Hållbarhetsredovisning i statliga företag

Transkript

1 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Elsa Bengtsson & Elin Jansson Hållbarhetsredovisning i statliga företag Företagsekonomi C-uppsats Datum/Termin: VT Handledare: Bo Equist Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax Information@kau.se

2 Sammanfattning Betydelsens på ett ansvarsfullt företagande tycks hela tiden öka i näringslivet. Men hur kan man veta vad som egentligen sker? Ett led i det arbetet är Regeringens nya krav att alla statligt ägda företag ska redovisa sitt hållbarhetsarbete från och med 2008 i enhet med GRI:s (Global Reporting Initiative) riktlinjer. Vårt syfte med uppsatsen är att ta reda på om dessa krav har förändrat statliga företags hållbarhetsredovisningar. Vi har valt att undersöka sex statliga företag från olika branscher för att få en mer heltäckande bild. Vi har också tagit reda på vad företagen lägger fokus på i sin hållbarhetsredovisning för att se vilka olika etiska problem de olika företagen ställs inför. De företag som undersökts i den här uppsatsen är Sveaskog, Vattenfall, Svenska Spel, Apoteket, Posten och SJ. Vi har undersökt de olika företagens årsredovisningar och hållbarhetsredovisningar för 2008 och kompletterat dem med intervjuer för att få en så heltäckande bild som möjligt. Undersökningen har visat att kraven från regeringen inte har förändrat de undersökta företagens hållbarhetsredovisning markant då alla företag redan var duktiga på att redovisa sitt hållbarhetsarbete. Vi har också kommit fram till att företagen har tydligt olika fokusområden i hållbarhetsredovisningen på grund av olika verksamheter. Nyckelord; Hållbarhetsredovisning, Global Reporting Initiative 2

3 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND PROBLEMFORMULERING SYFTE METOD UNDERSÖKNINGSMETODER URVAL UPPBYGGNAD AV EMPIRI OCH ANALYS TROVÄRDIGHETSDISKUSSION REFERENSRAM REGERINGSKANSLIETS RIKTLINJER FÖR EXTERN RAPPORTERING FÖR STATLIGA FÖRETAG REDOVISNING INTRESSENTTEORI CSR GRI GLOBAL COMPACT OECD GLOBALT ANSVAR STANDARDER Uppförandekod ISO SAMMANFATTANDE REFERENSRAM EMPIRI SVEASKOG Intervju med Sara Vikman Sammanfattning Sveaskog VATTENFALL Intervju med Eva Vitell Sammanställning Vattenfall SVENSKA SPEL Intervju med Ann-Sofie Sammanställning Svenska Spel APOTEKET

4 4.4.1 Intervju med Karin Lönn Sammanställning Apoteket POSTEN Intervju med Elisabet Johansson Sammanställning Posten STATENS JÄRNVÄGAR AB Intervju med Åke Reinsnert Sammanställning SJ ANALYS SAMMANSTÄLLNING AV DE UNDERSÖKTA FÖRETAGEN HAR KRAVEN FRÅN REGERINGEN FÖRÄNDRAT HÅLLBARHETSREDOVISNINGEN? VAD LÄGGER FÖRETAGEN FOKUS PÅ I SIN HÅLLBARHETSREDOVISNING OCH VARFÖR? GRI INDIKATORER DISKUSSION OCH SLUTSATS HAR KRAVEN FRÅN REGERINGEN FÖRÄNDRAT HÅLLBARHETSREDOVISNINGEN? VAD LÄGGER FÖRETAGEN FOKUS PÅ I SIN HÅLLBARHETSREDOVISNING OCH VARFÖR? SLUTSATS AVSLUTANDE KOMMENTARER...50 Referenser Bilaga1 Intervjufrågor 4

5 1. Inledning Inledningsvis för vi en diskussion om hur bakgrunden ser ut för att sedan fastställa vilken frågeställning vi har och vårt syfte med uppsatsen. 1.1 Bakgrund Begreppet hållbar utveckling introducerades i Brundtlandsrapporten 1987 och definieras i nationalencyklopedin som en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjligheter att tillfredställa sina behov (Nationalencyklopedin). Människan blir allt mer medveten om att jordens resurser blir allt mer knapp och att vi måste hushålla med våra resurser på ett bättre sätt. Produktion och konsumtion skapar fördelar för vissa men samtidigt nackdelar för andra vilket kan leder till förödande konsekvenser i form av ekonomiska, sociala och miljömässiga problem i världen. Ett steg i rätt riktning är att företag blir medvetna om hur deras verksamhet påverkar omgivningen både socialt och miljömässigt. De statligt ägda företagen ska föregå med gott exempel och därför har Regeringen beslutat att alla statligt ägda företag ska hållbarhetsredovisa enligt Global Reporting Initiative:s (GRI) riktlinjer. GRI:s riktlinjer är internationella normgivande riktlinjer för hållbarhetsredovisning. Det handlar om att företag ska redovisa sitt hållbarhetsarbete likt hur de redovisar det finansiella resultatet. Hållbarhetsredovisningen ska vara ett verktyg för företagen, för att driva arbetet med hållbar utveckling framåt (Regeringskansliet, 1). För att vi ska ha en hållbar utveckling måste vi bli medvetna om hur vi handskas med resurserna och hur vi kan bli bättre på det. 1.2 Problemformulering På grund av regeringens krav på att statligt ägda företag ska hållbarhetsredovisa enligt GRI:s riktlinjer så har vi valt att koncentrera vår undersökning på sex statligt ägda bolag: Apoteket, Posten, SJ, Sveaskog, Svenska Spel och Vattenfall. Företagen vi valt är väl kända bland allmänheten och representerar olika branscher. Det olika företagen ställs inför olika problem och dilemman som de måste beakta och ta upp i sina hållbarhetsredovisningar. Vilket gör att vi ställer oss följande frågor i uppsatsen. Har det blivit någon förändring i företagens hållbarhetsredovisning sedan kraven kom från regeringen för hållbarhets- 5

6 redovisning 2008? Vi vill ta reda på om företagen har rapporterat enligt GRI sedan tidigare eller om det är helt nytt. Vi vill ta reda på om företagen följer några andra riktlinjer eller medlemskap förutom GRI. Vi vill också undersöka vad företagen lägger mest fokus på när de redovisar hållbarhetsarbetet. Med fokus menar vi i vår uppsats områdena miljö eller social och samhälle. Frågan vi ställer oss blir; Vad lägger företagen fokus på i sin hållbarhetsredovisning och varför? Alltså lägger företagen mer fokus på miljöområdet eller social och samhälle, eller en kombination av de båda. Vi har alltså två huvudfrågor vi ställer oss inför vår undersökning: Har kraven från regeringen förändrat hållbarhetsredovisningen? Vad lägger företagen fokus på i sin hållbarhetsredovisning och varför? 1.3 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur statliga företag har påverkats av regeringens krav på hållbarhetsredovisning och vad de lägger fokus på i hållbarhetsredovisningen och varför. 6

7 2. Metod Här beskrivs vilken undersökningsmetod vi kommer att använda, hur vi ska går till väga med vår undersökning och trovärdighetsdiskussion förs. 2.1 Undersökningsmetoder En kvantitativ studie omfattar information som kan mätas och värderas numeriskt. Det svåra blir här att all information inte kan mätas och därför sätts gränser för möjligheterna med kunskapsgenerering genom kvantitativa metoden. Kvalitativa metoden används för att skapa en djupare förståelse för ett ämne, händelse eller område som är specifikt. Studiens syfte avgör om studien är kvalitativ eller kvantitativ. Kvalitativa metoden är med lämpad vid intervjuer men i slutändan avgör det praktiska tillvägagångssättet vilken metod som passar bättre och vilken sorts information man får. Kvantitativa metoden passar sig bäst när man använder sig av enkäter och vid användning av matematiska modeller (Björklund & Paulsson 2003). Vi har valt kvalitativ metod eftersom den metoden lämpar sig bäst när man vill skapa mer klarhet i vad som ligger i ett begrepp eller fenomen (Jacobsen 2002). Information som samlas in inför en undersökning kan delas in i två grupper, primärdata som innebär att data samlas in direkt från källan, sekundärdata är data som är insamlat av andra personer. Enligt Jacobsen är det bra att använda både primär- och sekundärdata, därför har vi valt att samla in båda sorters data. Våra sekundärdata är undersökning av dokument som finns tillgängliga för allmänheten, bland annat årsredovisningar, hållbarhetsredovisningar och hemsidor. Utöver våra dokumentundersökningar, har vi valt att göra telefonintervjuer, som är våra primärdata, som ett komplement. Vi har valt att använda oss av så öppna intervjuer som möjligt, Intervjuerna har haft en relativ fast struktur men med helt öppna svar. Enligt Jacobsen (2002) så bör inte en intervju vara helt öppen. En helt öppen intervju innebär att intervjun saknar tema och struktur. Jacobsen tar också upp att en intervju kan ske ansikte mot ansikte eller per telefon. Nackdelar med telefonintervju kan vara att informationens kvalitet kan bli försämrad då man bland annat inte ser personens kroppsspråk samt att det kan bli svårare att skapa en relation till person ifråga (Jacobsen 2002). 7

8 2.2 Urval Vi har valt att göra telefonintervjuer då det är mindre tidskrävande och de valda intervjupersonerna befinner sig på annan ort. De personer vi valt att intervjua har betydande roller i företagens arbete med hållbarhets- redovisningen. Intervjuerna ska vara ett komplement till den dokument- undersökning vi valt att göra och vi har valt att intervjua en person för varje undersökt företag. De intervjuade personerna är Eva Vitell, projektledare för Vattenfalls hållbarhetsredovisning, Sara Vikman, CSR- ansvarig på Sveaskog, Ann-Sofie Olsson, chef för CSR och public affairs på Svenska Spel, Åke Reisnert, projektledare för årsredovisningen på SJ, Elisabet Johansson, projektledare för Postens hållbarhetsredovisning och Karin Lönn, projektledare för Apotekets hållbarhetsredovisning. 2.3 Uppbyggnad av empiri och analys Referensramen som valts att ta upp i uppsatsen grundas på vår frågeställning och har därefter grundat vår empiridel. Varje undersökt företags empiridel kommer alltså att bygga på den referensram vi valt att ta upp i uppsatsen. För att på ett enkelt sätt visa vad uppsatsen behandlar sammanfattas varje företags empiridel med en tabell där den valda referensramen tas upp. Efter empiridelen har vi valt att ha en analys där en sammanfattande och jämförande tabell finns som sammanställer alla undersökta företags tabeller. 2.4 Trovärdighetsdiskussion Det är av väsentlig betydelse att data som samlas in har hög trovärdighet och relevans, enligt Jacobsen (2002). Vår undersökning av externa dokument så som årsredovisningar och hållbarhetsredovisningar är av hög trovärdighet, då dokumenten granskas av en oberoende tredje part. En källas kvalitet kan bedömas på vilken kunskap och kompetens informationens författare har (Jacobsen 2002). För att få en bra bild av en händelse, situation bör det finnas minst två källor som kan balanser varandra (Jacobsen 2002). Om källorna ger olika bilder så måste källornas kvalitet bedömas, genom att titta på vem som är mottagare, egenintressen som spelar in och om det är primär- eller sekundärdata (Jacobsen 2002). Enligt Jacobsen är det bra att använda både primär- och sekundärdata som kan ge varandra stöd (Jacobsen 2002). 8

9 För att styrka vårt resultat av undersökningen använde vi både sekundär- och primärdata. Det har vi gjort genom att granska externa dokument och använda telefonintervjuer som kompletterar varandra och stärker trovärdigheten. Personerna vi valt att intervjua har bred kunskap inom hållbarhetsarbetet inom respektive företag. Dock måste vi beakta att även dessa personer varit mycket delaktiga i arbetet med våra sekundärdata såsom årsredovisning och hållbarhetsredovisning, vilket gör att det finns risk att vi inte får en lika stor bredd i den information vi samlar in och saknar olika synvinklar på den. Nya krav för i år är att även hållbarhetsredovisningen ska granskas av en oberoende tredje part, vilket stärker källans trovärdighet. Vi är medvetna om att förtagen kan försöka skönmåla sig själva genom årsredovisningen och hållbarhetsredovisningen, att vi som läsare tappar vår kritiska syn då dessa kan användas som kommersiellt medel. 9

10 3. Referensram För att skapa förståelse med de teorier, begrepp, organisationer och riktlinjer vi valt att fånga upp i vår empiridel förklarar vi dem i detta kapitel. Vi tar först upp vad regeringens krav innebär och förklarar vad redovisning och hållbar utveckling innebär samt intressentteorin och CSR. Sedan beskriver vi de olika organisationerna och dess riktlinjer, sist beskriver vi vad en standard är och de standarder vi valt att ta upp är ISO och uppförandekod. 3.1 Regeringskansliets riktlinjer för extern rapportering för statliga företag Regeringens beslutade den 29 november 2007 att statliga företag ska hållbarhetsredovisa enligt GRI:s riktlinjer från och med 2008 års hållbarhetsredovisning. Den externa rapporteringen ska ge en bild av företagens verksamhet i frågor som rör till exempel etik, miljö, mänskliga rättigheter, jämställdhet och mångfall. De statligt ägda företagen ska ligga i framkant och vara ett föredöme i arbetet med hållbar utveckling och genom de nya riktlinjerna ställer regeringen tydliga krav på redovisning av hållbarhetsarbetet. Riktlinjerna bygger på principerna följa eller förklara vilket innebär att företag kan göra avvikelser från riktlinjerna om en tydlig förklaring och motivering anges till varför avvikelsen görs. Det gör att riktlinjerna är tillämpbara oavsett storlek och bransch på företagen. Styrelsen ska i hållbarhetsredovisningen beskriva och ange hur riktlinjerna har tillämpats och kommentera eventuella avvikelser. Styrelsen ansvar för att företaget presenterar en hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. Syftet med GRI är att skapa enhetlighet och jämförbarhet mellan hållbarhetsredovisningar utifrån socialt, miljömässiga och ekonomiskt perspektiv. Hållbarhetsredovisningen ska publiceras på respektive företags hemsida i samband med årsredovisningen senast den 31 mars året efter underlagsåret. Alltså 2008 års hållbarhetsredovisning ska publiceras senast 31 mars Hållbarhetsredovisningen kan vara en del i årsredovisningen eller en fristående rapport. Hållbarhetsredovisningen ska också vara kvalitetssäkrad genom oberoende granskning och bestyrkande. (Regeringskansliet, 1) 10

11 3.2 Redovisning Extern redovisning kan definieras som en sammanfattande bild av organisationens affärer med omgivningen (Gröjer 2007 sid. 23). Det är fastställt i aktiebolagslagen och årsredovisningslagen att företag skall redovisa sin ekonomiska verksamhet. Enligt Gröjer (2007) kan man se på varför externredovisning behövs utifrån olika aspekter. Dels för att öka förtroendet vid företagsaffärer och dels för att kunna bedöma organisationens existensberättigande och dels för att upprätthålla det marknadsekonomiska systemet, samt som underlag för beskattning (Gröjer 2007). Ahonen & Gröjer (2005) förklarar att redovisningen är ett resultat av ett antal intressen. Tills mitten på 1970-talet var intresset för redovisning enbart det finansiella. Men uppmärksamheten kring olika former av social redovisning har ökat sedan dess. Dock försvann intresset för social redovisning nästan helt i norden i början av 1980-talet. En orsak enligt Ahonen & Gröjer (2005) var att social redovisning var kostsam och svårtolkad. Relevansen av den sortens redovisning var frågesatt och den hade ingen särskild mottagare. Gapet som skapades fylldes med mer finansiell redovisning. Återigen var företagen, likt tills mitten på 1970-talet, sett som endast finansiella enheter. Social redovisning, hållbarhetsredovisning, återformades igen i slutet på 1990-talet under beteckningen Corporate Social Responsibility (CSR) och Global Compact Initiative (GRI). Under båda beteckningarna ligger en betydelse av att företag ska vara goda medborgare som rapporterar vad företag gör och inte gör med till exempel miljöfrågor, medarbetare, produktansvar. Hållbarhetsredovisning är inte längre en revolutionär redovisning utan snarare ett företags skyldighet (Ahonen & Gröjer 2005). Trippel bottom line är ett sätt att diskutera begreppet hållbar utveckling på en mer praktisk nivå. Vilket innebär att företagen måste prestera bra på alla tre bottom lines och inte bara på den ekonomiska fronten utan också på miljö och den sociala fronten. Dessa tre delar hänger samman och är beroende av, och ibland i konflikt med varandra (Bergström et al. 2002). Hållbarhetsredovisning ska byggas på en analys av företagets ansvarsfrågor, hur man identifiera dessa och hur man under redovisningsperioden arbetar med dem (Larsson & Ljungdahl 2008). 11

12 3.3 Intressentteori Företag påverkas av andra organisationer och aktörer i dess omgivning, dessa kallas ofta för intressenter. Intressenter kan beskrivas som någon enskild eller organisation som på något sätt berörts av ett företags verksamhet, alltså någon som har ett intresse i företaget. De finns både i och runt företaget och har ofta olika åsikter vad företaget har för roll samt vilket samhällsansvar företaget har (Grafström et al. 2008). Företaget och dess intressenter anses ha ett beroendeförhållande, intressenterna är beroende av företaget och företaget är i sin tur beroende av intressenterna. Det krävs en balans mellan dessa parter, en balans mellan de bidrag intressenterna ger företaget och de belöningar företaget ger dess intressenter. I intressemodellen är företagets mål att tillgodose dess intressenter deras krav. (Ax et al. 2005). För att företaget ska nå sina mål är företaget beroende av att intressenterna frivilligt stannar kvar och för att göra det ska deras krav bli uppfyllda. För att företaget ska kunna överleva bör en balansgång finnas mellan intressenternas krav (Borglund 2009). Företag har stort ansvar för sina intressenter och stora globala företag har fått så stor makt att de har stort inflytande på samhället och världen runt omkring. Ansvar kommer av makt och det medför att företagen måste tänka långsiktigt i sina relationer med intressenterna och då inte kortsiktigt gynna sina egna intressen på bekostnad av just intressenterna. Särskilt storföretagen anses ha stort ansvar för omvärldens långsiktiga överlevnad just på grund av deras stora makt och kan därför inte arbeta för en maximal egennytta. De måste visa sitt sociala och miljöansvar för att behålla sina relationer till intressenterna. Förtroendet för företaget minskar om det inte sker och intressenter kan i värsta fall sluta samarbetet och det bidrar till stor skada för företaget (Borglund 2009). Intressentanalysen har blivit ett vanligt verktyg inom CSR. Företaget väljer ett antal intressenter och för en dialog med dem för att lära sig vilka synpunkter det har och en dialog där företaget tydligt kan visa vad man gör för de frågor som är viktiga för intressenten. Syftet med dialogen är att skapa förtroende för företagets verksamhet (Borglund2009). 3.4 CSR CSR är att ta ansvar för betydelsefulla förtroendefrågor som berör organisationens viktigaste intressenter så som anställda, kunder och leverantörer (Borglund et al. 2009). CSR står för corporate social responsibility, som på 12

13 svenska benämns företagets sociala ansvar eller företagets samhällsansvar. Det finns ingen tydlig definition av vad företagens sociala ansvar innebär och vad det omfattar. Men det handlar om att ta ett frivilligt ansvar utöver det lagen föreskriver samt ett ansvar hur företaget påverkar det omgivande samhället och miljön. (Grafström et al. 2008). CSR ska vara en del av ägarstyrningen och grunda sig på företagets värdegrund och allmänna etik (Borglund et al. 2009). Enligt Borglund et al.(2009) finns det inga stridigheter mellan CSR och vinstmaximering utan snarare tvärtom, att CSR är en del av vinstmaximeringen på långt sikt. Det har gjort att genomslagkraften för CSR som managementidé är stor bland större börsnoterade företag både i Sverige och i Europa (Borglund et al. 2009). Det sociala ansvaret formas utifrån varje företags förutsättningar och utifrån deras intressenters krav enligt Grafström et al. (2008). Även Enquist et al. (2006) menar på att CSR initiativet handlar om att bygga upp ett förtroende utifrån intressenterna. Hur företag arbetar med CSR är olika inom olika branscher. Företag som har inbyggda etiska dillemman i sin organisation är de som har kommit längst med sitt CSR- arbete. Det kan exempelvis vara transportföretag som måste tänka på utsläpp och klimatförändringar. Enquist et al (2008) har undersöker om det kan vara lönsamt för företag att vara goda föredömen och svaret blev ja, om man genomför det på rätt sätt och är duktiga på att visa vad man gör så ökar ofta värdet på företaget. Företag vill inte riskera att få dåligt rykte och har därför förstått vikten av att visa att företaget tar socialt ansvar enligt Borglund et al. (2009). En viktig drivkraft för att arbeta med CSR är intressenternas krav på CSR och att det kan stärka varumärket. Vilket också kan ge en direkt konkurrensfördel och öka attraktionskraften som arbetsgivare. Att berätta för andra vad man gör är en central del av CSR. Genom att kommunicera om CSR bygger företaget upp ett förtroende i förhållande till intressenterna. Intressenterna kan bilda sig en uppfattning om företaget och investerare kan avgöra risknivån i företaget (Borglund et al. 2009). 3.5 GRI GRI, Global Reporting Initiative är en icke vinstdrivande organisation som har ett samarbete med United Nations Environment Program (UNEP) och FN:s Global Compact (Grafström at el 2008). GRI består av ett stort antal intressenter som arbetar för att ta fram riktlinjer för hållbarhetsredovisning (GRI, 1 ). Dessa riktlinjer, Sustainability Reporting Framework, är världens mest använda struktur, den senaste kallas G3. Riktlinjerna finns inom områden som miljö, sociala förhållanden och ekonomi. GRI skapar även bransch- 13

14 specifika riktlinjer, som kompletterar G3, med företagen själva och intresseorganisationer (GRI, 2). GRI:s riktlinjer inom hållbarhetsredovisning består av två delar: del ett innehåller redovisningsprinciper och redovisningsvägledning och del två standardupplysningar. Riktlinjernas del ett innehåller vägledning och principer för vad redovisningen ska innehålla samt principer för att säkerställa redovisningens kvalitet och vägledning för avgränsning av redovisningen. Användningen av dessa principer avgör tillsammans med standardupplysningar vilka områden och indikatorer som ska redovisas. Del två, standardupplysningar, delas upp i tre delar. Första delen ska ge upplysningar om hur organisationens hållbarhetsarbete är kopplat till strategi, profil och styrning. Andra delen ska ge upplysningar om hållbarhetsstyrning och tredje delen upplysningar om resultatindikatorer som ger jämförbar information avseende organisationens ekonomiska, miljömässiga och sociala resultat (GRI, 3). GRI pekar på möjligheterna för intressenter att kunna jämföra olika företag när de använder sig av samma riktlinjer. I likhet med Global Compact är riktlinjerna frivilliga att följa (Grafström al el 2008). Utan riktlinjer kan det vara svårt för företag att veta vad som ska kommuniceras och hur det ska göras (Grafström al el 2008). GRI har tre olika tillämpningsnivåer; A, B och C, där A är den högsta nivån. Det gör man för att tydligt visa vilka av GRI:s ramverk man har valt att redovisa. GRI kräver ingen oberoende granskning av hållbarhetsredovisningen, men GRI pekar på det positiva att göra det och en oberoende granskning ger ett plus efter tillämpningsnivån (GRI, 3). En oberoende granskning av hållbarhetsredovisningen bidrar bland annat till att öka användarnas grad av tilltro till den redovisande informationen, identifiera förbättringspotential i redovisningen och rapporteringssystemen, samt skapa intern förståelse för vikten av tillförlitlig rapportering av hållbarhetsdata (Larsson & Ljungdahl 2008). Enligt GRI så är inte hållbarhetsredovisningen det slutgiltiga målet utan medlet att få gång en förändringsprocess inriktad mot hållbar utveckling (Larsson & Ljungdahl 2008). 3.6 Global Compact År 2000 skapades Global Compact för att få fart på samarbetet mellan företag, FN och civilsamhället och sätta frågor om socials ansvarstagande på dagordningen (Grafström et al 2008). Runt 4000 företag från 120 länder, varav 50 svenska företag, har anslutit sig (Borglund et al 2009). FN:s Global Compact är ett initiativ för att göra företag uppmärksamma och att ta ett aktivt ansvar för 14

15 tio internationellt erkända principer inom områden som mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och bekämpning av korruption. Fördelarna med att gå med i direktivet är att företaget får ett färdigt ramverk för hållbarhetsredovisning att arbeta efter, möjlighet att använda FN:s verktyg och kunskap, konkurrensfördelar samt stöd i strävan efter att nå gemensamma mål (United Nations Global Compact). 3.7 OECD OECD står för Organisation for Economic Co-operated and Development eller på svenska, organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling. OECD samlar regeringar från olika demokratiska länder och den ekonomiska marknaden runt om i världen för att stödja hållbar ekonomisk tillväxt, minska arbetslöshet, öka levnadsstandarder, hjälpa andra länders ekonomiska utveckling och bidra till ökad världshandel (OECD). OECD:s riktlinjer är gemensamma rekommendationer som riktar sig till multinationella företag från 40 regeringar där bland annat Sverige finns med. Riktlinjerna är frivilliga att följa och OECD fungerar som ett forum för dialog och kontaktskapande i frågor som har anknytningar med OECD:s riktlinjer. Sveriges regering förväntar sig att svenska företag följer dessa riktlinjer. De innehåller bland annat riktlinjer om mänskliga rättigheter, hållbar utveckling, att ge information om sin verksamhet såväl finansiell som annan, motarbeta barnarbete, skydda miljön och hälsa, utveckla produkter utan olämplig miljöpåverkan samt att motarbeta korruption (Regeringskansliet, 2). 3.8 Globalt Ansvar Globalt Ansvar bildades för att främja svenska företags arbete för bättre miljö, grundläggande arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och för att bekämpa korruption. Globalt Ansvar grundar sig på FN:s Global Compact och OECD:s riktlinjer. En av Globalt Ansvars målsättning är att stärka svenska företags konkurrenskraft då kunskap och drivkraft i frågor om företags sociala ansvar kommer att ge konkurrenskraft i framtiden. Genom att ansluta sig till Globalt Ansvar får man information och råd om vilka krav som ställs på företag och hur man praktiskt genomför dem (Regeringskansliet, 3). 15

16 3.9 Standarder En standard är en slags form av regel, enligt Brunsson och Jacobsson (1998), som talar om hur vi skall göra i olika situationer. En regel förklarar vad som är lämpligt eller tillåtet. En regel gäller vid flera tillfällen och de flesta regler gäller fler än en person. Det innebär att en regel har en viss styrd innebörd. Brunsson och Jacobsson (1998) motiverar en rad argument till att använda sig av standarder. Att standarder är ett effektivt instrument för informationsöverföring, att standarder fungerar som en viktig samordningsmetod, vilket gör att vi kan förvänta oss vissa regler. Det innebär en förenkling då det blir färre varianter att välja mellan och det ger också en bättre överblick och förståelse enligt författarna. Det sista argumentet för att använda sig av standarder är att det utgör den bästa lösningen av ett problem (eller i alla fall en bra lösning). Författarna tar även upp skäl till att inte använda standarder, bland annat att det kan motverkan innovativt tänkande om alla tänker och gör på samma sätt, samt att det också kan vara så att en standard inte passar in i ett företags verksamhet (Brunsson & Jacobsson 1998) Uppförandekod En uppförandekod är regler som företag upprättar för sin egen verksamhet. Uppförandekoden är frivillig att anta och det finns modeller att följa som är framarbetade av organisationer och fackföreningar (Fair Trade Center) ISO ISO är en internationell standardiseringsorganisation som har standarder inom olika områden, bland annat miljö och kvalitet. Inom miljö finns ISO (Bergström et al. 2002), ett miljöledningssystem (Nationalencyklopedin, 2), som är ett detaljerat regelverk för hur företag ska förhålla sig till sin miljösituation och hjälper företaget att få ett mer strukturerat grepp om miljöbelastningen i företaget (Bergström et al. 2002). Inom kvalitet finns ISO 9001, ett kvalitet - ledningssystem som finns för att säkerställa kvaliteten på ett företags produkter och tjänster och som omfattar företagets struktur, ansvar och aktiviteter (Nationalencyklopedin, 3). När företag följer en standard kan de bli certifierade via en oberoende kontroll och företaget får då ett intyg som kan visas upp för 16

17 dess intressenter som styrker att verksamheten arbetar aktivt med miljöfrågor och kvalitetssäkring (Bergström et al. 2002) Sammanfattande referensram Regeringens krav på statliga företags hållbarhetsredovisningar, intressentteorins och CSR:s betydelse för företag har nu förklarats i kapitlet. Även GRI, Global Compact, OECD, Globalt Ansvar och standarder så som ISO samt uppförandekod har förklarats. Det har gjorts för att skapa förståelse för vad som lyfts fram i Empirin och varför. Referensramen har sedan ytterligare lagts fram i en tabell efter varje uppställt företag för att tydliggöra det undersökningen lyfter fram. Därefter har även en sammanfattande tabell ställts upp där alla företag jämförs. Nedan visas tabellen som tas upp efter varje företags empiridel. I vänster kolumn förklaras vilken referensram som behandlas och i höger kolumn finns en förklaring vad som tas upp och var i referensramkapitlet den återfinns, alltså under vilken underskrift. Följt GRI:s riktlinjer sedan GRI Nivå Oberoende granskning Global Compact OECD:s riktlinjer Globalt ansvar Fokusområde i hållbarhetsredovisningen Här förklaras hur länge respektive företag har följt GRI:s riktlinjer och återfinns i underskriften GRI. Här förklaras till vilken nivå företaget följer GRI, återfinns under GRI. Har företagets hållbarhetsredovisning granskas av tredje part, ja eller nej. Samt om den har blivit redovisad sedan tidigare, återfinns under GRI samt Regeringskansliets riktlinjer. Är företaget medlem i Global Compact eller inte, återfinns under Global Compact. Följer företaget OECD:s riktlinjer eller inte, återfinns under OECD. Är företaget medlem i Globalt Ansvar eller inte, återfinns under Globalt Ansvar. Här förklaras kortfattat vilket fokusområde företaget lägger i sin hållbarhetsredovisning, återfinns under Regeringskansliets riktlinjer, Redovisning, CSR, Intressentteori och GRI 17

18 Intressentanalys/ dialog Här redogörs kortfattat hur företaget arbetar med intressentanalys/dialog, återfinns under Intressentteori. ISO Certifierad Här förklaras om företaget är certifierat enligt ISO 14001, ja eller nej. Återfinns under ISO. Miljömål Här förklaras vilka miljömål företaget har, återfinns under CSR. Miljöpolicy Om företaget har en miljöpolicy eller inte, samt kortfattande beskrivning. Återfinns under CSR. ISO 9001 Certifierad Här berättas om företaget är certifierat enligt ISO 9001 eller inte, återfinns under ISO. Uppförandekod Här förklaras om företaget har uppfört en uppförandekod eller inte, samt en kortfattad beskrivning av den, återfinns under Uppförandekod. Fokus område inom sociala aspekten Här förklaras vad företaget fokuserar i den sociala aspekten, återfinns under ISO. 18

19 4. Empiri I vår empiridel presenterar vi vårt resultat av undersökningen, både avseende dokumentundersökningen och de kompletterande intervjuerna. De undersökta företagen presenteras kort för att sedan riktas in på aspekter som är av vikt i uppsatsen. Vi har efter varje presenterat företag valt att presentera en sammanställning av både dokumentundersökningen och intervjuer i form av en tabell. Där vi kort tar upp de aspekter som är av betydelse, för att läsaren ska få en tydlig överblick. 4.1 Sveaskog Sveaskog äger 15 procent av den produktiva skogsmarken i Sverige och är därmed Sveriges största skogsägare med verksamhet i hela landet. Skogen är Sveaskogs kärnverksamhet och de är även största leverantör av timmer, massaved och biobränsle. Sveaskog arbetar med markförsäljning och tillhandahåller jakt och fiske samt mark för lokala företagare inom naturbaserad turism. Sveaskogs vision är att öka avkastningen på skogskapitalet genom att på ett hållbart sätt utveckla nyttan inom skogens alla användningsområden enligt Sveaskogs årsredovisning Sveaskogs uppdrag är att för en hållbar utveckling vara ett föredöme i förvaltning av företagens skogar både i ett miljöoch produktionssysätt. Att bidra till hållbar utveckling betyder, för Sveaskog, att sträva efter ekonomisk tillväxt, god miljö och social utveckling och de har därför verksamhetsmål för dessa tre delar. Målen grundar sig på företagets vision, strategi och ägarens uppdrag, men även principerna för hållbar utveckling. I Sveaskogs miljömål ska de avsätta 20 procent av den produktiva skogsmarken för naturskydd och naturhänsyn skapa ekoparker motsvarande 5 procent av produktiv skogsmark. Genom att skapa ekoparker undersöker Sveaskog effekterna av intensiv skogsbuk på miljö och tillväxt. I företagets miljömål ska de också minska utsläpp från förbränning av fossila bränslen med 30 procent till (Sveaskogs års- och hållbarhetsredovisning 2008). Ett exempel Sveaskog arbetar för i sitt sociala mål är medarbetarnas säkra arbetsmiljö och att förbättra balansen mellan män och kvinnor (Sveaskog, 1). Sveaskog nämner i sin års- och hållbarhetsredovisning (2008) att företaget har tre stora ansvarsområden, ekonomiskt ansvar, miljöansvar samt socialt ansvar. I det ekonomiska ansvaret pekar Sveaskog på vikten av att säkra skogens långsiktiga värde genom att se till att skogen växer genom att bedriva ett hållbart skogsbruk. De vill öka avkastningen genom att utveckla nya användningsområden och samtidigt investera i ny teknik som är miljöanpassad och effektiv. Då skapas arbetstillfällen, inte minst i glesbygden. Sveasskog talar 19

20 om sitt miljöansvar genom att minska den negativa påverkan på miljö, klimat och biologisk mångfald. Arbetet bedrivs utifrån en miljöpolicy och miljömål. I sitt sociala ansvar ska Sveaskog vara en långsiktig och pålitlig arbetsgivare, samarbetsparter och aktör i samhället. De bedriver ett ansvarsfullt företagande genom en uppförandekod och policy (Sveaskogs års- och hållbarhetsredovisning 2008). Uppförandekoden tydliggör hur Sveaskog ska agera som affärsparter, arbetsgivare och samhällsaktör. Koden gäller ansvar gentemot medarbetare, samhälle och medarbetarnas individuella ansvar. Uppförandekoden gäller vid vissa delar även leverantörer och entreprenörer (Sveaskog, 2). Sveaskog mäter, presenterar och tar ansvar gentemot intressenterna både inom och utanför organisationen, för vad de uppnått i deras arbete mot en hållbar utveckling (Sveaskogs års- och hållbarhetsredovisning 2008). Många av Sveaskogs intressenter har många synpunkter på hur bolaget sköter skogsmarken och deras affärer, därför är kontakten med Sveaskogs intressenter mycket viktig (Sveaskog, 3). Sveaskog har därför arbetat mycket med intressentdialoger under de senaste åren och i år har arbetet intensifierats. Sveaskog använder en rad olika former för intressentdialoger och gemensamt för dialogerna är att intressenterna har gett sin syn på verksamheten och tagit upp kritiska frågor. Dialogen bidrar till Sveaskogs utveckling där synpunkterna påverkar företagets utveckling och påverkar beslut och planering av verksamheten på en långsiktig och strategisk nivå. Intressenterna har gett sin syn på vilka frågor de ser som viktigast för Sveaskog att ta hänsyn till och vilka frågor som ska redovisas. I dialogerna har till exempel medarbetarna gett sin syn på hållbar utveckling och lägger hög medvetenhet på klimatfrågan och minskad miljöbelastning. Andra exempel på Sveaskogs intressenter är ägare, kunder, samarbetspartners, politiker, forskare, myndigheter, renägare och jägare. Kraven från intressenter och omvärld är viktig för Sveaskog och för att motsvara förväntningarna arbetar de systematiskt med och redovisar öppet deras utveckling inom ekonomi, miljö och socialt ansvar. Rapporteringen av Sveaskogs hållbarhetsarbete redovisas sedan 2008 genom en hållbarhetsredovisning som följer GRI:s riktlinjer. Sveaskog har valt de indikatorer från GRI som speglar de viktigaste frågorna i Sveaskogs hållbarhetsarbete att redovisa efter. Sveaskog följer G3s tillämpningsnivå C+ och är därmed granskad av tredje part för första gången. Betydelse för hållbarhetsarbetet har även, likt tidigare år, varit medlemskapet i FN:s Global Compact och FSC. Sveaskogs skog är certifierad enligt svensk FSC- standard och Sveaskogs miljöledningssystem är certifierat enligt ISO (Sveaskogs års- och hållbarhetsredovisning 2008) 20

21 4.1.1 Intervju med Sara Vikman Vi har intervjuat Sara Vikman 1 som arbetar på Sveaskog. Sara har som CSRansvarig ett stort ansvar, både att driva processen framåt och att se till att det finns underlag och förslag på hur de kan utveckla hållbarhetsredovisningen. Enligt Sara innebär hållbarutveckling för Sveaskog en strävan att hitta balans mellan ekonomiska, miljömässiga och sociala mål. Sveaskog har ett ansvar dels utifrån de uppdrag som de har fått från ägaren och dels från de egna målen de har satt upp. Ser man till deras huvudsakliga verksamhet så hamnar skogen i fokus, det är alltså viktigt med ett hållbart skogsbruk. Sveaskog har gjort olika prioriteringar som de anser vara viktiga just nu med syfte att förbättra en hållbar utveckling, genom att minska den negativa påverkan och att öka den positiva verkan. Det är en pågående process där omprioriteringar görs hela tiden. Sara tycker att den nuvarande redovisningen balanserar de tre aspekterna på ett bra sätt. Det är klart att miljö och medarbetare är väldigt viktiga, menar hon. Det som Sveaskog innefattar i deras social- och samhällsansvar är bland annat affärsrelationer, skogsbruk och friluftsliv. Sveaskogs har hållbarhetsredovisat tidigare år, men det var först 2008 de redovisade enligt GRI:s riktlinjer. Att bli klar med hållbarhetsredovisningen innan sista mars, har inte varit några problem för Sveaskog. Sara berättar att hållbarhetsarbetet och redovisningen har anpassats efter GRI. Hon förklarar vidare att GRI indikatorerna passar bra för Sveaskog att redovisa efter och behovet av internförankring har ökat genom GRI processen och dess riktlinjer. Det har inneburit en hel del arbete att sätta sig in i det och att anpassa processer efter en ny struktur, berättar Sara. Sveaskog har bra intressentdialoger och har sedan 2005 arbetat lokalt med öppna dialogmöten. Där hade de redan en väl fungerande struktur som de har kompletterat med interna dialoger. Utifrån intressentdialogerna har de byggt på med olika moment som ingår i GRI rapporteringen. Det har varit en omställning helt klart men vi hade kommit ganska långt med hållbarhets arbete sedan innan, berättar Sara. Medarbetarna är en viktig intressentgrupp och under hösten gjorde Sveaskog en omfattande intressentdialog med dem. Då lyftes frågor kring kompetensutveckling och kompetensförsörjning fram. Sara berättar att om de har en god kompetensutveckling är dem en attraktiv arbetsgivare vilket leder till en bättre kompetensförsörjning. Vidare berättar Sara att ägaren är en viktig intressent som bland annat ställer krav på lönsamhet 1 Sara Vikman CSR- ansvarig Sveaskog, telefonintervju den 21 april

22 och ett ansvarsfulltföretagande. Sveaskog är medlem i Global Compact sedan 2005/2006. Sveaskog har inte antagit OECD:s riktlinjer eftersom Sveaskog främst har verksamhet i Sverige Sammanfattning Sveaskog De referensramar vi tagit upp i kapitel 3 finns här uppställ i tabellen nedan. Den sammanfattar Sveaskogs empiri för att lyfta fram det viktigaste. Följt GRI:s riktlinjer 2008 sedan GRI Nivå C+ Oberoende granskning Ja Global Compact Ja OECD:s riktlinjer Nej Globalt ansvar Ja Fokusområde i Miljö och medarbetare, Sveaskog visar att de ser hållbarhetsredovisningen till att skogen växer genom att bedriva ett hållbart skogsbruk och vara en långsiktig och pålitlig arbetsgivare Intressentanalys/ dialog Ja, en omfattande intressentanalys har gjorts under året eftersom många har synpunkter på hur företaget sköter skogen. ISO Certifierad Miljömål Miljöpolicy ISO 9001 Certifierad Uppförandekod Ja, Sveaskogs miljöledningssystem är certifierat. Bland annat avsätta 20 % av den produktiva skogsmarken för naturskydd och naturhänsyn, minska utsläpp från förbränning av fossila bränslen med 30 % till Sveasskog talar om sitt miljöansvar genom att minska den negativa påverkan på miljö, klimat och biologisk mångfald. Arbetet bedrivs utifrån en miljöpolicy och miljömål Nej Ja, hur Sveaskog ska agera som affärsparter, arbetsgivare och samhällsaktör, och gäller till vissa delar Sveaskogs leverantörer 22

23 Fokus område inom sociala aspekten Att säkra medarbetarnas arbetsmiljö och att förbättra balansen mellan män och kvinnor. 4.2 Vattenfall Enligt Vattenfalls hållbarhetsredovisning är Vattenfall Europas största producent av värme och den femte största producenten av el med verksamhet i Danmark, Finland, Polen, Sverige och Tyskland. Vattenfall arbetar i alla delar av värdekedjan för el, det vill säga produktion, transmission, distribution och försäljning. I Sverige använder Vattenfall vattenkraft, kärnkraft och vindkraftverk för att producera el och den tillverkningen är nästintill fri från utsläpp. I Polen och Tyskland använder Vattenfall även kolbrytning. Vattenfall pekar i hållbarhetsredovisning för 2008 på ansvar för att utveckla energilösningar som överrensstämmer med en hållbar utveckling. Att energisystem ska vara hållbart i ett miljö-, socialt- och ekonomiskt perspektiv. Många har åsikter om Vattenfalls verksamhet och Vattenfall har därför valt att öka kommunikationen genom en hållbarhetsredovisning som finns tillgänglig på engelska på företagets hemsida. Hållbarhetsredovisningen har arbetats fram utifrån en mängd identifierade förväntningar som finns hos Vattenfalls intressenter. Hållbarhetsredovisning är i enlighet med GRI:s riktlinjer sedan år 2003 och är uppdelad i tre delar. Första delen handlar om deras egen vilja såsom engagemang för en hållbar utveckling, deras ansvar och vision. Den andra delen behandlar vad Vattenfall gör för att bevara en hållbar utveckling, genom operativa och strategiska åtgärder som är kombinerat med forskning och utveckling. Den sista delen i hållbarhetsredovisningen rapporterar Vattenfall de miljömässiga, sociala samt ekonomiska prestationer som finns inom ramen av GRI. Vattenfall strävar efter att vara ledande inom miljöområdet. De försöker hitta en balans mellan vad kundens behov är, en ansvarsfull omsorg om miljö samt en sund ekonomi. Vattenfall påpekar även i hållbarhetsredovisningen (2008) att elektricitet är nödvändigt för människors livskvalitet och är grunden för det moderna samhället samtidigt som Vattenfall visar på energins negativa sidor (Vattenfalls hållbarhetsredovisning 2008). Vattenfall förklarar ytterligare på sin hemsida att all användning av energi påverkar miljön genom intrång på landskapet samt förbrukningen av råvaror och energi, genom utsläpp och avfall. Många ställer sig frågan varför Vattenfall använder kolkraft i Polen och Tyskland. Vattenfall förklarar här att det är svårt att finna andra energikällor i 23

24 dessa områden (Vattenfall). Men Vattenfall arbetar för en hållbar utveckling med ett FoU projekt, kallat CCS projektet, där man arbetar med att ta fram ett system för avskiljning och lagring av koldioxid från fossila bränslen. Vattenfall siktar på att vara nummer ett för miljön och att vara känd för det, därför har de en miljöpolicy som går igenom hela koncernen. Vattenfall har även valt att sponsra World Childhood Foundation och Vattenfall är en av landets största fiskeodlare genom att plantera ut nästan två miljoner lax sill och havsöring i älvar. Ett annat sätt för Vattenfall att visa sitt ansvar är att de har valt att följa OECD:s riktlinjer för multinationella företag och är sedan juni 2008 medlem i Global Compact och följer därmed Global Compact:s 10 principer och uppmanar även deras leverantörer att göra det (Vattenfalls hållbarhetsredovisning 2008) Intervju med Eva Vitell Vi har intervjuat Eva Vitell 2 som är projektledare för Vattenfalls hållbarhetsredovisning. Eva har ansvaret för att rapporten blir klar i tid och ser till att dem som är informationsägare levererar i tid. Eva ansvarar även för att inhandla och hantera en extern kommunikationsbyrå. Hållbar utveckling är viktigt för Vattenfall. Eva berättar att Vattenfall har valt att lyfta in hållbarhetsredovisningen i sitt strategiska arbete, där de formulerar sina strategier och sitt arbete utifrån kriterier om hållbar utveckling. Generellt har energibolagen en stor roll och påverkan i samhället, där man har höga krav och stort ansvar på sig att fundera i termerna hållbar utveckling och ansvarstagande. Vattenfall har valt att vända på steken och istället se det som en möjlighet, där det kan ge oss en strategisk position och ett större förtroende gentemot våra konkurrenter, förklarar Eva. Vidare har Vattenfall formulerat fem strategiska ambitioner som är formulerade utifrån kraven på hållbar utveckling. De vill vara nummer ett för kunden, nummer ett för miljön, ha en långsiktig lönsamhet, vara ett föredöme för branschen och medarbetarnas första val. Dessa fem strategiska ambitionerna är grunden i Vattenfalls syn på hållbar utveckling, där socialt, miljömässigt och ekonomiskt ansvarstagande representeras. Eva förklarar vidare att Vattenfall vill vara framstående på alla de tre dimensionerna. Det som Vattenfall lägger mest 2 Eva Vitell projektledare för Vattenfalls hållbarhetsredovisning, intervju den 18 april

25 fokus på i sin hållbarhetsredovisning är sitt miljöarbete eftersom det i huvudsak är miljön som som påverkas av deras verksamhet. Eftersom Vattenfall bedrivs i norra Europa är dem sociala aspekterna som barnarbete och korruption inte aktuella eftersom dessa är lagligt reglerade där. Lagen kräver oftast mer än vad GRI frågar efter, menar Eva. Det är svårare för företag som har verksamhet i länder där det inte finns något välutvecklat system för sådana aspekter. Dem frågorna är dock viktigare för Vattenfall när de tittar på tidigare steg i värdekedjan, alltså leverantörer. För att kunna följa GRI har Vattenfall identifierat de indikatorer som är relevanta för den egna verksamheten och valt att redovisa dem. Eva tycker personligen att GRI brister i hur man ska redovisa vissa händelser. Till exempel saknar GRI en fråga om hur man ska redovisa händelser inom kärnkraft, vilket Vattenfall brottas med. Alltså, vart ska vi lägga in sådana saker som GRI inte frågar om men som Vattenfall tycker är relevant att berätta om förklarar Eva. En materialitetsanalys har gjorts för att ta reda på vad som är viktigt för Vattenfalls intressenter. Eva tycker att kärnan i GRI är att hela tiden gå tillbaka till det som är riktigt relevant och vad intressenterna frågar efter. Det är det som vi ska svara på och det är det som är Vattenfalls huvudstrategi kan man säga. Alla vill ha el till ett rimligt pris och med en så liten miljöpåverkan som möjligt och de kraven är inte alltid förenliga, säger Eva. För Vattenfall är det alltid en komplicerad balansgång att balansera dessa krav från olika intressentgrupper. Eva menar att kärnan i Vattenfalls arbetet är att ta sitt ansvar för att samhället ska få el och värme men samtidigt göra det med en så liten miljöpåverkan som möjligt. De vill hela tiden förbättra deras miljöprestanda, vara en ansvarsfull arbetsgivare och ansvarsfull upphandlare. Det är det som är Vattenfalls utmaning och det är det som är kul, berättar Eva. Det som är gemensamt för Vattenfalls intressenter är kravet på transparens, att Vattenfall ska vara öppna med vad som händer och kommunicerar med omvärlden. Vattenfall väljer utöver GRI:s riktlinjer även ett antal områden att fokusera på som det har varit extra mycket frågor på under året. Efter att regeringens krav kom förra året blev den största förändringen den tidsmässiga. Eva förklarar att hållbarhetsredovisningen skulle vara klar 31 mars istället för juni som tidigare år. Nytt var också att rapporten skulle granskas av en tredje part, där ett utlåtande skulle göras av en revisionsbyrå. Vattenfall har följt GRI:s riktlinjer sen tidigare och de valde 2007 att följa G3 och att lägga sig 25

26 på en A nivå. Eva menar att den stora utmaningen framförallt är att ta fram miljödata, utsläppsdata och avfallsdata i tid. En annan förändring var att se redovisningen som ett projekt, att sätta ihop en organisation och styrning av den samt att sammanföra med årsredovisningen. Vattenfall har rent organisatoriskt valt att kopiera tillvägagångssätt som används vid årsredovisningen Sammanställning Vattenfall De referensramar vi tagit upp i kapitel 3 finns här uppställ i tabellen nedan. Den sammanfattar Vattenfall empiri för att lyfta fram det viktigaste. Följt GRI:s riktlinjer 2003 sedan GRI Nivå A+ Oberoende granskning Ja Global Compact Ja OECD:s riktlinjer Ja Globalt ansvar Ja Fokusområde i Miljö, användningen av energi påverkar miljön hållbarhetsredovisningen genom intrång på landskapet samt förbrukningen av råvaror och energi, genom utsläpp och avfall. Intressentanalys/ dialog Ja, Vattenfall har identifierat sina intressenter och har i sin uppförandekod förklarat att de ska lyssna på och hålla en öppen dialog med dess intressenter. ISO Certifierad Ja, 2008 blev delar av Vattenfalls verksamhet i norden certifierade. Miljömål Vattenfall vill bli nummer ett för miljön och i den ingår Vattenfalls vision att vara klimatneutral Miljöpolicy Ja, Vattenfalls miljöpolicy går igenom hela koncernen ISO 9001 Certifierad Nej Uppförandekod Ja, uppförandekoden reglerar interaktionen med intressenter, leverantörer och medarbetare 26

27 Fokus område inom sociala aspekten Kunder och medarbetare. De vill vara nummer ett för kunden och medarbetarnas första val. 4.3 Svenska Spel Svenska Spels uppdrag är att anordna spel och lotterier och vara ett trovärdigt alternativ till illegal spelverksamhet (Svenska Spels årsredovisning 2008). Enligt Svenska Spels årsredovisning (2008) har de tre generella strategier; att de ska vara spelarnas första val, att ansvar går före vinst och att ha en hållbarutveckling och intressentdialog. Strategin innebär att svenska spel ska framstå som det mest attraktiva alternativet för spelarna. Att hitta en balans mellan ansvar och vinst är ett ständigt mål för svenska spel (Svenska Spels årsredovisning 2008). Deras vinst år 2008 uppgick enligt årsredovisningen till miljoner kronor som går oavkortat tillbaka till svenska folket. Pengarna fördelas mellan idrotten, övriga folkrörelser och statskassan. Hållbar utveckling för svenska spel handlar om att erbjuda spel på ett socialt ansvarsfullt, affärsetiskt och säkert sätt, enligt Svenska Spels årsredovisning (2008). Svenska Spel har fem strategiska områden för hållbar utveckling. De är ekonomiskt ansvar, socialt ansvar, etik och säkerhet, medarbetare och miljö. Svenska Spel har en etikpolicy som grundar sig på FN:s Global Compact, vilket är basen för ansvarsarbetet inom Svenska Spel. De har under år 2008 arbetat med att integrera ansvarsfrågor i hela organisationen och en försiktighetsprincip har antagits vad gäller etablering av nya spel och marknader. Svenska Spel har även format särskilda spelansvars- och personalpolicy, som utgör en del av arbetet med socialt ansvar (Svenska Spels Årsredovisningen 2008). Svenska Spel fokuserar på fyra områden i arbetet med att minska miljöpåverkan; klimatoptimering av godstransporter, eliminering av klimatpåverkan från material och produkter, klimatanpassa energianvändningen och minskning av tjänsteresor. De ska leda till en betydande reduktion av svenska spels koldioxidutsläpp fram till infördes miljöriktlinjer för inköp av varor och tjänster för att integrera miljöaspekten. Det är andra året i rad som Svenska Spel hållbarhetsredovisar i enlighet med GRI:s riktlinjer och hållbarhetsredovisningen hamnar på nivå C+ och är granskad av tredje part. Svenska Spels hållbarhetsredovisning 2008 bygger på en intressentanalys som genomfördes under hösten Intressentanalysen utgår från CSR- perspektivet med syfte att klargöra vilka behov och förväntningar som existera i och kring företaget. Intressenterna har utvärderat Svenska Spel inom områdena socialt ansvar, affärsetik, säkerhet och miljö för att se att deras 27