PM Trafikpolitik och finansiering i sju europeiska storstäder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PM 6 2001 Trafikpolitik och finansiering i sju europeiska storstäder"

Transkript

1

2 2

3 Trafikpolitik och finansiering i sju europeiska storstäder 3

4 4

5 Förord I arbetet med den Regionala utvecklingsplanen för Stockholms län (RUFS) har kunnat konstateras att det föreligger ett omfattande behov av insatser för att öka kapaciteten och effektiviteten i Stockholmsregionens transportsystem. Under de senaste decennierna har dock frågeställningarna kring transportsystemet ökat i komplexitet. Det har varit svårt att få till stånd nödvändiga förbättringar trots att utvecklingen av transportsystemet har skett med hänsyn till olika samhällseffekter och intressegrupper. Särskilt tydligt har detta varit i Stockholmsregionen. Bristande dialog mellan stat och region samt svårigheter att finna lämpliga former för finansiering och demokratisk förankring av erforderliga åtgärder är några av förklaringarna till detta. Regionplane- och trafikkontoret (RTK), har som underlag för fortsatta diskussioner om en trafikpolitik för en kraftigt växande Stockholmsregion, låtit ta fram en jämförande studie där utgångspunkten varit organisatoriska frågor och finansieringsfrågor utifrån förhållandena i ett antal europeiska länder. Studien omfattar sju europeiska storstäder som alla på olika sätt har bedömts kunna förmedla kunskaper och erfarenheter som kan nyttiggöras i den fortsatta processen att utveckla en långsiktigt hållbar trafikpolitik i Sverige och för Stockholmsregionen. Jan-Ove Östbrink har varit projektledare på RTK och arbetet har utförts av Inregia AB. Ansvariga för arbetet på Inregia har varit Björn Hårsman och Amy Rader Olsson. Stockholm i juni 2001 Bo Malmsten Regionplanedirektör 5

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 5 Sammanfattning... 7 Stockholms internationella position... 8 Zürich satsar på kollektivtrafik med invånarnas stöd Transportsystem och trafikpolitik Finansiering av transportinfrastruktur Lärdomar Oslo: Vägavgifter för att finansiera trafikinvesteringar Transportsystem och trafikpolitik Finansiering av transportinfrastruktur Oslopakke 1 och Lärdomar Rotterdam: Konsensus mellan stat och region Transportsystem och trafikpolitik Finansiering av transportinfrastruktur Regional tullring Lärdomar Edinburgh: Kan vägavgifter skapa regionalt samarbete? Transportsystem och trafikpolitik Finansiering av transportinfrastruktur Vägar Kollektivtrafik Andra transportinvesteringar Kvalitetspartnerskap Vägavgifter kan mångdubbla transportinvesteringar Vägavgifter och regionalt partnerskap Köpenhamn prövar nya finansieringsformer Transportsystem och trafikpolitik Finansiering av transportinfrastruktur Vägar Tunnelbanan Lärdomar Lyon: Lärdomar om vägavgifter Transportsystem och trafikpolitik Finansiering av transportinfrastruktur Vägar Kollektivtrafik Vägavgifter Lärdomar München: Många bilar, låg bilanvändning Transportsystem och trafikpolitik Finansiering av transportinfrastruktur Vägar Kollektivtrafik Lärdomar Foreword Summary

7 Sammanfattning Klockan 12.00, torsdagen den 1 februari 1990, d.v.s. cirka ett år innan Dennisöverenskommelsen undertecknades, startades bompengsystemet i Oslo/Akershus-regionen. Samtidigt öppnades en vägtunnel under centrala Oslo. I ett slag försvann bilar från Rådhusplatsen och inom ett år hade antalet trafikolyckor i centrum minskat med nästan 20 procent. Den inledande framgången för bompengsystemet har hållit i sig. Den så kallade Oslopakke 1, som i huvudsak består av förbättringar i vägnätet, har genomförts ungefär som planerat. Trängseln i vägnätet har minskat och framkomligheten har förbättrats och den initialt negativa opinionen har krympt påtagligt. Mot bakgrund av framgångarna med bompengsystemet i Oslo, och för den delen också motsvarande tullringar i Bergen och Trondheim, skulle man kanske kunna förvänta sig att andra städer i Europa följt det norska exemplet. De specifika legala, kulturella, historiska och politiska förutsättningar som råder i varje land och storstad gör det dock svårt att direkt kopiera idéer och lösningar utvecklade på andra håll. Det faktum att Oslo hittills inte fått några efterföljare hindrar inte att det norska bompengsystemet verkat inspirerande för trafikplanerare och politiker i andra storstäder. Syftet med föreliggande rapport är att stimulera debatten om trafikpolitiken i Stockholmsregionen genom att se hur andra storstäder försöker lösa sina trafikproblem. I rapportens första del karaktäriseras översiktligt de sju stadsregionerna Zürich, Oslo, Rotterdam, Köpenhamn, Edinburgh, Lyon och München och jämförs med Stockholms-regionen. Därefter beskrivs var och en av de sju regionerna mer ingående med fokus på möjliga lärdomar för trafikpolitiken i Stockholmsregionen. Följande punkter sammanfattar några av de slutsatser som kan dras. Glappet tycks överallt växa mellan behov och finansiella resurser på transportförsörjningsområdet. Samverkan mellan stat, region och kommuner blir viktigare och kräver spelregler som både ger stadga och medger flexibilitet. Det regionala/lokala ansvaret för transportförsörjningen ökar. Ett ökat finansieringsansvar för staten kan matchas med ökad användarfinansiering i form av vägavgifter. Utvecklingen av transportsystem och bebyggelsestruktur bör samordnas. 7

8 Stockholms internationella position Motivet för att ta med Oslo i denna översikt har redan nämnts. Zürich har tagits med som exempel p.g.a. en framgångsrik satsning på kollektivtrafik. Skälet för att ta med Rotterdam är den aktuella diskussionen om lämplig balans mellan statligt och regionalt/lokalt inflytande över transportpolitiken. I Köpenhamn prövas en ny finansieringsstrategi som innebär samarbete mellan statliga och regionala aktörer för att bygga ut kollektivtrafiken. Edinburgh ska likaså förbättra kollektivtrafiken, men överväger vägavgifter för att klara finansieringen. Exemplet Lyon visar vilka problem som kan uppstå när vägavgifter införs utan tillräckligt förankring hos medborgarna. Utvecklingen i München visar att flerkärnighet och samfinansiering mellan stat, region och kommuner är viktiga förutsättningar för att åstadkomma en hållbar transportutveckling. Alla storstäder som beskrivs i den här rapporten har ungefär samma mål för sin transportpolitik; man vill öka tillgängligheten, minska miljöstörningarna och förbättra kollektivtrafiken för att åstadkomma en långsiktigt hållbar och effektivt transportförsörjning. Alla städer har en relativt hög inkomstnivå och goda förutsättningar för fortsatt ekonomisk tillväxt. Och medvetenheten är hög om att transportsystemet måste utvecklas både för att stödja den regionala utvecklingen och för att minska miljöpåverkan. I följande tre figurer redovisas några indikativa data om resevanorna bland ingående städer och regioner. Det bör noteras att sifferuppgifter av detta slag nästan aldrig är helt jämförbara. Uppgifterna bör därför tolkas med en viss försiktighet och färdmedelsuppgifter i München är speciellt osäkra. (För källa se respektive avsnitt) andel resor med privatfordon (av alla resor) München Zürich Köpenhamn München region Stockholm Lyon Rotterdam Zürich region Rotterdam region Stockholm region Lyon region Oslo region Edinburgh Andelen bilresor varierar påtagligt, från drygt 30 procent i Zürich till väl över 50 procent i Edinburgh. Bilandelen är, som väntat, genomgående lägre i den centrala staden än i respektive region (uppgift saknas för Oslo stad och för regionen Edinburgh). Stockholms stad och Stockholmsregionen placerar sig mot mitten av skalan. 8

9 Det ligger nära till hands att försöka förklara variationen i bilreseandel med skillnader i bilinnehav. Bilinnehavet varierar som den andra figuren visar från under 300 bilar per tusen invånare i Köpenhamn till ca 600 bilar per tusen invånare i München. Dock visar en jämförelse mellan den första och andra figuren att det förväntade sambandet minst sagt är svagt. Ett tätt bebyggelsemönster är en viktig förutsättning för att framgångsrikt kunna erbjuda fler resenärer möjligheter att resa kollektivt, cykla eller gå istället för att ta bilen. Figuren nedan visar att det finns ett klart negativt samband mellan andel bilresor och befolkningstäthet, d.v.s. andelen bilresor minskar när tätheten ökar. Figuren visar också att det finns en större variation i bilens andel av alla resor än vad som kan förklaras enbart av skillnaderna i täthet. Zürich framstår som kollektivtrafikens stad. Trots betydligt fler bilar per invånare än i Stockholmsregionen är kollektivtrafikens andel av transportarbetet mycket hög. Gång och cykeltrafiken svarar också för en stor del av resorna. Antalet bilar per invånare är likaså högt i den betydligt glesare Osloregionen. Oslo har nästan den lägsta andelen kollektivtrafikresor och den högsta andelen bilresor av regionerna. Den höga andelen bilresor kan förmodligen ses som en viktig förklaring till den satsning på kollektivtrafiken som präglar det nu aktuella Oslopakke 2. Samma trafiksituation har uppstått i Edinburgh, där bilen dominerar och kollektivtrafiken är i starkt behov av förbättring. Rotterdam har trots sin täthet en låg andel kollektivtrafik. Andelen cykel- och gångresor i denna platta region är å andra sidan bland de högsta i EU. München ligger lägre än förväntat, d.v.s. har en i förhållande till tätheten låg andel bilresor. Detta framstår som anmärkningsvärt mot bakgrund av det höga bilinnehavet. Att hög befolkningstäthet inte alltid leder till låg bilanvändning bevisas av Lyon, som trots en täthet som är mer än dubbelt så hög som den i Rotterdam och Stockholm har en högre andel bilresor. Däremot kan Lyons täthet ha bidragit till att staden har en hög andel gång och cykeltrafik. Stockholms stads täthet är hög, i nivå med den i Zürich, men tätheten i länet som helhet är lika låg som i Osloregionen. Skillnader i täthet och yta är sannolikt en av förklaringarna till att Stockholms stad ligger i nivå med Zürich avseende andel kollektivtrafikresor samtidigt som andelen bilresor i länet är något högre än förväntat. 9

10 Bilar per 1000 invånare Köpenhamn kommun Rotterdam Stockholm Rotterdam region Stockholms län Oslo Edinburgh Köpenhamn region Zürich Oslo region Lyon region Zürich kanton Lyon München region München 60 Lyon region Edinburgh Oslo region 50 Stockholm region Rotterdam region andel bilresor (procent av alla resor) Zürich region München region Rotterdam Stockholm Zürich München Köpenhamn Lyon befolkningstäthet (1000 pers/km2) 10

11 Zürich satsar på kollektivtrafik med invånarnas stöd Zürich är med sin dryga miljon invånare den folkrikaste kantonen i Schweiz; en dryg tredjedel av kantonens befolkning bor i dess huvudstad med samma namn. Zürich är också förbundsrepublikens största stad och dess industriella, ekonomiska och finansiella centrum. Zürich har en liten, tät innerstad omgiven av en förhållandevis tätt byggd region. Bebyggelsens och trafiksystemets struktur präglas av läget i en förkastningsspricka invid norra änden av Zürichsjön. Genom befolkningstillväxt och utbredning av bebyggelsen har sjön allt mer kommit att verka som en barriär för trafik mellan stadsregionens sydvästra och sydöstra delar. Zürichs innerstad har under 1990-talet delvis ändrat karaktär genom en stor inflyttning av unga, välutbildade och inkomststarka hushåll med jobb i IT-relaterade och andra kunskapsintensiva branscher. Utvecklingen har både stärkt stadens inkomster och ökat invånarnas krav på rörlighet. Transportsystem och trafikpolitik Staden Zürich har egen transportoperatör (VBZ) och i kantonen med samma namn finns ett regionalt transportoperatörsförbund (ZVV) som samordnar den regionala trafiken med buss och spårvagn. ZVV försöker även samordna denna trafik med regionaltågstrafiken och har i samarbete med den statliga järnvägen utvecklat ett gemensamt biljettsystem och koordinerade avgångar. Zürich region Folkmängd Yta km inv per km 2 Bilar per 1000 inv Andel kollresor Andel bilresor Andel gång- och cykel resor , Zürich stad , Källor: SESAME, framtagen 1999, statistik för år 1998 I Schweiz underställs i princip alla stora transportpolitiska frågor folket i beslutande folkomröstningar på både federal, kantonal och lokal nivå. Även om en kanton kan inlägga sitt veto mot vissa folkomröstningsresultat har invånarnas åsikter självklart en avgörande betydelse för vilka transportpolitiska beslut som fattas. Stadens mål att främja kollektivtrafiken, minska och kanalisera bilismen samt minska antalet parkeringsplatser har en mycket stark uppslutning bland invånarna. Befolkningens engagemang och makt kan exemplifieras med hjälp av två viktiga folkomröstningar 1988 och 1989: År 1988, föreslog staden att SFr. 42 miljoner (SEK 244 miljoner) skulle användas för förbättringar av den regionala S-banan. Medborgarna röstade nej till investeringsplanen eftersom den inte var tillräckligt detaljerad; det angavs varken vem som skulle kontrollera investeringarna eller vilka delar av systemen som skulle förbättras ville kantonen bygga en stor vägtunnel som hade starkt stöd bland bilister och i näringslivet. Ca 70 procent röstade nej vilket ledde till att planen avfördes från dagordningen. Finansiering av transportinfrastruktur I Schweiz finansierar staten (den federala nivån) järnvägstrafiken och huvuddelen av vägnätet. Kantonerna är huvudaktörer i planeringssystemet och kommunerna är förhållandevis 11

12 svaga. Kantonerna tilldelas en årligt bestämd andel av den statliga bensinskatten för väginvesteringar. Denna skatt, som är öronmärkt för vägändamål, är den mest betydelsefulla finansieringskällan för kantonernas väghållning och väginvesteringar men de använder också medel från en egen fordonsskatt. Staten svarar för finansiering och drift av den nationella och den regionala järnvägstrafiken. Den lokala kollektivtrafiken sköts av kantonerna som finansierar driftunderskottet med inkomstskatt. Lärdomar Hur har Zürich lyckats med att finansiera och utveckla ett av Europas bästa kollektivtrafiksystem? För det första har det att göra med stadens storlek och täthet. De flesta bor i flerbostadshus och arbetar på kontor i innerstadsmiljö, och hållplatserna får därmed ett stort trafikantunderlag. Vidare har Zürich undvikit att bygga ut vägnätet och aktivt verkat för att hindra trafiken att nå innerstaden. Trafiksignaler ger prioritet för spårvagnar och korta grönljustider för bilar vid infarterna till den inre delen av regionen. Den senare åtgärden, som inte tycks grundad på formella politiska beslut, flyttar ut bilköerna och minskar därmed antalet bilar i innerstaden. Ett begränsat utbud av parkeringsplatser vekar också begränsande på biltrafiken. Det finns varken tunnel eller bro över den delen av sjön som tillhör innerstaden, vilket bland annat gör att bilisterna måste göra ett stort svep runt staden för att köra från sydöst till sydväst. Ett bra samarbetsklimat och en politisk enighet på regional nivå har utgjort en viktig grund för denna politik. Samarbetet till trots, finns en viss spänning mellan kantonen och staden på transportområdet. Spänningen beror delvis på olika politiska majoriteter. I kantonen dominerar de konservativa och i staden socialister och miljöpartister. Tillväxten under senare år har lett till en allt intensivare diskussion om det inte nu är dags att satsa mer på vägtrafiken. Det kommer bland annat till uttryck i den studie kantonen nyligen initierat av möjligheterna att bygga en vägtunnel under sjön för att knyta samman regionens sydöstra och sydvästra delar och för att fullborda en motorvägsring. Det finns även en diskussion om att vägavgifter skulle kunna utnyttjas för att bidra till tunnelns finansiering. Den omorientering av trafikpolitiken som tycks vara på gång innebär, utöver en ökad vikt för vägtrafik, mycket ambitiösa planer för att effektivisera utnyttjandet av transportsystemet med hjälp av modern informationsteknik. Vad kan vi lära av Zürich? Zürich har lyckats genom en politik som starkt prioriterat kollektivtrafiken och samtidigt begränsat biltrafiken. Medborgarnas stöd och politisk enighet anses vara nyckelfaktorn till trafikpolitikens framgång. Samtidigt ska sägas att den ensidiga satsningen på kollektivtrafik nu kan vara på väg att brytas. De röster som förespråkar ökade satsningar på väginvesteringar tycks bli både fler och starkare allteftersom folkmängd, inkomster och efterfrågan på rörlighet växer. Det blir intressant att se hur kantonen och kommunen kommer att samverka och hantera trafikfrågorna under det kommande decenniet. Den hittillsvarande framgången för trafikpolitiken i Zürichregionen verkar bero på: Stark prioritering av kollektivtrafiken i kombination med olika restriktioner för vägtrafiken. Lyhördhet för befolkningens opinion och preferenser. En tättbyggd innerstad i en relativt tättbyggd region. En bra, eller i vart fall hygglig, samverkan mellan politiska partier och mellan staden och kantonen. 12

13 Oslo: Vägavgifter för att finansiera trafikinvesteringar Oslo har ungefär samma dominerande ställning i Norge som Stockholm i Sverige. Mer än en femtedel av Norges befolkning bor i Osloregionen och regionens näringsliv har stor betydelse för den nationella tillväxten. Oslofjorden och omgivande berg präglar bebyggelsens och transportsystemets struktur. Den största delen av senare års befolkningsökning har skett i den omgivande regionen Akershus. Tillväxten i kombination med den geografiska utbredningen av bebyggelsen bidrog till en kraftig trafikökning på 1980-talet. Uttrycket K Øer, kork och kaos användes allmänt för att beskriva rådande trafikförhållanden inför beslutet om utbyggnad av transportsystemet. Transportsystem och trafikpolitik Oslo är en av få storstäder i Europa som har lyckats åstadkomma stora förbättringar i vägsystemet på kort tid. Det har man gjort genom det så kallade Oslopakke 1. Nu ska Osloregionen satsa nästan lika stort på att utveckla kollektivtrafiksystemet genom Oslopakke 2. Genom dessa kraftfulla satsningar framstår Osloregionen som unik bland Europas storstäder. Till det kommer att stortinget sannolikt kommer att ändra väglagen för att göra det möjligt för kommuner med trängselproblem i vägtrafiken att införa trängselavgifter. Det finns all anledning att fråga sig hur man lyckats nå enighet om dessa investeringspaket, om bompengsystem och om att öppna möjligheter för trängselavgifter. Oslos vägstruktur präglas av Oslofjorden, med en genväg under stadskärnan och radiala vägar som länkar till en tullbelagd led runt de inre delarna av staden. Kollektivtrafiken består av spårvagnar och buss i innerstaden samt en tunnelbana och pendeltåg i regionen. Folkmängd Yta, 1000 inv per Bilar per Andel Andel bilre- Andel gång- och km 2 km inv kollresor sor cykel resor Oslo region , Oslo kommun ,2 360 saknas saknas saknas Källor: PRIMA (folkmängd,yta, befolkningstäthet, bilar per invånare), Institute for Transport Economics (färdmedel). Statistik för år Finansiering av transportinfrastruktur Såsom i de flesta europeiska städer bekostar kommunerna och länen lokala vägar medan statliga vägar samfinansieras med staten. Finansieringen av större väginvesteringar klaras ut genom förhandlingar mellan kommuner, län och stat. Samma princip gäller för stora investeringar i kollektivtrafiksystemet. Finansieringsstrukturen för Oslopakke 2 belyser denna process och beskrivs nedan. I Osloregionen täcker biljettintäkter 63 procent av kollektivtrafikens driftkostnader. Oslo stad bidrar med 29 procent och Akershus län med drygt en procent. Resten täcks av intäkter från den statliga dieselavgiften. 13

14 Oslopakke 1 och 2 Både Oslo stad, Akershus fylke och staten är involverade i de två investeringspaketen. Kostnaden för vad som nu kallas Oslopakke 1, som i huvudsak är inriktat på att utveckla vägsystemet, beräknades ursprungligen till ca 13 miljarder norska kronor i 1999 års priser. Investeringarna skulle finansieras med intäkter från en tullring runt de inre delarna av Oslo kommun, ordinarie statsbidrag samt ett extra statsbidrag som motsvarade tullintäkterna. Staten matchar med andra ord tullintäkterna krona för krona. Vidare beslutades att vägtullarna skulle avskaffas år 2007 när investeringarna beräknades vara fullt betalda. Tullsystemet drivs av företaget Fjellinjen AS som till 60 procent ägs av Oslo kommun och till 40 procent av Akershus fylke. Genom främst olika miljöhänsyn har kostnaderna för Oslopakke 1 ökat och beräknas nu bli inemot 30 miljarder norska kronor. Inga beslut har fattats om hur tillkommande kostnader ska finansieras, men betalning av bilisterna ytterligare några år efter år 2007 övervägs. Både Oslo och Akershus fylke har villkorat sitt stöd för Oslopakke 2 med att Oslopakke 1 genomförs fullt ut. Oslopakke 2 omfattar kollektivförbättringar för cirka 16 miljarder norska kronor. Paketet omfattar både investeringar i nya spårlinjer, ny- och ombyggnad av stationer och nya fordon. Ungefär hälften av investeringarna finansieras med ordinarie medel (det gäller t.ex. en stor del av järnvägsinvesteringarna och de kollektivtrafikinvesteringar som ingår i Oslopakke 1). Staten och regionen delar på ansvaret för resterande investeringar enligt krona för krona principen. Det betyder att regionen satsar inemot 4 miljarder. Dessa medel ska genereras på tre sätt: genom att höja kollektivtrafiktaxan med 0,75 norska kronor per resa (1.7 miljarder). genom att höja vägavgiften med 2 norska kronor per passage (1.6 miljarder). genom bidrag från andra infrastrukturprojekt, exempelvis reduktion av antalet planerade underjordiska parkeringsplatser i anknytning till arbetsplatsutbyggnaden vid Fornebu (0.3 miljarder). Principerna för Oslopakke 2 bygger i hög grad på dem för Oslopakke 1. Och för det senare spelade tvivelsutan beslutet om att införa vägtullar en helt avgörande roll. Det finns flera skäl till att regionens och statens beslutsfattare lyckades att enas om bompengsystemet. En viktig förutsättning var att vägtullar sedan länge varit ett ganska vanligt sätt att finansiera nya vägar i Norge. Speciellt inspirerades Osloregionens beslutsfattare av det vägtullsystem som Bergen infört fem år tidigare. En tydlig ansvarsfördelning mellan nationell och regional nivå, ett mycket gott samarbetsklimat mellan Oslo, Akershus och staten på både tjänstemannanivå och politisk nivå samt förhandlingsskicklighet och pragmatism är andra betydelsefulla förklaringar till framgången. Statens beredskap att matcha tullintäkterna krona för krona spelade en nyckelroll. Denna princip gjorde det avsevärt lättare för regionens politiker att ta beslutet om vägavgifter trots att cirka 65 procent av befolkningen var emot; den möjliggjorde både en låg initial tullnivå och en stor investeringsvolym. Det faktum att det skulle tagit decennier att åstadkomma samma resultat utan tullsystem spelade också en viktig roll, inte minst bland företrädare för olika bilistorganisationer. Många ansåg helt enkelt att vägtullar trots allt var ett bättre alternativ än fortsatt trafikkaos. Ett halvår efter tullringens start hade andelen som var emot minskat till 60 procent. Den har sedan fortsatt minska och opinionen bedöms nu väga nästan jämnt. Att befolkningen 14

15 successivt accepterat tullsystemet beror bland annat på att de konkret ser att pengarna gått och går till förbättringar av vägsystemet, att framkomligheten ökat och att trafikmiljön i centrala Oslo förbättrats högst påtagligt. Bompengsytemet har bland annat lett till en diskussion om man inte borde differentiera avgifterna genom att tillämpa en lägre passageavgift i lågtrafik och en högre i rusningstid. Och den diskussionen kan i sin tur haft betydelse för att stortinget väntas besluta om en lag som gör vegprisning möjlig, d.v.s. vad som i Sverige kallas trängselavgifter. Den blivande lagen anger inte att trängselavgifter ska införas men gör det möjligt för kommuner och fylken med kapacitetsproblem i vägnätet att införa dylika avgifter. Det framstår inte som otänkbart att de lokala beslutsfattarna i Oslo, Bergen och Trondheim (som införde ett vägtullsystem året efter Oslo) kommer att undersöka och värdera denna möjlighet närmare när respektive bompengavtal löper ut. Lärdomar Nyckelfaktorer bakom framgången med vägavgiftssystemet i Osloregionen och fortsättningen med Oslopakke 2 verkar sammanfattningsvis vara att: Systemet är enkelt, begripligt och smidigt och alla inser att intäkterna går till förbättringar av vägnätet. Oslo och Akershus fattade ett klokt strategiskt beslut genom att öppna tunneln under Oslos rådhus samtidigt som tullsystemet startade. Det visade snabbt och tydligt att avgifterna användes för att lösa svåra trafikproblem. Oslo kommun, Akershus fylke och staten beslutade gemensamt om investeringar och tullsystem utifrån klara spelregler. Stor vikt lades på kommunikation och marknadsföring av finansieringsstrategin. Tullarna kunde sättas förhållandevis låga genom att staten matchade tullintäkterna krona för krona. Ett stegvis arbetssätt där allting inte låsts från början och där man successivt kan dra nytta av vunna erfarenheter. 15

16 Rotterdam: Konsensus mellan stat och region Rotterdam har världens största hamn och är Nederländernas industriella centrum. Bebyggelsen breder ut sig österut från hamnen på båda sidor om floden Maas. Nederländerna är ett av världens mest befolkningstäta länder. Antalet invånare per kvadratkilometer landyta är detsamma som i Storstockholm. Rotterdam ingår i den än mer tätbebyggda och flerkärniga storregionen Randstad som även består av Hollands politiska och administrativa centrum den Haag, dess finansiella centrum Amsterdam, och dess centrum för vetenskap och FoU Utrecht. Befolkningstätheten i Randstad är mer än dubbelt så hög som den i Storstockholm; 40 procent av Nederländernas befolkning bor och jobbar där och regionen har minst fyra gånger flera vägar och bilar per kvadratkilometer än resten av Europa. Rotterdams trafikpolitik är starkt präglad av ambitionen att vidareutveckla hamnen och underlätta transporter av gods till och från hamnen. Transportsystem och trafikpolitik Rotterdams motorvägar sträcker sig norr och söder om Maasfloden och länkar till korsvägar samt en tunnel under floden. I Rotterdams stad körs spårvagnar och i regionen bussar, regionalmetro och tåg. Tåg förbinder Rotterdam med Den Haag, Amsterdam och Utrecht och planen är att förbättra dessa anknytningar med en ny RandstadRail. Rotterdam region Rotterdam stad Folkmängd Yta km inv per km 2 Bilar per 1000 inv Andel kollresor Andel bilresor Andel gång- och cykel resor , , Källor: Rotterdams Stad, Stadsregio Rotterdam Jaarrapport moniroting RVVP Sifforna för färdmedel motsvarar år Det holländska planeringssystemet är långt mer hierarkiskt än det svenska men i praktiken lägger man ändå stor vikt vid samförstånd mellan den nationella, regionala och lokala nivån. Finansieringen av offentlig verksamhet är likaså starkt centraliserad, vilket innebär att provinserna och kommunerna i mycket hög grad måste förlita sig på statliga bidrag för sin verksamhet. Fastighetsskatter och parkeringsavgifter är exempel på kommunala inkomstkällor. På transportområdet betyder centraliseringen att staten finansierar merparten av den lokala transportförsörjningen. Provinserna svarar för samordningen av transportpolitiken på regional nivå. I de sju största städerna finns dock starka kommunala samarbetsorgan på transportområdet. Dessa regionala organ växte fram spontant i början av 1990-talet. Samverkan lagfästes 1993 och regionerna ska enligt nuvarande lag fortsätta sin verksamhet till år Huvuduppgiften för regionerna är att koordinera den nationella och den kommunala transportpolitiken avseende planering och genomförande på följande områden: lokal och regional kollektivtrafik vägnätet trafiksäkerhet cykelbanor framkomlighet för godstransporter 16

17 sambandet mellan transporter och markanvändning Både nationellt, regionalt och lokalt präglas transportpolitiken av ambitioner att begränsa biltrafiken och främja andra transportmedel. Rotterdamregionen har som mål att kraftigt minska biltrafiken och öka kollektivtrafikandelen. Målen framstår knappast som förvånande i en region och ett land där bilinnehavet är mycket högt och fortsätter öka genom en stark ekonomisk tillväxt. Det är självklart också svårt att expandera vägnätet eftersom befintliga vägar redan tar så mycket mark i anspråk. Ambitionerna avseende ekonomisk tillväxt och regional utveckling är också höga. Rotterdams stad har därför utvecklat ett trafikstyrningssystem som syftar till att främja näringslivets och speciellt hamnens transporter. Systemet, som kallas Select System, går ut på att ha särskilda filer för godstrafiken längs väglänkar där den annars måste trängas om utrymmet med en växande personbilstrafik. Man upplåter eller bygger med andra ord gräddfiler för godstrafiken. Eftersom det i praktiken är svårt att skilja på vad som är så kallad nyttotrafik respektive mindre nödvändig" trafik finns planer på att omvandla godsfilerna till betalfiler. Det betyder att de som värderar framkomlighet högt kan betala för att komma snabbare fram. Dessa planer har dock inte realiserats ännu. Finansiering av transportinfrastruktur Den lokala och regionala transportförsörjningen finansieras med hjälp av tre fonder som alla tillförs statliga skattemedel: en infrastrukturfond, en provinsfond och en kommunfond. Infrastrukturfonden är i sammanhanget viktigast eftersom det är från den som provinser och kommuner får bidrag till sina väg- och kollektivtrafikinvesteringar. Fonden tillförs medel från en speciell infrastrukturavgift som ingår i fordonsskatten och från en årligen bestämd andel av bensinskatten. En förutsättning för att få bidrag är att respektive projekt är förenligt med gällande nationell trafikplan och det maximala bidraget är 95 procent för kollektivtrafikinvesteringar och 50 procent för väginvesteringar. Detta innebär att den nationellt fastlagda transportpolitiken är mycket starkt styrande för transportförsörjningen på regional och lokal nivå. Statliga bidrag bekostar även huvuddelen av kollektivtrafikens driftkostnader. Staten bidrar med 1,5 guilder för varje guilder i biljettintäkter. Det har dock visat sig att systemet dämpar incitamenten för ökad effektivitet. I framtiden kommer därför delar av statens bidrag att öronmärkas för systemförbättringar. Under senare år har biljettintäkter stått för procent av driftkostnaderna, statliga bidrag för procent och resten från regionen och staden Rotterdam. Regional tullring Som ett led i den nationella strävan att begränsa biltrafiken och minska trängselproblemen föreslog regeringen i slutet av 1980-talet att ett system med vägtullar skulle införas runt Rotterdam, Amsterdam, Utrecht och Haag, d.v.s. runt de fyra största städerna i Ranstadområdet. Systemet kallades Rekeningrijden. Dess syfte var inte att finansiera nya transportinvesteringar utan att begränsa trafiken till dessa städer i rusningstid. Intäkterna från tullarna skulle därför användas för att minska andra skatter. Förslaget väckte starkt motstånd från de fyra regionerna. Ett skäl var att man såg tullbetalningarna som ett utflöde av resurser från respektive region. I Rotterdam, och troligen också i de andra tre regionerna, fanns vidare en rädsla för att tullsystemet skulle försämra den 17

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora

Läs mer

Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik?

Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik? Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik? Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys Föreståndare Centrum för Transportstudier,

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag.

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag. PROMEMORIA Dnr 2012/0028 2012-03-28 Ärende 15 Kansliet Styrelsen Sammanträdesdatum: 2012-03-29 Yttrande över Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten

Läs mer

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 - alla frågor Inloggad som. Logga ut Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Alla frågor från enkäten Cykelfrämjandet och Uppsala cykelförening vill gärna ställa några frågor till

Läs mer

Västlänken - en del av Göteborgs framtid

Västlänken - en del av Göteborgs framtid - en del av Göteborgs framtid Bakgrund Göteborgs lokala arbetsmarknad ska växa med över en halv miljon människor till år 2020 Göteborgs centrala delar, regionens kärna, stärks med fler arbetsplatser, fler

Läs mer

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet

Västsvenska infrastrukturpaketet. För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Västsvenska infrastrukturpaketet För jobb och utveckling i Göteborgsområdet Innehållsförteckning FÖR JOBB OCH UTVECKLING I GÖTEBORGSOMRÅDET 3 Göteborgsregionen - Västra Götalands motor 3 BAKGRUND OM VÄSTSVENSKA

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Exempel på samband mellan bebyggelse och transportinfrastruktur

Exempel på samband mellan bebyggelse och transportinfrastruktur Exempel på samband mellan bebyggelse och transportinfrastruktur Reflektioner utifrån rapporten Infrastruktur med finansiering (KTH 2011) Jacob Witzell, 26 maj 2011 Why is it so difficult to finance public

Läs mer

UPPFATTNINGAR OM INFRASTRUKTUR I SVERIGES BILREGION

UPPFATTNINGAR OM INFRASTRUKTUR I SVERIGES BILREGION Uppfattningar om infrastruktur i Sveriges bilregion UPPFATTNINGAR OM INFRASTRUKTUR I SVERIGES BILREGION TOBIAS ELMQUIST I nfrastrukturen berör de flesta och många har uppfattningar i frågor som berör infrastruktur.

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Västsvenska paketet med Västlänken och trängselskatt. Claes Westberg Trafikingenjör

Västsvenska paketet med Västlänken och trängselskatt. Claes Westberg Trafikingenjör Västsvenska paketet med Västlänken och trängselskatt Claes Westberg Trafikingenjör Västsvenska paketet Västlänken Marieholmstunneln Delfinansiering av nya Hisingsbron Kollektivtrafikbefrämjande åtgärder

Läs mer

Synpunkter på Regional utvecklingsplan för Stockholms län, samrådsunderlag (RUFS 2010)

Synpunkter på Regional utvecklingsplan för Stockholms län, samrådsunderlag (RUFS 2010) ARB300 v 1.4 2006-03-06 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) Tekniska förvaltningen Gatuavdelningen, gatu- och parkgruppen Ingenjör Hans Velin 0589-87 610 hans.velin@arboga.se Datum 2009-09-24 Synpunkter på Regional

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor NLC En politiskt oberoende ideell förening för näringslivet i Lysekil Samarbete med kommunen Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor Ledstjärna: Den positiva attityden! Tillsammans kan vi! NLC anser

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel När man debatterar för spårtaxi är det vanligaste motargumentet man hör att det blir för dyrt. Detta är helt fel. I stället kan spårtaxisystem vara självfinansierande

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Hållbar planering varför det?

Hållbar planering varför det? Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag

Läs mer

xstockholms läns landsting i (4)

xstockholms läns landsting i (4) xstockholms läns landsting i (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Anders Wilandson Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till ny översiktsplan och innerstadsstrategi

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Omfattande och detaljerad utvärdering Resvaneundersökning Stockholms län (augusti) Resvaneundersökning Mälardalen Biltrafik Snitträkningar

Läs mer

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet.

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. I huvudet på en stockholmare Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. 2 Utvecklingen av en station och området runt omkring både påverkar och berör

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Nästa station: Framtiden!

Nästa station: Framtiden! Vi möter framtiden Nästa station: Framtiden! Hur föreställer du dig framtidens transporter? En vanlig bild är svävande fordon som rör sig med ljusets hastighet. Än är vi inte där men vi satsar stort för

Läs mer

Vårt remissvar utgår från dokumentet Framtidens transportsystem underlag i arbetet med en ny regional utvecklingsplan

Vårt remissvar utgår från dokumentet Framtidens transportsystem underlag i arbetet med en ny regional utvecklingsplan 2008-11-28 Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Remissvar RUFS 2010 framtida transportsystem Resenärsforum är en nationell konsumentorganisation för kollektivtrafikresenärer. Organisationen

Läs mer

Fakta och myter om Peak Car

Fakta och myter om Peak Car Fakta och myter om Peak Car Text och produktion: Scantech Strategy Advisors 2014. Finns Peak Car? I samhällsdebatten förekommer ibland uttrycket Peak Car. Betydelsen av Peak Car varierar, men syftet är

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Dialog om utbyggnad av sträckan Tomteboda Kallhäll hösten 2004 Om Mälarbanan Järnvägssträckan som går norr om

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka förberedande

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Vad vill vi uppnå? Att beskriva de socio-ekonomiska sambanden mellan Osloregionen och Stockholm-Mälardalsregionen

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Hållbart resande i praktiken

Hållbart resande i praktiken Hållbart resande i praktiken Trafik och stadsplanering med beteendepåverkan i fokus Björn Wendle, Lund 11 maj 2011 Idéskrift om Hållbart Resande Del av den Den Goda Staden, på initiativ av Temagrupp Hållbart

Läs mer

Sätt fart på Sverige

Sätt fart på Sverige Sätt fart på Sverige Länsstyrelser vill investera mer Rapport från 6F fackförbund i samverkan juni 2015 Länsstyrelser ger regeringen underkänt Sveriges länsstyrelser är eniga. Regeringens satsningar på

Läs mer

FLER ELBILAR I ÖRESUNDSREGIONEN EN INSPIRATIONSKATALOG

FLER ELBILAR I ÖRESUNDSREGIONEN EN INSPIRATIONSKATALOG FLER ELBILAR I ÖRESUNDSREGIONEN EN INSPIRATIONSKATALOG Förord Kära läsare! Du har fått inspirationskatalogen "Fler elbilar i Öresundsregionen". Katalogen innehåller ett antal förslag på hur svenska och

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

Hur möter vi framtidens utmaningar och får en effektivare infrastruktur?

Hur möter vi framtidens utmaningar och får en effektivare infrastruktur? KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Hur möter vi framtidens utmaningar och får en effektivare infrastruktur? Björn Hasselgren, Tekn Dr Ordförande, Infrastrukturkommissionen Transporteffektivitetsdagen 2015

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

NYKÖPING-ÖSTGÖTALÄNKEN AB Antagen 2007-11-16 Org.nr 556612-6636

NYKÖPING-ÖSTGÖTALÄNKEN AB Antagen 2007-11-16 Org.nr 556612-6636 Mellan Regionförbundet Östsam, Regionförbundet Sörmland, Linköpings kommun, Norrköpings kommun, Nyköpings kommun, Oxelösunds kommun, Trosa kommun, Mjölby kommun och Botkyrka kommun (nedan kallade Parterna

Läs mer

Lokala investeringsprogrammet Näringslivskontoret

Lokala investeringsprogrammet Näringslivskontoret Lokala investeringsprogrammet Näringslivskontoret Dnr xxx (se avtalet) Bilpoolslansering i Hammarby sjöstad SLUTRAPPORT SAMMANFATTNING... 2 PROJEKTET... 2 BESKRIVNING... 2 TIDPLAN... 2 MÅL... 2 REFERENSOBJEKT...

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

En liten bok om bilskatter

En liten bok om bilskatter En liten bok om bilskatter Bilen behövs i Sverige Nio av tio resor sker på vägar Åtta av tio resor görs med bil 60 % av allt gods transporteras med lastbil Fordonsindustrin sysselsätter 140 000 personer

Läs mer

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper

Uppdrag och struktur. Samverkansformer och Överenskommelser. Avtal och finansieringsprinciper Uppdrag och struktur Samverkansformer och Överenskommelser Avtal och finansieringsprinciper Sverigeförhandlingens roll och betydelse för finansieringsfrågor Vårt övergripande uppdrag Fyra transportslag

Läs mer

Ö R E S U N D S R E G I O N E N

Ö R E S U N D S R E G I O N E N WWW.TENDENSORESUND.ORG Svensk version ÖRESUNDSREGIONEN INVÅNARNA I ÖRESUNDSREGIONEN Öresundsregionen är hem för 3,8 miljoner invånare och under de närmaste 20 åren beräknas befolkningen växa med ytterligare

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

Vägavgifter i fyra städer: Same, same. But different?

Vägavgifter i fyra städer: Same, same. But different? Vägavgifter i fyra städer: Same, same. But different? Oslo, Trondheim, Stockholm, Göteborg Karin Brundell Freij, WSP Jämförelserna i projektet I projektet arbetar vi med fyra städer Huvudpoängen är dock

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

Bilaga 5 Samlad effektbedömning

Bilaga 5 Samlad effektbedömning Bilaga 5 Samlad effektbedömning Åtgärdsvalsstudie E södra infarten Örnsköldsvik 1 TMALL 000 Rapport generell v 1.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-91 91 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket

Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Handläggare Datum Diarienummer Anna Ekman 2012-03-22 KS 2012/0261 0480-45 01 24 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ FÖRORD Vi står vid ett vägval i en global värld med en pågående urbanisering. Städerna växer och fler slåss om gaturummet. Om städerna ska vara framkomliga

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

Vänersborg 2015-01-22

Vänersborg 2015-01-22 Vänersborg 2015-01-22 Regionstyrelsen Västra Götlandsregionen ärende 9 mötet 2015-01-27 Yttrande över Kungörande och granskning av Järnvägsplan för Västlänken (Remiss från Trafikverket) Sverigedemokraterna

Läs mer

PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall

PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN STRATEGISK SAMHÄLLSUTVECKLING ENHETEN FÖR INFRASTRUKTURPLANERING PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall En fast förbindelse Helsingborg-Helsingör Projektbeskrivning

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande Stockholms läns landsting Trafiknämnden Handläggare: Jens Plambeck 08-686 1651 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(7) Identitet 2013-01-11 TN 1210-0201 STYRELSESAMMANTRÄDE ÄRENDE NI Yttrande över motion 2012:21 om försök

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

MKB - av genomfartstrafikens påverkan för boende- och trafikmiljön i ett framtidens Solna stad

MKB - av genomfartstrafikens påverkan för boende- och trafikmiljön i ett framtidens Solna stad Bilaga 1 1/5 MKB - av genomfartstrafikens påverkan för boende- och trafikmiljön i ett framtidens Solna stad I nedanstående tabeller kommer vi boende i Solna stad att beskriva hur framtida byggprojekt i

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Unga tankar om framtidens resor

Unga tankar om framtidens resor 2011-03-24 Unga tankar om framtidens resor Specialutgåva kring gångtrafik! Idéer och illustrationer: Elever vid Thorildsplans gymnasium Stefan Myhrberg, Fariba Daryani Stockholms stad, Trafikkontoret Så

Läs mer

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn!

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Bättre förutsättningar för länets södra sida I Stockholms län finns en ekonomisk och social ojämlikhet mellan den norra och södra länsdelen.

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie

Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie Bostadsbyggandet i Norden en jämförande studie Avgränsningar Åren som studerats är i första hand 2001-2010 Fokus ligger på storstadsregionerna i respektive land Öarna är inte med i studien (dvs. Island,

Läs mer

Vi älskar kollektivtrafiken!

Vi älskar kollektivtrafiken! Vi älskar kollektivtrafiken! Varför en skattefinansierad kollektivtrafik? En förutsättning för en ökad tillväxt och utveckling i Västra Götaland är att människor kan bo bra och lätt ta sig till och från

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk

Läs mer

Bebyggelsestruktur och persontransporter

Bebyggelsestruktur och persontransporter Bebyggelsestruktur och persontransporter Institutionen för teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola Allmänt om bebyggelse och persontransporter Bakgrund Det finns en ganska utbredd uppfattning bland

Läs mer

Trafikpolitik i Nordamerika och Asien

Trafikpolitik i Nordamerika och Asien Trafikpolitik i Nordamerika och Asien Trafikppolitik...Rtk.p65 1 2003-02-04, 15:01 Regionplane- och trafikkontorets rapporter 1997 1 Nio gånger i livet 1997 2 Tankar om framtiden 1997 3 Våra näringar 1997

Läs mer

Era svar på 4 frågor:

Era svar på 4 frågor: Era svar på 4 frågor: Vilka reflektioner har du gjort när du läst strategin? Vilka är de största utmaningarna för en fördubblad besöksnäring? Vilka frågor har du haft tillfälle diskutera med andra? Kommer

Läs mer

BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD

BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD MAJ 2006 2 INNEHÅLL Sammanfattande slutsatser...3 1. Effekter hos villaägare av utökat ROT-avdrag...5 2. Hushållens

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

Bilaga A Uppdragsavtal tillika ägardirektiv

Bilaga A Uppdragsavtal tillika ägardirektiv Bilaga A Uppdragsavtal tillika ägardirektiv Uppdragsavtal träffat mellan å ena sidan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötlands

Läs mer

Umeåprojektet medför även ökade möjligheter för tillväxt och utveckling av Umeå stad. 3 2015-01-19

Umeåprojektet medför även ökade möjligheter för tillväxt och utveckling av Umeå stad. 3 2015-01-19 Umeåprojektet 2014 2 2015-01-19 Umeåprojektet är det enskilt största vägprojektet i Trafikverket Region Nord. Sedan 1980-talet har Umeå kommun och Vägverket/Trafikverket allt intensivare arbetat med att

Läs mer