Framtidens kollektivtrafik. Ekonomi och finansiering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtidens kollektivtrafik. Ekonomi och finansiering"

Transkript

1 Framtidens kollektivtrafik Ekonomi och finansiering

2 Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Rapporten är sammanställd av en grupp bestående av: Anna Bjärenlöv, stadskontoret Ulrika Lagergren, stadskontoret Christian Röder, fastighetskontoret Daniel Svanfelt, stadsbyggnadskontoret (red.) Layout: Linda Johnson, gatukontoret Fotograf: PG Andersson, Linda Johnson, Jenny Leyman, Mats Persson Malmö

3 Innehåll Bakgrund 4 Syfte och avgränsning 6 Kostnader 8 Spårväg Spårvagnar Vägar och gator Bussar Övrigt Utgångspunkter för finansiering 12 Kommunala möjligheter idag 14 Finansiering via taxor och banavgifter Ordinarie budget- och lånefinansiering Exploateringsöverskott och markvärdesstegring Finansiering genom exploateringsavtal Styrande parkeringsavgifter Övriga kommunala möjligheter, efter lag- och regeländringar 22 Kommunal fastighetsavgift Arbetsgivaravgift Trängselavgift eller -skatt Övriga styrande skatter och avgifter Statlig och regional medfinansiering 28 Ordinarie infrastrukturplaner Särskild förhandlingslösning EU-bidrag 32 Offentlig-privat samverkan (OPS) 36 Slutsatser och strategi för fortsatt arbete 40 3 Framtidens kollektiivtrafik - Ekonomi och FinansIERING

4 Bakgrund Oktober 2008 lades slutrapporten fram i projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö, som ett resultat av ett samarbete mellan Malmö stads förvaltningar på ett uppdrag av kommunstyrelsen Framtidens kollektiivtrafik - Ekonomi och FinansIERING

5 Projektet formades som en utredning i vilken olika möjliga utvecklingsmöjligheter för i huvudsak den lokala kollektivtrafiken undersöktes. Motiven för en utvecklad kollektivtrafik tar sin ansats i de fyra nyckelorden tillväxt, miljö, integration och jämställdhet. En offensiv satsning på kollektivtrafiken ska bidra till att uppnå mål inom de samhällssektorer där utmaningar i dessa avseenden kan konstateras. Den övergripande slutsatsen från utredningen är tudelad: Dels behöver kollektivtrafiken utvecklas med ökande kapacitet, för att möta den höga befolkningstillväxten och tillåta att alla som vill åka kollektivt i framtiden ska kunna göra det. Dels behöver den utvecklas med mer miljöanpassad drift specifikt eldrift för att kunna tillgodose dagens och morgondagens krav på miljöanpassade transporter. Slutsatserna tydliggörs i att eldriven kapacitetsstark spårväg föreslås i flera stråk, radiellt mellan stadens ytterområden och centrum, och att även övrig kollektivtrafik, i huvudsak stadsbussarna, på lång sikt bör konverteras till eldrift, t.ex. genom att införa trådbussar. Även en utveckling av lokal spårtrafik på befintliga järnvägar diskuteras. Den kommande Cityringen, tågtrafik i en lokal ringlinje i Citytunneln och Kontinentalbanan, är ett uttryck för det, och visar också på betydelsen av att ha ett regionalt perspektiv på utvecklingen, då trafiken på dessa banor i huvudsak är av regional betydelse. Högkvalitativ kollektivtrafik, företrädesvis spårtrafik, diskuteras i utredningen också som en stomme i framtidens stadsbyggnad, med möjligheter dels att realisera utbyggnadsområden såväl i staden som i nya orter och stadsdelar utanför befintliga staden, som kan få högkvalitativ spårburen trafik. Kopplingar till tätorter i grannkommunerna skissades också. Under första halvåret 2009 har utredningen remissbehandlats. De flesta remissinstanser ställer sig positiva till slutsatserna om eldriven kollektivtrafik och spårvagnar. Under detta år har också ett fördjupat utredningsarbete tagit vid, i syfte att klargöra förutsättningarna för att arbeta vidare enligt 2008 års slutrapports förslag, och att komma några steg närmare förverkligande. Denna rapport är ett resultat av detta och redovisar arbetet med en av de fördjupningar som har identifierats som viktigast att gå vidare med nämligen Ekonomi och finansiering. Utöver denna rapport finns även följande delrapporter från de fördjupade utredningarna i Framtidens kollektivtrafik : Fördjupade utredningar fas 1 Stråk, linjer, kapacitet och reservat del 1 samt Ekonomi del 1 Fördjupade utredningar fas 2 Trafikanalys och stadsbyggnad (Stråk, linjer, kapacitet och reservat del 2 samt Centrumutredning) Fördjupade utredningar fas 2 Drift och underhåll av spårvägssystem samt lokalisering av depå Fördjupade utredningar fas 2 Social konsekvensanalys Strategi för genomförande maj 2010 (Sammanfattande rapport till kommunstyrelsen) 5 Framtidens kollektiivtrafik - Ekonomi och FinansIERING

6 Syfte och avgränsning Syftet med denna rapport är att belysa och diskutera olika finansieringsmöjligheter för utvecklingen av kollektivtrafiken i Malmö. Rapporten sammanfattar finansieringsmöjligheter för investeringar i och till någon del drift och underhåll av kollektivtrafiksystem, med fokus på spårtrafik. 6 Framtidens kollektiivtrafik - Ekonomi och FinansIERING

7 Orsaken till att fokus ligger på just spårtrafiken är att det i Sverige (och i de flesta andra länder) ännu råder en viss uppdelning av den statliga finansieringen mellan väg- och spårinvesteringar. Olika finansieringsmöjligheter beskrivs och analyseras utifrån tillämpligheten för de nu aktuella frågeställningarna i att utveckla kollektivtrafiken i Malmö och i Skåne. Tidigare har inventeringar gjorts av olika möjligheter gjorts inom exempelvis projektet FODRAL1. Här fördjupas och tillämpas de för Malmö. Denna sammanställning gör inte anspråk på att vara heltäckande. Det finns anledning att hela tiden bevaka dessa frågeställningar för att finna nya finansieringsmöjligheter. Inte minst gäller detta förändringar i lagar och regler, där viss utveckling sker kontinuerligt. 1. För mer information se projektets webbplats 7 Framtidens kollektiivtrafik - Ekonomi och FinansIERING

8 Kostnader Investeringsbehovet för de två första spårvägslinjerna har beräknats, liksom att resonemang förts kring drifts- och underhållskostnader för spåranläggningen. Detta ska ställas i relation till kostnader för fortsatt drift med busstrafik, i befintlig eller uppdgraderad form. En första etapp med spårväg till Lindängen, Rosengård och Västra Hamnen kan uppskattas till en investeringsnivå av miljoner kronor, dock utan fordon och längre anslutningsspår till depå och heller inte med depån utbyggd för ett större linjenät 8 Framtidens kollektiivtrafik - Ekonomi och FinansIERING

9 Spårväg Investeringsbehovet för de två första linjerna mellan Lindängen respektive Rosengård och Västra Hamnen har tidigare beräknats till miljoner kronor, inklusive del av depå i direkt anslutning till spåren och som motsvarar behovet för just dessa linjer, men exklusive fordon 2. Kostnaden har fördelats på linjedelar: Lindängen-Malmö central 600 mkr Rosengård-Malmö central 650 mkr Västra Hamnen-Malmö central 290 mkr Sträckan från Lindängen går via Hermodsdal, Nydala, Mobilia, Södervärn, Triangelns station, Gustav Adolfs torg, Djäknegatan och Centralplan. Rosengårdslinjen följer Amiralsgatan hela vägen från Stenkällan till Amiralsbron, därefter är spåren gemensamma med Lindängenlinjen till Malmö central. Sträckan från Västra Hamnen startar vid Turning Torso och följer Västra Varvsgatan, Riggaregatan och Östra Varvsgatan, går genom Varvsstaden till Neptunigatan, och ansluter till Malmö central vid Skeppsbron. Dessa sträckningar är på inget sätt låsta. Alternativa sträckningar kan komma i fråga, och därför kan anläggningskostnaden också variera. I ett system med två linjer är det emellertid lämpligt att låta båda dessa gå ut till Västra Hamnen. En andra linje till Västra Hamnen trafikerar lämpligen Neptunigatans förlängning och Västra Varvsgatan, varvid en slinga sluts vid Turning Torso. Denna slinga trafikeras sedan dubbelriktat 3. För att realisera denna för linjenätet viktiga komplettering behöver man investera ytterligare uppskattningsvis 100 miljoner kronor. Beloppet för etapp 1 enligt denna beskrivning skulle alltså uppgå till miljoner kronor. Det kvarstår ett behov av att noggrannare kostnadsbestämma en första spårvägsetapp. De hittillsvarande kostnadsberäkningarna baseras i hög grad på schabloner och referensvärden. Kostnader för, till exempel, större ledningsomläggningar och stadsförnyelse i anslutning till en spårvägsutbyggnad kan tillkomma utöver vad som här har beräknats. Å andra sidan är det inte omöjligt att de schablonvärden som använts överskattar dessa kostnader. Naturligtvis är nivån på investeringen osäker i detta tidigare skede, och ytterligare fördjupade studier behövs. Drift- och underhållskostnader har också beräknats i den inledande samhällsekonomiska beräkningen 4. Spårvagnstrafik innebär en ny kostnad att hantera för Malmö stad. Å andra sidan minskar underhållskostnaden för befintligt gatunät i staden när busstrafik ersätts av spårvagnar. En vagnkilometer med spårvagn kostar kommunen uppskattningsvis 10 kronor i underhåll av spårvägen Trivector Traffic 2009:16, Samhällsekonomisk värdering av spårväg i Malmö utvärdering av 7 möjliga spårvägslinjer 3. För fördjupade analyser av linjesträckningar hänvisas till delrapporten Trafikanalys och stadsbyggnad. 4. Trivector Traffic 2009:16, Samhällsekonomisk värdering av spårväg i Malmö utvärdering av 7 möjliga spårvägslinjer 5. Detta är ett schablonvärde som angetts i den samhällsekonomiska kalkylen. Underhållskostnader varierar stort mellan olika system och därför är detta värde ännu högst osäkert. Ytterligare studier behövs. 9 Framtidens kollektiivtrafik - Ekonomi och FinansIERING

10 En första spårvagnslinje kommer då att medföra en underhållskostnad för infrastrukturhållaren på 6,5-7,5 miljoner kronor per år, med den trafikering som är tänkt. Spårvagnar Region Skåne har 2009 tagit principbeslutet att regionen genom Skånetrafiken ska kunna bedriva framtida spårvagnstrafik på samma sätt som för den befintliga trafiken med pågatåg och buss. Det innebär att Skånetrafiken kommer att ansvara för inköp av spårvagnar och driften av trafiken. I den första etappen bedöms trafiken kunna bedrivas med 25 moderna spårvagnar av cirka 30 meters längd 6, för vilka styckepriset kan uppskattas till miljoner kronor 7. Inköpskostnaden för vagnar i etapp 1 hamnar därför på uppskattade miljoner kronor. För att förverkliga ytterligare ett par etapper, med trafik på sammanlagt fem genomgående spårvägslinjer i staden, krävs ytterligare ungefär det dubbla antalet vagnar 8, alltså 1,0-1,3 miljarder kronor ytterligare. Med den nuvarande ansvarsfördelningen ligger denna kostnad hos Skånetrafiken. Skånetrafiken bedömer att spårvagnstrafik är ekonomiskt försvarbar om spårvagnstrafik kan ersätta dubbelt så mycket busstrafik. I dag (våren 2010) går linje 5 till Rosengård i tre/fyraminuterstrafik, medan linje 2 och 8 till Lindängen båda går i femminuterstrafik, i rusningen. Det skulle med resandet idag innebära att spårvagnar skulle kunna sättas in i sjuminuterstrafik respektive tiominuterstrafik i rusningen. Det är troligt att spårvagnstrafiken mitt på dagen och under kvällar och helger behöver upprätthållas på en nivå som motsvarar dagens busstrafik. Detta för att motsvara någon sorts acceptabel miniminivå, även om det kapacitetsmässigt inte är nödvändigt med spårvagn då. Efterfrågan kommer dock på sikt också att öka utanför rusningen, i takt med att Malmö och regionen växer och utvecklas 9. Trafik med spårvagnar är därför också ett sätt att möta denna efterfrågan på ett långsiktigt vis. De driftsekonomiska aspekterna av spårvagnstrafiken kommer dock att behöva studeras vidare av främst Skånetrafiken. Det är möjligt att man får diskutera någon sorts avtal mellan infrastrukturförvaltaren Malmö stad och trafikhuvudmannen Skånetrafiken för att uppnå rätt nivå på trafiken, från ett bredare regionalt och stadsutvecklingsperspektiv. 6. Trivector Traffic 2009:70, Kunskapssammanställning för drift och underhåll av spårvägssystem 7. Trivector Traffic 2008:26, Litteratursammanställning över kollektivtrafiksystem som finns på världsmarknaden och är i bruk 8. Trivector Traffic 2009:70, Kunskapssammanställning för drift och underhåll av spårvägssystem 9. I den samhällsekonomiska kalkylen beräknades att det på sikt av kapacitetsskäl kommer att behövas spårvagnstrafik i sexminuterstrafik i de aktuella stråken. 10 Framtidens kollektiivtrafik - Ekonomi och FinansIERING

11 Vägar och gator Ökad busstrafik ger ökade drifts- och underhållskostnader i det kommunala gatunätet. Detta behöver beaktas både för ny och utökad busstrafik som utvecklas, men också vid en jämförelse med motsvarande kostnader för spårväg, i de fall busstrafik ersätts med spårvagnstrafik. Spårvagnstrafik behöver inte i sig betyda att gatuunderhållet blir dyrare det beror på trafikmängderna och hur mycket busstrafik som spårvagnarna ersätter. Förhållandena för driften och underhållet blir dock mer komplexa med ett nytt trafiksystem i staden och det kan i sig innebära specifika kostnader, som under en inledande period kan anses förhållandevis höga. Bussar Ökad busstrafik innebär naturligtvis ökade kostnader för fordonsanskaffning och fordonsunderhåll. Kostnader för att investera i spårvagnar ska naturligtvis ställas i relation till kostnaderna att ordna motsvarande transportkapacitet med bussar. (Se Spårvagnar ovan.) Det bör dock också inses att nya bussar med ny teknik, t.ex. batteri- eller elhybridteknik är dyrare att köpa in än bussar med beprövad teknik, såsom gasbussar. Så vid en jämförelse mellan spårvagn och buss måste man också fundera på vilka typer av bussar man avser att trafikera med om trafiken inte sker med spårvagn. En mellanform är trådbuss, som utöver en annan driftsform i bussarna även kräver ny infrastruktur, som för spårvagnar, i form av kontaktledning och matarstationer. Trådbussar är mellan 1,5 till 3,0 miljoner kronor dyrare i inköp per buss än en dieselbuss. Detta kan jämföras med att marginalkostnaden för gasdrift är 0,2 miljoner kronor i jämförelse med dieseldrift 10. Övrigt Det kan bli fråga om förhållandevis stora investeringar, vid stora omläggningar av trafiksystem i en hel stad. En satsning på spårväg är en sådan tydlig uppgradering av kollektivtrafiken, som kräver ekonomiska tröskelinsatser. För Malmö stads del handlar investeringarna i huvudsak om ombyggnader av gator och gaturum, anläggning och anpassning för spårinfrastrukturen och annan kollektivtrafikprioritering, samt upprustning av omkringliggande gatu- och stadsmiljöer. Till detta kan också tillkomma anslutningsspår till en depå, i det fall depån inte ligger i direkt anslutning till trafiknätet. Principbeslutet om eldrift i kollektivtrafiken kräver ny infrastruktur, oavsett om det blir fråga om spårvagnar eller buss. För alternativ till förbränningsmotordrift i bussar krävs laddställen (för batteridrift eller motsvarande) alternativt kontaktledningar och matarstationer (för trådbuss), och eventuellt andra åtgärder i elnätet. Infrastrukturen för elförsörjning av trådbussar skiljer sig dock från den för spårvagnar, vilket gör att trådbuss inte bör betraktas som en övergångslösning mellan buss och spårvagn. 10. Trivector Traffic 2008:26, Litteratursammanställning över kollektivtrafiksystem som finns på världsmarknaden och är i bruk 11 Framtidens kollektiivtrafik - Ekonomi och FinansIERING

12 Utgångspunkter för finansiering En rimlig utgångspunkt för en diskussion om finansiering av en utvecklad kollektivtrafik bör vara att i första hand undersöka om det kan finnas finansiärer utöver de vanliga aktörerna. Men ett större finansieringsbehov finns troligtvis ändå att hantera för kommunen. En arbetsgång som inleds med ett stort finansiellt åtagande på det lokala planet ger kommunen ett bättre förhandlingsläge för medfinansiering såväl gentemot privata aktörer som mot regionen och staten. 12 Framtidens kollektiivtrafik - Ekonomi och FinansIERING

13 För att kunna passera strukturella trösklar i trafiksystemet behöver också finansiella trösklar passeras. Tröskeleffekterna är tydliga främst för spårvägssystem. Även om man också kan räkna med ett visst språng i resandet vid ett spårvägsinförande på grund av systemets ökade attraktivitet jämfört med buss, och därmed ökade biljettintäkter, så är det en helt ny infrastruktur som måste på plats till förhållandevis stora kostnader. En rimlig utgångspunkt för en diskussion om finansiering av en utvecklad kollektivtrafik bör vara att i första hand undersöka om det kan finnas finansiärer utöver de vanliga aktörerna, utan att kommunen i egenskap av initiativtagare och förmodad infrastrukturhållare för den sakens skull avhändar sig huvudansvaret för finansieringen. Men de vanliga aktörerna menas de som traditionellt ansvarar för utvecklingen och finansieringen av kollektivtrafiken i huvudsak offentliga aktörer. Man kan börja med att ställa sig frågan Vem kan ha nytta av att en högprioriterad och attraktiv kollektivtrafik etableras här, och hos vem skulle då kunna finnas en betalningsvilja? De som har direkt nytta av spårväg eller annan utvecklad kollektivtrafik kan tillfrågas om direkta bidrag till finansieringen. Till denna grupp hör naturligtvis kollektivtrafikens direkta kunder, fastighetsägare och -utvecklare, och byggherrar. De som reser betalar via en av trafikhuvudmannen fastställd taxa, se vidare Finansiering via taxor och banavgifter nedan. Tillfrågas kan också aktörer som har en vilja att av andra skäl, t.ex. goodwill, bidra med sponsring. Kommunala bolag, såsom MKB, Parkering Malmö och VA Syd, har särskilda roller i att skapa den attraktiva och hållbara staden, och deras medverkan är högst intressant även om det kanske inte blir direkt finansiellt. Efter att kommersiella aktörers betalningsvilja undersökts, återstår troligtvis ändå ett större finansieringsbehov att hantera för kommunen. En arbetsgång som inleds med ett stort finansiellt åtagande på det lokala planet ger kommunen ett bättre förhandlingsläge för medfinansiering såväl gentemot privata aktörer som mot regionen och staten Trivector Traffic 2008:73, FODRAL slutrapport - Hinder och framgångsfaktorer för lätt spårtrafik i Sverige 13 Framtidens kollektiivtrafik - Ekonomi och FinansIERING

14 Kommunala möjligheter idag Utöver att avsätta egna skattemedel bör kommunen arbeta med att hitta medfinansiering t.ex. genom markvärdesstegring vid försäljning av mark. Även annan avgiftsfinansiering bör undersökas, t.ex. via parkeringsavgifter. Till viss del kan medel även tas in via exploateringsavgifter men juridiskt är detta ännu en gråzon och det kvarstår ett behov av att klargöra spelreglerna. Kommunerna kan även vara mer öppna och tydliga gentemot privata aktörer vad för exploateringsalternativ som finns och vilka alternativ som är praktiskt möjliga med olika transportlösningar. Detta för att motivera bidrag till t.ex. spårväg eller annan högvärdig kollektivtrafik. 14 Framtidens kollektiivtrafik - Ekonomi och FinansIERING

15 Finansiering via taxor och banavgifter Man kan börja med att öppna för möjligheten att höja taxan i ett mer högkvalitativt system. Det innebär att de som använder kollektivtrafiken också får bidra till dess finansiering. Alltför hög taxa får dock som följd att resandet inte ökar i lika hög grad som med lägre taxa. Den ursprungliga tanken med en spårväg en attraktiv hållbar trafik kan riskera att gå förlorad vid för höga biljettpriser. Malmö stad har ingen rådighet över taxan då denna sätts av trafikhuvudmannen. Om infrastrukturen ska finansieras denna väg, får man istället hitta vägar att föra över pengar från trafikhuvudmannen till kommunen i egenskap av infrastrukturhållare. Den möjlighet som kommunen har är att fastställa banavgifter, så att ett bidrag till finansieringen ges denna väg låt vara i efterhand när anläggningen redan är byggd. Eftersom driften också bara blir billigare per passagerarkilometer än med buss efter en brytpunkt med en viss mängd resande, kan kommunen hoppas på acceptans av trafikhuvudmannen för detta förfarande så länge trafikhuvudmannen själva fortfarande får ta del av de relativt sett minskade driftkostnaderna. Om delfinansiering av infrastrukturinvesteringen ska ske via banavgifter, måste kommunen först låna pengar för att kunna investera, eller på annat sätt ligga ute med pengarna. När är anläggningen är klar och trafiken är i drift får kommunen använda intäkterna från banavgifterna för att betala av på räntor och amorteringar på lånen. Se vidare om lån i avsnittet Ordinarie budget- och lånefinansiering nedan. Om infrastrukturhållaren (förmodat kommunen) ska ta ut en banavgift får man diskutera syftet med banavgiften för att därmed nå rätt nivå. Banavgifter tas idag ut av Banverket för trafik på det nationella järnvägsnätet, så principen tillämpas redan. Motsvarande system finns i alla andra länder med järnväg. Syftet med de befintliga banavgifterna är att täcka verkets kostnader får drift och underhåll av spåren, trafikledning, samt vissa externa kostnader (för olyckor och miljöpåverkan). Det är dock inte säkert att Banverkets beräknade nivåer är de rätta för en spårväg i Malmö. I enlighet med beräkningarna i det tidigare kapitlet om kostnader kan drift- och underhållskostnaden per vagnkilometer med spårvagn idag (2009) skattas till 10 kronor. Till detta kan läggas en kostnad för externa effekter (olyckor och buller) motsvarande 1,30 kronor per kilometer. Om avgiften ska täcka dessa kostnader, bör den alltså ligga på minst 11 kronor. Man kan diskutera hur stor del av drift- och underhållskostnaden som ska täckas via banavgift, med tanke på att kommunen idag inte tar ut någon avgift för busstrafiken som sliter på gatorna utan bekostas av skattekollektivet i kommunen. Men om avgiften till på köpet ska täcka en del av investeringskostnaden så blir den ändå avsevärt högre. En ökning till någonstans kring 21 kronor (räknat som ett möjligt bidrag till investeringen på 10 kronor per vagnkilometer) ger med en första linje med uppskattningsvis dagliga vagnkilometer ett bidrag på kronor per dag, eller 7,2 miljoner kronor per år. Det motsvarar en nuvärdet av en investering på knappt 143 miljoner kronor på 40 år och med 4 % ränta. 15 Framtidens kollektiivtrafik - Ekonomi och FinansIERING

16 Om medelbeläggningen på spårvägslinjen är 100 personer, innebär det att taxan per kilometer behöver ökas med 10 öre, om banavgiften helt och hållet ska föras vidare till resenärerna (vilket inte behöver vara fallet). Priset för en enkel resa inom Malmö tätort blir i så fall uppskattningsvis runt en krona högre. Denna beräkning får tjäna som ett inledande exempel. Nivåerna på och tilllämpningen av en eventuell banavgift måste naturligtvis utredas mer noggrant. Ordinarie budget- och lånefinansiering En eventuell finansiering via Malmö stads budget ska behandlas i den vanliga budgetprocessen. Detta gäller för Malmö stads del av investeringen oavsett om den avses finansieras via eget kapital eller lån. Det finns inga regler eller lagar som hindrar att kostnader för räntor och avskrivningar eller kontanta belopp tas från kommunens budget. Projektet måste dock tas upp i investeringsbudgeten respektive driftsbudgeten och behandlas i enlighet med den ordinarie budgetprocessen. En investeringsplan för fem år revideras varje år. Att kommunen bidrar med ekonomiska medel till förbättrad kollektivtrafikinfrastruktur inom kommunens gränser anses nog av många som självklart. Hur stor del som det rör sig om är dock långt ifrån självklart. I Norrköping har man länge försökt arbeta med den sedan länge etablerade finansieringsmodellen för utbyggnaden av spårvägsnätet, i vilken staten genom Banverket bidrar med hälften av investeringen i infrastruktur. Norrköpings kommun har under en tioårsperiod planerat och förberett för en utvidgning av spårvägsnätet i ett reservat söderut till stadsdelen Ringdansen, och länge räknade man med statligt bidrag till hälften av investeringen helt enligt regelverket. Med tiden har dock möjligheterna till statlig medfinansiering minskat även om behovet av investeringar i lokal och regional spårtrafik tvärtom har ökat. (Förutom Norrköping så bygger även Göteborg och Stockholm med grannkommuner vidare på sina spårnät.) Detta försatte kommunen i en svår situation. Spårvägsprojektet stod länge stilla i väntan på den förväntade statliga medfinansieringen. Detta löstes först hösten 2008 då Norrköpings kommun gav upp hoppet om statligt stöd, och beslöt att finansiera spårvägsutbyggnaden på egen hand 12. Kommunen räknar trots uteblivet statligt stöd med att utbyggnaden är driftsekonomiskt fördelaktig. Arbetena pågår för närvarande med en spårvägsetapp mellan Ljura och Navestad, och 2011 kan den nya spårvägssträckan hela vägen till Ringdansen invigas. Norrköpings senaste spårvägsexpansion sker utan bidrag från staten. Företrädare för Norrköpings kommun har vid något tillfälle uttryckt att den statliga medfinansieringen (tidigare kallat statsbidrag) stjälper snarare än hjälper kommunerna i utvecklingsarbetet 13. Detta eftersom det reellt finns 12. Förutom budgeterade kommunala medel finansieras utbyggnaden av en driftsbesparing i kollektivtrafiken till följd av att spårvagnstrafiken blir effektivare än rådande busstrafik, samtidigt som man räknar med ett visst exploateringsöverskott då mark börjar bebyggas i anslutning till spårvägen. 13. Anteckningar från seminarium i projektet FODRAL, Minnesanteckningar_uppstartsseminarium_ pdf, Framtidens kollektiivtrafik - Ekonomi och FinansIERING

17 mindre medel för Banverket att dela ut än de konstaterade behoven runt om i landet. När kommunerna av politiska eller andra skäl väntar på medel, som projekten har rätt till enligt det gällande regelverket, men som verket inte har tillräcklig budget för, tar det onekligen lång tid att förverkliga projekten. Det är dock inte i alla lägen som den driftsekonomiska kalkylen blir så fördelaktig som för det nu aktuella projektet i Norrköping, där man till slut kom fram till att det blev en ekonomisk nackdel att vänta ytterligare tid med projektet jämfört med att starta det. I Malmö måste ett spårvägssystem byggas upp från grunden, med förhållandevis stora initiala investeringar i t.ex. depå, fordonsflotta, elmatning, ledningsomläggningar m.m., och för Malmös del är det därför ytterst angeläget att trots allt undersöka hur statlig medfinansiering kan bli aktuell vid sidan av finansiering från privata aktörer, regionen och kommunen. Det är trots allt avsaknaden av statligt stöd som är hämmande, vilket också påvisas av att de tidigare satsningar på kollektivtrafiken som staten har medfinansierat i Skåne har blivit framgångsrika 14. För resonemang om statlig och regional medfinansiering hänvisas vidare till kapitlet med detta namn längre fram i rapporten. Exploateringsöverskott och markvärdesstegring Vid utbyggnad av en kapacitetsstarkare och mer attraktiv kollektivtrafik uppstår en nytta i form av att nya områden kan exploateras, som tidigare har ansetts omöjliga att bebygga på grund av trafikproblem såsom köer, buller, luftkvalitet och så vidare. Intresset för att exploatera lyfts också på grund av spårvägen i sig, inte minst för att den ökar tillgängligheten till aktuella områden. Detta kan medföra ett ekonomiskt exploateringsöverskott, som bland annat tillfaller fastighetsägaren och i många fall kommunen när marken avyttras till exploatörer. Dessutom ökar värdet på befintliga fastigheter oavsett om mer bebyggelse uppförs på dessa eller inte. I några fall kan detta säkert visa sig i senare ett ökat exploateringstryck. I vissa områden kan det i sig vara intressant att komplettera spårvägsutbyggnaden med mer bebyggelse i ett sammanhållet stadsutvecklingsprojekt, såsom man för närvarande gör i Norrköping 15. Särskilt intressant kan det vara att komplettera storskaliga bostadsområden, som exempelvis Rosengård och Fosie till stor del består av, med nya verksamheter och nya bostadsformer, för att lyfta stadsdelarna som en helhet. Detta ger sociala, ekonomiska och andra vinster på lite längre sikt. För att få ett begrepp om storleksordningen av dessa nyttor har Tyréns anlitats för att göra en studie av markvärdesutvecklingen av tre spårvägsstråk, samt att i samråd med Malmö stads förvaltningar diskutera möjligheter till ny exploatering i dessa stråk och vad för ekonomiskt överskott som till följd av det skulle kunna uppstå för berörda fastighetsägare 16. De tre stråken är 14. Anteckningar från seminarium i projektet FODRAL, Minnesanteckningar_uppstartsseminarium_ pdf, Se 16. Tyréns, Värdeförändring vid exploatering av mark i samband med utveckling av spårburen trafik, Framtidens kollektiivtrafik - Ekonomi och FinansIERING

18 Rosengård, Lindängen samt Limhamn-Bunkeflostrand. Studien har avgränsats till att behandla dessa linjers yttre delar. Förändringar i Centrum och Västra Hamnen har exkluderats, eftersom det har antagits att en spårväg här inte är avgörande för om exploatering är marknadsmässigt möjlig och inte heller påverkar markvärdena i någon högre grad. Figur 1 Bedömning av ny exploatering på utveckling utvecklingsbar mark och på tomträtt inom 400 meter från en spårvagnslinje, här i Rosengård-Stenkällan. Källa: Tyréns, efter data från Stadsbyggnadskontoret Resultatet är att det finns betydande nyttor i höjda markvärden och exploateringsöverskott till följd av spårväg, men att de ekonomiska nyttorna är begränsade till Rosengårds- och Lindängenstråken. Resulterande tillkommande bruttoyta (Bta) och boyta (Boa) enligt studien, och uppskattat antal nya bostäder, framgår av tabell 1 nedan. Utifrån det är värdeökningen beräknad, och redovisas i tabell 2. Tabell 1 Resultat som ytor och antal bostäder i Tyréns studie av exploateringsöverskott och markvärdesstegring Linje Utvecklingsbar mark Tomrättsmark Bta, m2 Boa, m2 Bostäder Bta, m2 Boa, m2 Bostäder Rosengård Lindängen Limhamn- Bunkeflo Framtidens kollektiivtrafik - Ekonomi och FinansIERING

PÅ VÄG MOT SPÅR I MALMÖ

PÅ VÄG MOT SPÅR I MALMÖ PÅ VÄG MOT SPÅR I MALMÖ I utvecklingen av Malmö som en attraktiv och hållbar stad har kollektivtrafiken en avgörande betydelse. Kollektivtrafiken möjliggör för fler människor att få tillgång till arbetsmarknaden

Läs mer

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Joel Hansson 2012-11-19 Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Nollalternativet busstrafik på Lundalänken Sedan 2003 finns en högklassig bussbana mellan Lund C och Solbjer;

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Dokumentation: Finansiering av spårvägsinvesteringar

Dokumentation: Finansiering av spårvägsinvesteringar Dokumentation: Finansiering av spårvägsinvesteringar Text: Maritha Sandberg Lööf Många faktorer talar för satsningar på spårvagnstrafik och det gör att intresset för att bygga nya spårvägar är stort i

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel När man debatterar för spårtaxi är det vanligaste motargumentet man hör att det blir för dyrt. Detta är helt fel. I stället kan spårtaxisystem vara självfinansierande

Läs mer

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-07-02 Sverigebygget: Fler jobb och mer tillväxt, höghastighetståg och 100 000 nya bostäder Alliansen

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Utredning Kommunalt parkeringsbolag

Utredning Kommunalt parkeringsbolag TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Datum Diarienummer 2013-11-04 KS 2013/516 1 (5) Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Utredning Kommunalt parkeringsbolag Ärendebeskrivning

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Parkeringsnorm Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 Parkeringsnorm vid bygglovsprövning i Strömstads kommun Godkänd av kommunstyrelsen 2011-02-02 Antagen

Läs mer

Markvärden och infrastrukturutbyggnad

Markvärden och infrastrukturutbyggnad 1 (7) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Peter Sjöquist 2015-06-03 Markvärden och infrastrukturutbyggnad Regeringen har utfärdat direktiv till förhandlingspersoner som

Läs mer

Simrishamnsbanan med på banan

Simrishamnsbanan med på banan Utvecklingsplan Simrishamnsbanan med på banan Sammanfattning av rapport från februari 2010 Gemensamt initiativ Kommunal samverkan för ett genomförande En stråkplanering med en livskvalitativ samhällsbyggnad

Läs mer

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen 1(6) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-06-02, punkt 27 Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen Ärendebeskrivning

Läs mer

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp 31/51 Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp Behov av en samlad strategi Östra Tyresö kommer att detaljplaneras successivt för mindre områden och processen kommer sannolikt

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Bygg Malmö helt

Tjänsteskrivelse. Bygg Malmö helt SIGNERAD 2014-05-16 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2014-05-16 Handläggare Anders Spjuth Projektledare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Bygg Malmö helt STK-2014-590 Sammanfning Kommunstyrelsens

Läs mer

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper Uppdrag och struktur Samverkansformer och Överenskommelser Avtal och finansieringsprinciper Sverigeförhandlingens roll och betydelse för finansieringsfrågor Vårt övergripande uppdrag Fyra transportslag

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

- den hållbara vägen in i framtiden

- den hållbara vägen in i framtiden - den hållbara vägen in i framtiden En stark och sammanhållen region, där invånarna har frihet att bo och arbeta i olika delar av Skåne, har sin grund i en god infrastruktur. Simrishamnsbanan kopplar samman

Läs mer

Alternativa system BRT, trådbuss Landskrona, gummihjulssystem

Alternativa system BRT, trådbuss Landskrona, gummihjulssystem Alternativa system BRT, trådbuss Landskrona, gummihjulssystem Nya urbana transportsystem Stockholm 4 dec 2008 PG Andersson Trivector Traffic, Lund Behov av BRT i Sverige? Bus Rapid Transit = tänk tunnelbana

Läs mer

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö PM Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö 1 Inledning 1.1 Bakgrund En förstudie för en fast förbindelse mellan Fårö och Fårösund har tagits fram av Atkins under 212/213. En fast förbindelse med bro

Läs mer

MKB - av genomfartstrafikens påverkan för boende- och trafikmiljön i ett framtidens Solna stad

MKB - av genomfartstrafikens påverkan för boende- och trafikmiljön i ett framtidens Solna stad Bilaga 1 1/5 MKB - av genomfartstrafikens påverkan för boende- och trafikmiljön i ett framtidens Solna stad I nedanstående tabeller kommer vi boende i Solna stad att beskriva hur framtida byggprojekt i

Läs mer

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering 1(8) Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering Uppdragsnummer: 226043 Uppdragsansvarig: Johan Bergström Handläggare Kvalitetsgranskning Anna Stjärnkvist/Anna-Karin Ekström 010-452

Läs mer

Översiktlig skattning av intäkter från varianter på vägavgift/trängselskatter

Översiktlig skattning av intäkter från varianter på vägavgift/trängselskatter RAPPORT 2012:32 VERSION 0.1 Översiktlig skattning av intäkter från varianter på vägavgift/trängselskatter i Malmöregionen - underlag till finansieringsdiskussion för SPIS Dokumentinformation Titel: Översiktlig

Läs mer

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Västsvenska infrastrukturpaketet För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Innehållsförteckning FÖR JOBB OCH UTVECKLING I GÖTEBORGSOMRÅDET 3 Göteborgsregionen - Västra Götalands motor 3 BAKGRUND OM VÄSTSVENSKA

Läs mer

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande Stockholms läns landsting Trafiknämnden Handläggare: Jens Plambeck 08-686 1651 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(7) Identitet 2013-01-11 TN 1210-0201 STYRELSESAMMANTRÄDE ÄRENDE NI Yttrande över motion 2012:21 om försök

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

Säker och estetisk utformning av spårvägssystem. Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27

Säker och estetisk utformning av spårvägssystem. Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27 1 Säker och estetisk utformning av spårvägssystem Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27 2 Lars H Ericsson Säkerhetsdirektör Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting (också känt

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

Bygg bort hemlösheten i Malmö!

Bygg bort hemlösheten i Malmö! Bygg bort hemlösheten i Malmö! En rapport från Nya Moderaterna Malmö Torbjörn Tegnhammar April 2014 Om rapportförfattaren Torbjörn Tegnhammar är moderat politiker i Malmö. Han är 32 år gammal och jobbar

Läs mer

2008-09-04. Vägverket

2008-09-04. Vägverket Hur kan vi skapa nya förbindelser och minska barriäreffekterna? Eller: Hur beroende är Göteborgsregionen av sina Älvförbindelser? Bertil Hallman, Vägverket Region Väst Samhällsutveckling Strategisk planerare

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

Parkeringsnorm för Eslövs kommun

Parkeringsnorm för Eslövs kommun December 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 7 PARKERINGSNORM: TABELLER 8 Parkeringsnorm

Läs mer

Trafikprognos samt en bullerberäkning för fyra fastigheter i Åkarp

Trafikprognos samt en bullerberäkning för fyra fastigheter i Åkarp [Delprodukt] Skapad av: Fackansvarig: Dokumentdatum: 2013-11-20 Diarienr/Ärendenr: TRV 2010/35145 Version: Anna-Karin Ekström, Tyréns AB Anna-Karin Ekström, Tyréns AB/Ansvarig MKB Cristiano Piga, Tyréns

Läs mer

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 7 Resande och ekonomi

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 7 Resande och ekonomi Målbild Tåg 2035 - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland PM 7 Resande och ekonomi Målbild Tåg 2035 Underlagsrapport PM 7: Resande och ekonomi Arbetet med Målbild Tåg 2035 utveckling av tågtrafiken

Läs mer

Intresseanmälan för gemensamt avlopp på Holmen

Intresseanmälan för gemensamt avlopp på Holmen Intresseanmälan för gemensamt avlopp på Holmen Bakgrund Holmen är ett område i förändring. Fler bygger nytt eller planerar att göra det och många väljer att bo här permanent eller bygga fritidshus som

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

Målet för utredningen har varit att finna hållbara kollektiva trafiklösningar som stärker Malmös attraktionskraft.

Målet för utredningen har varit att finna hållbara kollektiva trafiklösningar som stärker Malmös attraktionskraft. I utvecklingen av Malmö som en attraktiv och hållbar stad har kollektivtrafiken en avgörande betydelse. Kollektivtrafiken möjliggör för fler människor att få tillgång till arbetsmarknaden och det sociala

Läs mer

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING PM TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING 19 MARS 2012 Titel: Trafikanalys i Ljungby centrum Status: Koncept Datum: 2012 03 19 Beställare: Ljungby kommun Kontaktperson:

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

Västsvenska paketet med Västlänken och trängselskatt. Claes Westberg Trafikingenjör

Västsvenska paketet med Västlänken och trängselskatt. Claes Westberg Trafikingenjör Västsvenska paketet med Västlänken och trängselskatt Claes Westberg Trafikingenjör Västsvenska paketet Västlänken Marieholmstunneln Delfinansiering av nya Hisingsbron Kollektivtrafikbefrämjande åtgärder

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

Nördseminarium på Exploatering. Ekonomiska konsekvenser. Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2014-11-19

Nördseminarium på Exploatering. Ekonomiska konsekvenser. Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2014-11-19 Nördseminarium på Exploatering Ekonomiska konsekvenser Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2014-11-19 1 Exploatering Exploatering innebär att mark används för

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

Vänersborg 2015-01-22

Vänersborg 2015-01-22 Vänersborg 2015-01-22 Regionstyrelsen Västra Götlandsregionen ärende 9 mötet 2015-01-27 Yttrande över Kungörande och granskning av Järnvägsplan för Västlänken (Remiss från Trafikverket) Sverigedemokraterna

Läs mer

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana!

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Fram till 2030 växer Stockholm med runt 500 000 invånare. Det ställer krav, bland annat på möjligheterna att resa smart, både för människor och miljön. En viktig

Läs mer

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK KONCEPT 2014-08-25 1 Bakgrund Planering för ny etablering på norra delen av Stäksön pågår. Som ett led i arbetet studeras förutsättningarna för trafiken i området. För att etableringen

Läs mer

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25

Kommunikationer. Planförslag KOMMUNIKATIONER SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2009 SAMRÅDSHANDLING 2009-02-25 Planförslag Kommunikationer Svedala kommun har bra förutsättningar i och med sin placering vid ett vägskäl, där många människor passerar dagligen. Tillgången till kommunikationer är också mycket god med

Läs mer

Exempel på samband mellan bebyggelse och transportinfrastruktur

Exempel på samband mellan bebyggelse och transportinfrastruktur Exempel på samband mellan bebyggelse och transportinfrastruktur Reflektioner utifrån rapporten Infrastruktur med finansiering (KTH 2011) Jacob Witzell, 26 maj 2011 Why is it so difficult to finance public

Läs mer

Medborgarförslag om trafikåtgärder inom Kronanområdet.

Medborgarförslag om trafikåtgärder inom Kronanområdet. Tekniska nämnden 2009 10 22 117 338 Tekniska nämndens arbetsutskott 2009 10 08 195 473 Dnr 2009/501.008 Medborgarförslag om trafikåtgärder inom Kronanområdet. Ärendebeskrivning Bo Wennström m fl anför

Läs mer

Utbyggnadsplaner för spårväg i Sverige. Sammanställda 2014-05-15

Utbyggnadsplaner för spårväg i Sverige. Sammanställda 2014-05-15 Utbyggnadsplaner för spårväg i Sverige Sammanställda 2014-05-15 Om Spårvagnsstäderna Spårvagnsstäderna arbetar för att det ska bli lättare att bygga spårvägar. Organisationen förmedlar kunskap och främjar

Läs mer

Kommunikationer. Järnvägar

Kommunikationer. Järnvägar Kommunikationer De allra flesta är idag beroende av bra kommunikationer i sin vardag. I detta avsnitt redovisas frågor som rör vägar och järnvägar, flyg, sjöfart och kollektivtrafik. Översiktsplanen ska

Läs mer

Skånetrafiken. Det självklara valet för dig som reser i Skåne

Skånetrafiken. Det självklara valet för dig som reser i Skåne Skånetrafiken Det självklara valet för dig som reser i Skåne Allt började 1999 Två skånska län blir ett Flygande start för Skånetrafiken Vilka vi är och vad vi gör En förvaltning inom Region Skåne Driva

Läs mer

3.4 Kommunikationer. Planförslag

3.4 Kommunikationer. Planförslag Planförslag 3.4 Kommunikationer Svedala kommun har bra förutsättningar i och med sin placering vid ett vägskäl, där många människor passerar dagligen. Tillgången till kommunikationer är också mycket god

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Trafikutredning Storvreta

Trafikutredning Storvreta Trafikutredning Storvreta 2008.05.22 Resultat från trafikanalyser Projektorganisation Uppsala kommun Projektledare Pernilla Hessling, Stadsbyggnadskontoret Uppdragsansvarig Handläggare Trafiksimulering

Läs mer

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende Nivå 1400 enheter Ingen ny bilbro erfordras. Öbron (B) nyttjas enbart för biltrafik. Två nya gång- och cykelbroar anläggs. En mot Östteg (C) och en

Läs mer

Sätt fart på Sverige

Sätt fart på Sverige Sätt fart på Sverige Länsstyrelser vill investera mer Rapport från 6F fackförbund i samverkan juni 2015 Länsstyrelser ger regeringen underkänt Sveriges länsstyrelser är eniga. Regeringens satsningar på

Läs mer

FÖRSLAG TILL FÖRDELNING AV GATUKOSTNADER FÖR DJUPEDALSOMRÅDET

FÖRSLAG TILL FÖRDELNING AV GATUKOSTNADER FÖR DJUPEDALSOMRÅDET Stadsbyggnadskontoret Datum 2008-03-04 KS 2007:84 ANTAGANDE FÖRSLAG TILL FÖRDELNING AV GATUKOSTNADER FÖR DJUPEDALSOMRÅDET ORIENTERING Inom områden med detaljplan där kommunen är huvudman för allmänna platser

Läs mer

Bostäder vid Kvarnfallsvägen/Kvarnstensvägen

Bostäder vid Kvarnfallsvägen/Kvarnstensvägen 2007-10-22 Handläggare Kristina Bodin Tel: 031-792 12 62 UTSTÄLLNINGSHANDLING Diarienummer KS/2007:09 Detaljplan för Bostäder vid Kvarnfallsvägen/Kvarnstensvägen Partille kommun Västra Götalands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Läs mer

Västlänken - en del av Göteborgs framtid

Västlänken - en del av Göteborgs framtid - en del av Göteborgs framtid Bakgrund Göteborgs lokala arbetsmarknad ska växa med över en halv miljon människor till år 2020 Göteborgs centrala delar, regionens kärna, stärks med fler arbetsplatser, fler

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen 2002-09-16 Ny lånemodell Ändring i kapitalförsörjningsförordningen Regeringen tog den 10 maj 2002 beslut om att ändra 6 första stycket i kapitalförsörjningsförordningen. Ändringen trädde i kraft den 1

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Sida 1 1 Sida2 2 Sida 3 Som vi såg illustrerat i videon så är det ofta en huggsexa om vem som ska norpa en ledig parkering. Det beror på att dagens parkeringssystem bygger på den planekonomiska modellen,

Läs mer

Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta

Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta SIGTUNA KOMMUN Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta 2012-12-13 Uppsala Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta Datum 2012-12-13 Uppdragsnummer 61381254612 Utgåva/Status Version

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Medfinansiering av transportinfrastruktur i den långsiktiga planeringen

Medfinansiering av transportinfrastruktur i den långsiktiga planeringen Medfinansiering av transportinfrastruktur i den långsiktiga planeringen Gatukontorsdagarna i Lund den 5 maj 2011 Vår uppgift Vi ska föreslå riktlinjer och processer för medfinansiering i den långsiktiga

Läs mer

AVTAL OM MEDFINANSIERING AV TRANSPORTSLAGSÖVERGRIPANDE INFRASTRUKTURÄTGÄRDER I VÄSTSVERIGE

AVTAL OM MEDFINANSIERING AV TRANSPORTSLAGSÖVERGRIPANDE INFRASTRUKTURÄTGÄRDER I VÄSTSVERIGE AVTAL OM MEDFINANSIERING AV TRANSPORTSLAGSÖVERGRIPANDE INFRASTRUKTURÄTGÄRDER I VÄSTSVERIGE TRAFIKVERKET BORLÄNGE Inkom 2010 - O~- O 1 YORVowl Dj 35E99 Parter /Medfinansiärer 1. Vägverket 2. Banverket 3.

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

Bilaga budgetdirektiv. Investeringar fördjupad beskrivning av ramar 2016-18

Bilaga budgetdirektiv. Investeringar fördjupad beskrivning av ramar 2016-18 Bilaga budgetdirektiv Investeringar fördjupad beskrivning av ramar 2016-18 I budgetdirektivet för perioden 2016 till 2018 fastställs investeringsramarna för Region Skånes verksamheter på en övergripande

Läs mer

Yttrande. Remiss från Justitiedepartementet upplåtelse av tomträtt för hyreshusbebyggelse

Yttrande. Remiss från Justitiedepartementet upplåtelse av tomträtt för hyreshusbebyggelse Malmö stad Tekniska nämnden 1 (7) Datum 2014-05-12 Adress Diarienummer TN-2014-181 Yttrande Till Kommunstyrelsen Remiss från Justitiedepartementet upplåtelse av tomträtt för hyreshusbebyggelse STK-2014-356

Läs mer

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Reviderad 24 april 2014 Andersson Arfwedson arkitekter ab www.andersson-arfwedson.se Sibyllegatan 52b, 114 43 Stockholm 08-54 52 60

Läs mer

2011-12-16 RTN 2008-0291. Innehåll

2011-12-16 RTN 2008-0291. Innehåll Innehåll 2011-12-16 RTN 2008-0291 Bakgrund och problembeskrivning... 3 Åtgärder och fortsatt arbete... 3 Bättre kommunikationer inom Arlandaområdet... 5 Förbättra tillgängligheten med buss till Arlanda...

Läs mer

Riktlinjer för exploateringsverksamheten

Riktlinjer för exploateringsverksamheten Riktlinjer för exploateringsverksamheten KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Ansvar... 3 Klassificering... 3 Markanskaffning... 4 Förkalkyl... 4 Tomtpris... 5 Budget...

Läs mer

Komplettering: Östligare sträckning av avgreningen till Grön linje

Komplettering: Östligare sträckning av avgreningen till Grön linje 1(21) Handläggare Stefan Persson 08-686 1688 Stefan.persson@sll.se Komplettering: Östligare sträckning av avgreningen till Grön linje På uppdrag av regeringens förhandlingspersoner kompletteras här underhandsrapporten

Läs mer

Uttag av avgift rörande iordningställande av ny cirkulationsplats Peter Åbergs Väg/ Kattegattvägen. (AU 47) KS 2013-391

Uttag av avgift rörande iordningställande av ny cirkulationsplats Peter Åbergs Väg/ Kattegattvägen. (AU 47) KS 2013-391 kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-03-04 60 Uttag av avgift rörande iordningställande av ny cirkulationsplats Peter Åbergs Väg/ Kattegattvägen. (AU 47) KS 2013-391 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör

Öresundstågen ger Höör direkt förbindelse med Köpenhamn, Humlebeck med konsthallen Louisiana och Helsingör Mål och riktlinjer Ny bebyggelse ska lokaliseras så att kollektivtrafik och cykling främjas. Kommunen ska arbeta för att öka trafiksäkerheten med inriktning mot att nå nollvisionen. Ett sätt är att genomföra

Läs mer

Bildande av parkeringsbolag

Bildande av parkeringsbolag FÖRSLAG 1(6) Siv Lejefors, koncernjurist 011-15 11 15, 073 030 1955 Kommunfullmäktige Bildande av parkeringsbolag Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att 1. Godkänna att Norrköping Rådhus AB

Läs mer

Tillägg till trafikutredning Sunnanå 1:2 m fl

Tillägg till trafikutredning Sunnanå 1:2 m fl Brinova Fastigheter AB Tillägg till trafikutredning Sunnanå 1:2 m fl Malmö 2012-01-17 Tillägg till trafikutredning Sunnanå 1:2 m fl Datum 2012-01-17 Uppdragsnummer 61660933566 Utgåva/Status Rev 1 HEDMAN

Läs mer

Parkering i kvarteret Biet/Sicklaön 142:2 i Nacka

Parkering i kvarteret Biet/Sicklaön 142:2 i Nacka 1 PM 2015:25 Paulina Soliman Jesper Nordlund 2015-05-04 Parkering i kvarteret Biet/Sicklaön 142:2 i Nacka 1. Bakgrund Diligentia planerar att tillföra 39 hyreslägenheter till befintlig bostadsfastighet

Läs mer

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Dagens presentation Tidigare utvärdering av den rättsliga konstruktionen Presentation

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Omfattande och detaljerad utvärdering Resvaneundersökning Stockholms län (augusti) Resvaneundersökning Mälardalen Biltrafik Snitträkningar

Läs mer

Köp av 25 nya spårvagnar

Köp av 25 nya spårvagnar 1(7) Handläggare: Jörn Engström Sammanträdesdatum Dnr 2015/04 Tel: 031 368 25 53 Köp av 25 nya spårvagnar Trafiknämnden Göteborg Sammanfning Trafiknämnden beslutade i september 2006 hemställa hos Kommunstyrelsen

Läs mer

11-ÅRSKALKYL BRF SKÄPPLANDSGATAN 13-17 769625-6721 2013-06-14

11-ÅRSKALKYL BRF SKÄPPLANDSGATAN 13-17 769625-6721 2013-06-14 11-ÅRSKALKYL BRF SKÄPPLANDSGATAN 13-17 769625-6721 2013-06-14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Grunduppgifter... 3 2 Föreningens anskaffningskostnad... 3 3 Finansiering... 4 4 Föreningens utgifter... 5 4.1 Drifts-

Läs mer

Nationell plan för transportsystemet 2014-2025. Remissvar från Stockholm Nordost

Nationell plan för transportsystemet 2014-2025. Remissvar från Stockholm Nordost 2013-09-10 Handläggare: Mikael Engström tel. dir: 076 643 96 70 Shula Gladnikoff tel. dir. 076 643 96 73 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer N2013/2942/TE Nationell plan för transportsystemet

Läs mer

Spårväg City en politiska beställning utan expertstöd

Spårväg City en politiska beställning utan expertstöd Spårväg City en politiska beställning utan expertstöd Spårväg City, i folkmun kallat NK-express, är ett projekt som kantats av brister, oenighet, politiskt prestige och slarv med skattebetalarnas pengar.

Läs mer