan föreslå alternativa insatser för att personen ska uppnå skälig levnadsnivå medan insatser enligt LSS är rättigheter som kommunen är skyldig att uppfylla för att den enskilde personen ska tillförsäkras goda levnadsvillkor. 1. Personer med utvecklingsstörning, autism, autismliknande tillstånd 2. Personer med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande. 14

19 LSS RÄTTIGHETER LSS är en rättighetslag som kan ge rätt till insatser till vissa med funktionsnedsättning som behöver för särskilt stöd och särskild service. Nedan presenteras varje rättighet specifikt med de riktlinjer som gäller för insatsen, hur kommunen arbetar med insatsen i nuläge och vilka utvecklingsområden som framkommit för de närmaste tio åren. Personlig assistans Är ett personligt utformat stöd för den som behöver hjälp med sina personliga behov. Man kan välja olika utförare för insatsen antingen privat, kommunal, kooperativ eller själv vara arbetsgivare. Handläggare inom försäkringskassan och kommunens socialtjänst utreder ansökningar om personlig assistans. Bedöms de grundläggande behoven vara över 20 timmar per vecka enligt försäkringskassans utredning fattas beslut om stöd av personlig assistent av Försäkringskassan enligt Socialförsäkringsbalken (SFB). Är de grundläggande behoven under 20 timmar per vecka beslutar socialtjänstens biståndshandläggare enligt LSS. Tid, utöver de 20 timmarna för att leva ett självständigt liv läggs till utifrån handläggarens behovsutredning. Beslut om tillfällig utökning av timmarna görs av socialtjänsten enligt LSS. Nuläge Insatsen personlig assistans har från åren 2007 till 2011 ökat med 20 personer. Den som blir beviljad personlig assistans har möjlighet att välja kommunalt eller privat utförare av assistansen. I de fall då den enskilde valt kommunen som utförare lämnar biståndshandläggaren det beviljade beslutet vidare till avdelningen för assistans och rehabilitering. När det blivit klart att den enskilde vill ha kommunen som utförare upprättas en överenskommelse mellan kommunen och den enskilde. Där görs upp hur assistansen ska utformas och hur mycket den enskilde själv vill delta i rekrytering av den som ska anställas. Den enskilde har stort inflytande över vilken person som ska anställas och hur insatsen utformas. I överenskommelsen beskrivs även vad som för övrigt gäller när kommunen verkställer personlig assistans tex kring bilanvändande, vikarier, omkostnadsersättningen och dokumentation. När personal anställts och introducerats görs en genomförandeplan tillsammans med den enskilde eller den som företräder personen. I planen beskrivs vardagliga rutiner och önskemål kring insatsen. Genomförandeplanen följs upp efter behov eller minst en gång per år. 15

20 Anställningsformen för personalen kan skifta beroende på om det är kommunen eller den enskilde själv som rekryterar personalen. Personlig assistans har den största andelen outbildad personal inom socialtjänsten och det finns i nuläget inget formellt krav på grundutbildning. Allt fler brukare inom personlig assistans har sammansatta och komplicerade funktionsnedsättningar t.ex. utvecklingstörning, autism som fodrar kunskap och fortbildning. Vid vissa insatser tex vid dubbelbemanning punktvis eller på natt och helg köps tjänster från socialtjänstens hemtjänst. Möjligheten att verkställa visa uppdrag bygger på att denna möjlighet finns. Arbetet som personlig assistent är ofta ensamarbete och man träffar sällan sina kollegor. Arbetet genomförs oftast i den enskildes hem och ibland i en familj. Detta ställer stora krav på att man är professionell och kan arbeta självständigt. Utvecklingsområden För att förtydliga vad socialtjänsten kan erbjuda när man väljer kommunal assistans skall den befintliga överenskommelsen ersättas med ett avtal. I avtalet skall förutsättningar för verkställigheten tydligt framgå. Därigenom underlättas den enskildes val av utförare. Assistansen skall drivas så kostnadseffektivt som möjligt. Egenkostnaden för kommunal verkställighet av SFB beslut skall hållas på en så låg nivå som möjligt och målet är att timkostnaden inte skall överskrida timersättningen från Försäkringskassan. För privat verkställighet av kommunala LSS beslut så ska timersättningen sänkas ner till kommunens egenkostnad för LSS beslut. Ledsagarservice Ledsagarservice ska underlätta för personer med funktionsnedsättningar att delta i aktiviteter utanför bostaden. Det är en personlig service utformad efter individuella behov för att exempelvis delta i fritidsaktiviteter, besöka vänner och anhöriga. Nuläge Antal personer med ledsagarservice har under 2012 minskat med 12 personer. Utfall från ett antal nya domar påverkar bedömningen av rätten till och omfattningen av insatsen. Vid dagens bedömningar krävs starkare skäl för att få beviljad ledsagarservice. Då den enskilde blivit beviljad insatsen utses en lämplig personal för uppdraget. Det kan vara svårt med vikarielösningar då en ledsagare blir sjuk och att få någon annan som träder in. Det uppstår emellanåt även svårigheter att anställa en ledsagare som kan möta upp den enskildes behov. 16

21 Utvecklingsområden Regelbunden uppföljning av verkställda beslut i syfte att förändra, utveckla och effektivisera insatsen i samarbete med biståndshandläggare. Se över riktlinjer för omkostnadsersättningen Se över förutsättningarna för en intern pool för vikarieanskaffning vid personals sjukdom och ledighet samt för vissa fasta ledsagningsuppdrag. En samordning av detta slag förväntas leda till förbättring för den enskilde och en eventuell mer kostnadseffektiv lösning än vad som gäller idag. Kontaktperson En kontaktperson är ett personligt stöd, en medmänniska som kan underlätta för den enskilde att leva ett självständigt liv. En viktig uppgift är att bryta den enskildes isolering genom samvaro och hjälp till fritidsaktiviteter. Insatsen bör ses som ett icke professionellt stöd som ges av en person med stort engagemang och intresse för andra människor. Nuläge Antalet personer som blivit beviljade insatsen kontaktperson har mellan åren 2007 till 2012 ökat med 22 personer. Uppdraget som kontaktperson kräver inte någon formell utbildning utan mer av personkemi, engagemang och lämplighet. Förutsättningarna att rekrytera lämpliga kontaktpersoner är ganska goda. Det saknas ett anpassat introduktionsprogram för kontaktpersoner om t.ex. avdelningens bemötandepolicy och den värdegrund som gäller för allt arbete inom särskild handikappomsorg. Kontaktpersoner upplever ibland behov av en något mer fördjupad kunskap om bland annat förhållningssätt och enskildas särskilda behov. Utvecklingsområden Regelbunden uppföljning och omprövning av verkställda beslut i samarbete med biståndshandläggare Erbjuda årliga träffar för kontaktpersonerna att kunna samlas för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling Upprätta ett introduktionsprogram för nya kontaktpersoner 17