REVANSCH. Life science laddar för SÅ SKAPAS EN STORSÄLJANDE HÄLSOBIBEL NY GRÖN VÅG I HONGKONG CITY APOTEKET SOM ÄR BÄST PÅ RÄTT KOMPETENS

Transkript

1 JUNI 2015 FULLT FOKUS PÅ DIN BRANSCH SÅ SKAPAS EN STORSÄLJANDE HÄLSOBIBEL NY GRÖN VÅG I HONGKONG CITY APOTEKET SOM ÄR BÄST PÅ RÄTT KOMPETENS Life science laddar för REVANSCH EFTER ÅR AV MOTVIND ÄR VÄNDNINGEN NÄRA NU SKA SMÅFÖRETAG OCH SAMARBETE RÄDDA BRANSCHEN

2

3 FARMACI & HÄLSA INNEHÅLL ILLUSTRATION Christina Hagerfors INBLICK Välkommen till din branschexpert Inblick bevakar aktualiteter och trender i farmaci- och hälsobranschen och de utmaningar du som jobbar inom området möter. Här kan du läsa om kollegor, besöka arbets platser och få svar på frågorna som hjälper dig att växa. Har vi tagit fel på vilken bransch du arbetar i? Då byter du enkelt genom att logga in på unionen.se. Ansvarig utgivare Fredrik Nilsson, Unionen Projektansvarig Mikael Sundström mikael.sundstrom@unionen.se Redaktör Jonatan Leman jonatan.leman@makeyourmark.se Art Director Douglas Dittmer Account Director Magnus Lindvall magnus.lindvall@makeyourmark.se Editorial Director Kjell Häglund kjell.haglund@makeyourmark.se Tryck och repro Stibo Graphic AS Annonsbokning Svenska Huvudmedia svenska.huvudmedia@telia.com NYHETER Test hjälper kunder välja apotek, ny metod mot cancer, Astra Zeneca storsatsar, läkemedel med tidningen, medicin i soporna och en smart pump. 10 AKTUELL FORSKNING Oväntat genombrott i forskningen mot herpes. 12 GRÖNA DRÖMMAR I HONGKONG En grön våg sätter färg på Hongkongs höghus. Närheten till naturen ska hjälpa patienterna att slappna av. Följ med till ett visionärt hälsohem. 15 LIFE SCIENCE TAR REVANSCH Länge var Sverige världsledande inom life science. Men plötsligt halkade vi efter. Nu ska småföretagen få branschen på banan igen. 20 DEN HELIGA HÄLSOSKRIFTEN Är vår tids bibel en hälsoguide? Vi undersöker hur trenderna föds och bästsäljarna skapas. 22 DIN BRANSCH Apotekaren Mani Niknia tycker att samhället slösar bort yrkesgruppens breda expertis. 25 NYCKELN TILL FRAMGÅNG Mer än var tredje tjänsteman får inte någon kompetensutveckling. Vi besöker apoteket i Göteborg som lyckas där andra går bet. 28 FÖRDEL UNIONEN Ta hjälp av Unionens karriärcoach, rabatt på juridisk rådgivning och medlemspris på hotell. 30 KRÖNIKA Utsläpp från läkemedelsindustrin är den stora miljöboven. Här kan svenska apotek göra allra mest nytta, skriver professor Joakim Larsson. 15 För frågor om innehållet Mikael Sundström inblick@unionen.se»vi apotekare måste visa framfötterna och kräva en större roll.«mani Niknia, apotekare på Kronans Apotek INBLICK 3

4 NYHETER FARMACI & HÄLSA NY APOTEKS- UTREDNING TILL HÖSTEN Tidigare i våras flaggade Socialdepartementet för att regeringen sannolikt kommer att tillsätta en ny apoteksutredning före hösten. Den skulle till exempel kunna innebära att man ser över hur tillgången till läkemedel och upprätthållandet av 24-timmarsregeln ser ut på svenska apotek. Helena Paues, pressekreterare på Regeringskansliet, bekräftar att det blir en ny utredning, men något beslut om utformningen är inte fattat. Det kommer att tillsättas en ny utredning under hösten. Exakt hur den kommer att se ut, vilka som ska ingå och när den ska vara klar bereds just nu på departementet. Så det får vi återkomma om. Astra Zeneca miljardsatsar i Södertälje Äntligen verkar vinden ha vänt på Astra Zeneca i Södertälje. I maj stod det klart att man investerar 2,3 miljarder i en helt ny anläggning för tillverkning av biologiska läkemedel. Satsningen väntas skapa mellan 150 och 250 nya jobb, och anläggningen ska vara driftklar under Det känns helt otroligt underbart! Det här tryggar framtiden för Astra Zeneca i Södertälje och Sverige, säger Eva Cederwall Finn, Unionens klubbordförande på Astra Zeneca. Läs mer om framtiden för svensk life science i vårt reportage (s ). Vill du boka enskild rådgivning? Se då till att välja rätt apotek. TEST HJALPER DIG VALJA RATT APOTEK Kundens val av apotek ska förenklas med ett nytt test. Den största skillnaden mellan apoteken visar sig i möjligheten till enskild rådgivning. TEXT Jakob Svärd I samråd med Unionen har Läkemedelsverket utvecklat ett test för att hjälpa kunder med deras val av apotek. Testet består av att man undersöker fem indikatorer på servicekvalitet som ska kunna ligga till grund för framtida val. Jenny Carlsson, till vardags specialistapotekare på Apoteket AB, är en av dem som varit involverad i arbetet med testet för Unionens räkning. Hon vittnar om ett test som visat sig vara ett ganska trubbigt verktyg, men som ändå pekar på ett par betydande skillnader. Många av indikationerna är sådana som alla apotek kommer att uppfylla. Det är egentligen bara två indikationer som visar på några större skillnader mellan apoteken: dels huruvida man har avskilda utrymmen för enskild rådgivning, dels huruvida man har möjlighet att boka in en sådan rådgivning. Det är där det är skillnad mellan olika apotek, säger Jenny Carlsson. Testet är tänkt som ett första steg i en större översyn av apotekskvaliteten i landet. Man lade även fram två andra indikatorer som man valde att inte mäta i det här läget, men det hoppas vi att man gör framöver. Det handlar om kompetensutveckling för personal och möjligheten att använda elektroniskt beslutsstöd. Det här är faktorer som vi tror skulle visa på ännu större skillnader mellan apoteken. Bild: Getty Images 4 INBLICK

5 Nytt cancermedel vacker hopp En ny läkemedelsklass mot cancer är på väg att godkännas. PD1-hämmarna har liksom cellgifter god effekt, men ger lindrigare biverkningar. TEXT Mats Nilsson-Lehback EMA, den europeiska läkemedelsmyndigheten, rekommenderade nyligen godkännande av Opdivo vid malignt melanom. Det väntas därmed bli det första medlet i Europa av denna nya typ som kallas PD1-hämmare. Effekterna är imponerande. I en studie fördelades 418 melanompatienter till behandling med Opdivo respektive cellgiftskur med det gamla preparatet Dacarbazin. Efter ett år levde nästan dubbelt så många, 72 procent, som fått Opdivo jämfört med 42 procent med den gamla behandlingen. Fler PD1-hämmare står nu på tröskeln. En av dem är Keytruda, som i en studie jämfördes med preparatet Yervoy vid svåra fall av malignt melanom. Överlevnaden efter ett år var betydligt bättre med Keytruda, 74 mot 58 procent. Men användningen av PD1-hämmare gäller inte alls endast malignt melanom. Deras verkningsmekanism är bred och slår mot många cancertyper. Opdivo godkändes under våren i USA även vid skivepitelcancer i lungan. Kliniska Resultaten från de första PD1-hämmarna är mycket imponerande. prövningar med den nya läkemedelstypen pågår också vid bland annat cancer i njurarna, blodet, magsäcken, tjocktarmen, lymfkörtlarna, hjärnan och en rad andra cancerformer. Jämfört med cellgifter, cytostatika, har PD1-hämmarna avsevärt beskedligare biverkningar. Mycket talar för att de blir en»game changer«inom cancerbehandlingen framöver. SÅ FUNKAR PD1 PD1 står för»programmed cell death protein 1«och är en receptor på ytan av vissa celler i immunsystemet. Dess verkan är att bromsa immuncellernas angrepp på kroppens egen vävnad. PD1-hämmare blockerar denna receptor och stimulerar därmed immunförsvarets benägenhet att reagera på och angripa cancervävnad. Bild: getty Images FARMACI & HÄLSA NYHETER ÖKAT BEHOV AV UTBILDNING TILL APOTEKSTEKNIKER Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) beslutade tidigare i år att dra in alla statliga medel för apoteksteknikerutbildningar i Sverige. Beslutet motiverades med att efterfrågan från arbetsmarknaden var för låg. Detta omdöme får mothugg när Sveriges Apoteksförening nu i samarbete med Unionen gör bedömningen att det finns fortsatt behov av apoteksteknikerutbildning med start En formell begäran till MYH om detta är under framtagande. Att dra in de statliga medlen var säkert ett riktigt beslut när det togs. Men när vi diskuterat frågan är det samlade kunskapsläget ändå att det finns ett behov av apotekstekniker och av att återstarta utbildningarna. Exakta detaljer får vi återkomma till, säger Robert Svanström, chefsfarmaceut på Sveriges Apoteksförening. Stopp för paracetamol Nu står det klart att tabletter med paracetamol inte längre får säljas i dagligvaruhandeln. Läkemedelsverkets beslut gäller från den 1 november i år och berör endast paracetamol i tablettform. Bakgrunden är att antalet personer som förgiftats av paracetamol har ökat med cirka 40 procent sedan 2009, då dessa läkemedel började säljas utanför apoteken. Och just tillgängligheten bedöms vara en stor riskfaktor. Unionen menar att det är bäst att paracetamol enbart säljs på apotek, där det finns utbildad personal som kan ge ordentlig rådgivning. Vi anser därför att det här är ett viktigt beslut, säger Carina Jansson, seniorkonsult på Unionen. Läkemedelsbolaget Glaxo Smith Kline har överklagat beslutet eftersom man anser att man inte fått ta del av all information som låg till grund för det. INBLICK 5

6 NYHETER FARMACI & HÄLSA FÖRBJUDNA ÄMNEN FUNNA I HÅRFÄRG Tre procent av de hårfärgningsprodukter som Läkemedelsverket har kontrollerat innehåller förbjudna ämnen. Enligt Gunnar Guzikowski på Läkemedelsverket innebär de funna ämnena ingen akut hälsorisk för konsumenterna. Att ha förbjudna ämnen i hårfärg är dock ett allvarligt fel, anser utredarna. De vanligaste bristerna gäller varningstexten för allergiframkallande ämnen. Reglerna kräver att konsumenter ska få tydlig upplysning på förpackningen om risken för allergi. Av kontroller av hårfärgningsprodukter hade 39 procent ett eller flera fel. Ibuprofen ger hjärtpåverkan Det smärtstillande medlet Ibuprofen kan i en total dos av mg eller mer per dygn vara skadligt för hjärtat. Detta fastslår PRAC, som är biverkanskommittén vid den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA. Personer med hjärtsvikt, tidigare hjärtinfarkt eller annan sjukdom i hjärtat bör alltså inte behandlas med högre dos än så. Doser upp till mg per dygn förefaller däremot inte ge någon hjärtpåverkan. Ibuprofen ingår i bland annat Ipren. Seniorkonsult går i pension Åsa Norrman-Grenninger, Unionens seniorkonsult inom farmaci och hälsa, gick i pension den 1 juni. Under sina 18 år på Farmaciförbundet och Unionen har hon varit en tongivande röst. Innan dess har Åsa jobbat som allt från narkotikaupplysare till kanslichef. Jag har haft ett fantastiskt roligt och givande arbetsliv. Jag kommer särskilt att minnas alla förtroendevalda, kanslipersonalen på Farmaciförbundet och samgåendet med Unionen. Allt är inte på plats, men medlemmarna behöver denna den starkaste fackliga organisationen bakom sig för att möta framtiden, säger Åsa. Gratis läkemedel för alla under 18 Kostnadsfria läkemedel till barn införs den 1 januari Sveriges apoteksförening har inga synpunkter på reformen mer än att den förutsätter att apotekens negativa konsekvenser neutraliseras. Till exempel måste apoteken kompenseras för ändringar i IT-systemet. Det nya systemet med gratis medicin är inte behovsprövat och gäller för läkemedel inom förmånen för barn upp till 18 år. Även asylsökande barn och barn som vistas i Sverige utan tillstånd omfattas av reformen. FLER KAN FÅ MEDICIN MED TIDNINGSBUD Medicin av tidningsbudet det är verklighet för Stockholmskunder hos Lloyds Apotek. Nu hoppas man att tjänsten snart ska finnas på fler orter. TEXT Petra Westlin Den som senast halv åtta på kvällen beställer läkemedel från Lloyds Apoteks hemsida kan få produkten bara några timmar senare. På hallmattan tillsammans med morgontidningen. Tjänsten har funnits sedan i början av april och gäller än så länge enbart i Stockholm. Men Fredrik Lindblad, marknadschef på Lloyds Apotek, tror att servicen kan finnas på andra håll i landet vid årsskiftet. Vi tittar på hur vi skulle kunna rulla ut det här erbjudandet i andra städer. Det hänger ihop med vår distribution. Vi ser att tjänsten är väldigt uppskattad och man behöver inte vara prenumerant på någon tidning. När tidningsbuden ändå är ute på sina rundor lämnar de också våra paket. Narkotikaklassade läkemedel och kylvaror är undantagna från tjänsten, de kräver en personlig mottagare med legitimation och signatur. Fredrik Lindblad hävdar att leverans med tidningsbud är ett patientsäkert sätt att få apoteksförsändelser. Vårt ansvar är hela vägen till kund. Att det här går med tidningsbud medför ingen skillnad mot det som går med vanlig post och har funnits på marknaden ganska länge. Bild: Lloyds apotek Bild: getty Images 6 INBLICK

7

8 NYHETER FARMACI & HÄLSA 3 frågor MEDICIN I SOPORNA ETT VAXANDE HOT Munhälsa oroar unga vuxna Gunvi Johansson, odontologie doktor vid Högskolan i Halmstad, har skrivit en avhandling om unga vuxnas munhälsa. I studien ingår personer i åldern år, som vuxit upp med fri tandvård till och med det år de fyllde 19 år och som anser sig ha en god munhälsa. TEXT Petra Westlin 1 Vilka krav har unga vuxna riktat till tandvården? De vill ha inflytande i tandvården men inte betala för mycket för tandvård. Höga kostnader kan göra att man avstår från behandling och tandläkarbesök. I Västra Götaland har man förlängt den fria tandvården från 19 till 24 år för att inte tappa unga vuxna på vägen, då tandvård inte alltid prioriteras så högt. 2 Hur ser de på utsikten att behålla sin goda munhälsa? De är oroliga att inte leva upp till kraven på goda vanor. De är medvetna om att regelbundna tandläkarbesök är viktigt. De vet hur de ska göra, borsta tänderna, använda tandtråd, men flera tycker det är svårt att få kontinuitet. 3 Vilka slutsatser drar du för framtidens tandvård? Det sker så snabba förändringar i samhället. Det här är en viktig grupp att följa, så man vet vad de vill ha ut av tandvården och hur man kan stötta och hjälpa dem. Läkemedel i soporna är ett växande problem. Att få fler att komma till apoteken med överblivna mediciner är en utmaning för branschen. TEXT Petra Westlin I Sverige slängs omkring 250 ton läkemedel årligen i soporna eller spolas ner i våra avlopp. I takt med att fler och fler blir äldre förväntas läkemedelsförbrukningen öka. Det gör också risken större för att ännu mer medicinskt avfall hamnar i naturen. På Kronans Apotek jobbar man redan i dag med riktad information till kunderna om hur viktigt det är att lämna in läkemedel för kassering. I olika reklamutskick informerar vi om att man kan ta med sig överblivna läkemedel till oss. Vi har också en kundklubb där man får poäng för de mediciner som man lämnar in, Läkemedel som spolas ner kan anrikas i fisk. Många avvikelser på svenska apotek De svenska apoteken fortsätter att uppvisa flera allvarliga avvikelser. Detta visar Läkemedelsverkets tillsyn av apoteken för Sammanlagt har man fått in 160 anmälningar och genomfört 40 fältinspektioner under det gångna året, vilket inte skiljer sig nämnvärt från föregående år. Vanliga avvikelser rör framför allt dokumentationen. Under 2015 kommer säger Andreas Rosenlund, informationsdirektör på Kronans Apotek. Apotekskedjan har även haft upplysande kampanjer tillsammans med läkemedelsindustrin och andra aktörer inom branschen. Mängden läkemedel som lämnas in för destruktion till Kronans Apotek har varit konstant de senaste åren. Men Andreas Rosenlund ser ingen anledning till att ändra strategi för att få fler att följa råden. Det görs en hel del redan. Det handlar om att hela tiden kommunicera till kunderna. Nya användare av läkemedel kanske inte har nåtts av den här informationen tidigare. Läkemedelsverket att följa upp tillsynen av de huvudsakligen berörda avvikelseområdena. Det är viktigt att apoteksbranschen tar till sig av de signaler som redovisas i vår tillsynsrapport och på andra sätt fortsätter att verka för att patientsäkerheten prioriteras på alla apotek i Sverige, säger Annika Babra, enhetschef på Läkemedelsverket. Bild: getty Images 8 INBLICK

9 FARMACI & HÄLSA NYHETER Jonpump i organisk elektronik TEXT Henrik Sahl Johansson Sju procent av världens befolkning lider av nervsmärtor som ännu inte går att bota. Nu kan forskare på Linköpings universitet och Karolinska Institutet vara på väg mot en lösning. Man har nämligen lyckats ta fram en organisk jonpump som stimulerar en av människans egna smärtstillande kemiska signaler. Jonpumpen har utvecklats av Daniel Simon och Amanda Jonsson under ledning av professor Magnus Berggren, och påminner i sin funktion om en pacemaker. Pumpen opereras in på den plats i kroppen där smärtimpulserna når ryggmärgen, och utsöndrar laddade joner av neurotransmittorn GABA som gör att smärtimpulsen aldrig når hjärnan. Det unika här är att vi använder organisk elektronik för att skicka kroppsegna kemiska signaler. De organiska materialen accepteras lätt av kroppen eftersom de kommunicerar på samma vis med laddade joner, säger Daniel Simon vid Linköpings universitet. Genombrottet publiceras i tidskriften Science Advances och beskriver hur forskarlaget för första gången har lyckats få jonpumpen att fungera på råttor. Inom 5 10 år hoppas man ha tagit fram en jonpump för kliniskt bruk. MÅNADENS UPPFINNING! Bild: StockPhoto/FannyStåhl/LiU Därför stängdes apoteket i Borås Bristande dokumentation ligger bakom stängningen av Borås Cityapotek. Men de hoppas kunna öppna igen redan i sommar. TEXT Petra Westlin STÄNGT! För första gången sedan avregleringen 2009 har Läkemedelsverket fattat beslut om att omedelbart stänga ett apotek. Anledningen är att myndigheten vid en rutininspektion noterade flera större avvikelser och gjorde bedömningen att det fanns en kritisk risk för patientsäkerheten. Läkemedelsverket har avstått från ytterligare kommentarer kring ärendet. Enligt Gul Ali, delägare och apotekschef på Borås Cityapotek AB, är det avsaknaden av skriftliga rutiner som tvingat apoteket att stänga. Det är ingen patient som har farit illa. Vi har följt våra rutiner, men det har inte funnits någon skriftlig dokumentation på det. Vi har jobbat enligt hur man ska, men vi halkade efter med att dokumentera efter att vi hade ett rån som påverkade personalen svårt. Det privatägda apoteket hade fram till den 1 juni på sig att vidta åtgärder. Därefter fattar Läkemedelsverket ett nytt beslut om huruvida apoteket ska få öppna igen eller om tillståndet dras in. För Borås Cityapotek handlar ett nyöppnande om att få tillbaka förtroendet hos kunderna. När vi får licensen tillbaka är det ett bevis på att vi följer kraven. Jag tycker att de kunde ha gett oss dispens på ett par veckor. Det hade räckt för att vi skulle hinna uppfylla det vi ska. Men de kanske vill ha det här som ett exempel på att de som myndighet har en kontrollfunktion, säger Gul Ali. INBLICK 9

10 NY FORSKNING FARMACI & HÄLSA Ljus framtid för herpesvaccin Efter flera svåra bakslag tycks forskningen mot herpes nu ha nått en vändpunkt. Bäst resultat visar ett vanligt vattkoppsvaccin. TEXT Mats Nilsson-Lehback Herpes tillhör de vanligaste kroniska infektionerna och yttrar sig som blåsformiga utslag, vanligen på munnen eller könet. Globalt är ögoninfektioner, herpeskeratit, ett stort hälsoproblem. Även hjärnan kan drabbas. Det virus som orsakar herpes ligger vilande i nervcellerna mellan utbrotten. I dag finns ingen botande behandling. Läkemedel som Aciklovir och Valaciklovir kortar av och förebygger. Men resistens förekommer. Det största misslyckandet i jakten på ett vaccin mot herpes var Herpavac. Det nådde fram till en klinisk studie i avslutande fas, fas 3, men visade sig där sakna effekter. Prövningarna hade då pågått i åtta år och omfattat cirka kvinnor i USA och Kanada. Immunovex är ett annat projekt som kom av sig. Nu ser det ut som att ett genombrott trots allt är på väg. Det forskas för närvarande på ett tiotal olika vacciner. Hälften har nått kliniska prövningar. Mest talas det om HSV-529, ett vaccin från Sanofi Pasteur i samarbete med Immune Design. Data från en förberedande studie, fas 1, väntas nästa år. Genocea heter ett företag vars vaccin i förberedande studier reducerat utbrott av könsherpes med 65 procent. Resultat VIRUSET SOM GER HERPES Herpes simplex-viruset finns i två varianter. Typ 1 orsakar främst utslag på munnen, medan typ 2 mestadels ger könsherpes. I Sverige har tre av fyra personer smittats av typ 1 och en av fem av typ 2. Risken för herpesutbrott ökar av stress, solljus, mens, förkylning, choklad, nötter och kaffe. från en studie i fas 2 ska komma i år. Admedus Vaccines är ett annat företag som utvecklat ett herpesvaccin. En klinisk prövning i fas 2 ska redovisas i år. Bland övriga kandidater kan nämnas ett nasalt vaccin, som alltså tas genom näsan. Än så länge testas det bara på djur. Men de kanske mest spektakulära och förbluffande resultaten kommer från en liten och öppen studie med vanligt vattkoppsvaccin, alltså samma som ges till barn. Franska forskare injicerade vattkoppsvaccin hos 24 vuxna med täta herpesutbrott, i genomsnitt minst sex till åtta anfall per år. De jämfördes sedan med en grupp på 26 personer med återkommande utslag som inte getts något vaccin. Resultaten var dramatiska. Hos dem som fått injektionen försvann herpesutbrotten helt. Ett år efter injektionen var samtliga fria från utbrott och förblev det under flera års uppföljning. Den ovaccinerade gruppen hade däremot oförändrade besvär. En uppföljande och större studie med vattkoppsvaccinet uppges nu vara på väg. Vissa av de nämnda vaccinerna är förebyggande, andra terapeutiska och några bådadera. Bild: getty Images 10 INBLICK

11

12 UTBLICK FARMACI & HÄLSA GRÖNA VÅGEN PÅ HONGKONGS TAK Hongkong är en av världens mest tätbefolkade platser. Men bland skyskraporna skymtas nu också alltmer grönska. Vi besöker ett nytt botaniskt hälsohem mitt i myllret. Man har inte vägarna förbi Tuen Mun-sjukhuset. Till synes oansenligt sticker det upp bredvid andra höga byggnader längst ut i Hongkongs nordöstra hörn, i den del mellan den internationella Chek Lap Kok-flygplatsen och fastlands-kina som heter New Territories. Men nu är det allt fler som söker sig just hit när man är i behov av vård. Det här allmänna sjukhuset är det första utanför Storbritannien som fått ett så kallat Maggie s Centre ett hälsohem där den framlidna grundaren Maggie Keswick Jencks ville skapa en lugnande miljö för alla som drabbats av ett cancerbesked. Man har nu, som första sjukhus i Hongkong, fått ett grönt hustak där det är tänkt att patienter som varit med om svåra trauman ska känna sig fria att dela med sig av sina upplevelser. Det heter SK Yee Healthy Life Center och öppnade i april. Sjukhuset har haft tur. Det har bara gjorts två sådana här initiativ på sjukhus runt om i Hongkong och Tuen Mun har fått båda två, säger Lemuel Cheng när vi ses för en rundvandring uppe på taket, där grönskan slingrar sig runt husfasaderna och luftfuktigheten är uppe på 100 procent. Lemuel Cheng jobbar som arkitekt på den hållbarhetsfrämjande Hongkongfirman Ronald Lu & Partners. Det är de som har tagit fram såväl Maggie s-miljön som det gröna hustaket på SK Yee Healthy Life Center i samråd med Tuen Mun-sjukhuset. Hongkong är ju en av världens mest tätbefolkade platser, så det är svårt att få TEXT Marcus Joons FOTO Martin Adolfsson plats med en trädgård. Och dyrt. Det är därför det byggs på höjden här. Vi ville kombinera hälsa med hållbarhet genom att bygga hälsocentret på sjukhustaket och väva samman trädgården med huset, så att patienterna skulle kunna tala helt ostört och samtidigt uppleva allt som om de var mitt i naturen. Det är sant att Hongkong och då framför allt Kowloon och norra sidan av Hong Kong Island är en av världens mest tätbefolkade platser. I vissa områden bor här uppemot »Här finns en stark längtan efter att leva närmare naturen.«människor på en kvadratkilometer. Men samtidigt är södra Hong Kong Island frodigt. Lamma Island är ett grönt hikingparadis och stora delar av The New Territories är fortfarande orörd och bördig odlingsmark. Här finns också en lång rad mer eller mindre lagliga organisationer såsom Rooftop Republic, City Farm och Farms for Democracy, som tar över tak efter tak på skyskrapor för att odla allt från basilika till tomater och mango. Hongkongs turistorganisation har dock inte varit särskilt bra på att sälja in den här gröna bilden till omvärlden. Jag frågar Lemuel Cheng om det var den nya trenden med odlingar uppe på Hongkongs skyskrapor som låg till grund för idén bakom hälsocentret. Jag vet inte om jag skulle kalla det för en trend. Vi försöker hålla oss ifrån sådana ord. Men vad vi har märkt på vår byrå, när vi tar fram nya ritningar för stort som smått i Hongkong, så är det att det finns en stark längtan efter att komma närmare naturen. Du måste bygga in grönt, som parker, trädgårdar eller i alla fall lite gräs. Den här staden kommer inte att hålla annars, säger han och visar oss ett konkret exempel. Alla rum uppe på taket har stora fönster utåt som släpper in ljus och gör att man ser grönskan utanför. På insidan delar skjutdörrar i glas av korridorerna så att man, vart man än tittar, ska få känslan av att man sitter i en stor trädgård. Dessutom finns det i alla rum skjutdörrar i glas utåt så att patienterna, som Lemuel säger,»kan sitta barfota i gräset om de hellre skulle vilja det«. Målet är att den traumatiserade patienten ska kunna känna sig så lugn och harmonisk som det bara går och helst glömma bort att hen befinner sig på ett sjukhus. Det märks inte minst i det så kallade barnrummet, där barn upp till tolv år som varit med om olika övergrepp har en rutschkana som går inifrån rummet och hela vägen ut i gräset. Nu har centret bara varit öppet ett par månader, så vi har ännu inte fått några omdömen direkt från patienterna. Men de som jobbar här på Tuen Mun har sagt att de upplever stor skillnad i hur patienterna öppnar upp, jämfört med tidigare när de satt i vanliga undersökningssalar på bottenvåningen. Jag tror att den här naturnära känslan kommer att inspirera andra och växa fram alltmer över Hongkong och andra storstadsregioner i framtiden, säger Lemuel Cheng. 12 INBLICK

13 Längtan efter natur har satt tydliga spår hos nyöppnade SK Yee Healthy Life Center. Från barnrummet kan man åka rutschkana ut i gräset. Arkitekten Lemuel Cheng menar att de gröna inslagen får patienterna att öppna upp. INBLICK 13

14

15 FARMACI & HÄLSA REPORTAGE HUR RÄDDAR VI LIFE SCIENCE? Sverige toppade listorna över de mest innovativa länderna. Läkemedel var en av våra viktigaste exportvaror. Och på många orter var det inom life science man hittade de största arbetsgivarna. Men något hände. På bara ett par år har Sverige halkat efter och tiotusentals anställda har sagts upp. Kan de nya små aktörerna rädda branschen? TEXT Olle Agebro ILLUSTRATION Christina Hagerfors INBLICK 15

16 REPORTAGE FARMACI & HÄLSA LIFE SCIENCE Life science-sektorn samlar företag inom bioteknik, läkemedel och medicinteknik. Branschen sysselsätter i dag omkring personer i Sverige och står för 8 procent av den svenska exporten, eller 90 miljarder kronor per år. Beskedet kom som en kalldusch. Johanna Haglund, som då jobbade på Astra Zenecas forskningsavdelning i Södertälje, hade haft på känn att något höll på att hända. Men när ledningen kallade till stormöte blev hon ändå överraskad av beskedet att hela verksamheten skulle läggas ned och att hon skulle sägas upp. Jag är väl alltid beredd på det värsta, men upplevelsen var ändå chockartad. Fast när jag låg i sängen den natten och försökte sova bestämde jag mig för att släppa oron och starta ett nytt företag med mina kollegor, säger Johanna Haglund, som i dag jobbar med företaget Metasafe tillsammans med flera av de forskare som sades upp samma dag. Att ett storföretag lägger ner en avdelning borde kanske inte få så stora konsekvenser för Sverige som life sciencenation. Men händelsen i Södertälje är bara ett exempel på en trend där de multinationella storföretag som tidigare utgjort motorn för branschen i Sverige flyttar utomlands. Efter att jätten Pharmacia & Upjohn lagt ner i Uppsala är Astra Zeneca det enda verkligt stora företag som har kvar omfattande verksamhet i Sverige. Det som skett de senaste tjugo åren är att flera stora läkemedelsföretag flyttat sin verksamhet från Sverige. När det gäller forskning och utveckling har verksamheten allt mer flyttats till universitet, högskolor och mindre företag. Det här är inte unikt för Sverige. Det handlar om att hela branschen genomgått en strukturförändring där de stora företagen inte längre är lika intresserade av att arbeta med intern forskning. Därmed inte sagt att de inte längre är i behov av forskningsresultaten, förklarar Susanne Ås Sivborg. Hon är sedan tidigare mångårig medarbetare på Astra Zeneca och författare till rapporten»ett konkurrenskraftigt ekosystem för Life Science«, som presenterades för regeringen i höstas. Rapporten är typisk för den politiska enigheten kring frågan. Uppdraget utfärdades av den tidigare borgerliga regeringen, men rapporten tas nu vidare av den rödgröna regeringen, som bland annat utsett en särskild samordnare. Alla är alltså överens om att life science-sektorn har problem och att det krävs nya, gemensamma satsningar för att branschen ska nå samma nivå och position som för något decennium sedan. Just gemensamma satsningar, offentligt kapital och en bättre samordning mellan life science-sfärens tre huvudsektorer forskningen, näringslivet och»forskning inom life science kan ge väldigt bra resultat, men den är också dyr och riskabel. «vården verkar vara den medicinkur som ordineras av en enig expertkår. Det är oerhört viktigt att det finns en samverkan, kanske främst mellan företagen och universiteten. Men också med vården, så att man bereds möjlighet att göra kliniska studier så effektivt som möjligt, säger Mikael Hansson, som sitter i Unionens förbundsstyrelse och jobbar på Astra Zeneca i Mölndal. Tanken är att samordning mellan forskning, Johanna Haglund industri och vård ska bil- 16 INBLICK

17 FARMACI & HÄLSA REPORTAGE da en sammanhållen kedja. Här kan nya innovationer utvecklas, tas till produktion och prövas i verksamheten växelvis, för att snabbt kunna skapa nya produkter. En sådan kedja är viktig, men för att Sverige återigen ska bli en spjutspets vad gäller forskning krävs också kapital. Sverige låg tidigare på tredje plats i en rankning av de länder som låg främst vad gäller klinisk forskning i dag har vi halkat ner till plats åtta, efter länder som USA, Kanada, Nederländerna, Schweiz och Danmark. Man kan se på finansieringen av forskningen ur flera perspektiv. Det är viktigt att den fortsatt finansieras även när de stora företagen flyttar från landet och inte längre bedriver intern forskning. Det betyder dock inte i sig att deras satsningar på forskning upphör de investerar fortfarande stora belopp i underleverantörer som gör motsvarande arbete. Att stora företag lägger ned eller flyttar behöver i sig inte heller inverka negativt på antalet arbetstillfällen. Tvärtom kan det leda till att uppsagda personer får chansen att realisera sin kompetens i nya företag. För Johanna Haglund och hennes företag Metasafe var det just på det sättet. Inom Astra Zeneca fanns unik kompetens som egentligen bara uppstår inom stora läkemedelsföretag. Metasafes affärsidé att analysera biotransformation, hur läkemedel bryts ner och beter sig i kroppen är inget man kan lära sig på ett universitet. Det kräver mångårig erfarenhet från motsvarande arbete inom stora läkemedelsföretag. Just kompetens är ett stort problem för nystartade företag. Att storföretag säger upp personal innebär att kompetens kan spridas till fler aktörer, men det handlar ju om en isolerad händelse. Man måste även se till att kompetensen bevaras efter ett generationsskifte. Finansieringen är en annan jättesvår fråga. Det finns så många spännande projekt som behöver kapital, men få riskkapitalister är redo att investera innan de vet att produkten fungerar, säger Johanna Haglund på Metasafe. En annan aspekt av finansieringsfrågan är det faktum att framsteg inom life science-sektorn inte bara kommer branschen själv till del. Samtidigt leder de även till stora samhällsekonomiska vinster: mer, effektivare och bättre vård, Susanne Ås Sivborg vilket i sin tur resulterar i en mer välmående befolkning som lever längre. Ändå är det ofta enskilda aktörer, som landstingen lokalt, som får betala notan. Forskning i den här sektorn kan ge väldigt bra resultat, men den är också dyr och innebär ett stort risktagande. Vi ska nog inte förvänta oss att företagen står för hela den risken, särskilt inte som de måste leverera resultat varje kvartal. Jag tror att statligt kapital är en av flera möjligheter till långsiktig finansiering. Men då är det viktigt att pengarna investeras smart och inte sprids för mycket, säger Susanne Ås Sivborg. Hon får medhåll från Anders Nordström. Han var med och byggde upp företagsinkubatorn UIC Södertälje i samband med uppsägningarna på Astra Zeneca, där Metasafe är ett av bolagen som UIC har stöttat på olika sätt. I dag finns en hel del offentligt kapital som finansierar forskning, men vi behöver även bli bättre på att stimulera utveckling och kommersialisering av innovationerna. Life science kan bidra till INBLICK 17

18 REPORTAGE FARMACI & HÄLSA högre livskvalitet hos alla, men då måste idéerna få chans att nå ut på marknaden också, menar Anders Nordström. Jämför man life science-sektorn i Sverige med hur den såg ut för något decennium sedan är det lätt att få intrycket av en bransch i kris. Men enligt samstämmiga rapporter och utredningar finns det fortfarande goda förutsättningar att vända utvecklingen. En tendens som bekräftas av att Astra Zeneca nu satsar miljarder på en ny anläggning i Södertälje. När storföretag flyttar och säger upp personal är det givetvis omtumlande för de inblandade, men sett i backspegeln blir resultatet inte sällan positivt. Tittar man på hur Uppsala som life science-stad drabbades av Pharmacias nedläggning kan man i dag konstatera att det nu jobbar fler i sektorn än någonsin. Framtiden ser trots allt ljus ut. Men det hänger på att alla aktörer agerar och börjar samverka nu inte i morgon. Vi har i dag fler små och medelstora företag, men jag tycker inte att man ska utesluta att vi i framtiden även på nytt får ge plats åt nya storföretag i en svensk life scienceindustri, säger Susanne Ås Sivborg. HANS UPPDRAG: RÄDDA BRANSCHEN Regeringen har utrett frågan och branschen ställer tydliga krav. De flesta verkar vara överens om vad som behöver göras nu gäller det bara att verkställa. Anders Lönnberg, med en bakgrund inom regeringskansliet, socialdepartementet och SLL, fick i våras uppgiften att som nationell samordnare få life science-sektorn på banan igen. Vad kommer du att arbeta med? Målet är att branschen ska få möjlighet att växa och att öka antalet jobb och företag inom life science. I mitt uppdrag ingår även att samordna regeringens departement som jobbar med frågor som berör branschen. Man kan säga att det är lite som att bygga en skuta och segla den samtidigt. Var brister life science i dag? Det finns flera problemområden. Ett av dem är att vi är Europamästare när det kommer till patentansökningar men saknar riskkapital för att idéerna ska växa till företag. Ett annat problem är att forskningen inte riktigt har tillgång till sjukvården. Ännu ett problem är att man ser forskning som en kostnad. För 20 år sedan, då Sverige hade en sjukvård som inte Anders Lönnberg var budgetfokuserad, var den en av världens innovationstätaste. Så är det inte längre. Så hur löser man det här? Samarbetet inom life science-sektorn måste bli bättre. Det finns redan ett tätt samarbete mellan näringslivet och universiteten, men sjukvården måste också kopplas in här. Det som är unikt för life science är att framstegen kommer hela samhället till godo. Men ofta är det landstingen som förväntas betala för det hela. Här måste staten gå in för att föra över pengar mellan sektorerna. Hur ser du på framtiden? Jag är optimistisk. Det viktiga är att alla är överens på en politisk nivå. Nu är alla med på att börja samarbeta, och bara den attityden är ett viktigt steg. 18 INBLICK

19

20 AKTUELLT FARMACI & HÄLSA Den heliga hälsoskriften Bokhandeln kryllar av hälsoguider. Den sunda livsstilen har blivit en social rörelse med trogna lärjungar. Men hur skapas nya trender och bästsäljare? Vi pratar med en förläggare, en författare och en framtidsstrateg. TEXT Martin Genberg FOTO Getty images 20 INBLICK