PÅ VÄG MOT SPÅR I MALMÖ
|
|
- Anna-Karin Jonsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PÅ VÄG MOT SPÅR I MALMÖ I utvecklingen av Malmö som en attraktiv och hållbar stad har kollektivtrafiken en avgörande betydelse. Kollektivtrafiken möjliggör för fler människor att få tillgång till arbetsmarknaden och det sociala livet och den ger förutsättningar för positiva miljöeffekter och ökad välfärd. Kommunstyrelsen beslutade i maj 2007 att tillsätta en utredning om Malmös framtida kollektivtrafik. Målet för utredningen har varit att finna hållbara kollektiva trafiklösningar som stärker Malmös attraktionskraft. 1
2 Genomförandestrategi Två linjer i en första etapp Påbörja förstudie Ta fram planprogram och andra underlag Detaljstudera finansieringskällorna Anpassa dagens kollektivtrafik Reservat för spårväg läggs in i ÖP Strategiskt arbete med kommunikation och dialog Samarbete inom SPIS Fortsatt etapputbyggnad Förslaget på strategi för genomförande av spårväg i Malmö är följande: Den första spårvägsetappen i Malmö består av två linjer; Rosengård-Västra Hamnen och Lindängen-Västra Hamnen. En förstudie enligt lagen om byggande av järnväg påbörjas för att möjliggöra förverkligandet av den första etappen inom sex år. Förstudien kan starta utan att full finansiering för själva investeringen är klar. Att påbörja processen kan t.o.m. stärka möjligheterna till att hitta finansieringslösningar. Parallellt med förstudien tas det fram ett planprogram och ytterligare underlag, bl.a. handelsutredning, gestaltningsprogram, finansieringsplan, trafikplan, kommunikationsplan och organisationsmodell. Olika finansieringskällor detaljstuderas och analyseras, bl.a. möjligheterna att använda avgifter, skatter, lånefinansiering, samt exploateringsöverskott. Statlig medfinansiering förutsätts stå för hälften av investeringskostnaden i infrastruktur. Dagens kollektivtrafik anpassas till spårvägsplanerna och busstrafiken utvecklas parallellt mot högre kapacitet, komfort och säkerhet. Den utvecklas även för lägre miljöpåverkan beträffande klimat, luftkvalitet och buller, bl.a. genom grön eldrift. Reservat för spårväg läggs in i Malmös översiktsplan och kopplingar görs till stadsutveckling i stort. Fortsatt utredning och etapputbyggnad av spårväg sker i de övriga starka och robusta stråken i Malmö och regionalt över kommungränsen. Kommunikation och dialog kring arbetet drivs strategiskt och har som ambition att ta del av erfarenheter, tankar och idéer tidigt i processen. Malmö stads demografi speglas i dialogen. Planering och genomförande sker i nära samarbete med Region Skåne, Lund och Helsingborg, samt grannkommunerna. 2
3 PRINCIP-BESLUT maj 2009 Eldriven kollektivtrafik Hög framkomlighet Spårvagn i de robusta och starka stråken Samverkande system Kollektivtrafikanpassad stadsutbyggnad Genomförandestrategin bygger på principbeslutet från maj 2009, som pekade ut riktningen för utvecklingen av kollektivtrafiken i Malmö. Eldriven = minskat buller, mindre utsläpp, energieffektivitet Hög framkomlighet = Egen bana, prioritering i korsningar, gena rutter, smidiga hållplatser Spårvagn = kapacitet, attraktivitet, stadsmiljö, ekonomi Samverkande system = cykel/gång, buss, spårvagn, lightrail, pågatåg Stadsutbyggnad = prioritering av gång, cykel och kollektivtrafik i planer och program 3
4 Strategi för kollektivtrafiken I strategin för kollektivtrafiken ingår en utveckling av dagens busstrafik och en satsning på spårväg. 4
5 Utredningar 09/10 SOCIAL KONSEKVENSANALYS HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET SAMHÄLLSEKONOMISK VÄDERING TRAFIKANALYS & STADSBYGGNAD DRIFT & UNDERHÅLL INKL DEPÅ Fördjupade utredningar EKONOMI & FINANSIERING Utredningar och arbeten som genomförts under 2009/2010 är följande: Social konsekvensanalys Hållbar jämställdhet Trafikanalys och stadsbyggnad Drift och underhåll inkl. depå Ekonomi & finansiering 5
6 Social konsekvensanalys Möjliggöra tillgänglighet till arbete, fritid, kultur och möten En bättre jämlikhet & jämställdhet i trafiksystemet ökar människors möjligheter att fatta beslut utifrån sina egna önskemål och värderingar Kollektivtrafikinvesteringar måste understödjas med andra åtgärder för att få önskvärd social effekt Ökad tillgänglighet till en vidgad arbetsmarknad visar hur kollektivtrafiksystemen har en roll i att förändra samhällsförhållanden. Den sociala konsekvensanalysen utgår från människors möjlighet till delaktighet och vad den planerade insatsen ger för konsekvenser för detta. Det finns inte någon tradition av att räkna på detta som andra samhällsekonomiska bedömningar, vilket kan göra det svårt att ta hänsyn till det i bedömningar. Likväl är det just för de sociala effekterna som satsningarna på kollektivtrafik är viktigast. Faktorer av betydelse för jämlik och jämställd tillgång till trafiksystem är bl.a. spårfaktorn, restiden, kostnader och flersyftesresor. En spårvagnslinje till Rosengård eller Lindängen kommer att få störst effekter för social integration och jämställdhet. En linje till Limhamn-Bunkeflo kan bidra till en överflyttning från biltrafik, vilket ger positiva effekter, men då det redan finns god tillgänglighet till arbetsmarknaden i det området, blir just de effekterna inte lika stora. Spårväg genom centrum kommer att ge en ökad tillgänglighet till centrum, men vi behöver beakta blandning av verksamheter och trygghetsfrågor, samt risker i uppdelning av gaturummet. Analysen är gjorts av TEM, Lunds universitet. 6
7 Program för Hållbar Jämställdhet Regeringen har tilldelat medel för jämställdhetsarbete, programansvarig är Sveriges Kommuner & Landsting Integrera jämställdhetsaspekter i planeringen av kollektivtrafiken, med fokus på utredningen om Framtidens Kollektivtrafik. Samarbetspartner är VTI Väg & transportforskningsinstitutet. I Program för hållbar jämställdhet har regeringen tilldelat medel för jämställdhetsarbete. Gatukontoret i Malmö har fått ca 1,9 miljoner kronor för att arbeta med hållbar jämställdhet i framtidens kollektivtrafik. 7
8 Program för Hållbar Jämställdhet 1. Kartläggning av kunskapsläget idag - Fokusgrupper - Analys av material 2. Utbildning och inspiration 3. Utveckling av metoder och verktyg för medborgardialog - Ungdomar (tjejer/killar) - Personal på sjukhuset m.fl. - Handeln - Fritidsresande 4. Slutseminarium. - Sprida resultat & erfarenheter Utvecklingsarbetet består av ett antal olika områden. 1. Fokusgrupper med berörda av Framtidens kollektivtrafik och Koll Analys av framtaget material rapporter, planer etc. Syftet är att ta tempen på organisationen, var vi står i dag när det gäller tankar och föreställningar om ett jämställt transportsystem. 2. Workshops med berörda av Framtidens kollektivtrafik och Koll Temadag för hela gatukontoret & Skånetrafiken för att belysa jämställdhetsfrågan och skapa inspiration och eftertanke olika tilllfällen med medborgardialog. Syftet är dels att låta grupper som annars inte gör sin röst hörd i samrådsprocesser komma till tals, dels testa metoder för medborgardialog. 4. Slutseminarium sprida resultatet, inspiration och avstamp för fortsatt implementyering i ordinarie verksamhet. 8
9 Fokusgrupperna - nyckelfrågor 1. Vad innebär egentligen jämställdhet i transportsystemet? 2. Är det miljöfrågan som gör jämställdhetsfrågan legitim? 3. Vad innebär det att män kategoriseras som antingen problematiska eller kvalitetsmedvetna? 4. Vilket ansvar har transportsystemet för att sträva mot ökad jämställdhet? I fokusgrupperna diskuterades jämställdhet på många nivåer. Det fanns dock ett antal frågor/områden som återkom. Möjlighet att resa ansågs inte alltid vara en maktfråga. Miljöfrågorna gav jämställdhetsfrågorna legitimitet. Det är bättre att männen tar efter kvinnornas beteende än tvärtom, för att gynna miljön. Många samtal handlade om att få fler män att åka kollektivt. Männen kategoriserades i två grupper; den problematiske och den kvalitetsmedvetne. Den förstnämnda beskrevs som omodern, en bilälskare med förlegade värderingar. Den andra gruppen sågs som ganska jämställd, som kommer att använda kollektivtrafiken bara det blir bekvämare och snabbare. Detta perspektiv bidrar till att män konstrueras som mer kunniga och kräsna vad gäller teknik och transport än vad kvinnor är och risken är att de ges tolkningsföreträde i planeringen. Verkligheten kan vara en annan, men de tankar som finns i organisationen påverkar arbetet. Därför är det viktigt att lyfta upp och jobba vidare med frågor av den här typen. Det argumenterades för att ojämlikhet avgörs på andra områden än inom transportplaneringen. Innebär det att transportplaneringen inte har något ansvar? Eller innebär det att planeringens uppgift är att formulera vad man faktiskt kan påverka? 9
10 Samhällsekonomisk värdering Behov av att komplettera med andra viktiga bedömningsfaktorer Syftet med den samhällsekonomiska studien var att försöka mäta nyttan med investeringarna och för att kunna göra en jämförelse mellan de olika stråken. De studerade stråken är de robusta och starka stråken enligt slutrapporten 2009, radiellt till och från stadens centrum. Den samhällsekonomiska värderingen baseras på vedertagna beräkningar av bl.a. kostnader, intäkter, miljöeffekter, tidsvinster och resandeförändringar. I samtliga studerade stråk överstiger nyttorna kostnaderna genom att nettonyttorna genomgående är positiva. Stråket mot Lindängen ger störst nytta per investerad krona. Bland nyttorna utmärker sig tidsvinsterna som den viktigaste posten för huvuddelen av stråken. Den samhällsekonomiska kalkylen kan inte utgöra ensamt beslutsunderlag. Kalkylen tar t.ex. inte hänsyn till vissa faktorer som begränsar kapaciteten i kollektivtrafiken. Den samhällsekonomiska värderingen är beräknad av Trivector. 10
11 Trafikanalys och stadsbyggnad - Utgångspunkter Tillväxt, miljö, jämställdhet, integration Vilket linjenät stödjer bäst uppsatta mål? Både övergripande linjenätstruktur och linjedragningar lite mer i detalj studeras. Var är det viktigast att börja, och vad är lämplig utformning av fordon och gata i de identifierade stråken? I slutrapporten från 2008 identifierades Malmös starka och robusta stråk för kollektivtrafiken. Med hjälp av den samhällsekonomiska bedömningen, kapacitetsberäkningarna och bedömningar kring t.ex. konflikter med andra trafikslag, möjlighet till stadsutveckling, möjlighet till social integration och trafiksäkerhet, presenterades ett förslag till första etapp för kommunstyrelsen i maj I den lyftes linjerna Lindängen- Västra Hamnen och Rosengård- Västra Hamnen som möjlig första etapp för spårväg. Där är den samhällsekonomiska och sociala nyttan störst och där nås kapacitetstaket för nuvarande busstrafik tidigast. Analyser av trafiksystemet och stadsbyggnadaspekter har därefter fördjupats för främst dessa stråk. 11
12 Malmös första etapp Västra Hamnen- Rosengård Västra hamnen - Lindängen Första spårvägsetappen består av två linjer: 1. Rosengård Västra Hamnen 2. Lindängen-Västra Hamnen 12
13 Stråk, linjer, kapacitet & reservat - Kapacitet Limhamn- Bunkeflo Västra Hamnen Hyllie Kirseberg Husie Rosengård Lindängen Årtal när resandet i maxtimmen överstiger 800 per linje (prognos) Rosengård 2008 Västra Hamnen 2017 Lindängen 2018 Hyllie 2021 Kirseberg 2025 Limhamn 2036 Husie 2048 När resandet i busstrafiken överstiger 800 personer i maxtimmen, överskrids även kapaciteten för att kunna erbjuda en komfortabel resa. Detta tal motsvarar 67 personer per tur, om resandet fördelas jämnt över timmens tolv turer (motsvarande femminuterstrafik). 13
14 Trafikanalys och stadsbyggnad - Resultat Västra Hamnen Lindängen Rosengård Radiell grundstruktur gäller oavsett buss eller spårvagn Planera för spårväg först till Lindängen, Rosengård och Västra Hamnen Även tvärförbindelser är viktiga - Malmöringen från december Linje 3 och 33 m.fl. Principen för Malmös kollektivtrafik bygger på huvudstråk från centrum och ut. Dessa binds samman med tvärförbindelser med tåg och buss. 14
15 Vision - strukturen för Malmös framtida kollektivtrafik Visionsbilden redovisar en utveckling med fler spårvägslinjer i de stråk i staden som hittills har identifierats (blå), regionala spårvägsförbindelser (turkos) söderut och österut som även kan ha lokala uppgifter, samt att det övriga busslinjenätet i staden (rött) utvecklas och anpassas till spårvägsplanerna. 15
16 Centrumutredning Förslag på körvägar genom centrum. I första hand behövs Djäknegatan för en nord-sydlig förbindelse i den första etappen mot Lindängen, Rosengård och Västra Hamnen. För ytterligare etapper behövs ett andra stråk, t.ex. Engelbrektsgatan. Även andra stråk kan bli aktuella. De visas i gult. 16
17 Drift & underhåll Tillsammans med Region Skåne och Lund, inom Interreg-projektet TILLHÅLL Förslag till organisering Spår: Kommunen (väghållare) El: Kommunen (spårinnehavare) Tidtabell: Skånetrafiken (kollektivtrafiksystemet integrerat) Trafikering: Skånetrafiken via entreprenör (som buss och tåg) Drift spår: Kommunen (väghållare) Spårvagnar: Skånetrafiken (som tåg) Underhåll vagnar: Leverantören (lesson learned) Depå: Kommunen (Markägare och planansvarig) Viktigt säkerställa att åtaganden hålls Ekonomiska incitament och viten ska vara verkningsfulla Klara avtal som reglerar ansvarsområden Tydliggöra gränssnitt mellan olika aktörer och reglera hur ansvaret fördelas i dessa gränssnitt Reglerad samarbetsorganisation med kontinuerliga möten ORGANISERING Spårväg är ett trafikslag som inte förekommer i Skånes kollektivtrafik idag. Därför är det nödvändigt att utreda aspekter av drift, underhåll och depå specifikt för spårvägen. Det framtida ansvaret för organisation av drift och underhåll av spårväg bygger till stora delar på hur ansvarsfördelningen ser ut idag när det gäller buss och järnväg. Kommunen kan ta ansvararet för bana, elanläggning, depå och drift av infrastrukturen, Skånetrafiken för tidtabell, trafikering och fordon och leverantören för fordonsunderhållet. DEPÅ Malmös depå bör dimensioneras för 75 fordon. När det gäller depån, är det gynnsamt ur trafikeringssynpunkt att placera den så nära spårvägssystemets tyngdpunkt som möjligt, det vill säga så centralt som möjligt i respektive stad. I Malmö skulle en depå i anslutning till bangårdsområdet vara ett alternativ. Uppställningsytor och verkstad för spårvagnarna måste finnas på plats redan från starten av första etappen, och bör även kunna expanderas på platsen för att möjliggöra fler etapper. Förslaget är utarbetat av Trivector. 17
18 Ekonomi/finansiering Anläggningskostnad: - En första linje kostar miljoner kr - En första etapp kostar 1,6-1,7 miljarder kr (Rosengård, Lindängen, Västra Hamnen) Utgångspunkt: - De som drar nytta av kollektivtrafiken kan också antas ha en betalningsvilja för den En första etapp med spårväg till Lindängen, Rosengård och Västra Hamnen uppskattas kosta miljoner kronor, dock utan fordon och längre anslutningsspår till depå och heller inte med depån utbyggd för ett större linjenät. Det finns inte några tydliga finansieringskällor som ensamt kan bära upp hela delen av investeringsbehovet, utan snarare är det många små bidrag från olika källor som tillsammans kan minska på behovet av kommunal finansiering via direkta budgetanslag. 18
19 Ekonomi/finansiering Kommunens finansiella möjligheter idag: - Bidrag från andra intressenter - Taxor och banavgifter - Exploateringsöverskott - Parkeringsavgifter - Ordinarie budget- och lånefinansiering Möjliga framtida finansieringsformer: - Kommunal fastighetsavgift - Särskild arbetsgivaravgift - Trängselskatt/motsv. - Andra styrande skatter och avgifter Statlig och regional medfinansiering EU-bidrag Offentlig-privat samverkan (OPS) De kommunala möjligheterna är bl.a. taxor och banavgifter, exploateringsöverskott och markvärdesstegring, styrande parkeringsavgifter och ordinarie budget och lånefinansiering. Andra källor, mindre möjliga idag på grund av bland annat befintliga regelverk, är kommunal fastighetsavgift, arbetsgivaravgifter, trängselavgifter eller EU-bidrag. 19
20 Ekonomi/finansiering - Exempel!! Exempel på fördelning av kostnader och intäkter i ett spårvägsprojekt enligt etapp 1 (till Lindängen, Rosengård och Västra Hamnen). Principen som gäller är att fordonsparken finansieras regionalt, medan kommunen är huvudansvarig för att, med hjälp av andra aktörer, finansiera spåranläggningen. De olika kategoriernas storlek och fördelning utgör endast ett exempel, som kan och behöver utvecklas. 20
21 När kan vi ha spårvagn i Malmö? Den sammanvägda bedömningen av tidigare utredningar och presenterade delrapporter visar att en satsning på utvecklad kollektivtrafik i stort och med spårväg i de starka och robusta stråken är samhällsekonomiskt lönsamt för Malmö. Att välja Lindängen/Västra Hamnen/Rosengård i en första etapp ger dessutom flera positiva sociala konsekvenser. Strategin som föreslås är att påbörja den formella planeringsprocessen genom beslut om förstudie enligt lagen om byggande av järnväg. Det skapar en möjlighet för Malmö att kunna inviga en första spårvägslinje inom sex år. Tidslinjen är utarbetad av Trivector. 21
22 Kommunikation & dialog Seminarium Framtidskikare Nyhetsbrev & webb Broschyr & film Dialog/konsultation med handeln, ungdomar, personal på sjukhuset, tillhandahållare av fritidsaktiviteter m.fl. Under utredningens gång har arbetet och inriktningen kommunicerats utåt och inåt. I november hölls ett seminarium på temat framtidens resenärer och framtidens kollektivtrafik. Visionsbilder på stadsmiljöer med spårväg har tagits fram, bl.a. med möjligheten att använda i Malmö stads framtidskikare. Uppdaterad info läggs ut på webben och delas ut i form av digitala nyhetsbrev. En broschyr om arbetet är framtaget, likaså en film. Dialog med malmöborna och andra intressenter utvecklas för att bli en självklar del av arbetsprocessen. 22
23 SPIS regionalt samverkansprogram för spårväg i Skåne Politisk styrgrupp & gemensam organisation Fördjupad projektbeskrivning, vision & målbild Strukturhandling/gemensamma utformningsregler Finansieringslösningar Organisation Kommunikation Precis som Malmö, arbetar Lund och Helsingborg för att utveckla sin kollektivtrafik och planerar för spårväg. Städerna har stöd av Skånetrafiken och Region Skåne och denna samverkan ger en styrka till planering och genomförande för alla inblandade. Vissa delutredningar har redan genomförts gemensamt just nu fokuseras på möjligheterna för städerna att stödja varandra i en framtida spårvägsorganisation. Tillsammans har ett gemensamt program för samverkan tagits fram - SPIS - Spårvagnar i Skåne. SPIS kommer att arbeta för att introducera spårvagnstrafik i Skåne genom ökad samverkan, gemensamma utredningar och en gemensam kommunikationsstrategi. 23
24 Amiralsgatan/Kungsgatan idag Exempel på visionsbilder från framtidskikaren.före 24
25 Amiralsgatan/Kungsgatan i morgon Exempel på visionsbilder från framtidskikaren efter 25
26 Stadsutveckling i Lindängen - före Visionsbild på stadsutvecking och spårvagn i Lindängen före 26
27 Stadsutveckling i Lindängen - efter Visionsbild på stadsutvecking och spårvagn i Lindängen efter 27
Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Strategi för genomförande - maj 2010
Framtidens kollektivtrafik i Malmö Strategi för genomförande - maj 2010 Projektorganisation Beställare Kommunstyrelsen Styrgrupp Jan Haak, stadskontoret (ordförande) Jan-Olof Jönsson, stadsbyggnadskontoret
Läs merVi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö
Vi planerar för framtidens kollektivtrafik i Malmö Fakta Malmö 290 000 invånare (2008) Ökande befolkning för 22 året i rad 174 nationaliteter 47 % är under 35 år 28 000 arbetstillfällen 55 000 arbetspendlar
Läs merMålet för utredningen har varit att finna hållbara kollektiva trafiklösningar som stärker Malmös attraktionskraft.
I utvecklingen av Malmö som en attraktiv och hållbar stad har kollektivtrafiken en avgörande betydelse. Kollektivtrafiken möjliggör för fler människor att få tillgång till arbetsmarknaden och det sociala
Läs merMalmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm 2008.03.12
Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret FODRAL Stockholm 2008.03.12 Malmö regionens tillväxtcentrum - Motiv till utredning Malmö växer snabbast bland Sveriges 10 största städer sedan 2000,
Läs merFramtidens kollektivtrafik. Fördjupad utredning fas 1
Framtidens kollektivtrafik Fördjupad utredning fas 1 Detta är en delrapport inom det förvaltningasövergripande projektet Famtidens kollektivtrafik i Malmö. Rapporten är sammanställd av: Daniel Svanfelt,
Läs merMarcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar
Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Upplägg Utmaningar i Stockholmstrafiken Varför en strategi? Strategins grundbultar
Läs merUppsala Spårväg. för en framtida hållbar kollektivtrafik
Uppsala Spårväg för en framtida hållbar kollektivtrafik Uppsala växer Uppsala växer och är en av Europas mest expansiva regioner. År 2050 förväntas vi bli 340 000 invånare. Vi ser positivt på denna utveckling.
Läs merYTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335
Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-03-06 Dnr 1500318 1 (5) Regionala utvecklingsnämnden Avsiktsförklaring för Malmöpendeln
Läs merLundalänken en genväg för kollektivtrafiken
Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)
Läs merUPPDRAGET. Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr
UPPDRAGET Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr Lagförslag om värdeåterföring Cykelåtgärder Östlig förbindelse Danmarksförbindelse ARBETSSÄTT Ett snabbare färdigställande,
Läs merFramtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media
Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret
Läs merRemiss - Spårvägs- och stomnätstrategi Etapp 1
HÄGERSTEN - LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SAMH ÄLLSPLANERING Handläggare: Anna Ambjörn Telefon: 08-508 22 048 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd 2011-12-15 DNR 467-2011- 1.5.3
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.
Läs merSpårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling
Spårväg Lund C ESS Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling Pernilla von Strokirch, Projektchef Spårvägen som drivkraft för stadsutveckling Att få en spårväg i Lund är inte ett mål i sig. Spårvägen
Läs merRAMAVTAL 8 STORSTAD MALMÖ OBJEKTAVTAL KOLLEKTIVTRAFIK OCH CYKEL
RAMAVTAL 8 STORSTAD MALMÖ OBJEKTAVTAL KOLLEKTIVTRAFIK OCH CYKEL RAMAVTAL 8 STORSTAD MALMÖ OBJEKTAVTAL KOLLEKTIVTRAFIK OCH CYKEL Detta Objektavtal, vilket fogas Ramavtal 8 Storstad Malmö ( Ramavtalet ),
Läs merGATUKONTORET SAMMANSTÄLLNING AV PROJEKTET Hållbar jämställdhet inom Framtidens kollektivtrafik
2010-12-15 GATUKONTORET SAMMANSTÄLLNING AV PROJEKTET Hållbar jämställdhet inom Framtidens kollektivtrafik 2 GATUKONTORET HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET I FRAMTIDENS KOLLEKTIVTRAFIK Bakgrund Planering och utveckling
Läs merSammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005
Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,
Läs merKollektivtrafiknämnden
Kollektivtrafiknämnden Johan Gomér Planeringschef 0451-29 89 79 johan.gomer@skanetrafiken.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-02-06 Dnr 1500318 1 (6) Kollektivtrafiknämnden Avsiktsförklaring Malmö stad med koppling
Läs merKollektivtrafiknämnden
Kollektivtrafiknämnden Johan Gomér Planeringschef 0451-29 89 79 johan.gomer@skanetrafiken.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-04-10 Dnr 1500318 1 (5) Kollektivtrafiknämnden Malmöpendeln och avtal om Malmöringen
Läs merRemiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118
TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-04 Bygg- och miljönämnden Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118
Läs merSkrivelse från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet angående information om arbetet med Trafikplan 2050.
1(2) Strategisk utveckling Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-05-08 Trafiknämnden 2018-06-19, punkt 16 Ärende TN 2014-0777 Infosäkerhetsklass K1 (Öppen) Skrivelse från
Läs merDEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013
hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,
Läs merVästsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik
Västsvenska paketet En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Stora krav på transportsystemen Befolkningsökningen, urbaniseringen, globaliseringen och miljön ställer nya och hårdare krav på transporter
Läs merSTOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING
STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer
Läs merPrinciperna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas
SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora
Läs merGodstransportstrategi. Västra Götaland
Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i
Läs merLätt spårtrafik ett framtidskoncept? Christian Rydén Lunds kommun
Lätt spårtrafik ett framtidskoncept? Christian Rydén Lunds kommun TJ Grafik 2007 Bergen Bybanesystem Byggstart 2007 Driftsstart 2010 Koncession / OPS Trafikstart planerad aug 2010 Norrköping Utbyggnad
Läs merGenomförandeavtal Elbuss Ystad
Emma Eriksson emma.eriksson@skanetrafiken.se 0451-284000 2018-04-27 Genomförandeavtal Elbuss Ystad 1 Parter och avtalets bakgrund Mellan Ystads kommun, org. nr 212000-1181 nedan benämnt Kommunen, och Region
Läs merUtkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012
Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län Remissversion maj 2012 1. Inledning Ny kollektivtrafiklag Begreppsförklaring Beslut om allmän trafikplikt Trafikförsörjningsprogram Organisation
Läs merREMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad
REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget
Läs merGenomförandeavtal el-buss Malmö linje 3 och 7
2017-03-06 Genomförandeavtal el-buss Malmö linje 3 och 7 1 Parter och avtalets bakgrund Mellan Malmö stad, org. nr 212000-1124 nedan benämnt Kommunen, och Region Skåne, org. nr 232100-0255, träffas detta
Läs merGenomförandeavtal Elbuss Landskrona
Klicka här för att ange text. Utkast 2017-08-30 ARBETSMATERIAL EJ FÖR SPRIDNING Genomförandeavtal Elbuss Landskrona 1 Parter och avtalets bakgrund Mellan Landskrona stad, org. nr 212000-1140 nedan benämnt
Läs merFrån trafikstrategi till cykelplan. 2 november 2016
Från trafikstrategi till cykelplan Varberg växer 2015-61 000 invånare 2030-80 000 invånare Staden utvidgas i alla väderstreck Stadsutvecklingsprojektet Varberg växer Väst - Stadsutvecklingsprojektet (Varbergstunneln,
Läs merEftersom den nya depån på Ringön behöver börja byggas inom kort är det viktigt att hela ärendet hanteras skyndsamt.
Yrkande Ann-Sofie Hermansson, kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsen 2017-12-13 Ärende x Yrkande angående organisering av spårvägstrafiken Det pågår sedan en tid tillbaka en dialog mellan Göteborgs
Läs merGUIDELINES FÖR ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK. Stenerik Ringqvist RTM Konsult
GUIDELINES FÖR ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK Stenerik Ringqvist RTM Konsult Projektledare Guidelines BRT och Spårväg Rådgivare för Guidelines Regional BRT VARFÖR BRT Guidelines? Busslösningar är ofta kompromisser
Läs merTrafikverket och spårväg
Spårvagnsstädernas årsmöte 2014 i Lund Trafikverket och spårväg Lennart Andersson Trafikverket och spårväg Trafikverkets svar (I) Regeringen bör i sin instruktion ge Trafikverket erforderliga resurser
Läs mer2008-09-24. Förslag till kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen. Presentation 24 September 2008 Stenerik Ringqvist, projektledare K2020 K2020
Kollektivtrafikprogram Förslag till kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen Presentation 24 September 2008 Stenerik Ringqvist, projektledare 1 Uthållig tillväxt i Göteborgsregionen Strukturbild för
Läs merTRN Bifogat finns yttrande samt beslut från KS , utställning av RUFS Dnr TRN Med vänlig hälsning
TRN 2017-0052-52 Från: kommunstyrelsen@habo.se Till: TRF Funk Registrator; anna-karin.bergvall@habo.se Ärende: Expediering av beslut KS 2017-10-16 194, Utställning av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen,
Läs merAlternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS
Joel Hansson 2012-11-19 Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Nollalternativet busstrafik på Lundalänken Sedan 2003 finns en högklassig bussbana mellan Lund C och Solbjer;
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-05-17 Dnr 1500318 1 (6) Regionala utvecklingsnämnden Avsiktsförklaring storstadsåtgärder
Läs merSpårväg i Malmö. Rosengård Västra Hamnen Lindängen
2013 Spårväg i Malmö Rosengård Västra Hamnen Lindängen 1 Sparvagar.indd 1 2013-04-05 13:48:17 Innehåll 4 6 8 10 12 14 16 18 20 INTRO: Varför spårväg? INTRO: Vilka är målen? INTRO: Frågor & svar DELSTRÄCKA:
Läs merUtreda behovet av och former för prioriterad kollektivtrafik. Utgöra ett underlag för fortsatt planering. Garantera att man inte bygger fast sig.
Kollektivtrafikstråket Helsingborg - Höganäs Juliet Leonette-Lidgren Samråd med allmänheten i Höganäs avseende Förstudie enligt lag om byggande av järnväg 2012-11-07 1 Förstudien ska... Utreda behovet
Läs merKommittédirektiv 2014:106 Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder o... Sida 1 av 10
Kommittédirektiv 2014:106 Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder o... Sida 1 av 10 Startsidan / Dokument & lagar / Utredningar / Kommittédirektiv / Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder
Läs merVad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering?
Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering? - Erfarenheter från Hållbart Resande i praktiken Tankesmedja 3 maj 2011, Hässleholm Björn Wendle, Trivector Idéskrift
Läs merRegionalt trafikförsörjningsprogram
Hela resan ska vara smidig för alla. Var får bussarna ta plats? Vi behöver samarbeta för framtidens kollektivtrafik! Vi måste ha hållbarhet i ekonomin också. Hållbarhet ska genomsyra allt! Samarbete på
Läs merKollektivtrafiknämnden
Kollektivtrafiknämnden Johan Gomér Enhetschef 0451-29 89 79 johan.gomer@skanetrafiken.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-05-29 Dnr 1500318 1 (6) Kollektivtrafiknämnden Avsiktsförklaring Malmö med koppling Sverigeförhandlingen
Läs merKollektivtrafiken i Östergötland. En kunskapsöversikt
Kollektivtrafiken i Östergötland En kunskapsöversikt 2017-11-16 Östgötatrafiken Varför har vi kollektivtrafik? Minska människans påverkan på miljö och klimat Förbättra framkomligheten i städerna genom
Läs merPresentation den 14 november 2013 vid Spårvagnsstädernas höstmöte. Gösta Ahlberg
Presentation den 14 november 2013 vid Spårvagnsstädernas höstmöte Gösta Ahlberg Presentation den 14 november 2013 vid Spårvagnsstädernas höstmöte Utfall för objekt i Sverige förslaget Om processen för
Läs merAtt integrera jämställdhet i kommunal och regional transportplanering - En vägledning för alla som arbetar inom transportsektorn
Att integrera jämställdhet i kommunal och regional transportplanering - En vägledning för alla som arbetar inom transportsektorn 1. Jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män 2. Transportsystemet
Läs merSveriges bästa stadsbusslinje
Sveriges bästa stadsbusslinje Mattias Schiöth, Skånetrafiken Syften Att följa strategin från Framtidens kollektivtrafik om att utveckla dagens kollektivtrafik Att bidra till branschens mål om fördubbling
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2019 2023 2 MALMÖLUNDREGIONEN VERKSAMHETSPLAN 2019 2023 Inledning MalmöLundregionen är tillväxtmotorn i Skåne och en dynamisk del av Öresundsregionen och Europa. Vi har många styrkor att
Läs merMalmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Yttrande. Datum 2016-04-06. Adress August Palms Plats 1. Till. Diarienummer
Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Datum 2016-04-06 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2016-82 Yttrande Till Näringsdepartementet Remiss från Näringsdepartementet - Delrapport från Sverigeförhandlingen:
Läs merFörstudie för Spårväg syd
SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING DNR: 1.5.3.-414/11 SID 1 (5) 2011-10-19 Handläggare: Inger Bogne Telefon: 508 15450 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2011-11-10 Förstudie för Spårväg syd Svar på remiss från
Läs merTrafikförsörjningsprogram Sörmland. Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen
Trafikförsörjningsprogram Sörmland Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Regional kollektivtrafikmyndighet i Södermanlands län enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik
Läs merPM: Alternativ användning av investeringar i regional plan
PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan Hur kan planen bidra till uppfyllnad av klimatmålen år 2030 Trivector PM 2013:18 Rasmus Sundberg Katarina Evanth 2013-04-30 Alternativ användning
Läs merFörslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Läs merSVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL
SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade
Läs merDEN GODA GRÖNA STADEN
DEN GODA GRÖNA STADEN INFORMATION OM KARLSTADS TRANSPORTSTRATEGI I ett stort antal kommuner arbetar man för fullt med att utarbeta kommunala transportstrategier. Bland dem som redan är klara finns Karlstad.
Läs merRegional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar
2012-10-26 Stockholm Nordost Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Analysenheten, Robert Örtegren Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Regional
Läs merMarkanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne
Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur Strukturbild för Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen
Läs merWorkshop om medfinansiering. Sveriges Kommuner och Landsting 20 november Thomas Eriksson Planeringsavdelningen
Workshop om medfinansiering Sveriges Kommuner och Landsting 20 november 2014 Thomas Eriksson Planeringsavdelningen Utgångspunkter för medfinansiering Medfinansieringen syftar till att åstadkomma effektiva
Läs merKommittédirektiv. Höghastighetsbanor. Dir. 2008:156. Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008.
Kommittédirektiv Höghastighetsbanor Dir. 2008:156 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda förutsättningarna för en utbyggnad av
Läs merBostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer
Läs merKOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA
KOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA KOLLEKTIVTRAFIK ÄR INGET SJÄLVÄNDAMÅL Syftet med kollektivtrafiken är att göra samhället tillgängligt genom att skapa möjligheter för människor att resa
Läs merKunskapsstråket. En unik position
Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan
Läs merVÄRDEPROGRAM FÖR STORSTADSPAKETET
VÄRDEPROGRAM FÖR STORSTADSPAKETET Värdeprogram för Storstadspaketet är ett policydokument som beskriver vilka värden som ska vara vägledande för fastighets- och gatukontorets arbete med att förverkliga
Läs merNya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö
Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett
Läs merFörslag till nationell plan för transportsystemet
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-11-17 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Linnéa Lindemann Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Sammanfattning
Läs merInrikes persontransport en handlingsplan
Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter
Läs merRemissvar, regionalt trafikförsörjningsprogram Sörmland 2017
KF 20:1 KF 20:2 KF 20:3 TJÄNSTEUTLÅTANDE Stabsavdelningen Dnr KS/2016:675-014 2017-01-03 1/2 Handläggare Kristina Welin 0152-29245 Remissvar, regionalt trafikförsörjningsprogram Sörmland 2017 Förslag till
Läs merSverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson
SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SKL tycker om Sverigeförhandlingen Höghastighetsbanor är positivt och ska finansieras med statliga medel. Det är ny infrastruktur av stort
Läs merNäringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm
2016-03-18 Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm Dnr N2016/00179/TIF Handläggare: Lars Sandberg Utkast: Remissyttrande Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastigjärnvägens finansiering
Läs merSYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland
SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland Ett samarbete Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Örebro Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Västmanlands län
Läs merKommersiell kollektivtrafik i Skåne. Ett samlat erbjudande
Kommersiell kollektivtrafik i Skåne Ett samlat erbjudande Oktober 2013 Tillsammans för en växande kollektivtrafik Det ska vara grönt, lönt och skönt att åka kollektivt i Skåne. Alla goda krafter måste
Läs merYttrande över Haninge stad stadsutvecklingsplan. fördjupning av översiktsplanen, utställningshandling,
1 (4) Handläggare: Susanne Skärlund Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över Haninge stad stadsutvecklingsplan fördjupning av översiktsplanen, utställningshandling Ärendebeskrivning Stockholms läns
Läs merETT SAMARBETE MELLAN: Västsvenska paketet
ETT SAMARBETE MELLAN: Västsvenska paketet Västsvenska paketet framtidens transportsystem Trängselskatt i Göteborg minskad trängsel, bättre miljö och finansiering av Västsvenska paketet Innehåll: - Varför
Läs merEuropean Spallation Source (ESS) i Lund
European Spallation Source (ESS) i Lund En mötesplats för vetenskapsmän inom materialforskning 1 ESS-& MAX IV:s anläggningar i Lund Malmö Köpenhamn Lund Brunnshög Knutpunkt för transporten : Till Lund
Läs mer1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)
underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att
Läs merNuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare
Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens
Läs merSammanfattning. Kalkylerna är robusta
Sammanfattning Kalkylerna är robusta Den svenska transportpolitiken bygger på samhällsekonomiska kalkyler eftersom offentliga medel är en begränsad resurs och det är viktigt att de används där de kan göra
Läs merLeif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall
Leif Nilsson Ordförande stadsbyggnadsnämnden Aktuellt om trafiken i Sundsvall Videokonferens 17 sept. 2008 Trafikstrategi Trafikstrategins övergripande mål är att medverka till att skapa en attraktiv stad
Läs merTillsammans skapar vi Sveriges bästa busslinje - Hur gick det då? Malena Möller Fredrik Palm Ola Beckman
Tillsammans skapar vi Sveriges bästa busslinje - Hur gick det då? Malena Möller Fredrik Palm Ola Beckman Upplägg denna presentation Kort om projektet Hur gick det då? Hur gick det med fordonen? Hur gick
Läs merHINDER OCH MÖJLIGHETER FÖR ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM
HINDER OCH MÖJLIGHETER FÖR ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM Energikommissionens seminarium om energianvändning Hur ser energianvändningen ut idag och i framtiden? Christer Ljungberg, VD Trivector TRANSPORTSEKTORNS
Läs merFramtidens kollektivtrafik. Ekonomi och finansiering
Framtidens kollektivtrafik Ekonomi och finansiering Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Rapporten är sammanställd av en grupp bestående
Läs merFörslag på yttrande över remissversionerna av länsplan för regional transportinfrastruktur i Västmanlands län och Södermanlands län
1(4) Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden 2017-11-21, punkt 9 Ärende Infosäkerhetsklass Förslag på yttrande över remissversionerna av länsplan för regional transportinfrastruktur
Läs merAtt göra. Handlingsplan Transportinfrastruktur
Att göra. Handlingsplan Transportinfrastruktur Diarienummer: 342-7226-2015 Tryck:, Härnösand 2015 Denna handlingsplan går att få i alternativt format. Förord Den regionala utvecklingsstrategin, RUS, för
Läs merPersontrafiken och kollektivtrafik på vatten. Susanna Hall Kihl
Persontrafiken och kollektivtrafik på vatten Susanna Hall Kihl 2011 11 08 1 Definitionsfrågan Julborden Finlands, Danmarks, Englandsbåtarna Större kryssningsfartyg Bilfärjor (Färjerederiet är Sveriges
Läs merMedfinansiering av transportinfrastruktur
Medfinansiering av Förslag till nytt system för den långsiktiga planeringen av samt riktlinjer och processer för medfinansiering SOU 2011:49 Utvärdering av förhandlingsarbetet i den senaste åtgärdsplaneringen
Läs merSå här kan framtidens kollektivtrafik se ut
Så här kan framtidens kollektivtrafik se ut Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 80 personer anställda Kontor i Lund, Stockholm, Göteborg Arbetar inom hela området trafikplanering Inget annat än hållbara
Läs merPlanering i tidiga skeden
Planering i tidiga skeden -exempel och erfarenheter från trafikkonsekvensbeskrivningar kommunal nivå Transportforum 2012 Björn Wendle, Trivector Planering i tidiga skeden Varför hållbara transporter i
Läs merHöghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande.
STADSLEDNINGSKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN Bilaga 1 2009-10-29 DNR 314-2120/2009 DNR E2009-000-01681 DNR T2009-000-03390 DNR 2009-011868-217 Kontaktperson stadsledningskontoret
Läs mer111 Information om Byggstart Skåne
PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Sida 2016-04-25 1 (1) KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Dnr KSF 2015/184 111 Information om Byggstart Skåne Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott tackar för informationen.
Läs merKommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.
Bakgrund och syfte Näringslivsstrategin avser perioden 2019-2022 men tar sikte på de långsiktiga målen för Täby. Aktiviteter som ansluter till strategin sammanställs i handlingsplan för näringslivsutveckling.
Läs merYttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029
1 (6) Landstingsstyrelsen Näringsdepartementet Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Stockholms läns landsting har beretts möjlighet att yttra
Läs merRegional infrastruktur Skånes Tekniska chefer, 6 oktober 2017
Regional infrastruktur Skånes Tekniska chefer, 6 oktober 2017 Kerstin Åklundh, Infrastrukturstrateg, Region Skåne Region Skånes RTI-plan 2018-2029 Regional medfinansiering av infrastruktur 4,3 mdr. Budget
Läs merStatlig medfinansiering Jan-Fredrik Wahlin Trafikverket
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Statlig medfinansiering Jan-Fredrik Wahlin Trafikverket 622,5 miljarder Utveckling 333,5 mdr kr Vidmakthållande väg 164 mdr kr Vidmakthållande järnväg 125 mdr + 90 mdr kr
Läs merSkellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder
Medborgardialog Skellefteås satsningar på Näringsliv Infrastruktur Bostäder VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI? Avsiktsförklaring samt samarbetsavtal med Trafikverket Avsiktsförklaringen innebär att kommunen och
Läs merRAMAVTAL 8 STORSTAD MALMÖ/LUND/HELSINGBORG OBJEKTAVTAL LUNDS SPÅRVÄG
RAMAVTAL 8 STORSTAD MALMÖ/LUND/HELSINGBORG OBJEKTAVTAL LUNDS SPÅRVÄG RAMAVTAL 8 STORSTAD MALMÖ/LUND/HELSINGBORG OBJEKTAVTAL FÖR LUNDS SPÅRVÄG Innehållsförteckning 1. Parter 2. Inledning 3. Objektens omfattning
Läs merKlimat och transporter
2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar
Läs mer