Yttrande Sörmlandsstrategin

Transkript

1 Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Välfärd KSKF/2018:52 Ulrika Hansson (5) Kommunstyrelsen Yttrande Sörmlandsstrategin Förslag till beslut Förslag till kommunfullmäktige 1. Förslag till yttrande över Sörmlandsstrategin, daterad 28 februari 2018, antas 2. Yttrandet skickas till Regionförbundet Sörmland Sammanfattning Inför den planerade regionsbildningen har regionförbundet Sörmland arbetat med en revidering av Sörmlandsstrategin för att anpassa den till förändrade omvärldsförutsättningar. Det har medfört att nya utvecklingsområden identifierats eller befintliga områden kommit högre på utvecklingsagendan och andra tonats ner. Utgångspunkten i strategin är att den regionala nivån har en viktig roll att fylla för att samordna sektoriserad politik. Där ska den regionala strategin vara en samlad och sektorsövergripande strategi och innehålla långsiktiga prioriteringar för det regionala tillväxtarbetet. Ärendebeskrivning Samtliga regioner i Sverige ska ha ett regionalt utvecklingsprogram. I Sörmland har regionförbundet regeringens uppdrag att ta fram, samordna och följa upp det regionala utvecklingsprogrammet. Den regionala utvecklingsstrategin ska vara en samlad och sektorsövergripande strategi för det regionala tillväxtarbetet och innehålla långsiktiga prioriteringar för det regionala tillväxtarbetet. Strategin ska ligga som grund för nationella prioriteringar och användning av regionala utvecklingsmedel samt bidra till arbetet med en hållbar tillväxt. En utgångspunkt för revideringen av regionens strategi har varit att den regionala nivån har en viktig roll att fylla genom att söka samordna en oftast starkt sektoriserad politik. Goda nätverk, ett välutvecklat samarbete mellan kommuner och viktiga aktörer i Sörmland, omkringliggande län samt nationella myndigheter, institutioner blir allt viktigare för att nå framgångsrika resultat. Den regionala nivåns struktur ska anpassa den nationella politiken till varierande lokala och regionala

2 Eskilstuna kommun (5) förhållanden samt samordna den nationella politiken som bedrivs inom flera olika sektorer. Analysarbetet som föregått strategin ledde fram till två övergripande inriktningar för strategin En växande arbetsmarknad, där efterfrågan på kompetens och utbud av arbetskraft med olika utbildningsbakgrunder och erfarenheter kan mötas. En växande befolkning, där bostadsmarknaden fungerar och utbudet av bostäder möter efterfrågan. Hur dessa inriktningar ska beskrivas och mätas mer exakt ska bestämmas senare i ett antal handlingsplaner. Handlingsplanerna inom respektive huvudområde ska innehålla en djupare analys för att analysera orsakerna till den utveckling som har ägt rum samt beskriva det kommande tillväxtarbetet. Strategierna ska sedan konkretiseras genom verksamhetsplaner och andra styrdokument på regional och lokal nivå. Den reviderade strategin ska fungera som ett nav där processer, handlingsplaner och måldokument samspelar för att nå uppsatta mål. Sörmland är det område i Sverige som gränsar till flest stora funktionella arbetsmarknader. Stockholm, Västmanland och Östergötland har stor betydelse för Sörmlands utveckling. Strukturbild för Sörmlands viktigaste relationer och kontaktytor med olika funktionella arbetsmarknader. I Sörmland finns tre funktionella arbetsmarknader; Eskilstuna där även Katrineholm, Flen och Vingåker ingår, Nyköping där även Oxelösund ingår samt Stockholms arbetsmarknadsregion där Strängnäs, Gnesta och Trosa ingår. Dessa tre funktionella arbetsmarknader har alla olika behov och förutsättningar för att utvecklas. Ju bättre förutsättningar för den som söker efter ett arbete och den som letar efter arbetskraft har, leder till en välfungerande arbetsmarknad med bra förutsättningar för en positiv utveckling.

3 Eskilstuna kommun (5) Sörmlands tre arbetsmarknadsområden Förbättrad tillgänglighet är viktigt för att dessa arbetsmarknader ska närma sig varandra. Utvecklad infrastruktur i form av förbättrade kommunikationer, fysisk förflyttning eller digital kommunikation mellan bostad och arbete ökar utbudet på arbetskraft för arbetsgivarna och arbetstillfällen för arbetstagarna. Möjligheten för Sörmlands arbetsmarknader att växa har bäst förutsättningarna i kontaktytorna mot andra arbetsmarknader och utmed de starka pendlingsstråken. Sörmlandsstrategin utgår från Sörmlands modell för hållbar utveckling; Sörmlands modell för hållbar utveckling Modellen utgår från befolkning. Hur många och vilka som bor i Sörmland är en central utgångspunkt. Arbetsmarknad, näringsliv, boende, hälsa och utbildning är de fem perspektiv vilka kretsar runt befolkningen och har också olika beroendeförhållanden till varandra. Runt modellen finns grundläggande förutsättningar och omvärldsförhållanden där tillgänglighet pekas ut som den mest grundläggande faktorn där allt snabbare och mer tillgängliga transporter dramatiskt förändrat var vi bor respektive arbetar och hur samhällsservice lokaliseras. Övriga grundläggande förutsättningar är kultur, teknik/kunskap, klimat/miljö samt omvärld.

4 Eskilstuna kommun (5) Den regionala processen ska utgå från resultatet av analysen i de fem perspektiven i följande process 1. Tvärsektoriell analys (Sörmlands modell för hållbar utveckling) 2. Funktionella samband (nya funktionella samband utvecklas i takt med förändringar i omvärlden då gamla samband inte längre fungerar) 3. Dialog med intressenter (länets kommuner, landstinget, kollektivtrafikmyndigheten och Länsstyrelsen) 4. Prioriteringar (möjliga och/eller önskvärda utvecklingsområden har landat i de två områdena växande arbetsmarknad och fungerande bostadsmarknad) 5. Fördjupad analys av prioriteringar (De två prioriterade utvecklingsområdena analyseras tvärsektoriellt utifrån Sörmlands modell för hållbar utveckling som kommer utmynna i behov av ett antal insatser.) Den fördjupande analysen av prioriteringar kommer efter fastställandet av Sörmlandsstrategin. 6. Handlingsplan-Uppföljning (här ska beskrivningar finnas av vilka insatser som ska göras) 7. Uppföljning Process och arbetsmetod Det komplexa samspelet mellan de olika faktorerna gör att det finns ett stort behov av regional fysisk planering. Infrastrukturen som vi behöver planera för och bygga behöver ske i ett större sammanhang eftersom Sörmland är det område i Sverige som gränsar till flest stora funktionella arbetsmarknader. Den regionala fysiska planeringen ska; - vara ett stöd för samordning mellan kommunernas översiktsplanering och den regionala planeringen

5 Eskilstuna kommun (5) - vara ett forum för utvecklat regionalt och storregionalt perspektiv i den kommunala planeringen och ge stöd för samverkan i funktionella geografier inom länet och med angränsande län - främja samordning mellan infrastrukturplanering, kollektivtrafikplanering och bostadsförsörjning - förhålla sig till den storregionala och nationella planeringen - ange inriktning och vara ett stöd i regional och storregional samverkan KOMMUNLEDNINGSKONTORET Pär Eriksson Kommundirektör Marita Skog Utvecklingsdirektör Beslutet skickas till: Regionförbundet Sörmland

6 Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Välfärd KSKF/2018:52 Ulrika Hansson (6) Regionförbundet Sörmland info@region.sormland.se Dnr: Yttrande över Sörmlandsstrategin Inför den kommande regionsbildningen är det viktigt att det finns en tydlig strategi som är ledande för arbetet framåt i den nybildade regionen. Förslaget till ny strategi har tagit till sig de förändrade förutsättningarna där många av länets kommuner har ett stort behov av att stärka sin samverkan utanför regionen för att skapa så goda förutsättningar som möjligt att skapa en hållbar regional tillväxt. Det är positivt att strategin tar sin utgångspunkt i Sörmlands unika läge mellan flera av Sveriges största städer och viktiga stråk som vår största framgångsfaktor. Strategin kommer bli en viktig grund för regionens framtida utveckling vilket Eskilstuna välkomnar. Eskilstuna kommun har tagit del av remissen av Sörmlandsstrategin och vill lämna följande synpunkter för att ytterligare stärka strategin. Hållbar utveckling FN:s medlemsländer antog 2015 en universell agenda med globala mål för hållbar utveckling, Agenda I begreppet hållbar utveckling integreras de tre dimensionerna av hållbarhet: social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. De 17 målen är integrerade och odelbara. De globala målen ska fungera som ett paraply för arbetet med Sörmlands fortsatta arbete. I Sörmlandsstrategin utgår man däremot från Sörmlands modell för hållbar utveckling. Det är en vetenskaplig modell som skulle behöva beskrivas ytterligare med särskilt fokus på vilka begränsningar och styrkor den har i ett regionalt utvecklingsarbete som ska vara flexibelt och långsiktigt. I modellen saknas till exempel perspektivet social hållbarbarhet som kan samla upp förutsättningar och behov för ett socialt hållbart samhälle där alla människors grundläggande behov och att de mänskliga rättigheterna säkerställs i praktiken samt bidrar till att alla människor är inkluderade oavsett kön, utbildnings- och inkomstnivå, social status, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, bostadsort, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och uttryck, ålder och funktionsnedsättning. I modellen tas enbart hälsa upp som ett perspektiv och kultur som en förutsättning. Genom att vidga modellen kan allas möjlighet att påverka samhällsutvecklingen, sin egen livssituation och känslan av delaktighet beaktas i strategin.

7 Eskilstuna kommun (6) Sörmlands modell för hållbar utveckling har också ett allt för defensivt förhållningssätt till miljömässig hållbarhet. Enligt Förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete ska detta främja en hållbar tillväxt. Det vill säga hållbarhet är en del av målet med det regionala tillväxtarbetet. I den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft , som ska vara vägledande i det regionala tillväxtarbetet, pekas Klimat och miljö ut som en viktig utmaning och miljödriven näringslivsutveckling som en prioriterad strategi. Det motiverar en fördjupad analys och ställningstaganden kring miljö och klimat som saknas i nuvarande förslag. Tillgänglighet och infrastruktur Strategin innehåller två övergripande inriktningar, dels en växande arbetsmarknad, där efterfrågan på kompetens och utbud av arbetskraft med olika utbildningsbakgrunder och kompetens kan mötas och dels en växande befolkning, där bostadsmarknaden fungerar och utbudet av bostäder möter efterfrågan. Kritiskt och grundläggande för att dessa två inriktningar ska utvecklas mest optimalt är en väl fungerande infrastruktur med såväl vägar, järnvägar, elnät som fiber. Sörmlands läge mitt emellan flera av Sveriges största städer med starka stråk åt alla håll bör ha en stor möjlighet att bidra till en god utveckling. Därför bör tillgänglighet och infrastruktur i hela regionen lyftas som en tredje inriktning för att stärka förutsättningarna till tillväxt och jobbskapande inom regionen, vilket bör stå högst upp på agendan för Sörmland som region. Sörmland beskrivs som en region med många kontaktytor. Med ett läge mellan flera av Sveriges största städer och med starka stråk åt många håll finns goda möjligheter till utveckling. Det är positivt att strukturbilden för Sörmlands viktigaste relationer och kontaktytor med olika funktionella arbetsmarknader utvecklats sedan förra strategin. Genom att lyfta fram regionens samspel med kringliggande regioner kan vi bygga vidare på de starka funktionella samband som finns med orter utanför länet som ett viktigt bidrag till fortsatt utveckling. Här behöver regionen ta en aktiv roll att stödja och bygga vidare på det viktiga och nödvändiga samspelet med omliggande regioner för att stärka Sörmlands styrka genom sitt läge. Det är ett mycket viktigt syfte med strategin, och det efterföljande arbetet, att visa på regionala nyttor med detta arbete som underlag för en gemensam utvecklingsagenda. Utveckling av infrastrukturen inom hela regionen och dess kopplingar mot andra regioner är mycket viktigt. Nämnas kan arbetet med Svealandsbanans behov av dubbelspår och stråket Västerås-Norrköping, som inte berörs så mycket i strategin, där det kommer behövas investeringar för att klara efterfrågan från både personoch godstrafik ur ett hållbarhetsperspektiv. Här behövs en tydligare inriktning i strategin. Regionen, med hjälp av en tydlig strategi, behöver vara drivande i arbetet för att säkerställa det regionala perspektivet istället för att enskilda kommuner driver arbetet. Det behövs gemensamma faktaunderlag, som visar på potentialer och behov, inte minst vad gäller arbetsmarknadsförstoring, infrastruktur och

8 Eskilstuna kommun (6) trafikering, och också en metod med hög grad av delaktighet och transparens där kommunerna självklart är en viktig part. Då det idag pågår flera olika diskussioner kan det vara svårt för varje enskild kommun att beakta det regionala perspektivet. Först då kan regionen få mer kraft när det gäller nationella investeringar. Tillgängligheten till alla delar i regionen behöver förstärkas för att tillgodose både persontrafik och godstrafik. Eskilstuna är den största noden i Mälardalen vad gäller godstrafik och tillgängligheten via såväl järnväg som väg och goda förutsättningar för intermodal godshantering av stor vikt. För persontrafikens del är både mer frekvent och snabbare trafik till och från Sörmlands angränsande funktionella arbetsmarknader och inom Sörmland en grundläggande kritiskt fråga för att orter i Sörmland ska vara attraktiva att etablera sin näringsverksamhet på. Det behöver även tillkomma ett tydligt fokus på att prioritera jobbskapande tillväxt i regionen, inte enbart förbättrande förutsättningar för pendling, att får fler etableringar som skapar jobb på plats i regionen. I strategin saknas perspektivet kring infrastrukturen vad gäller elkraft. Det finns stora behov för att kunna tillgodose regionens utveckling vad gäller etableringar då kraftnätet behöver förstärkas för att arbetsmarknaden dels ska kunna växa genom nya etableringar och så att även befintliga företag kan utvecklas och expandera. Det är positivt att digitaliseringens möjligheter och förutsättningar finns med i strategin. Etableringar inom digitaliseringen har 4 gånger så hög BRP (bruttoregionalprodukt) än övriga etableringar. God tillgång till fiber och el i hela regionen är därför av stor vikt för att skapa fler arbetstillfällen. Utbildning och kompetens En av regionens stora utmaningar är glappet som finns mellan efterfrågade kompetenser och tillgängliga kompetenser. Flertalet undersökningar tyder på att det viktigaste tillväxthindret generellt sett är tillgången på arbetskraft med rätt kompetensbakgrund. Här saknar Sörmlandsstrategin ett fördjupat perspektiv kring de högre lärosätenas roll i utvecklingen. Länet har en fördel av att ha en stark växande högskola i Mälardalens högskola, Sveriges största, som kan vara en drivande part i det regionala utvecklingsarbetet, det perspektivet saknas i strategin. Gymnasieutbildning, vuxenutbildning och yrkeshögskoleutbildning berörs inte i strategin. Samverkan inom regionen och med viktiga angränsande arbetsmarknadsregioner bör vara viktigt för regionen att driva, för att minska kompetensgapet som finns. Samverkan mellan kommuner, inom och utom regionen, behövs för att skapa en bredd i utbildningsutbudet för gymnasie- och vuxenutbildningen för att klara kompetensförsörjningen. Det kommer inte finnas resurser för att ha ett brett utbildningsutbud i hela regionen. Här pekar även Skolkommissionen på vikten av ökat regionalt samarbete mellan framförallt gymnasieskolans yrkesutbildningar och vuxenutbildningen.

9 Eskilstuna kommun (6) När myndigheten för Yrkeshögskolan gör bedömningar av behovet av utbildningar görs det ur ett regionalt perspektiv. För att öka träffsäkerheten och få fler yrkeshögskoleutbildningar beviljade måste regionens skiftande behov fångas upp. Detta arbete måste ske i samverkan med såväl kommuner och arbetsförmedling där Sörmlandsstrategin ska vara vägledande. För att fler vuxna inom länet ska nå grundläggande behörighet och därmed kunna antas till högskolor och universitet för vidare studier, fler ska kunna antas till Yrkeshögskolan samt yrkes- och lärlingsutbildningar är det viktigt att vuxenutbildningen införlivas i strategin. En strategi behövs för kompetensförsörjning, med insikt om att arbetsgivares kompetensbehov sträcker sig över flera skolformer och nivåer inom utbildningsväsendet. Vuxenutbildningen har idag fler elever inskrivna än gymnasieskolan en enorm resurs till vårt samhälle om vi sköter det rätt. Ett regionalt perspektiv på utbildningsfrågorna i de utpekade utmaningarna och förutsättningarna för fortsatt utveckling behöver tillkomma, så att strategierna för bättre insatser till individer och grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden utvecklas. Behovet av arbetet med validering berörs inte i strategin. Här kan regionen med fördel spela en viktig roll och bidra i arbetet med valideringar av tidigare erfarenheter, kunskaper och kompetens i det nationella arbetet. Besöksnäringen Samtliga analyser i strategin utgår och beskrivs från ett invånarperspektiv och kompletteras inte med ett besökarperspektiv utifrån. Då strategin betonar tvärsektoriell analys är det olyckligt att avgränsa sig från besökarperspektivet. Främst med anledning av de investeringar länets kommuner kan komma att behöva göra med hänsyn tagen till införande av turistöversiktlig planering, digitalisering och exportsatsningar för att öka kommunernas attraktivitet för besökare. Länets kommuner samarbetar med lokal besöksnäring och kreativ kulturell näring för att öka attraktiviteten för länet som turistlän, för såväl inhemska som utländska besökare. Dessa samarbeten sträcker sig även utanför Sörmlands gränser. Sysselsättningsstatistik uppges med källa Tillväxtanalys kring kulturnäringar. Näringen omnämns i strategin som diffus och ännu inte definierad. Tillväxtverket redovisade i slutet av 2017 en ny framtagen rapport där Tillväxtverket antar EUs definition av kreativa kulturella näringar. Rapporten Kreamtern är den första rapporten i sitt slag på nationell nivå och innehåller gedigen datainsamling om näringarna. I december 2017 skickade regeringens utredning ut ett betänkande av utredningen Sveriges besöksnäring. Den regionala turistorganisationen Stua och länets kommuner har deltagit med inspel i denna utredning. Målet med utredningen är ta fram en samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring samt framtagande av en nationell strategi där målet är att öka besöksnäringens och turismens bidrag till hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling i hela

10 Eskilstuna kommun (6) landet. De strategiska utredningsområdena som föreslås är; digitalisering, kompetensförsörjning, utvecklad innovation och forskning, tillgänglighet, naturturism, kulturturism, måltidsturism, evenemang och stora möten och företagens villkor. Samtliga dessa områden benämns i strategin men inte kopplat till den nya strategin utifrån ett besökarperspektiv eller med hänsyn tagen till det tvärsektoriella samarbete utredningen föreslår mellan nationell, regional och lokal nivå. Allmänna synpunkter Det är positivt att strategin understryker vikten av funktionella regioner där människor och företag blir allt mer rörliga och planeringsfrågor sträcker sig över kommungränser. Vid framtagande av handlingsplanerna är det centralt att dessa beaktar andra funktionella samarbeten t.ex. pågående arbetet inom 4 Mälarstäder med en gemensam utvecklingsplan. Strategins digitala form känns modern samtidigt som otydlighet råder kring den löpande uppdateringen som omnämns. Gäller den löpande uppdateringen analys av förutsättningar eller mer konkreta ställningstaganden? Eskilstuna kommun har erfarenhet av vår digitala översiktsplan. I denna process var det viktigt att särskilja faktaunderlag och ställningstaganden för den löpande revideringen/uppdateringen vilket även borde vara fallet för Sörmlandsstrategin. Inom lärprojektet regional fysisk planering gjordes ett försök till ett gemensamt GIS-skikt för planerad bebyggelseutveckling (baserat på kommunernas översiktsplaner). Om inriktningen är att översiktsplanerna ska kunna läggas som ett pussel sida vid sida för ett gemensamt GIS-skick bör en gemensam begreppsapparat för översiktsplanerna diskuteras vilket pågår i t.ex. Region Skåne. Dialogmöten har genomförts som metod för den tvärsektoriella analysen. Det framgår inte vilka som deltagit i arbetet. Har tjänstepersoner verksamma inom turistfunktioner, kulturfunktioner, Trafikverket, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen m fl deltagit i dialogmöten och därmed bidragit in i den tvärsektoriella analysen? Remissmaterialet utgår inte från något målår med motivet att öka planens flexibla inriktning när omvärlden och framtidens så kräver. Detta anser vi bör omprövas då ett målår förbättrar styrverkan, inriktning och möjliggör uppföljning i högre grad. Strategin bör förhålla sig till en föränderlig omvärld samtidigt som en gemensam kraftsamling kräver tydlighet. Ett målår markerar strategins behov av ett långt tidsperspektiv för att stödja gemensamma processer och inriktning. Strategin skulle behöva kompletteras med tydligare målbilder. Vilka styrkor finns och hur kan vi bygga vidare på dem? Fokus i nuvarande dokument är nuläge och förutsättningar med vissa framtidsutblickar. Strategins fokus skulle i högre utsträckning ligga på mål och strategier utifrån möjligheter, snarare än det

11 Eskilstuna kommun (6) problemfokus den har idag i sin nulägesbeskrivning. En del av de analyser som finns som finns med kan med fördel läggas i en bilaga än vara en del av strategin. I strategin beskrivs hur områden för handlingsplaner som ska beskriva vilka insatser som ska göras ska pekas ut. Dessa handlingsplaner finns inte idag men skulle behöva vara en del av strategin. För att lösa långsiktiga utmaningar är det önskvärt med förtydligande kring mål, strategier och formulering av tydliga vägval som skulle stärka det samlade genomförandet bland regionens aktörer och ge beslutsfattare bra underlag för i vilken färdriktning strategin ska verka. Då strategin kommer vara en viktig grund för den kommande regionsbildningen, där de viktigaste argumenten för regionbildning i Sörmland är att stärka och utveckla Sörmland utifrån tydliga politiska mål, är det viktigt att den delen av strategin utvecklas med tydligare målbilder.

12

13