Kommunfullmäktige 1 (1) Tid: Måndagen den 12 mars 2018, Kl Stora salen, Åbrogråden. Plats: Jörgen Larsson Ordförande Joacim Bock Sekreterare

Transkript

1 vingaker.se 1 (1) Kommunfullmäktige Tid: Måndagen den 12 mars 2018, Kl Plats: Stora salen, Åbrogråden Jörgen Larsson Ordförande Joacim Bock Sekreterare Föredragningslista Närvaro Godkännande av dagordning Val av justerare Frågor från allmänheten Frågor från fullmäktigeledamöter Ärenden 1. Inkomna medborgarförslag 2. Information Remiss Sörmlandsstrategin 3. Information Remiss Regionbildning i Sörmland 4. Översyn/Utvärdering av samverkan i gemensam nämnd med Katrineholm 5. Revidering av informationssäkerhetspolicy 6. Justering av Priser i Movingo Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 7. Svar på motion om delad tur för anställda i Vingåkers kommun 8. Strategi för suicidpreventivt arbete i Vingåkers kommun 9. Säkerhetspolicy för Vingåkers kommun 10. Befästande av verksamhetsområde Österåker 11. Rapport ej verkställda beslut enligt SOL och LSS 12. Reviderad förbundsordning Samordningsförbundet RAR Inkomna ärenden och delgivningar 13. Interpellation till Barn- och utbildningsnämndens ordförande Åtgärder för att förbättra elevers möjlighet att få godkända betyg efter genomförd grundskola 14. Delgivningar 15. Begäran om entlediganden Valärenden 16. Fyllnadsval Föredragande Kommunchef Kommunchef Kommunchef Välkommen!

2 vingaker.se Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (x) Kf Föredragningslista Förslag till beslut 1. Komunfullmäktige godkänner utskickad föredragningslista. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

3 vingaker.se Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (x) Kf Val av justerare Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige utser X och X att tillsammans med ordföranden justera protokollet. Justeringen sker tisdagen den 20 mars kl på kommunhuset i Vingåker. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

4 vingaker.se Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (x) Kf KS 2018/91 Medborgarförslag Vingåkers infarter bör prydas med internationella flaggor på lyktstolpar Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige skickar medborgaförslaget vidare till Kommunstyrelsen för att besvaras. Sammanfattning av ärendet Det har inkommit ett medborgaförslag om att Vingåkers infarter bör prydas med internationella flaggor på lyktstolpar. I Medborgarförslaget står följande: Vi har som ett förslag att Vingåkers infarter absolut bör prydas med flaggor på lyktstolpar. Förslaget är internationella flaggor! I samband med alla renoveringar och nybyggnationer i Vingåker bör vi förstärka välkomnandet till samhället Beslutsunderlag Medborgarförslag, Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 Vingåkers kommun 20'18 Kommunfullmäktige Vingåkers kommun VINGAKER 1 (1) MEDBORGARFÖRSLAG Datum: Från: 5 I. \ " Namn: Ov",,", Ve..Y'VlPV-V'\~ V ~~5;( k~ Dnr: (Fylls i av registrator) Adress: ~ SderVlbvr-~ KgF/;\A~.:? 1ft \J~~~c\t~ y. Telefon: O fb ':<, - "> \ q ~ +0 ~oo.\\ CQ ", ll~~,,---j.:;) Förslaget V, (Presentera här kort ditt medborgarförslag) l hot V- S'VUV1 ~ ~V-,j I Pt, o.f(- \f~v\f)-;"lu.r-..:. IlI\fo.v-kv- Dlb50(uJ- 'osv-?rycl etr W-f!.ci cf1ca~r f~ \(kj-~~\c.)ar-. ~~IC\~J, ~V- ~v{~r-v\~+,'o~illo- />'tj':)dr-- ~ Motivering (Här kan du lämna en mer utförlig beskrivning av ditt medborgarförslag. Motivera gäma varför du anser att förslaget ska genomföras och hur det i så fall skulle kunna ske.) ~ ~ \...s~h~d. v-."j. cx..u~ rc.iaov tk' I t.a~pv.,-- -ev,,", V'.7':JS~V1~J.,~lI\CN' V('\/\5c... ~ b~r- V' ~ r ~ h!! ~ \./J.( ko I;v'\ I/'> 0V1 c.4j- ~' I( 3 ~ ~ \ l ~~ Skriv ut ifylld blankett och signera. Skicka till ovanstående adress.

6 vingaker.se Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (x) Kf KS 2018/91 Information Remiss Sörmlandsstrategin Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige tar del av informationen. Sammanfattning av ärendet Inom ramen för det pågående arbetet att förbereda regionbildning i Sörmland respektive den pågående revideringen av Sörmlandsstrategin avser Landstinget Sörmland och Regionförbundet Sörmland att parallellt genomföra remissprocesser för att inhämta synpunkter från länets kommuner samt för Sörmlandsstrategin även Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet, Landstinget Sörmland och Länsstyrelsen i Södermanlands län. Remissversionen finns tillgänglig: Beslutsunderlag Remissmissiv Justerandes sign Utdragsbestyrkande

7 Landstinget Sörmland Regionförbundet Sörmland Till remissmottagare enligt sändlista Remiss gällande regionbildning respektive Sörmlandsstrategin Inom ramen för det pågående arbetet att förbereda regionbildning i Sörmland respektive den pågående revideringen av Sörmlandsstrategin avser Landstinget Sörmland och Regionförbundet Sörmland att parallellt genomföra remissprocesser för att inhämta synpunkter från länets kommuner samt för Sörmlandsstrategin även Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet, Landstinget Sörmland och Länsstyrelsen i Södermanlands län. 1. Regionbildning: Region Sörmland - Uppdrag och samverkan Landstinget Sörmland, Regionförbundet Sörmland och Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet har i samråd med företrädare från länets kommuner och den politiska styrgruppen arbetat fram ett förslag till regionens uppdrag och beskrivning av hur samverkan ska bedrivas. Detta har samlats i dokumentet Region Sörmland - Uppdrag och samverkan som bifogas detta missiv. Vid bildandet av regionen är det av betydelse att inhämta kommunernas synpunkter kring hur regionens uppdrag ska formuleras och hur samverkan i länet ska bedrivas. Kommunernas delaktighet i bildande av en stark region med utvecklingskraft är central varför Region Sörmland - Uppdrag och samverkan skickas på remiss till länets kommuner för inhämtande av synpunkter. Frågor att fokusera på: Har regionens uppdrag beskrivits på ett relevant sätt? Har kommunernas möjlighet till inflytande, exempelvis via den regionala utvecklingsnämnden, beskrivits på ett relevant sätt? Remissmottagarnas synpunkter i ärendet om regionens uppdrag och samverkan skickas senast den 2 maj 2018 till Landstinget Sörmland, Repslagaregatan 19, Nyköping, eller till e-post landstinget.sormland@dll.se. Vänligen ange LS-LED i ert svar. Vid frågor kontakta Eva Andrén på tfn Sörmlandsstrategin Inför arbetet med revideringen av Sörmlandsstrategin har det konstaterats att det finns behov av: - att tydliggöra hur olika strategier och handlingsplaner förhåller sig och samspelar med varandra för att nå de övergripande målen. - att anpassa Sörmlandsstrategin till förändrade omvärldsförutsättningar, vilket medfört att vissa utvecklingsområden är helt nya (exempelvis digitalisering) eller har kommit högre upp på utvecklingsagendan (exempelvis integrationsfrågor), medan andra tonats ned (exempelvis nyföretagande).

8 En utgångspunkt i revideringen av Sörmlandsstrategin är att den regionala nivån har en viktig roll att fylla genom att söka samordna en oftast starkt sektoriserad politik. En början till en tvärsektoriell samordning är att utveckla beskrivningen av hur olika verksamheter skulle kunna dra nytta av varandra. Sörmlandsstrategin beskriver vidare processen för konkretisering av strategin i handlingsplaner. Behovet av att anpassa utvecklingsarbetet efter förändrade omvärldsförutsättningar innebär bland annat att målår inte presenteras. På det sättet görs strategin flexibel i inriktning när omvärlden och framtiden så kräver. Sörmlandsstrategin ska vidare också ha ett fysiskt (rumsligt) perspektiv. Den reviderade Sörmlandsstrategin kommer endast att presenteras i digital form och i remissversionen har det digitala formatet påbörjats. Länk till Sörmlandsstrategin: Frågor att fokusera på: Har ett fysiskt perspektiv beaktats? Har vikten av ett tvärsektoriellt perspektiv beaktats? Remissmottagarnas synpunkter i ärendet om Sörmlandsstrategin skickas senast den 16 april 2018 till Regionförbundet Sörmland, e-post info@region.sormland.se. I ämnesraden ange Dnr: Vid frågor kontakta Johanna Sundelöf på tfn LANDSTINGET SÖRMLAND REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND Monica Johansson Landstingsstyrelsens ordförande Viking Jonsson Regionstyrelsens ordförande Sändlista: Regionbildning: Region Sörmland - Uppdrag och samverkan Kommunerna i Sörmland Sörmlandsstrategin Kommunerna i Sörmland Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Landstinget Sörmland Länsstyrelsen i Södermanlands län

9 vingaker.se Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (x) Kf KS 2018/40 Information Remiss Regionbildning i Sörmland Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige tar del av informationen. Sammanfattning av ärendet Landstinget Sörmland övertar den 1 januari 2019 det regionala utvecklingsansvaret enligt Lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Formellt blir landstinget region genom att Sörmland skrivs in i denna lag. I samma process föreslås även Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet gå samman med landstinget och regionförbundet och därigenom ingå i Region Sörmland. Regionen blir därmed länets regionala kollektivtrafikmyndighet enligt Lag (2010:1065) om kollektivtrafik. I lagen om regionalt utvecklingsansvar finns bestämmelser om regionalt tillväxtarbete och om länsplaner för regional transportinfrastruktur i de län som hittills bildat region. Med regionalt tillväxtarbete avses insatser för att skapa en hållbar regional utveckling och tillväxt. De landsting som avses i lagen får besluta om att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelse istället ska betecknas regionfullmäktige och regionstyrelse. Landstinget behåller, vid en ombildning, samtliga nuvarande uppgifter, därutöver tillförs uppgifter i enlighet med lagen. Det innebär bland annat att landstinget ska utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling, upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur samt besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete. Den regionala utvecklingsstrategin, Sörmlandsstrategin, samlar länets aktörer kring Sörmlands utmaningar och möjligheter utifrån en gemensam målbild för länets aktörer. Landstinget övertar även ansvaret för vissa av Länsstyrelsen i Södermanlands läns uppdrag som är kopplade till regional utveckling. Det mesta av det statliga utvecklingsuppdraget som låg på länsstyrelsen fördes emellertid över till regionförbundet redan vid dess bildande 2003, ansvaret har således till övervägande del redan förts över från staten. Fördelningen av utvecklingsmedel mellan länsstyrelse och region regleras i reglerings/villkorsbrev. I de regioner som redan bildats beslutar regionen om 95 procent av medlen och länsstyrelsen om fem procent. Inriktningen är att denna fördelning ska gälla även för Södermanlands län. Länsstyrelsen och övriga statliga myndigheter ska inom sina verksamhetsområden lämna det biträde som landstinget behöver för regionalt tillväxtarbete och regional transportinfrastrukturplanering. De ska också löpande informera landstinget om pågående och planerade verksamheter som har betydelse för länets utveckling. Beslutsunderlag Remissmissiv Remiss Justerandes sign Utdragsbestyrkande

10 Landstinget Sörmland Regionförbundet Sörmland Till remissmottagare enligt sändlista Remiss gällande region bildning respektive Sörmlandsstrategin Inom ramen för det pågående arbetet att förbereda regionbildning i Sörmland respektive den pågående revideringen av Sörmlandsstrategin avser Landstinget Sörmland och Regionförbundet Sörmland att parallellt genomföra remissprocesser för att inhämta synpunkter från länets kommuner samt för Sörmlandsstrategin även Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet, Landstinget Sörmland och Länsstyrelsen i Södermanlands län. 1. Regionbildning: Region Sörmland - Uppdrag och samverkan Landstinget Sörmland, Regionförbundet Sörmland och Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet har i samråd med företrädare från länets kommuner och den politiska styrgruppen arbetat fram ett förslag till regionens uppdrag och beskrivning av hur samverkan ska bedrivas. Detta har samlats i dokumentet Region Sörmland - Uppdrag och samverkan som bifogas detta missiv. Vid bildandet av regionen är det av betydelse att inhämta kommunernas synpunkter kring hur regionens uppdrag ska formuleras och hur samverkan i länet ska bedrivas. Kommunernas delaktighet i bildande aven stark region med utvecklingskraft är central varför Region Sörmland - Uppdrag och samverkan skickas på remiss till länets kommuner för inhämtande av synpunkter. Frågor att fokusera på: Har regionens uppdrag beskrivits på ett relevant sätt? Har kommunernas möjlighet till inflytande, exempelvis via den regionala utvecklingsnämnden, beskrivits på ett relevant sätt? Remissmottagarnas synpunkter i ärendet om regionens uppdrag och samverkan skickas senast den 2 maj 2018 till Landstinget Sörmland, Repslagaregatan 19, Nyköping, eller till e-post landstinget.sormland@dll.se. Vänligen ange LS-LED i ert svar. Vid frågor kontakta Eva Andren på tfn Sörmlandsstrategin Inför arbetet med revideringen av Sörmlandsstrategin har det konstaterats att det finns behov av: att tydliggöra hur olika strategier och handlingsplaner förhåller sig och samspelar med varandra för att nå de övergripande målen. att anpassa Sörmlandsstrategin till förändrade omvärldsförutsättningar, vilket medfört att vissa utvecklingsområden är helt nya (exempelvis digitalisering) eller har kommit högre upp på utvecklingsagendan (exempelvis integrationsfrågor), medan andra tonats ned (exempelvis nyföretagande).

11 En utgångspunkt i revideringen av Sörmlandsstrategin är att den regionala nivån har en viktig roll att fylla genom att söka samordna en oftast starkt sektoriserad politik. En början till en tvärsektoriell samordning är att utveckla beskrivningen av hur olika verksamheter skulle kunna dra nytta av varandra. Sörmlandsstrategin beskriver vidare processen för konkretisering av strategin i handlingsplaner. Behovet av att anpassa utvecklingsarbetet efter förändrade omvärldsförutsättningar innebär bland annat att målår inte presenteras. På det sättet görs strategin flexibel i inriktning när omvärlden och framtiden så kräver. Sörmlandsstrategin ska vidare också ha ett fysiskt (rumsligt) perspektiv. Den reviderade Sörmlandsstrategin kommer endast att presenteras i digital form och i remissversionen har det digitala formatet påbörjats. Länk till Sörmlandsstrategin: in/ Frågor att fokusera på: Har ett fysiskt perspektiv beaktats? Har vikten av ett tvärsektoriellt perspektiv beaktats? Remissmottagarnas synpunkter i ärendet om Sörmlandsstrategin skickas senast den 16 april 2018 till Regionförbundet Sörmland, e-post info@region.sormland.se. I ämnesraden ange Dnr: Vid frågor kontakta Johanna Sundelöf på tfn LANDSTINGET SÖRMLAND REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND ~~ Landstingsstyrelsens ordförande Regionstyrelsens ordförande Sändlista: Regionbildning: Region Sörmland - Uppdrag och samverkan Kommunerna i Sörmland Sörmlandsstrategin Kommunerna i Sörmland Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Landstinget Sörmland Länsstyrelsen i Södermanlands län

12 REGION SÖRMLAND Uppdrag och samverkan

13 Innehåll 1. Inledning Bakgrund och skäl till regionbildning Regionens uppdrag... 3 Sörmlandsstrategin... 3 Hälso- och sjukvård... 4 Uppdrag för sjukhusvården... 4 Uppdrag för primärvården... 4 Utomlänsvård och utlandsvård... 4 Habilitering... 4 Regionalt stöd och samverkan inom socialtjänst och vård... 4 Samverkan inom arbetslivsinriktad rehabilitering... 4 Forskning och utveckling... 5 Hållbar regional utveckling... 5 Regional fysisk planering... 5 Kollektivtrafik... 6 Infrastruktur och transporter... 7 Näringslivsutveckling... 7 Kompetensförsörjning... 7 Bredband och digitalisering... 7 Jämlik regional tillväxt... 7 Folkhälsa... 8 Miljö och klimat... 8 Kultur och besöksnäring... 8 Utbildning... 8 EU:s strukturfonder Landsbygdsutveckling Samverkan... 9 Kommunernas inflytande och delaktighet Samverkan inom regionala utvecklingsfrågor Samverkan inom kultur och besöksnäring Samverkan inom socialtjänst och vård, FOUiS, hjälpmedelsförsörjning samt Vård- och omsorgscollege Samverkan vad gäller klagomålshantering inom regionens och kommunernas hälso- och sjukvård Samverkan inom arbetslivsinriktad rehabilitering

14 1. Inledning Landstinget Sörmland övertar den 1 januari 2019 det regionala utvecklingsansvaret enligt Lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Formellt blir landstinget region genom att Sörmland skrivs in i denna lag. I samma process föreslås även Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet gå samman med landstinget och regionförbundet och därigenom ingå i Region Sörmland. Regionen blir därmed länets regionala kollektivtrafikmyndighet enligt Lag (2010:1065) om kollektivtrafik. I lagen om regionalt utvecklingsansvar finns bestämmelser om regionalt tillväxtarbete och om länsplaner för regional transportinfrastruktur i de län som hittills bildat region. Med regionalt tillväxtarbete avses insatser för att skapa en hållbar regional utveckling och tillväxt. De landsting som avses i lagen får besluta om att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelse istället ska betecknas regionfullmäktige och regionstyrelse. Landstinget behåller, vid en ombildning, samtliga nuvarande uppgifter, därutöver tillförs uppgifter i enlighet med lagen. Det innebär bland annat att landstinget ska utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling, upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur samt besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete. Den regionala utvecklingsstrategin, Sörmlandsstrategin, samlar länets aktörer kring Sörmlands utmaningar och möjligheter utifrån en gemensam målbild för länets aktörer. Landstinget övertar även ansvaret för vissa av Länsstyrelsen i Södermanlands läns uppdrag som är kopplade till regional utveckling. Det mesta av det statliga utvecklingsuppdraget som låg på länsstyrelsen fördes emellertid över till regionförbundet redan vid dess bildande 2003, ansvaret har således till övervägande del redan förts över från staten. Fördelningen av utvecklingsmedel mellan länsstyrelse och region regleras i reglerings/villkorsbrev. I de regioner som redan bildats beslutar regionen om 95 procent av medlen och länsstyrelsen om fem procent. Inriktningen är att denna fördelning ska gälla även för Södermanlands län. Länsstyrelsen och övriga statliga myndigheter ska inom sina verksamhetsområden lämna det biträde som landstinget behöver för regionalt tillväxtarbete och regional transportinfrastrukturplanering. De ska också löpande informera landstinget om pågående och planerade verksamheter som har betydelse för länets utveckling. 2. Bakgrund och skäl till regionbildning Det viktigaste argumentet för en regionbildning i Sörmland är att stärka och utveckla Sörmland utifrån tydliga politiska mål. Ett politiskt styrt regionalt organ, istället för flera, innebär ett tydligare politiskt ansvar, ett effektivare arbetssätt, bättre möjligheter till samordning samt att medborgarnas kontakter med både politiker och tjänstemän underlättas. Ytterligare ett skäl för regionbildning är att egen beskattningsrätt ger större ekonomisk styrka än medlemsavgifter till regionförbundet eller via särskilda överenskommelser med kollektivtrafikmyndigheten. En organisation med ett samlat ansvar för regionala utvecklingsfrågor kan ta ett större regionalt ansvar för frågor som idag hanteras av flera olika aktörer. Den framtida regionen får ett tydligt demokratiskt mandat och egen beskattningsrätt vilket innebär att regionen blir en starkare och tydligare samverkanspartner för staten, kommunerna och näringslivet. Ett konkret exempel är att dialogen med staten om infrastruktur underlättas. I arbetet med att bilda region är det viktigt att ta tillvara möjliga synergier mellan nuvarande landstingsuppgifter, det regionala utvecklingsuppdraget och uppdraget att ansvara för länets kollektivtrafik. Hälso- och sjukvård som en drivkraft för regional utveckling kan bli ännu tydligare med en koppling till ett bredare regionalt uppdrag på så sätt stärks sambanden mellan välfärd och tillväxt. I och med att landstinget övertar det regionala utvecklingsansvaret sker en stor förändring såväl organisatoriskt som när det gäller förutsättningar att kraftsamla för Sörmlands utveckling. En regional utvecklingspolitik utifrån regionens egna förutsättningar kan formas och drivas med större effektivitet, tydlighet och kraft. Samverkan med länets kommuner spelar en central roll för hur väl vi tillsammans lyckas skapa utvecklingskraft och resultat. Därför är det viktigt att arbetet i regionen byggs med ett starkt kommunalt engagemang. Det nära samarbete, mellan lokal och regional, nivå som vuxit fram inom ramen för 2

15 regionförbundet och de utvecklade processer som förenar primärkommunala intressen med den regionala nivån ska vårdas och utvecklas. Exempel på områden för fortsatt samverkan är regionala utvecklingsstrategier och handlingsplaner, transportinfrastruktur, trafikförsörjningsprogram, strategiskt näringslivsarbete, besöksnäring, kompetensförsörjning, klimat- och miljöarbete, kulturprogram, kommunöverskridande och kommungemensamma frågor inom fysisk planering, gemensam finansiering av EU-program, sociala välfärdsoch folkhälsofrågor samt hälso- och sjukvårdsfrågor. Parallellt med regionbildningen revideras också den regionala utvecklingsstrategin, Sörmlandsstrategin, som har och kommer att få stor betydelse för inriktningen på det regionala ledarskapet. Arbetet med revideringen har skett i en bred dialog. Strategin samlar länets aktörer kring Sörmlands utmaningar och möjligheter utifrån en gemensam målbild för länets aktörer. 3. Regionens uppdrag Region Sörmland ska ansvara för områden som är viktiga för alla som bor, lever och verkar i Sörmland. Huvuduppdragen är hälso- och sjukvård respektive hållbar regional utveckling. Regionen ska säkerställa att Sörmlands invånare har tillgång till en jämlik hälso- och sjukvård och tandvård av hög kvalitet, en väl fungerande kollektivtrafik, ett rikt kulturutbud och en god miljö. Regionen har också regeringens uppdrag att driva det regionala tillväxtarbetet och samordna utvecklingsinsatser inom områden som infrastruktur, näringsliv, besöksnäring och kompetensförsörjning. Sörmlandsstrategin är styrande och vägledande för regionens verksamhet. Genom regionbildningen förbättras möjligheterna att arbeta med komplexa frågor/utmaningar som kräver system- och helhetssyn och tvärvetenskapliga lösningar, något som kommer att öka förutsättningarna för att skapa en hållbar region. Agenda 2030 förväntas få stor betydelse för regionens uppdrag och roll. Genomsyrande perspektiv som miljö, jämställdhet och integration ska integreras i regionens verksamhet. En god och effektiv samverkan, inom såväl som utanför länet, är av stor betydelse för hur väl vi lyckas med vårt uppdrag. Sörmlandsstrategin Som regionalt tillväxtansvarig ska regionen utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för att genomföra densamma. Den regionala utvecklingsstrategin ska vara en samlad och sektorsövergripande strategi för det regionala tillväxtarbetet och innehålla långsiktiga prioriteringar. Strategin ska upprättas utifrån en analys av de särskilda förutsättningarna för hållbar regional tillväxt och utveckling i länet. Analysen ska ta hänsyn till funktionella samband såväl inom som över länsgränsen och ska utarbetas i samverkan med bland annat berörda kommuner. Regionförbundet Sörmland arbetar just nu (2017) med att revidera länets regionala utvecklingsstrategi, Sörmlandsstrategin. Tvärsektoriell samordning det vill säga att få olika verksamhetsområden att dra åt samma håll är kärnan i förslaget till den reviderade strategin. Strategin beskriver processen för ett sådant arbete och på vilket sätt olika verksamheter kan dra nytta av varandra. Med utgångspunkt i befolkningen har en modell utarbetats för att beskriva hur utbildning, arbetsmarknad, näringsliv, boende och hälsa samspelar för att uppnå en hållbar utveckling i Sörmland. Behovet av att anpassa utvecklingsarbetet efter förändrade omvärldsförutsättningar innebär bland annat att något målår inte presenteras i Sörmlandsstrategin. Resultatet av det gemensamma analysarbetet för att fastställa utmaningar och möjligheter för Sörmland har lett fram till två övergripande inriktningar för strategin: En växande arbetsmarknad, där efterfrågan på kompetens och utbud av arbetskraft med olika utbildningsbakgrunder och erfarenheter kan mötas. En växande befolkning, där bostadsmarknaden fungerar och utbudet av bostäder motsvarar efterfrågan. 3

16 Remissperioden för strategin sträcker sig mellan den 22 januari och den 16 april Den 20 juni antar regionstyrelsen den reviderade Sörmlandsstrategin. Länets kommuner och landstinget har därefter också möjlighet att besluta om strategin i sina respektive organisationer. Hälso- och sjukvård Regionens mest omfattande uppdrag är att erbjuda invånarna i Sörmland en jämlik och effektiv hälso- och sjukvård samt tandvård av god kvalitet. Regionen svarar för merparten av den hälso- och sjukvård som erbjuds i länet och tillgodoser befolkningens behov av hälso- och sjukvård, antingen i egen regi eller genom avtal med privata vårdgivare eller andra sjukvårdshuvudmän. Uppdrag för sjukhusvården Sjukhusens uppdrag kan sammanfattas i följande områden: mottagningsverksamhet i öppen vård, sluten vård, diagnostisk verksamhet, annan behandling och rehabiliteringsverksamhet. Vid sjukhusen finns även verksamheter som inte bedrivs i regionens regi, exempelvis laboratorieverksamhet. Vid de tre sjukhusen Mälarsjukhuset, Nyköpings lasarett och Kullbergska sjukhuset - bedrivs medicinsk, kirurgisk och psykiatrisk sjukvård. Regionen är även huvudman för den rättspsykiatriska vård som erbjuds vid Regionsjukhuset Karsudden i Katrineholm som utöver sörmlänningar tar emot patienter från andra delar av landet. Här vårdas främst patienter som blivit dömda i domstol och som bedömts vara i behov av psykiatrisk vård (tvångsvård). Uppdrag för primärvården Primärvårdens uppdrag är att tillhandahålla ett brett utbud av hälso- och sjukvårdstjänster som erbjuds vid mottagningar och i hemmet. Åtagandet omfattar människor i alla åldrar med akuta och kroniska besvär. Patienter med stora och komplexa vårdbehov, såsom exempelvis multisjuka äldre, svårt kroniskt sjuka, demenssjuka och patienter i livets slutskede, är särskilt prioriterade i primärvården. Utomlänsvård och utlandsvård Region Sörmland köper och/eller har betalningsansvar för viss sjukvård som utförs av vårdgivare utanför det egna länet såsom högspecialiserad vård, vård genom det fria vårdvalet, vård utifrån vårdgarantin samt akutsjukvård. Det omfattar även, under vissa förutsättningar, vård utanför landet. Invånare har rätt att under vissa förutsättningar få sin vård utförd inom EES-länderna. Habilitering Regionen erbjuder också habilitering för barn, unga och vuxna med varaktiga, medfödda eller tidigt förvärvade funktionsnedsättningar. Verksamheten är länsövergripande med mottagningar i Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping. Regionalt stöd och samverkan inom socialtjänst och vård Regionen är en viktig part i det regionala stödet för samverkan och kunskapsutveckling av socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Länet har förbundit sig att, med stöd av egen finansiering, långsiktigt säkerställa en regional samverkans- och stödstruktur. Samverkans- och stödstrukturen är en del i partnerskapet med Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och samverkan sker således med såväl den nationella som den kommunala nivån. Regionen är även en part i Vård- och omsorgscollege, en samverkansform mellan arbetsliv och utbildningsanordnare inom vård- och omsorgsområdet. Hjälpmedelscentralen har regionens och samtliga kommuners uppdrag att svara för en effektiv och lättillgänglig hjälpmedelsförsörjning för invånarna i länet. Samverkan inom arbetslivsinriktad rehabilitering Regionen ingår som en av flera parter i Samordningsförbundet RAR i Sörmland. I samordningsförbundet ingår dessutom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och länets kommuner. Genom finansiell samordning främjar förbundet samverkan mellan myndigheter och organisationer i länet som är verksamma inom arbetslivsinriktad rehabilitering. 4

17 Forskning och utveckling FoU-centrum har starka akademiska kopplingar till Uppsala universitet och arbetar med att stärka Region Sörmlands vetenskapliga kompetens. En av huvuduppgifterna är att stimulera, underlätta och samordna klinisk, patientnära forskning. FoU-centrum arbetar även med samhällsmedicinska frågeställningar. Forskning och utveckling i Sörmland (FoUiS) är en länsgemensam och samfinansierad resurs för länets kommuner och regionen. Verksamheten är en del av den regionala samverkan- och stödstrukturen för kunskapsutveckling inom socialtjänsten och angränsande delar av hälso- och sjukvården. Region Sörmland ingår även i Samhällskontraktet där syftet är att höja kompetensnivån i Mälardalen genom bland annat gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt, utbildningar som matchar arbetslivets behov och mötesplatser för lärande. Samhällskontraktet fokuserar på skola, omsorg, hållbar stadsutveckling och framtidens arbetskraft. Hållbar regional utveckling Enligt den nationella strategin för hållbar tillväxt och attraktionskraft bygger utvecklingspolitiken på att de lokala och regionala förutsättningarna tas tillvara. Det regionala utvecklingsansvaret omfattar, dels uppgifter i det regionala tillväxtarbetet dels uppgifter att upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur. 1 Ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet ska vara en integrerad del i analyser, strategier, program och insatser i det regionala tillväxtarbetet. Arbetet ska bedrivas med syftet att uppfylla målen för den regionala tillväxtpolitiken och EU:s sammanhållningspolitik. Den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft ska vara vägledande för det regionala tillväxtarbetet. Regionen ska utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling, samordna insatser för genomförandet av strategin och följa upp och utvärdera den samma. Regionen har också att besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete (1:1 Regionalt tillväxtarbete). 2 Slutligen ska regionen följa upp, utvärdera och årligen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet till regeringen. Hur detta ska ske beskrivs i det årliga villkorsbrevet som motsvarar de regleringsbrev som regeringen utfärdar till statliga myndigheter. Regionen har även ett generellt uppdrag att analysera och sprida kunskap om Sörmlands förutsättningar ur ett tillväxtperspektiv. Som regional kollektivtrafikmyndighet ansvarar regionen för den allmänna kollektivtrafiken samt sjukresor i Sörmland. I uppdraget ingår att ta fram ett regionalt trafikförsörjningsprogram med fastställda mål för den regionala kollektivtrafiken. Regionen fattar även beslut om allmän trafikplikt och får efter överenskommelse med en eller flera kommuner upphandla persontransport- och samordningstjänster för sådana transportändamål som kommunerna ska tillgodose samt samordna sådana transporttjänster. Utöver de lagfästa uppdragen har andra statliga uppdrag tillkommit genom åren via villkorsbrevet. Utöver detta har regionen ytterligare uppdrag som tillkommer utifrån separata överenskommelser med andra aktörer. Nedan följer en kortfattad beskrivning av några av de viktigaste uppdragen inom ramen för hållbar regional utveckling. Det är alltså inte en heltäckande bild av regionens uppdrag. Regional fysisk planering Som regionalt utvecklingsansvarig har regionen i uppdrag att verka inom området fysisk planering. Regional fysisk planering utgår från funktionella aspekter såsom arbetsmarknad och pendling och eftersträvar 1 Lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län och Förordningen (2017:583) om regionalt tillväxtarbete 2 Fördelningen av medel regleras i reglerings/villkorsbrev. Idag förfogar Regionförbundet Sörmland över tkr och Länsstyrelsen över tkr vilket ger en fördelning på 80/20. I de regioner som redan bildats beslutar regionen om 95 procent av medlen och länsstyrelsen om fem procent. Inriktningen är därför att ytterligare tkr förs över till Region Sörmland från länsstyrelsen. 5

18 samverkan för regional utveckling genom olika sektorer, som ortsstrukturutveckling samt infrastruktur- och kollektivtrafikplanering. Regional fysisk planering kan i detta fall jämställas med begreppet regional rumslig planering. Kollektivtrafik Som regional kollektivtrafikmyndighet ansvarar regionen för den allmänna kollektivtrafiken samt sjukresor i Sörmland. Uppdraget regleras av lag (2010:1065) om kollektivtrafik. Därtill preciseras uppdraget ytterligare i bland annat lag om kollektivtrafikresenärers rättigheter, lag om handikappanpassad kollektivtrafik och lag om kontrollavgift i kollektivtrafik. 3 I uppdraget ingår att regelbundet ta fram ett regionalt trafikförsörjningsprogram med fastställda mål för den regionala kollektivtrafiken. Regionen fattar även beslut om allmän trafikplikt och får efter överenskommelse med kommunerna upphandla persontransport- och samordningstjänster för sådana transportändamål ska tillgodose samt samordna sådana transporttjänster. Inom sitt uppdrag ska regionen verka för tydliga kopplingar till starka tillväxtregioner och regionala nodstäder samt för att utveckla Sörmlands starka samband med omvärlden. Regionen ansvarar vidare för att utveckla regionens särskilda förutsättningar med korta avstånd till större befolkningscentra och regionala kärnor i Mälardalen. Som regional kollektivtrafikmyndighet ska regionen också stödja regionens täthet och flerkärnighet med stärkta förutsättningar för en sammanhållen och utvidgad arbetsmarknadsregion, samt skapa en ökad tillgänglighet till regionala arbetsmarknader. I detta sammanhang ska regionen arbeta för att underlätta utveckling av attraktiva städer och hållbara lokala trafiksystem med större andel gång, cykel och kollektivtrafik. Regionen är behörig lokal myndighet enligt EU:s kollektivtrafikförordning och fattar beslut om allmän trafikplikt inom länet eller, efter särskild överenskommelse med annan myndighet, myndigheternas gemensamma område. Regionen ansvarar för att trafik som omfattas av den allmänna trafikplikten genomförs. Som regional kollektivtrafikmyndighet ansvarar regionen också, efter överenskommelse med en eller flera kommuner i länet, för upphandling och samordning av persontransporter och samordningstjänster för färdtjänst och riksfärdtjänst som kommunerna ska tillgodose. Efter särskild överenskommelse med en kommun får regionen vidare ansvara för planering, upphandling och samordning av skolskjutstransporter. För dessa uppdrag ska regionen även förvalta och följa upp ingångna avtal. Regionen ansvarar inte för normgivning i form av riktlinjer och grunder för avgifter och inte heller tillståndsgivning för färdtjänst och riksfärdtjänst eller beslut om skolskjuts. Detta ansvar har kommunerna. Som regional kollektivtrafikmyndighet tillhandahåller regionen tjänster för trafikupplysning, bokning och samordning av resor samt kundservice och trafikledning 4 för allmän och särskild kollektivtrafik inom regionens ansvarområde. Regionen tillhandahåller även, genom avtal med Mälardalstrafik AB, kundservicetjänster för Movingos 5 kunder i Mälardalen. Regionen ansvarar även för upphandling och samordning av persontransportoch samordningstjänster för sjukresor. 3 Ytterligare precisering av regionens ansvar som regional kollektivtrafikmyndighet finns i följande lagar och förordningar: - Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1370/2007 av den 23 oktober 2007 om kollektivtrafik på järnväg och väg och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1191/69 och (EEG) nr 1107/70. - Europaparlamentets och rådets förordning (EEG) 3577/92 av den 7 december 1992 om tillämpning av principer om frihet att tillhandahålla tjänster på sjötransportområdet inom medlemsstaterna (cabotage). - Lag (2015:953) om kollektivtrafikresenärers rättigheter. - Lagen (1979:558) om handikappanpassad kollektivtrafik. - Lag (1979:67) om kontrollavgift i kollektivtrafik. 4 Trafikledning för den allmänna trafiken samt skolskjutsen ansvarar för närvarande trafikföretagen för genom gränssnitt i trafikupphandlingarna. 5 Movingo är en pendlarbiljett som gäller för både regionala tågresor och resor i den lokala kollektivtrafiken i Mälardalen, det vill säga Länstrafiken Örebro, SL, Sörmlandstrafiken, UL, VL och Östgötatrafiken. 6

19 Infrastruktur och transporter Regionen ska aktivt driva, delta och stödja olika utvecklingsprocesser inom transport- och infrastrukturområdet och aktivt arbeta med löpande infrastrukturplanering. Regionen ska stödja och vara verksam i aktiviteter och organisationer där vi kan bevaka och arbeta strategiskt för Sörmlands intressen inom transportpolitiken nationellt, regionalt och lokalt. Ett uppdrag för regionen är att upprätta en länsplan för regional transportinfrastruktur enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar och förordning (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur. Länsplanen ska upprättas med hänsyn till de samlade transportbehoven inom en region och omfatta de tolv närmaste åren. Regionen ansvarar för att ta fram och genomföra strategier och handlingsplaner som stödjer länsplanearbetet och utvecklingen av ett hållbart transportsystem. Näringslivsutveckling Regionen ska skapa förutsättningar för ett konkurrenskraftigt näringsliv i Sörmland. Inom näringslivsområdet verkar regionen genom andra aktörer. Medfinansieringen av strukturfonderna i Östra Mellansverige och ett särskilt handlingsprogram för näringslivsutveckling är exempel på två centrala uppdrag. Inom regionens näringslivsuppdrag ingår även ett basuppdrag till Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB som syftar till att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag för att skapa tillväxt och förnyelse. I regionens strategi för smart specialisering som antogs 2017 fastställs vilka områden som regionen ska satsa på för att bli globalt konkurrenskraftig gentemot andra regioner. Kompetensförsörjning Sedan 2010 har regionen ett regeringsuppdrag 6 att etablera en regional kompetensplattform för förbättrad kunskap och samverkan om utbildningsbehovet i länet. Möjligheten att kunna rekrytera personal med rätt kompetens är en av förutsättningarna för att sörmländska företag ska kunna växa och att nya företag ska vilja etablera sig i länet. Det är också en förutsättning för en väl fungerande offentlig sektor. Bredband och digitalisering Regionen ansvarar för att upprätthålla funktionen som regional bredbandskoordinator, vilket är ett uppdrag som utgår från den regionala bredbandsstrategin och som delas med länsstyrelsen. Regionen och länsstyrelsen arbetar med övergripande samordning, samverkan och samarbete i bredbandsfrågor som fungerar som kontaktpunkt för offentliga och privata aktörer. Uppdraget omfattar även att implementera den nationella bredbandsstrategin i Sörmland. I förlängningen omfattar uppdraget också att kommunicera och implementera regeringens digitaliseringsstrategi. Jämlik regional tillväxt 7 De regionalt tillväxtansvariga aktörerna har ett uppdrag från regeringen att arbeta aktivt med insatser för att främja jämställd regional tillväxt med ett intersektionellt perspektiv. Regionen ska kvalitetssäkra att samtliga processer som initieras och genomförs alltid beaktar och säkerställer social hållbarhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Regionen ska bland annat redovisa hur arbetet med jämställd regional tillväxt bedrivs och utvecklas inom det regionala tillväxtarbetet. Arbetet sker bland annat tillsammans med Tillväxtverket, länsstyrelsen och länets kommuner och ska integreras med andra processer i regionen. Regionen har också i uppdrag att ta fram och verka utifrån en handlingsplan för jämställd regional tillväxt. 6 Regeringsuppdraget kommer eventuellt att revideras genom framtagandet av nya nationella riktlinjer för regionalt kompetensförsörjningsarbete. Ändringar kommer enligt uppgift tidigast Regionen har valt att bredda inriktningen för arbetet till att utgå från ett normkritiskt perspektiv och arbetar för en jämlik regional tillväxt. Det innebär att regionen inte enbart arbetar för en jämvikt mellan kvinnor och män, utan utgår från ett arbete som syftar till att skapa jämna förhållanden mellan alla människor, oberoende av kön, könsidentitet eller uttryck, etnicitet, ålder, sexuell läggning, religion eller funktionsvariation. 7

20 Folkhälsa Regionens uppdrag inom folkhälsa är att strategiskt arbeta för mer jämlika förutsättningar för hälsa, med målet att uppnå god och jämlik hälsa och förebygga sjukdom i befolkningen. Det görs bland annat genom att ta fram strategier, handlingsplaner och stödstrukturer runt exempelvis ungas psykiska hälsa, hälsofrämjande skolutveckling, sexualitet och hälsa, ANTD-frågor 8 samt hälsosamt åldrande. Folkhälsoarbete kräver ett tvärsektoriellt anslag och samverkan sker med länets kommuner, länsstyrelsen och civilsamhället. Miljö och klimat Regionen har ett statligt uppdrag att ta fram och genomföra en regional handlingsplan för åren med syfte att integrera och stärka klimat- och miljöperspektiven i det regionala tillväxtarbetet. Målet är en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Region Sörmlands hållbarhetsprogram utgår från visionen om en jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region. Arbetet ska främja en utveckling som är långsiktigt ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar. Kultur och besöksnäring Regionen ansvarar för samordning och utveckling av länsövergripande frågor som rör turism- och besöksnäring. Turismuppdraget fokuserar på destinationsutveckling, affärsutveckling och omvärldsbevakning. En regional besöksnäringsstrategi ligger till grund för arbetet. Uppdraget kring turism och besöksnäring utförs idag (2017) via ett upphandlat bolag, STUA, Sörmlands turismutveckling AB, som leder och driver det regionala arbetet med fokus på internationell- och nationell destinations-, affärs- och marknadsutveckling. I samband med regionbildningsprocessen behöver den regionala politiken ta ställning till om uppdraget ska fortsätta utföras av ett upphandlat bolag eller om det ska göras i regionens egen regi. Kulturverksamheten, med regionen som huvudman, bedriver som nationella och regionala uppdrag professionell scenkonstverksamhet med teater, musik och dans, museiverksamhet med historia, konst och slöjd, länsbiblioteksverksamhet, samt främjandeverksamhet inom dans, film, konst och hemslöjd. Verksamheterna styrs av såväl lagstiftning som föreskrifter och av regionala planer. Regionen har inom kultursamverkansmodellen i uppdrag att ta fram en kulturplan och stärka kulturutvecklingen i länet och samordna det regionala kultursamverkansarbetet. Andra regionala uppdrag är allmänkultur genom kulturstipendier, kultur och organisationsbidrag samt taltidningsverksamhet. Kulturen bidrar till att stärka den regionala utvecklingen och länets attraktivitet. Kulturverksamheten medverkar till att stärka demokratin, bildningen och människors möjlighet att påverka sin livssituation och samhället. Därigenom skapas förutsättningar för social och ekonomisk tillväxt. Det finns en tydlig koppling mellan kulturverksamhet och besöksnäring, näringslivsutveckling, samhällsbyggnad och planering. Redan idag består en del av besöksanledningarna i vårt län av kulturella och historiska anledningar. Den lokala kulturen och det lokala kulturutbudet är ofta viktiga besöksmål som attraherar besökare. Samspelet mellan besöksnäringen och kulturinstitutionerna och kulturmiljöerna samt de kulturella och kreativa näringarna bidrar också i många fall till tillväxt och utveckling på en ort. Regionen bedriver som ett regionalt uppdrag program- och friluftsverksamhet inom Nynäs slott med park och naturreservat med inriktning på natur, hållbar utveckling, kulturhistoria, friskvård och rekreation. Därigenom bidrar verksamheten till folkhälsa och näringslivsutveckling. Utbildning Regionen är skolhuvudman för viss grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola samt folkhögskolor. 8 ANTD = Alkohol, Narkotika, Tobak och Doping. 8

21 På Dammsdal bedrivs skolformerna grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Verksamheten tar emot barn och ungdomar från hela Sverige med funktionsnedsättning inom autismspektrat och erbjuder en helhetslösning med skola och boende under elevens skoltid. Verksamhetens målsättning är att eleverna efter avslutad skolgång ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt efter sina förutsättningar. Verksamheten bedrivs i Vingåker och finansieras med avgifter från placerande kommuner. Folkhögskoleverksamheten är statligt styrd och utgör ett regionalt uppdrag. I länet är regionen huvudman för Åsa och Eskilstuna folkhögskolor. Inom denna verksamhet bedrivs folkbildning och uppdragsutbildning genom såväl statliga som lokala uppdrag. Syftet är att stärka och utveckla demokratin, utjämna utbildningsklyftor, möjliggöra för människor att påverka sin livssituation och öka delaktigheten i kulturlivet. Folkhögskoleverksamheten erbjuder utbildningar för personer över 18 år. Förutom allmän kurs, som är folkhögskolans motsvarighet till gymnasiet, erbjuds flera specialkurser inom konst, musik, streetdance och återbruk. På Öknaskolan bedrivs gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning inom naturbruksprogrammet. Kursinnehållet i naturbruksprogrammet är statligt styrt och verksamheten statligt reglerad. Inom denna verksamhet bedrivs uppdragsutbildning genom såväl statliga som lokala uppdrag. Regionens utbildnings- och folkbildningsverksamhet bidrar till såväl höjd kompetens som till mänsklig och samhällelig utveckling genom att bidra till individers möjlighet att vara en del av samhället. Med tanke på länets generellt låga utbildningsnivå är detta av stor vikt. EU:s strukturfonder Som regionalt utvecklingsansvarig verkar regionen inom ramen för EU:s strukturfondsprogram. Det handlar bland annat om att medverka i framtagandet av det regionala programmet för Östra Mellansverige avseende Europeiska regionala utvecklingsfonden respektive en regional handlingsplan för Europeiska socialfonden Östra Mellansverige. EU:s strukturfonder är geografiskt avgränsade och omfattar regionalfonden, socialfonden, jordbruksfonden samt havs- och fiskerifonden. Det regionala strukturfondsprogrammet för Östra Mellansverige finansieras via regionalfonden och socialfonden och omfattar Sörmland, Östergötland, Örebro, Västmanland och Uppsala län. Strukturfondspartnerskapet har i sitt programområde till uppgift att prioritera bland godkända ansökningar till de regionala strukturfondsprogrammen samt till det nationella socialfondsprogrammet. Landsbygdsutveckling I det regionala utvecklingsuppdraget ingår att utveckla hela det geografiska området som utgör Sörmland. Det sker bland annat genom satsningar inom kollektivtrafik, utbyggnad av transportinfrastruktur, digitalisering, kulturverksamhet, service samt en tillgänglig hälso- och sjukvård. Tillsammans med länsstyrelsen arbetar regionen med att stärka näringslivsutvecklingen på landsbygden. En koordinering sker av EU-fonderna landsbygdsprogrammet och de övriga strukturfonderna för att få bästa möjliga resultat. Stöd till näringslivsutveckling på landsbygden sker genom stöd till näringslivsfrämjande aktörer såsom Almi men även via landsbygdsprogrammet som hanteras av länsstyrelsen. Region Sörmland kommer med stor sannolikhet att ansvara för det regionala serviceprogrammet och hemsändningsbidragen från och med 1 januari Samverkan En utveckling och tillväxt som är långsiktigt hållbar är beroende av de miljöer människor bor och verkar i. Därför är det viktigt att regionen främjar sektorsövergripande/tvärsektoriell samverkan i funktionella geografier, både med aktörer inom länet och med aktörer i angränsande län. Modellen för hållbar utveckling i Sörmlandsstrategin är vägledande för regionens samverkan. Modellen utgår från människan i centrum och belyser att frågor alltid bör beaktas utifrån de av varandra beroende sambanden mellan boendeattraktivitet, hälsa, utbildning, arbetsmarknad och näringsliv. 9

22 En god och effektiv samverkan, inom såväl som utanför länet, är av stor betydelse för hur väl Region Sörmland lyckas med sitt uppdrag. Regionen samverkar därför med olika aktörer, inom en rad olika områden på flera olika nivåer; internationellt, nationellt, regionalt och lokalt. Regionens uppdrag och roll samt behovet av och förutsättningarna för samverkan förändras över tid. Det är mot denna bakgrund därför inte enbart en fråga om att förvalta samverkan utan även att utveckla densamma. Det är av stor betydelse att utveckla och stärka samverkan i regionens geografiska närområde, vilket innebär närliggande län i allmänhet och Stockholm i synnerhet. Här handlar det om funktionella samband för att möjliggöra exempelvis arbete och studier. Inom hälso- och sjukvård finns samverkan och samarbeten inom olika områden och på olika nivåer. En viktig samverkanskontext här är den sjukvårdsregion som Sörmland ingår i och som utgör en av sex lagstadgade sjukvårdsregioner. Samarbetet regleras i ett samverkansavtal i vilket innehåller bland annat reglerat samarbete för remitterad vård med de två universitetssjukhusen, samarbete inom cancersatsningen, arbetsoch miljömedicin, forskning, sällsynta sjukdomar samt även inom kunskapsstyrning, upphandlingar och utbildningsfrågor. Samverkan utövas genom en samverkansnämnd. Sjukvårdsregionen har stor betydelse för arbetet med nivåstruktureringen av hälso- och sjukvården. Det övergripande målet är att erbjuda regionens invånare en hälso- och sjukvård av hög kvalitet på lika villkor. Inom denna region finns också ett antal lärosäten, varav flera universitet, samt den för Sörmland så viktiga samverkans- och samarbetspartnern Mälardalens högskola (MDH). Inom hållbar regional utveckling är arbetssättet processorienterat och innebär bland annat att regionen i de allra flesta uppdragen samverkar med andra aktörer under lång tid. Regionen äger med andra ord sällan hela frågan utan samverkan och samarbeten med aktörer såväl inom som utanför länet är en förutsättning för arbetet. När det gäller det internationella perspektivet har regionen samverkan med regioner i andra länder inom EU och bedriver också samarbetsprojekt inom exempelvis integrations- och mångfaldsområdet. Regionen behöver utveckla och stärka samverkan och samarbeten internationellt inklusive att stärka sambanden med EU. I nationell samverkan är kärnan de statliga myndigheternas samverkan med regionerna kopplat till olika uppdrag och roller. Ofta, men inte enbart, handlar det om infrastruktur och transporter, bredband och digitalisering respektive jämlik regional tillväxt. Regionen ska fortsätta att vara en aktiv och drivande part i de storregionala sammanhangen och säkerställa en positiv utveckling inom olika områden, bland annat inom kollektivtrafik, kompetensförsörjning, hälso- och sjukvård, infrastruktur och transporter, kultur, forskning och utveckling respektive EU:s strukturfonder. Samverkan på lokal/kommunal nivå handlar bland annat om kollektivtrafik, civilsamhället, nationella minoriteter, socialtjänst och angränsad hälso- och sjukvård, kultur, folkhälsa, landsbygdsutveckling och näringslivsutveckling. I denna samverkan är regionens ambition att bidra till att utveckla och stärka samverkan ytterligare. Kommunernas inflytande och delaktighet Samverkan inom regionala utvecklingsfrågor Flertalet av regionens arbetsuppgifter har stark anknytning till länets kommuner. Således är ett mycket nära samarbete med länets kommuner en förutsättning för att skapa en framgångsrik region. Det finns uppgifter där kommunerna har det formella ansvaret med en tydlig regional dimension, exempelvis samhällsplanering, bostadsförsörjning och utbildning. Det finns andra uppgifter där ansvaret formellt är delat och där det redan nu finns en formaliserad samverkan. Slutligen finns det uppgifter med en formell uppgiftsfördelning där det också finns en mer eller mindre utbyggd samverkan. Kommunernas fortsatta inflytande över de regionala utvecklingsfrågorna i regionen är av stor betydelse och en av de bärande hörnstenarna i den fortsatta processen. Det finns en bred samsyn i länet att kommunernas 10

23 inflytande och påverkansmöjligheter på regionala frågeställningar måste säkras. Möjligheter till aktiv samverkan bör därför skapas organisatoriskt och kräver ett aktivt engagemang från både regionen och kommunerna, inte minst när det gäller samverkan inom långsiktiga strategiska hållbarhetsfrågor. De regionala utvecklingsfrågorna hanteras av en nämnd där kommunernas inflytande och delaktighet säkerställs via kommunal representation. Nämnden ska bereda och besluta i operativa frågor som berör hållbar regional utveckling samt bereda ärenden för beslut i regionstyrelse eller regionfullmäktige. Till området hållbar regional utveckling hör bland annat näringslivsutveckling, kompetensförsörjning, strukturfonder, arbetsmarknad, infrastruktur, kollektivtrafik, fysisk planering, folkhälsa samt miljö och klimat. Regionens arbete med regional fysisk planering utgår från funktionella aspekter såsom arbetsmarknad och pendling och eftersträvar samverkan för regional utveckling genom olika sektorer, som ortsstrukturutveckling, infrastrukturplanering och kollektivtrafikplanering. I den kommunala samhällsplaneringen handlar fysisk planering om hur mark och vatten bör användas. Detta görs genom tre olika typer av fysiska planer, översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser, vilka styrs av plan- och bygglagen. Regionen ska verka för att samordna den kommunala fysiska planeringen med regional utveckling. Den regionala fysiska planeringen ska ge förutsättningar att hantera utmaningar och ta tillvara möjligheter som fastställs i Sörmlandsstrategin. Den regionala fysiska planeringen ska även vara ett stöd i samordningen med att koppla samman det regionala utvecklingsarbetet med kommunernas översiktsplanering, exempelvis genom så kallade strukturbilder. Regionen ska även verka för att främja samordning mellan infrastrukturplanering, kollektivtrafikplanering, bostadsförsörjning och storregionala planering. Samverkan inom kultur och besöksnäring Den statliga fördelningen av kulturpengar sker till den regionala myndigheten som har uppdraget att fördela pengarna till kommunerna och kulturevenemang. Här måste samverkan/samråd ske mellan regionen och kommunerna. I Sörmland finns Samkultur Sörmland, en regional samverkansgrupp som verkar för att utveckla Sörmlands kulturliv genom dialog och samråd. Samkultur Sörmland är ett samrådsorgan med representanter från länets kommuner och landstinget Sörmland. Samrådsorganets uppdrag är att främja samverkan mellan länets kommuner och regionen om den regionala kulturplanen och kulturverksamheten i länet. Samrådsorganet arbetar med, och håller levande, en för Sörmland gemensam kulturvision, deltar i arbetet med att ta fram underlag för länets regionala kulturplan samt uppföljning, utvärdering och analys av densamma. Även när det gäller besöksnäringen finns ett stort behov av samverkan med länets aktörer. Allt oftare är kulturevenemang och kulturupplevelser i Sörmland en huvudsaklig besöksanledning. Denna utveckling har inte bara förstärkt betydelsen av kulturturism utan även skapat nya resemönster som exempelvis design- eller filmdriven turism. Svensk besöksnäring sysselsätter allt fler människor i hela landet och har en allt större betydelse för samhällsutvecklingen. Kommuner, landsting/regioner och statliga myndigheter ansvarar för verksamheter som ofta är avgörande för näringens möjligheter att utvecklas. En väl fungerande infrastruktur och kollektivtrafik är ett exempel på viktiga förutsättningar för att näringen ska kunna utvecklas. Länets kommuner har flera viktiga roller som påverkar företagens utveckling genom sin myndighetsutövning, tillstånd- och tillsynsverksamhet. Regionen kan tillsammans med länets kommuner arbeta aktivt med företagsfrämjande insatser som kompetensutveckling, nätverksarbete och att driva samverkansprocesser. Samverkan inom socialtjänst och vård, FOUiS, hjälpmedelsförsörjning samt Vård- och omsorgscollege Regionen och länets kommuner samverkar inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård genom en gemensam nämnd. Nämnden ansvarar för det regionala stödet för samverkan och kunskapsutveckling av socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård, som länet genom avtal har förbundit sig att långsiktigt säkerställa och finansiera. 11

24 Den gemensamma nämnden ska tillvarata de synergier som ligger i att samverka mellan huvudmännen, öka effektiviteten, förbättra kvaliteten samt skapa så likvärdig service som möjligt inom berörda områden. Nämnden har också i uppdrag att hantera nationella uppdrag/utredningar, statsbidrag och föreskrifter och rekommendationer som berör samverkan eller kunskapsutveckling som med fördel hanteras gemensamt. Den gemensamma nämnden har också regionens och samtliga kommuners uppdrag att svara för en effektiv och lättillgänglig hjälpmedelsförsörjning för invånarna i länet. Inom nämndens ansvarsområde ligger också samverkan kring vård- och omsorgscollege, en samverkansform mellan arbetsliv och utbildningsanordnare inom vård och omsorg. Samarbetet inom vård- och omsorgscollege sker på såväl nationell som regional och lokal nivå. Forskning och utveckling i Sörmland (FoUiS), länets gemensamma resurs för kunskapsutveckling och brobyggare mellan forskning och praktik, är en del av den regionala samverkans- och stödstrukturen. Samverkan vad gäller klagomålshantering inom regionens och kommunernas hälso- och sjukvård Klagomålshantering inom regionens och kommunernas hälso- och sjukvård hanteras av en nämnd vars huvudsakliga uppgift är att på ett lämpligt sätt hjälpa patienter att föra fram klagomål till vårdgivare inom hälso- och sjukvård samt tandvård, samt att få klagomål besvarade av vårdgivaren. Nämnden ska också tillhandahålla eller hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta till vara sina intressen i hälso- och sjukvården, hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet, främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal, rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter, samt informera allmänheten, hälso- och sjukvårdspersonalen och andra berörda om sin verksamhet. Nämnden ska bidra till kvalitetsutveckling, hög patientsäkerhet och till att verksamheterna inom hälso- och sjukvård anpassas efter patienternas behov och förutsättningar genom att årligen analysera inkomna klagomål och synpunkter samt uppmärksamma regionen eller kommunen på riskområden och hinder för utveckling av vården. Nämnden handhar även rekrytering, utbildning och förordnanden av stödpersoner till patienter som vårdas enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård eller enligt smittskyddslagen (2004:168). Samverkan inom arbetslivsinriktad rehabilitering Regionen och länets kommuner samverkar med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan inom området arbetslivsinriktad rehabilitering. Målsättningen är att stärka individers förmåga till egenförsörjning och minskat bidragsberoende. Genom lokala samverkansgrupper (LSG) uppmärksammas grupper som riskerar ohälsa och hinder i rehabiliteringskedjan identifieras. Fortsatt samverkan inom området är angeläget och det politiska ägarskapet för området avses att närmare utredas. 12

25 vingaker.se Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (x) Kf KS 2017/431 Översyn/utvärdering av samverkan i gemensam nämnd med Katrineholm Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att från år 2019 fortsätta samverkan i gemensam nämnd tillsammans med Katrineholms kommun, under förutsättning att Katrineholms kommun fattar ett motsvarande beslut. 2. Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att i samråd med viadidaktnämnden initiera kontakter med Katrineholms kommun för att gemensamt genomföra en översyn av viadidaktnämndens reglemente och avtalet om samverkan i gemensam nämnd. Förslag till revidering av dessa styrdokument ska återrapporteras på kommunstyrelsens sammanträde i oktober månad 2018 Sammanfattning av ärendet Katrineholms och Vingåkers kommuner har sedan 2001 en gemensam nämnd för vuxenutbildning och arbetsmarknad, viadidaktnämnden. Nämnden och dess förvaltning ingår i Katrineholms kommuns organisation. Vingåkers kommun har kostnader för grunduppdraget i den gemensamma nämnden på miljoner årligen. Förvaltningarna i Vingåkers och Katrineholms kommuner har beslutat att göra var sin oberoende översyn/utvärdering av samverkan i den gemensamma nämnden. I augusti månad uppdrog kommunstyrelsen i Katrineholms kommun till kommunledningsförvaltningen att i samråd med Viadidakt ta fram förslag på organisation för Viadidaktnämndens verksamheter efter 2018 för Katrineholms kommun. Katrineholms översyn visar att en samverkan i gemensam nämnd med Vingåkers kommun i huvudsak kan ses vara positivt. Under hösten 2017 har Vingåkers kommun anlitat konsulter för genomförandet av en översyn av samverkan i gemensam nämnd. Också den utredningen resulterade i ett konstaterande att en samverkan är positiv. En dialog har förts mellan ledande tjänstemän i Katrineholms kommun och Vingåkers kommun kring fördelarna med en fortsatt samverkan. Mot bakgrund av det ovan nämnda föreslår kommunledningsförvaltningen att samverkan i gemensam nämnd tillsammans med Katrineholms kommun bör fortsätta. En utbildningsinsats för berörda politiker och tjänstemän i såväl Katrineholms- som Vingåkers kommun bör anordnas, där ett förtydligande görs vad samverkan i gemensam nämnd innebär. Kommunstyrelsen beslutade att uppdra förvaltningen till att årerapportera till styrelsen om vilka åtgärder som vidtagits på styrelsens sammanträde den 11 december. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

26 vingaker.se Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (x) Kommunstyrelsen har sedan tidigare beslutat: 1. Kommunstyrelsen godkänner kommunledningsförvaltningens översyn/utvärdering av samverkan i gemensam nämnd för viadidaktnämndens verksamheter efter 2018 och lägger den till handlingarna. 2. Kommunstyrelsen uppdrar till kommunledningsförvaltningen att i början av år 2019 anordna en utbildning för berörda politiker och tjänstemän kring samverkan i gemensam nämnd. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Utvärdering från Prospero Beslutet skickas till Viadidaktnämnden Katrineholms kommun Justerandes sign Utdragsbestyrkande

27 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) Datum Handläggare Mattias Gustafsson mattias.gustafsson@vingaker.se Översyn/utvärdering av samverkan i gemensam nämnd med Katrineholms kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige beslutar att från år 2019 fortsätta samverkan i gemensam nämnd tillsammans med Katrineholms kommun, under förutsättning att Katrineholms kommun fattar ett motsvarande beslut. 2. Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att i samråd med Viadidaktnämnden initiera kontakter med Katrineholms kommun för att gemensamt genomföra en översyn av Viadidaktnämndens reglemente och avtalet om samverkan i gemensam nämnd. Förslag till revidering av dessa styrdokument ska återrapporteras på kommunstyrelsens sammanträde i oktober månad Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner kommunledningsförvaltningens översyn/utvärdering av samverkan i gemensam nämnd för Viadidakt nämndens verksamheter efter 2018 och lägger den till handlingarna. 2. Kommunstyrelsen uppdrar till kommunledningsförvaltningen att i början av år 2019 anordna en utbildning för berörda politiker och tjänstemän kring samverkan i gemensam nämnd. Sammanfattning av ärendet Katrineholms och Vingåkers kommuner har sedan 2001 en gemensam nämnd för vuxenutbildning och arbetsmarknad, Viadidaktnämnden. Nämnden och dess förvaltning ingår i Katrineholms kommuns organisation. Vingåkers kommun har Kommunledningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: kommunstyrelsen@vingaker.se Pg Bg

28 kostnader för grunduppdraget i den gemensamma nämnden på miljoner årligen. 2 (3) Förvaltningarna i Vingåkers och Katrineholms kommuner har beslutat att göra var sin oberoende översyn/utvärdering av samverkan i den gemensamma nämnden. I augusti månad uppdrog kommunstyrelsen i Katrineholms kommun till kommunledningsförvaltningen att i samråd med Viadidakt ta fram förslag på organisation för Viadidaktnämndens verksamheter efter 2018 för Katrineholms kommun. Katrineholms översyn visar att en samverkan i gemensam nämnd med Vingåkers kommun i huvudsak kan ses vara positivt. Under hösten 2017 har Vingåkers kommun anlitat konsulter för genomförandet av en översyn av samverkan i gemensam nämnd. Också den utredningen resulterade i ett konstaterande att en samverkan är positiv. En dialog har förts mellan ledande tjänstemän i Katrineholms kommun och Vingåkers kommun kring fördelarna med en fortsatt samverkan. Mot bakgrund av det ovan nämnda föreslår kommunledningsförvaltningen att samverkan i gemensam nämnd tillsammans med Katrineholms kommun bör fortsätta. En utbildningsinsats för berörda politiker och tjänstemän i såväl Katrineholmssom Vingåkers kommun bör anordnas, där ett förtydligande görs vad samverkan i gemensam nämnd innebär. Ärendets handlingar Översyn/utvärdering av samverkan i gemensam nämnd med Katrineholm Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har handlagt ärendet i samverkan med kommunledningsgruppen. VINGÅKERS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen

29 3 (3) Mattias Gustafsson Personalchef Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Viadidaktnämnden Kommunstyrelsen Katrineholms kommun

30 KOMMUNFULLMÄKTIGE Protokollsutdrag 1 (2) 9 Återrapportering - Översyn av samverkan i gemensam nämnd med förslag till organisation för Viadidaktnämndens verksamheter (KS/2017:419) Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att från år 2019 fortsätta samverkan i gemensam nämnd tillsammans med Vingåkers kommun, under förutsättning att Vingåkers kommun fattar ett motsvarande beslut. 2. Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att i samråd med Viadidaktnämnden initiera kontakter med Vingåkers kommun för att gemensamt genomföra en översyn av Viadidaktnämndens reglemente och avtalet om samverkan i gemensam nämnd. Förslag till revidering av dessa styrdokument ska återrapporteras oktober Sammanfattning av ärendet I augusti månad uppdrog kommunstyrelsen till kommunledningsförvaltningen att i samråd med Viadidakt ta fram förslag på organisation för Viadidaktnämndens verksamheter efter 2018 för Katrineholms kommun. En översyn har genomförts, i vilken olika förslag på organisation för Viadidaktnämndens verksamheter efter år 2018 presenteras. Översynen visar att en samverkan i gemensam nämnd med Vingåkers kommun i huvudsak kan ses vara positivt. Under hösten 2017 har Vingåkers kommun anlitat konsulter för genomförandet av en översyn av samverkan i gemensam nämnd. Också den utredningen resulterade i ett konstaterande att en samverkan är positiv. En dialog har förts mellan ledande tjänstemän i Katrineholms kommun och Vingåkers kommun kring fördelarna med en fortsatt samverkan. Mot bakgrund av det ovan nämnda föreslår kommunledningsförvaltningen att samverkan i gemensam nämnd tillsammans med Vingåkers kommun bör fortsätta. En utbildningsinsats för berörda politiker och tjänstemän i såväl Katrineholms- som Vingåkers kommun bör anordnas, där ett förtydligande görs vad samverkan i gemensam nämnd innebär.

31 KOMMUNFULLMÄKTIGE Protokollsutdrag 2 (2) Ärendets handlingar Kommunstyrelsens protokollsutdrag, , 249 Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse, Framtida organisation för Viadidaktnämndens verksamheter Kommunfullmäktiges överläggning Under kommunfullmäktiges överläggning yttrar sig Göran Dahlström (S). Förslag och yrkanden Göran Dahlström (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Viadidaktnämnden Kommunstyrelsen Vingåkers kommun Akten

32 RAPPORT FÖR VINGÅKERS KOMMUN Översyn/utvärdering av samverkan i gemensam nämnd med Katrineholm Rapport VÅK802 Utvärdering RevA

33 Rapport VÅK802 Utvärdering RevA Sida 2 (29) Uppgjord: Assistent Granskad: mailadress Sammanfattning Introduktion Katrineholms och Vingåkers kommuner har sedan 2001 en gemensam nämnd för vuxenutbildning och arbetsmarknad, Viadidaktnämnden. Nämnden och dess förvaltning ingår i Katrineholms kommuns organisation. Förvaltningarna i Vingåkers och Katrineholms kommuner har beslutat att göra var sin oberoende översyn/utvärdering av samverkan i den gemensamma nämnden. Omvärld Trendspaningen pekar på entydig och massiv trend vad det gäller behovet av att samverka en ökad laglig möjlighet för kommunerna att samverka en statlig styrning mot mer samverkan mellan kommunerna en stor utbildningsvolym ett större uppdrag/engagemang från kommunerna ett formaliserat ansvar för kommunerna vad gäller arbetsmarknadsinsatser Rekommendationer Vår rekommendation grundar sig på en samlad bedömning av framtidstrender, jämförbara kommuners gemensamma uppfattning av det stora behovet av samverkan samt att det utifrån intervjuerna råder samsyn om att detta är två områden som lämpar sig väl för kommunal samverkan utifrån en redan väletablerad samverkansform. Frågan blir då vilket typ av samverkan som är lämpligast. Vi ser ingen anledning att bryta en väletablerad samverkan och fungerande verksamhet för att införa en ny typ av samverkan. Vi rekommenderar istället att Vingåker ägnar tid och kraft åt att åtgärda bristerna och bli en aktiv part i den gemensamma nämnden. Båda kommunerna har nytta av samverkan i Viadidakt för det skapar förutsättningar för både bredd och kompetens samt minimering av administration och ledning. Däremot är det helt uppenbart att kommunikationen behöver utvecklas. Vi rekommenderar ett fortsatt samarbete med mellan Vingåkers kommun och Katrineholms kommun i en gemensam nämnd. Vi anser även att Flens kommun bör bjudas in till detta samarbete. Men en förutsättning och ett villkor för en fortsatt samverkan i en gemensam nämnd är att det upprättas en tydlig planerings- och återkopplingsprocess. Denna process ska förtydliga vem som har ansvaret för olika aktiviteter och vad aktiviteterna ska innehålla. Vingåker måste uppleva sig som en jämlik och aktiv part i samarbetet och Viadidakt behöver tydliga styrsignaler från Vingåker. Vår bedömning är att det inte bara är möjligt utan borde dessutom vara ganska enkelt. Detta ansvar ligger på alla inblandade parter. Vi rekommenderar att Viadidakt och Vingåker tillsammans med den politiska ledningen för Viadidakt arbetar fram en planerings och återkopplingsprocess. Detta kan exempelvis genomföras i olika workshops. Vi rekommenderar vidare att det inom Vingåkers kommun utses en huvudkontaktperson gentemot Viadidakt. Denna person ska samla upp Vingåkers uppfattning och säkerställa PROSPERO Management AB Tel.: +Tel.: Magasinsgatan 22 V. Trädgårdsgatan 15 Org. Nr: Göteborg Stockholm

34 Rapport VÅK802 Utvärdering RevA Sida 3 (29) Uppgjord: Assistent Granskad: mailadress fungerande kontaktytor samt förbereda ägarsamråden så att Vingåker ger tydliga styrsignaler till Viadidakt. I andra hand rekommenderar vi att samverkan sker i ett kommunalförbund, gärna med fler medlemmar. Detta är ett alternativ om parterna bedömer att det behövs en omstart. Vi rekommenderar inte att Vingåker bygger upp verksamheten i egen regi. Det finns redan en väletablerad och fungerande organisation som med ganska små och genomförbara förändringar kan överbrygga de brister som finns i kommunikationen. PROSPERO Management AB Tel.: +Tel.: Magasinsgatan 22 V. Trädgårdsgatan 15 Org. Nr: Göteborg Stockholm

35 Rapport VÅK802 Utvärdering RevA Sida 4 (29) Uppgjord: Assistent Granskad: mailadress Innehåll 1 INTRODUKTION MÅL OCH SYFTE ÖVERSYNENS / UTVÄRDERINGENS OMFATTNING UTREDNINGENS GENOMFÖRANDE KOSTNADER VOLYM PÅ DELTAGANDE I VIADIDAKTS VERKSAMHETER TRENDSPANING JÄMFÖRELSE MED ANDRA KOMMUNER MEDBORGARPERSPEKTIVET STYRNING, SAMVERKANSALTERNATIV ENLIGT KOMMUNALLAGEN Civilrättsliga avtal Gemensam nämnd Kommunalförbund INTERVJUER ANALYS REKOMENDATIONER REFERENSER PROSPERO Management AB Tel.: +Tel.: Magasinsgatan 22 V. Trädgårdsgatan 15 Org. Nr: Göteborg Stockholm

36 Rapport VÅK802 Utvärdering RevA Sida 5 (29) Rapport 1 INTRODUKTION Katrineholms och Vingåkers kommuner har sedan 2001 en gemensam nämnd för vuxenutbildning och arbetsmarknad, Viadidaktnämnden. Nämnden och dess förvaltning ingår i Katrineholms kommuns organisation. Förvaltningarna i Vingåkers och Katrineholms kommuner har beslutat att göra var sin oberoende översyn/utvärdering av samverkan i den gemensamma nämnden. Vingåkers kommun har kostnader för grunduppdraget i den gemensamma nämnden på miljoner årligen. 2 MÅL OCH SYFTE Målet med uppdraget är att i samarbete mellan Prospero och Vingåkers kommun genomföra en bedömning av vilken samverkansform som är bäst lämpad för att hantera kommunens framtida utmaningar. De samverkansformer, med redovisade för och nackdelar, som ska behandlas i resonemanget är: Avsluta samverkan och bedriva frågorna i egen regi Avsluta samverkan och upphandla hela eller delar av uppdragen Samverkan utan gemensam organisationsform Samverkan genom gemensam nämnd Samverkan genom kommunalförbund Syftet med uppdraget är att ge Vingåkers kommun underlag till att värdera det fortsatta samarbetet med Katrineholm och presentera alternativa lösningar. 3 ÖVERSYNENS / UTVÄRDERINGENS OMFATTNING Omvärld En analys av yttre påverkansfaktorer ska genomföras. Vilka eventuella för- och nackdelar kan ses för kommunen med nuvarande samverkansform utifrån exempelvis reglerna för erhållande av statsbidrag, övrig statlig styrning och samverkan med andra aktörer. Är det en styrka att vara en större aktör eller finns det vinster med att vara en mindre aktör som kan minska byråkratin till miniminivåer? Kostnader / kvalitet Verksamhetens kvalitet, jämfört med andra jämförbara kommuner ska ske och vägas mot de resurser kommunen satsar på arbetsmarknad och vuxenutbildning. Vad gäller den ekonomiska aspekten ska översynen särskilt belysa om de beslutade principerna för kostnadsfördelningen mellan kommunerna är rimliga i relation till den verksamhet som bedrivs på respektive ort och kommunernas nyttjandegrad av den gemensamma nämndens tjänster.

37 Rapport VÅK802 Utvärdering RevA Sida 6 (29) Effektivitet Ekonomiska och verksamhetsmässiga resultat ska analyseras och jämföras med andra jämförbara kommuner avseende t ex arbetslöshet, andel som slutför vuxenutbildning med godkända betyg och utbildningsnivå i kommunen. Medborgarperspektivet Översynen ska beskriva vilka eventuella för- och nackdelar som kan ses med den gemensamma nämnden i ett medborgarperspektiv. Finns det exempelvis någon koppling mellan den nuvarande samverkansformen och nivån på de insatser och utbildningar som erbjuds invånarna? Styrning Översynen ska beskriva vilka eventuella för- och nackdelar som kan ses med en gemensam nämnd vad gäller den kommunövergripande styrningen, uppföljningen av verksamheten och den politiska ärendehanteringen. Vad gäller styrningen av verksamheten ska också Viadidaktnämndens reglemente och avtalet om samverkan i en gemensam nämnd analyseras. Dessa dokument anger ramarna för arbetet och eventuella svagheter i dessa kan ha betydelse för att tolka de övriga iakttagelser som översynen redovisar. Är styrdokumentens anvisningar tillräckligt tydliga, eller bedöms för mycket ledningskraft gå åt att hantera sådant som är oklart? 4 UTREDNINGENS GENOMFÖRANDE Utredningen har genomförts andra halvåret 2017 mellan september och november. Personer inom verksamheten och företrädare för Vingåkers kommun har intervjuats. Samtal har förts med jämförbara kommuner och med centrala företrädare på SKL och i Riksdagens Utbildningsutskott. Vi har även använt Kolada som statistisk databas. Utredningen har genomförts av konsulterna Åke Jacobsson och Rainar All, Prospero Management AB. 5 KOSTNADER Vingåkers kommun betalar en grundavgift för tjänsterna från Viadidakt. Därutöver beställer Vingåker tilläggstjänster. Tilläggstjänsterna omfattar bl a feriearbete, flyktingmottagning, SFI och samhällsinformation. Tabell 1: Viadidaktnämndens årsredovisning Driftsredovisning, nettoresultat (tkr) Utfall per 31/ Budget per 31/ Avvikelse Nämnd, ledning, stab och service Vuxnas lärande Arbetsmarknad Totalt

38 Rapport VÅK802 Utvärdering RevA Sida 7 (29) Kostnadsfördelningsmodellen mellan Katrineholm och Vingåker regleras i avtalet. Kostnaden för verksamheten som inte täcks på annat sätt fördelas mellan kommunerna efter antalet invånare. Bidragen ska fördelas mellan kommunerna där kostnadsfördelningen av det totala bidraget baseras på folkmängden i respektive kommun 1 november. Fördelningsnyckeln uppdateras varje år och utgår från befolkningsmängden i respektive kommun två år innan budgetåret. Avtal Viadidaktnämnden Enligt fördelningsmodellen är Vingåkers andel 21%. Vingåkers ersättning till Viadidakt omfattar från 2017 ca 15 miljoner. I det ingår både kommunfinansierade åtgärder och statsbidrag. Förutom avgiften till Viadidakt ingår kostnader för tjänster för feriearbete, SFI, samhällsorientering och flyktingmottagande. Från 2017 ökar Vingåkers andel med 2 miljoner per år beroende på en tidigare felräkning. Vingåker har således enligt denna beräkning betalat 2 miljoner för lite under tidigare år och från och med 2017 justeras det upp till den nivå som är Vingåkers verkliga andel. 6 VOLYM PÅ DELTAGANDE I VIADIDAKTS VERKSAMHETER En frågeställning är om de beslutade principerna för kostnadsfördelningen mellan kommunerna är rimliga i relation till den verksamhet som bedrivs på respektive ort och kommunernas nyttjandegrad av den gemensamma nämndens tjänster. Enligt Viadidakt årsredovisning för 2016 och september månad 2017 visar på att det är en rimlig nyttjandegrad av tjänsterna. Arbetsmarknad Tabell 2: Viadidakts årsredovisning Katrineholm Vingåker Vingåkers andel % Antal deltagare i arbetsmarknadsåtgärd i anvisade av socialförvaltningen Antal deltagare i arbetsmarknadsåtgärd anvisade av Arbetsförmedlingen Antal ungdomar år på Viadidakt ungdomstorg Antal feriearbetare

39 Rapport VÅK802 Utvärdering RevA Sida 8 (29) Vuxnas lärande Tabell 3: antalet elever mätt den 18 september 2017, Viadidakts månadsredovisning Antal elever Katrineholm Vingåker Vingåkers andel Komvux % Yrkesutbildningar % Lärlingsutbildning och trainee % Universitets och högskoleutbildningar Studenter Campus % Studerande CSN % Förändring från tidigare år är en utökning av antalet elever som deltar i SFI i Vingåker och att samtliga ämnen på Komvux i Vingåker. Vididakt har samarbete med ett stort antal högskolor och universitet för närvarande ca 20 st. 7 TRENDSPANING Arbetsmarknadsinsatser I Sverige är det staten som har ansvaret för arbetsmarknadspolitiken och anger både mål och medel. Arbetsförmedlingen är den myndighet som ska omsätta detta i praktiken. Men kommunerna har redan under och 80-talen börjat erbjuda olika former av arbetsmarknadspolitiska insatser och subventionerade anställningar. Kommunernas mål var att sänka kostnaderna för försörjningsstöd och få personer som fick försörjningsstöd i arbete har kommunerna laglig rätt att kräva av arbetslösa som får försörjningsstöd deltar i olika typer av arbetsmarknadspolitiska insatser. År 2015 fanns någon form av lokala arbetsmarknadsinsatser i 273 kommuner och i 17 kommuner inga insatser alls. Minst personer deltog i de kommunala arbetsmarknadsaktiviteterna. Ovanstående enligt Arbetar kommunerna på samma sätt? Om kommunal variation inom arbetsmarknadspolitiken av Ulrika Vikman och Alexander Westerberg i RAPPORT 2017:7 från Institutet för arbetsmarknad- och utbildningspolitiks utvärdering.

40 Rapport VÅK802 Utvärdering RevA Sida 9 (29) Sveriges Kommuner och Landsting Samtal med Vivi Jacobsson-Libietis och Åsa Karlsson, båda utredare på avdelningen Utbildning och arbetsmarknad Utveckling på arbetsmarknaden Sverige befinner sig i en högkonjunktur, det är omvittnat i statsbudgeten och SKL gör ingen annan bedömning. Det går bra för Sverige. Konjunkturen kommer att hålla i sig hela nästa år, och troligen en bit in i 2019 också. SKL bedömer att det är ett gott läge. Allmänt är det så att staten är konjunkturkänslig och kommunerna är demografikänsliga. Tittar vi på staten kan det beskrivas som att beroende hur konjunkturen svänger, måste staten gå in med olika åtgärder i budgeten. För kommunerna är demografin en faktor som kraftigt styr utvecklingen. En åldrad befolkning är mycket resurskrävande, liksom en stor andel barnfamiljer som behöver resurser i barnomsorg och förskoleverksamhet. Idag över hela riket, finns ca personer arbetssökande och i program. Dessa fördelas enligt följande. Långtidsarbetslösa mer än 1 år ca Långtidsarbetslösa mer än 2 år ca Gruppen långa långtidsarbetslösa ökar, mycket bekymmersamt. Gruppen som saknar grundskola ökar, finns bland nyanlända. Åtgärder Regeringen satsar nu multum på utbildning Så kan mycket bildligt regeringens massiva satsning på utbildning beskrivas. Regeringen är medveten om de stora grupper som saknar all form av grundläggande utbildning och på så vis står långt utanför arbetsmarknaden. Stora grupper som hamnar i försörjningsstöd kommer att dränera kommunernas ekonomi. Nästa år införs, som en åtgärd, utbildningsplikt för nyanlända. SKL flaggar för att det redan nu saknas lärare, lokaler och i vissa kommuner kan det komma att saknas elever. När man fått uppehållstillstånd flyttar man gärna till släktingar. Kommer man från ett storstadsområde, i Syrien t.ex. vill man gärna etablera sig i ett liknade område här i Sverige. Arbetsförmedlingen (AF) genomgår stora organisatoriska omställningar. Regeringen kommer i sina direktiv att ge AF i uppdrag åt AF att inrikta sig på: - De arbetssökande, stort fokus på yrkesvux. - Arbetsgivarkontakter, involvera arbetsgivarna kraftfullare i de åtgärder som regeringen beslutar. Mycket resurser kommer att läggas i kommunerna på de som står längst från arbetsmarknaden. Regeringen föreslår vidare att kommunernas roll på arbetsmarknadsområdet ska ses över Reflektion Ur denna synvinkel framstår Viadidakt som utmärkt samverkansorgan för att föra samman personer och skapa motivering och entusiasm. Skapa en väg mot ett lärande. Känns som att Viadidakt ligger rätt i tiden.

41 Rapport VÅK802 Utvärdering RevA Sida 10 (29) Riksdagens utbildningsutskott Samtal med Caroline Helmersson-Olsson, riksdagsledamot Genom att villkora statsbidraget för Yrkesvux med minst tre kommuner i samverkan, var det en tydlig signal till kommunerna att samverka. Det är ett styrmedel mot önskvärd inriktning från central nivå utan att närma sig det kommunala självbestämmandet. Det är inte osannolikt att likande konstruktioner kommer att användas vid fler tillfällen. En annan trend är att ge den kommunala sektorn en högre status och tillit. Kommunerna bedöms vara bättre på att matcha personer till utbildning och arbete utifrån arbetsmarknadens behov än vad staten är med sina förutsättningar. Medel kommer att styras över från Arbetsförmedlingen till kommunerna. För ungdomar som varken arbetar eller studerar kommer sannolikt kommunerna få ett större ansvar. Reflektion Från nationell nivå ser man interkommunal samverkan som viktig inom dessa två verksamhetsområden. Att bryta nuvarande samverkan mellan Vingåker och Katrineholm går tvärs mot denna utveckling. Den lokala och regionala samverkan behöver istället utvecklas och förstärkas. Delbetänkande av Kommunutredningen: SOU 2017:77 En generell rätt till kommunal avtalssamverkan Ur utredningsdirektivet Kommittén ska utifrån kommunernas varierande förutsättningar dels identifiera och analysera de utmaningar som väntas ha särskilt stor påverkan på deras förmåga att klara av sina uppgifter, dels analysera i vilken utsträckning som kommunal samverkan, kommunsammanläggningar, förändrade uppgifter, en asymmetrisk ansvarsfördelning och andra tänkbara åtgärder kan bidra till att stärka deras förmåga att möta samhällsutvecklingen Utredningen har även haft i uppdrag att pröva möjligheterna för kommunerna att i kommunallagen få en generell möjlighet till avtalssamverkan som nu är levererat i ett delbetänkande. Generell möjlighet till avtalssamverkan Förslaget innebär att en kommun får träffa avtal om att dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av en annan kommun. Genom ett sådant avtal får en kommun utföra uppgifter åt en annan kommun utan hinder av lokaliseringsprincipen. Vidare ska kommunerna enligt förslaget kunna tillämpa s k extern delegation inom ramen för avtalssamverkan, d v s att uppdra åt anställd i annan kommun att besluta på kommunens vägnar i ett visst ärende. Reflektion Utredningen syftar till att öka kommunernas möjlighet till samverkan. Regeringens uppfattning är att utökad samverkan mellan kommunerna och landstingen är en nödvändighet för att möta framtida krav och behov.

42 Rapport VÅK802 Utvärdering RevA Sida 11 (29) SOU2017:82 Delbetänkande av Arbetsmarknadsutredningen Nedanstående är klippt ur sammanfattningen på utredningen. Enligt direktivet ska utredningen analysera och föreslå hur Arbetsförmedlingens vägledning kan stärkas och samspela med annan vägledning. Utredningen ska också analysera och göra en övergripande kartläggning av hur väl samspelet och ansvarsfördelningen fungerar mellan aktörer som påverkar arbetsmarknadens funktionssätt, med särskilt fokus på statliga myndigheters och kommunernas roll. Utredning föreslår bla att en digital plattform för livslång vägledning ska inrättas och drivas av flera myndigheter i samverkan. I utredningens uppdrag ingår att kartlägga hur samspelet och ansvarsfördelningen fungerar mellan stat och kommun i frågor som påverkar arbetsmarknadens funktionssätt. Utredningen kommer i sitt slutbetänkande, i enlighet med direktiven, att återkomma med en bedömning av om kommunernas roll i arbetsmarknadspolitiken bör förtydligas och vid behov lämna fullständiga författningsförslag, inklusive förslag om hur enskilda kommuner, i de fall det är effektivt, i högre grad ska kunna medverka i genomförandet av arbetsmarknadspolitiken. Arbetsmarknadspolitiken är i dag i huvudsak ett statligt ansvar. Samtidigt utförs insatser för arbetslösa även i kommunal regi. Samtidigt som staten fortsatt har det huvudsakliga ansvaret för arbetsmarknadspolitiken har de kommunala arbetsmarknadsåtgärderna ökat i sådan omfattning att det i vissa fall kan vara relevant att tala om två parallella arbetsmarknadspolitiska system. Det finns en stor lokal variation i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, både bland kommunerna och mellan de olika arbetsförmedlingskontoren. Det tyder på att de krav som ställs på arbetssökande och de aktiviteter som erbjuds dem varierar över landet. Både Arbetsförmedlingen och kommunerna anser att dagens ansvarsfördelning är otydlig, de vet inte var det statliga åtagandet börjar och var det slutar. Kommunerna lägger betydande resurser på de arbetssökande som är i behov av ekonomiskt bistånd, samtidigt som Arbetsförmedlingen kan ha fortsatt ansvar för dessa personer. Förekomsten av två olika system som båda innehåller administration, planering, insatser och kontroll för samma grupp arbetssökande utgör enligt utredningen inte en effektiv användning av samhällets resurser. En förklaring till kommunernas ökade aktivitet på arbetsmarknadsområdet är att många i dessa grupper uppbär ekonomiskt bistånd, till exempel eftersom de inte kvalificerat sig för ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Det vanligaste försörjningshindret för den som tar emot ekonomiskt bistånd är i dag arbetslöshet. Som tidigare nämnts är det främst personer som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden som Arbetsförmedlingen och kommunerna samverkar om. Det är därför av avgörande betydelse att ansvaret för Arbetsförmedlingen respektive kommunerna i arbetsmarknadspolitiken tydliggörs, särskilt för personer som står långt från arbetsmarknaden och mottar eller kan bli mottagare av ekonomiskt bistånd. Reflektion Utredningen betonar vikten av samarbete mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna. Dagens frivilliga engagemang från kommunerna indikeras i utredningen kan behöva formaliseras liksom ett utökat engagemang från kommunerna. Trenden kan tolkas som ett större ansvar för kommunerna jämfört med idag.

43 Rapport VÅK802 Utvärdering RevA Sida 12 (29) 8 JÄMFÖRELSE MED ANDRA KOMMUNER Kommuner med liknade socioekonomiska förhållanden Vi har valt att en utredning som Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap beställt från Statisticon Indikatorutvärdering MSB Rapport Version Rapporten handlar om sociala risker i kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser. Statisticon använder sig av följande variabler: andelen öppet arbetslösa i åldern år andelen invånare med ekonomiskt bistånd antalet sjukdagar per invånare andelen förvärvsarbetande i åldern år nettoinkomst 20 år+ (median) andelen invånare med eftergymnasial utbildning andelen elever behöriga till gymnasieskola andelen invånare födda utanför EU/EFTA antalet unga (0 19 år) respektive gamla (65 år +) i förhållande till befolkning i arbetsför ålder (20 64 år) Uppgifterna avser år 2015 och är hämtade från officiella datakällor. Metodens om använts är random forest. Enligt modellen är tänkbara jämförbara kommuner Gullspång, Ockelbo, Högby Hällefors, Mellerud, Töreboda, Bengtsfors, Filipstad, Oxelösund, Hultsfred och Säffle. Vi har valt att jämföra med kommuner är Hällefors, Mellerud och Töreboda som storleksmässigt är jämförbara med Vingåker. Enligt SKL:s kommungruppsindelning tillhör Vingåker, Mellerud och Töreboda gruppen Pendlingskommun nära mindre tätort/stad och Hällefors Landsbygdskommun. Invånarantal Vi har även valt att jämföra med de två kommuner som har samma invånarantal. Jämförbara kommuner är Grums och Hjo kommuner. Tabell 4: Invånarantal Vingåker Hällefors Mellerud Töreboda Grums Hjo Invånarantal

44 Rapport VÅK802 Utvärdering RevA Sida 13 (29) JÄMFÖRELSE STATISTIK Nedan redovisas statistik uttaget från Kolada och Viadidakts redovisningar. Syftet är att få indikatorer på nuvarande samverkan i Viadidakt. Vi upplever en svårighet att få jämförbar relevant statistik. Flera av sökningarna vi genomfört tolkar vi som tydliga tecken på en ojämn kvalitet i inmatning. Det finns med all sannolikhet fler av oss icke redovisade parametrar som kan vara av intresse. Tabell 5: Nettokostnader arbetsmarknadsåtgärder, kr / invånare Vingåker Hällefors Mellerud Töreboda Grums Hjo Källa: KOLADA Dessa siffror är inte justerade utifrån att avgiften höjs med ca 2 miljoner från 2017 för kostnader som Viadidakt skulle ha haft även tidigare år. Tabell 6: Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsinsatser, deltagare som börjat arbeta eller studera Vingåker Hällefors Mellerud Töreboda Grums Hjo Källa: Kolada

45 Rapport VÅK802 Utvärdering RevA Sida 14 (29) Tabell 7: Resultat vid avslut i Viadidakts arbetsmarknadsinsatser, deltagare som börjat arbeta eller studera mät i procentenheter Andel som börjar arbeta efter avslutad insats Andel som börjar studera efter avslutad insats Samtliga deltagare 16 % 14% Deltagare från Vingåker 13% 13% Deltagare från Katrineholm 17% 15% Källa Vidadikats redovisning 2017 till och med september Tabell 8: Nettokostnad gymnasial vuxenutbildning, kr / invånare Vingåker Hällefors Mellerud Töreboda Grums Hjo Källa: Kolada Tabell 9: Kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som vid årets slut slutfört kurs, procent Vingåker 82,1 82,5 75,1 Hällefors 63,0 70,5 64,7 Mellerud 44,8 39,7 55,5 Töreboda 78,0 75,5 77,4 Grums 80,1 76,6 74,9 Hjo 77,1 72,4 72,1 Källa: Kolada

46 Rapport VÅK802 Utvärdering RevA Sida 15 (29) Tabell 10: Nettokostnader ekonomiskt bistånd, kr / invånare Vingåker Hällefors Mellerud Töreboda Grums Hjo Källa: KOLADA Utredning och utbetalning av försörjningsstöd och övrigt ekonomiskt bistånd (socialbidrag) enligt Socialtjänstlagen ORGANISATION, SAMVERKAN MM Här följer en beskrivning på övergripande nivå vad det gäller jämförbara kommuner. Hällefors kommun Samtal med Tina Lanefjord, rektor Organisation Vuxenutbildningen i Hällefors kommun är organiserad i en samhällsavdelning där socialtjänst, arbetsmarknad m fl är enheter. Samverkan Samverkan inom vuxenutbildning sker mellan Hällefors, Ljusnarsberg, Lindesberg och Nora för att få tillgång till statsbidrag. De samverkande kommunerna arbetar för att utveckla en gemensam plattform och ett gemensamt avtal för vuxenutbildning. Arbetar nära arbetsmarknadsenheten. Försöker möta utbud och behov utifrån identifierade områden undersköterska, industri och besöksnäring/restaurang. Egen gymnasieskola, där ligger vuxenutbildningen. Köper vuxenutbildning av samverkande kommuner man inte genomför själva. Förekommer distansutbildning på gymnasienivå. Resultat Industri och restaurang har varit aktuella, 12 har fått arbete inom industri och 6 inom restaurang, under Totalt har ca 100 varit inskrivna på SFI. Ca. 100 undersköterskor har utbildats de senaste 3 4 åren. Övrigt Nyanlända erbjuds orienteringskurser för att visa på olika verksamheter. Svenskundervisning anpassas till respektive verksamhet. En stor utbildningsvolym ser vi framåt i tiden, en grupp som är socioekonomiskt utsatta.

47 Rapport VÅK802 Utvärdering RevA Sida 16 (29) Ett stort ESF-projekt pågår tillsammans med de norra kommunerna i Örebro län. Melleruds kommun Samtal Thorbjörn Svedung, socialchef Organisation Arbetsmarknadsenheten hanterar frågor om vuxenutbildning för att få ut arbetslösa i verksamheter. Arbetsmarknadsenheten hanterar även integrationsfrågor. Samverkan Samarbete och samverkan har sett lite olika ut under åren. AF har haft olika indelningar. Under en tid samarbetade Dalslandskommunerna Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Åmål och Mellerud i frågor som rör arbetsmarknad, integration och metodutveckling. AF har flyttat sitt fokus mot arbetsmarknadsfrågor till ungdom-vuxen. Idag sker samarbete med Vänersborgs kommun i ett kommunalförbund. I samordningsförbundet ingår de statliga myndigheterna, Försäkringskassan, AF och därutöver Västra Götalandsregionen. Ger bra resurser och mycket verksamhet. Fler samordningsförbund har gått samman för att fokusera på grupper som står långt från arbetsmarknaden, riktar sig mot personer som berörs av flera samverkanspartners. Ingående samverkansförbund, Vänersborg -Mellerud, Trollhättan- Ale- Grästorp, Uddevalla. Samordningsförbundet fungerar utifrån antagna stadgar. Etablering av nyanlända ligger i det äldre nätverket Dalslandssamverkan. För Mellerud är samarbete ett måste, inte en om fråga utan hur fråga. Vuxenutbildning utnyttja lärarkapacitet med flera kommuner. Hitta kombinationer mellan vuxenlärare och gymnasielärare, Samarbete inom Fyrbodal. Ser samarbete som vilja inte formalisering, faller på enskilda personers förmåga. Resultat Mellerud är noga med att redovisa i Kolada. Dessutom arbetar Mellerud mycket med de som står allra längst bort från arbetsmarknaden. Ett inslag i detta är att tillse att de har rätt myndighetskontakter. Övrigt DUA, Delegationen unga i arbete. Har en förträffligt enkel modell. Ger bidrag under förutsättning att man tecknar överenskommelse med statlig myndighet. Ger ett tvingande samarbete. Observanta på långa processer med statliga myndigheter. Öppen arbetslöshet i Mellerud ca 12%, kopplat till hög andel nyanlända. Mellerud tog emot flest nyanlända inom Fyrbodal (14 kommuner i Dalsland och gamla Bohuslän). Ca. 600 personer ingår i etableringsprogrammet. Vid nyanställningar till ledande befattningar i kommunen, ser man idag från kommunledningen, att man måste hitta personer med kompetens att samverka och samarbeta. Den absoluta spetskompetensen i sitt område är inte så viktig som social kompetens till samverkan och samarbete.

48 Rapport VÅK802 Utvärdering RevA Sida 17 (29) Töreboda kommun Samtal med Erland Gustavsson, områdeschef vuxenutbildning och arbetsmarknad. Organisation Vuxenutbildningen tillhör arbetsmarknadsenheten under utbildning- och kulturförvaltningen. Detta har visat sig vara en framgång för såväl utbildningsarbetet som arbetsmarknadsarbetet. Statens satsning Unga till arbete, är organiserat under vuxenutbildningen. Samverkan Två dagar i veckan finns, tillgängligt för allmänheten, i kommunen representanter från Arbetsförmedlingen, socialsekreterare, coach samt studie-och yrkesvägledare. Denna satsning riktar sig i hög grad till nyanlända. Satsningen har gett bra resultat, ungdomar har kommit i utbildning och arbete. Dock berörs inte de som är inskrivna i SFI och GRU (grundskoleutbildning). En etablerad fungerande samverkan finns på skolområdet mellan Mariestad, Gullspång och Töreboda samt AF och socialförvaltningen. Ungdomsprojekt från ESF (Europeiska socialfonden) samverkar nio kommuner i Skarborgsdelen av Västra Götaland. Projektet slutar i april 2019 och ska då gå in i linjeverksamheten i kommunerna. Mariestad, Töreboda, Gullspång, Karlsborg, Tibro, Tidaholm, Hjo, Falköping och Skövde samverkar i arbetet med vuxenutbildning och köper utbildningar av varandra Vidare genomförs rektorsmöten mellan de nio kommunerna varannan månad. Samarbetsklimatet och samverkan är bra. Resultat På två månader har man fått in 196 ungdomar, år i utbildning eller arbete. Man inriktar sig på introduktionsutbildning, prova på i 3 4 veckor. Exempel är undersköterskeutbildningen som har visat sig framgångsrik, få avbryter utbildningen efter introduktionen. Övrigt Man har satsat särskilt på ett projekt lager, logistik, truckkörkort. Truckkörkort är en viktig nyckel in i arbetslivet. För många får försörjningsstöd, viktigt bryta den tillvaron. Grums kommun Samtal med Stefan Eriksson, chef arbetsmarknad och vuxenutbildning Organisation Kommunen är organiserad i en förvaltning, därunder ligger enheter/verksamheter. Arbetsmarknad och vuxenutbildningar är enheter i förvaltningen.

49 Rapport VÅK802 Utvärdering RevA Sida 18 (29) Samverkan Sedan januari har kommunen utvecklat samarbetet med AF och FK. DUA-verksamhet genomförs tillsammans med Karlstad och Hammarö kommuner. Karlstad har all utbildning från Grums kommun efter årskurs 9. Dessutom köper kommunen SFI från Karlstads kommun. Grums genomför två ESF-projekt, riktade mot ungdomar år inom Värmlandsmodellen. Grums kommun bygger processer för att få in nyanlända på arbetsmarknaden och processer för validering av utbildningar. Samarbete sker med Säffle, Filipstad, Sunne, Kil och Grums. Samverkan och samarbete mellan kommunerna är bra, men det är lite svårare med landstinget och Försäkringskassan. Resultat Arbetsmarknadsenheten, AME, håller på att bygga upp och utveckla sin verksamhet personer har anställts. AME står för anställningen och lånar ut personal till andra enheter inom kommunen där behov och efterfrågan finns. Kommunen har på politisk nivå fattat beslut om att öka personalen till anställda. Långa utbildningar är inte allt då det gäller att få personer som står långt från arbetsmarknaden i verksamhet. Övrigt Demografin ser inte ljus ut för Grums kommun som har en åldrande befolkning. Svårigheten att behålla nyanlända i kommunen som istället drar sig till Karlstad där de har utbildningar och möten med myndigheter. Staten styr pengar till den kommunala verksamheten som inte är rimligt alla gånger. Kommunerna borde kunna ges större förtroende att hantera statsbidrag. Hjo kommun Pernilla Lundmark, chef arbetsmarknadsenheten Organisation Arbetsmarknadsenheten är organiserad under socialförvaltningen, som förutom sitt grunduppdrag socialtjänst även hanterar integrationsfrågor. Arbetsmarknadsenheten har praktiksamordnare i sin verksamhet. Vuxenutbildning och SFI hanteras under utbildningsförvaltningen. Samverkan Hjotiborg (Hjo, Tibro, Karlsborg) är en kommungemensam plattform för samverkan inom flera områden som funnits drygt tretton år. Arbetsmarknad är ett av dessa. Hjotiborg uppfattas som en väl fungerande samverkansplattform. DUA-verksamhet bedrivs med medel från staten i Hjotiborgsamarbetet. Arena 9.0 ärett projekt för ungdomar utan sysselsättning. Projektet drivs av kommunerna, Hjo, Tibro, Karlsborg, Mariestad, Falköping och Skövde med målet att få 60% av ungdomar år i arbete eller studier. Detta projekt drivs med medel från ESF. Hjo kommun driver ingen egen ESF-verksamhet eftersom det är för resurskrävande för en liten kommun att ensam driva EU-finansierade projekt. Resultat Arbetsmarknadsenheten kostar ca 3 milj kr per år.

50 Rapport VÅK802 Utvärdering RevA Sida 19 (29) Övrigt Hjo kommun har i jämförelse med sina grannar haft förhållandevis få nyanlända. Kommunen har inte stött på problematiken i den omfattning som andra har gjort med att få nyanlända i utbildning och arbete NÅGRA ANDRA JÄMFÖRELSER Köping- Arboga- Kungsör, KAK Samtal med Christer Zegarra-Eriksson, enhetschef arbetsmarknad och försörjning I Köping, Arboga och Kungsör arbetar kommunerna med vuxenutbildning och arbetsmarknad inom ramen för samordningsförbundet Västra Mälardalen. I övrigt samverkar kommunen mycket med Eskilstuna och fått mycket inspiration från Viadidakt. Köping är den stora orten, med en gymnasieskola. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har kontor i kommunen. Stor andel småföretag inom KAK. Kungsör är idag en inflyttningskommun. Kungsör har ca 100 elever på SFI. Språkprojektet Suggestopedi genomförs gemensamt i Arboga och Köping. Denna metodik har man fått från Viadidakt Den 1 januari 2004 trädde lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser(finsam) i kraft, Lagen gör det möjligt för AF, FK, kommuner och landsting/regioner att samverka finansiellt. Inom KAK genomförs en gemensam handledarutbildning för praktiksamordning för arbetssökande. Viktigt att hitta dynamiska lösningar, var sjätte vecka genomförs möten inom KAK. Dejta en myndighet heter en satsning där KAK samlas till lunchmöte och en inbjuden myndighet får möjlighet att diskutera något aktuellt ämne. Problematiken med utskrivna från AF som inte klassas som sjuka, och därmed går till försörjningsstöd, hantera av gemensamma bedömningsteam, organiserade från de tre kommunernas socialtjänster. KAK vill lyfta fram vikten av goda idéer och exempel på fördömlig samverkan man fått i kontakter med Viadidakt. Viadidakt är ett gott exempel för hela Sverige. Exempelvis den sammanhängande utbildningsmodul i samhällsorientering som spridits över hela landet. Användningen av digitala klassrum är ett föredömligt exempel. 9 MEDBORGARPERSPEKTIVET I Viadidkat tillämpas grundsynen att inte sättet på vilket kommunerna arbetar med vuxenutbildning och arbetsmarknadsåtgärder skiljer sig åt. Medborgarna i båda kommunerna möts på samma sätt.

51 Rapport VÅK802 Utvärdering RevA Sida 20 (29) 10 STYRNING, SAMVERKANSALTERNATIV ENLIGT KOMMUNALLAGEN Enligt kommunallagen finns tre möjliga samverkansformer, dessa är: Civilrättsliga avtal tjänster köps och säljs mellan kommunerna genom separata avtal Gemensam nämnd gemensam politisk organisation som administreras av och lyder under en värdkommun Kommunalförbund en special kommun bildas för det kommunala ansvarsområdet 10.1 CIVILRÄTTSLIGA AVTAL Med civilrättsliga avtal väljs graden av samverkan. Friheten är stor mellan avtalsparterna att välja samverkanslösningar. Exempelvis kan man genom civilrättsligt avtal överlåta politisk ledning och förvaltning till en annan kommun. Det krävs dock konsensus från alla inblandade beslutande organ för att uppnå samverkan vilket kan vara begränsande. Fördelar Stor flexibilitet vad det gäller samverkansområden Enkel administrativ form för samverkan Stort lokalt inflytande Nackdelar Politisk ledning genom konsensus Samtliga förändringar kräver avtalsförhandling Lätt att bryta Vid gemensam ledning får förvaltningsledningen flera politiska uppdragsgivare 10.2 GEMENSAM NÄMND Gemensam nämnd är ett alternativ som har funnits i kommunallagen sedan I maj 2011 fanns det ca 150 gemensamma nämnder i Sverige inom flera olika verksamhetsområden. Till grund för den gemensamma nämnden ska det finnas ett samverkansavtal och ett nämndreglemente. Dessa dokument är obligatoriska och ska godkännas av varje kommunfullmäktige. Den gemensamma nämnden ingår i värdkommunens organisation och nämnden sorterar under värdkommunens fullmäktige. Det innebär i praktiken att värdkommunen blir anställningsmyndighet och övertar alla anläggningstillgångar d v s såsom det vore en förvaltning men omfattar flera kommuner. Nämnden är således ingen egen juridisk person utan en myndighet och ska betraktas som vilken nämnd som helst i värdkommunen. Detta betyder bland annat att budgeten fastställs av värdkommunens fullmäktige. Värdkommunen ska upprätta budgeten i samråd med övriga kommuner. Den gemensamma nämnden består av ledamöter från respektive medlemskommun. Ledamöter och ersättare utses av respektive fullmäktige. Nämnden ska ha minst en ledamot

52 Rapport VÅK802 Utvärdering RevA Sida 21 (29) och en ersättare från varje part. Ordförande och vice ordförande utses av värdkommunen men behöver inte komma därifrån. Organisationsformen lämpar sig bäst när få kommuner samverkar. Fördelarna är att det är administrativt enkelt att bilda och att driva då det är en vanlig nämnd. Nackdelarna är att besluten egentligen ligger hos värdkommunens fullmäktige och det kan upplevas att samverkan inte sker på lika villkor. Gemensam nämnd kan inte användas för verksamheter som kommunstyrelsen har vid höjd beredskap. Uppbygganden av det civila försvaret och arbetet under höjd beredskap kommer att få stort fokus de kommande åren. Fördelar Möjliggör samverkan över kommungräns där varje part behåller huvudmannaskapet Administrativt enkel att bilda och driva, vanlig nämnd Verksamhetsledning har en tydlig uppdragivare Passar för samverkan mellan ett fåtal kommuner med stort förtroende för varandra Skalfördelar i ledning och administration Nackdelar Värdkommunens kommunfullmäktige har beslutsmandatet (ej på samma villkor mellan kommunerna) Värdkommunen övertar anställningsansvaret, anläggningstillgångar mm. (samma process som ett kommunalförbund ur de andra kommunernas perspektiv) Risk att hamna utanför den ordinarie kommunala verksamheten i respektive kommun Kommunen avhänder sig möjligheten att självständigt styra verksamheten. Kan ej användas vid höjd beredskap i de uppgifter som åligger kommunstyrelsen Tydliga ekonomiska spelregler 10.3 KOMMUNALFÖRBUND Ett kommunalförbund är en specialkommun som medlemskommunerna överlämnar delar av sitt kommunala ansvar till. Skälen till att bilda kommunalförbund är ofta ekonomiska och rationella. Genom att utnyttja samordningsvinster uppnår kommunerna en mer kostnadseffektiv verksamhet. Man vill också skapa en kompetenshöjning och därmed också förutsättningar för bättre kvalitet i verksamheten. Jämfört med andra samverkansformer kan kommunalförbund ge större inflytande och bättre uppfylla krav på demokrati och möjlighet till löpande politisk styrning. Kommunalförbundet blir anställningsmyndighet och övertar anläggningstillgångarna. Ekonomierna behöver jämställas då kommunerna ibland har olika redovisningsprinciper för vad som redovisas på förvaltningen respektive kommuncentralt. Det finns en risk att ett kommunalförbund fjärmar sig från den övriga kommunala verksamheten. Det måste därför skapas förutsättning för god samverkan mellan förbundet och alla medlemskommuner. I förbundsordningen bör detta förhållningsättet skrivas in. Vid utformningen av organisationen och kommunernas styrning av densamma måste man skapa möjligheter för en god lokal samverkan.

53 Rapport VÅK802 Utvärdering RevA Sida 22 (29) En kritisk synpunkt på kommunalförbund är att maktens är koncentrerad till ett fåtal politiker och tjänstemän. Men det går även att vända på detta resonemang. Med en särskild organisation kan det skapa förutsättningar för ett större engagemang med särskilt utsedda politiker. Fördelar Tydlig politisk ledning, egen juridisk person Långsiktigt engagemang Skalfördelar i ledning och administration Tydliga ekonomiska spelregler Nackdelar Risk att hamna utanför den kommunala verksamheten Krävs en tydlig styrning från medlemskommunerna Kommun avhänder sig möjligheten att självständigt styra verksamheten Maktkoncentration till ett fåtal personer Kan upplevas som en ökad administration som egenjuridisk person Förvaltningsledning har en tydlig uppdragivare Skapar förutsättningar för ett större engagemang med särskilt utsedda politiker. En gemensam organisation 11 INTERVJUER Det är ett begränsat antal personer som intervjuats i Vingåker och Viadidakt. Men vår uppfattning är att det räcker då det är väldigt stor överensstämmelse i uppfattningarna. Det finns samsyn att detta är två kommunala områden som lämpar sig väl för samverkan. Båda kommunerna har nytta av samverkan. En inriktning på en eventuell förändring är att utöka samverkan med fler kommuner och inte bryta upp nuvarande samverkan. Det finns en tillitsbrist från Vingåker jämtemot Viadidakt främst p g a av upplevelsen att inte få insyn och möjligheten att påverka. Från Viadidakt vill man har bättre kontakt med Vingåker. Från de jämförbara kommunerna är budskapet glasklart att dessa uppgiftsområden måste lösas i interkommunal samverkan vilket bl a kan sammanfattas i Melleruds förhållningssätt: Det gäller att anställa personer med kompetens att samarbeta till kommunerna, det viktigare än få personer med specialistkunskaper. Från den nationella nivån är också budskapet entydigt att det kommer att bli stora satsningar från statens sida och kommunal samverkan är nödvändig.

54 Rapport VÅK802 Utvärdering RevA Sida 23 (29) 12 ANALYS Intervjuer När Vididakt bildades 2001 var förhållningsättet att betrakta Katrineholm och Vingåker som ett kollektiv utan att ta hänsyn till kommungränsen. Den ekonomiska ersättningen beslutades till en enkel administrativ modell som bygger på kostnaderna fördelas efter invånarantalet. Detta förutsätter en stor tillit till varandra. Dessutom behöver fördelningen följas upp med jämna mellanrum för att hela tiden ha känslan av att det är tillräckligt rättvist. Detta är en modell som eftersträvas i kommunal samverkan på andra håll i Sverige. För 2 3 år sedan inträffade en förändring i synsättet. Det är förmodligen tre händelser som påverkat synsättet. Det var en omorganisation inom Vididakt som var smärtsam. Katrineholm la ut ett tilläggsuppdrag som genererade frågor såsom ska Vingåker åka snålskjuts alternativt ska Vingåker vara med att betala för en Katrineholmssatsning. Men den viktigaste förändringen var sannolikt ett nyväckt intresse från Vingåker jämtemot Viadidakt. Detta nyväckta intresse möttes av svårigheter att få information om Viadidakt samt svårigheter att vara med och påverka p g a av att det inte fanns tillräckligt tydliga rutiner för kommunikation. Detta har skapat en frustration inom Vingåker - en frustration som vänder sig både mot Vingåker själva och mot Viadidakt. Denna frustration finns även inom Vididakt som anser att dialogen inte fungerar som förväntat. Vingåker upplever att de har svårt att påverka verksamheten, det är en bristfällig återkoppling både vad det gäller ekonomi och uppnådda resultat. Viadidakt upplever att Vingåker kan ta för sig mer både vad det gäller att nyttja tjänsterna och påverka utvecklingen av Viadidakt. I intervjuerna framkommer väldigt tydligt att Viadidakt har en stark känsla för båda kommunerna. Förhållningssättet att betrakta båda kommunerna som ett kollektiv utan kommungräns, som fanns när Vididakt bildades 2001, lever fortfarande starkt inom Viadidakt. Det är helt uppenbart att kommunikationen mellan Viadidakt och Vingåker behöver förbättras avsevärt. Det ett stort behov av att det fastställs rutiner för detta. Båda parter vill men hittar inte varandra. Även små steg i rätt riktning är angeläget på kort sikt. Det finns flera enkla omedelbara åtgärder som kan vidtas som kommer att uppfattas som mycket positiva. Exempel på åtgärder är att förvaltningschefen för Viadidakt blir inbjuden till Vingåkers ledningsgrupp med jämna mellanrum. En annan lämplig åtgärd är att när Viadidaktnämnden lägger sina två årliga möten i Vingåker bjuds politiken i Vingåker in. För att vårda en kommunal samverkan är en grundbult en överenskommen öppen och ärlig kommunikation för att bygga förtroende och utveckla tilliten. Statistik I redovisad statistik från Viadidakt både vad det gäller arbetsmarknad och vuxnas lärande finns det på den korta mätperioden inget anmärkningsvärt utan volymen på deltagandet speglar den beslutade fördelningen mellan kommunerna väl. Det är dock lite svagt med antalet deltagare från Vingåker i högskole- och universitetsutbildningar. Det är viktigt att det görs kontinuerliga uppföljningar för att båda kommunerna ska få en upplevelse av rättvisa. Statistiken i Kolada bör användas med en viss försiktighet. Flera av sökningarna vi genomfört tolkar vi som tydliga tecken på en ojämn kvalitet i inmatning.

55 Rapport VÅK802 Utvärdering RevA Sida 24 (29) Det finns inget som sticker ut vad det gäller Vingåker som skapar oro utan möjligtvis snarare tvärtom att det är det Vingåker fördel. Utifrån denna mycket förenklade statistikanalys finns det inget som talar för att det finns ett behov av att byta organisation för vuxenutbildning och arbetsmarknadsåtgärder. Styrning En gemensam nämnd ingår i värdkommunens organisation som alla andra nämnder. Fördelen är att det är en känd struktur vad det gäller administration och ledning. Men för att detta ska fungera för en icke värdkommun måste det finnas en väldigt tydlig process för hur planering och återkoppling ska ske så att en icke värdkommun upplever sig delaktig. Avsaknad av en sådan process riskerar att skapa ett utanförskap för en icke värdkommun och en minskad tillit. För nämnden kan det upplevas som ett ointresse och avsaknad av styrsignaler från icke värdkommunen. Att vara med i en gemensam nämnd ger möjlighet att inifrån nämnden politiskt påverka verksamheten. Om det bedöms att det behövs en omstart och eventuell utvidgning av verksamheten med fler kommuner kan ett kommunalförbund utgöra ett alternativ. Ett kommunalförbund är en egen juridisk person och där samverkan kan upplevas som mer på lika villkor. Byte av associationsform innebär dock ett merarbete och det bör betonas att alla associationsformer har sina fördelar och nackdelar. Styrdokumenten är reviderade för några år sedan. Vår uppfattning är att det inte är styrdokumenten som utgör problemet utan avsaknad av en tidlig dialog. Styrdokumenten kan möjligtvis förtydligas på just den punkten om en gemensam planeringsprocess. Men vi tycker det är lämpligare att hålla styrdokumenten så rena som möjligt och istället reglera detta i en överenskommelse som kan ändras över tid. När tilliten finns på plats så finns det förutsättningar att processen utvecklas positivt av parterna. Analys jämförbara kommuner De jämförbara kommunerna har valt att organisera verksamheten i egen regi utifrån lite olika lösningar. Men som en röd tråd och en mycket stark gemensam nämnare är behovet av samverkan. Samverkan sker på olika sätt och i olika konstellationer men samverkan är nödvändig. I Dalsland är samverkan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassa formaliserat i samordningsförbund. Analys trender Både arbetsmarknad och vuxenutbildning är två områden som är av stort politiskt intresse, både lokalt och nationellt. Det innebär bl a att det är två föränderliga områden där det behövs en förmåga från utförarorganisationen att snabbt kunna ställa om. De två statliga utredningarna, SOU 2017:77 En generell rätt till kommunal avtalssamverkan och SOU2017:82 Delbetänkande av Arbetsmarknadsutredningen visar tydligt på två viktiga trender. Den ena är bedömningen av en utvecklad interkommunal samverkan där utredningen kommer att föreslå förenklingar och i slutbetänkandet möjligtvis nya samverkansformer och lösningar. Den andra är att nuvarande frivilliga åtagande för kommunerna vad det gäller arbetsmarknadsåtgärder bedöms så viktiga att det eventuellt kommer att formaliseras. SKL:s uppfattning är att Regeringen satsar nu multum på utbildning, massiv satsning på utbildning och åter utbildning. Mycket arbete kommer från kommunernas sida att bedrivas mot de grupper som står längst från arbetsmarknaden.

56 Rapport VÅK802 Utvärdering RevA Sida 25 (29) Trendspaningen pekar på entydig och massiv trend vad det gäller behovet av att samverka statlig stimulans för att driva på samverkan en ökad möjlighet för kommunerna att samverka stor utbildningsvolym i kommunerna större engagemang från kommunerna formaliserat ansvar för kommunerna vad det gäller arbetsmarknadsinsatser Alternativa lösningar En förenklad beskrivning av fördelar och nackdelar i respektive lösning utöver kap 10. Avsluta och bedriva frågorna i egen regi Avsluta samverkan och upphandla hela eller delar av verksamheten Samverka utan gemensam organisationsform Samverkan genom gemensam nämnd Fördelar Ansvarar själva fullt ut Upphandla det som passar Vingåkers behov bäst Bygga upp en verksamhet som passar kommunen och upphandla resten Tydlig beställarkompetens Föränderlig över tid Tydlig beställarkompetens vid avtalstecknandet och tydlig avtalsuppföljningskompetens Väletablerad samverkansform Rätt förhållningssätt från Viadidakt Nackdelar Bygga upp en egen ledning och administration (2,7 miljoner motsvarar Vingåkers andel av Viadidakts nämnd, ledning, stab och service för 2016) Bygga upp en verksamhet Risk att utbudet begränsas Nya samverkansstrukturer behöver byggas upp Bygga upp en egen ledning och administration Beroende av en fungerande marknad Nya samverkansstrukturer behöver byggas upp Konsensus i allt Ev osäkerhet vad det gäller varaktighet, avtal kan sägas upp Risken att det blir nya samverkanstrukturer behöver byggas upp mer löpande Värdkommunen för dominerade Otydliga kommunikationsvägar

57 Rapport VÅK802 Utvärdering RevA Sida 26 (29) Går att påverka verksamheten inifrån via nämnden Större volym och därmed förutsättningar för en bredare verksamhet Samverkan genom kommunalförbund På lika villkor Tydlighet i ledningen Lätt att utöka med fler kommuner för att få större volym och därmed förutsättningar för en bredare verksamhet Bygga upp en helt ny organisation som är en egen juridisk person 13 REKOMENDATIONER Vår rekommendation grundar sig på en samlad bedömning av framtidstrender, jämförbara kommunernas gemensamma uppfattning av det stora behovet av samverkan, att det finns samsyn i intervjuerna samt att vuxenutbildning och arbetsmarknadsåtgärder är två kommunala områden som lämpar sig väl för samverkan samt att det finns redan en väletablerad samverkansform. Frågan blir då vilket typ av samverkan som är lämpligast. Vi ser ingen anledning till att bryta en väletablerad samverkan med en fungerande verksamhet och införa en ny typ av samverkan. Vi rekommenderar istället att Vingåker ägnar tid och kraft åt att åtgärda bristerna och bli en aktiv part i den gemensamma nämnden. Båda kommunerna har nytta av samverkan i Viadidakt vilket skapar förutsättningar för både bredd och kompetens samt minimering av administration och ledning. Däremot behöver kommunikationen mellan kommunerna utvecklas. Vi rekommenderar ett fortsatt samarbete med Katrineholm i en gemensam nämnd. Vi anser vidare att Flen bör bjudas in i detta samarbete. Men en förutsättning och ett villkor för en fortsatt samverkan i en gemensam nämnd är att det upprättas en tydlig planerings- och återkopplingsprocess. Denna process ska förtydliga vem som har ansvaret för olika aktiviteter och vad dessa aktiviteter ska innehålla. Vingåker måste uppleva sig som en jämlik och aktiv part i samarbetet och Viadidakt behöver tydliga styrsignaler från Vingåker. Vår bedömning är att det inte bara är möjligt utan borde dessutom vara ganska enkelt. Detta ansvar ligger på alla inblandade parter. Vi rekommenderar att Viadidakt, inklusive den politiska ledningen, och Vingåker tillsammans arbetar fram en planerings- och återkopplingsprocess. Detta kan exempelvis genomföras genom workshops. Vi rekommenderar vidare att det inom Vingåkers kommun utses en huvudkontaktperson gentemot Viadidakt. Denna person samlar upp Vingåkers uppfattning och säkerställer fungerande kontaktytor och förbereder ägarsamråden så att Vingåker ger tydliga styrsignaler till Viadidakt

58 Rapport VÅK802 Utvärdering RevA Sida 27 (29) I andra hand rekommenderar vi att samverkan sker i ett kommunalförbund, gärna med fler medlemmar. Detta är ett alternativ om parterna bedömer att det behövs en omstart. Vi rekommenderar inte att Vingåker bygger upp verksamheten i egen regi. Det finns redan en väletablerad och fungerande organisation som med ganska små och genomförbara förändringar kan överbrygga de brister som finns i kommunikationen

59 Rapport VÅK802 Utvärdering RevA Sida 28 (29) 14 REFERENSER Intervjuer Elin Höghiem, ekonomichef Dag Wallströmer, socialchef Mattias Gustavsson, personalchef Vingåker Vingåker Vingåker Kristina Ljung, arbetsmarknad Marion Stål, vice ordförande Birgitta Åberg-Andersson, vuxnas lärande Gunilla Magnusson, ordförande Anna-Lena Ramstedt, förvaltningschef Viadidakt Viadidakt Viadidakt Viadidakt Viadidakt Caroline Helmersson-Olsson Vivi Jacobson-Lilibets Åsa Karlsson Riksdagsledamot Utbildningsutskottet SKL SKL Litteratur Indikatorutvärdering MSB Rapport Version Kommun och landstingsdatabasen, KOLADA Årsredovisning 2016, nämnden Kommunala samverkansformer Statisticon SKL Viadidakt En generell rätt till kommunal avtalssamverkan SOU 2017:77 Delbetänkande av Arbetsmarknadsutredningen Avtal om gemensam nämnd SKL SOU2017:82 Vingåker och Katrineholm

60 Rapport VÅK802 Utvärdering RevA Sida 29 (29)

61 vingaker.se Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (x) Kf KS 2017/433 Revidering av informationssäkerhetspolicy Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige antar den reviderade informationssäkerhetspolicyn för Vingåkers kommun. Sammanfattning av ärendet Informationssäkerhetspolicyn är Vingåkers kommuns övergripande styrdokument för informationssäkerhet. Policyn gäller för nämnder och Vingåkers kommuns bolag om inte särskilda avtal/överenskommelser tecknats. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Informationssäkerhetspolicy Beslutet skickas till Kommunikationsenheten Justerandes sign Utdragsbestyrkande

62 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår handläggare Maria Pestrea Revidering av Informationssäkerhetspolicy Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar Kommunfullmäktige godkänner den reviderade informationssäkerhetspolicyn. Sammanfattning Informationssäkerhetspolicyn är Vingåkers kommuns övergripande styrdokument för informationssäkerhet. Policyn gäller för nämnder och Vingåkers kommuns bolag om inte särskilda avtal/överenskommelser tecknats. Informationssäkerhetspolicyn är ett levande dokument som kan komma att revideras tidigare än Ärendets beredning Kommunikationschef har tillsammans med IT-strateg tagit fram underlag som bearbetats tillsammans med kommunledningsgruppen, IT-personal, samt säkerhetssamordnare. Dessutom har underlaget gått på remiss till chef/vd i kommunens bolag/förbund. Bakgrund Det finns en befintlig informationssäkerhetspolicy som ska revideras enligt plan. Informationssäkerhetspolicyn är det övergripande dokumentet för riktlinjer, rutiner och strategier inom Vingåkers kommuns informationssäkerhetsarbete. Informationssäkerhet är de åtgärder som vidtas för att förhindra att information läcker ut, förvanskas och att informationen ska vara tillgänglig för den som behöver den. Kommunledningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: kommunstyrelsen@vingaker.se Pg Bg

63 Förvaltningens ståndpunkt Informationssäkerhetspolicyn är ett viktigt dokument som tydliggör ansvarsfördelningen samt definition och innehåll av informationssäkerhet. 2 (2) Bilagor Informationssäkerhetspolicy VINGÅKERS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Ralf Hedin Kommmunchef Maria Pestrea IT/kommunikationschef

64 Informationssäkerhetspolicy ( ) informationssäkerhetspolicy Vingåkers kommun till ks

65 Innehållsförteckning 1 Mål Syfte Ansvarsfördelning Definition Genomförande och processägare... 3 Dokumentnamn Informationssäkerhetspolicy Fastställd , 86 Senast reviderad xx-xx Beslutande Kommunfullmäktige Giltighetstid Dokumenttyp Policy Detta dokument gäller för Vingåkers kommunkoncern

66 1 Mål Informationssäkerhetsarbetet ska bidra till ökat skydd och stöd för personal, samverkande partners och kommunens invånare. Policyn beskriver de övergripande principer som ska gälla för Vingåkers kommun samt för nämnder och Vingåkers kommuns bolag, om inte särskilda avtal/överenskommelser tecknats. Förankring och medvetande hos medarbetarna utgör själva grunden i säkerhetsarbetet. Samtlig personal ska vara medveten om denna policy och dess innehåll. 2 Syfte Säkerställa att verksamheten kan bedrivas effektivt utan störningar i enlighet med lagar, regler och förordningar med fokus på säkerhetsskydd. Information ska hanteras enligt gällande riktlinjer för informationssäkerhet. 3 Ansvarsfördelning Kommunstyrelsen har det yttersta ansvaret för informationssäkerheten samt ansvara för att policyn efterlevs och revideras. Kommunchef har det yttersta ansvaret för genomförande och efterlevnad. Kommunikationschefen är informationssäkerhetsansvarig och processägare för informationssäkerhetsarbetet. Samtliga i Vingåkers kommun och dess bolag (medarbetare och förtroendevalda) ansvarar för att arbeta utifrån uppställda riktlinjer om informationssäkerhet. 4 Definition Information är allt som kommunen hanterar oavsett om det är i fysisk eller digital form. Tryckt och skrivet på papper Talad i samtal och telefon Lagrad i datorer, läsplattor, smartphones eller annan digital lagringsutrustning Intranät Internet (sociala medier, webbtidningar, forum m.m.) Lagrat på externa lagringsenheter Sänd och mottagen via nätet E-post och andra kommunikationsverktyg Lagrad i databaser Medarbetares kunskap Dokumentarkiv Verksamhetssystem Molntjänster Informationssäkerhet är de åtgärder som vidtas för att förhindra att information läcker ut, förvanskas och att informationen ska vara tillgänglig för den som behöver den. Informationssäkerhetsområdet handlar om: Tillgänglighet medarbetare kommer åt den information som deras uppdrag kräver Riktighet information är korrekt, aktuell, komplett, begriplig och presenteras på rätt sätt. Information ska ej förändras varken av misstag eller avsiktligt. Sekretess känslig information och program ska skyddas från obehöriga. Spårbarhet möjlighet till att spåra vem som har gjort vad och när för att säkra drift och funktionalitet samt riktighet.

67 Informationssäkerhet är det samlade arbetet som görs för att skydda kommunens information. Det kan delas in i två olika delar som dels är administrativ säkerhet dels teknisk säkerhet. Administrativ säkerhet är till exempel riktlinjer, utbildning och revision. Teknisk säkerhet är till exempel det fysiska skyddet som skyddar en byggnad eller ett serverrum och IT säkerhet. Informationssäkerhetspolicy Administrativ säkerhet Teknisk säkerhet Policy och riktlinjer Utbildning Fysisk säkerhet IT-säkerhet Rutiner och instruktioner (för varje verksamhet) Kommunikationssäkerhet Övervakning och kontroll Datasäkerhet Revision och uppföljning Organisationsschema över informationssäkerhet 5 Genomförande och processägare Informationssäkerhetsarbetet ska vara väl integrerat i ordinarie arbete med stor vikt på förebyggande genom utbildning och information. Incidenter ska rapporteras, hanteras och förebyggas i verksamheten i enlighet med gällande riktlinjer. För att vara effektivt och heltäckande ska arbetet genomföras väl strukturerat och med tydligt stöd från verksamhetsledningen. Informationssäkerhetsarbetet bygger på standarden SS-ISO/IEC För att kunna upprätthålla en god informationssäkerhet och förankra detta i organisationen ska det avsättas resurser för att systematiskt kunna arbeta enligt nedan. Vad Riskbedömning och konsekvensanalyser Framtagande och revidering av riktlinjer Informationssäkerhetshöjande åtgärder Utbildning och information kring riktlinjer och instruktioner Efterlevnad och uppföljning Revidering sker vid behov, dock minst en gång per mandatperiod. Vem Verksamhet Informationssäkerhetsansvarig med IT strateg Informationssäkerhetsansvarig och verksamheten Verksamhet med stöd av informationssäkerhetsansvarig Informationssäkerhetsansvarig och verksamheten Informationssäkerhetsansvarig

68 I förvaltningarnas verksamhetsplan ska informationssäkerheten vara en naturlig del för att säkerställa riktlinjer och efterlevnad. Kommunledningen i Vingåkers kommun ansvarar för att deras anställda tar del av informationssäkerhetspolicyn. Informationssäkerheten ska regleras tydligt i alla avtal med leverantörer, uppdragsgivare eller samarbetspartners. Informationssäkerheten ska vara en given del vid inköp och upphandling för att säkerställa efterlevnad av god informationssäkerhet (GDPR). Förvaltningarna ansvarar för att ta fram riktlinjer och rutiner efter behov.

69 vingaker.se Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (x) Kf KS 2017/445 Justering av priser i Movingo Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige beslutar att utöver tidigare fattade beslut avseende priser i Mälardalstaxan (Movingo) godkänna att MÄLAB, i de fall ett beslutat pris på biljett i Mälardalstaxan är lägre än priset på biljett i ägarnas trafik med motsvarande geografisk giltighet, har rätt att ändra priset för biljetten i Mälardalstaxan upp till priser för motsvarande biljett i ägarnas trafik plus 300 kronor. Sammanfattning av ärendet Mälardalstaxan reglerar prissättningen för pendlarbiljetten Movingo som kommer att lanseras den 1 oktober 2017 inom MÄLAB:s trafik. Beslut om Mälardalstaxan har tidigare tagits i direktionen och i samtliga medlemmars fullmäktige. Den nuvarande priskonstruktionen innebär att priset på Movingo, i det fall lokaltrafikens biljetter "kommer ikapp", ska höjas till samma nivå som lokaltrafikens biljetter. Detta inträffar framförallt i korta relationer mellan Stockholms och Uppsala län där en Movingo MärstaUppsala (samt Märsta Knivsta, som inte planeras säljas eftersom den kostar lika mycket som Märsta - Uppsala) kostar lika mycket som UL/SL-biljetten (1530 kr) och ger tillgång till samma trafikutbud med SL och UL. En följd av detta skulle kunna bli att resenärer köper Movingo trots att de enbart avser nyttja SL och UL. I förberedelserna för försäljningsstart har det uppmärksammats att en överströmning till Movingo skulle kunna bli större och i så fall mer problematisk att hantera administrativt, än vad som tidigare antagits. Mot bakgrund av detta föreslås att MÄLAB:s ägare beslutar ge MÄLABmöjlighet att införa ett prismässigt spann mellan priset på en Movingo och en biljett i lokaltrafiken med samma geografiska giltighet. Spannet skulle möjliggöra att priset på en Movingo kan sättas till kr högre än priset på biljetten i lokaltrafiken. Mot denna bakgrund föreslås direktionen att besluta om att godkänna att MÄLAB kan justera priserna i Movingo enligt ovan beskrivning. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Protokollsutdrag från direktionen 11, Beslutsförslag från MÄLAB Beslutet skickas till Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Justerandes sign Utdragsbestyrkande

70 vingaker.se 1 (2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Handläggare Peter Grönlund peter.gronlund@vingaker.se Diarienummer KS 445/2017 Justering av priser i Movingo- Sörmlands kollektivtrafik Förslag till beslut Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att utöver tidigare fattade beslut avseende priser i Mälardalstaxan (Movingo) godkänna att MÄLAB, i de fall ett beslutat pris på biljett i Mälardalstaxan är lägre än priset på biljett i ägarnas trafik med motsvarande geografisk giltighet, har rätt att ändra priset förbiljetten i Mälardalstaxan upp till priser för motsvarande biljett i ägarnas trafik plus 300 kronor. Beskrivning av ärendet Mälardalstaxan reglerar prissättningen för pendlarbiljetten Movingo som kommer att lanseras den 1 oktober 2017 inom MÄLAB:s trafik. Beslut om Mälardalstaxan har tidigare tagits i direktionen och i samtliga medlemmars fullmäktige. Den nuvarande priskonstruktionen innebär att priset på Movingo, i det fall lokaltrafikens biljetter "kommer ikapp", ska höjas till samma nivå som lokaltrafikens biljetter. Detta inträffar framförallt i korta relationer mellan Stockholms och Uppsala län där en Movingo MärstaUppsala (samt Märsta Knivsta, som inte planeras säljas eftersom den kostar lika mycket som Märsta - Uppsala) kostar lika mycket som ULjSL-biljetten (1530 kr) och ger tillgång till samma trafikutbud med SL och UL. En följd av detta skulle kunna bli att resenärer köper Movingo trots att de enbart avser nyttja SL och UL. I förberedelserna för försäljningsstart har det uppmärksammats att en överströmning till Movingo skulle kunna bli större och i så fall mer problematisk att hantera administrativt, än vad som tidigare antagits. Mot bakgrund av detta föreslås att MÄLAB:s ägare beslutar ge MÄLABmöjlighet att införa ett prismässigt spann mellan priset på en Movingo och en biljett i lokaltrafiken med samma geografiska giltighet. Spannet skulle möjliggöra att priset på en Movingo kan sättas till kr högre än priset på biljetten i lokaltrafiken. Mot denna bakgrund föreslås direktionen att besluta om att godkänna att MÄLAB kan justera priserna i Movingo enligt ovan beskrivning.

71 vingaker.se 2 (2) Bilagor - Protokollsutdrag från direktionen 11, Beslutsförslag från MÄLAB Beslutet skickas till - Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet VINGÅKERS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Mattias Gustafsson T.F. Kommunchef

72 1(3) BESLUTSFÖRSLAG STYRELSEN Styrelsesammanträde Ärende 6 Justering av priser i Movingo Föredragande: Mårten Levin Bilaga: --- Sammanfattning Styrelsen beslutade i april 2016 om priser och resevillkor för Movingo. Besluten om priser villkorades mot godkännande av MÄLAB:s ägare. Den nuvarande priskonstruktionen innebär att priset på Movingo, i det fall lokaltrafikens biljetter kommer ikapp, ska höjas till samma nivå som lokaltrafikens biljetter. Detta inträffar framförallt i korta relationer mellan Stockholms och Uppsala län där en Movingo Märsta Uppsala (samt Märsta Knivsta, som inte planeras säljas eftersom den kostar lika mycket som Märsta - Uppsala) kostar lika mycket som UL/SL-biljetten (1530 kr) och ger tillgång till samma trafikutbud med SL och UL. En följd av detta skulle kunna bli att resenärer köper Movingo trots att de enbart avser nyttja SL och UL. I förberedelserna för försäljningsstart har det uppmärksammats att en överströmning till Movingo skulle kunna bli större och i så fall mer problematisk att hantera administrativt, än vad som tidigare antagits. Mot bakgrund av detta föreslås att MÄLAB:s ägare beslutar ge MÄLAB möjlighet att införa ett prismässigt spann mellan priset på en Movingo och en biljett i lokaltrafiken med samma geografiska giltighet. Spannet skulle möjliggöra att priset på en Movingo kan sättas till kr högre än priset på biljetten i lokaltrafiken. Beredning pågår om hur stor en höjning av priset i relationen Märsta Uppsala bör bli. Styrelsen beslutar att föreslå Stockholms läns landsting, Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet, Landstinget i Uppsala län, Landstinget Västmanland, Region Örebro län samt Region Östergötland besluta att utöver tidigare fattade beslut avseende priser i Mälardalstaxan (Movingo) godkänna att MÄLAB, i de fall ett beslutat pris på biljett i Mälardaltaxan är lägre än pris på biljett i ägarnas trafik med motsvarande geografisk giltighet, har rätt att ändra priset i för biljetten i Mälardalstaxan upp till priset för motsvarande biljett i ägarnas trafik plus 300 kr att villkorat att ovanstående beslut fattas hos berörda ägare fastställa pris för Movingo 30-dagar med giltighet Märsta Uppsala samt Märsta Knivsta till XXX kr Utveckling och förvaltning av regional tågtrafik Stockholm Södermanland Uppsala Västmanland Örebro Östergötland

73 2(3) Bakgrund Styrelsen beslutade i april 2016 om priser och resevillkor för Movingo. Besluten om priser villkorades mot godkännande av MÄLAB:s ägare. I ägarnas beslut ingick en delegation åt MÄLAB att fatta beslut om vissa prisförändringar. Fastställa pris på tilläggsbiljett för Arlanda C Vid behov höja priset på Movingo så att priset på Movingo aldrig blir lägre än priset på en biljett i ägarnas trafik med samma lokala giltighet Besluta om priser för tillkommande relationer Vid sammanträdet i mars 2017 beslutade styrelsen att justera vissa priser som en följd av att prishöjningar skett i den lokala trafiken samt som en konsekvens av större områden för lokal giltighet. Därutöver infördes också pris för Laxå. Behov av prishöjning i förhållande till UL/SL-biljetterna Den nuvarande priskonstruktionen innebär att priset på Movingo, i det fall lokaltrafikens biljetter kommer ikapp, ska höjas till samma nivå som lokaltrafikens biljetter. Detta inträffar framförallt i korta relationer mellan Stockholms och Uppsala län där en Movingo Märsta Uppsala (samt Märsta Knivsta, som inte planeras säljas eftersom den kostar lika mycket som Märsta - Uppsala) kostar lika mycket som UL/SL-biljetten (1530 kr) och ger tillgång till samma trafikutbud med SL och UL. En följd av detta skulle kunna bli att resenärer köper Movingo trots att de enbart avser nyttja SL och UL. När beslutet fattades sågs detta som hanterbart; generellt är UL:s och SL:s försäljningskanaler mycket mer utbyggda än SJ:s försäljningsautomater som enbart finns på regionaltågsstationerna och dessutom är lokaltrafikens varumärken starka och väletablerade. Om resenärer trots detta väljer fel biljetter så återförs intäkterna till lokaltrafiken genom konstruktionen om fördelning av regionala intäkter mellan parallell trafik som finns inskriven i trafikavtalen. I förberedelserna för försäljningsstart för Movingo har det dock uppmärksammats att en överströmning skulle kunna bli större och i så fall mer problematisk att hantera administrativt. Utvecklingen av nya appar för försäljning av Movingo, som exempelvis kommer erbjuda betalning via Swish, kan göra att resenärer väljer Movingo enbart för att appen är bättre. SJ planerar erbjuda Priopoäng för Movingobiljetter, vilket MÄLAB inte motsatt sig så länge detta också gäller köp via MÄLAB:s kanaler, men vilket får som bieffekt att Movingos attraktivitet ökar i förhållande till UL/SL-biljetten. Movingo kan ge ytterligare några resmöjligheter mellan norra Stockholm och Uppsala genom byte mellan SL:s pendeltåg i och SJ:s tåg i Märsta. Med dagens förutsättningar skulle underlätta fördelningen av intäkterna ifall det fanns en prisskillnad mellan Movingo och UL/SL-biljetten så att resenärerna genom sitt val av biljett medverkar till att pengarna hamnar rätt. Såsom besluten hos ägarna nu är fattade kräver ett sådant beslut förnyade beslut hos ägarna och en sådan process har initierats i Stockholms och Uppsala län. Utveckling och förvaltning av regional tågtrafik Stockholm Södermanland Uppsala Västmanland Örebro Östergötland

74 3(3) Det föreslås därför att ägarna fattar nya beslut som möjliggör för MÄLAB att besluta om en prisdifferens på kr mellan Movingo och MÄLAB:s ägares biljetter, räknat på en 30-dagars periodbiljett. Det föreslås därutöver att nytt pris för normalpris Movingo Märsta Uppsala sätts till XXX kr. Utveckling och förvaltning av regional tågtrafik Stockholm Södermanland Uppsala Västmanland Örebro Östergötland

75 KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Diarienummer: SKTM17-000i!6 Protokoll från direktionens sammanträde i Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet den 6 oktober 2017, Hotell Malmköping, Malmköping, klockan Närvarande: Monica Johansson (S), ordförande Magnus Leivik (M), ledamot Mattias Claesson (C), ledamot Carl Werner (MP), ledamot Christer Kax Sundberg, ersättare Sarita Hotti (S), ledamot Ann-Sofie Soleby-Eriksson (S), ersättare Jan-Erik Larsson (S), ledamot Ann-Sofie Lifvenhage (M), ledamot Göran Dahlström (S), ledamot Leif Lindström (S), ersättare Annelie Bengtsson (S), ledamot Catharina Fredriksson (S), ledamot Urban Granström (S), ledamot Förhindrade: Daniel Portnoff (M), vice ordförande Jacob Högfeldt (M), ledamot Ingrid Jerneborg Glimne (M), ledamot Övriga närvarande: Greta Suven (MP), ersättare Dag Bergentoft (M), ersättare Christer Nordemar (M), ersättare Ann-Sofie Soleby-Eriksson, ersättare Christina Södling (S), ersättare Tomas Boner, Flens kommun, tjänsteperson Jacob Annerfors, Landstinget, tjänsteperson Helena Ekroth (SKTM), tjänsteperson Henrik Sollenborn (SKTM), tjänsteperson Helena Fransson (SKTM) tjänsteperson Helene Lundkvist Lontos (SKTM) tjänsteperson Matthias Pfeil (SKTM), tjänsteperson Hanna Bergström (SKTM), tjänsteperson Monica Olsson (SKTM), tjänsteperson Åsa Bjerke (SKTM), tjänsteperson Emma Ehrenkrona (SKTM), tjänsteperson Sophie Ljungberg (SKTM), tjänsteperson Kommunalförbundet Sörmland s Kollektivtrafikmyndighet - 5örmlandstrafJken ~S id 1(49) W7

76 KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmland s Koltektivtrafikmyndighet A. Sammanträdet öppnas Ordföranden öppnade sammanträdet och välkomnar Greta Suven som ersättare i direktionen efter Anne-Sofie Jacobsson. B. Upprop Henrik Sollenborn genomförde uppropet. C. Val av justerare tör sammanträdet Mattias Claesson valdes att jämte ordförande justera protokollet. D. Godkännande av dagordning Direktionen godkände dagordningen. E. Ärenden Kommunalförbundet Sörmland s Kollektivtrafikmyndighet - Sörm landstrafiken Id 2 (49) W7

77 KOM MU NALFÖRBU N DET Sörmlands Kollektivtrafikrnyndighet 11 Beslut om justering av priser i Movingo Bilaga: Utdrag från MÄLABs st yre lsesam manträde den 31 ma j 2017 avseende ärende 6 "Juste ri ng av prise r Movingo" Beslut Direktionen beslutade, under förutsättning att samtliga medlemmar fattar erforderliga beslut i respektive fullmäktige, Att utöver tidigare fattade beslut avseende priser i Mälardalstaxan (Movingo) godkänna att MÄLAB, i de fall ett beslutat pris på biljett i Mälardalstaxan är lägre än priset på biljett i ägarnas trafik med motsvarande geografisk giltighet, har rätt att ändra priset för biljetten i Mälardalstaxan upp till priser för motsvarande biljett i ägarnas trafik plus 300 kronor. Direktion beslutade att föreslå respektive medlemsfullmäktige, Landstinget Sörmland, Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun, Oxelösunds kommun, Strängnäs kommun, Gnesta kommun, Trosa kommun, Katrineholms kommun, Flens kommun och Vingåkers kommun att godkänna Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet beslut om; Att utöver tidigare fattade beslut avseende priser i Mälardalstaxan (Movingo) godkänna att MÄLAB, i de fall ett beslutat pris på biljett i Mälardalstaxan är lägre än priset på biljett i ägarnas trafik med motsvarande geografisk giltighet, har rätt att ändra priset för biljetten i Mälardalstaxan upp till priser för motsvarande biljett i ägarnas trafik plus 300 kronor. Ärende Mälardalstaxan reglerar prissättningen för pendlarbiljetten Movingo som kommer att lanseras den 1 oktober 2017 inom MÄLAB:s trafik. Beslut om Mälardalstaxan har tidigare tagits i direktionen och i samtliga medlemmars fullmäktige. Den nuvarande priskonstruktionen innebär att priset på Movingo, i det fall lokaltrafikens biljetter "kommer ikapp", ska höjas till samma nivå som lokaltrafikens biljetter. Detta inträffar framförallt i korta relationer mellan Stockholms och Uppsala län där en Movingo Märsta Uppsala (samt Märsta Knivsta, som inte plan eras säljas eftersom den kostar lika mycket som Märsta - Uppsala) kostar lika mycket som ULjSL-biljetten (1530 kr) och ger tillgång till samma trafikutbud med SL och UL. En följd av detta skulle kunna bli att resenärer köper Movingo trots att de enbart avser nyttja SL och UL. I förberedelserna för försäljningsstart har det uppmärksammats att en överströmning till Movingo skulle kunna bli större och i så fall mer problematisk att hantera administrativt, än vad som tidigare antagits. Mot bakgrund av detta föreslås att MÄLAB:s ägare beslutar ge MÄLAB möjlighet att införa ett prismässigt spann mellan priset på en Movingo och en biljett i ~l 7 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet - 5örmlandstrafiken Sid 2S (49)

78 r KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet lokaltrafiken med samma geografiska giltighet. Spannet skulle möjliggöra att priset på en Movingo kan sättas till kr högre än priset på biljetten i lokaltrafiken. Mot denna bakgrund föreslås direktionen att besluta om att godkänna att MÄLAB kan justera priserna i Movingo enligt ovan beskrivning. Därutöver föreslås direktionen även besluta att föreslå att respektive medlemsfullmäktige, Landstinget Sörmland, Eskilstuna kommun, Nyköpings kommun, Oxelösunds kommun, Strängnäs kommun, Gnesta kommun, Trosa kommun, Katrineholms kommun, Flens kommun och Vingåkers kommun godkänner Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets beslut. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet - Sörmlandstrafjken Sid 26 (49)

79 KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Koltektivtrafikmyndighet q) Mälartinget Save the date - Mälartinget arrangeras den 17 till 18 maj 2018 i Uppsala. r) Persontrafikmässan Save the date - Persontrafikmässan 2018 arrangeras på Stockholmsmässan den oktober F. Övriga frågor G. Avslutning Ordföranden avslutar sammanträdet Vid protokollet i\.,. ~ f \ Helena Fransson Sekreterare Just era s ~~~t//j Ordförande -L Mat!ias Claesson Ledamot IJuste rare Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet - Sörmlandstrafjken Sid 49(49)

80 vingaker.se Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (x) Kf KS 2017/237 Svar på motion om delad tur för anställda inom Vingåkers kommun Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige avslår motionen. Sammanfattning av ärendet Socialnämnden har av Kommunfullmäktige fått i uppdrag att utarbeta förslag på svar till motion från Lars-Göran Karlsson (SD) om att anställda inom Vingåkers kommun ska ges möjlighet att inte arbeta delade turer. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Protokollsutdrag SN 144/2017 Utredning som underlag till svar på motion om delad tur Motion, Beslutet skickas till Motionär Justerandes sign Utdragsbestyrkande

81 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Vår handläggare Dag Wallströmer , Socialnämnden 1 (2) Förslag till svar på motion om delade turer Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar Att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen Sammanfattning Socialnämnden saknar ekonomiska möjligheter att helt avskaffa de delade turerna. Det är inte realistiskt att nämnden kommer att få ett sådant ekonomsikt tillskott i närtid att det blir möjligt. Ärendets beredning Underliggande utredning är utförd i samverkan med äldreomsorgens ledningsgrupp och ekonomikontoret. Bakgrund Socialnämnden har av kommunfullmäktige fått i uppdrag att utarbeta förslag på svar på motion från Lars-Göran Karlsson (Sd) om att anställda i Vingåkers kommun ska ges möjlighet att inte behöva arbeta delade turer. VK101S v , 6 Tjut motion delade turer Förvaltningens ståndpunkt Förvaltningen delar motionärens inställning att det är önskvärt att ta bort delade turer. De ekonomiska konsekvenserna blir dock så stora att det inom nuvarande budgetram för socialnämnden är omöjligt. Motionen bör därför avslås. Socialförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: social@vingaker.se Pg Bg

82 Konsekvenser De delade turerna får fortsätta att minskas i den takt ekonomin tillåter. 2 (2) Bilagor Utredning som underlag till svar på motion om delade turer Motion från Lars-Göran Karlsson (Sd) VINGÅKERS KOMMUN Socialförvaltningen Dag Wallströmer Socialchef

83 Dag Wallströmer, Utredning som underlag till svar på motion om delade turer Inledning Det finns tre perspektiv med berättigade krav på verksamheten. Det är god kvalité för brukarna, en god arbetsmiljö för personalen samt en god ekonomisk hushållning. De tre perspektiven personal, ekonomi och brukare måste balanseras. Det går att optimera ett eller två av dem men det kommer då oundvikligen att ske på bekostnad av det/de övriga. Olika personalpolitiska önskemål Vård och omsorg är personalintensiv verksamhet där en stor del av kommunens medarbetare verkar. Tillgång på kompetent personal är en absolut förutsättning för att kunna ge vård och omsorg av bra kvalité för brukaren och för att ha en ekonomi i balans. Utöver de självklara kraven på lön är det en rad områden som över tid stått i fokus för fackliga och ibland politiska krav på arbetsvillkor. Heltidstjänster Inga delade turer Så få schemalagda helger som möjligt Så få timanställda som möjligt Inga extremt långa arbetspass Det är när dessa krav kombineras som det uppstår mycket snabba kostnadsökningar eller behov av att helt lägga verksamhetens planering utifrån personalens önskemål istället för brukarnas behov och önskemål. VK400S v L:\Socialutskott\Handlingar Su 2017\Handlingar Su \6 Svar på motion om delade turer.docx Centrala avtalet mellan kommunal och SKL 2013 tillfördes en protokollsanteckning till Allmänna Bestämmelser om att parterna skulle eftersträva att de ofrivilliga delade turerna skulle bli så få som möjligt. I allmänna Bestämmelser kapitel 4 13 moment 5 anges att Vid arbetstidsförläggning bör det, utifrån verksamhetens behov, eftersträvas att arbetstiden är sammanhållen. Ekonomi i balans Socialnämndens, och i förlängningen förvaltningens, uppdrag är att bedriva verksamhet inom den budgetram som kommunfullmäktige anslår. På intäktssidan finns inget större tryck att höja kommunalskatten. Möjligheten till avgiftsuttag är hårt reglerat i lag och sällan hörs röster för höjda avgifter. Det som återstår är då utgiftssidan som i huvudsak består av personal, kost och lokaler. Det enda som socialnämnden förfogar över är personalkostnaden. 1 (4)

84 Kvalité för brukarna Kvalitén i äldreomsorgen har under de senaste 25 åren förbättrats kraftigt. De stora långvårdsavdelningarna med 4 bäddsrum, där alla bäddades ned kl. 16 och duschades på en lång rad är sedan länge borta. Idag har boende på särskilt boende möjlighet att gå och lägga sig när de vill, välja när de vill duscha etc. De har egna lägenheter med egna möbler och har sina egna kläder. I hemtjänsten vårdas idag personer med komplexa behov som tidigare varit hänvisade till boende på sjukhus. Det anses idag som självklart att även äldre människor i behov av vård och omsorg ska ha rätt att bestämma över sina liv. Det anses av många att personalkontinuitet är en viktig kvalitetsfråga, det vill säga att så få personal som möjligt ska vårda varje brukare. Små enheter med få boende per enhet anses också vara en kvalitétsfråga. Båda dessa faktorer ökar dock behovet av personal genom att schemaläggning blir avsevärt svårare. Nuvarande bemanning Inom särskilt boende är det idag 0,68 tjänst per boende på demensavdelningar och 0,63 på somatiska avdelningar. En demensavdelning med 8 boende har då 8*0,68*37 personaltimmar per vecka att fördela på dag och kväll d.v.s. från klockan 7 till klockan 22. Det gör 201 timmar och 16 minuter i veckan eller 28 timmar och 45 minuter per dag. Omräknat i heltidstjänster är detta 5,44 tjänst. I princip krävs alltid två personal i tjänst vilket gör 15*2= 30 timmar/dag. Det saknas redan då 1 timme och 15 minuter per dag. Detta kan hjälpligt lösas om personalen är ensam den tid som kollegan har lunchrast. Det krävs mest personal på morgonen då de boende ska stiga upp, få hjälp med påklädning, frukost, bäddning, morgonhygien, eventuell duschning etc ,5 timmar inklusive 0,5 timmes lunch *2 = 17 timmar 15, ,25 timmar * 2 = 14,5 timmar Helgbemanning För att täcka en helg krävs med delad tur att minst fyra personal arbetar. Två på förmiddagarna och två på kvällarna. Om avdelningen har 5 heltider och en halvtidstjänst, det vill säga 6 personer, innebär det att personalen behöver arbeta 4 helger av 6 eller 66,6 % av helgerna. Om delade turer inte används krävs att 5 av 6 arbetar vilket gör att personalen behöver arbeta 5 av 6 helger eller 83,3 % av helgerna. Genom att många arbetar % av heltid finns några fler personer i 2 (4)

85 de flesta arbetslag vilket gör att arbete endast krävs varannan eller till och med 2 av 5 helger. I och med önskad sysselsättningsgrad har den genomsnittliga tjänstgöringsgraden ökat och antalet personer har därmed minskat. Därmed har svårigheten att lägga schema blivit större. De avdelningar som har få eller inga delade turer löser ekvationen genom mycket långa arbetspass på helgerna. I och med införandet av så kallat verksamhetsanpassat schema där arbetsgivaren anger vilken personaltäthet det ska vara men personalen själv sedan lägger sitt eget schema finns en större möjlighet för den enskilde att välja mellan delade turer, tätare helger eller längre pass på helgerna. Utmaningen med delade turer Ska den delade turen tas bort är det inte de två-tre timmarna som utgör hålet som är problemet utan att det krävs en person till på schemaraden. Genom kommunens beslut om önskad sysselsättningsgrad kan en delad tur på så sätt öka kostnaden med upp till en heltidstjänst. För att ta bort 30 delade turer per vecka kan det alltså krävas 15 heltidstjänster (1 person som ersätter den delade turen både lördag och söndag). Om vi återgår till den demensavdelning som vi beskriver ovan och antalet tjänster ökar från 5,44 till 6,44 det vill säga 7 personer och de delade turerna tas bort så att det istället för 4 personer/dag åtgår 5 personer/dag blir resultatet att av 5 av 7 måste jobba samtidig helg vilket i sin tur innebär att personalen behöver jobba 5 helger av 7 (71 % av helgerna). Om 30 delade turer per vecka teoretiskt är jämnt spridda över ett 6 veckors schema så innebär det 180 delade turer per schemaperiod. Med nya heltidstjänster som arbetar varannan helg täcks dessa turer teoretiskt av 30 tjänster. Med en ingångslön inklusive ob tillägg på cirka kr/månad och medel till semester- och sjukvikarier samt 40 % arbetsgivaravgifter blir kostnaden 30*25000 kr*14 månader*1,4 = 14,7 miljoner kronor. Utvecklingen över tid Antalet delade turer/vecka vid delårsbokslut ,16 33, ,5 26,9 målnivå Den minskning av delade turer som skett har i huvudsak nåtts genom ökat antal långa pass och med hjälp av den ökade personaltäthet som erhållits senaste året. 3 (4)

86 Bedömning De sista åren har antalet delade turer minskat. Det har resulterat i fler långa pass. Vilka de långsiktiga följderna blir av detta är för tidigt att säga. Om inte mycket stora ekonomiska resurser tillskjuts kommer problematiken med delade turer delvis att bestå under överskådlig tid. Det är inte försvarbart att så försämra kvalitén i verksamheten att personalen kan minskas på helgerna för att undvika delade turer. Att ta helt ta bort de delade turerna genom att ytterligare kraftigt öka antalet mycket långa arbetspass kan innebära stora risker för medarbetarnas hälsa. Det bedöms inte som sannolikt att socialnämnden kommer att få sådan utökning av budgetramen att ett totalt borttagande av delade turer kan prioriteras. I takt med resurstillskott kan fortsatta små steg tas mot det långsiktiga målet. I väntan på att det nås kan det vara av värde för personalen att i så stor utsträckning som möjligt flexibelt själva kunna välja om de vill arbeta delade turer, långa pass eller fler helgdagar utifrån deras önskemål och livssituation. Vingåker Dag Wallströmer Socialchef 4 (4)

87 Vingåkers kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden Sida Sn 144 Dm 164/ Svar på motion om delade turer Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar att föreslå kotntnunfullmäktige att avslå motionen Beskrivning av ärendet Socialnämnden har av kommunfullmäktige fått i uppdrag att utarbeta förslag på svar på motion från Lars-Göran Karlsson (Sd) om att anställda i Vingåkers kommun ska ges möjlighet att inte behöva arbeta delade turer. Fönraltningen delar motionärens inställning att det är önskvärt att ta bort delade turer. De ekonomiska konsekvenserna blir dock så stora att det inom nuvarande budgetram för socialnämnden är omöjligt. Motionen bör därför avslås. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, U tredning som underlag till svar på motion om delade turer, Motion från Sverigedemokraterna, Kf 81/2017 Motion delad tur Expediering Kotntnunfullmäktige Utdragsbestyrkande

88 Vingåkers kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden (191) Sida Plats och tid Beslutande Övriga deltagande måndagen den 18 december 2017, Hjälmaren, kommunhuset, kl Robert Skoglund (S), ordförande Irene Sandqvist (M), vice ordförande Sven-Arne Pettersson (S) Inger Lindfors (S) tjänstg. ersättare Kameran Elgailani (V) Anders Lundström (V'IL) Louise Karlsson (SD) tjänstg. ersättare Kjell Rosen (MP) Gunilla Porsvant (L) Britt-lvIarie Johansson ev) Lotta Egeland (M) Dag Wallströmer, socialchef Lena Brännlund; nämndsekreterare Utses att justera Irene Sandqvist (1\ 1) Justeringens tid och plats Kommunhuset, Vingåker, måndagen den 18 december 2017 Sekreterare Lena Brännlund Paragraf , Ordförande Robert Skoglwld Justerande S ';;;iml ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Sammanträdesdatum Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Underskrift Namnförtydligande Socialnämnden Datum för anslags nedtagande K~~unhu~~ingåker.. ~~..... ~~~~ Lena Brännlund Justerandes sign U tdragsbes tyrl~ande

89 [).I~., II ( I'...,,. U l (I l Kommunfullmäktige Vingåkers kommun. Motion från Sverigedemokraterna Delad tur. ( Sverigedemokraterna lägger med denna skrivelse fram en motion om att anställda i Vingåkers kommun skall ges möjlighet att inte behöva arbeta i dubbelpass, s. k. delad tur. En del kommuner i Sverige, t. ex. Avesta har arbetat fram en modell där man i det närmaste har tagit bolt de delade turerna för sina anställda. ( De flesta arbetstagare samt fackliga organisationer är eniga om att sådant arbete sliter både fysiskt och psykiskt på kroppen. Passen blir alldeles för långa, i synnerhet om man bor så långt ifrån sin arbetsplats, att man inte kan eller hinner åka hem mellan passen. Att sova en stund på arbetsplatsen ger för många problem med nattsömnen. Det blir även en milj övinst om den anställde inte behöver åka hem med sin bil mellan passen, samtidigt som det blir en ekonomisk vinst för den enskilde. (

90 vingaker.se Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammansträdesdatum Vingåkers kommun 16 (18) Ks 13 KS 237/2017 Svar på motion om delad tur tör anställda inom Vingåkers kommun Kommunstyrelsens beslut Förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige avslår motionen. Sammanfattning av ärendet Socialnämnden har av Kommunfullmäktige fått i uppdrag att utarbeta förslag på svar till motion från Lars-Göran Karlsson (SD) om att anställda inom Vingåkers kommun ska ges möjlighet att inte arbeta delade turer. Reservation Lars-Göran Karlsson (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Protokollsutdrag - SN 144/2017 Utredning som underlag till svar på motion om delad tur Motion, J usterandes sign Utdragsbestyrkande

91 vingaker.se Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammansträdesdatum Vingåkers kommun 1 (18) Tid och plats Måndagen den 22 januari 2018, kl i sammaträdesrum Hjälmaren på kommunhuset i Vingåker. Beslutande ledamöter Anneli Bengtsson (S), ordf. Robert Skoglund (S) Charlotte Prennfors (M) Helena Edrenius (S) Leif Skeppstedt (S) Linus Larsson (MP) Tiina Rokka (V) Christer Nodemar (M), tjänstg. ers. Anders Lundström (VTL) Lars- Ove Winberg (C) Lars-Göran Karlsson (SD) Övriga deltagare Ralf Hedin, kommunchef Joacim Bock, sekreterare Mattias Gustafsson, personalchef, 1-4 Regina Westas Stedt, landsbygdsutvecklare, 1-4 Anderas Dahlström, chefstraineeprogrammet Mattias Österberg, chefstraineeprogrammet Lena Jordell, chefstraineeprogrammet Elin Pettersson, chefstraineeprogrammet Asa Glimring, chefstraineeprogrammet Ej tjänstgörande ersättare Kristina Jonsson (S) Håkan Östlund (MP) Inga Bengtsson (V) Lars-Gunnar Karlsson (L) Roger Fredman (VTL) Lennart Andersson (KD) Jan Karlsson (SD) Paragrafer 1-15 Sekreterare.. _... _... _._ _._ ~.... ~ Ordförande Justerande... at1.1e"'~~ _ Joacim Bock,- \ A nnelj Bengtsson.j!iratoiJJfTth.0f;1o Charlotte Prennfors

92 vingaker.se Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (x) Kf KS 2018/76 Strategi för suicidpreventivt arbete i Vingåkers kommun Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige antar handlingsplanen Strategi för suicidprevention i Vingåkers kommun. Sammanfattning av ärendet Suicid är ett omfattande folkhälsoproblem och varje år inträffar mer än suicid i Sverige och det är den vanligaste dödsorsaken bland individer i åldern år. Det är en tragedi för enskilda individer och en förlust för samhället. World Health Organization (WHO) har satt upp målet att de nuvarande suicidtalen ska minska med minst en tredjedel till år Regeringen har en nollvision som lyder: "Ingen bör hamna i en sådan utsatt situation att den enda utvägen upplevs vara att ta sitt liv." Sedan maj 2015 har Folkhälsomyndigheten på uppdrag av regeringen ansvar för att samordna det nationella suicidpreventiva arbetet i Sverige. Det är viktigt att arbeta med suicidprevention på flera nivåer i samhället. Därför bygger Vingåkers suicidpreventiva strategi på Folkhälsomyndighetens nationella handlingsplan med lokal anpassning. Strategin bygger även på Vingåkers Folkhälsopolicy med de tre prioriterade folkhälsoområden: utbildningsnivå, sysselsättning och psykisk ohälsa. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Strategi för suicidprevention Beslutet skickas till Kommunchefen Folkhälsosamordnaren Justerandes sign Utdragsbestyrkande

93 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår handläggare Siri Ward siri.ward@vingaker.se Strategi för suicidpreventivt arbete i Vingåkers Kommun Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att Folkhälsoberedningen beslutar Förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen antar handlingsplanen Strategi för Suicidprevention i Vingåkers Kommun Sammanfattning Suicid är ett omfattande folkhälsoproblem och varje år inträffar mer än suicid i Sverige och det är den vanligaste dödsorsaken bland individer i åldern år. Det är en tragedi för enskilda individer och en förlust för samhället. World Health Organization (WHO) har satt upp målet att de nuvarande suicidtalen ska minska med minst en tredjedel till år Regeringen har en nollvision som lyder: "Ingen bör hamna i en sådan utsatt situation att den enda utvägen upplevs vara att ta sitt liv." Sedan maj 2015 har Folkhälsomyndigheten på uppdrag av regeringen ansvar för att samordna det nationella suicidpreventiva arbetet i Sverige. Det är viktigt att arbeta med suicidprevention på flera nivåer i samhället. Därför bygger Vingåkers suicidpreventiva strategi på Folkhälsomyndighetens nationella handlingsplan med lokal anpassning. Strategin bygger även på Vingåkers Folkhälsopolicy med de tre prioriterade folkhälsoområden: utbildningsnivå, sysselsättning och psykisk ohälsa. VK101S v , TJÄNSTEUTLÅTANDE_strategi för Kommunledningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: kommunstyrelsen@vingaker.se Pg Bg

94 Bakgrund beslutade Kommunfullmäktige, som svar på motion, att kommunstyrelsen får i uppdrag att föreslå en strategi för suicidprevention. Det är från detta uppdrag som förvaltningen nu presenterar förslaget på strategi för suicidpreventivt arbete i Vingåkers Kommun. 2 (2) Förvaltningens ståndpunkt Kommunledningsförvaltningen anser att en gemensam strategi för det suicidpreventiva arbetet i kommunen är en bra grund för det framtida arbetet inom suicidprevention i Kommunen. Konsekvenser Handlingsplaner för suicidprevention kan arbetas fram i befintliga verksamheter utefter strategin och eventuella medel för åtgärder bör planeras in i kommande planperioder i respektive verksamheter. Bilagor Strategi för Suicidprevention i Vingåkers Kommun VINGÅKERS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Siri Ward Miljö och Folkhälsosamordnare Ralf Hedin Kommunchef

95 Strategi för suicidprevention i Vingåkers Kommun

96 Dokumenttyp Strategi Dokumentnamn Strategi för suicidprevention i Vingåkers Kommun Fastställd Beslutande Giltighetstid Processägare Senast reviderad Detta dokument gäller för 1

97 Bakgrund Suicid är ett omfattande folkhälsoproblem och varje år inträffar mer än suicid i Sverige och det är den vanligaste dödsorsaken bland individer i åldern år. Det är en tragedi för enskilda individer och en förlust för samhället. World Health Organization (WHO) har satt upp målet att de nuvarande suicidtalen ska minska med minst en tredjedel till år Regeringen har en nollvision som lyder: "Ingen bör hamna i en sådan utsatt situation att den enda utvägen upplevs vara att ta sitt liv." Sedan maj 2015 har Folkhälsomyndigheten på uppdrag av regeringen ansvar för att samordna det nationella suicidpreventiva arbetet i Sverige. Det är viktigt att arbeta med suicidprevention på flera nivåer i samhället. Därför bygger Vingåkers suicidpreventiva strategi på Folkhälsomyndighetens nationella handlingsplan med lokal anpassning. Strategin bygger även på Vingåkers Folkhälsopolicy med de tre prioriterade folkhälsoområden: utbildningsnivå, sysselsättning och psykisk ohälsa. Nationell handlingsplan Nedanstående är de nio strategiska målområden som ingår i det nationella handlingsprogrammet för suicidprevention: 1. Främja goda livschanser för mindre gynnade grupper 2. Minska alkoholkonsumtionen i befolkningen och i högriskgrupper för suicid 3. Minska tillgängligheten till medel och metoder för självmord 4. Se suicid som psykologiska misstag 5. Förbättra medicinska, psykologiska och psykosociala insatser 6. Sprida kunskap om evidensbaserade metoder för att minska självmord 7. Höj kompetens hos personal och andra nyckelpersoner inom vård och omsorg 8. Genomför händelseanalyser efter suicid 9. Stöd frivilligorganisationer Riskgrupper och riskfaktorer Det finns ett antal identifierade riskgrupper för suicid. Män och äldre personer är överrepresenterade bland suicidfall. Suicidförsök är vanligast bland kvinnor. Förutom kön och ålder finns det andra riskfaktorer för suicid såsom missbruk, arbetslöshet, ensamboende, psykisk sjukdom och beroendeproblematik. Bland suicidförsök finns riskfaktorer som socioekonomisk status, svagt socialt nätverk och tidigare suicidförsök i familjen. Andra riskgrupper för suicid är HBTQ-personer och personer med somatiska sjukdomar. Syfte Med suicidpreventiva insatser menar vi de förebyggande insatser i kommunen med syfte att minska sjuklighet, skador och dödlighet som är relaterade till suicidalt beteende i kommunen. Det är en övergripande strategi som berör flera förvaltningar och ska uppmärksamma de åtgärder som görs i kommunen och tydliggöra vilket arbete som behövs stärkas. 2

98 Strategi för suicidpreventiva åtgärder i Vingåkers Kommun Främja psykisk hälsa i kommunen Kommunen ska arbeta aktivt med att främja psykisk hälsa och ge stöd till riskgrupper. Ökad sysselsättning Kommunen ska arbeta för ökad sysselsättning för att minska risken för utanförskap, arbetslöshet och ekonomisk utsatthet och därmed minska några av de större riskfaktorerna för suicid. Samverkan Kommunen ska arbeta med suicidprevention i samverkan med andra viktiga aktörer på regional och lokal nivå. Minska tillgängligheten till medel och metoder för suicid Vid planering och utformning av nya fysiska platser i kommunen ska suicidrisk beaktas. Alkoholkonsumtion Kommunen ska arbeta med att minska alkoholkonsumtionen hos befolkningen generellt, och arbeta med minskad alkoholkonsumtion i högriskgrupper för suicid. Arbeta evidensbaserat Kommunen ska arbeta med evidensbaserade metoder i sitt suicidpreventiva arbete. Stödja frivilligorganisationer Uppmuntra och stödja frivilligorganisationer med psykiskt hälsofrämjande arbete. Arbeta med anhörigstöd Kommunen ska erbjuda stöd till anhöriga till individer med psykisk ohälsa och erbjuda efterlevandestöd. Kunskap om psykisk ohälsa Personal med nyckelfunktioner i kommunen ska ha goda kunskaper om psykisk ohälsa. Uppföljning och kostnader Kommunledningsförvaltningen ansvarar för årlig uppföljning av det övergripande suicidpreventiva arbetet i kommunen och rapporterar till Kommunstyrelsen. Varje förvaltning med respektive verksamheter ansvarar för att årgärder för suicidprevention vidtas. Eventuella medel för åtgärder ska planeras i kommande planperiod för respektive verksamhet. 3

99 vingaker.se Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum (x) Kf KS 2018/43 Säkerhetspolicy för Vingåkers kommun Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige antar förvaltningens förslag till Säkerhetspolicy för Vingåkers kommun. Sammanfattning av ärendet Ett samlat säkerhetsarbete är en förutsättning för att förebygga och hantera skador, störningar och förluster, som kan drabba människor, miljö, egendom, ekonomi och samhällsviktiga verksamheter. Kommunens krishanteringssystem utgår från kraven i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Säkerhetsarbetet omfattar hela hotskalan, från vardagsolyckor till krig och grundas på principen att olyckor och kriser ska hanteras så lika och nära den ordinarie verksamhet som möjligt. Det ska finnas en nämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser (krisledningsnämnd). I övrigt tillämpas kommunallagens (1991:900) bestämmelser. Policy reglerar hur Vingåkers kommun, nämnder och dess bolag säkerhets- och skadeförebyggande arbete ska bedrivas. Policy förklarar hur säkerhetsarbetet ska organiseras och bedrivas vid extraordinära händelser, höjd beredskap, säkerhetsskydd och informationssäkerhet. Arbetet omfattar också försäkringar och internt skydd så som brand, inbrott, skadegörelse, vattenskador och hot- och våld. Där fokus ligger på förebyggande säkerhetsarbete. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Säkerhetspolicy för Vingåkers kommun Beslutet skickas till Kommunchefen Säkerhetsstrateg Justerandes sign Utdragsbestyrkande

100 vingaker.se TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum (2) Handläggare Hanna Mehaj hanna.mehaj@vingaker.se Diarienummer KS 43/2018 Säkerhetspolicy för Vingåkers kommun Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunfullmäktige antar Säkerhetspolicy för Vingåkers kommun. Beskrivning av ärendet Ett samlat säkerhetsarbete är en förutsättning för att förebygga och hantera skador, störningar och förluster, som kan drabba människor, miljö, egendom, ekonomi och samhällsviktiga verksamheter. Kommunens krishanteringssystem utgår från kraven i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Säkerhetsarbetet omfattar hela hotskalan, från vardagsolyckor till krig och grundas på principen att olyckor och kriser ska hanteras så lika och nära den ordinarie verksamhet som möjligt. Det ska finnas en nämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser (krisledningsnämnd). I övrigt tillämpas kommunallagens (1991:900) bestämmelser. Policy reglerar hur Vingåkers kommun, nämnder och dess bolag säkerhets- och skadeförebyggande arbete ska bedrivas. Policy förklarar hur säkerhetsarbetet ska organiseras och bedrivas vid extraordinära händelser, höjd beredskap, säkerhetsskydd och informationssäkerhet. Arbetet omfattar också försäkringar och internt skydd så som brand, inbrott, skadegörelse, vattenskador och hot- och våld. Där fokus ligger på förebyggande säkerhetsarbete. Bilagor Säkerhetspolicy för Vingåkers kommun Beslutet skickas till Säkerhetsstrateg Kommunchef Författningssamling

101 vingaker.se VINGÅKERS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen 2 (2) Ralf Hedin Kommunchef Hanna Mehaj Säkerhetsstrateg

102 Säkerhetspolicy Vingåkers kommun Säkerhetspolicy för Vingåkers kommun