Framtidens kollektivtrafik. Ekonomi och finansiering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtidens kollektivtrafik. Ekonomi och finansiering"

Transkript

1 Framtidens kollektivtrafik Ekonomi och finansiering

2 Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Rapporten är sammanställd av en grupp bestående av: Anna Bjärenlöv, stadskontoret Ulrika Lagergren, stadskontoret Christian Röder, fastighetskontoret Daniel Svanfelt, stadsbyggnadskontoret (red.) Layout: Linda Johnson, gatukontoret Fotograf: PG Andersson, Linda Johnson, Jenny Leyman, Mats Persson Malmö

3 Innehåll Bakgrund 4 Syfte och avgränsning 6 Kostnader 8 Spårväg Spårvagnar Vägar och gator Bussar Övrigt Utgångspunkter för finansiering 12 Kommunala möjligheter idag 14 Finansiering via taxor och banavgifter Ordinarie budget- och lånefinansiering Exploateringsöverskott och markvärdesstegring Finansiering genom exploateringsavtal Styrande parkeringsavgifter Övriga kommunala möjligheter, efter lag- och regeländringar 22 Kommunal fastighetsavgift Arbetsgivaravgift Trängselavgift eller -skatt Övriga styrande skatter och avgifter Statlig och regional medfinansiering 28 Ordinarie infrastrukturplaner Särskild förhandlingslösning EU-bidrag 32 Offentlig-privat samverkan (OPS) 36 Slutsatser och strategi för fortsatt arbete 40 3 Framtidens kollektiivtrafik - Ekonomi och FinansIERING

4 Bakgrund Oktober 2008 lades slutrapporten fram i projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö, som ett resultat av ett samarbete mellan Malmö stads förvaltningar på ett uppdrag av kommunstyrelsen Framtidens kollektiivtrafik - Ekonomi och FinansIERING

5 Projektet formades som en utredning i vilken olika möjliga utvecklingsmöjligheter för i huvudsak den lokala kollektivtrafiken undersöktes. Motiven för en utvecklad kollektivtrafik tar sin ansats i de fyra nyckelorden tillväxt, miljö, integration och jämställdhet. En offensiv satsning på kollektivtrafiken ska bidra till att uppnå mål inom de samhällssektorer där utmaningar i dessa avseenden kan konstateras. Den övergripande slutsatsen från utredningen är tudelad: Dels behöver kollektivtrafiken utvecklas med ökande kapacitet, för att möta den höga befolkningstillväxten och tillåta att alla som vill åka kollektivt i framtiden ska kunna göra det. Dels behöver den utvecklas med mer miljöanpassad drift specifikt eldrift för att kunna tillgodose dagens och morgondagens krav på miljöanpassade transporter. Slutsatserna tydliggörs i att eldriven kapacitetsstark spårväg föreslås i flera stråk, radiellt mellan stadens ytterområden och centrum, och att även övrig kollektivtrafik, i huvudsak stadsbussarna, på lång sikt bör konverteras till eldrift, t.ex. genom att införa trådbussar. Även en utveckling av lokal spårtrafik på befintliga järnvägar diskuteras. Den kommande Cityringen, tågtrafik i en lokal ringlinje i Citytunneln och Kontinentalbanan, är ett uttryck för det, och visar också på betydelsen av att ha ett regionalt perspektiv på utvecklingen, då trafiken på dessa banor i huvudsak är av regional betydelse. Högkvalitativ kollektivtrafik, företrädesvis spårtrafik, diskuteras i utredningen också som en stomme i framtidens stadsbyggnad, med möjligheter dels att realisera utbyggnadsområden såväl i staden som i nya orter och stadsdelar utanför befintliga staden, som kan få högkvalitativ spårburen trafik. Kopplingar till tätorter i grannkommunerna skissades också. Under första halvåret 2009 har utredningen remissbehandlats. De flesta remissinstanser ställer sig positiva till slutsatserna om eldriven kollektivtrafik och spårvagnar. Under detta år har också ett fördjupat utredningsarbete tagit vid, i syfte att klargöra förutsättningarna för att arbeta vidare enligt 2008 års slutrapports förslag, och att komma några steg närmare förverkligande. Denna rapport är ett resultat av detta och redovisar arbetet med en av de fördjupningar som har identifierats som viktigast att gå vidare med nämligen Ekonomi och finansiering. Utöver denna rapport finns även följande delrapporter från de fördjupade utredningarna i Framtidens kollektivtrafik : Fördjupade utredningar fas 1 Stråk, linjer, kapacitet och reservat del 1 samt Ekonomi del 1 Fördjupade utredningar fas 2 Trafikanalys och stadsbyggnad (Stråk, linjer, kapacitet och reservat del 2 samt Centrumutredning) Fördjupade utredningar fas 2 Drift och underhåll av spårvägssystem samt lokalisering av depå Fördjupade utredningar fas 2 Social konsekvensanalys Strategi för genomförande maj 2010 (Sammanfattande rapport till kommunstyrelsen) 5 Framtidens kollektiivtrafik - Ekonomi och FinansIERING

6 Syfte och avgränsning Syftet med denna rapport är att belysa och diskutera olika finansieringsmöjligheter för utvecklingen av kollektivtrafiken i Malmö. Rapporten sammanfattar finansieringsmöjligheter för investeringar i och till någon del drift och underhåll av kollektivtrafiksystem, med fokus på spårtrafik. 6 Framtidens kollektiivtrafik - Ekonomi och FinansIERING

7 Orsaken till att fokus ligger på just spårtrafiken är att det i Sverige (och i de flesta andra länder) ännu råder en viss uppdelning av den statliga finansieringen mellan väg- och spårinvesteringar. Olika finansieringsmöjligheter beskrivs och analyseras utifrån tillämpligheten för de nu aktuella frågeställningarna i att utveckla kollektivtrafiken i Malmö och i Skåne. Tidigare har inventeringar gjorts av olika möjligheter gjorts inom exempelvis projektet FODRAL1. Här fördjupas och tillämpas de för Malmö. Denna sammanställning gör inte anspråk på att vara heltäckande. Det finns anledning att hela tiden bevaka dessa frågeställningar för att finna nya finansieringsmöjligheter. Inte minst gäller detta förändringar i lagar och regler, där viss utveckling sker kontinuerligt. 1. För mer information se projektets webbplats 7 Framtidens kollektiivtrafik - Ekonomi och FinansIERING

8 Kostnader Investeringsbehovet för de två första spårvägslinjerna har beräknats, liksom att resonemang förts kring drifts- och underhållskostnader för spåranläggningen. Detta ska ställas i relation till kostnader för fortsatt drift med busstrafik, i befintlig eller uppdgraderad form. En första etapp med spårväg till Lindängen, Rosengård och Västra Hamnen kan uppskattas till en investeringsnivå av miljoner kronor, dock utan fordon och längre anslutningsspår till depå och heller inte med depån utbyggd för ett större linjenät 8 Framtidens kollektiivtrafik - Ekonomi och FinansIERING

9 Spårväg Investeringsbehovet för de två första linjerna mellan Lindängen respektive Rosengård och Västra Hamnen har tidigare beräknats till miljoner kronor, inklusive del av depå i direkt anslutning till spåren och som motsvarar behovet för just dessa linjer, men exklusive fordon 2. Kostnaden har fördelats på linjedelar: Lindängen-Malmö central 600 mkr Rosengård-Malmö central 650 mkr Västra Hamnen-Malmö central 290 mkr Sträckan från Lindängen går via Hermodsdal, Nydala, Mobilia, Södervärn, Triangelns station, Gustav Adolfs torg, Djäknegatan och Centralplan. Rosengårdslinjen följer Amiralsgatan hela vägen från Stenkällan till Amiralsbron, därefter är spåren gemensamma med Lindängenlinjen till Malmö central. Sträckan från Västra Hamnen startar vid Turning Torso och följer Västra Varvsgatan, Riggaregatan och Östra Varvsgatan, går genom Varvsstaden till Neptunigatan, och ansluter till Malmö central vid Skeppsbron. Dessa sträckningar är på inget sätt låsta. Alternativa sträckningar kan komma i fråga, och därför kan anläggningskostnaden också variera. I ett system med två linjer är det emellertid lämpligt att låta båda dessa gå ut till Västra Hamnen. En andra linje till Västra Hamnen trafikerar lämpligen Neptunigatans förlängning och Västra Varvsgatan, varvid en slinga sluts vid Turning Torso. Denna slinga trafikeras sedan dubbelriktat 3. För att realisera denna för linjenätet viktiga komplettering behöver man investera ytterligare uppskattningsvis 100 miljoner kronor. Beloppet för etapp 1 enligt denna beskrivning skulle alltså uppgå till miljoner kronor. Det kvarstår ett behov av att noggrannare kostnadsbestämma en första spårvägsetapp. De hittillsvarande kostnadsberäkningarna baseras i hög grad på schabloner och referensvärden. Kostnader för, till exempel, större ledningsomläggningar och stadsförnyelse i anslutning till en spårvägsutbyggnad kan tillkomma utöver vad som här har beräknats. Å andra sidan är det inte omöjligt att de schablonvärden som använts överskattar dessa kostnader. Naturligtvis är nivån på investeringen osäker i detta tidigare skede, och ytterligare fördjupade studier behövs. Drift- och underhållskostnader har också beräknats i den inledande samhällsekonomiska beräkningen 4. Spårvagnstrafik innebär en ny kostnad att hantera för Malmö stad. Å andra sidan minskar underhållskostnaden för befintligt gatunät i staden när busstrafik ersätts av spårvagnar. En vagnkilometer med spårvagn kostar kommunen uppskattningsvis 10 kronor i underhåll av spårvägen Trivector Traffic 2009:16, Samhällsekonomisk värdering av spårväg i Malmö utvärdering av 7 möjliga spårvägslinjer 3. För fördjupade analyser av linjesträckningar hänvisas till delrapporten Trafikanalys och stadsbyggnad. 4. Trivector Traffic 2009:16, Samhällsekonomisk värdering av spårväg i Malmö utvärdering av 7 möjliga spårvägslinjer 5. Detta är ett schablonvärde som angetts i den samhällsekonomiska kalkylen. Underhållskostnader varierar stort mellan olika system och därför är detta värde ännu högst osäkert. Ytterligare studier behövs. 9 Framtidens kollektiivtrafik - Ekonomi och FinansIERING

10 En första spårvagnslinje kommer då att medföra en underhållskostnad för infrastrukturhållaren på 6,5-7,5 miljoner kronor per år, med den trafikering som är tänkt. Spårvagnar Region Skåne har 2009 tagit principbeslutet att regionen genom Skånetrafiken ska kunna bedriva framtida spårvagnstrafik på samma sätt som för den befintliga trafiken med pågatåg och buss. Det innebär att Skånetrafiken kommer att ansvara för inköp av spårvagnar och driften av trafiken. I den första etappen bedöms trafiken kunna bedrivas med 25 moderna spårvagnar av cirka 30 meters längd 6, för vilka styckepriset kan uppskattas till miljoner kronor 7. Inköpskostnaden för vagnar i etapp 1 hamnar därför på uppskattade miljoner kronor. För att förverkliga ytterligare ett par etapper, med trafik på sammanlagt fem genomgående spårvägslinjer i staden, krävs ytterligare ungefär det dubbla antalet vagnar 8, alltså 1,0-1,3 miljarder kronor ytterligare. Med den nuvarande ansvarsfördelningen ligger denna kostnad hos Skånetrafiken. Skånetrafiken bedömer att spårvagnstrafik är ekonomiskt försvarbar om spårvagnstrafik kan ersätta dubbelt så mycket busstrafik. I dag (våren 2010) går linje 5 till Rosengård i tre/fyraminuterstrafik, medan linje 2 och 8 till Lindängen båda går i femminuterstrafik, i rusningen. Det skulle med resandet idag innebära att spårvagnar skulle kunna sättas in i sjuminuterstrafik respektive tiominuterstrafik i rusningen. Det är troligt att spårvagnstrafiken mitt på dagen och under kvällar och helger behöver upprätthållas på en nivå som motsvarar dagens busstrafik. Detta för att motsvara någon sorts acceptabel miniminivå, även om det kapacitetsmässigt inte är nödvändigt med spårvagn då. Efterfrågan kommer dock på sikt också att öka utanför rusningen, i takt med att Malmö och regionen växer och utvecklas 9. Trafik med spårvagnar är därför också ett sätt att möta denna efterfrågan på ett långsiktigt vis. De driftsekonomiska aspekterna av spårvagnstrafiken kommer dock att behöva studeras vidare av främst Skånetrafiken. Det är möjligt att man får diskutera någon sorts avtal mellan infrastrukturförvaltaren Malmö stad och trafikhuvudmannen Skånetrafiken för att uppnå rätt nivå på trafiken, från ett bredare regionalt och stadsutvecklingsperspektiv. 6. Trivector Traffic 2009:70, Kunskapssammanställning för drift och underhåll av spårvägssystem 7. Trivector Traffic 2008:26, Litteratursammanställning över kollektivtrafiksystem som finns på världsmarknaden och är i bruk 8. Trivector Traffic 2009:70, Kunskapssammanställning för drift och underhåll av spårvägssystem 9. I den samhällsekonomiska kalkylen beräknades att det på sikt av kapacitetsskäl kommer att behövas spårvagnstrafik i sexminuterstrafik i de aktuella stråken. 10 Framtidens kollektiivtrafik - Ekonomi och FinansIERING

11 Vägar och gator Ökad busstrafik ger ökade drifts- och underhållskostnader i det kommunala gatunätet. Detta behöver beaktas både för ny och utökad busstrafik som utvecklas, men också vid en jämförelse med motsvarande kostnader för spårväg, i de fall busstrafik ersätts med spårvagnstrafik. Spårvagnstrafik behöver inte i sig betyda att gatuunderhållet blir dyrare det beror på trafikmängderna och hur mycket busstrafik som spårvagnarna ersätter. Förhållandena för driften och underhållet blir dock mer komplexa med ett nytt trafiksystem i staden och det kan i sig innebära specifika kostnader, som under en inledande period kan anses förhållandevis höga. Bussar Ökad busstrafik innebär naturligtvis ökade kostnader för fordonsanskaffning och fordonsunderhåll. Kostnader för att investera i spårvagnar ska naturligtvis ställas i relation till kostnaderna att ordna motsvarande transportkapacitet med bussar. (Se Spårvagnar ovan.) Det bör dock också inses att nya bussar med ny teknik, t.ex. batteri- eller elhybridteknik är dyrare att köpa in än bussar med beprövad teknik, såsom gasbussar. Så vid en jämförelse mellan spårvagn och buss måste man också fundera på vilka typer av bussar man avser att trafikera med om trafiken inte sker med spårvagn. En mellanform är trådbuss, som utöver en annan driftsform i bussarna även kräver ny infrastruktur, som för spårvagnar, i form av kontaktledning och matarstationer. Trådbussar är mellan 1,5 till 3,0 miljoner kronor dyrare i inköp per buss än en dieselbuss. Detta kan jämföras med att marginalkostnaden för gasdrift är 0,2 miljoner kronor i jämförelse med dieseldrift 10. Övrigt Det kan bli fråga om förhållandevis stora investeringar, vid stora omläggningar av trafiksystem i en hel stad. En satsning på spårväg är en sådan tydlig uppgradering av kollektivtrafiken, som kräver ekonomiska tröskelinsatser. För Malmö stads del handlar investeringarna i huvudsak om ombyggnader av gator och gaturum, anläggning och anpassning för spårinfrastrukturen och annan kollektivtrafikprioritering, samt upprustning av omkringliggande gatu- och stadsmiljöer. Till detta kan också tillkomma anslutningsspår till en depå, i det fall depån inte ligger i direkt anslutning till trafiknätet. Principbeslutet om eldrift i kollektivtrafiken kräver ny infrastruktur, oavsett om det blir fråga om spårvagnar eller buss. För alternativ till förbränningsmotordrift i bussar krävs laddställen (för batteridrift eller motsvarande) alternativt kontaktledningar och matarstationer (för trådbuss), och eventuellt andra åtgärder i elnätet. Infrastrukturen för elförsörjning av trådbussar skiljer sig dock från den för spårvagnar, vilket gör att trådbuss inte bör betraktas som en övergångslösning mellan buss och spårvagn. 10. Trivector Traffic 2008:26, Litteratursammanställning över kollektivtrafiksystem som finns på världsmarknaden och är i bruk 11 Framtidens kollektiivtrafik - Ekonomi och FinansIERING

12 Utgångspunkter för finansiering En rimlig utgångspunkt för en diskussion om finansiering av en utvecklad kollektivtrafik bör vara att i första hand undersöka om det kan finnas finansiärer utöver de vanliga aktörerna. Men ett större finansieringsbehov finns troligtvis ändå att hantera för kommunen. En arbetsgång som inleds med ett stort finansiellt åtagande på det lokala planet ger kommunen ett bättre förhandlingsläge för medfinansiering såväl gentemot privata aktörer som mot regionen och staten. 12 Framtidens kollektiivtrafik - Ekonomi och FinansIERING

13 För att kunna passera strukturella trösklar i trafiksystemet behöver också finansiella trösklar passeras. Tröskeleffekterna är tydliga främst för spårvägssystem. Även om man också kan räkna med ett visst språng i resandet vid ett spårvägsinförande på grund av systemets ökade attraktivitet jämfört med buss, och därmed ökade biljettintäkter, så är det en helt ny infrastruktur som måste på plats till förhållandevis stora kostnader. En rimlig utgångspunkt för en diskussion om finansiering av en utvecklad kollektivtrafik bör vara att i första hand undersöka om det kan finnas finansiärer utöver de vanliga aktörerna, utan att kommunen i egenskap av initiativtagare och förmodad infrastrukturhållare för den sakens skull avhändar sig huvudansvaret för finansieringen. Men de vanliga aktörerna menas de som traditionellt ansvarar för utvecklingen och finansieringen av kollektivtrafiken i huvudsak offentliga aktörer. Man kan börja med att ställa sig frågan Vem kan ha nytta av att en högprioriterad och attraktiv kollektivtrafik etableras här, och hos vem skulle då kunna finnas en betalningsvilja? De som har direkt nytta av spårväg eller annan utvecklad kollektivtrafik kan tillfrågas om direkta bidrag till finansieringen. Till denna grupp hör naturligtvis kollektivtrafikens direkta kunder, fastighetsägare och -utvecklare, och byggherrar. De som reser betalar via en av trafikhuvudmannen fastställd taxa, se vidare Finansiering via taxor och banavgifter nedan. Tillfrågas kan också aktörer som har en vilja att av andra skäl, t.ex. goodwill, bidra med sponsring. Kommunala bolag, såsom MKB, Parkering Malmö och VA Syd, har särskilda roller i att skapa den attraktiva och hållbara staden, och deras medverkan är högst intressant även om det kanske inte blir direkt finansiellt. Efter att kommersiella aktörers betalningsvilja undersökts, återstår troligtvis ändå ett större finansieringsbehov att hantera för kommunen. En arbetsgång som inleds med ett stort finansiellt åtagande på det lokala planet ger kommunen ett bättre förhandlingsläge för medfinansiering såväl gentemot privata aktörer som mot regionen och staten Trivector Traffic 2008:73, FODRAL slutrapport - Hinder och framgångsfaktorer för lätt spårtrafik i Sverige 13 Framtidens kollektiivtrafik - Ekonomi och FinansIERING

14 Kommunala möjligheter idag Utöver att avsätta egna skattemedel bör kommunen arbeta med att hitta medfinansiering t.ex. genom markvärdesstegring vid försäljning av mark. Även annan avgiftsfinansiering bör undersökas, t.ex. via parkeringsavgifter. Till viss del kan medel även tas in via exploateringsavgifter men juridiskt är detta ännu en gråzon och det kvarstår ett behov av att klargöra spelreglerna. Kommunerna kan även vara mer öppna och tydliga gentemot privata aktörer vad för exploateringsalternativ som finns och vilka alternativ som är praktiskt möjliga med olika transportlösningar. Detta för att motivera bidrag till t.ex. spårväg eller annan högvärdig kollektivtrafik. 14 Framtidens kollektiivtrafik - Ekonomi och FinansIERING

15 Finansiering via taxor och banavgifter Man kan börja med att öppna för möjligheten att höja taxan i ett mer högkvalitativt system. Det innebär att de som använder kollektivtrafiken också får bidra till dess finansiering. Alltför hög taxa får dock som följd att resandet inte ökar i lika hög grad som med lägre taxa. Den ursprungliga tanken med en spårväg en attraktiv hållbar trafik kan riskera att gå förlorad vid för höga biljettpriser. Malmö stad har ingen rådighet över taxan då denna sätts av trafikhuvudmannen. Om infrastrukturen ska finansieras denna väg, får man istället hitta vägar att föra över pengar från trafikhuvudmannen till kommunen i egenskap av infrastrukturhållare. Den möjlighet som kommunen har är att fastställa banavgifter, så att ett bidrag till finansieringen ges denna väg låt vara i efterhand när anläggningen redan är byggd. Eftersom driften också bara blir billigare per passagerarkilometer än med buss efter en brytpunkt med en viss mängd resande, kan kommunen hoppas på acceptans av trafikhuvudmannen för detta förfarande så länge trafikhuvudmannen själva fortfarande får ta del av de relativt sett minskade driftkostnaderna. Om delfinansiering av infrastrukturinvesteringen ska ske via banavgifter, måste kommunen först låna pengar för att kunna investera, eller på annat sätt ligga ute med pengarna. När är anläggningen är klar och trafiken är i drift får kommunen använda intäkterna från banavgifterna för att betala av på räntor och amorteringar på lånen. Se vidare om lån i avsnittet Ordinarie budget- och lånefinansiering nedan. Om infrastrukturhållaren (förmodat kommunen) ska ta ut en banavgift får man diskutera syftet med banavgiften för att därmed nå rätt nivå. Banavgifter tas idag ut av Banverket för trafik på det nationella järnvägsnätet, så principen tillämpas redan. Motsvarande system finns i alla andra länder med järnväg. Syftet med de befintliga banavgifterna är att täcka verkets kostnader får drift och underhåll av spåren, trafikledning, samt vissa externa kostnader (för olyckor och miljöpåverkan). Det är dock inte säkert att Banverkets beräknade nivåer är de rätta för en spårväg i Malmö. I enlighet med beräkningarna i det tidigare kapitlet om kostnader kan drift- och underhållskostnaden per vagnkilometer med spårvagn idag (2009) skattas till 10 kronor. Till detta kan läggas en kostnad för externa effekter (olyckor och buller) motsvarande 1,30 kronor per kilometer. Om avgiften ska täcka dessa kostnader, bör den alltså ligga på minst 11 kronor. Man kan diskutera hur stor del av drift- och underhållskostnaden som ska täckas via banavgift, med tanke på att kommunen idag inte tar ut någon avgift för busstrafiken som sliter på gatorna utan bekostas av skattekollektivet i kommunen. Men om avgiften till på köpet ska täcka en del av investeringskostnaden så blir den ändå avsevärt högre. En ökning till någonstans kring 21 kronor (räknat som ett möjligt bidrag till investeringen på 10 kronor per vagnkilometer) ger med en första linje med uppskattningsvis dagliga vagnkilometer ett bidrag på kronor per dag, eller 7,2 miljoner kronor per år. Det motsvarar en nuvärdet av en investering på knappt 143 miljoner kronor på 40 år och med 4 % ränta. 15 Framtidens kollektiivtrafik - Ekonomi och FinansIERING

16 Om medelbeläggningen på spårvägslinjen är 100 personer, innebär det att taxan per kilometer behöver ökas med 10 öre, om banavgiften helt och hållet ska föras vidare till resenärerna (vilket inte behöver vara fallet). Priset för en enkel resa inom Malmö tätort blir i så fall uppskattningsvis runt en krona högre. Denna beräkning får tjäna som ett inledande exempel. Nivåerna på och tilllämpningen av en eventuell banavgift måste naturligtvis utredas mer noggrant. Ordinarie budget- och lånefinansiering En eventuell finansiering via Malmö stads budget ska behandlas i den vanliga budgetprocessen. Detta gäller för Malmö stads del av investeringen oavsett om den avses finansieras via eget kapital eller lån. Det finns inga regler eller lagar som hindrar att kostnader för räntor och avskrivningar eller kontanta belopp tas från kommunens budget. Projektet måste dock tas upp i investeringsbudgeten respektive driftsbudgeten och behandlas i enlighet med den ordinarie budgetprocessen. En investeringsplan för fem år revideras varje år. Att kommunen bidrar med ekonomiska medel till förbättrad kollektivtrafikinfrastruktur inom kommunens gränser anses nog av många som självklart. Hur stor del som det rör sig om är dock långt ifrån självklart. I Norrköping har man länge försökt arbeta med den sedan länge etablerade finansieringsmodellen för utbyggnaden av spårvägsnätet, i vilken staten genom Banverket bidrar med hälften av investeringen i infrastruktur. Norrköpings kommun har under en tioårsperiod planerat och förberett för en utvidgning av spårvägsnätet i ett reservat söderut till stadsdelen Ringdansen, och länge räknade man med statligt bidrag till hälften av investeringen helt enligt regelverket. Med tiden har dock möjligheterna till statlig medfinansiering minskat även om behovet av investeringar i lokal och regional spårtrafik tvärtom har ökat. (Förutom Norrköping så bygger även Göteborg och Stockholm med grannkommuner vidare på sina spårnät.) Detta försatte kommunen i en svår situation. Spårvägsprojektet stod länge stilla i väntan på den förväntade statliga medfinansieringen. Detta löstes först hösten 2008 då Norrköpings kommun gav upp hoppet om statligt stöd, och beslöt att finansiera spårvägsutbyggnaden på egen hand 12. Kommunen räknar trots uteblivet statligt stöd med att utbyggnaden är driftsekonomiskt fördelaktig. Arbetena pågår för närvarande med en spårvägsetapp mellan Ljura och Navestad, och 2011 kan den nya spårvägssträckan hela vägen till Ringdansen invigas. Norrköpings senaste spårvägsexpansion sker utan bidrag från staten. Företrädare för Norrköpings kommun har vid något tillfälle uttryckt att den statliga medfinansieringen (tidigare kallat statsbidrag) stjälper snarare än hjälper kommunerna i utvecklingsarbetet 13. Detta eftersom det reellt finns 12. Förutom budgeterade kommunala medel finansieras utbyggnaden av en driftsbesparing i kollektivtrafiken till följd av att spårvagnstrafiken blir effektivare än rådande busstrafik, samtidigt som man räknar med ett visst exploateringsöverskott då mark börjar bebyggas i anslutning till spårvägen. 13. Anteckningar från seminarium i projektet FODRAL, Minnesanteckningar_uppstartsseminarium_ pdf, Framtidens kollektiivtrafik - Ekonomi och FinansIERING

17 mindre medel för Banverket att dela ut än de konstaterade behoven runt om i landet. När kommunerna av politiska eller andra skäl väntar på medel, som projekten har rätt till enligt det gällande regelverket, men som verket inte har tillräcklig budget för, tar det onekligen lång tid att förverkliga projekten. Det är dock inte i alla lägen som den driftsekonomiska kalkylen blir så fördelaktig som för det nu aktuella projektet i Norrköping, där man till slut kom fram till att det blev en ekonomisk nackdel att vänta ytterligare tid med projektet jämfört med att starta det. I Malmö måste ett spårvägssystem byggas upp från grunden, med förhållandevis stora initiala investeringar i t.ex. depå, fordonsflotta, elmatning, ledningsomläggningar m.m., och för Malmös del är det därför ytterst angeläget att trots allt undersöka hur statlig medfinansiering kan bli aktuell vid sidan av finansiering från privata aktörer, regionen och kommunen. Det är trots allt avsaknaden av statligt stöd som är hämmande, vilket också påvisas av att de tidigare satsningar på kollektivtrafiken som staten har medfinansierat i Skåne har blivit framgångsrika 14. För resonemang om statlig och regional medfinansiering hänvisas vidare till kapitlet med detta namn längre fram i rapporten. Exploateringsöverskott och markvärdesstegring Vid utbyggnad av en kapacitetsstarkare och mer attraktiv kollektivtrafik uppstår en nytta i form av att nya områden kan exploateras, som tidigare har ansetts omöjliga att bebygga på grund av trafikproblem såsom köer, buller, luftkvalitet och så vidare. Intresset för att exploatera lyfts också på grund av spårvägen i sig, inte minst för att den ökar tillgängligheten till aktuella områden. Detta kan medföra ett ekonomiskt exploateringsöverskott, som bland annat tillfaller fastighetsägaren och i många fall kommunen när marken avyttras till exploatörer. Dessutom ökar värdet på befintliga fastigheter oavsett om mer bebyggelse uppförs på dessa eller inte. I några fall kan detta säkert visa sig i senare ett ökat exploateringstryck. I vissa områden kan det i sig vara intressant att komplettera spårvägsutbyggnaden med mer bebyggelse i ett sammanhållet stadsutvecklingsprojekt, såsom man för närvarande gör i Norrköping 15. Särskilt intressant kan det vara att komplettera storskaliga bostadsområden, som exempelvis Rosengård och Fosie till stor del består av, med nya verksamheter och nya bostadsformer, för att lyfta stadsdelarna som en helhet. Detta ger sociala, ekonomiska och andra vinster på lite längre sikt. För att få ett begrepp om storleksordningen av dessa nyttor har Tyréns anlitats för att göra en studie av markvärdesutvecklingen av tre spårvägsstråk, samt att i samråd med Malmö stads förvaltningar diskutera möjligheter till ny exploatering i dessa stråk och vad för ekonomiskt överskott som till följd av det skulle kunna uppstå för berörda fastighetsägare 16. De tre stråken är 14. Anteckningar från seminarium i projektet FODRAL, Minnesanteckningar_uppstartsseminarium_ pdf, Se 16. Tyréns, Värdeförändring vid exploatering av mark i samband med utveckling av spårburen trafik, Framtidens kollektiivtrafik - Ekonomi och FinansIERING

18 Rosengård, Lindängen samt Limhamn-Bunkeflostrand. Studien har avgränsats till att behandla dessa linjers yttre delar. Förändringar i Centrum och Västra Hamnen har exkluderats, eftersom det har antagits att en spårväg här inte är avgörande för om exploatering är marknadsmässigt möjlig och inte heller påverkar markvärdena i någon högre grad. Figur 1 Bedömning av ny exploatering på utveckling utvecklingsbar mark och på tomträtt inom 400 meter från en spårvagnslinje, här i Rosengård-Stenkällan. Källa: Tyréns, efter data från Stadsbyggnadskontoret Resultatet är att det finns betydande nyttor i höjda markvärden och exploateringsöverskott till följd av spårväg, men att de ekonomiska nyttorna är begränsade till Rosengårds- och Lindängenstråken. Resulterande tillkommande bruttoyta (Bta) och boyta (Boa) enligt studien, och uppskattat antal nya bostäder, framgår av tabell 1 nedan. Utifrån det är värdeökningen beräknad, och redovisas i tabell 2. Tabell 1 Resultat som ytor och antal bostäder i Tyréns studie av exploateringsöverskott och markvärdesstegring Linje Utvecklingsbar mark Tomrättsmark Bta, m2 Boa, m2 Bostäder Bta, m2 Boa, m2 Bostäder Rosengård Lindängen Limhamn- Bunkeflo Framtidens kollektiivtrafik - Ekonomi och FinansIERING

Framtidens kollektivtrafik. Fördjupad utredning fas 1

Framtidens kollektivtrafik. Fördjupad utredning fas 1 Framtidens kollektivtrafik Fördjupad utredning fas 1 Detta är en delrapport inom det förvaltningasövergripande projektet Famtidens kollektivtrafik i Malmö. Rapporten är sammanställd av: Daniel Svanfelt,

Läs mer

Organisation för finansiering och drift av lätt spårtrafik i Sverige

Organisation för finansiering och drift av lätt spårtrafik i Sverige Organisation för finansiering och drift av lätt spårtrafik i Sverige Lena Winslott Hiselius Trivector Traffic VINNOVA-finansierat forsknings- och utvecklingsprojekt som bedrivs av Trivector Traffic och

Läs mer

Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm 2008.03.12

Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm 2008.03.12 Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret FODRAL Stockholm 2008.03.12 Malmö regionens tillväxtcentrum - Motiv till utredning Malmö växer snabbast bland Sveriges 10 största städer sedan 2000,

Läs mer

PÅ VÄG MOT SPÅR I MALMÖ

PÅ VÄG MOT SPÅR I MALMÖ PÅ VÄG MOT SPÅR I MALMÖ I utvecklingen av Malmö som en attraktiv och hållbar stad har kollektivtrafiken en avgörande betydelse. Kollektivtrafiken möjliggör för fler människor att få tillgång till arbetsmarknaden

Läs mer

Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö

Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö Fakta Malmö 290 000 invånare (2008) Ökande befolkning för 22 året i rad 174 nationaliteter 47 % är under 35 år 28 000 arbetstillfällen 55 000 arbetspendlar

Läs mer

Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Yttrande. Datum 2016-04-06. Adress August Palms Plats 1. Till. Diarienummer

Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Yttrande. Datum 2016-04-06. Adress August Palms Plats 1. Till. Diarienummer Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Datum 2016-04-06 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2016-82 Yttrande Till Näringsdepartementet Remiss från Näringsdepartementet - Delrapport från Sverigeförhandlingen:

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget

Sammanfattning. Uppdraget Sammanfattning Uppdraget Vi har i uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av Sveriges första höghastighetsjärnväg, som ska gå mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Den nya järnvägen kommer att knyta

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och

Läs mer

Spårväg i Malmö. Rosengård Västra Hamnen Lindängen

Spårväg i Malmö. Rosengård Västra Hamnen Lindängen 2013 Spårväg i Malmö Rosengård Västra Hamnen Lindängen 1 Sparvagar.indd 1 2013-04-05 13:48:17 Innehåll 4 6 8 10 12 14 16 18 20 INTRO: Varför spårväg? INTRO: Vilka är målen? INTRO: Frågor & svar DELSTRÄCKA:

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm 2016-03-18 Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm Dnr N2016/00179/TIF Handläggare: Lars Sandberg Utkast: Remissyttrande Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastigjärnvägens finansiering

Läs mer

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö

Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett

Läs mer

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,

Läs mer

Trafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag

Trafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag Beslutsunderlag 2015-01-13 Ewa Rosén Regional utveckling 0451-288511 Kollektivtrafikmyndigheten Ewa.rosen@skanetrafiken.se Trafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag 1. Bakgrund Under

Läs mer

European Spallation Source (ESS) i Lund

European Spallation Source (ESS) i Lund European Spallation Source (ESS) i Lund En mötesplats för vetenskapsmän inom materialforskning 1 ESS-& MAX IV:s anläggningar i Lund Malmö Köpenhamn Lund Brunnshög Knutpunkt för transporten : Till Lund

Läs mer

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Västsvenska paketet En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Stora krav på transportsystemen Befolkningsökningen, urbaniseringen, globaliseringen och miljön ställer nya och hårdare krav på transporter

Läs mer

Lätt spårtrafik ett framtidskoncept? Christian Rydén Lunds kommun

Lätt spårtrafik ett framtidskoncept? Christian Rydén Lunds kommun Lätt spårtrafik ett framtidskoncept? Christian Rydén Lunds kommun TJ Grafik 2007 Bergen Bybanesystem Byggstart 2007 Driftsstart 2010 Koncession / OPS Trafikstart planerad aug 2010 Norrköping Utbyggnad

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora

Läs mer

UPPDRAGET. Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr

UPPDRAGET. Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr UPPDRAGET Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr Lagförslag om värdeåterföring Cykelåtgärder Östlig förbindelse Danmarksförbindelse ARBETSSÄTT Ett snabbare färdigställande,

Läs mer

Trafikverket och spårväg

Trafikverket och spårväg Spårvagnsstädernas årsmöte 2014 i Lund Trafikverket och spårväg Lennart Andersson Trafikverket och spårväg Trafikverkets svar (I) Regeringen bör i sin instruktion ge Trafikverket erforderliga resurser

Läs mer

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar UPPSALA VÄSTERÅS KARLSTAD ÖREBRO ESKILSTUNA STOCKHOLM SÖDERTÄLJE JÄRNA TROLLHÄTTAN

Läs mer

Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) svar på remiss

Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) svar på remiss 30 mars 2016 KS-2015/1253.446 1 HANDLÄGGARE Nicklas Lord 08-535 365 62 nicklas.lord@huddinge.se Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Strategi för genomförande - maj 2010

Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Strategi för genomförande - maj 2010 Framtidens kollektivtrafik i Malmö Strategi för genomförande - maj 2010 Projektorganisation Beställare Kommunstyrelsen Styrgrupp Jan Haak, stadskontoret (ordförande) Jan-Olof Jönsson, stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Avtal om finansiering och medfinansiering av utbyggnad av tunnelbanan samt ökat bostadsbyggande i Stockholms län

Avtal om finansiering och medfinansiering av utbyggnad av tunnelbanan samt ökat bostadsbyggande i Stockholms län 2014-01-07 TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2014/1-201 1 (6) Kommunstyrelsen Avtal om finansiering och medfinansiering av utbyggnad av tunnelbanan samt ökat bostadsbyggande i Stockholms län Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring

Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring PM 2015:146 RI (Dnr 111-1146/2015) Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60) Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 1 oktober 2015 Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Nördseminarium på Exploatering. Ekonomiska konsekvenser. Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2014-11-19

Nördseminarium på Exploatering. Ekonomiska konsekvenser. Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2014-11-19 Nördseminarium på Exploatering Ekonomiska konsekvenser Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2014-11-19 1 Exploatering Exploatering innebär att mark används för

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Parkeringsnorm Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 Parkeringsnorm vid bygglovsprövning i Strömstads kommun Godkänd av kommunstyrelsen 2011-02-02 Antagen

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

ARENA FÖR INFRASTRUKTUR

ARENA FÖR INFRASTRUKTUR ARENA FÖR INFRASTRUKTUR Seminarium 3 Projektidéer som skulle kunna bli verklighet med alternativa lösningar www.arenaforinfrastruktur.se @arenainfra 1 Välkomna 2 Vad är Arena för infrastruktur? Aktörer

Läs mer

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Joel Hansson 2012-11-19 Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Nollalternativet busstrafik på Lundalänken Sedan 2003 finns en högklassig bussbana mellan Lund C och Solbjer;

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

Sammanfattnin: Bilaga

Sammanfattnin: Bilaga Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell

Läs mer

Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) Stadsledningskontoret Exploateringskontoret Stadsbyggnadskontoret Trafikkontoret Gemensamt tjänsteutlåtande Dnr 110-94-2016 Dnr E2016-00223 Dnr 2016-00920 Dnr T2016-00172-1 Sida 1 (14) 2016-03-09 Handläggare

Läs mer

Betänkandet trängselskatt delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3). Svar på remiss

Betänkandet trängselskatt delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3). Svar på remiss Daniel Firth Trafikplanering 08-508 261 24 daniel.firth@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-04-18 Betänkandet trängselskatt delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3).

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

PÅGATÅG NORDOST 2009

PÅGATÅG NORDOST 2009 Älmhult Markaryd Vittsjö Osby Killeberg Bjärnum Hästveda Perstorp Tyringe Sösdala Vinslöv Önnestad Kristianstad Fjälkinge Bromölla Sölvesborg Tjörnarp Höör NIO KOMMUNER I SAMVERKAN BROMÖLLA HÄSSLEHOLM

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Yttrande över betänkandet om trängselskatt (SOU 2013:3)

Yttrande över betänkandet om trängselskatt (SOU 2013:3) 1 (4) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2013-04-15 Dnr SBN 2013-150 Christer Nilsson Dnr KS 2013-229 Samhällsbyggnadsnämnden Kommunstyrelsen Yttrande över betänkandet om trängselskatt (SOU 2013:3)

Läs mer

Ett alternativ till det Västsvenska paketet. Ett alternativ till det Västsvenska paketet

Ett alternativ till det Västsvenska paketet. Ett alternativ till det Västsvenska paketet Ett alternativ till det Västsvenska paketet Intäkter nuvarande paket Trängselskatten Göteborg Stad Västra Götalandsregionen & Region Halland Ökade markvärden Staten Totalt (milj kr) 14 000 1 250 1 000

Läs mer

Planering i tidiga skeden

Planering i tidiga skeden Planering i tidiga skeden -exempel och erfarenheter från trafikkonsekvensbeskrivningar kommunal nivå Transportforum 2012 Björn Wendle, Trivector Planering i tidiga skeden Varför hållbara transporter i

Läs mer

Riktlinjer för exploateringsavtal

Riktlinjer för exploateringsavtal Riktlinjer för exploateringsavtal 1 Bakgrund 3 1.1 Syfte 3 1.2 Kommunens organisation 3 1.3 Kommunala avtal 3 2 Tillvägagångssätt 4 2.1 Detaljplaneläggning 4 2.2 Exploateringsavtal 4 3 Exploatering 4 3.1

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3523 av Emma Wallrup m.fl. (V) med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Ärendebeskrivning LULEÅ KOMMUN. Kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen 2010 06 07 112 274. Arbets och personalutskottet 2010 05 17 89 198.

Ärendebeskrivning LULEÅ KOMMUN. Kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen 2010 06 07 112 274. Arbets och personalutskottet 2010 05 17 89 198. Kommunstyrelsen 2010 06 07 112 274 Arbets och personalutskottet 2010 05 17 89 198 Dnr 10.236 53 juniks13 Ansökan till regeringen att genom tidsbegränsad dispens, för arbetsgivare i Luleå tätortsområde,

Läs mer

SAMMANFATTNING. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021

SAMMANFATTNING. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021 SAMMANFATTNING Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2010-2021 Skåne del av en växande storstadsregion Skåne är idag en del av Öresundsregionens 3,7 miljoner invånare. För att möta morgondagens

Läs mer

Remissyttrande angående förslag till förordning om elbusspremie

Remissyttrande angående förslag till förordning om elbusspremie Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2016-03-14 Ref: M2016/00374/R Remissyttrande angående förslag till förordning om elbusspremie Sveriges Bussföretag är en arbetsgivare-

Läs mer

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande) underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att

Läs mer

Utvärdering av försök med fri parkering

Utvärdering av försök med fri parkering PM 2009-06-09 1 (8) TF 2006/894 Kungsgatan 42 745 80 Enköping Isabell Lundberg Tfn 0171-62 50 28 Mobiltfn 070-162 50 28 e-post isabell.lundberg@enkoping.se Tekniska nämnden Utvärdering av försök med fri

Läs mer

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Upplägg Utmaningar i Stockholmstrafiken Varför en strategi? Strategins grundbultar

Läs mer

Underlag till Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån - Kommunalekonomi

Underlag till Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån - Kommunalekonomi 1 (7) PM Underlag till Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån - Kommunalekonomi Stockholm 2013-05-31, reviderad 2013-09-03 WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi 121 88 Stockholm-Globen

Läs mer

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet s synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet Sammanfattning av synpunkter s medlemmar arbetar strategiskt för att minska klimatpåverkan från transporter med ambitiösa

Läs mer

3 Utredningsalternativ

3 Utredningsalternativ 3 U T R ED N I N GS A LT ER N AT I V O CH U R VA L SPRO CESS 3 Utredningsalternativ Det finns tre korridorer (Röd, Blå och Grön) för Ostlänken mellan Norrköping och Linköping som skiljer sig åt genom att

Läs mer

Beslut: Skärholmens stadsdelsnämnd beslutar att

Beslut: Skärholmens stadsdelsnämnd beslutar att Sida 16 (42) Del 2 Öppna delen 31 Inför trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016 - Svar på remiss. Dnr: 289/2015 Beslut: stadsdelsnämnd beslutar att 1. Godkänna förvaltningens förslag till svar på remissen.

Läs mer

Reservation Ärenden 33 & 34 - Västlänken

Reservation Ärenden 33 & 34 - Västlänken Reservation Ärenden 33 & 34 - Västlänken Allmänt Vägvalet anser att de föreslagna detaljplanerna inte bör genomföras. Motiveringen framgår nedan: Tågtunneln i Göteborg (Västlänken) var från början ett

Läs mer

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta Sammanfattning Kalkylerna är robusta Den svenska transportpolitiken bygger på samhällsekonomiska kalkyler eftersom offentliga medel är en begränsad resurs och det är viktigt att de används där de kan göra

Läs mer

Kollektivtrafiknämnden

Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafiknämnden ORDFÖRANDEBESLUT Datum 2012-07-09 Dnr 1 (1) Kollektivtrafiknämnden Svar till Malmö Stad med anledning av motion om att förbättra kollektivtrafiken i Limhamn Bunkeflo Ordförandens

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

2013-03-19. Ändring av prissättning av tre småhustomter inom exploateringsområdet vid Slättenvägen. Dnr KS 2010-527

2013-03-19. Ändring av prissättning av tre småhustomter inom exploateringsområdet vid Slättenvägen. Dnr KS 2010-527 kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-03-19 84 Ändring av prissättning av tre småhustomter inom exploateringsområdet vid Slättenvägen. Dnr KS 2010-527 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson

SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SKL tycker om Sverigeförhandlingen Höghastighetsbanor är positivt och ska finansieras med statliga medel. Det är ny infrastruktur av stort

Läs mer

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik 1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening

Läs mer

Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden. Jan-Eric Nilsson

Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden. Jan-Eric Nilsson Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden Jan-Eric Nilsson Transportsektorns problem och lösningar i den dagliga debatten Problem Trängsel på spåren Trängsel på vägar, i synnerhet

Läs mer

Spårväg etapp 1. Kommunalekonomiska konsekvenser. Rapport till kommunstyrelsen 2015-02-12

Spårväg etapp 1. Kommunalekonomiska konsekvenser. Rapport till kommunstyrelsen 2015-02-12 Spårväg etapp 1 Kommunalekonomiska konsekvenser Rapport till kommunstyrelsen 2015-02-12 Denna rapport har tagits fram av Malmö stad, stadskontoret i samverkan med gatukontoret och stadsbyggnadskontoret.

Läs mer

Yttrande över remiss: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Yttrande över remiss: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Kahlström Ola Datum 2016-03-02 Diarienummer KSN-2016-0190 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Läs mer

Bostäder. FörslagTofta. Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf)

Bostäder. FörslagTofta. Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf) FörslagTofta Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf) Karaktär Tofta östra - föreslås utvecklas som ett stugområde med inslag av bostadshus. Utmed väg 23 är området

Läs mer

Aktion för spårvägsfritt Lund. Lund den 27 september 2013. Regeringskansliet. Näringsdepartementet. 103 33 Stockholm

Aktion för spårvägsfritt Lund. Lund den 27 september 2013. Regeringskansliet. Näringsdepartementet. 103 33 Stockholm Aktion för spårvägsfritt Lund Lund den 27 september 2013 Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Aktion för Spårvägsfritt Lund har på remiss erhållit Trafikverkets Förslag till nationell

Läs mer

Riktlinjer för huvudmannaskap för allmän platsmark inom planlagda områden

Riktlinjer för huvudmannaskap för allmän platsmark inom planlagda områden Riktlinjer för huvudmannaskap för allmän platsmark inom planlagda områden Fastställda av kommunstyrelsen den 13 november 2013 Riktlinjer för huvudmannaskap i Enköpings kommun 1. Nya bostads- och verksamhetsområden

Läs mer

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp 31/51 Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp Behov av en samlad strategi Östra Tyresö kommer att detaljplaneras successivt för mindre områden och processen kommer sannolikt

Läs mer

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025. Remissvar från Stockholm Nordost

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025. Remissvar från Stockholm Nordost 2013-09-10 Handläggare: Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Enheten för samhällsplanering Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Länsplan

Läs mer

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö Jönköpings kommun Malmö 2016-01-08 Datum 2016-01-08 Uppdragsnummer 1320006609-001 Utgåva/Status 1 Johan Svensson Anna Persson Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsvägen

Läs mer

Reflektion från seminarieserien

Reflektion från seminarieserien Reflektion från seminarieserien Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från GOS projektets 6 seminarier Sammanhängande fysisk struktur Integration av marknader beror helt på hur systemet

Läs mer

Intresseanmälan för gemensamt avlopp på Holmen

Intresseanmälan för gemensamt avlopp på Holmen Intresseanmälan för gemensamt avlopp på Holmen Bakgrund Holmen är ett område i förändring. Fler bygger nytt eller planerar att göra det och många väljer att bo här permanent eller bygga fritidshus som

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Storstadspaket för infrastruktur i Skåne

Storstadspaket för infrastruktur i Skåne Storstadspaket för infrastruktur i Skåne MalmöLundregionens elva kommuner har en gemensam syn på de mest prioriterade infrastruktursatsningarna i Skåne. Med anledning av Region Skånes arbete med ett paket

Läs mer

RAPPORT 2008:25 VERSION 1.0. Kristianstadslänken. ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum

RAPPORT 2008:25 VERSION 1.0. Kristianstadslänken. ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum RAPPORT 2008:25 VERSION 1.0 Kristianstadslänken ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum Dokumentinformation Titel: Kristianstadslänken ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum Serie

Läs mer

Yttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Yttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) ER REFERENS: N2016/00179/TIF Näringsdepartementet 106 47 Stockholm Yttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Läs mer

Stockholm Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje

Stockholm Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje Stockholm 2013-02-20 Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje www.socialdemokraterna.se/stockholm I korthet: En helt ny lila tunnelbanelinje från syd till nord. Hagsätra Älvsjö Årstafältet Liljeholmen Fridhemsplan

Läs mer

Effektredovisning för BVMa_017 Södertunneln Helsingborg

Effektredovisning för BVMa_017 Södertunneln Helsingborg PM Effektredovisning för BVMa_017 Södertunneln Helsingborg Handläggare: Hans Thorselius, DANIELSONDOSK AB Telefon: 0733-96 52 90 e-post:hans.thorselius@danielsondosk.se Innehåll 1 Effektbeskrivning av

Läs mer

Simrishamnsbanan med på banan

Simrishamnsbanan med på banan Utvecklingsplan Simrishamnsbanan med på banan Sammanfattning av rapport från februari 2010 Gemensamt initiativ Kommunal samverkan för ett genomförande En stråkplanering med en livskvalitativ samhällsbyggnad

Läs mer

Komplettering av Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012

Komplettering av Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag 2013-05-03 Komplettering av Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Kommersiell kollektivtrafik i Skåne... 3 3 Fullt tillgänglighetsanpassade bytespunkter och linjer...

Läs mer

Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av

Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Översiktsplanen för Trelleborgs Stad 2025. Som tidigare gör kommunen

Läs mer

Studiebesök TÖI måndag 24 oktober. Västsvenska paketet och projektet KomFram Göteborg

Studiebesök TÖI måndag 24 oktober. Västsvenska paketet och projektet KomFram Göteborg Studiebesök TÖI måndag 24 oktober Västsvenska paketet och projektet KomFram Göteborg Punkter Göteborgsområdet Västsvenska paketet lite kort Långsiktiga ambitionen Satsningar inför trängselskatten 2013

Läs mer

Detaljplan för Kontor Uddvägen, fastigheten Sicklaön 346:1 m.fl. på Västra Sicklaön

Detaljplan för Kontor Uddvägen, fastigheten Sicklaön 346:1 m.fl. på Västra Sicklaön 2014-01-09 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KFKS 2012/148-214 Projekt nr 9218 Kommunstyrelsens stadsutvecklingsutskott Detaljplan för Kontor Uddvägen, fastigheten Sicklaön 346:1 m.fl. på Västra Sicklaön Yttrande

Läs mer

Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007

Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007 Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007 2007-12 Jan Rafstedt AB INNEHÅLL 1. BAKGRUND 1 2. UPPDRAGET 1 3. FÖRUTSÄTTNINGAR 1 4. TRAFIK 2 Trafikgenerering 3 5. STUDERADE LÖSNINGAR 4 Tpl Hofterup

Läs mer

Västsvenska paketet med Västlänken och trängselskatt. Claes Westberg Trafikingenjör

Västsvenska paketet med Västlänken och trängselskatt. Claes Westberg Trafikingenjör Västsvenska paketet med Västlänken och trängselskatt Claes Westberg Trafikingenjör Västsvenska paketet Västlänken Marieholmstunneln Delfinansiering av nya Hisingsbron Kollektivtrafikbefrämjande åtgärder

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304

Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304 2011-08-04 Kommunstyrelsen Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304 Trafikverket har fått i uppdrag

Läs mer

Effektredovisning för BVGb_015 Varberg, dubbelspår (tunnel) inklusive resecentrum

Effektredovisning för BVGb_015 Varberg, dubbelspår (tunnel) inklusive resecentrum 2008-xx-xx x PM Effektredovisning för BVGb_015 Varberg, dubbelspår (tunnel) inklusive resecentrum Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3

Läs mer

Föredragande borgarrådet Karin Wanngård anför följande.

Föredragande borgarrådet Karin Wanngård anför följande. PM 2016:60 RI (Dnr 110-94-2016) Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 7

Läs mer

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö PM Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö 1 Inledning 1.1 Bakgrund En förstudie för en fast förbindelse mellan Fårö och Fårösund har tagits fram av Atkins under 212/213. En fast förbindelse med bro

Läs mer

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen

Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen 1(6) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-06-02, punkt 27 Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen Ärendebeskrivning

Läs mer

2015-09-07. Dnr Ten 2015/495 Plan för mer infartsparkering i Jakobsberg och Kallhäll - återrapportering till kommunstyrelsen

2015-09-07. Dnr Ten 2015/495 Plan för mer infartsparkering i Jakobsberg och Kallhäll - återrapportering till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2015-09-07 Tekniska nämnden Dnr Ten 2015/495 Plan för mer infartsparkering i Jakobsberg och Kallhäll - återrapportering till kommunstyrelsen Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-07-02 Sverigebygget: Fler jobb och mer tillväxt, höghastighetståg och 100 000 nya bostäder Alliansen

Läs mer

Bygg bort hemlösheten i Malmö!

Bygg bort hemlösheten i Malmö! Bygg bort hemlösheten i Malmö! En rapport från Nya Moderaterna Malmö Torbjörn Tegnhammar April 2014 Om rapportförfattaren Torbjörn Tegnhammar är moderat politiker i Malmö. Han är 32 år gammal och jobbar

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

K2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar

K2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar K2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar 2007-09-11 Innehållsförteckning 1. Uppdrag och bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Förutsättningar 3 4. Metod 4 5. Resultat 4 5.1 Västra stambanan 5 5.2 Västkustbanan 6 5.3

Läs mer

Exploateringsavtal. Riktlinjer i Leksands kommun. Fastställd av kommunfullmäktige

Exploateringsavtal. Riktlinjer i Leksands kommun. Fastställd av kommunfullmäktige Exploateringsavtal Riktlinjer i Leksands kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-09-21 113 0 Mål Riktlinjerna ska bidra till transparens och ökad tydlighet som medverkar till att en mångfald av aktörer/exploatörer

Läs mer