Vad är hållbarhetsredovisning?

Transkript

1 Fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Viktor Palmér Vad är hållbarhetsredovisning? Företagsekonomi D-uppsats Termin: VT 2008 Handledare: Mikael Johnson Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax

2 Sammanfattning Hållbarhet har blivit en allt viktigare fråga i samhället och kraven på att företagen bidrar till en hållbar utveckling ökar därför. Många företag har därför börjat hållbarhetsredovisa. Denna redovisning är helt frivillig och utgår vanligtvis från miljöfrågor samt ekonomiska och sociala frågor. Denna uppsats har till syfte att reda ut begreppet hållbarhetsredovisning, samt ta reda på de drivkrafter som ligger bakom de undersökta företagens val att redovisa hållbarheten. Uppsatsen tar också upp GRI:s riktlinjer som för tillfället är de mest använda normerna vid hållbarhetsredovisning. I teoridelen görs bland annat en genomgång av olika teorier som kan förklara att företagen hållbarhetsredovisar. I uppsatsens empiriavsnitt har intervjuer gjorts med tre privata aktiebolag och tre statligt ägda bolag. Dessa är verksamma i vitt skilda branscher och ger därför en bild av hållbarhetsredovisningen ur olika perspektiv. Undersökningen visar att hållbarhetsredovisningen fungerar som en kommunikationskanal till intressenterna. Det är en redovisning av ett antal miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter som företagen själva kan välja ut. Hur den ser ut och vilka aspekter som tas upp varierar beroende på företagens verksamhet samt deras syn på syftet med hållbarhetsredovisningen. Företagen i denna undersökning redovisar hållbarheten dels för att tillfredställa intressenternas informationsbehov, och dels för att öka sin legitimitet hos intressenter och allmänhet. Hållbarhetsredovisningen är också ett sätt att marknadsföra sig, företagen är måna om att visa upp sitt miljötänkande och sitt sociala ansvarstagande. Fler och fler företag redovisar hållbarheten i enlighet med GRI:s riktlinjer. På det hela taget är företagen i undersökningen nöjda med denna utveckling då de finner riktlinjerna användbara, samt att detta ökar jämförbarheten mellan olika företags hållbarhetsredovisningar. 2

3 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND PROBLEMFORMULERING SYFTE AVGRÄNSNINGAR DISPOSITION METOD VETENSKAPSTEORI KVALITATIV OCH KVANTITATIV METOD DEDUKTION OCH INDUKTION DATAINSAMLING INTERVJUUPPLÄGG UPPSATSENS TROVÄRDIGHET REDOVISNING OCH SAMHÄLLE HISTORISK BAKGRUND HÅLLBARHETSREDOVISNING JÄMFÖRT MED FINANSIELL REDOVISNING Rättvisande bild Funktionalistiskt perspektiv Tolkande perspektiv TEORETISK REFERENSRAM VAD ÄR HÅLLBARHETSREDOVISNING? VARFÖR HÅLLBARHETSREDOVISAR FÖRETAG? Agentteori Intressentteori Legitimitetsteori THE TRIPLE BOTTOM LINE Miljöperspektivet Ekonomiska perspektivet Sociala perspektivet CORPORATE SOCIAL RESPONSIBILITY GRANSKNING AV HÅLLBARHETSREDOVISNING NORMER - GRI VAD ÄR HÅLLBARHETSREDOVISNING ENLIGT GRI? VARFÖR HÅLLBARHETSREDOVISAR FÖRETAG ENLIGT GRI? EMPIRI SCA Vad är hållbarhetsredovisning? Varför hållbarhetsredovisar SCA? ABB Vad är hållbarhetsredovisning? Varför hållbarhetsredovisar ABB? BOLIDEN Vad är hållbarhetsredovisning? Varför hållbarhetsredovisar Boliden?

4 6.4 SJ Vad är hållbarhetsredovisning? Varför hållbarhetsredovisar SJ? SVEASKOG Vad är hållbarhetsredovisning? Varför hållbarhetsredovisar Sveaskog? POSTEN Vad är hållbarhetsredovisning? Varför hållbarhetsredovisar Posten? ANALYS VAD ÄR HÅLLBARHETSREDOVISNING? VARFÖR HÅLLBARHETSREDOVISAR FÖRETAG? SLUTSATS FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING KÄLLFÖRTECKNING Förkortningar: CERES CSR FAR FEE GRI UNEP The coalition for environmentally responsible economies Corporate Social Responsibility Föreningen Auktoriserade Revisorer The European federation of accountants Global Reporting initiative United Nations Environment Programme 4

5 1. Inledning I inledningen ges bakgrunden till uppsatsens ämne, den följs av en genomgång av problemställningarna och vilket syfte uppsatsen har. Dessutom återfinns avgränsningar samt disposition här. 1.1 Bakgrund Konceptet om hållbarhet är något som seglat upp som en allt viktigare fråga i samhället och som engagerar såväl politiker som företag och vanliga medborgare. Begreppet hållbar utveckling (sustainable development) har definierats av FN:s kommisson för miljö och utveckling i den så kallade Brundtlandrapporten: Hållbar utveckling innebär att tillgodose behoven hos dagens generation, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov (s.246 Larsson, 2005). Det handlar om hur mänskligheten ska kunna balansera de ekonomiska, sociala och miljömässiga frågorna så att vår långsiktiga överlevnad inte hotas (Löhman & Steinholtz, 2003). Även om hållbar utveckling under en längre tid varit ett etablerat begrepp inom politiken har det varit svårare att övertyga företagen om att inte endast beakta de finansiella aspekterna. Sakta men säkert har dock attityden gentemot begreppet hållbar utveckling förändrats och inflytelserika tidskrifter som Harvard Business Review har gått från att varna för miljöambitionernas höga kostnader till att se dem som strategiskt nödvändiga (Bergström, 2006). Corporate Social Responsibility, förkortat CSR är ett centralt begrepp när det gäller ansvarstagande, det handlar om att företagen på frivillig grund tar sig an de sociala och miljömässiga effekter man har på omgivningen. Det handlar inte längre bara att ha bra produkter och tjänster, värderingar och ansvarstagande har också blivit en del av konkurrensen (Löhman & Steinholtz, 2003). Hållbarhetsredovisningen stammar från denna nya syn på företagens ansvar, man behöver redovisa för sina intressenter vad som åstadkommits på hållbarhetsområdet och visa vilka mål man har för framtiden. Näringslivet har även fått upp ögonen för hållbarhetsredovisning eftersom företagens värdeutveckling i hög grad är beroende av intressenternas förtroende, detta är i sin tur grundat på att företagen lämnar ut rätt och relevant information om sin verksamhet. Företag som inte tar sitt ansvar för miljön och omgivningen ertappas ofta vilket leder till en förtroendekris (Balans 8-9, 2005). En undersökning från 2005 visar att 52 % av världens 250 största företag lämnar en separat hållbarhetsredovisning, detta var en ökning med 7 % jämfört med 2002 (KPMG, 2005). En bekräftelse på den ökade acceptansen är svenska statens beslut att samtliga statliga bolag ska hållbarhetsredovisa från och med år Historiskt sett har vinstintresset överskuggat alla andra ambitioner som företag, och i synnerhet aktiebolag skulle kunna ha. Även om vinstintresset i slutändan fortfarande styr företagens handlingar så ställer aktieägare och andra intressenter allt högre krav på företagens sociala och miljömässiga ansvarstagande. Hållbarhetsredovisningen är i mångt 5

6 och mycket ett sätt för företagen att visa att man tar sitt samhälleliga ansvar och inte bidrar till ökad miljöförstöring eller sociala orättvisor. 1.2 Problemformulering Hållbarhetsredovisning är en relativt ny företeelse hos landets företag, det finns än så länge ingen lagreglering på området och olika företag har med säkerhet olika syn på begreppet. Därför är en av uppsatsens huvudsakliga frågeställningar Vad är hållbarhetsredovisning? Utifrån intervjuer med 6 företag i olika branscher och granskning av deras hållbarhetsredovisningar ser jag närmare på begreppet. Den andra huvudfrågeställningen är: Varför hållbarhetsredovisar företag? Eftersom det handlar om en frivillig redovisning kan man ställa sig frågan varför de lägger ner resurser i form av tid och pengar, för att presentera en rapport som kan visa eventuella brister i verksamheten. Därför är det relevant att se närmare på företagens motiv. En frågeställning som hänger samman med den föregående lyder: Behövs hållbarhetsredovisningen och vad tillför den i så fall? Miljö- och etiktänkande har blivit ett sätt att profilera sitt företag och få god publicitet, frågan är om hållbarhetsredovisningen verkligen fyller en funktion eller om den bara fungerar som ett marknadsföringsdokument som egentligen varken hjälper företagen i sitt hållbarhetsarbete eller uppfyller intressenternas informationsbehov. De två sista problemformuleringarna rör själva uppställandet av redovisningen. I dagens läge finns det som tidigare nämnts ingen reglering på området vilket kan leda till stora skillnader och låg jämförbarhet mellan företagens hållbarhetsredovisningar. För närvarande är det därför ofta svårt för intressenterna att jämföra olika företags insatser på området, det kan också vara svårt att se ett företags utveckling eftersom redovisningen kan göras olika år från år. Frågan som ställs i uppsatsen är således: Behövs det en gemensam standard för rapportering av hållbarhet? Under de senaste åren har GRI, som står för Global Reporting Initiative utmärkt sig som de mest accepterade och använda riktlinjerna för hållbarhetsredovisning. GRI börjar i allt högre grad bli en världsstandard, till exempel ska alla statliga bolag från och med 2008 använda sig av dessa riktlinjer. Det kan därför vara relevant att fråga företagen vad de tycker om GRI och om de anser att den passar deras verksamhet. På det sättet hoppas jag få en bild av hur användbart GRI är för olika företag. I teoridelen tar jag bland annat upp den historiska bakgrunden och teorier som kan förklara varför företag hållbarhetsredovisar, och i empiridelen förklarar personer som är involverade i upprättandet av redovisningen hur de ser på den och vilket ändamål den har. Därefter analyseras den information som framkommit så att de olika problemställningarna kan besvaras. 1.3 Syfte Syftet med den här uppsatsen är att få en bild av begreppet hållbarhetsredovisning, dels utifrån ett teoriperspektiv och dels utifrån företagens perspektiv. Syftet är också att ta 6

7 reda på de bakomliggande drivkrafter som gör att företag hållbarhetsredovisar, samt att se närmare på de normer som finns för redovisningen. 1.4 Avgränsningar Undersökningen utgår endast från företagen och tar inte med intressenternas eller granskarnas perspektiv. När det gäller normerna är uppsatsen begränsad till GRI eftersom denna standard uppnått klart högst acceptans. I övrigt är studien ganska bred och öppen eftersom jag vill få en övergripande bild av begreppet hållbarhetsredovisning, därför kommer företagen från olika branscher och har olika ägareförhållanden. 1.5 Disposition 1. Inledning Här ges en bakgrund till ämnet, den följs av en genomgång av uppsatsens problemställningar och vilket syfte den har. 2. Metod I metodkapitlet förklarar jag uppsatsens undersökningsmetoder och redogör för vilka föroch nackdelar det finns med dessa. 3. Redovisning och samhälle Här ges en historisk bakgrund samt en kort genomgång av olika synsätt på redovisning. 4. Teoretisk referensram I detta kapitel behandlas de teorier som är relevanta för uppsatsen, dessutom skriver jag om företagsansvar. 5. Normer - GRI Här går jag igenom GRI:s riktlinjer som ligger till grund för många företags hållbarhetsredovisningar. 6. Empiri I det sjätte kapitlet presenteras de empiriska resultat som framkommit i intervjuerna och från företagens hållbarhetsredovisningar. 7. Analys I denna del sammanförs den teoretiska referensramen med empirin när jag analyserar de resultat som framkommit i undersökningen. 8. Slutsats I slutsatsen besvaras uppsatsens problemställningar. Här ges också förslag till fortsatt forskning. 7

8 2. Metod I metodavsnittet beskrivs det tillvägagångssätt som använts för att besvara de frågeställningar denna uppsats ställt upp. 2.1 Vetenskapsteori De två huvudinriktningar som kan skönjas inom vetenskapsteorin är dels positivism som härstammar från naturvetenskapen, och dels hermeneutik som har humanistisk inriktning. Positivismen präglas av viljan att ha säker kunskap, den kunskap som inte bygger på hårda fakta sållas bort. Säker kunskap kan endast inhämtas genom egna iakttagelser eller logiska uträkningar, och endast de fakta som med all sannolikhet är sanna kan man dra slutsatser ifrån. Det är viktigt att betraktaren är opartisk och inte blandar in sina känslor, en kritisk inställning är också nödvändig vid undersökningar (Thurén, 1991). Hermeneutiken är till skillnad mot positivismen en tolkningsbaserad ansats. I den hermeneutiska skolan anser man det betydelselöst att tala om en objektiv verklighet eftersom människor inte uppfattar olika fenomen på samma sätt, det finns alltså många olika bilder av verkligheten. Istället för att objektivt försöka fastställa ett fenomens natur ligger tonvikten på hur människor tolkar fenomenet (Jacobsen, 2002). Inom hermeneutiken är förförståelsen är ett viktigt begrepp. Det är inte enbart genom våra sinnesintryck vi ser verkligheten, vi tolkar den också utifrån tidigare erfarenheter och de värderingar vi bär på. Människors förförståelse varierar beroende på vilken uppväxt de haft och i vilken kultur de lever. Utan någon förförståelse kan vi inte förstå världen omkring oss, men samtidigt tillför den oundvikligen subjektiva tolkningar av det som observeras. Nya erfarenheter kan medföra att man får revidera den bild av verkligheten man har. Dessa nya erfarenheter gör att man får en bättre och mer nyanserad förförståelse för ett visst fenomen (Thurén, 1991). Denna uppsats kan sägas ha ett hermeneutiskt synsätt eftersom jag har för avsikt att förstå hållbarhetsredovisning ur olika synvinklar. Uppsatsen baseras framförallt på olika företags och intervjupersoners tolkning av vad hållbarhetsredovisning är, och vilket syfte den har. Deras åsikter ligger sedan till grund för min tolkning av hållbarhetsredovisningen och dess betydelse. De åsikter och värderingar som grundar min förförståelse när det gäller företag och redovisning kommer med största säkerhet influera de tolkningar jag gör av materialet. 2.2 Kvalitativ och kvantitativ metod Vilken metod man använder för insamling av data beror på uppsatsens problemställning, handlar det om en testande problemställning vill man ofta undersöka omfånget eller frekvensen av fenomenet i fråga. Undersökningen ska med andra ord gå på bredden och undersöka många enheter istället för att fånga upp data med många nyanser. Ett sådant förfaringssätt för datainsamlingen kallas kvantitativ metod. När man tillämpar den 8

9 kvantitativa metoden är informationen som ska samlas in på förhand definierad av undersökaren. Ofta inhämtas data från ett stort antal enheter, och informationen presenteras sedan som tal. Kvantitativa undersökningar görs ofta i form av frågeformulärundersökningar med förutbestämda svarsalternativ, till exempel ja eller nejfrågor. Sådan datainsamling kan göras via postenkäter, telefonintervjuer eller besöksintervjuer. Vilken av dessa metoder undersökaren begagnar sig av beror på olika kriterier, såsom kostnad, snabbhet, och hur komplext frågeformuläret är. Den kvantitativa metoden är speciellt användbar när informationen som ska samlas in är systematiserbar, eftersom man då kan standardisera datainsamlingen. Det finns vissa problem med den kvantitativa metoden. Den ger bara de svar man frågar efter och ofta tar den inte hänsyn till sociala förhållanden (Jacobsen, 2002). Den kvalitativa metoden är till skillnad från den kvantitativa metoden användbar för att få in ny information som inte undersökaren nödvändigtvis räknat med, den kan också ge en nyanserad och detaljerad bild av företeelsen som undersöks. Den kvalitativa ansatsen karaktäriseras av öppenhet, som i det här fallet innebär att undersökaren i förhand inte bestämt exakt vilken information man letar efter. Det är de situationer som observeras eller de personer som intervjuas som bestämmer vad man får in för information. Förståelsen för fenomenet man granskar definieras av dem som undersöks. Några av fördelarna med den kvalitativa metoden är att de data man får in är nyanserade, att närhet skapas mellan undersökaren och undersökningsobjektet, samt att kvalitativa ansatser är flexibla. Det största problemet med den kvalitativa metoden är att den kräver mycket resurser, därför måste man nöja sig med ett fåtal respondenter. Detta medför att man kan ifrågasätta hur representativt urvalet är. Den här formen av undersökningar blir också ofta komplexa med data som kan vara svårtolkad, dessutom dyker det ständigt upp ny information vilket gör det svårt att avsluta undersökningen. Individuell öppen intervju är den metod som ofta används vid kvalitativ datainsamling, andra metoder som är vanliga är gruppintervju, observation och dokumentundersökning. Den öppna individuella intervjun sker i de flesta fall ansikte mot ansikte men kan även göras via telefon (Jacobsen, 2002). Undersökningen i denna uppsats kommer främst baseras på den kvalitativa metoden som är lämplig när man ska finna klarhet i ett visst begrepp. Det är viktigt att respondenterna får utrymme att göra en egen tolkning av begreppet hållbarhetsredovisning. På samma gång kommer undersökningarna inte karaktäriseras av fullständig öppenhet eftersom jag ställer upp ett antal fasta frågor vilka intervjuerna utgår ifrån. Därför kan man säga att intervjuerna blir semistrukturerade. 2.3 Deduktion och induktion Utgångspunkten i den deduktiva metoden är den befintliga teorin, denna ska testas för att man ska kunna förstärka, omkullkasta eller utveckla teorin i fråga. Det finns alltså redan en uppställd teori eller hypotes om fenomenet som man undersöker, denna ska man sedan stödja eller avfärda baserat på de observationer som man gör (Artsberg, 2005). Med deduktiv metod skapar sig undersökaren en bild av hur världen ser ut genom teori. Därefter samlas empiri in för att man ska kunna jämföra hur väl verkligheten stämmer 9

10 överrens med teorin (Jacobsen, 2002). När man utgår från den deduktiva metoden börjar man alltså med att utifrån teorin forma en hypotes som sedan styr de observationer man gör, man är med andra ord klar över vad man vill ha svar på redan från början (Hartman, 2004). Den induktiva metoden har i motsats till den deduktiva metoden sin utgångspunkt i empirin. Utifrån denna vill sedan undersökaren bygga upp en ny teori kring fenomenet (Artsberg 2005). Den induktiva metoden har använts ända sedan Aristoteles dagar och var länge den mest accepterade. På senare år har den dock ansetts förlegad bland vetenskaper som använder sig av kvantitativa metoder. Metoden bygger på att man börjar med observationer i sökandet efter generella relationssatser. Informationen samlas in med på förhand så få förväntningar som möjligt och ska inte färgas av tidigare åsikter eller teorier utan vara neutrala. De relationer man finner mellan de observerade fenomenen formar sedan hypotesen (Hartman, 2004). Den induktiva metoden har utsatts för viss kritik, främst från forskare som anser att det är omöjligt att granska verkligheten med ett helt öppet sinne. Kritikerna hävdar att en människa aldrig kan samla in all relevant information av den anledningen att vi förbiser vissa företeelser och att vi alltid har någon form av förutfattad mening (Jacobsen 2002). Denna uppsats utgår i stor utsträckning från den induktiva metoden. Observationerna görs via intervjuer och genom granskade av företagens hållbarhetsredovisningar. Utifrån dessa empiriska data analyserar jag hållbarhetsredovisningens innebörd. Samtidigt ska det sägas att datainsamlingen inte görs helt fritt, jag har på förhand avgränsat det område som blir undersökt. 2.4 Datainsamling Vid insamling av information skiljer man mellan två olika typer av data. Den första sorten är primärdata, detta är information som samlats in direkt från personer eller grupper av personer. Undersökaren är alltså först med att samla in information från en särskild källa. Primärdata kan man få in genom intervjuer, observationer eller frågeformulär. En undersökare som samlar in primärdata har större insyn i tillförlitligheten i den insamlade informationen, om man jämfört med en forskare som förlitar sig på sekundärdata (Jacobsen 2002). Den andra typen av data är alltså sekundärdata, den är insamlad och bearbetad av någon annan person och antagligen för något annat syfte än den undersökaren har. Den som använder sig av sekundärdata har i många fall inte vetskap om hur informationen hämtats in eller vilket tillvägagångssätt som använts vid insamlingen. Sekundärdata utgörs ofta av statistik och siffror, till exempel ett företags årsredovisning, men det kan också röra sig om rena texter som tidningsartiklar (Jacobsen 2002). Empirin i denna uppsats baseras på primärdata i form av intervjuer med personer på företagen, samt sekundärdata i form av en övergripande granskning av företagens hållbarhetsredovisningar. 10

11 2.5 Intervjuupplägg Den öppna individuella intervjun karaktäriseras av att undersökaren samtalar i en vanlig dialog med uppgiftslämnaren. Denna sorts intervju kan göras antingen ansikte mot ansikte eller via telefon. Några begränsningar för vad som kan sägas finns normalt sett inte. Den individuella öppna intervjun är särskilt lämplig när få enheter undersöks, när man är intresserad av den enskilde individens åsikter, samt när man vill ta reda på hur individen tolkar och lägger mening i ett visst fenomen. På grund av dessa anledningar lämpar sig denna intervjuform bra för undersökningen då uppsatsens mål är att utröna vilken tolkning respondenterna gör av begreppet hållbarhetsredovisning. En fråga att ta ställning till är graden av öppenhet i intervjuerna. En öppen intervju kan göras som ett samtal helt utan intervjuguide och ordningsföljd, men det är rekommenderat att man har en plan för vad samtalet ska innehålla (Jacobsen, 2002). I det här fallet har jag valt ett semistrukturerat upplägg där intervjuerna kretsar kring begreppet hållbarhetsredovisning och dess syfte, samtidigt som jag har några fasta frågeställningar som jag vill att samtliga intervjupersoner svarar på. Undersökningens intervjuer genomfördes per telefon vilket medför både nackdelar och fördelar. Vid telefonintervjuer kan respondenterna svara mindre ärligt och inte vara lika benägna att ta upp känsliga ämnen om man jämför med intervjuer som utförs ansikte mot ansikte. En annan nackdel med telefonintervjuer är att man inte kan observera intervjupersonens uppträdande. Den mest uppenbara fördelen med telefonintervjuer är att de är mindre resurskrävande, särskilt när det gäller tidsaspekten. En annan fördel är att den är mer anonym vilket minskar den så kallade intervjuareffekten som jag tar upp i nästa avsnitt (Jacobsen, 2002). Telefonintervjuformen valdes i denna uppsats på grund av kostnadsskäl och tidsbegränsningar. För att intervjuerna skulle kunna återges på ett riktigt sätt bandades dem. 2.6 Uppsatsens trovärdighet Denna uppsats är skriven med utgångspunkt i den kvalitativa metoden med syftet att läsaren ska få en djupare förståelse av begreppet hållbarhetsredovisning. Eftersom jag utgår från ett hermeneutiskt synsätt så kan jag inte hävda att uppsatsen kommer fram till objektiva sanningar. De resultat jag får fram är färgade av mina egna tolkningar. Uppsatsens trovärdighet har jag försökt stärka genom att skaffa mig information från ett antal olika källor och därigenom få ett bredare underlag när jag gör tolkningar av olika fenomen. Samtidigt kan urvalet till intervjuundersökningen ifrågasättas. Beroende på uppsatsens tidsram samt företagens villighet att ställa upp i undersökningen så begränsades urvalet av respondenter. Även om personer från olika branscher intervjuades så behöver inte detta betyda att deras svar är representativa för andra större bolag som hållbarhetsredovisar. I möjligaste mån försökte jag ställa frågor som inte var av ledande natur, min brist på erfarenhet när det gäller intervjuer kan dock ha medfört att jag styrde samtalen alltför mycket och att de blev mindre öppna än jag haft för avsikt. Ett annat problem med intervjuerna var att somliga respondenter verkade stressade. Detta medförde att svaren i vissa fall blev ganska kortfattade och kanske inte helt och hållet 11

12 genomtänkta. Något som kan vara viktigt för trovärdigheten är källornas närhet till det som undersöks, information förvrids ju längre uppgiftslämnaren är från fenomenet (Jacobsen, 2002). Alla respondenter i denna undersökning är i olika avseenden involverade i upprättandet av sitt företags hållbarhetsredovisning. Därför kan källorna betraktas som trovärdiga även om kunskapen om ämnet varierade mellan intervjupersonerna. För att inte frångå uppsatsens syfte och säkerställa att jag undersökt det jag haft för avsikt att undersöka utgår jag hela tiden från de två huvudfrågeställningarna Vad är hållbarhetsredovisning? och Varför hållbarhetsredovisar företag. 12

13 3. Redovisning och samhälle I detta avsnitt görs en historisk tillbakablick på redovisningen. Här tar jag också upp två olika perspektiv som redovisningen kan ses utifrån. 3.1 Historisk bakgrund Redovisningens historia sträcker sig ända tillbaka till tiden då människan först började utveckla skriftspråket. Arkeologer har i 6500 år gamla lämningar från det Babyloniska riket funnit skrivtavlor med redovisningsnedteckningar. På den tiden handlade redovisning om inventering. Under renässansen på 1400-talet växte tekniken med dubbel bokföring fram i de italienska handelsstäderna, denna teknik spreds sedan till andra delar av Europa med hjälp av Fra Luca Paciolis bok Summa (DeSantis). Denna dubbla bokföring användes i stort sett i oförändrad form under de följande 500 åren och har legat till grund för den moderna redovisningen. Från början gjordes redovisningen primärt för internt bruk, under åren har den dock blivit tillgänglig för de externa intressenterna genom till exempel årsredovisningen. År 1673 kom den första riktiga bokföringslagen i form av Frankrikes Ordonnance de Commerce som krävde upprättande av inventarium och balansräkning (Artsberg, 2005). I de industrialiserade länderna har två olika redovisningstraditioner vuxit fram, den kontinentala och den anglosaxiska traditionen. USA och Storbritannien tillhör den anglosaxiska riktningen, medan till exempel Tyskland och Frankrike tillhör den kontinentala riktningen. Den stora skillnaden mellan dessa båda traditioner är att den kontinentala är legalistisk, vilket innebär att redovisningsreglerna är baserade på nedskrivna lagar. Den anglosaxiska traditionens regler bygger däremot i mycket liten utsträckning på nedskrivna lagar, istället följer man sedvanerätt och precedensfall i domstolar. I länder med anglosaxisk tradition har därför redovisningen utvecklats av redovisningsprofessionen istället för av lagstiftare (Smith, 2006). Under åren har redovisningens syften, teknik och användning förändrats allteftersom förutsättningarna för att äga och driva företag blivit annorlunda. Redovisningens roll förändrades i hög grad när den började användas som ett styrinstrument och inte bara nyttjades för uppföljning och utvärdering. Med denna interna redovisning kan man till exempel hitta lönsamma eller olönsamma delar av företaget. För komplexa organisationer är den interna redovisningen ofta ett viktigt medel för att styra verksamheten. När det gäller företagens årsredovisningar så är dessa inte längre bara redogörelser av inträffade händelser, utan också presentationer av affärsidéer, visioner och strategier (Bergström et al. 2002). Hållbarhetsredovisningens historia är betydligt kortare än den traditionella redovisningens. På och 1970-talen började det från forskarhåll komma fram idéer om redovisning av sociala och miljömässiga aspekter. Det var dock efter FN:s så kallade Brundtlandsrapport från 1987 som miljö- och hållbarhetsredovisning på allvar kom in i företagens blickfång (Bergström et al. 2002). Under första delen av 90-talet ökade antalet 13

14 företag som miljörapporterade kraftigt och mot slutet av decenniet började man även att inkludera sociala frågor. På det sättet växte hållbarhetsredovisningen fram. 3.2 Hållbarhetsredovisning jämfört med finansiell redovisning En viktig skillnad mellan de båda redovisningsformerna är att den finansiella redovisningen är lagreglerad med ett ansenligt regelverk som underlag. Hållbarhetsredovisningen upprättas däremot på frivillig grund och är inte reglerad. En annan skillnad är att den finansiella redovisningen genomgår en obligatorisk granskning av en revisor medan hållbarhetsredovisningen i de flesta fall inte bestyrks av en utomstående part. Den finansiella redovisningen är i högre grad kvantifierbar, det som mäts kan alltså i större omfattning uttryckas i siffror jämfört med en hållbarhetsredovisning Rättvisande bild Begreppet rättvisande bild kommer från engelskans a true and fair view. Rättvisande bild sätter redovisningens användare i centrum, de som läser redovisningen ska inte vilseledas genom att företagen väljer ut de fakta som man vill presentera och tiger om dem man inte vill visa upp. Det handlar med andra ord inte enbart om att lämna korrekta uppgifter utan det viktiga är att redovisningen i sin helhet ger en bild av företagets situation som i möjligaste mån överensstämmer med verkligheten (Artsberg, 2003). Den hållbarhetsinformation som företagen lämnar har ofta en tendens att endast ta upp de positiva prestationerna utan att nämna eventuellt negativa händelser eller de förbättringsmöjligheter som finns. Därför kan hållbarhetsredovisningen få karaktären av ett marknadsföringsdokument som ger en subjektiv och tillrättalagd bild av den verkliga situationen. På grund av detta kan den vara svårare att bedöma än den finansiella redovisningen. Vissa ser därför hållbarhetsredovisningen som en form av marknadskommunikation istället för en redovisning (Ljungdahl, 1999). Den finansiella redovisningen har kravet på en rättvisande bild, men frågan är om den är så mycket mer objektiv. Man kan se på redovisning och begreppet rättvisande bild utifrån antingen ett tolkande eller ett funktionalistiskt perspektiv. Dessa synsätt redogör jag för nedan Funktionalistiskt perspektiv Ser man redovisning utifrån ett funktionalistiskt synsätt förutsätter man att den bygger på objektiva fakta och att den inte avser förändra något. En organisations redovisning är något naturligt som är oberoende av de redovisare och den ledning som organisationen har. Redovisningen är som den är på grund av att den inte kunnat överleva annars. En funktionalist som betraktar en redovisning förutsätter sig vara neutral, objektiv och fri från förutfattade meningar. Målet för en funktionalist är inte att förändra redovisningen utan endast att få den fungera bättre genom att frambringa bättre regleringar och kontroll 14

15 (Macintosh, 1994). Ur funktionalisternas synvinkel blir kravet på rättvisande bild ett krav att i redovisningen lämna ut en korrekt bild av den objektiva verkligheten. Den traditionella redovisningen där mycket fokus ligger på mätning och kvantifiering är i hög grad funktionalistisk. Den ser till företagets prestationer och visar hur effektiva man är på att utföra eller producera något. Den traditionella redovisningen ser emellertid inte till om slutresultatet är önskvärt. Ett företag som tillverkar kemiska stridsmedel kan till exempel vara mycket effektiva i produktionen, men frågan är om deras produkter är önskvärda för mänskligheten (Puxty, 1998) Tolkande perspektiv Utgår man från det tolkande perspektivet så ser man redovisning som tolkningar av verkligheten, det är redovisningen som skapar verkligheten och den visar bara hur saker kan förstås på ett av många sätt. Enligt tolkningsperspektivet finns det alltså inte bara en enda objektiv och konkret version av verkligheten utan många olika. Den bild som kommer fram i redovisningen är beroende av subjektiva bedömningar (Bergström et al. 2002). I det tolkande synsättet är fokus inte bara på redovisningens effektivitet, utan på att redovisningen ska ge en bredare och djupare förståelse av organisationen (Macintosh, 1994). Principen om rättvisande bild framträder i annat ljus jämfört med det funktionalistiska synsättet. Sett ur det tolkande perspektivet ter sig rättvisande bild som en mycket subjektiv princip eftersom det inte finns endast en tolkning av verkligheten som är korrekt och objektiv. 15

16 4. Teoretisk referensram I denna del görs en genomgång av relevanta teorier som ska öka förståelsen för hållbarhetsredovisning. Teoridelen ligger också till grund för analysen senare i uppsatsen. 4.1 Vad är Hållbarhetsredovisning? Hållbarhetsredovisning innebär mätning, rapportering och ansvarstagande inför företagets intressenter mot målet om en hållbar utveckling. Det är en redovisning av företagens ekonomiska, sociala och miljömässiga prestation (Sustainable reporting guidelines, 2006). Den kompletterar den finansiella redovisningen som inte alltid tillfredställer aktieägarnas, kundernas och de andra intressenternas behov av information om företagens påverkan på sin omgivning. FAR (Föreningen Auktoriserade Revisorer) benämner hållbarhetsredovisning som: Frivilliga separata redovisningar av ett företags miljörelaterade, etiska och sociala förhållanden samt den ekonomiska utvecklingen som är knuten till dessa förhållanden (FAR INFO, 2004). Hållbarhetsredovisningen har växt fram ur konceptet om hållbar utveckling. När begreppet hållbar utveckling appliceras på företag kan det sägas betyda att man ska bedriva sin verksamhet på ett sätt som uppfyller rörelsens och aktieägarnas behov samtidigt som man skyddar, upprätthåller och utvecklar de mänskliga och naturliga resurser som behövs i framtiden (AICPA). 4.2 Varför hållbarhetsredovisar företag? Skälen till att företag hållbarhetsredovisar varierar, men några av de viktigaste faktorerna är följande: För att visa att man intresserar sig för hälsotillståndet i miljön, på sina anställda och på företagets omgivning. Man vill visa att man tar mänskliga rättigheter och de anställdas arbetsförhållanden på allvar. För att öka organisationens transparens för intressenterna. För att skydda eller stärka företagets rykte. För att inte förlora kunder till andra företag eftersom hållbarhetsredovisningen kan ses som ett konkurrensmedel (AICPA). 16

17 Det finns också skäl som gör att vissa företag inte hållbarhetsredovisar. Bergström, Catasus och Ljungdahl listar fyra olika scenarier där man inte hållbarhetsredovisar baserat på företagens kunnande och vilja. Fallhöjdsrädsla företaget kan ha både kompetens och viljan att avdela resurser till hållbarhetsredovisningen men avstår på grund av den negativa bild som skulle framkomma av vissa delar av verksamheten. Istället kanske man väntar till företaget fått hela verksamheten under kontroll. På jakt efter kunskap företaget har viljan att hållbarhetsredovisa men inte kompetensen. Konsulter med erfarenhet av sådan redovisning kan behövas vilket både kan vara dyrt och vara svårt att få tag på. Varför ta risken även om företaget har kunnandet så kan de av olika skäl anse att det är överflödigt med en hållbarhetsredovisning. Dessutom kan den peka ut brister i verksamheten som man inte vill visa upp. Affärerna först Andra frågor kan tyckas mer relevanta och de flesta små företag har varken tid, kunskap eller resurser till att hållbarhetsredovisa (Bergström et al. 2002). Nedan följer tre olika teorier som ger olika förklaringsgrunder till hållbarhetsredovisning Agentteori Agentteorin tar upp relationen mellan ägare (principal) och företagsledning (agent). Agenten har sina egna intressen och mål i första rummet och behöver därför kontrolleras av principalen genom övervakning eller via incitament. Agentkostnader uppkommer till följd av de åtgärder som vidtas för att begränsa agentens handlingsutrymme och minska risken för opportunistiskt beteende. Incitamenten är ofta kopplade till företagets redovisade resultat, vilket kan innebära att agenten väljer de redovisningsmetoder som ger högst resultat (Ljungdahl, 1999). Ljungdahl skriver att företagsledningen kan välja att redovisa samhällsrelaterad information därför att man vill avleda uppmärksamheten från företagets stora vinster och inför allmänheten framstå som ansvarstagande. Därigenom kan man undvika att politikerna inför nya regleringar eller ökar beskattningen. En annan anledning till att företagsledningen vill hållbarhetsredovisa kan vara att aktiemarknaden har en tendens att nedvärdera aktier i företag som inte redovisar sådan information eftersom man förutsätter att de uppgifterna måste var ofördelaktiga för företaget. Därmed har företagsledningen ett incitament för att redovisa så mycket positiv samhällsrelaterad information som möjligt. Hållbarhetsredovisningen kan med andra ord fungera dels som en avledande åtgärd för att undvika politiska kostnader, och dels som ett sätt att sända ut positiva signaler till aktiemarknaden (Ljungdahl, 1999). 17

18 4.2.2 Intressentteori Intressentteorin eller Stakeholder theory utgår från intressenternas perspektiv. Det finns ett antal olika intressenter som ska förses med redovisningsinformation, förutom aktieägarna är det till exempel långivare, leverantörer, kunder, anställda samt stat och kommun. Redovisningsinformationen bör vara utformad så att den på bästa sätt tillgodoser intressenternas behov. Detta är dock svårt då de olika intressenterna har olika informationsbehov. Även inom en och samma intressentgrupp varierar ofta behoven (Smith, 2006). Om organisationen inte uppfyller intressenternas behov eller inte kompenserar dem för deras uppoffringar lämnar de organisationen vilket kan leda till dess fall. Så länge den upprätthåller bidrag-belöningsbalansen gentemot sina intressenter överlever organisationen. Trots att avsikten är att ta hänsyn till samtliga intressentgrupper är företagsledningen tvungen att prioritera vissa intressenters krav. Denna avvägning mellan intressenter görs med hänsyn till hur viktiga var och en av grupperna tros vara för företagets överlevnad och om det finns ett beroendeförhållande. Oftast prioriteras de intressenter som är svårast för företaget att ersätta samt de som kontrollerar de finansiella resurserna. Enligt Milton Friedman ska företagsledningen endast fokusera på ägarnas intressen, det vill säga maximera vinsten. En vanligare syn på saken är att företagen måste ha ett antal olika parallella målsättningar, till exempel vinst, goda arbetsförhållanden, låga priser, hög kvalitet och ekologisk balans (Brytting, 2005). Hållbarhetsredovisningen kan vara ett tecken på en mer aktiv strategisk hållning gentemot intressenterna då man kan förmedla en särskild bild av företaget till de olika intressentgrupperna (Ljungdahl, 1999). Sett ur intressenternas perspektiv skiljer sig hållbarhetsredovisningen från den finansiella redovisningen i viss mån. De huvudsakliga intressenterna för den traditionella redovisningen är i första hand aktieägare, banker och andra kreditgivare. Hållbarhetsredovisningen vänder sig till en stor skara tänkbara användare där konsumenterna är en viktig grupp, men det bör fortfarande vara aktieägarna som är den högst prioriterade intressentgruppen. Ljungdahl noterar också att det brukar anses viktigast att behålla aktieägarnas förtroende, därför kan man rikta hållbarhetsredovisningen till denna grupp samtidigt som man försöker undvika de krav som framförs från intressenter av mindre betydelse Legitimitetsteori Legitimitetsteorin utgår från att företag följer de regler och normer som finns i samhället för att därigenom försäkra sig om att deras aktiviteter är legitima i omgivningens ögon. När det finns ett glapp mellan företagets aktiviteter och det som samhället finner acceptabelt uppkommer ett så kallat legitimitetshot (Tilling). Legitimacy is a generalized perception or assumption that the actions of an entity are desirable, proper, or appropriate within some socially constructed system of norms, values, beliefs, and definitions (Suchman, 1995, s. 574). Legitimitet är en resurs likt pengar som är nödvändig för företagets drift, och den kan öka eller minska på grund av olika händelser eller handlingar. Minskar ett företags legitimitet 18

19 kan det få till följd att efterfrågan på deras produkter går ner, eller att tillgången på kapital blir sämre (Tilling). Frågan om företags legitimitet kan också kopplas samman med hållbarhetsredovisning. Ett legitimitetshot kan uppkomma om ett företag till exempel inte tar tillräcklig miljöhänsyn vilket ses som en del av företagens samhälliga legitimitet. Legitimitetshot kan avvärjas med hjälp av kommunikationsstrategier där man utbildar, informerar och påverkar omgivningens syn på företaget, eller genom att visa att man strävar mot att uppfylla samhällets förväntningar. Därigenom kan företaget återfå sin legitimitet. Från början hade kanske företagen interna behov av hållbarhetsredovisningen, eller så fungerade den som ett sätt att differentiera sig från konkurrenterna. Under de senaste åren har dock miljö- och hållbarhetsredovisning utvecklats till att bli alltmer institutionaliserad, detta kan vara en följd av att hållbarhetsredovisningen ses som en självklarhet bland börsbolagen. I företagens strävan efter legitimitet har det på det sättet blivit nödvändigt att hållbarhetsredovisa (Ljungdahl, 1999). 4.3 The triple bottom line Begreppet the triple bottom line myntades av John Elkington. Han menade att man inte endast skulle ha som mål att öka företagets ekonomiska värde, utan att man bör utöka målen till att även inkludera sociala och miljömässiga värden. De tre beståndsdelarna som ligger till grund för the triple bottom line är miljöperspektivet, det ekonomiska perspektivet, och det sociala perspektivet (Crane & Matten, 2004) Miljöperspektivet Hållbarhetsbegreppet kan sägas ha växt fram ur miljöperspektivet och förknippas fortfarande till största delen med miljötänkande. Hållbarhet innebär i detta perspektiv att man genom effektiv hantering bevarar de fysiska resurserna i naturen för framtiden. Alla biologiska system ska anses ha ändliga resurser och begränsad kapacitet, för en hållbar utveckling måste mänskliga aktiviteter utnyttja systemen så att de inte hotas. Detta lyfter fram frågor om industriernas påverkan på ekosystem och användningen av icke-förnybara resurser som olja och kol (Crane & Matten, 2004) Ekonomiska perspektivet Ekonomisk hållbarhet i ett smalt perspektiv fokuserar på företagets egna prestationer. Ledningen är förpliktigad att utveckla, producera och marknadsföra produkter som på lång sikt säkrar företagets tillväxt och fortlevnad. Företagets strategier ska vara baserade på mål som ger långsiktig nytta och inte på kortsiktiga vinstmål. Ett exempel på ickehållbarhet kan vara IT- kraschen i början av 2000-talet. I ett bredare perspektiv av ekonomisk hållbarhet inkluderas företagens påverkan på de ekonomiska system där de verkar. Företag som till exempel skapar karteller underminerar över tiden marknadens funktion och bolag som undviker att betala skatt försvagar de institutioner som samhället vilar på, därigenom bidrar de till ekonomisk ohållbarhet (Crane & Matten, 2004). 19

20 4.3.3 Sociala perspektivet Det var under 1990-talet som de sociala frågorna började integreras i hållbarhetsbegreppet. Detta som svar på den oro att företagen hade en negativ inverkan på ursprungsbefolkningarna i de u-länder där de verkade. Nyckelfrågan i det sociala perspektivet är den om social rättvisa. FN har funnit att klyftan mellan de rika och de fattiga har vuxit i de flesta fattiga länder de senaste årtiondena. Många länder har dessutom svårt att tillgodose sina medborgares mest grundläggande behov. För en mer jämlik och rättvis värld är därför det sociala perspektivet en central del av hållbar utveckling (Crane & Matten, 2004). 4.4 Corporate Social Responsibility Corporate social responsibility, förkortat CSR definieras av EU som: Ett begrepp som innebär att företag på frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenter utöver vad lagen kräver. (s.13 Löhman & Steinholtz, 2003). Under de senaste decennierna har de immateriella värdena fått allt större betydelse. Det är inte längre endast företagens produkter som bedöms av konsumenterna, utan även deras värderingar och ansvarstagande. Det är inte bara viktigt att företagen skapar ekonomiska värden, utan det är också relevant varför och hur de skapar sina värden. Att tillämpa CSR har därför blivit ett konkurrensmedel. CSR-arbetet kan exempelvis innebära att företagets ledning tydligt uttrycker sina åtaganden gentemot omvärlden, att man minskar sitt ekologiska fotavtryck, att företaget ställer upp mål för arbetet med miljö och sociala frågor, samt att man visar ett aktivt engagemang i samhällets utveckling. Företaget ska också ha en öppen och tydlig redovisning av sina aktiviteter och sin påverkan inom dessa områden. Via hållbarhetsredovisningen kan företaget visa både hur man går till väga med CSR-arbetet och vilka resultat man nått (Löhman & Steinholtz, 2003). Konsumenterna är en viktig intressentgrupp när man talar om CSR. Undersökningar har visat att information om hur etiskt företagen bedriver sin verksamhet kan påverka konsumenternas köpbeteende. Ett exempel där företag skadats av sådan information är sko- och klädesföretaget Nike som blev hårt kritiserat efter avslöjanden om dåliga arbetsförhållanden för deras anställda i Asien (Williams). En viktig aspekt av CSR är att det är frivilligt och går längre än lagens krav, det betyder att företagen tar på sig ett samhällsansvar och ser på hur verksamheten påverkar omgivningen i ett bredare perspektiv. Syftet är att på lång sikt bygga upp relationen mellan företaget och sina intressenter. Hur företagen ser på sitt samhällsansvar och förhållande till omvärlden kan uttryckas på olika sätt, till exempel i en uppförandekod eller en företagsvision. Utifrån dessa beskrivningar kan företaget utveckla policys för ansvarstagande handlande (Löhman & Steinholtz, 2003). 20

21 4.5 Granskning av hållbarhetsredovisning Det finns ännu inte någon lagstadgad standard för hållbarhetsredovisning, och det finns inte heller några etablerade standarder när det gäller granskningen av denna redovisning. Detta medför att företagen själva kan bestämma vad hållbarhetsredovisningen ska innehålla och vad granskningen ska omfatta. Av de standarder som finns är det är GRI:s riktlinjer som för närvarande är de mest etablerade och som bland annat ligger till grund för den europeiska revisionsorganisationen FEE:s arbete med normgivning kring granskningen. FEE driver för närvarande på framtagningen av en specifik standard för granskning och bestyrkande av hållbarhetsredovisning. För att redovisningen av hållbarhet ska upplevas som trovärdig krävs genomsynlighet, oberoende granskning samt bestyrkande för att den ska uppfylla intressenternas krav på relevans, korrekthet och fullständighet (Larsson, 2005). Det är problematiskt att det inte finns något gemensamt regelverk för hållbarhetsredovisning eftersom detta begränsar jämförbarheten mellan olika företag samt gör det svårare att fastställa hur uttömmande och neutral informationen är. Uppgifterna i en hållbarhetsredovisning kan vara svårare att bedöma än de som finns i en finansiell redovisning eftersom informationen är mindre exakt och inte lika standardiserad. Anledningen till att företag låter granska sina hållbarhetsredovisningar kan både ha interna och externa skäl. Externt får redovisningen en större trovärdighet när den blivit bestyrkt. Internt kan det medföra förbättringar i kontroll- och rapporteringssystem då bestyrkaren kan peka ut svagheter (Larsson, 2005). I Sverige är det fortfarande relativt få hållbarhetsredovisningar som blir oberoende bestyrkta och därigenom kvalitetssäkrade, ungefär 8 % jämfört med 36 % i Storbritannien under Företag inom verkstadsindustrin, skogsindustrin och transportsektorn som har stor miljömässig påverkan låter i högre grad utomstående granska sin hållbarhetsredovisning. Finansmarknaden har under de senaste åren satt ett allt hårdare tryck på att företagen ska ha en separat hållbarhetsredovisning. Efterfrågan på en oberoende granskning av dessa borde därför öka när investerare och analytiker ställer krav på en kvalitetssäkrad redovisning (Balans nr 3, 2007). 21

22 5. Normer - GRI I följande avsnitt går jag igenom GRI:s riktlinjer. Dessa normer är för närvarande de mest relevanta för företagens hållbarhetsredovisning. Global Reporting Initiative, förkortat GRI, är en samling riktlinjer för företags redovisning av frågor som rör hållbar utveckling. GRI är den mest accepterade och använda modellen för hållbarhetsredovisning och har blivit något av en världsstandard med över företag som följer den. GRI etablerades 1997 av The coalition for environmentally responsible economies CERES med hjälp av FN:s miljöprogram UNEP, syftet var att skapa globalt tillämpbara riktlinjer och medverka till att göra hållbarhetsredovisningen lika standardiserad och jämförbar som den finansiella redovisningen. Genom GRI:s riktlinjer kan olika företag bygga upp sin hållbarhetsredovisning på samma sätt, jämförbarheten mellan dem är viktig för att intressenterna ska kunna skaffa sig en uppfattning om företagens ansvarstagande. Riktlinjerna har uppdaterats flera gånger och 2006 kom den tredje upplagan (G3 Guidelines) (GRI). 5.1 Vad är hållbarhetsredovisning enligt GRI? Achieving sustainability requires balancing the complex relationships between current economic, environmental, and social needs in a manner that does not compromise future needs. (GRI s.9, 2002). GRI har som mål att på lång sikt få upp hållbarhetsredovisningen på en nivå där den av allmänheten får lika stor acceptans och behandlas på samma sätt som den vanliga finansiella redovisningen. GRI bygger på samma hörnstenar som the triple bottom line vilken jag tidigare skrivit om. Miljöaspekter inbegriper påverkan genom produktionsprocesser och via varor och tjänster. De aspekter man ser på inkluderar företagens energikonsumtion och påverkan på luft, mark, vatten, naturresurser, djur och växtliv samt människors hälsa. Sociala aspekter kan till exempel röra företagens behandling av olika minoriteter, skapandet av nationell och global policy, samt frågor om barnarbete och arbetarnas rättigheter. Ekonomiska aspekter framförallt aspekter som rör företagens finansiella prestanda. Aktiviteter som är relaterade till skapandet av efterfrågan på varor och tjänster, de anställdas löner, finansiella risker och möjligheter till följd av klimatförändringar, samt företagens bidrag till samhället ska tas upp (Larsson, 2007). GRI uttrycker vad som ska vara med i en hållbarhetsredovisning på detta sätt: 22